Arbeta som du skulle leva evigt; lev som du skulle dö i morgon.
Uttrycket "Arbeta som du skulle leva evigt; lev som du skulle dö i morgon." är ett svenskt ordspråket som ofta används i vardagligt tal. Betydelse, exempel och bakgrund.
Betydelse
"Arbeta som du skulle leva evigt; lev som du skulle dö i morgon." betyder att jobba långsiktigt och noggrant, men lev fullt ut och njut av nuet — balansen mellan framtidstänk och att uppskatta dagen..
På engelska
“Work as if you were to live forever; live as if you were to die tomorrow.”
Ordagrant: Work as you should live forever; live as you should die tomorrow.
Direkt motsvarighet — samma bildspråk på båda språken
Exempel
- •Han försökte leva enligt principen att arbeta som han skulle leva evigt och leva som han skulle dö i morgon.
- ✓Fungerar när: Vid karriärbeslut, ekonomisk planering, val mellan säkerhet och äventyr
- ✗Fungerar inte när: I krissituationer som kräver rent långsiktigt fokus eller ekonomisk desperation
Ursprung och bakgrund
Filosofisk vägledning som förenas motsatta principer — långsiktigt ansvar och nuets uppskattning — för ett balanserat människoliv. Uttrycket härstammar från filosofi.
Liknande uttryck
Anse var dag som den sista.
Lev fullt ut varje dag och ta inget för givet — livet är kort och ovärderligt.
Man bör inte kasta pärlor för svin.
Dela inte med dig av värdefulla saker till dem som inte kan uppskatta dem.
Ont öga kan intet gott se.
Den som är avundsjuk eller illvillig kan inte uppskatta eller erkänna det goda hos andra.
Fler ordspråk
När svärd drages ut, står segern i Guds hand.
När strid väl börjat är utgången oviss — segern beror inte på mänsklig styrka utan på Guds vilja.
Tvång gör lagen vrång.
När tvång används för att tillämpa regler eller lagar, leder det till orättvisa och snedvridna resultat.
Gå till sängs med lammet och stiga upp med lärkan, är god ordning.
Gå och lägg dig tidigt och vakna tidigt på morgonen — det är ett sunt och ordningsamt levnadssätt.
Andra uttryck att utforska
inte bli uppbjuden
idiomhoppande majoriteter
Ett parlamentariskt uttryck för en situation utan fast, sammanhållen majoritet i en beslutande församling (t.ex. riksdagen), där majoriteten skiftar från fråga till fråga beroende på vilka partier som väljer att rösta tillsammans i just den sakfrågan – majoriteten 'hoppar' mellan olika partikonstellationer istället för att vara stabil. Nära besläktat med 'rörliga majoriteter'.
idiom