Sök på ett ord, ett uttryck eller en beskrivning av betydelsen.
Ett imperativt mandat innebär att en vald representant (t.ex. en politiker eller delegat) är bunden att rösta och agera exakt enligt instruktioner från dem som utsett hen — väljarna, partiet eller uppdragsgivaren — och kan återkallas om hen inte följer dem. Det är motsatsen till ett 'fritt mandat', där representanten röstar efter eget omdöme utan att vara formellt bunden av instruktioner. I de flesta moderna representativa demokratier är det imperativa mandatet förbjudet eller ogiltigt (t.ex. franska konstitutionen art. 27: 'Tout mandat impératif est nul'), och termen används oftast just för att förklara varför det fria mandatet gäller.
Exempel:
“Många svenska politiker argumenterar mot imperativt mandat och förespråkar istället en modell där riksdagsledamöterna kan rösta enligt sitt samvete.”
"Många svenska politiker argumenterar mot imperativt mandat och förespråkar istället en modell där riksdagsledamöterna kan rösta enligt sitt samvete."