Sök på ett ord, ett uttryck eller en beskrivning av betydelsen.
Att på eget bevåg ta lagen i egna händer och själv skaffa sig rätt – t.ex. genom att ta tillbaka eller rubba besittningen till egendom – istället för att gå via domstol, Kronofogden eller annan myndighet. I straffrättslig mening är det ett brott (självtäkt/besittningsrubbning); i vidare bruk används det även om att en person eller instans agerar ensidigt utan mandat och kringgår rätt beslutsordning.
Exempel:
“Han anklagades för egenmäktigt förfarande när han öppnade sin hustrus brev utan tillåtelse.”
"Han anklagades för egenmäktigt förfarande när han öppnade sin hustrus brev utan tillåtelse."
Tvingas be om ursäkt eller ta tillbaka sina ord på ett förnedrande sätt.