"101397" på 11 språk | Analogier.se

101397— Ogiltigt uttryck — detta är ett numeriskt ID, inte ett idiom eller figurativt uttryck.

110 procent— medveten överdrift att man ska ge allt man har och lite till, notera att 110 procent är en omöjlighe

å bane— (ålderdomligt) på tal, föremål för diskussion

ack och ve— fras som uttrycker klagan, bestörtning eller förbittring etc; uttryckligen: vemod och elände

ad acta— till handlingarna

Adel utan dygd är lykta utan ljus.— Hög börd utan moralisk karaktär är värdelös — precis som en lykta utan ljus fyller ingen funktion.

å det grövsta— I högsta grad; mycket kraftigt. Ordagrant 'på det grovaste'. Används för att uttrycka att något är m

Adjö, Svenserud, sa Päte, när han reste tillAmerikaoch aldrig kom dit.(Värmland) (SVO)— Man tar avsked med stora ord från något man aldrig når eller uppnår — tomma löften om en framtid som

(affären kan) gå löst på (1 miljon)— (affären kan) kosta (1 miljon)

af liten gnista blir ofta en stor eld— en liten försummad gnista framkallar ofta en stor eld. Ibland blir en tvist av små saker till storar

Aftonen kröner morgonen.— Hur dagen slutar avgör hur den bedöms — ett bra slut väger tyngre än en lovande början.

Agan är god, när måtta är med.— Bestraffning och disciplin är nyttigt, men bara när det används med måtta och inte överdrivs.

äga rum— försiggå, inträffa

äga rum— (idiomatiskt) inträffa, ske, försiggå

äga rum— ske, inträffa

Agelös lever, ärelös dör.— Den som lever utan disciplin och fostran dör utan heder eller respekt från andra.

ägna sig åt mycket lönande (men ändå föga ansträngande) verksamhet— Ha en sysselsättning som ger stor avkastning utan att kräva särskilt mycket arbete eller ansträngnin

ägna sig åt tungomålstalande— Tala i tungor; hänge sig åt extatiskt, obegripligt tal, ofta i religiöst sammanhang.

å, jag ber!— för all del, ingen orsak!

aj aj, kapten!— skall ske, kapten!

åka dit— (råka) bli avslöjad, bli upptäckt; åka fast (men inte nödvändigtvis hamna i fängelse)

åka dit— Att bli avslöjad och gripen av myndigheterna; att ertappas med ett brott eller ett felsteg och tving

åka fast— (råka) bli fasttagen, bli gripen; åka dit

åka på— Att råka ut för något oväntat eller obehagligt, att drabbas av något; används bildligt om att krocka

åka på bakslag— (idiomatiskt) drabbas av ett bakslag, drabbas av en motgång, misslyckas

åka på en snyting— (idiomatiskt) få bestraffning; råka ut för något obehagligt, besvärligt; drabbas av en motgång, miss

åka på pumpen— (idiomatiskt) misslyckas, drabbas av en motgång, begå ett misstag

åka på smäll— (idiomatiskt) få bestraffning; råka ut för något obehagligt, besvärligt; drabbas av en motgång, miss

åka på stryk— (idiomatiskt) få bestraffning; råka ut för något obehagligt, besvärligt; drabbas av en motgång, miss

åka på tummen— Att stoppa förbipasserande fordon och be om gratis skjuts längs vägen, en informell och billig form

åka skinnhiss— (skämtsamt) onanera

åka skinnkälke— åka utför sluttning på bara byxbaken

åka snålskjuts— (idiomatiskt) dra nytta på någon annans bekostnad; utnyttja någon annans arbete eller framgång

åka snålskjuts— (otillbörligt) dra nytta

(åka) värdshus förbi— (passera) utan att göra besök

(akta dig, annars) smäller det— (akta dig, annars) blir det stryk

akta dig för den om vilken ingen talar väl— att vara vaksam gentemot dem som saknar gott rykte är klokt; deras beteende eller rykte kan dölja fa

Akta dig för den om vilken ingen talar väl.— En person som alla talar illa om har förmodligen förtjänat sitt dåliga rykte — håll avstånd.

Akta dig för det slags kattor, som smeka framman och klösa bak.— Var försiktig med hycklare som är vänliga i ansiktet men ondskefulla bakom ryggen — falska människor

Akta dig för fiendegåvor.— Gåvor från fiender kan dölja onda avsikter eller fallgropar — ta inte emot dem utan att vara på din

Akta dig för hunden, skuggan bits inte.— Var rädd för verkliga faror, inte skenbara hot — en skugga kan inte skada dig, bara det som kastar d

akta dig för kitt!— En varnande uppmaning att vara försiktig och på sin vakt — kitt syftar på något lurigt eller farligt

Akta dig för ond gärning, lögn får snart vändning.— Onda handlingar och lögner slår till slut tillbaka mot den som begår dem — oärlighet och ondska stra

äkta hälft— (idiomatiskt) äktenskapets andra part, make eller maka

äkta hälft— andra part i äktenskap

(åldern) tar ut sin rätt— (åldern) gör sig (negativt) gällande

Aldrig är dagen så lång, att inte aftonen kommer.— Hur svårt eller långt något än känns, tar det till slut slut. Tålamod lönar sig — allt har ett slut.

Aldrig är fågeln så liten, att han inte söker sig bo.— Även den minste och mest obetydlige söker sig ett hem och en trygg plats i livet.

Aldrig är vädret så kallt, att prästen fryser i kyrkan så länge offret räcker.— Egenintresse övervinner obehag — när det finns vinning att hämta, klagar man inte på umbärandena.

aldrig gott köp i dålig vara— en dålig produkt sällan blir ett bra köp, oavsett priset, då kvaliteten är avgörande för en värdeful

Aldrig gott köp i dålig vara.— Billig vara av dålig kvalitet är aldrig ett bra köp, oavsett lågt pris.

aldrig i livet— kraftuttryck som betyder nej; kraftfullt nekande

aldrig i livet— (idiomatiskt) starkt uttryck för att vägra gå med på något

aldrig i livet!— under inga omständigheter!

Aldrig läkes såret så väl, att inte ärret syns.— Även efter att smärta eller skada läkt, finns alltid spår kvar. Svåra upplevelser lämnar bestående m

Aldrig någon olycka, att inte lycka är med.— Även i olycka finns något positivt — varje motgång bär på en dold välsignelse eller möjlighet.

Aldrig så elakt väder, att inte den döde måste ut.— Oavsett hur dåliga förhållandena är måste vissa skyldigheter ändå fullgöras — inget väder stoppar en

aldrig säga ett ont ord om ngn— aldrig säga ngt nedsättande om ngn

Aldrig så gammal, att man inte tror sig få leva ännu längre.— Människor underskattar sin ålder och lever i tron att döden alltid ligger längre fram — oavsett hur

Aldrig så långt emellan bergen, att inte trollen råkas.— Likasinnade hittar alltid varandra, oavsett avstånd — folk med samma natur eller intressen möts förr

alfa och omega— allt väsentligt

alfa och omega— (idiomatiskt) a och o

al fresco— I det fria, utomhus; används framförallt om måltider eller aktiviteter som genomförs i öppen luft oc

alla är barn i början— man kan inte förvänta sig att första försöket ska lyckas

Alla är inte goda kockar, som bära stora knivar.— Yttre attribut och imponerande redskap garanterar inte verklig skicklighet — den som ser ut som expe

Alla är vi barn i början.Ström (1981), p. 364— Ingen föds med kunskap eller erfarenhet — alla måste lära sig från grunden, oavsett hur kunniga de s

alla barn i början— man kan inte begära att första försöket skall lyckas

Alla behöver kristlig fostran och vård, sa bonden, piskade lopporna med kyrkkäppen.(Halland) (SVO)— Ironisk kommentar om hyckleri: man åberopar fromma ideal som täckmantel för triviala eller egennytti

Alla bli ej präster, som gå i skolan.— Inte alla som har samma förutsättningar eller utbildning når samma mål — möjlighet garanterar inte f

Alla dagar är inte bakedagar.— Inte varje dag passar för alla sysslor — man kan inte alltid göra precis vad man vill eller planerat

Alla dö inte, som lida nöd.— Man överlever svårigheter och nöd — det går oftast bättre än man fruktar.

Alla frågar om man är rik, få, om man är from.— Folk bryr sig mer om andras ekonomi än deras moral eller fromhet — rikedom värderas högre än dygd.

alla goda ting är tre— allt gott kommer i antalet tre

alla goda ting är tre— tre är det idealiska antalet

Alla goda ting är tre.Ström (1981), p. 36— Tre är ett lyckosamt tal; bra saker brukar upprepas eller fullbordas i omgångar om tre.

alla håll och kanter— (idiomatiskt) platser

alla kan inte...— Uttryck som konstaterar att inte alla har samma förmåga eller möjlighet; en begränsning gäller.

Alla känna apan, men apan känner ingen.— En beryktad eller löjlig person är känd av alla, men känner inte igen sin egen dåliga rykte eller si

Alla lemmar lyda huvudet.— Alla delar i en organisation ska lyda sin ledare, precis som kroppens lemmar lyder hjärnan.

Alla leva vi vid en Gud, men icke vid en lycka.— Vi delar alla samma Gud och tro, men livet är orättvist — lyckan och framgången fördelas ojämnt mell

Alla moln ger inte regn.— Inte allt som ser hotfullt ut leder till något negativt. Många farhågor visar sig vara onödiga.

Alla sätt är bra utom de dåliga.Holm (1981), p. 162— Man kan göra saker på många olika vis — det spelar ingen roll hur, bara resultatet är bra.

Alla skor görs inte över en läst.— Folk är olika och passar inte i samma mall — det som fungerar för en behöver inte fungera för alla.

Alla svin är svarta i mörkret.— I mörker syns inga skillnader — olikheter och kvaliteter suddas ut när omständigheterna gör det omöj

Alla taggar utåt— Inte vara mottaglig för avvikande åsikter, ge ett aggressivt bemötande. Frånigelkottensutfällda tagg

alla tiders— utmärkt, mycket bra

alla tiders— Används för att beskriva något eller någon som är utmärkt, enastående eller av högsta klass — något

Alla tiders— Utomordentligt.

Alla vackra flickor vilja gifta sig, och de fula ändå hellre.— Alla kvinnor vill gifta sig — de vackra för sin skönhets skull, de fula ännu mer desperat av rädsla

Alla veta råd, förutom den i våndan står.— Det är lätt att ge råd till andra, men den som själv är i nöd eller svårigheter vet inte vad hen ska

Alla vill att yxan skall gå, men ingen vill hålla i skaftet.— Alla vill se arbetet utfört, men ingen vill ta på sig det tunga, otacksammajobbetjobbet själv.

Alla vill ha narren, men ingen vill föda honom.— Alla vill ha underhållning och roliga människor i sin närhet, men ingen vill ta ansvar för att försö

Alla vill luta åt den sidan lasset välter.— Alla söker sig till den starka sidan — folk är opportunistiska och stöder den som redan har övertage

Alla vill över där gärdesgården är lägst.— Folk väljer alltid den enklaste vägen och undviker svårigheter när det finns ett lättare alternativ.

Alla vill vara gamla, men ingen vill heta det.— Alla vill leva länge och uppnå hög ålder, men ingen vill kallas eller betraktas som gammal.

Alla vill vara herrar, men ingen vill bära säcken.— Alla vill ha makt och status, men ingen vill ta det tunga, mödosamma arbetet som följer med ansvar.

Alla vill vara herrar, men ingen vill bära säcken.Strauss, Emanuel (1994). "1263". Concise Dictionary of European Proverbs. II. Routledge. p. 991.ISBN 978-1-136-78978-6.— Alla vill ha förmåner och makt, men ingen vill göra det tunga arbete som krävs för att nå dit.

All begynnelse är svår.— Det är alltid svårt att börja något nytt — de första stegen kräver mest ansträngning.

Alle mans vän är ofta var mans narr.— Den som försöker vara alla till lags riskerar att ingen tar honom på allvar och blir lätt utnyttjad.

allena saliggörande— det endast är en specifik åtgärd, tanke, handling eller lösning som kan lösa ett problem eller leda

Allena saliggörande— Om något (det enda) som ska lösa ett problem.

Allestädes framme är ofta näsbränna.— Den som alltid blandar sig i allt och tränger sig på riskerar att skada sig eller hamna i trubbel.

All hjärna finnes inte i ett huvud.— Ingen person besitter all visdom — olika människor har olika kunskaper och erfarenheter som tillsamm

Allmän nytta, allmän skada.— Det som alla drar nytta av kan också skadas av alla — ingen tar ansvar för det gemensamma.

Allmogen är ett djur med många huvuden.— Folket som grupp är svårstyrt och splittrat — många viljor och åsikter som drar åt olika håll, svårt

Allmosa minskar inte, kyrkogång hindrar inte.— Att ge allmosor gör dig inte fattigare, och att gå i kyrkan skadar inte — båda är goda vanor utan ne

Allom är förbjudet att bryta, men ingen att bättra sig.— Alla kan begå fel, men alla har också rätten och möjligheten att förändra sig och bli bättre.

allom bekant— välkänd, som känns till av alla, allbekant

all rätt i världen— full rättighet

Allt/allting/var sak har sin tid.Söderbäck (1989), p. 42— Varje aktivitet, händelse eller fas passar bäst vid rätt tillfälle — det finns en lämplig tid för al

(allt är) gott och väl— (allt är) bra

allt är inte guld som glimmar— även om något verkar väldigt bra vid första ögokast behöver det inte nödvändigvis vara det vid närma

Allt är inte guld som glimmar.Wallensteen (1991), p. 164— Yttre skimmer är inte alltid ett tecken på verkligt värde — något kan se bra ut men ändå vara av dål

Allt är vackert som är kantat, sa gumman, kanta osten.(Stockholm) (SVO)— Man rättfärdigar det man vill göra med ett klyftigt påhittat argument — här skär gumman kanterna av

Allt efter behag, sa han som fria och fick korgen.(Halland) (SVO)— Ironisk kommentar om att vara tillmötesgående och anpassa sig efter andras önskemål, men ändå få ett

allt emellan(åt)— Att något inträffar vid enstaka tillfällen, varken regelbundet eller sällan — lite då och då, med oj

allt emellanåt— (idiomatiskt) då och då, ibland

Allt fettet bör inte i skomakaren, somt bör också i klöven (i lädret).— Inte allt ska gå till den som utför arbetet — en del måste också satsas på själva arbetet eller råva

Alltför dristiga får bli uppätna av ulven.— Den som är för djärv och tar för stora risker råkar illa ut och får bära konsekvenserna.

Alltför hövlig liknar narren.— Överdrivet artigt beteende framstår som dumt eller fjäskarigt — lagom är bäst.

Alltför klok är största tok.— Den som tror sig vara överlägset klok och försöker vara alltför listig riskerar att göra dumma misst

Alltför mycken frihet alstrar självsvåld.— För stor frihet leder till att människor börjar handla godtyckligt och utan hänsyn till andra eller

Alltför mycken lust är olust.— För mycket av det goda förstör njutningen — överdrift förvandlar glädje till obehag.

Alltför noga minskar vänskapen.— Kräver man för mycket av sina vänner, eller är alltför noggrann med regler och skyldigheter, försämr

Alltför ödmjukt är förklädd högfärd.— Överdrivet självförnekande beteende döljer egentligen stolthet och självcentrering — den som ständig

Alltför spetsig blir snart slö.— Den som är alltför skarp, smart eller krävande riskerar att tappa sin förmåga — måttlighet varar län

Alltför stor ära lyktas med skam.— Den som strävar efter för mycket beröm eller ära riskerar att istället dra skam över sig. Hybris str

allt i allo— vara nån som hjälper till med allt

allt i allo— person som utför många olika typer av uppgifter

allt i allo— person som hjälper till med allt

allt i allo— person som utför många olika typer av uppgifter

allt i allo— person som hjälper till med allt

allt i allo— person som utför många olika typer av uppgifter

Alltid bäst som sker.— Det som händer är alltid det bästa möjliga utfallet — en uppmaning att acceptera och vara nöjd med h

Alltid bättre gröt (eller korv) i en annans gryta.— Det som andra har verkar alltid godare och bättre än det man själv har. Gräset är alltid grönare på

Alltid bättre säd på grannens åker.— Man tror alltid att andras tillgångar eller situation är bättre än ens egna — gräset är alltid gröna

Alltid duger han till nå't, sa bonden, skurade stallet med katten.(Skåne) (SVO)— Ironisk kommentar om att använda någon på ett olämpligt sätt — man hittar alltid användning för folk

Alltid får den visa, som kväda vill.— Den som vill klaga eller kritisera hittar alltid ett skäl — precis som den som vill sjunga alltid hi

Alltid fler kalvskinn som torgförs, än kohudar.— Folk skryter och lovar mer än de kan hålla — det finns alltid fler löften och skrytsamma påståenden

Alltid har man något att blåsa på.— Det finns alltid något att oroa sig för eller klaga på — livet erbjuder ständigt nya bekymmer eller

alltid komma ned på fötterna— alltid klara sig lyckligt ur svåra situationer

Alltid kommer ved med vintern.— När svårigheter uppstår brukar också hjälp och resurser dyka upp — nöden och lösningen kommer ofta h

Alltid någon, som måste bära hundhuvudet.— Det finns alltid någon som får ta skulden eller bli syndabock när något går fel.

Alltid något nytt, sällan något gott.— Nyheter och förändringar är oftast inte till det bättre — det som är nytt är sällan bra.

Alltid sämsta föret i portlidret.— Det svåraste hindret finns alltid precis vid starten — den kritiska punkten man måste passera för at

Alltid träffar jag dig, sa fan till biskopen.(Halland) (SVO)— Man råkar ständigt på någon man inte väntar sig träffa, ofta i oväntade sammanhang.

Alltid värre, som efter kommer.— Det som kommer efter är alltid sämre — varje efterföljande generation eller situation är värre än de

Allting annat men inte det, sa flickan om kyssen.(Småland) (SVO)— Man låtsas protestera mot något man egentligen gärna vill ha.

Allting bör ske med mått, sa' skräddaren, slog hustrun med alnen.— Hyckleri — att predika måttfullhet och förnuft medan man själv handlar precis tvärtom.

Allting har en ända, men korven har två.— Allt tar slut — ett skämtsamt svar på ordspråket "allting har en ända", med ordlek på "ända" (slut/b

Allting har en övergång sade räven, när de tog skinnet av honom.— Även det värsta tar slut — man uthärdar svårigheter i vetskapen om att de är tillfälliga.

Allting har sin tid.— Varje sak och händelse inträffar när det är rätt tillfälle — man bör inte hasta eller tvinga fram sa

Allting klär ett vackert ansikte, sa flickan, prova nya skorna.(Stockholm) (SVO)— Ett vackert utseende gör att allt klär en — här använt skämtsamt som svepskäl att prova nya skor.

Allting på stort, sa tiggarn, dansa i farstun.(Halland) (SVO)— Ironisk kommentar om falsk storslagenhet — tiggaren skryter om att göra allt i stor stil, men hans "

Allt kommer till den som har tid att vänta.— Tålamod lönar sig — den som väntar lugnt får till slut det han önskar sig.

allt mellan himmel och jord— allt möjligt

allt som oftast— (idiomatiskt) tämligen ofta; mycket ofta

allt som oftast— ganska ofta

Allt vad man får i sig blir man vacker av, sa flickan.(Halland) (SVO)— Mat och dryck gör en vacker — ett skämtsamt sätt att rättfärdiga sitt ätande.

allt vad (studier) heter— allt som kan sägas vara (studier)

allt vad tygen håller— (idiomatiskt) så mycket man orkar, så snabbt eller intensivt eller kraftfullt man orkar eller förmår

Allt vatten vill i havet.— Allt strävar mot sin naturliga plats eller ursprung; saker och ting följer sin inneboende natur mot

All ursäkt är god när den antages.— En ursäkt behöver inte vara perfekt — om den accepteras av den andre parten har den fyllt sin funkti

all världens väg— (med hög hastighet) i en riktning långt bort, ofta bildligt

all världens väg— Att ge sig iväg och försvinna helt, ofta utan att återvända — bort från en plats eller situation för

Älska mig när jag minst av allt förtjänar det, för det är då jag behöver det som mest.Holmqvist (1991), p. 184— Sann kärlek visar sig när man älskar någon som beter sig som sämst, för det är då personen mest behö

Älskar du mig, så älskar du även min hund.— Accepterar du någon helhjärtat, accepterar du även det som hör till dem — deras tillkortakommanden,

alter ego— (ngns) andra jag

Amors pil— plötslig förälskelse

Amors pilar— (plötslig) förälskelse

amortera ner— Att gradvis och stegvis arbeta sig igenom eller minska något; att hålla på med ett åtagande och redu

ana argan list— (idiomatiskt, stelnat uttryck) misstänka att något obehagligt kommer att hända; ana oråd

ana argan list— ana att någon håller på med elakheter bakom ryggen på en

ana argan list— ana ngn bakomliggande elakhet

ana argan list— ana att någon håller på med elakheter bakom ryggen på en

Ana argan list— Ana att något obehagligt är på gång.

ana/misstänka argan list— ana att ngt obehagligt är i görningen

ana oråd— (idiomatiskt) ana att något kommer som är ofördelaktigt eller farligt

ana oråd— misstänka att ngt är fel

ana ugglor i mossen— (idiomatiskt) misstänka att något är (väldigt) fel; ana oråd

ana ugglor i mossen— misstänka en dold fälla

Ana ugglor i mossen— Ana något misstänkt, misstänka en dold fälla.

Ända in i kaklet— Hela vägen fram; ända tills man nått målet. Hämtat från simsporten; tills man slår händerna i simbas

ändamålet helgar medlen— ett gott syfte rättfärdigar tvivelaktiga metoder

Ändamålet helgar medlen.— Om målet är tillräckligt viktigt, är det tillåtet att använda vilka metoder som helst för att nå det

Ändå något, sa fan, fick se Åmål.(Dalsland) (SVO)Grenholm (2000), p. 400— Något är bättre än ingenting — även en liten eller obetydlig sak kan vara värd att uppskatta.

andas ut— (idiomatiskt) känna lättnad; känna eller vara säker på att svårigheter är över, eller att befarade s

(ända) ut i fingerspetsarna— alltigenom, helt och hållet

andra bullar— nu blir det annan och strängare ordning

andra bullar— (idiomatiskt) snabbt förändrad och strängare ordning

Andra bullar— en strängare ordning är att vänta.

Andra fåglar flyga bort, kråkan blir alltid kvar.— Oönskade eller besvärliga personer försvinner aldrig — de stannar kvar medan andra mer välkomna lämn

Andras exempel ursäkta inga synder.— Att andra gör fel ursäktar inte dina egna. Du kan inte rättfärdiga ditt dåliga beteende med att hänv

Andras fel göra ingen lag.— Att andra gör fel ger dig ingen rätt att göra samma sak. Andras felaktiga beteende skapar inget rätt

Andras fel mäta, sitt eget förgäta.— Man är duktig på att se och bedöma andras misstag, men glömmer bort sina egna brister.

Andras skada är ofta den bästa läromästaren.— Man lär sig bäst genom att se andra göra misstag och bära konsekvenserna, utan att själv behöva drab

Andras skada glöms snart.— Folk glömmer snart andras olyckor och motgångar — man bryr sig mer om sina egna problem än om vad so

Andra tider, andra seder.— Seder och normer förändras med tiden — det som var vanligt förr behöver inte gälla idag.

Anfäkta det snuset, sa fan när de sköt honom i näsan. (Blekinge) (SVO)— Uttrycker irritation över en liten olägenhet — ironiskt nog från djävulen själv, som klagar på något

Anfall är bästa försvar.Grenholm (2000), p. 18— Att ta initiativet och attackera motståndaren är effektivare än att passivt försvara sig.

Ånger är god, men bättre att icke göra det man behöver ångra.— Att ångra sig är värdefullt, men ännu bättre är att från början undvika handlingar man senare kommer

Ånger kommer aldrig för sent.— Det är alltid meningsfullt att ångra sina misstag, oavsett hur lång tid som gått.

ange takten— spela en ledande roll

ange tonen— spela en ledande roll

än här, än där— ibland på ett ställe, ibland på ett (helt) annat

änkans skärv— andel av något som är reserverat för personer med särskilda behov

annars då— fras som används i hopp om att ens interlokutör har något att tillägga när konversationen har kommit

anno dazumal— tid för länge sedan

Anno dazumal— Från gamla (och lite löjliga) dar, från förr.Av latinetsanno, ”i år”, ochtyskansdazumal, ”då för tid

än(nu) så länge— Fram till denna tidpunkt, syftande på vad som gällt eller skett ända upp till det nuvarande ögonblic

Anorna göret, sa greven.(Halland) (SVO)— Adlig börd och ärftliga egenskaper förklarar allt — sagt ironiskt om den som skryter med sina anor.

än på ett ställe, än på ett annat— Ständigt skiftande mellan platser eller situationer; rastlöst och utan fast punkt.

än sen— uttryck för att trivialisera det någon precis har sagt eller ifrågasätta varför det sades

Anse var dag som den sista.— Lev fullt ut varje dag och ta inget för givet — livet är kort och ovärderligt.

än si, än så— ibland på det ena sättet, ibland på det andra

anslå tonen (för ngt)— från början sätta sin prägel (på ngt)

anstränga sig över förmågan— Att ta sig vatten över huvudet, försöka göra mer än man klarar av och riskera utmattning.

Än tåls det, sa gubben, piska gumman.(Hälsingland) (SVO)— Man kan fortfarande uthärda svårigheter — sagt med ironi om att tåla mer än vad som egentligen är ri

Antingen ägg eller ungar.— Man måste välja — man kan inte ha allt på en gång. Antingen det ena eller det andra.

Antingen med eller mot.— Man måste välja sida – det finns ingen neutral mittväg. Du är antingen för eller emot något.

Antingen skalken sitter eller står, är han i dag så god som i går.— En skurk förblir alltid en skurk, oavsett situation — dålig karaktär förändras inte med omständighet

Antingen skall det vara ösapösa, eller skall det vara nörpasnörpa nu för tiden, sa' gamla mormor.— Nuförtiden är det antingen slöseri och överflöd eller snålhet och åtstramning — ingen håller en sund

använda apostlahästarna— (idiomatiskt) gå till fots

använda apostlahästarna— gå till fots

använda silkesvantarna— (idiomatiskt) gå varsamt fram

Anvisning är ingen betalning.— Ett löfte om betalning eller en betalningsorder är inte detsamma som faktisk betalning — räkna inte

a och o— (idiomatiskt) det viktigaste; det essentiella

A och O— början och slutet, det (enda) viktiga

apa efter— (vardagligt) göra på samma sätt som man sett någon annan göra

å/på ngns vägnar— för ngns räkning, i ngns ställe

Apan håller sina ungar för de vackraste, och dåren sitt tal för det klokaste.— Var och en överskattar det egna: föräldern sitt barn, dåren sina egna tankar — trots att andra ser b

April våt och maj kall fyller bondens lador all.— Regnig april och kall maj ger god skörd och fyllda lador — fukt och kyla gynnar grödorna.

ärans fält— Poetisk och högtidlig omskrivning för slagfältet; romantiserar krigets arena som en plats för tapper

ärans och hjältarnas språk— (idiomatiskt) svenska språket

ärans och hjältarnas språk— svenska språket

Äras den som äras bör.Grenholm (2000), p. 402— Ge beröm och erkännande åt dem som förtjänar det – uppskatta andras insatser och förtjänster.

(arbeta) allt vad tygen håller— (arbeta) med största möjliga kraftinsats

(arbeta för) allt vad tygen håller— (arbeta) så mycket man orkar

(arbeta) i sitt anletes svett— (arbeta) under stor ansträngning

Arbeta medan du är ung; det gagnar när du blir gammal och tung.— Hårt arbete i unga år skapar trygghet och välstånd inför ålderdomen, då krafterna avtar.

arbeta med både händer och fötter— arbeta av alla krafter

arbeta ngn i händerna— (ofrivilligt) verka till ngns fördel

arbeta över— arbeta på övertid

Arbetaren är sin lön värd.— Den som utför ett arbete förtjänar betalning för sin insats.

Arbeta som du skulle leva evigt; lev som du skulle dö i morgon.— Jobba långsiktigt och noggrant, men lev fullt ut och njut av nuet — balansen mellan framtidstänk och

arbeta svart— jobba svart

Arbete är halv hälsa.— Att hålla sig sysselsatt och arbeta bidrar starkt till välmående och god hälsa.

Arbete fördriver laster.— Att hålla sig sysselsatt med arbete hindrar en från att frestas av laster och dåliga vanor.

Arbete gör sömnen ljuv.— Den som arbetat hårt sover gott — fysisk och mental ansträngning gör vila och sömn mer välförtjänt o

Arbete och möda ger daglig spis och föda.— Hårt arbete och ansträngning är vad som ger en mat på bordet och försörjning i vardagen.

Är det inte det ena så är det det andra, sa flickan som blödde näsblod.Holmqvist (1991), p. 114— Motgångar avlöser varandra — löser man ett problem uppstår snart ett nytt.

Är dricka en ära, så är heller ingen skam att spy.— Om man hyllar en handling är det logiskt att också acceptera dess naturliga konsekvenser.

är du alldeles rysk?— är du alldeles tokig?

är du alldeles tokig?— Retoriskt utrop som uttrycker chock eller oförståelse inför någons beteende eller förslag, en tillrä

är du inte klok?— Retorisk fråga som uttrycker förvåning eller ogillande över någons omdöme eller beteende.

är du inte riktigt navlad?— är du inte klok?

Arga hundar är goda väktare.— Aggressiva och vaksamma individer är ofta de mest effektiva skyddarna — en skarp natur gör en pålitl

Arga hundar få rivet skinn.— Den som är aggressiv och söker bråk får räkna med att själv bli skadad eller drabbas av konsekvenser

Arga katter får rivet skinn.Börjesson (2008), p. 34— Den som är aggressiv och söker konflikt riskerar att själv bli skadad eller drabbas av konsekvensern

Arg hund och racka ha inte mycken lust att tacka.— Arga eller illasinnade människor visar sällan tacksamhet för hjälp de fått.

arg som ett bi— (liknelser) mycket arg, rasande, vansinnig

Arg som ett bi— Mycket arg (men ofarlig för omgivningen).

Är huvudet dumt får kroppen lida.— Dåliga beslut och bristande omdöme drabbar hela kroppen — den som tänker fel får själv stå för konse

ärlighet varar längst— i det långa loppet är ärlighet bäst

Ärlighet varar längst.Ström (1981), p. 186— Att vara ärlig lönar sig i längden — ärlighet skapar förtroende och hållbara relationer, medan lögne

är man goda vänner så räcker platsen till— När stämningen är god och vänskapen stark behöver ingen känna sig trångbodd eller utanför.

armbåga sig fram— ta sig fram på andras bekostnad eller utan hänsyn

armbåga sig fram— (idiomatiskt) tränga sig fram utan hänsyn till andra

Armbåga sig fram— Tränga sig fram, skaffa sig egna fördelar på bekostnad av andra.

Arm brunn, som man måste bära vatten uti.— En som borde vara en källa till hjälp eller resurser, men själv är så utblottad att den istället beh

Arm häst, som ej orkar bära sin sadel.— Den som inte klarar ens sina grundläggande skyldigheter är illa lottad — man måste orka bära sin ege

Arm högfärd, skrävla och svälta.— Den som är fattig men högmodig skryter och stoltserar trots att han svälter — falsk stolthet straffa

Arm och rik gör döden lik.— Döden är den stora utjämnaren — den drabbar alla människor lika, oavsett om de är fattiga eller rika

Armod är gott för podager.— Fattigdom skyddar mot gikt, som drabbar dem som äter och dricker för väl. Armod tvingar till måttlig

Armod är konstens styvmor.— Fattigdom och nöd hämmar konstnärligt skapande — den som kämpar för sin överlevnad har varken tid el

Armod botar högmod.— Fattigdom och nöd får den högmodige att bli ödmjuk — svårigheter kurerar övermod och inbilskhet.

Armod går till fots.— Fattigdom drabbar långsamt och smygande — den når dig till slut, men tar sin tid på vägen.

Armod gör döden söt.— Djup fattigdom gör livet så outhärdligt att döden framstår som en välkommen befrielse.

Armod gör mannen blödig.— Fattigdom gör människan feg och försagd — nöd och brist bryter ner modet och självförtroendet.

Armod har bragt mången till galgen.— Fattigdom och nöd har drivit många människor till brott och yttersta straff.

Armod lär arbete.— Fattigdom och nöd tvingar människan att arbeta och anstränga sig för att försörja sig.

Arm råtta, som ej vet mer än ett hål.— Den som bara har en utväg eller ett alternativ är sårbar och lätt att fånga.

Arm tiggare, som ej kan gå ett hus förbi.— Den som är desperat fattig tvingas tigga överallt — kan inte motstå att be om hjälp vid varje tillfä

Arm tröst, att också andra har felat.— Svag tröst att veta att andra också gjort fel — det löser inte ditt eget problem.

Armt skämt, som inte har något allvar med sig.— Ett dåligt skämt saknar substans och djup — det är tomt och meningslöst när det inte finns något all

år noll— (tidsuttryck) utgångsläge, historiens början, tillfälle då allt var rätt och begripligt

år och dag— mycket länge; en mycket lång tid

Art följer art.— Barn ärver föräldrarnas egenskaper och beteenden — som det är med föräldrarna, blir det med barnen.

år ut och år in— varje år under en lång tid

asarnas ritt— (ålderdomligt) sträcka där en tromb eller starkare storm har fällt ned många träd

åskan rensar luften— vredesutbrott gör slut på dolt missnöje

As lockar örnen ut.— Även den starka och försiktige kan lockas fram av begär eller frestelse — girighet övervinner vaksam

Åsnan känns igen på öronen, den dumme på sina ord.Ström (1981), p. 309— En dum person avslöjar sin dumhet genom det han säger, precis som en åsna känns igen på sina långa ö

Åsnor finnas ock på två ben.— Människor kan också vara dumma och envisna — dårskap finns inte bara hos djur.

Äta bör man annars dör man.Grenholm (2000), p. 403— Mat är nödvändigt för överlevnad — man måste äta för att leva.

äta ihjäl— (reflexivt) att äta så mycket då man dör

äta någon ur huset— äta mycket av någons mat

äta ngn ur huset— äta alltför mycket av ngns mat

äta som en fågel— äta mycket litet

Äta som en fågel- Äta lite— Äter mycket små mängder mat, precis som fåglar hackar i sig lite i taget.

Äta som en gris- Äta ohyfsat och glupskt— Äter utan bordsskick, slukar maten girigt och stökigt, precis som en gris vid krubban.

äta som en häst— äta glupskt, vräka i sig

Äta som en häst- Äta mycket— Äter stora mängder mat, precis som en häst som behöver mycket föda för att orka arbeta.

äta ute— äta på restaurang

Åt en god hund skall man gifva ett godt ben.— Den som är lojal och arbetsam förtjänar god belöning. Goda insatser ska erkännas och belönas rättvis

återgå till näringarna— gå tillbaka till att utföra nyttig verksamhet

åter gripa sig an (med ngt)— Att på nytt ta itu med en uppgift efter ett avbrott, återuppta arbetet.

åt fanders— (eufemistiskt) nedtonad variant av åt helvete; till fan, åt helvete

Åt fanders— När något har gått fel.

åt helvete— riktigt dåligt, skit

åt pepparn— så långt bort det går; åt skogen, åt pipsvängen

Åt pipsvängen— När något har gått fel.

Ät så I spricker, det är er väl unt, sa gumman till prästen.(Halland) (SVO)— Ironisk "välönskan" till någon man egentligen inte gillar — man hoppas de skadar sig av sin egen gir

Att alltid vinna gör misstänkt.— Den som vinner hela tiden väcker misstanke om fusk eller oärlighet — ingen lyckas alltid utan hjälp.

Att fånga räv med räv, därtill fordras klokhet.— För att besegra en listig person krävs lika stor list och klokhet — slughet möts bäst med slughet.

Att föga begära är reda penningar, att föga köpa är en god årlig inkomst.— Att nöja sig med lite och undvika onödiga köp sparar pengar lika effektivt som att tjäna mer.

Att försvara ett fel är att fela igen.Stolpe (1987), p. 41— Den som inte erkänner sina misstag utan försvarar dem, upprepar i praktiken samma fel.

Att försvara sitt fel är att fela ånyo.— Den som inte erkänner sitt misstag utan försvarar det, begår ett nytt fel genom sin oärlighet.

att gå på rosor— Att ha det väldigt bra, leva i lyx och bekvämlighet.

Att ge dårar råd är detsamma som att slå vatten på gåsen.— Råd till dårar är bortkastat — de tar inte till sig dem, precis som vatten rinner av fjädrar utan at

Att inte äta så mycket man orkar, medför ingen ånger.— Måttlighet vid bordet förebygger ånger — att hålla igen och inte övermätta sig leder till välmående

Att inte hinna fram till målet och löpa detsamma förbi kommer på ett ut.— Att missa målet genom att vara för långsam eller för ivrig ger samma resultat — båda misslyckas.

attiskt salt— fint och bitande skämt(lynne)

attiskt salt— fint skämt, uddig kvickhet

Att läsa och inte förstå är att plöja och inte så.— Läsning utan förståelse är bortkastad möda — precis som att plöja en åker utan att sedan så några fr

Att skiljas är att dö en smula.Hellquist (1986), p. 175— Varje avsked innebär en liten förlust — en del av relationen eller stunden dör när man lämnar varand

Att taga en rik hustru, är att mista sin frihet.— Gifter man sig med en rik kvinna för hennes pengar förlorar man sin självständighet och blir beroend

Att tala ett och annat tänka, plär det goda namnet kränka.— Att säga en sak men mena en annan — att vara falsk eller hycklande — skadar ens goda rykte.

Att tala utan att tänka, är att skjuta utan att sikta.— Ord utan eftertanke missar sitt mål och kan orsaka skada, precis som ett skott utan siktning.

Att undvika förtal, är större konst än att vinna beröm.— Att hålla sig fri från kritik och skvaller kräver mer skicklighet och klokhet än att uppnå beröm och

Att våga är att tappa fotfästet en stund, att inte våga är att förlora sig själv.Ström (1981), p. 179— Den som vågar riskerar tillfällig osäkerhet, men den som aldrig vågar förlorar sin egen potential oc

Att vara grann kostar pinat skinn.— Att se vacker och välklädd ut kräver uppoffringar och ansträngning — skönhet har sitt pris.

av ålder— enligt gammal tradition

av allt att döma— sägs om en hypotes som stöds av många argument; med all sannolikhet

Av att tigga blir man inte fattig.— Att be om hjälp eller förmåner kostar ingenting — man förlorar inget på att fråga.

av bara farten— Bara genom hastigheten; endast på grund av rörelsens kraft

Av barn blir också gammalt folk.— Barn växer upp och blir gamla — påminnelse om att även de unga en dag är gamla och förtjänar respekt

Av barn, fyllon och dårar får man hörasanningen.Ström (1981), p. 179— Barn, berusade och galenskap saknar sociala filter och säger därför ofta det alla andra tänker men i

Av barn och dårar får man veta sanningen.— Barn och personer utan sociala hämningar säger vad de tänker utan filter — och avslöjar därmed sanni

äv. bildligt, t.ex. om att hålla ett olönsamt företag vid liv med bidrag e.d.— Hålla något olönsamt eller döende vid liv genom konstgjorda medel som bidrag eller subventioner.

Av den gamla oxen lär den unga att draga.— Unga lär sig av erfarna. Den som saknar erfarenhet tar efter och lär av dem som har levt länge och v

Av den sista supen kommer den första örfilen.— Överdriven alkoholkonsumtion leder till bråk och våld — den sista droppen som gör att man tappar sjä

Av den tröjan blir det inga byxor.— Det går inte att skapa något större eller bättre av otillräckligt material — man kan inte få mer än

Av egen åker kommer den bästa säden.— Det man odlar och producerar själv är alltid mest värdefullt och av högst kvalitet.

av egen uppfinning— Något man själv hittat på eller skapat, utan yttre förlaga eller inspiration.

Av elden blir man bränd, av skökan skämd.— Den som leker med eld bränner sig; den som umgås med en hora vanäras. Farliga sällskap medför oundvi

Även dåren tros vis om han tiger.Wallensteen (1991), p. 43— Tystnad uppfattas som klokhet — den som inte talar avslöjar inte sin dumhet.

Även den bäste/mästaren kan fela.Dalin (1850), p. 744— Ingen är felfri — till och med den skickligaste personen kan göra misstag ibland.

även den mest skröpliga mussla kan innehålla en pärla— nånting som inte ser ut av mycket kan vara mycket värdefullt

Även den mest skröpliga mussla kan innehålla en pärla.— Även den till synes svagaste eller obetydligaste personen kan besitta dolda förmågor eller värdefull

även en blind höna kan finna ett korn— Genom tur och slump kan nästan vad som helst inträffa, även det mest osannolika. Ibland lyckas man g

Även en blind höna kan hitta ett korn.Ström (1981), p. 293— Även oerfarna eller okunniga personer kan ibland ha tur och lyckas med något av en slump.

Av en rik läckermun blir en fattig tallrikslickare.— Den som lever slösaktigt och njutningslystet när pengarna finns riskerar att hamna i fattigdom och n

Även små grytor har öron.ellerSmå grytor har också öron.Wallensteen (1991), p. 95— Barn och tysta personer lyssnar och uppfattar mer än man tror — var försiktig med vad du säger i and

även solen har sina fläckar— alla har tillkortakommanden, beteenden och mönster som de är mindre nöjda med

Även solen har sina fläckar.Ström (1981), p. 356— Ingen är fullkomlig — även det bästa eller mest beundrade har brister och fel.

Av fem alnar bör man få ett par handskar om inte skräddaren är en skälm.— Från rikligt med material ska man få vad man betalat för — fuskar hantverkaren tar han mer än sin an

av födsel och ohejdad vana— helt i enlighet med sin natur

Av frukten känner man trädet.— Man bedömer en person efter vad de åstadkommer, precis som man identifierar ett träd efter dess fruk

avgå med döden— Att dö — ett högtidligt eller eufemistiskt uttryck för att livet tar slut, ofta med antydan om en fr

avgå med segern— Att vinna och gå därifrån som segrare — att ta hem vinsten i en tävling, konflikt eller utmaning eft

Av hampgarn gör man inga silkesstrumpor.— Man kan inte skapa något fint eller högkvalitativt av dåligt råmaterial — ursprunget sätter gränser

Av herreumgänge kan man både värma och bränna sig.— Umgänge med mäktiga människor kan ge fördelar, men också medföra risker och skada om man inte är för

av hjärtans lust— hjärtligt och med glädje

Av intet blir intet.— Ingenting skapas ur tomma intet — för att åstadkomma något krävs resurser, arbete eller ett utgångsm

Av kladdig fåle kan bliva god häst.— En klumpig och stökig ung person kan med tiden utvecklas till något riktigt bra.

Av kokta ägg blir inga kycklingar.— Det som förstörts eller förändrats i grunden kan inte återställas — av det som redan är förbrukat ka

Av ljudet kännes malmen, av talet prövas mannen.— Som man känner metallens kvalitet på klangen, avslöjar en persons tal deras karaktär och förmåga.

Av många hugg blir yxan slö.— Upprepat hårt arbete tär på krafterna — även den starkaste blir till slut utmattad av för mycket ans

Av morgonlöje blir aftongråt.— Överdrivet skratt och lättsinne tidigt på dagen — eller i livet — kan leda till sorg och ånger senar

Av nöd görs ofta en dygd.— När man tvingas göra något man egentligen inte vill, försöker man hitta något positivt i situationen

av noll och intet värde— Fullständigt värdelöst och utan all mening eller nytta; förstärkt form för att beteckna något som in

av och an— fram och tillbaka, hit och dit; ständigt rörande, ofta med en orolig antydan

av och an— fram och tillbaka

av och till— vid vissa tillfällen

av och till— då och då, stundtals, periodvis, emellanåt, stundom

av ondo— Skadligt eller till men för någon; något som bör undvikas eftersom det medför negativa konsekvenser

Av rocken kännes mannen.— Kläder avslöjar vem du är — din yttre framtoning speglar din karaktär, status och personlighet.

Av samma korn och skrå— Variant av uttrycket ”Av samma skrot och korn”, med identisk betydelse.

av samma skrot och korn— (idiomatiskt) av samma (dåliga) sort

av samma skrot och korn— vara av samma kvalitet

Av samma skrot och korn— Vara av samma (underförstått dåliga) kvalitet eller sort.

Avsides bor också folk.— Även på avlägsna och undanskymda platser finns det människor som förtjänar uppmärksamhet och hänsyn.

Avsides i ro är bäst att bo.— Att bo avskilt och ostört ger det bästa livet — lugn och avskildhet är att föredra framför ett liv m

Av skadan blir man vis, men inte rik.— Misstag och motgångar ger erfarenhet och klokhet, men det kompenserar sällan de ekonomiska förluster

Av skadan blir man vis.Wallensteen (1991), p. 156— Man lär sig av sina misstag och erfarenheter, särskilt de smärtsamma.

Av skåda växer kärlek.— Ju mer man ser någon, desto mer kan kärlek uppstå och växa. Närvaro och umgänge föder känslor.

avsked på grått papper— bli av med jobbet på ett sätt som indikerar missnöje hos arbetsköparen

avsked på grått papper— (idiomatiskt) avsked på ett snöpligt sätt utan motivering

Avsked på grått papper— Få avsked/sparken från en anställning på ett snöpligt sätt, alternativ ohedersamt, med dåligt betyg,

Av små fiskar blir gäddan stor.— Små insatser eller tillgångar, samlade över tid, bygger upp något stort och betydelsefullt.

Av små grisar blir det stora svin.— Barn växer upp och blir vuxna — det som är litet och oskyddat nu kommer med tiden att bli stort och

Av sött vin blir sur ättika.— Det som börjar som något gott och behagligt kan med tiden förvandlas till något bittert och otrevlig

avstå från att försöka vinna ytterligare framgångar— Sluta medan leken är god; nöja sig med det man uppnått i stället för att riskera det genom att försö

Av tidigt hat blir sen kärlek.— Den som från början hyser stark antipati mot någon kan senare utveckla djupa känslor av kärlek för s

Av två onda ting bör man välja det minsta.— När man måste välja mellan två dåliga alternativ, ta det som är minst skadligt eller besvärligt.

Av uggle-ätt kommer uggle-ungar.— Barn ärver sina föräldrars egenskaper och beteenden — man blir vad man föds till, familjeegenskaper

Avunden är ärans följeslagare.— Den som uppnår framgång eller berömmelse väcker alltid avundsjuka hos andra — det hör ihop.

Avunden fräter var hon bor.— Avund är självdestruktiv — den skadar och plågar den avundsjuke personen inifrån, oavsett var denne

Avundsjukan vilar aldrig.Hellquist (1986), p. 106— En avundsjuk person får aldrig ro — missnöjet med andras framgång är ständigt närvarande.

av värde— Något som besitter verkligt värde — en person, sak eller egenskap som är värd att uppskatta, bevara

av vikt— Används för att betona att något är betydelsefullt och förtjänar uppmärksamhet — en sak av vikt är i

av vikt— Om något som är av stor betydelse och bör ges uppmärksamhet; viktigt och relevant att ta hänsyn till

axla någons mantel— ta över någons ansvar

axla ngns (fallna) mantel— fortsätta ngns verk

axla ngns kappa— överta ngns uppgift

babylonisk förbistring— allvarlig (språklig) oreda

babylonisk förbistring— språkförvirring (se 1 Mos 11)

backa upp— stödja någon genom att hjälpa denne om och när det behövs

Bäckman hjälp, sa fan, råka ut för Boström.(Sörmland) (SVO)— Att söka hjälp men hamna i en värre sits — från ett ont till ett värre.

bada bastu— sitta i en bastu i syfte att bli så pass varm att man svettas

bäddas i graven— (eufemistiskt) dö

både hängslen och livrem— överdriven försiktighet

Både ha och äta kakan / både äta kakan och ha den kvar— Göra två saker som inte båda låter sig göras.

(både) i sorg och i glädje— I alla livets skeden, genom både svåra och lyckliga tider — om trogen samhörighet.

både länge och väl— mycket länge

bak och fram— (idiomatiskt, ordpar) omvänt; med baksidan framåt och vice versa

bak och fram— med baksidan fram

Bakom arvingars tårar ofta man löjet spårar.— Arvingars sorg vid dödsfall är ofta hycklad — bakom tårarna döljer sig egentligen glädje över arvet.

bakom flötet— (idiomatiskt, nedsättande) obegåvad, ointelligent

bakom flötet— nån som är trögfattat eller ointelligent

bakom flötet— dum i huvudet

Bakom flötet— Inte fatta vad saken gäller.

bakom/inom lås och bom— i fängsligt eller gott förvar

bakom kulisserna— (idiomatiskt) i det fördolda, i hemlighet; i vidare bemärkelse: utom allmänhetens syn

bakom lås och bom— inlåst i fängelse

bakom lås och bom— (idiomatiskt) i fängelse

Bakom lås och bom— I fängelse, i säkert förvar.

bakom lyckta dörrar— (idiomatiskt) utan allmän insyn; i hemlighet

Bakom lyckta dörrar— Utan allmän insyn.

bakom någons rygg— (idiomatiskt) i hemlighet; speciellt om att hålla en handling hemlig för en viss person

Bakom ordet bör finnas en man.— Den som lovar något ska hålla sitt ord — integritet och ärlighet är grundläggande egenskaper hos en

bakom ryggen på någon— (idiomatiskt) variant av bakom någons rygg

bakom slutna dörrar— Att något sker i avskildhet och utan insyn från utomstående; möten eller beslut som fattas privat, u

Baktal gör vänskillnad.— Att tala illa om någon bakom ryggen förstör vänskaper och sår split mellan människor.

balansera på slak lina— något är väldigt osäkert eller riskabelt, där en liten felrörelse eller händelse kan få allvarliga k

Balansera på slak lina— Att riskera något och vara osäker på utgången.

balla ur— göra något utöver det normala; gå överstyr

bälte och hängslen— extra säkerhetssystem som fungerar som backup ifall ett skulle fallera

bana väg för— skapa förutsättningar för, underlätta

banga ur— (slang) på grund av rädsla eller osäkerhet dra sig ur något (som man misstänker skulle kunna bli far

bängen trålar— (talesätt) polisen är ute och patrullerar eller jagar bov; polispatrull är inkommande

bäng i bollen— (slang) riktigt konstig, riktigt dum

banne mej— (idiomatiskt, vardagligt) variant av banne mig

banne mig— (idiomatiskt, vardagligt) i strid med det man själv eller någon annan tror eller har trott, förstärk

banne mig— En eds- eller bekräftelseformel som understryker att något verkligen stämmer — används för att beton

Bannor bita inte till bens.— Skällsord och tillsägelser gör inte varaktig skada — de går inte djupt in i en människa.

bära avog sköld mot (fäderneslandet)— uppträda såsom fiende mot (fäderneslandet)

bära avog sköld mot sitt land— begå landsförräderi, vara landsförrädare

bara/blott/endast till namnet (ett äktenskap)— endast till den yttre formen (ett äktenskap)

bära dagens tunga— uthärda dagens möda

Bara döda fiskar följer strömmen.Rooth (1968), p. 47— Endast den som saknar eget tänkande och initiativ följer med i mängden — som en död fisk som driver

bara en men i gengäld ngn med överlägsna egenskaper— Att vara ensam i sitt slag men överträffa alla andra tack vare enastående kvaliteter eller förmågor.

bära/föra avog sköld mot— vara fientlig (och svekfull) mot

bära frukt— löna sig; att något lyckas som det var tänkt och planerat

bära hand på (ngn)— begå våldshandling mot (ngn)

bära hundhuvudet— ta skulden för annans förbrytelse

Bära hundhuvudet— Få bära skulden för något.

bära huvudet högt— visa sig stolt

bära kappan på båda axlarna— vara beredd på eventualiteter; i vackert väder bars kappan bara på vänstra axeln

bära kappan på båda axlarna— kompromissa

bära marskalkstaven i ränseln— ha förutsättningar att nå ledande ställning

Bära något i sitt sköte— Komma att medföra.

bära ngn i gullstol— bära ngn sittande på två personers sammanflätade händer

bära sig åt— uppföra sig, bete sig

bära sina år med heder— ha åldrats föga och på ett stilfullt sätt

bära sitt kors— uthärda sitt lidande

bära syn för sagen— tydligt vittna om ngt

bära syn för sägen— utgöra synligt bevis för något som påståtts, vittna om något som omtalats

bära syn för sägen— tydligt vittna om ngt

Bära syn för sägen— Bevisa något som tidigare påståtts.

bära vittnesbörd om— utgöra bevis för

barka åt pipsvängen— (vardagligt, idiomatiskt) variant av barka åt skogen

barka åt skogen— Att något utvecklas fel och går mot ett dåligt slut; en plan, ett projekt eller en situation som hål

barka åt skogen— (idiomatiskt) gå på tok

Barka åt skogen— Det kommer att gå illa.”Det barkar åt skogen”, ”Se vartåt det barkar”.

barka ihop— börja slåss eller gräla

barka löst— Att plötsligt bryta ut i aggression eller starka känslor; att kasta sig in i ett bråk eller en konfr

Barnagömmor, arma gömmor.— Gömmer man något på ett ställe där barn brukar gömma saker, hittas det lätt — det är ett dåligt göms

Barn är fattig mans rikedom.— Barn ses som den största tillgången för den som saknar materiell rikedom — kärlek och familj värdera

Barn är moderns bästa speleman.— En mor finner alltid sina barn underbara och talangfulla, precis som en speleman gläder sin publik —

Barn av sin tid— När någon eller något är präglat av den tid man lever i.

Barnen är aldrig så många, att inte fadern är äldst.— Oavsett hur många barn det finns är fadern alltid äldre än dem alla — föräldern har alltid mer erfar

Barnen är ej för många, när de arta sig väl.— Väluppfostrade och lydiga barn är alltid välkomna, oavsett hur många de är.

Barn gå ifrån hjärtat och till hjärtat.— Barn föds ur föräldrarnas kärlek och bär alltid med sig en plats i deras hjärtan, oavsett avstånd.

Barn gör barns gärning.— Barn beter sig som barn — de leker, stökar och gör misstag, vilket är naturligt och förväntat.

Barn gör så i by, som hemma vant.— Barn uppför sig ute i samhället på samma sätt som de lärt sig hemma — uppfostran syns i beteendet.

Barn gör som du gör, inte som du säger.Rooth (1968), p. 47— Barn imiterar vuxnas handlingar snarare än följer deras ord. Föregå med gott exempel istället för at

Barn leka med nötter och gammalt folk med eder.— Gamla människor svär och använder eder lika lättsinnigt som barn leker med småsaker — var och en har

Barn måste ha äpple med riset.— Barn behöver både belöning (äpplet) och disciplin (riset) — uppfostran kräver en balans av godhet oc

barn och blomma— barn och hustru

Barn och narrar tala snarast sant (talar sanningen).— Barn och dårar säger ofta sanningen utan filter, eftersom de saknar sociala hämningar och taktik.

Barnryggen måste böjas i tid.— Barn måste fostras och vänja sig vid goda vanor tidigt — det är svårare att forma dem när de blivit

Barn utan bröd är en stor nöd.— Fattiga barn som saknar mat innebär stort lidande och elände för familjen.

baske mej— (idiomatiskt, vardagligt) variant av baske mig

baske mig— (idiomatiskt, vardagligt) banne mig

Bästa frukterna hänga i toppen.— De bästa belöningarna kräver störst ansträngning — precis som de godaste frukterna sitter högst upp

Bästa gödsel faller från husbondens sko.— En gårds bästa skötsel kommer från ägarens personliga närvaro och tillsyn — husbondens eget öga och

Bästa musik, när mun och hjärta kväda ett.— Sann harmoni uppstår när ord och känslor stämmer överens — när man talar uppriktigt från hjärtat.

Bästa simmare kan också drunkna.— Även den mest erfarne och skicklige kan misslyckas eller råka illa ut — ingen är osårbar.

Bäst att bli klok av andras skada.— Lär dig av andras misstag istället för att behöva uppleva dem själv för att förstå konsekvenserna.

Bäst att göra frid med draget svärd.— Förhandla fred medan du fortfarande har övertaget — det är lättare att nå goda villkor från en stark

Bäst att göra gott, så spörjs det minst.— Den som lever rättskaffens och gör gott väcker minst uppmärksamhet och ifrågasättande från omgivning

Bäst att hålla sig på mattan.— Vara ödmjuk och inte skryta eller sticka ut — hålla en låg profil och inte överskatta sig själv.

Bäst att hålla upp, medan leken är god.— Sluta på toppen medan allt går bra, istället för att fortsätta tills situationen försämras.

Bäst att inte ha någon trasa (slarva) med i den byken.— Undvik att ta med en opålitlig eller slarvig person i ett sammanhang — den personen kan förstöra det

Bäst att lida, det man inte kan vrida.— Acceptera det du inte kan förändra — det är klokare att uthärda en oundviklig situation än att slösa

Bäst att rätta munnen efter matsäcken.— Anpassa dina anspråk och önskemål efter dina faktiska resurser — lev inte över dina tillgångar.

Bäst att smida, medan järnet är varmt.— Passa på att agera när tillfället är gynnsamt — väntar man för länge kan möjligheten gå förlorad.

Bäst att smida medan järnet är varmt.Rooth (1968), p. 48— Passa på att agera när tillfället är gynnsamt — väntar man för länge kan möjligheten försvinna.

Bäst att ta det säkra för det osäkra.— Välj det trygga alternativet framför det riskfyllda — försiktighet är bättre än att chansa och ångra

Bäst att ta emot lyckan medan hon tillbjudes.— Passa på att ta vara på goda möjligheter när de dyker upp — de kanske inte kommer igen.

Bäst att ta skeden i vacker hand.— Acceptera en ointressant eller obehaglig situation utan att protestera — ge upp motståndet och foga

Bäst att tiga när ingen frågar.— Håll tyst och undvik att lyfta fram saker som ingen efterfrågat — onödigt prat kan ställa till probl

Bäst att tiga och stoppa i tålamodspåsen.— Håll tyst och uthärda med tålamod — det lönar sig inte att klaga eller protestera.

Bäst att vara lugn som en filbunke.— Att hålla sig helt lugn och samlad i en situation, utan att reagera med oro eller uppståndelse. Film

Bästa vete har också agnar.— Även det bästa har sina brister. Ingenting är fullkomligt — varje person eller sak har någon form av

Bäst bli klok av annans skada.Åström (1997), p. 194— Lär dig av andras misstag istället för att behöva göra dem själv och lida konsekvenserna.

bäst det regnar så kommer det en skur— det här regnandet tar aldrig slut

basunera ut— göra allmänt känt, sprida, meddela

Basunera ut— Högljutt meddela något.

Bättre äga än önska.— Att ha något är bättre än att bara längta efter det. Nöj dig med det du faktiskt äger.

Bättre älskat och förlorat än att aldrig ha älskat.Lind (2004), p. 25— Kärlekens värde överstiger smärtan av förlust — det är bättre att ha upplevt kärlek än att aldrig ha

Bättre att andra säga— där löper han, än att de skola säga: där ligger han.

Bättre att barnet gråter, än att föräldrarna sucka.— Ibland måste man ta svåra beslut som orsakar kortvarig smärta, för att undvika större lidande senare

Bättre att fattigt folk sitter för din dörr, än du för deras.— Bättre vara välbärgad och ge allmosor än att själv vara fattig och behöva tigga hos andra.

Bättre blåsa på gröten, än bränna sig.— Var försiktig i förväg för att undvika obehagliga konsekvenser — försiktighet är bättre än att ångra

Bättre bli klok av skadan än av skammen.— Det är bättre att lära sig av sina misstag och deras konsekvenser än att behöva skämmas offentligt f

Bättre bocka huvudet, än stöta pannan.— Ödmjukhet lönar sig mer än envishet — det är klokare att ge efter än att möta motstånd med hårdhet.

bättre brödlös än rådlös— det är bättre att sakna ekonomiska tillgångar än idéer

Bättre brödlös än rådlös.Topelius Bokförlag (1974), p. 15— Det är bättre att vara fattig och utan försörjning än att stå handfallen och sakna råd om vad man sk

Bättre bryta av sig armen, än halsen.— Det är bättre att ta en mindre skada eller förlust än att riskera något värre eller livsfarligt.

Bättre dåligt minne än dåliga minnen.Holm (1975), p. 54— Att glömma är bättre än att bära på smärtsamma minnen.

Bättre den första vreden än den sista skadan.— Det är bättre att reagera direkt på en kränkning än att vänta och drabbas av värre konsekvenser sena

Bättre dricka upp mjölken än äta upp kon.— Använd avkastningen, inte kapitalet — det är bättre att leva på vad något ger än att förbruka själva

bättre en fågel i handen än tio i skogen— hellre en liten och säker vinst än en stor men osäker

Bättre en fågel i handen, än tio i skogen.— Det säkra är bättre än det osäkra — håll fast vid det du redan har istället för att riskera det för

Bättre en fågel i handen än tio i skogen.Holmqvist (1981), p. 138— Det säkra är bättre än det osäkra — håll fast vid vad du redan har istället för att riskera det för

Bättre en kaka med ro, än två med oro.— Hellre ha lite men leva lugnt, än ha mer men lida av oro och stress.

Bättre en levande hund, än ett dött lejon.— Att leva under enkla omständigheter är bättre än att dö med äran i behåll. Livet självt är det vikti

Bättre en mager förlikning, än en fet rättegång.— En liten uppgörelse utanför domstol är bättre än en kostsam och utdragen rättsprocess.

Bättre enögd, än blind.— Något bristfälligt är ändå bättre än ingenting alls.

Bättre en rätt kål med kärlek, än en gödd oxe med hat.— En enkel måltid i kärleksfull miljö är bättre än lyx och överflöd i ett hem fyllt av konflikt och ha

Bättre en rik bonde, än en fattig adelsman.— Verklig rikedom är mer värd än högt stånd utan tillgångar — pengar väger tyngre än titlar.

Bättre ensam än i dåligt sällskap.Holm (1981), p. 29— Hellre vara för sig själv än omge sig med personer som påverkar en negativt.

Bättre en sur vän, än en söt fiende.— En ärlig vän som ibland är besvärlig är mer värd än en fiende som låtsas vara trevlig.

Bättre en uppenbar fiende, än en hemlig ovän.— En öppen fiende är lättare att hantera och försvara sig mot än någon som låtsas vara vän men i hemli

Bättre en viss fred, än en oviss seger.— Säkra en trygg fred hellre än att riskera allt på en osäker seger som kanske aldrig kommer.

Bättre ett ärligt nej än ett falskt ja.Ström (1981), p. 361— Ärlighet är bättre än falska löften — ett tydligt avslag skadar mindre än ett ja man inte menar.

Bättre ett åsyna vittne, än tio, som »hört berättas».— Förstahandsinformation från en ögonvittne väger tyngre än många andrahandsberättelser.

Bättre ett gott rykte, än stora rikedomar.— Ärlighet och anseende värderas högre än materiell rikedom — ett gott namn är svårt att återvinna när

Bättre ett kvintin(äldre vikt=3,329 g)lycka, än ett skålpund vett.— Lite tur är mer värt än mycket förstånd. Lyckan väger tyngre än intelligensen när det gäller framgån

Bättre ett ord före, än tio efter.— Det är bättre att varna eller tala om något i förväg än att behöva förklara och ursäkta sig efteråt.

Bättre fattig med ära, än rik med skam.— Hederlighet och integritet värderas högre än rikedom vunnen genom oärlighet eller skamliga handlinga

Bättre få vänner och trygga, än många som gå till rygga.— Få men lojala vänner är bättre än många som sviker eller vänder en ryggen när det behövs.

bättre fly än illa fäkta— övning är viktigt om man vill bli bra på något

Bättre fly än illa fäkta.— Det är klokare att retirera från en hopplös situation än att kämpa vidare utan chans att vinna.

Bättre förekomma, än förekommas.— Det är bättre att agera först och ta initiativet, än att låta någon annan hinna före dig.

Bättre förekomma än förekommas, sa flickan, gick på besök hos gossen.(Hälsingland) (SVO)— Det är bättre att ta initiativet själv än att vänta och låta någon annan hinna före dig.

Bättre förekomma än förekommas.Ström (1981), p. 173— Agera först innan någon annan hinner agera mot dig — ta initiativet för att slippa bli överrumplad.

Bättre förevar, än eftersnar.— Det är bättre att agera i förväg och förebygga problem än att försöka åtgärda dem i efterhand.

Bättre fråga än fara vilse.— Hellre ställa en fråga och få hjälp, än att avstå och hamna fel.

Bättre fria en brottslig, än fälla en oskyldig.— Det är bättre att låta en skyldig gå fri än att döma en oskyldig — rättssäkerhet prioriteras över fä

Bättre gå barfota, än ha inga fötter.— En dålig situation är ändå bättre än att sakna något helt. Man ska vara tacksam för det man har, tro

Bättre gå omkring, än falla i diket.— Det lönar sig att ta den säkra vägen, även om den är längre, hellre än att ta genvägar och råka illa

Bättre gå till sängs utan aftonvard, än stiga upp med gäld.— Hellre leva sparsamt och gå hungrig än att låna pengar och vakna upp med skulder.

Bättre gömma en skilling, än förlora en daler.— Det är klokare att varsamt spara lite än att riskera och förlora mer. Försiktighet lönar sig bättre

Bättre göra tio ärliga, än en till skälm.— Hederlighet värderas högt — det är bättre att utföra tio ärliga handlingar än att begå ett enda oärl

Bättre grov kaka, än intet smaka.— Något enkelt är bättre än ingenting alls — tacka för det man får, även om det inte är perfekt.

bättre hälft— (skämtsamt) make/maka; någons partner

bättre hälft— Skämtsamt och kärleksfullt uttryck för sin make eller maka; antyder att partnern utgör den bättre de

Bättre halvt bröd, än allt mista.— Något är bättre än ingenting; nöj dig med det du kan få istället för att riskera att förlora allt.

Bättre ingen gris ha än en som inte håret går av, sa bonden.(Sörmland) (SVO)— Hellre ingenting äga än något odugligt som bara ställer till besvär och inte ger något tillbaka.

Bättre köra sakta, än släpa lasset till bys.— Det är bättre att ta det lugnt och nå målet säkert, än att hasta och råka ut för olyckor eller missö

Bättre krig, än oviss fred.— Öppen konflikt är att föredra framför en osäker, skör fred som när som helst kan brytas.

Bättre kröka ryggen, än stöta sig i dörren.— Bättre att böja sig och vara ödmjuk än att envist hålla huvudet högt och skada sig.

Bättre lägga sig själv, än låta sig kastas omkull.— Det är bättre att frivilligt ge upp eller backa än att tvingas ned av andra — ta kontroll över situa

Bättre låta bära sig till graven av fyra, än gå dit själv.— Det är bättre att dö av sjukdom eller ålder än att ta sitt eget liv.

Bättre lida för sanning, än taga lön för lögn.— Ärlighet är värt mer än belöning för lögn — det är bättre att acceptera konsekvenserna av sanningen

Bättre lida orätt, än göra orätt.— Det är moraliskt bättre att utsättas för orättvisa än att själv begå en orätt handling mot någon ann

Bättre liten fisk, än intet på disk.— Något litet är bättre än ingenting alls. Man ska vara nöjd med vad man kan få, även om det är blygsa

Bättre liten harm, än stor skada.— Acceptera en liten besvikelse eller förlust för att undvika en värre konsekvens.

Bättre litet och gott, än mycket som till intet duger.— Kvalitet är viktigare än kvantitet — lite som är värdefullt är bättre än mycket som är värdelöst.

Bättre mager soppa, än intet doppa.— Något litet är bättre än ingenting alls.

Bättre mista en tå, än hela foten.— Bättre offra något litet för att rädda det större — acceptera en liten förlust för att undvika en to

Bättre något än intet.— Hellre få något litet än ingenting alls. En påminnelse om att vara tacksam för vad man har, även om

Bättre något nött, än allt förött.— Det är bättre att använda något tills det är slitet och uttjänt, än att slösa bort allt på en gång.

Bättre något släppa, än allt mista.— Det är klokare att frivilligt ge upp något än att riskera att förlora alltihop.

Bättre och sämre har jag känt, sa flickan om karlarna.(Småland) (SVO)— Man har upplevt både bättre och sämre, så det nuvarande är varken särskilt bra eller dåligt — en res

Bättre rikta skomakaren, än apotekaren.— Det är bättre att förebygga problem (sköta skorna/fötterna) än att behöva söka dyr vård senare. Prev

Bättre såras av sin vän, än kyssas av sin ovän.— Ärlig kritik från en vän är mer värdefull än falsk vänlighet från en fiende.

bättre sent än aldrig— bättre att ngt över huvud taget äger rum, även om det är sent, än att det aldrig sker

Bättre sent än aldrig.— Det är bättre att göra något försent än att aldrig göra det alls.

Bättre skrynka på skon, än blåsa på foten.— Acceptera en liten olägenhet hellre än att försöka undvika den och hamna i ett värre läge.

Bättre små fiskar, än tomma diskar.— Något litet är bättre än ingenting alls — nöj dig med det du har, även om det är blygsamt.

Bättre snava med fötterna, än med tungan.— Att säga något felaktigt eller sårande är värre än att snubbla fysiskt. Tänk dig för innan du talar.

Bättre stämma i bäcken, än i ån.— Stoppa problem tidigt, innan de växer sig stora och svåra att hantera. Agera i tid.

Bättre ta varning av ord, än av hugg.— Det är klokare att lyssna på varningar än att behöva lära sig av smärtsamma konsekvenser eller fysis

bättre tiga än illa tala— det är bättre att tiga än att prata dumheter

Bättre tiga, än illa tala.— Tystnad är bättre än att säga något skadligt eller dumt. Håll tyst om du inte har något bra att säga

Bättre tunt öl, än tomma kar.— Lite är bättre än ingenting — man bör vara tacksam för det man har, även om det är knappt.

Bättre två gånger fråga, än fara en gång vill.— Det är bättre att fråga och känna sig osäker än att handla utan kunskap och göra fel.

Bättre två gånger mätet, än en gång förgätet.— Det är bättre att kontrollera något en gång extra än att missa något viktigt genom slarv eller glöms

bättre upp!— bättre än så!

Bättre väcka avund, än medömkan.— Det är bättre att vara framgångsrik och väcka andras avund än att vara i en situation som väcker med

Bättre väl dö, än illa leva.— Det är bättre att dö med värdighet än att leva ett eländigt, skamligt eller plågsamt liv.

Bättre vända om i tid, än att gå vilse.— Bättre inse ett misstag tidigt och ändra kurs, än att fortsätta fel väg tills situationen förvärras.

Bättre vända sig till Gud själv, än till hans helgon.— Gå direkt till den som har makten, inte till mellanhänder — kontakta beslutsfattaren själv istället

Bättre vara brödlös, än rådlös.— Hellre fattig och utan mat än utan förmåga att tänka klart och fatta egna beslut.

Bättre vara brödlös än rådlös, sa gumman, tog katten skura bordet med.(Roslagen) (SVO)— Det är bättre att vara fattig och utan försörjning än att stå handfallen och sakna råd eller lösning

Bättre vara ensam, än i dåligt sällskap.— Hellre ensam än omgiven av människor som påverkar en negativt eller skapar problem.

Bättring är bästa ånger.— Att verkligen förändra sitt beteende är viktigare än att bara känna ånger — handlingen att bli bättr

Bättring gör syndaren fri.— Den som erkänner sina fel och förbättrar sitt beteende kan bli förlåten och befrias från skuld eller

bättringsvägen— Att vara på väg att bli frisk igen; tillståndet förbättras efter sjukdom eller motgång.

Beck och tjära är båtsmans ära.— En sjöman är stolt över sitt hantverk och sina arbetsredskap, även om de är smutsiga. Yrkesidentitet

Bed ingen annan om det du inte själv vill göra.— Behandla andra som du vill bli behandlad — kräv inte av andra det du själv inte är villig att utföra

Bedja är tyngre än plöja.— Att tigga om hjälp är mer förödmjukande och tyngre att bära än det hårdaste kroppsarbete.

bedra sig på någon— missta sig, ta fel

Befinna sig i förskingringen— Vara på en plats långt hemifrån.”Uppsalabor i förskingringen”, om tidigare uppsalabor som nu bor på

Befinna sig ifritt fall— Om något som försämras i rask takt.

befordra ngn till laga näpst— se till att ngn döms enligt lagen

be för sin sjuka mor— tala i egen sak under sken av att tala för ngn annan

Be för sin sjuka mor— Att be om något för någon annans räkning, när det egentligen är man själv som vill ha det.

Begära någons huvud på ett fat— Begära ett strängt straff för någon.Uttrycket går tillbaka påHerodes AntipasstyvdotterSalomesom begä

begära ngns hand— Att begära någons hand är ett traditionellt uttryck för att fria, alltså att formellt be om att få g

begära ngns huvud på ett fat— kräva att ngn strängt och öppet bestraffas

begå självmord— avsiktligt döda sig själv

begränsa (ngns) handlingsfrihet— Begränsa någons rörelseutrymme och möjligheter att agera fritt, inskränka handlingsutrymmet.

begrava stridsyxan— (idiomatiskt) upphöra att kriga, avsluta våldsam kamp; sluta fred

begripa hur ngt hänger ihop— Förstå sambanden och genomskåda hur något fungerar eller är uppbyggt i grunden.

Begynna med en nål, sluta med en silverskål (om snatteri).— Småstölder eskalerar — den som börjar stjäla petitesser slutar med att begå grova brott.

Behåll ett gott kort till sista sticket.— Spara din starkaste resurs eller ditt bästa argument till det avgörande ögonblicket, när det verklig

Behandla andra som du själv vill bli behandlad.Martinsson (1996), p. 141— Visa samma respekt och omtanke mot andra som du önskar att de ska visa mot dig — den gyllene regeln.

(behandla) med silkesvantar— (behandla) på mildast möjliga sätt

behandla (ngn) lika illa som man själv blivit behandlad (av denne)— Ge igen med samma mynt, bemöta någon lika illa som denne tidigare bemött en själv.

behandla ngn synnerligen nedlåtande— Bemöta någon överlägset och föraktfullt, se ner på och förminska en annan person.

(behandla) på mildast möjliga sätt— Hantera något med största möjliga skonsamhet, vara så varsam och skonande som möjligt.

Behandla/ta i någon med silkesvantar— Behandla någon mycket försiktigt. Även omvänt ”här användes inga silkesvantar” om hård och hänsynslö

behärska ansiktsuttrycket— Hålla masken och inte visa sina känslor genom ansiktsuttryck trots inre upprörd sinnesstämning.

behärska sig— Kontrollera sina känslor och impulser, inte låta ilska eller upprördhet ta överhanden.

behärska sig (med svårighet)— Med stor ansträngning hålla tillbaka sina känslor, särskilt ilska eller frustration.

behärska sin munterhet— Hålla sig från att skratta, undertrycka sin glädje eller sitt skratt i en situation.

Bekänd sak är halvt förlåten.— Att erkänna sin skuld eller sitt fel är ett första steg mot förlåtelse — den som bekänner är redan h

Bekänd sak är så god som vittnad.— En erkänd handling är lika giltig som ett bevittnat faktum — den som erkänner behöver ingen vittne.

bekänna färg— (idiomatiskt) göra sitt ställningstagande allmänt känt; tillkännage sina avsikter; lägga korten på b

bekänna färg— offentliggöra sin ståndpunkt

bekänna kort— (bildligt, idiomatiskt, ålderdomligt) bekänna färg

beklagar sorgen— sägs eller skrivs till en person som är närstående till någon som nyss avlidit

Bekymren bo under höga tak.— Rika människor har ofta fler bekymmer än fattiga — välstånd och hög status medför egna sorger och pr

bena ut— separera och klarlägga delarna av något; jfr. skärskåda, dissekera

berätta ngt som man borde tiga med— Avslöja en hemlighet eller prata bredvid mun, säga något som borde ha förblivit osagt.

berätta sina (innersta) hemligheter— Avslöja sina djupaste hemligheter eller privata tankar för någon annan; öppna sitt hjärta.

bereda väg(en) för ngn/ngt— ge möjlighet för ngn/ngt

berget födde en råtta— det såg storartat ut men resultatet blev klent

berg- och dalbana— stavningsvariant av bergochdalbana

beröva (ngn) livet— Döda någon; ta någons liv, ofta med våldsam eller avsiktlig handling.

beskärd del— (idiomatiskt) andel av något som med rätta tillkommer någon (särskilt om den andelen är ganska eller

(besked/löfte) under hand— (besked/löfte) medan saken ännu ej är avgjord eller utredd

Beslut och handling är ett, sa domarn, utskrev utslaget.(Småland) (SVO)— Att besluta och att handla sker samtidigt — man agerar direkt utan att tveka eller dröja.

beställa om sitt hus— ordna sina angelägenheter

bestämma var skåpet skall stå— vara den som bestämmer

bestämt föresätta sig (att göra ngt)— Fast bestämma sig för något och inte ge vika, ta ett orubbligt beslut att genomföra något.

besvara ngns känslor— (komma att) älska ngn som själv älskar en

beta av— äta upp allt (till exempel gräs)

betala allt på ett bräde— betala allt på en gång

betala/bestå kalaset— stå för kostnaderna

betala eller utföra gentjänst i stället för ngt man fått— Återgälda en tjänst eller gåva genom att ge något tillbaka, antingen i pengar eller genom en motpres

betala för gammal ost— Utkräva hämnd för en gammal oförrätt och låta någon bära konsekvenserna för något de gjort men ännu

(betala) i klingande mynt— (betala) kontant

betala med ränta— ge mer igen

betala med samma mynt— ge lika gott igen

betala med samma mynt— ge igen på samma sätt som man blivit behandlad

betala med samma mynt— (idiomatiskt) behandla lika illa som man själv blivit behandlad

(betala) (per) extra kontant— (betala) omedelbart

betalt kvitteras!— (här ges) hämnd för gammal oförrätt!

bete sig ödmjukt (mot ngn)— Uppträda undergivet och respektfullt inför någon, visa vördnad genom ödmjukt beteende.

bete sig utmanande (som om man ville ha stryk)— Provocera och uppträda utmanande, agera som om man söker bråk eller konfrontation.

Betsel och töm hålla hästen i styr.— Regler och disciplin håller människor (eller situationer) i schack, precis som betsel och tyglar sty

be tusen gånger om ursäkt— Ständigt och upprepat be om ursäkt; att be många gånger för att visa djup ångring eller sorg över nå

beväpnad till tänderna— starkt beväpnad

beväpnad till tänderna— förberedd för en svår situation

bevara/hålla huvudet kallt— bevara sitt lugn och sin omdömesförmåga

bevare mig väl— (ålderdomligt) ett (mildare) kraftuttryck som uttrycker irritation, avsmak, förvåning eller liknande

bevingade ord— (idiomatiskt) bildligt och metaforiskt uttryck, vanligen bestående av 2-4 ord, som är allmänt känt o

bevingat ord— (idiomatiskt) uttryck och talesätt som (nästan) alla känner till

bevingat ord— välkänt och väl formulerat uttryck

Bida och lida stillar mycken kvida.— Tålamod och uthållighet minskar lidandet — den som väntar och håller ut slipper mycket onödig oro oc

bida sin tid— (idiomatiskt) tåligt avvakta med att göra något planerat till ett mer gynnsamt tillfälle

biffa upp— stärka, ge mer muskler eller substans

Bileams åsna såg bättre än hennes herre.— En till synes enkel eller underlägsen person kan ibland se sanningen klarare än den som anses klok e

binda ris åt egen rygg— (oavsiktligt) orsaka sitt eget lidande

binda ris åt egen rygg— vålla sin egen olycka

Binda ris för/åt egen rygg— Själv oavsiktligt erbjuda underlag för kritik.

binda upp svansen på ngn— kuva eller besegra ngn

bistra till— Att anta ett hårdare och allvarligare ansiktsuttryck; att minen plötsligt skärps och blir strängare,

Bita av någon— Bryskt avbryta någon.

bita huvudet av skammen— vara fräck eller hänsynslös

bita huvudet av skammen— (idiomatiskt) visa sig inte skämmas för att ha gjort något mycket skamligt; tappa all skamkänsla; fr

Bita huvudet av skammen— Visa sig inte skämmas för att ha gjort något mycket skamligt

bita i det sura äpplet— (tvingas) göra ngt som man inte vill

bita i det sura äpplet— (idiomatiskt) tvingas göra något som man inte vill, t.ex. något obehagligt; vara tvungen att foga si

bita i det sura äpplet— acceptera motgång med passivitet

bita i gräset— Misslyckas totalt, besegras eller dö; uttrycket beskriver ett krossande nederlag eller att möta sitt

bita i gräset— (idiomatiskt) avlida, dö i strid

bita i gräset— förlora, duka under

Bita i gräset— Förlora, misslyckas, avlida.

bita ihop— Uthärda motgångar utan att ge upp eller klaga.

bita ihop käkarna— (idiomatiskt) variant av bita ihop tänderna

bita ihop tänderna— stålsätta sig

bita ihop tänderna— (idiomatiskt) undertrycka sina känslor, härda ut (för att tåla prövningar eller påfrestningar)

bita sig i läppen— undertrycka känsloutbrott

bita sig i tummen— (idiomatiskt) missta sig, misslyckas

bita sig i tummen— Att inse att man gjort ett misstag eller bedömt fel; att ångra sig och erkänna för sig själv att man

bita sig i tungan— (idiomatiskt, reflexivt) säga något och ångra det i samma ögonblick

bita sig i tungan— hejda sig i sitt tal

Bi utan vise flyga villevägar.— Utan klok ledare går en grupp vilse och handlar planlöst, precis som bin utan drottning flyger åt al

bjuda med armbågen— bjuda utan att mena det

bjuda med armbågen— (idiomatiskt) bjuda utan att mena det; bjuda för syns skull

Bjuda med armbågen— Bjuda någon utan att egentligen mena det, även att erbjuda något som egentligen inte är värt särskil

bjuda ngn spetsen— sätta sig till motvärn mot ngn

(bjuda på) vad huset förmår— (bjuda på) vad som kan åstadkommas med de resurser som finns hemma

Bjuda till— Anstränga sig, göra sitt bästa.

bjuda upp— be en person om att få dansa med henne eller honom

bjuda ut— bjuda (någon) på restaurang

Bjud icke lusen i skinnfällen, hon kommer nog objuden.— Välkomna inte problem eller ovälkomna gäster — de dyker ändå upp av sig själva.

Bjud sällan till gäst din vän, aldrig din ovän.— Bjud inte hem vänner för ofta — det sliter på relationen. Din ovän bör du aldrig bjuda in alls.

Bläck och penna är de säkraste vittnen.— Skriftliga dokument är mer tillförlitliga än muntliga löften eller minnet — det skrivna ordet ljuger

Black om foten— Ett svårt hinder.

blanda bort korten— medvetet skapa oklarhet

blanda bort korten (för ngn)— medvetet skapa oklarhet (för ngn)

Blandar man sig i drav, blir man äten av svin; blandar man sig i guld, blir man lagd i skrin.— Umgås man med dåligt folk behandlas man illa; umgås man med fint folk behandlas man med respekt. Säl

Bland hundra galna skall man inte finna en klok.— I en skara dårar finns ingen klok — dåraktighet smittar och trängsel av oförnuft utesluter visdom.

Bland Mammons dyrkare finns ingen sekterism.— Penningbegär förenar alla — den som älskar rikedom bryr sig inte om andras bakgrund, religion eller

Bland trenne stallbröder blir en klämd.— I tre nära vänner hamnar alltid en i kläm — tredje person blir den som får stå tillbaka eller lider.

blanka vapen— ärligt och svekfritt handlingssätt

Blank som en spegel— Helt slät, glänsande och reflekterande yta — utan repor eller fläckar.

blåsa faran över— meddela att en fara inte längre är aktuell

Blåsa faran över— Konstatera att det farliga läget har passerat.

blåsa under ngt— ge näring eller förstärkning åt ngt

Blek kopia— Något som inte är lika bra som originalet.

blek om näbben— blek i ansiktet

blek som ett lik— (idiomatiskt) mycket blek (som om personen vore död)

blek som ett spöke— (idiomatiskt) mycket blek (eventuellt med en spöklik uppsyn)

bli annat ljud i skällan— (idiomatiskt) börja låta på ett annat sätt; radikalt ändra uppträdande, attityd, inställning e.d.

bli annat ljud i skällan— börja låta på ett annat sätt

bli arg (över ngt) men hålla tillbaka vreden— Känna ilska men behärska sig och inte visa eller agera på sin vrede utåt.

bli av— (intransitivt) komma till stånd, inträffa

bli avlång i ansiktet— bli synbart förvånad

(bli barn) på nytt— (bli barnslig) igen

bli behandlad som luft— (idiomatiskt) bli ignorerad

bli blåst på konfekten— (idiomatiskt) bli lurad på något värdefullt (som man var förtjänt), d.v.s. inte få något som man bor

bli blåst på ngt— bli lurad på ngt

Bli blåst/snuvad/lurad på konfekten— Känna sig lurad (på något).

bli blek som lärft— bli väldigt blek i ansiktet

bli du (med ngn)— Att övergå till att dua varandra, börja tilltala någon med 'du' som tecken på närmare bekantskap.

bli eld och lågor (för ngt)— bli mycket entusiastisk (för ngt)

bli hängd i tysthet— lämnas helt obeaktad

bli hårt ansatt— Att utsättas för hård press eller kraftiga angrepp, hamna i en mycket svår situation.

bli klok på— förstå sig på; lära sig hur något fungerar eller hänger ihop

bli/komma på det klara med— komma att förstå

bli lång i ansiktet— bli märkbart snopen

bli lång i ansiktet— (idiomatiskt) bli förvånat besviken

bli lång i ansiktet/synen— bli synbart snopen

bli man för (ngt)— se till att (ngt) blir gjort

bli människa igen— komma att känna sig som vanligt igen

bli någon svaret skyldig— när någon säger en massa ord men ändå inte lyckas svara; inte ha ett svar

Blind höna hittar också ett korn.— Även den som saknar skicklighet eller förmåga kan ibland lyckas av en slump.

Blind man bör inte döma om färger.— Den som saknar kunskap eller erfarenhet inom ett område bör inte uttala sig om eller bedöma det.

bli putt— bli stött, sur

Blir det gjort, nog blir det sport.— När man väl tar sig för något och genomför det, upptäcker man ofta att det är roligt och givande.

bli riden av en mara— (idiomatiskt) drömma mardrömmar

bli snuvad på konfekten— (idiomatiskt) variant av bli blåst på konfekten

bli tagen på sängen— att bli överrumplad eller överraskad av något helt oväntat; att inte vara förberedd på något

bli till— komma till stånd, skapas

bli till en visa— bli föremål för skvaller eller åtlöje

bli till ingenting— Misslyckas fullständigt; en plan eller förhoppning som faller samman och försvinner utan resultat.

bliva av— variant av bli av

bliva av med— variant av bli av med

bli(va) på valplatsen— Att falla och dö på slagfältet under strid, att ge sitt liv i kamp utan att fly eller överge sin pos

bli/vara (ngn) svaret skyldig— bli/vara svarslös

bli/vara svarslös— Inte veta vad man ska svara; vara så överraskad eller överväldigad att orden tryter.

bli/vara varm i kläderna— bli/vara van vid förhållandena

bli varm i kläderna— (idiomatiskt) bli van vid förhållandena

bli varm i kläderna— Att gradvis vänja sig vid och finna sig tillrätta i en ny situation, miljö eller uppgift tills man k

bli varm om hjärtat— bli rörd och glad

Bli vid sin läst— Inte försöka sig på något nytt, hålla sig till en påtagen uppgift.Se ävenläst.

Blixten slår gärna ned i höga torn.— De mäktiga och framgångsrika riskerar mer än andra — hög position lockar avund, fiender och motgånga

Blodad tand— Bli inspirerad att göra mer av något.

Blodet är alltid tjockare än vattnet.— Familjeband och lojalitet mot släktingar väger tyngre än vänskapsband eller andra relationer.

Blod för blod, sa hamnbusen, dräpte lusen.(Stockholm) (SVO)— Att reagera överdrivet och högtidligt på något fullständigt trivialt och litet.

Blödigt hjärta, stor smärta.— Den som är för känslosam, medlidsam eller lättpåverkad av andras lidande drabbas lätt av stor egen s

Blödig tuktan gör tredska barn.— För mild eller svag uppfostran och bestraffning leder till trotsiga och olydiga barn.

Blod på händerna— Vara skyldig till våldsbrott (t ex om regim).

Blod skall flyta, sa bonden, kasta lusen utför trapporna.(Sörmland) (SVO)— Skämtsam överdrift: man utlovar dramatik men utför något helt obetydligt. Stor mun, liten handling.

blommor och bin— något som rör sexualitet och konsten att älska

blommor och bin— omskrivning för fortplantning, hur sex går till

Blommor och bin— Vardagligt om frågor som rör fortplantning och sexualitet (när man till exempel talar om dem med bar

blott den är stark som ibland kan ge efter— den som envist aldrig kan ge efter är inte stark

Blott det närvarande kan tillfoga skada.— Bara det som existerar här och nu kan göra oss illa — inte det förflutna eller framtida.

blott och bart— Uteslutande och ingenting annat; ett förstärkande uttryck som betonar att något är rent och enkelt b

blott och bart— Uteslutande, ingenting annat — används för att betona att något är precis vad det är, utan tillägg,

BlottSverigesvenska krusbär har.Grenholm (2000), p. 189— Ironisk kommentar om svensk nationalism: tron att allt svenskt är unikt och överlägset, att Sverige

Blyga pojkar får aldrig kyssa vackra flickor.— Den som är för blyg och försiktig missar möjligheter — man måste vara modig och ta initiativ för att

Blyg hund blir sällan fet.— Den som är för blyg att kräva sin del eller ta för sig missar möjligheter och lyckas sällan.

Blyg man duger inte till hovs (vid hovet).— Den som är blyg och tillbakadragen lyckas inte i maktens korridorer — framgång kräver självförtroend

Blygsamhet är ungdomens prydnad.— Unga människor bör vara blygsamma och anspråkslösa — det klär dem och gör ett gott intryck.

Blygsam kvinna är en dygdespegel.— En kvinna som är blygsam och anspråkslös speglar god karaktär och moraliska dygder — hennes ödmjukhe

Blyg tiggare får ofta svälta.— Den som är för blyg att be om hjälp eller kräva sin rätt riskerar att gå miste om det hen behöver.

Blysvärd i guldbalja (= fager yta och råa seder).— Fin och imponerande yta som döljer råa, simpla seder inuti — som ett värdelöst blysvärd i ett praktf

Bocken vet nog att han har horn.— Den skyldige är medveten om sina egna fel eller brister, även om han låtsas som ingenting.

(bo) dörr i dörr— (bo) såsom närmaste granne

bo i kappsäck— ofta byta logi

bo i kappsäck— vara på resor där man lever under mer eller mindre provisoriska förhållanden och har kläder m.m. för

böja armen i vinkel— Att ta sig en sup eller dricka alkohol — anspelar på armbågens rörelse när man lyfter glaset i rätt

böja knä— ge sig under; underkasta sig; acceptera nederlag eller någons auktoritet

Böj vidjan medan hon är grön, så blir hon både fager och skön.— Forma och fostra barn medan de är unga och formbara — väntar man för länge blir karaktären stel och

Bokstaven blygs icke.— Skriftliga ord saknar blygsel — man kan skriva saker man aldrig skulle våga säga högt till någon.

bollen är rund— (idiomatiskt) utgången är oviss, allt kan hända

Bollen är rund— Utgången är oviss, allt kan hända. Yttrat avGunnar Gren, med innebörden att resultatet av fotbollsma

bollen ligger hos honom— det är han som har möjlighet eller skyldighet att handla

bomber och granater— (idiomatiskt) uttrycker stark förvåning; jösses

böna och be— att be och implorera intensivt; att vädja brinnande

Bön är dyraste köpet.— Att tigga eller be om något kostar mest — bättre att betala eller arbeta för det än att ödmjuka sig

Bondebruk är inte barnalek.— Jordbruk och lantbruk är hårt, krävande arbete som kräver kunskap och erfarenhet — inte något enkelt

Bondefot och herresko passa inte väl tillsammans.— Folk från olika samhällsklasser passar inte ihop — skillnader i bakgrund och levnadssätt skapar frik

Bonden är inte mätt förrän han hickar.— Girig person som aldrig är nöjd förrän han tagit mer än han behöver — överdrift som tecken på belåte

Bonden bör först ha sin rätt, sedan kungen.— Vanligt folk och deras grundläggande rättigheter ska prioriteras före mäktiga herrars intressen.

Bonden flyttar ej bo, utan att mista en ko.— Att flytta hem innebär alltid förluster och kostnader — man offrar något när man byter plats.

Bondens fjät göra åkern fet.— Bondens närvaro och tillsyn på fältet är det bästa gödningsmedlet — personligt engagemang och flit g

Bönder är inte gäss för det de är grå.— Enkla eller lantliga människor är inte dumma bara för att de ser enkla ut — döm inte folk efter yttr

Bondtron är den bästa.— Enkel, orubblig tro utan tvivel eller intellektuella krångel är den starkaste och mest äkta formen a

bon mot— kvickt infall, kvickhet

Bön och tro får både oxe och ko.— Stark tro och bön kan ge stora välsignelser och materiellt välstånd — även det mest värdefulla man k

Bordblyger får största skadan.— Den som är för blyg och tillbakadragen vid matbordet får minst att äta — den försiktige och undfalla

Borgen bar armod i följe.— Att gå i borgen för någon annan leder till ekonomisk ruin — det är farligt att ta ansvar för andras

(börja) leva under knappare förhållanden— Att behöva dra ner på utgifter och levnadsstandard, leva mer sparsamt än förut.

börja på ny kula— (idiomatiskt) börja på en ny omgång, ursprungligen i spel

börja på ny kula— börja om med andra förutsättningar

Börja på ny kula— Börja om på nytt.

börja ta in vatten— Att börja försvagas eller misslyckas, som ett skepp som läcker — om projekt, planer eller organisati

börja tänka på ngt— Rikta sina tankar mot något nytt, fatta intresse eller börja överväga en möjlighet.

Borsta framför din egen dörr först.Stolpe (1987), p. 153— Rätta till dina egna brister och problem innan du kritiserar eller lägger dig i andras angelägenhete

Borta är bra, men hemma är bäst.— Även om resor och äventyr är roliga, är det alltid skönt att komma hem igen — hemmet är tryggt och o

bort det!— det kommer inte i fråga!

bortom all ära och redlighet— i en avlägsen avkrok

bortom all ära och redlighet— (bildligt, idiomatiskt) bortom civilisation, på en avlägsen, isolerad plats

bortom all ära och redlighet— i en avlägsen avkrok

bortom all ära och redlighet— (bildligt, idiomatiskt) bortom civilisation, på en avlägsen, isolerad plats

bortre parentes— den övre gränsen, den tidpunkt då något ska upphöra

Bot hör till synd, liksom lus till skorv.— Där synd finns, följer ångern naturligt efter — precis som lus följer med skabb. Botgöring är synden

botten upp— Indikation att hela glaset ska drickas

botten upp!— En uppmaning att dricka ur sitt glas helt och hållet på en gång; ett skålutrop som kräver att glaset

(bo) vägg i vägg— (bo) såsom närmaste granne

boven i dramat— den eller det som vållat problemen

Bra karl reder sig själv.Rooth (1968), p. 47— En duglig person klarar sina problem på egen hand utan att behöva hjälp från andra.

bränna alla broar— förstöra alla möjligheter

Bränna sina broar— Förstöra sina möjligheter till återvändo, återtagande eller reträtt. Fatta beslut, vidta åtgärder, s

bränna sina skepp— göra sig av med alla möjligheter till reträtt

bränna sina skepp— (idiomatiskt) handla så att man förlora alla sina möjligheter att återvända

Bränna sina skepp— Göra en återgång till det gamla omöjlig.

bränna sitt ljus i båda ändar— överanstränga sig genom att försöka göra allt på en gång

bränna sitt ljus i båda ändar— (idiomatiskt) leva på ett mycket ansträngande och kraftödande sätt, ofta genom att arbeta hårt och h

Bränna sitt ljus i båda ändar— Oklokt utnyttjande av sina krafter.

bränna sitt ljus i båda ändar(na)— leva på ett ytterst ansträngande och nedbrytande sätt

Bränt är icke stekt.— Att överdriva eller förstöra något är inte detsamma som att fullborda det rätt — för mycket leder ti

Bränt barn skyr elden.— Den som råkat ut för något obehagligt är försiktig och undviker liknande situationer i framtiden.

Bränt barn skyr elden, sa löjtnanten åt kadetten.(Stockholm) (SVO)— Den som en gång råkat illa ut av något är försiktig och undviker att utsätta sig för samma fara igen

braskar Anders så slaskar jul— om det är kallt på Andersdagen blir det tö till julen

brassa nagg— Slanguttryck för att laga mat och tillaga en måltid, särskilt använt i ungdomlig eller informell kon

brassa på— elda för fullt; skjuta kraftigt

bringa å bane— föra fram, aktualisera

bringa ngn om livet— (låta) döda ngn

bringa ngn ur fattningen— få ngn att förlora självkontrollen

bringa om livet— Eufemistiskt uttryck för att döda eller beröva någon livet, ofta använt i formella eller litterära s

bringa reda i (ngt)— Att skapa ordning i något rörigt eller kaotiskt, reda ut och organisera en oöverskådlig situation.

brinna för fullt— Att vara i full gång, pågå med stor intensitet — om eld, engagemang eller verksamhet.

Brinna för något— Vara mycket engagerad i något.

brinna häftigt— Att brinna med stor intensitet och våldsamma lågor, om eld som rasar kraftigt.

brinna i knutarna— (idiomatiskt) vara bråttom

Brinner i knutarna— Det är mycket bråttom.

Brodersämjan räcker inte alltid till.— Även nära relationer och god vilja räcker inte alltid för att lösa konflikter eller tillgodose allas

bröd och skådespel— att hålla människor nöjda med grundläggande försörjning och underhållning för att de ska ignorera st

Bröd och skådespel— Att köpa sig makt av folket genom materiella ting och ytliga nöjen. SeBröd och skådespel.

Bror min, sa fan om lantmätaren.(Norrland) (SVO)— En lantmätare är så slug och ohederlig att till och med djävulen känner igen honom som en av sina eg

Brukad nyckel är alltid blank.— Regelbunden användning håller både föremål och färdigheter i gott skick — övning och flit ger result

Bruka ej den till din läkare, som skall ärva dig.— Anlita inte någon som ärver dig som din läkare — den som tjänar på din död har inget intresse av att

brusa upp— bli väldigt arg

brygga över— Skapa en förbindande länk mellan två skilda saker; jämna ut eller täppa till ett gap mellan idéer, p

bryta/dra en lans för (ngn/ngt)— stödja, kämpa för (ngn/ngt)

bryta en lans för ngn/ngt— kämpa för ngn/ngt

bryta ihop— (intransitivt) få ett mentalt sammanbrott, bli tillfälligt väldigt ledsen

bryta isen— ta initiativet

bryta isen— (idiomatiskt) lätta på stämningen; ta bort inledande sociala spänningar i en situation och få kommun

bryta laget— bryta upp från glatt sällskap

bryta ny mark— Vara pionjär; göra något som ingen gjort tidigare.

bryta samman— (intransitivt) få ett mentalt sammanbrott, bli tillfälligt mentalt sjuk

bryta sitt ord— frångå något tidigare utlovat, göra något som går emot tidigare löfte

bryta staven— döma (någon) till döden; även ge (någon) ett hårt straff eller hård dom

bryta staven över ngn/ngt— fördöma ngn/ngt

bryta taffeln— avsluta måltiden

bryta udden av ngt— ta bort den värsta anfallskraften ur ngt

bulla upp— (idiomatiskt) duka fram mycket mat eller dryck

bura in— försätta någon i fångenskap /i en bur eller ett fängelse/; fängsla

bus eller godis— fras som sägs av barn på halloween i samband med dörrknackning för att bli tilldelade godis

butelj på er!— Ett ålderdomligt skålutrop som uppmanar bordsgästerna att dricka; ett högtidligt sätt att föreslå en

Bygående höna får antingen korn i kräva eller käpp i nacke.— Den som vågar ge sig ut och ta risker får antingen belöning eller straff — ingen vinst utan risk.

bygga broar— (bildligt, idiomatiskt) skapa förbindelser, förståelse eller samarbeten mellan människor eller grupp

Bygga broar— Försöka skapa något som förenar.

Bygga hus med vars mans råd kommer sällan tak på.— Den som lyssnar på allas råd får ingenting gjort — för många inblandade hindrar arbetet från att bli

bygga luftslott— (idiomatiskt) fantisera, dagdrömma, överdriva positiva sidor av något

Bygga luftslott— Drömma ljusa men svagt underbyggda drömmar.

(bygga sitt hus) på lösan sand— (grunda sina planer) på osäkert underlag

Bygger du ett hus, så glöm inte taket.— Påminnelse om att slutföra det man påbörjar — ta inte genvägar eller hoppa över viktiga delar när du

byta ett/några ord med ngn— ha ett kort samtal med ngn

byta fot— ändra uppfattning, ofta plötsligt och helt tvärt jämfört med tidigare

Byta fot— Plötsligt ändra åsikt.

byta/växla ord (med ngn)— gräla/samtala (med ngn)

circulus vitiosus— (egentligen felaktig cirkel) ett förlopp där två eller flera onda ting (t ex sjukdomar) undan för un

Cirkeln är sluten— Att något eller någon åter är där det började.

con amore— (musik) av hjärtans lust

då blev det annat ljud i pipan— då inträdde en stor förändring

då fingret är ringat är kussimurran tingad— när en person bär en förlovnings- eller vigselring innebär det att deras romantiska engagemang redan

Dagen kommer väl, om också inte tuppen gal.— Dagen infinner sig ändå, oavsett om tuppen väcker en. Saker sker av sig själva utan påminnelse.

dagen till ära— såsom markerat uttryck för dagens betydelse

Daggen faller både på lort och lilja.— Naturen — och livet — behandlar alla lika, oavsett status eller värde. Det goda når både ädla och en

dagsens sanning— fullständigt sant

dagsens sanning— (idiomatiskt, stelnat uttryck) det som är helt sant

dagsens sanning— fullständigt sant

dag ut och dag in— varje dag under lång tid, utan någon synbar förändring

Dålig fågel som smutsar i eget bo.— Den som kritiserar eller skadar sin egen familj, grupp eller sitt eget hemland är en dålig människa

Dålig friare som inte själv framför sitt ärende.— Den som inte vågar tala för sig själv i viktiga ärenden visar svaghet och saknar övertygelsekraft.

Dålig häst som ej kan förtjäna sitt foder.— Den som inte presterar tillräckligt för att motivera vad hen kostar eller konsumerar förtjänar inte

Dålig höna som lägger ägg utangårds.— Den som ger bort sina resurser eller förmåner till utomstående istället för att behålla dem inom fam

Dålig köpenskap utan vinning.— En affär eller handel som inte ger någon fördel eller vinst är meningslös — man har gjort en dålig d

Dålig tjänare blir aldrig god herre.— Den som inte kan lyda och tjäna väl saknar de egenskaper som krävs för att bli en rättvis och god le

då man minst anar— När man allra minst förväntar sig det; helt oväntat och utan förvarning.

Damma av något— Ta något i bruk igen.

damma ihop— börja slåss

damma på/till ngn— slå (till) ngn

dansa efter någons pipa— Att blint och villkorslöst följa en annan persons vilja och direktiv utan att ifrågasätta; att helt

Dansa efter någons pipa— Rätta sig efter någons vilja.Uttrycket tros komma från 1500-talet där björnförare använde en pipa fö

dansa efter ngns pipa— helt foga sig efter ngn

dansa på någons grav— Visa öppen glädje över en fiendes fall.

Dansa på någons grav— Triumfera när någon dött eller trätt tillbaka.

dansen kring den gyllne kalven— penningdyrkan, penningbegäret

dansen kring guldkalven— dyrkan av och begär efter pengar

dansk skalle— slag eller stöt med huvudet

dans på rosor— En bekymmersfri och behaglig tillvaro.

Dans på rosor— ”Det är minsann ingen dans på rosor!”

då och då— Vid oregelbundna och inte alltför täta tillfällen, utan något fast mönster — varken sällan nog att s

då och då— Inträffa med oregelbundna mellanrum, ibland men utan ett fast mönster; varken sällan nog att vara ov

Då Petrus kom till hovs, blev han en skälm.— När någon får makt eller kommer nära maktens centrum, korrumperas de och förlorar sin hederlighet.

Där är ej många hemma, när bonden går själv vall.— En ledare som måste sköta det enklaste arbetet själv har dålig organisation eller brist på folk att

Dårar finna gott råd efteråt.— Det är lätt att i efterhand se vad man borde ha gjort — men då är det för sent.

Där åtelen är, dit samlas ock örnarna.— Där det finns något att vinna eller hämta samlas de som vill ha del av det.

Därav hjärtat är fullt, talar munnen.— Man talar om det som engagerar en mest — känslor och tankar som fyller hjärtat kommer naturligt ut i

Där bästa vinet växer, dricker man det sämsta.— De som producerar något värdefullt exporterar det bästa och behåller det sämsta själva. Närhet till

där deltagarna talar i munnen på varandra— Att flera personer pratar samtidigt utan att lyssna på varandra, en kaotisk och oordnad diskussion.

Där det finns duvor, finns också hökar.— Där oskyldiga eller svaga finns, lockas också de som vill utnyttja dem.

Där det finns en vacker värdinna, är ölet godt.— Trevlig omgivning och vacker sällskap gör att mat och dryck smakar bättre — stämningen påverkar uppl

Där det finns getter i huset, är bocken på taket.— Där kvinnor finns, söker sig männen dit — kärlek och begär lockar som bock till getter.

Där du intet sått, får du intet skörda.— Man får bara resultat av det arbete man faktiskt lagt ner — utan ansträngning kommer ingen belöning.

Där duvor finnas, flyga duvor till.— Framgång lockar till sig mer framgång — där något bra redan finns, dras likasinnade eller fler möjli

Dåren är bland annat folk som ugglan ibland kråkor.— Den som saknar omdöme sticker ut och passar inte in bland vanligt folk, precis som ugglan är en främ

Dåren kan så snart gråta som le.— En dåre saknar kontroll över sina känslor och växlar snabbt mellan gråt och skratt utan egentlig anl

Dåren menar att alla är sådana som han.— Den som är dum tror att andra också är det — man bedömer andra utifrån sig själv.

Där en vilja finnes, finnes ock alltid en väg.— Med tillräcklig motivation och beslutsamhet går det alltid att hitta en lösning, oavsett hur svårt n

Dåren vinner alltid första spelet.— En nybörjare eller oerfaren person vinner ofta det första partiet eftersom motståndaren underskattar

Där fick du en fet stek, sa klockarn tilldöden, när prästen ramlade i graven och bröt nacken av sig.(Bohuslän) (SVO)— Makaber wellerism med svart humor – döden får ett oväntat byte när prästen själv faller i graven.

Där geten är bunden, gnager hon.— Man utnyttjar och förbrukar det man har tillgång till där man befinner sig — man gör det bästa av si

Där gror, varest hägnas.— Det som skyddas och vårdas blomstrar — omsorg och skydd är förutsättningar för att något ska trivas

där har han ingenting att hämta— där kan han inte vinna framgång

där har vi ägget!— där är det länge sökta

Där hjärterum är, där är ock husrum.— Har man välvilja och generositet i hjärtat, finns det alltid plats att ta emot fler gäster eller hjä

Där hustrun siden och sammet bär, där elden i spiseln snart slocknad är.— Lyx och slöseri med pengar på kläder leder till fattigdom — snart finns inget kvar till ved och värm

Där ingen åklagare är, finnes heller ingen domare.— Utan anmälan eller anklagelse sker ingen rättslig prövning — brott som ingen rapporterar förblir ost

Där intet är att taga, behöver man ej rädas för plundring.— Den som ingenting äger behöver inte oroa sig för att bli bestulen eller utnyttjad.

Där intet finns, har kejsaren förlorat sin rätt.— Man kan inte kräva något av den som ingenting har — inte ens en kejsare kan ta vad som inte finns.

Där kärleken slutar, tager hatet vid.— När kärlek försvinner kan starka känslor vändas till sitt motsatta — det är lätt att börja hata den

Där lag brister, ligger freden sjuk.— När lagar och regler saknas eller inte efterlevs, kan fred och ordning inte råda i samhället.

Där lag slutar, bör heder möta.— När lagen inte räcker till ska ärlighet och heder styra beteendet.

Där lystnaden befaller, får plånboken betala.— När begär och impulser styr ens val, är det plånboken som får lida och betala priset.

Där man tagit soten, tager man ock boten.— Den som orsakat ett problem har också förmågan att lösa det — botemedlet finns där skadan uppstod.

Där misstankan träder in, går kärleken ut.— När misstro uppstår i en relation försvinner kärleken — de kan inte samexistera.

Där mycket är, dit vill alltid mer.— Den som redan har mycket tenderar att locka till sig ännu mer — rikedom föder rikedom.

Där mycket tages, ses många hål.— Stor förbrukning eller slitage syns tydligt — överanvändning lämnar märken som inte kan döljas.

Därom tvista de lärde— När ett problem är svårt eller omöjligt att avgöra. Ofta skämtsamt.

darra på manschetten— variant av darra på manschetterna

darra på manschetten— vara rädd eller nervös

darra på manschetten— variant av darra på manschetterna

darra på manschetten— vara rädd eller nervös

darra på manschetterna— (bildligt, idiomatiskt) uppträda nervöst

darra på manschetterna— uppträda nervöst

darra som ett asplöv— (idiomatiskt) skaka hastigt (av rädsla, kyla eller liknande)

darra som ett asplöv— darra häftigt

darra som ett asplöv— (idiomatiskt) skaka hastigt (av rädsla, kyla eller liknande)

Darra som ett asplöv— Darra av köld eller rädsla.

där ser man— jaha (det visste jag inte), se där, minsann

Där trädet faller, bliver det liggande.— Hur man lever sitt liv avgör vart man hamnar — och där stannar man. Ödet eller ens val bestämmer slu

Där träd huggas, falla alltid spånor.— Vid stora arbeten eller förändringar uppstår alltid bieffekter och skador — man kan inte uppnå något

Där tukt är, där är ära.— Disciplin och ordning leder till respekt och anseende — den som uppför sig väl förtjänar äran.

Där vettet brister, tager lyckan vid.— Den som saknar förnuft och omdöme räddas ibland av turen — tur kompenserar för bristande klokhet.

Därvinetgår in, går vettet ut.— Alkohol försämrar omdömet — när man dricker försvinner förnuftet och man fattar dåliga beslut.

Dä va dä jag trodde, sa bond när yxan sjönk.(Blekinge) (SVO)— Ironisk kommentar om att ens dystra förväntan besannades — man visste redan att det skulle gå illa.

De är inte helgon alla, som gå i kyrkan.— Yttre fromhet garanterar inte inre godhet — att besöka kyrkan gör inte någon till en moraliskt god m

De är inte jägare alla, som blåser i horn.— Alla som verkar kunniga eller viktiga är det inte i verkligheten — skenet bedrar.

De är inte jungfrur alla, som bär kransar.— Yttre tecken på oskuld eller dygd garanterar inte att personen verkligen är det den utger sig för.

(de är) lika goda kålsupare— (de är) av samma betänkliga sort

De är så sura, sa’ räven om rönnbären.— Man föraktar eller nedvärderar något man inte kan få tag på, för att dölja sin besvikelse eller avun

De är två alnar av ett stycke.— De är lika varandra, av samma sort — oftast med negativ klang om personer med samma dåliga egenskape

de breda lagren— folkets stora massa

(de föll) med flaggan i topp— (de föll) med heder och stolthet

De gamla ha almanackan i kroppen.— Äldre människor känner av väderförändringar och årstider i kroppen, som om de bär en almanacka inom

De gamla ha också varit barn.— Äldre människor har upplevt ungdomens glädje och bekymmer — de förstår de unga och förtjänar respekt

De gamla komedierna spelas ännu, fast på ett annat sätt.— Mänskliga dårskaper och misstag upprepas genom historien, bara i nya former och sammanhang.

De gamla skall man ära, de unga skall man lära.— Äldre förtjänar respekt och vördnad för sin erfarenhet, medan unga behöver vägledning och undervisni

De gamla till råd, de unga till dåd.— Äldre bidrar med visdom och erfarenhet genom råd, medan unga bidrar med energi och handlingskraft i

de heligas gemenskap— Den andliga samhörigheten mellan troende, både levande och döda; känslan av att tillhöra en gemenska

deja vu— variant av déjà vu

de jordiska kvarlevorna— den döda kroppen

delad glädje är dubbel glädje— Glädje som delas med andra blir starkare.

Delad glädje är dubbel glädje (och delad sorg är halv sorg).Ström (1981), p. 251— Att dela med sig av glädje gör den större för alla, medan att dela sorg med andra gör den lättare at

delad sorg är halv sorg— Sorg som delas med andra känns lättare att bära.

dela ljuvt och lett— dela både onda och goda dagar

dela med— (reflexivt) ge bort en del av något man äger

Den åker inte illa, som vända kan.— Den som kan ändra riktning eller backa ur en situation i tid klarar sig bra — flexibilitet och omtän

Den arbetet straffar, han lastar mästaren.— Den som är dålig på sitt arbete skyller på sin lärare eller chef i stället för sig själv.

Den är inte fattig, som rår om sitt.— Den som har kontroll över och förvaltar det de äger är inte fattig, oavsett hur litet det är.

Den är inte galen, som räds för det onda.— Att vara försiktig och frukta fara eller det onda är klokt, inte ett tecken på galenskap.

Den är inte värd det söta, som aldrig smakat det sura.— Man kan inte uppskatta det goda i livet utan att ha upplevt motgångar — kontrast ger perspektiv.

Den är lugn att ha, sa pojken om bockhättan.(Dalarna) (SVO)— Något är okomplicerat och lättskött — kräver ingen ansträngning eller omsorg. En sak man äger utan b

Den är rik, som ingen skuld har.— Verklig rikedom handlar om att vara skuldfri — att inte vara skyldig någon något är ett större välst

Den bästa osten blir mest eftersökt och snarast maskäten.— Det som är mest värdefullt och eftertraktat är också mest utsatt — framgång och kvalitet lockar till

Den bästa vetenskapen är den, som gör oss mer fromma än lärda.— Sann kunskap ska göra oss ödmjuka och goda, inte bara lärda — vishet är viktigare än fakta.

Den behöver skrika högt, som vill skrämma fan.— För att övervinna något mäktigt eller farligt krävs stor kraft och mod — halvhjärtade försök räcker

Den börda som bäres av tvänne, är ej hälften så tung.— Delade bördor känns lättare — problem och svårigheter blir mindre tunga när man bär dem tillsammans

den breda vägen— (idiomatiskt) syndens väg

den breda vägen— syndens väg

Den breda vägen— Syndens väg.

den dagen, den sorgen— Man bör inte oroa sig i förväg för problem som kanske aldrig inträffar.

Den dagen, den sorgen— Om något bekymmersamt som man inte behöver oroa sig för i förtid.

Den dagen, den sorgen.Bengtsson (1957), p. 27d— Oroa dig inte för framtida problem nu — varje dag har sina egna bekymmer att hantera när de väl komm

Den dag som gången är, får du ej igen.— Förfluten tid går inte att återfå — dagen som passerat är borta för alltid. Passa på medan du har ch

Den där råd lyder är vis, sa pojken, stal på uppmaning av far sin.(Västergötland) (SVO)— Den som följer andras råd är vis — ironiskt sagt av pojken som stal på faderns order, för att rättfä

Den drucknes tal är den nyktres tankar.Ström (1981), p. 136— Berusade människor säger högt vad nyktra tänker men håller inne med.

Den drunknar inte, som hänga skall.— Den som är ämnad att hängas kommer inte att drunkna — ödet är förutbestämt och kan inte undvikas på

Den dyraste hälsa är den som hämtas från apoteket.— Att köpa medicin på apotek är dyrt — det är billigare att hålla sig frisk genom bra levnadsvanor.

Den ena arbetar, den andra drar nyttan.— En person utför arbetet medan en annan skördar frukterna utan att bidra — om orättvisa och utnyttjan

Den ena åsnan hugnas åt att den andra bär säcken.— Man gläds åt att någon annan får bära bördan eller göra det tunga arbetet istället för en själv.

Den ena åsnan klår den andra.— Folk kritiserar hos andra just de fel de själva har. Lika skyldiga parter anklagar varandra ömsesidi

Den ena dagen är ej den andra lik.— Varje dag är olika — livet är föränderligt och oförutsägbart. Det man upplever idag behöver inte upp

den ena gången efter den andra— Att något upprepas ständigt och utan uppehåll — gång på gång, om och om igen, utan att det verkar ta

Den ena har lyckan, den andra kryckan.— Livet är ojämlikt fördelat — vissa föds till tur och framgång, andra till olycka och motgång.

Den ena har namnet, den andra gör gagnet.— En person får äran och erkännandet medan en annan utför det verkliga arbetet.

Den ena hedern är den andra värd.— Visar du någon respekt och ärlighet förväntas du få samma tillbaka — hederlighet ska besvaras med he

Den ena jagar, den andra äter steken.— En person gör det hårda arbetet medan en annan skördar frukterna och njuter av resultatet.

Den ena korpen hackar inte ut ögat på den andra.— Personer inom samma grupp skyddar varandra och skvallrar inte eller skadar sina egna.

Den ena kråkan sitter gärna hos den andra.— Likasinnade människor söker sig till varandra — lika barn leka bäst.

Den ena lögnen räcker den andra handen.— En lögn leder till en annan — lögner stödjer varandra och skapar en kedja som är svår att bryta.

Den ena plöjer, den andra sår, och ingendera vet vem det får.— Arbetet delas mellan flera, men ingen vet vem som till slut skördar frukterna — resultatet är ovisst

Den ena prästen ger ej den andra offer.— Folk inom samma yrke hjälper inte varandra eller skickar inte kunder till konkurrenter — var och en

Den ena räven bör inte sättas att vakta den andra.— Man ska inte låta en ohederlig person övervaka en annan — de kommer att samarbeta och svika förtroen

Den ena skälmen vet bäst, hur den andra är till mods.— Skurkar förstår varandra bäst — den som själv är slug eller opålitlig genomskådar lättast en annan a

Den ena tiggaren förtryter det, att den andra står för dörren.— Fattiga och utsatta kan ändå avundas och reta sig på varandra — även den som tigger värnar om sin "k

Den ena tycker om modern, den andra om dottern, och så bli de bägge gifta.— Olika människor har olika smak, och tack vare det hittar alla sin match — mångfalden i preferenser g

den enes bröd (är) den andres död— det som är bra för ngn är dåligt för ngn annan

Den enes död, den andres bröd.— En persons olycka eller förlust kan vara en annan persons fördel eller möjlighet till förtjänst.

Den enes vinning, den andres skada.— Det som gynnar en person sker på bekostnad av en annan — vad någon vinner, förlorar någon annan.

Den enögde är högst i korgen bland de blinde.— Även den med små förmågor kan framstå som överlägsen i ett sammanhang där alla andra har ännu mindre

den eviga sömnen— En poetisk omskrivning för döden, som liknar livets upphörande vid en djup sömn man aldrig vaknar up

den eviga vilan— En poetisk omskrivning för döden, som framställer den som en permanent och fridfull vila från livets

Den fålen har alltid lyte, som man ej kan få.— Det man inte kan få verkar alltid ha brister — ett sätt att trösta sig när man missar något åtråvärt

Den faran älskar, är faran närmst.— Den som söker upp eller trivs med risker utsätter sig för störst fara — risktagande ökar sannolikhet

Den farligaste posten är den högsta äreposten.— De som innehar de mest prestigefyllda positionerna löper störst risk — makten och äran medför också

Den fattige får alltid den sämsta lotten.— De som redan har det svårt drabbas oftast hårdast och får minst — orättvisan drabbar de fattiga opro

Den fattige hugnar sig vid sin like.— Fattiga människor tröstar sig med att andra har det lika svårt — lidandet känns lättare i sällskap a

Den fattiges jul räcker icke till påsken.— Den fattige har så lite att julens resurser och glädje tar slut långt innan nästa högtid kommer.

Den feta soen vet inte vad den svultna lider.— Den som har det gott förstår inte den som lider nöd eller saknar det nödvändiga.

Den förnöjsamme har alltid nog.— Den som är nöjd med vad hen har upplever sig alltid ha tillräckligt, oavsett hur lite det är.

Den förste, den bäste.— Den som kommer eller väljer först får det bästa alternativet. Uppmanar till att agera snabbt för att

Den fri är född, är träldom svår.— Den som fötts fri uthärdar slaveri och ofrihet extra svårt — frihet är ett grundbehov som saknas smä

den friske är ovetande rik— att vara frisk är mycket värdefullt men den som är det kanske inte är medveten om detta innan den bl

Den fromme blir snarast besviken.— Den godtrogna och naive personen blir lättast lurad och besviken, eftersom hen inte räknar med andra

Den frukt som faller på grannens gård är hans.— Det som hamnar på någon annans mark eller område tillhör den personen, oavsett vem som ursprungligen

den fula ankungen— den utanförstående som först blir illa behandlad men sedan beundrad

Den fula ankungen— om en förbisedd person som så småningom istället blir beundrad.FrånH.C. Andersenssaga med samma namn

Den gås som halsen är av, kacklar inte mer.— Den som är död eller eliminerad kan inte längre störa, bråka eller prata.

Den geten som mest bräker, mjölkar minst.— Den som klagar och skryter mest bidrar minst med verkligt arbete eller resultat.

Den girige får aldrig nog.— En girig person är aldrig nöjd med vad hen har — begäret efter mer är omättligt.

Den giriges plåga är länge leva.— En girig person plågas av att leva länge, eftersom varje år kräver att hen spenderar av sin insamlad

Den gnäller alltid, som hugg får.— Den som straffas eller drabbas av konsekvenser klagar alltid, även om det är välförtjänt.

Den gode herden klipper sina får, den elake slår dem.— En god ledare utnyttjar sina undersåtar måttligt och hållbart, medan en tyrann exploaterar och först

Den gode herden lämnar sitt liv för fåren.— En sann ledare offrar sig själv för dem han ansvarar för, istället för att fly undan fara.

Den god husfrid hava vill, han göre vad hustrun råder till.— Den som vill ha fred och harmoni i hemmet bör följa sin hustrus råd och önskemål.

Den gör ont nog som inte gör gott.— Den som underlåter att göra gott orsakar redan skada genom sin passivitet — att inte hjälpa är i sig

Den gråter aldrig guld, som aldrig guld ägde.— Man sörjer inte förlusten av något man aldrig haft — den som aldrig ägde rikedom saknar den inte hel

Den gren som bågnar är bättre, än den som brister.— Bättre att böja sig och ge efter än att bryta samman helt — flexibilitet och anpassningsförmåga är s

Den gubben går/gick inte— Vardagligt, när man inte går med på något.

den gubben går inte— mig lurar du inte; det försöket att luras går ej

den gudarna älskar dör ung— Vem gudarna älskar dör ung

den gyllene medelvägen— den förträffliga kompromissen

Den har en kort fastlag, som skall betala sin skuld till påsk.— Tiden går fort när man har skulder att betala — en deadline känns alltid nära för den som är skyldig

Den här veckan kommer att gå fort, i övermorgon är det onsdag, sa dagkarln.(Medelpad) (SVO)— Ironisk kommentar om att arbetsveckan går snabbt — redan i övermorgon är det onsdag och halva veckan

Den hönan som sitter närmast till tuppen, är alltid fetast.— Den som befinner sig nära makten eller chefen får flest fördelar och privilegier.

Den hulpen vill bli, han hjälpe sig själv.— Den som vill få hjälp måste ta egna initiativ och anstränga sig själv — ingen hjälper den som inte h

Den hund man måste tvinga till skogs, biter inte många djur.— Den som saknar motivation och måste tvingas till ett arbete, gör det inte bra och åstadkommer lite.

Den hund som mest skäller, bites minst.— Den som hotar och skräver mest är sällan den farligaste — stora ord döljer ofta liten handling.

Den hund som vill bita i var sten, skall ha goda tänder.— Den som vill ta sig an varje utmaning måste vara väl förberedd och ha tillräckliga resurser eller fö

den ihärdige lyckas— Den som envist håller fast vid sina mål och inte ger upp kommer till slut att nå framgång.

Den i leken går, måste leken tåla.— Om man väljer att delta i något måste man acceptera konsekvenserna, även när det blir obehagligt.

Den illa gör, han illa far.— Den som behandlar andra illa kommer själv att drabbas av olycka eller dålig behandling. Onda handlin

Den i mej, sa flickan om obelisken.(Stockholm) (SVO)— Skämtsamt uttryck om att önska sig något storslaget eller omöjligt stort — med tydlig sexuell anspel

Den i mig, sa bagaren om galten.(Blekinge) (SVO)— Humoristiskt uttryck om att ha förtärt något stort — det som är nedsatt i magen är säkert ditt.

Den inte aktar sitt namn, älskar ej heller sin heder.— Den som inte värnar om sitt rykte bryr sig inte heller om sin heder — namn och heder hänger ihop.

Den inte kännes av sig själv, kännes av dem, med vilka han umgås.— Man avslöjas av sitt sällskap — den som saknar självkännedom röjer sin karaktär genom de människor h

Den inte lärt att lyda, vet ej heller att befalla.— Den som inte lärt sig lyda order kan inte heller leda andra — man måste förstå underordning för att

Den intet gott vill göra, har alltid någon ursäkt att föra.— Den som inte vill göra något bra hittar alltid en ursäkt för att slippa.

Den intet vågar, han intet vinner.— För att lyckas måste man ta risker. Den som inte vågar försöka kan heller inte uppnå något.

Den inte vet tiga, vet ej heller tala.— Den som inte kan hålla tyst i rätt läge saknar också förmåga att tala klokt och med gott omdöme.

Den inte vill arbeta, får efter maten leta.— Den som vägrar arbeta kommer att sakna mat och tvingas söka efter föda — arbete är nödvändigt för fö

Den kakan man vill ha till heders, bryter man ej.— Det man värdesätter och vill bevara som en skatt bör man inte förstöra eller förbruka.

Den känner ej det söta, som aldrig smakat det sura.— Man måste ha upplevt motgångar och svårigheter för att kunna uppskatta och glädjas åt det goda i liv

Den knakar inte mer än en trivs med det, sa stolsmakarn om stolen.(Dalsland) (SVO)— Skaparen försvarar sina egna produkter och finner sig till rätta med dess brister — man är nöjd med

den kolorerade veckopressen— den smaklösa och sensationsinriktade veckopressen

Den kommer också fram, som oxarna driver.— Tålamod och långsamt arbete leder ändå till målet — det går framåt, om än i oxarnas lugna takt.

Den kommer tids nog, som skall hängas vid ljus.— Det som är förutbestämt går inte att undvika — den som är dömd till ett dåligt slut möter det oundvi

Den ko som brukar bröla får nog mest ändå.— Den som höjer rösten och kräver sin rätt får oftast mer än den som tiger och håller sig i bakgrunden

Den lag stiftar, äger ock lag tyda.— Den som skapar en lag har också rätten att tolka den — makten att stifta regler ger makt att definie

Den lata har alltid helgdag.— Den som är lat hittar alltid skäl att inte arbeta — varje dag blir en ledig dag.

Den lata och den feta ha alltid ont av hetta.— Lata och överviktiga personer lider mer av värme än aktiva, eftersom de saknar kondition och bär på

den lede— Eufemistisk beteckning på djävulen eller Satan, ondskans personifikation i kristen tradition, använd

Den litet sår, han litet får.— Den som sår lite får liten skörd — man skördar vad man sår, och liten insats ger liten belöning.

Den lyckan flyr, honom följer hon efter; den henne söker, för honom flyr hon undan.— Lyckan kommer till den som inte jagar den, men flyr från den som desperat söker den.

Den lyckan råkar, blir sovandes rik.— Den som råkar ut för tur av en slump kan bli rik utan ansträngning — lyckan kan komma oväntat och ut

den man älskar, agar man— Spara straffet och förstöra barnet

Den många frukta, måste själv rädas för många.— Den som styr genom att skrämma andra lever själv i ständig rädsla för hämnd och uppror.

Den man gärna umgås med, dennes seder lär man.— Man anammar vanor och beteenden från dem man umgås med. Sällskap påverkar karaktären.

Den måste bittida upp, som skall göra alla till lags.— Det är omöjligt att tillfredsställa alla — den som försöker måste anstränga sig orimligt mycket.

Den med ulven äter, får med ulven tjuta.— Den som umgås med dåligt sällskap måste anpassa sig till deras beteende och acceptera konsekvenserna

Den mer vill tära, än han kan nära, får armod till lön.— Den som konsumerar mer än han förtjänar drabbas av fattigdom.

Den mycket kan göra, får mycket att röra.— Den som är duktig och kapabel tilldelas fler uppgifter och mer ansvar — förmåga lockar till sig krav

Den mycket vill veta, får mycket arbeta.— Kunskap kräver ansträngning — den som söker djup förståelse måste vara beredd att lägga ner hårt arb

Den något gott har lärt, blir mycket gott beskärd.— Den som skaffar sig kunskaper och bildning får riklig belöning tillbaka — lärdom lönar sig och ger g

Den något lärt och något kan, han tar sig alltid fram.— Den som har kunskap och färdigheter klarar sig alltid i livet och hittar en väg framåt.

Den något spar, han något har.— Den som sparar pengar eller resurser kommer alltid att ha något i reserv när det behövs.

Den något vill lära, kommer till ära.— Den som är villig att lära sig och anstränga sig för kunskap kommer att nå framgång och bli uppskatt

Den nyckel som ständigt är i bruk, är alltid blank.— Regelbunden övning håller färdigheter och förmågor levande — det som används ofta förblir i gott ski

Den ordentlige betalaren är herre över andras pung.— Den som alltid betalar i tid kan lätt låna pengar av andra — pålitlighet ger makt över andras vilja

Den passar, som ingen trumf har.— Den som saknar resurser eller goda kort på hand tvingas ge upp och låta bli att agera.

Den räddaste slår först.— Den som är mest rädd agerar oftast snabbast och slår till innan hotet hinner bli verkligt.

Den råd lyder är vis.— Den som tar emot och följer goda råd visar klokhet och mognad.

Den rike är allestädes hemma.— Rika människor är välkomna och känner sig hemma överallt — pengar öppnar dörrar och skapar tillhörig

Den rike äter vad han vill, den fattige vad han har.— Rika människor har valmöjligheter och kan tillfredsställa sina önskningar, medan fattiga måste nöja

Den rike har många fränder.— Rika människor lockar till sig många som vill vara deras vänner eller släktingar, ofta av egenintres

den röda tråden— den genomgående tanken, det genomgående sammanhanget som binder ihop

den röda tråden— det genomgående temat

Den sällan felar, blir snart förlåten.— Den som sällan begår misstag förlåts lättare när det väl händer, eftersom ett gott rykte skapar fört

Dens bröd man äter, dens visa man kväder.— Man är lojal mot den som försörjer en och anpassar sig efter dennes åsikter och intressen.

Den sent kommer, kommer ock.— Även den som anländer sent får sin del — man behöver inte vara först för att få något.

den sista/eviga vilan— Eufemism för döden, det slutliga tillstånd av evig ro som väntar alla levande varelser när livet är

(den) skäms inte för sig— (den) är ganska bra

Den skatter samlar, samlar sig sorger.— Att samla på rikedomar leder till oro och bekymmer — materiellt välstånd ger inte lycka utan snarare

Den smak kärlet en gång fått, behåller det gärna.— Tidiga intryck och vanor sitter i — man präglas av sina första erfarenheter och är svår att förändra

den smala vägen— det (moraliskt) riktiga men svårare handlingssättet

den snö som föll i fjol— ngt som inte längre är aktuellt

Den som aldrig gjort illa, gör sällan väl.— Den som är så försiktig att hen aldrig riskerar att göra fel, saknar också mod och engagemang att ås

Den som aldrig gör väl, har inget gott att vänta.— Gör du aldrig gott mot andra, kan du inte heller förvänta dig att något gott ska hända dig.

Den som alltid vet bäst lär sig aldrig något.Brombergs Bokförlag (2004), p. 16— Arrogans och självgodhet hindrar inlärning — den som tror sig veta allt är stängd för ny kunskap och

Den som är domare mellan två vänner, mister den ena.— Att medla i en konflikt mellan vänner leder till att en av dem vänder sig mot dig och vänskapen bryt

Den som är född att stjäla, är också född att hängas.— Den som har brottsliga anlag kommer oundvikligen att straffas hårt för sina gärningar.

Den som är fri från synd skall kasta första stenen.Martling (2001), p. 85— Ingen är utan fel, så ingen har rätt att döma andra. Från Bibeln, Jesus försvar av en kvinna anklaga

Den som är slagen till en slant, blir aldrig en dukat.— Den som föds med begränsade förutsättningar eller låg karaktär kan inte förändra sin grundläggande n

Den som artar till nässlan, bränner tidigt.— Den som har dåliga anlag visar det tidigt — precis som nässlan bränner redan som liten planta.

Den som är väl död, har ock väl levat.— Den som dör lugnt och utan ånger har levt ett gott och meningsfullt liv.

Den som är van att ljuga, kan man ej heller tro, när han talar sanning.— En lögnare förlorar trovärdighet — även när han faktiskt talar sanning tror ingen på honom.

Den som äter med vargarna, måste tjuta med dem.— Anpassar man sig till sitt sällskap tvingas man följa deras beteende, även om det strider mot ens eg

Den som bär eld i barmen, bränner sig.— Den som leker med farliga saker eller håller något skadligt nära inpå sig riskerar att skada sig sjä

Den som betalar sin skuld, förbättrar sitt gods.— Att betala sina skulder stärker din ekonomiska ställning och ditt anseende — du äger mer när du är s

Den som bitit huvudet av skammen, skäms inte mer.— Den som en gång övervunnit sin skam och gjort något skamligt, slutar bry sig om vad andra tycker.

Den som blygs att fråga, skäms vid att lära.— Att vara för stolt för att ställa frågor leder till okunnighet — fråga hellre och lär dig än att låt

den som börjar med en knappnål slutar med en silverskål— en liten snattare blir med tiden en stor tjuv

Den som börjar med mycket, slutar oftast med ingenting.— Att ta sig an för mycket på en gång leder till att man inte fullföljer något och till slut åstadkomm

Den som bygger hus vid allmänna landsvägen, får många byggmästare.— Den som gör något offentligt får ovälkomna råd och synpunkter från alla håll — alla vill lägga sig i

Den som bygger sitt hus med andras skada, samlar sten till sin grav.— Att skaffa sig fördelar på andras bekostnad leder till sitt eget fördärv — orättfärdighet straffar t

Den som ej går framåt, går tillbaka.— Stillastående är inte neutralt — utan aktiv utveckling och framsteg förfaller man, förlorar mark och

Den som ej gråter sin vän varm, får visserligen sörja honom kall.— Visa uppskattning och kärlek till vänner medan de lever — annars sörjer du dem bara när de är döda o

Den som ej har mer än ett öga, är rädd om det.— Den som bara har lite kvar av något värdefullt, värnar desto mer om det.

Den som ej har sporrar, han rider med spö.— Den som saknar rätt verktyg får klara sig med sämre alternativ för att nå sitt mål.

Den som ej står till att råda, står ej heller till att hjälpa.— Den som vägrar ta emot råd kan inte heller hjälpas — motvilja mot vägledning omöjliggör all hjälp.

Den som en gång stulit, får alltid heta tjuv.— En persons dåliga handlingar förföljer dem för alltid — ett dåligt rykte är svårt att skaka av sig.

Den som far skyldig bort, kommer ock skyldig åter.— Den som lämnar med olösta skulder eller problem löser dem inte genom att resa bort — problemen finns

Den som flyger för nära solen, sveder vingarna.— Att vara alltför djärv eller övermodig leder till sitt eget fall — precis som Ikaros i den grekiska

Den som föder hönan, bör också ha äggen.— Den som investerar arbete och resurser i något har också rätt att ta del av vinsterna och utbytet.

Den som föder sig av träta, arbetar på djävulens verkstad.— Att leva för gräl och konflikter är att tjäna det onda — bråk skapar skada och gynnar ingen utom djä

Den som följer hopen, har många stallbröder.— Följer man strömmen och anpassar sig till mängden, får man många likasinnade sällskap — men kanske p

Den som försmår det lilla, får intet av det stora.— Den som avvisar eller föraktar något litet och obetydligt, kommer inte heller att få något stort och

Den som först kommer till kvarnen, får först mala.— Den som agerar snabbt och tidigt får fördelar framför dem som dröjer. Motsvarar "först till kvarn" e

Den som försummar tiden, blir försummad av tiden.— Slösar du bort din tid utnyttjar du inte möjligheterna som ges, och livet går förbi utan att du hinn

Den som gapar efter mycket, mister ofta hela stycket.— Försöker man få allt på en gång riskerar man att förlora vad man redan har. Nöj dig med lagom.

Den som går för vars mans dörr och säger sanning, får en sönderslagen panna.— Att alltid tala sanning öppet för alla leder till problem — folk vill inte höra sanningen och straff

Den som går i borgen, går i sorgen.— Att gå i borgen (garantera någons skuld) innebär stor risk — man riskerar att själv drabbas ekonomis

Den som går långsamt, går säkert.— Noggrannhet och försiktighet ger bättre resultat än att hasta fram — hellre långsamt och rätt än sna

Den som gärna vill röra i andras grytor, sveder ofta sin egen gråt.— Den som blandar sig i andras angelägenheter riskerar att orsaka sig själv skada eller lidande.

Den som gärna vill slåss, får alltid något att plåstra.— Den som söker bråk och konflikter skadar sig alltid själv — aggressivitet leder oundvikligen till eg

Den som ger av givet, ler Gud åt.— Att ge bort något man själv fått i gåva är inte generositet — det är hån mot Gud och sann givmildhet

Den som ger sig in i leken, får leken tåla.Ström (1981), p. 255— Accepterar du att delta i något, måste du också acceptera dess konsekvenser och risker.

Den som ger silver och guld, honom bliver kvinnan huld.— Kvinnor gynnar den man som är frikostig med gåvor och pengar — rikedom köper tillgivenhet.

Den som ger tills han tigger, bör ha stryk tills han ligger.— Överdrivet givmild person som ger bort allt tills han själv blir utfattig och måste tigga handlar du

Den som glömmer att slå knut på tråden, gör månget styng förgäves.— Glömmer man säkra sitt arbete i slutet, går hela ansträngningen förlorad — avslutningen är lika vikt

Den som gör allt vad honom behagar, måste ofta lida vad honom icke behagar.— Att följa sina lustar utan självkontroll leder till obehagliga konsekvenser — njutning och lidande h

Den som gör sig själv till får, blir av vargar uppäten.— Den som uppträder svagt eller naivt blir lätt utnyttjad och skadad av hänsynslösa människor.

Den som gör vad han kan, gör lika mycket som påven i Rom.— Att göra sitt bästa räcker — ingen kan kräva mer av dig än din fulla förmåga, oavsett din ställning.

Den som gräver en grop åt andra faller ofta själv däri.Bengtsson (1957), p. 36— Den som planerar skada för andra riskerar att själv drabbas av sina egna onda avsikter.

Den som gräver grop åt andra, faller själv däruti.— Den som planerar att skada eller lura andra riskerar att drabbas av samma öde själv. Onda planer slå

Den som håller, är ej bättre än den som slår.— Den som hjälper eller möjliggör ett brott är lika skyldig som den som faktiskt utför det.

den som håller sig god vän med alla är inte vän med någon— man har inga vänner om man inte orkar säga ifrån och stå på sig och sätta sunda gränser

Den som håller stegen, är lika god med tjuven.— Den som hjälper en tjuv att begå ett brott är lika skyldig som tjuven själv.

Den som har biskopen till morbror, kommer lätt fram i världen.— Att ha inflytelserika släktingar eller kontakter öppnar dörrar och ger fördelar som andra saknar — n

Den som har en stor mun, bör ha en stark rygg.— Den som skryter eller talar stort måste vara beredd att stå för sina ord och klara av konsekvenserna

Den som har en styvmor har också en styvfar.— Olyckor och problem kommer sällan ensamma — har man ett bekymmer finns ofta flera till.

Den som har en vacker syster, får nog en svåger.— Har man en vacker syster lockar hon friare, och man kommer oundvikligen att få en svåger.

Den som har korset i handen, signar sig först själv.— Den som har makt eller tillgång till resurser utnyttjar det för egen fördel innan andra får ta del a

Den som har många järn i elden, bränner några.— Att ha för många projekt igång samtidigt leder oundvikligen till att några misslyckas eller försumma

Den som har maten på bordet och går hungrig därifrån, får skylla sig själv.— Har man tillgång till det man behöver men inte utnyttjar möjligheten, är det ens eget fel om man lid

Den som har mera fett, än han behöver, kaste somt i kålen.— Den som har överflöd bör dela med sig till dem som har det sämre ställt.

den som har minst att säga är ofta mest högljudd— De med minst kunskap eller substans hörs ofta mest; tomma tunnor skramlar mest.

Den som har penningen till sin Gud, gör sig själv till slav under sin dräng.— Den som sätter pengar före allt annat blir i praktiken styrd av dem och förlorar sin frihet och värd

Den som har råd, steker fläsk och låter den fattige doppa.— Den rike njuter av det bästa, medan den fattige nöjer sig med smulorna. Rikedom ger privilegier som

Den som ingenstädes far, saknas inte hemma.— Den som aldrig ger sig ut i världen gör ingen nytta och lämnar inget avtryck — ingen märker om man s

Den som ingenting vet, om ingenting tvistar.— Okunnighet skyddar från konflikter — den som inte vet något har inget att argumentera om och slipper

Den som inte har en skilling lika kär som en daler, blir aldrig rik.— Den som inte värdesätter små summor lika högt som stora, kommer aldrig att bygga upp en förmögenhet.

Den som inte har pengar i pungen, bör ha goda ord på tungan.— Saknar du pengar, bör du kompensera med vänlighet och artighet — goda ord kan öppna dörrar som penga

Den som inte kan sova, bör gå i kyrkan (där det är lätt att somna).— Ironisk visa att kyrkobesök och predikningar är så tråkiga att till och med sömnlösa somnar där.

Den som inte lyder mor, får lyda styvmor.— Lyder du inte dem som är snälla mot dig, tvingas du lyda någon strängare och sämre.

Den som inte ser upp med ögonen, får se upp med pungen.— Den som är oaktsam och inte håller ögonen öppna får betala för sin slarv — oförsiktighet kostar peng

Den som inte tager vara på styvern, får ingen daler.— Den som inte sparar på de små pengarna kommer aldrig att ha stora summor — småsparande bygger förmög

Den som inte unnar sig själv gott, unnar heller ingen annan.— Den som är snål eller sträng mot sig själv brukar också vara det mot andra — självkärlek speglar sig

Den som inte vill arbeta i värmen, får hungra i kölden.— Den som vägrar jobba när det finns möjlighet drabbas av fattigdom och brist när det är svårt att för

Den som inte vill låta sig råda, står heller inte att hjälpa.— Den som vägrar ta emot råd kan inte heller räkna med hjälp när det går fel.

Den som inte vill lyda far och mor, får lyda trumman.— Den som vägrar följa föräldrarnas råd tvingas in i militärtjänst och lyda order där — lydnad är ound

Den som i sitt femtionde år äktar en ung hustru, han bjuder döden till gäst.— En äldre man som gifter sig med en ung kvinna riskerar sin hälsa och påskyndar sin egen död.

Den som i ungdomen förstör fågelbon, antänder byar i ålderdomen.— Smågrym i unga år leder till grov ondska som vuxen — tidig hänsynslöshet mot djur och natur varslar

Den som kan styra sin tunga, bevarar också sitt skinn.— Att hålla tyst och inte säga för mycket skyddar en från problem och fiender.

Den som kan väl se genom finger, behöver inga glasögon.— Den som är skicklig på att blunda för fel och brister behöver inte skärpa sin blick eller vara alltf

Den som klandrar arbetet, lastar också mästaren.— Kritiserar man ett verk kritiserar man även dess skapare — arbete och mästare är oskiljaktiga.

Den som kliver högt, faller djupt.— Den som är arrogant eller strävar för högt riskerar ett hårt fall — både bildligt och bokstavligt. H

den söm kommer först te' kvarna får 'n första malä— den som kommer först får fördelarna eller belöningarna

den som kommer först till kvarnen, får först mala— den som kommer först får fördelarna eller belöningarna

Den som kommer först till kvarnen, får först mala.— Den som agerar snabbt och tidigt har fördelar. Prioritet ges åt den som är först på plats eller tar

Den som kommer i valet, kommer i kvalet.— Fler valmöjligheter leder till svårare beslut — att ha alternativ innebär också besväret att välja m

Den som kommer sist till kvarnen, får också mala.— Även den som kommer sist får sin tur — ingen behöver oroa sig för att missa sin möjlighet bara för a

Den som kommer vid tjära, blir nedsmord därav.— Umgås man med dåligt sällskap eller sysslar med skumma saker, riskerar man att själv bli smutsad ell

Den som kryper emellan barken och trädet, blir snart klämd.— Den som lägger sig i andras konflikter riskerar att hamna i kläm och drabbas av konsekvenserna själv

Den som kryper, kommer också fram.— Även den som rör sig långsamt eller ödmjukt når till slut sitt mål — tålamod och uthållighet lönar s

Den som lägger sig i draf, blir uppäten av svin.— Blandar man sig i skräp eller dåligt sällskap, får man ta konsekvenserna — man behandlas som man upp

Den som lånar, gör väl; den som betalar, gör bättre.— Att låna är hederligt, men att betala tillbaka skulden är ännu mer hedersamt och visar god karaktär.

Den som längst står, vinner platsen.— Den som är mest uthållig och tålmodig vinner till slut det han eftersträvar.

Den som låter andra se i sina kort, tappar spelet.— Avslöjar man sina planer eller hemligheter för andra riskerar man att förlora fördelen och misslycka

Den som låter locka sig att stjäla, blir trugad att hänga.— Små brott leder till stora straff — den som börjar med stöld riskerar att hamna i ännu värre situati

Den som lätt blir yr i huvudet, bör inte kliva högt.— Den som inte klarar press eller svindel bör undvika situationer som kräver det — känn dina begränsni

Den som leker med elden, bränner sig slutligen.— Den som tar onödiga risker eller beter sig hänsynslöst kommer förr eller senare att drabbas av konse

den som lever får se— tiden viser om något var vettigt eller korrekt

Den som lever, får se.— Framtiden är oviss — man kan inte förutsäga vad som kommer att hända, utan får vänta och se hur det

Den som lever i galopp, får rida i trav till helvetet.— Den som lever hänsynslöst och i rus får ändå sin straff — vägen till fördärvet är oundviklig, om än

Den som ligger omkull, springer var man över.— Den som är svag eller i underläge blir utnyttjad och trampad på av andra.

Den som ljuger i ett, blir misstrodd i allt.— En enda lögn räcker för att förstöra förtroendet helt — den som ljugit en gång tros inte längre ens

Den som många vill bjuda, måste mycket sjuda.— Den som är populär och har många gäster måste lägga ner mycket arbete och resurser på att ta hand om

Den som minst söker äran, får henne ofta först.— Ödmjuka personer som inte jagar beröm och erkännande brukar ändå få det — äran kommer till dem som i

Den som missgår, honom missbjudes.— Den som redan har det svårt eller misslyckas behandlas också dåligt av andra — olycka lockar till si

Den som mycket håller av sig själv, honom håller ingen av.— Självgoda och egocentriska personer som älskar sig själva för mycket blir omtyckta av ingen — självk

Den som något har, får nog bli i laget.— Den som redan äger något, hur litet det än är, har alltid en fördel och bör värna om det de har. Ord

Den som när sig med förhoppningar, löper fara att dö av hunger.— Enbart hopp och drömmar räcker inte — utan konkret handling och resurser riskerar man att misslyckas

Den som njutit det söta, må njuta det sura också.— Den som fått uppleva det goda i livet måste också acceptera det svåra — man kan inte välja bara det

Den som pratar mycket, ljuger även mycket.— Den som talar mycket riskerar att säga osanningar — mycket prat ökar risken för överdrifter och lögn

Den som predikar sanning, talar grekiska.— Sanning är svår att förstå eller acceptera — den som talar sanning uppfattas som obegriplig av de fl

Den som rätt skriftar, blir ock rätt avlöst.— Den som bekänner sina synder ärligt och fullständigt får också full förlåtelse — ärlighet i plikten

Den som rosen vill plocka, får ej rädas för taggarna.— Vill man nå något vackert eller värdefullt måste man vara beredd att möta svårigheter och uppoffring

Den som säger allt vad han vet, han lär ock säga vad han inte vet.— Den som pratar för mycket och delar med sig av allt, riskerar att börja hitta på eller överdriva bor

Den som säger allt vad han vill, får ofta höra vad han inte vill.— Talar man utan filter riskerar man att få hård och obehaglig kritik tillbaka.

Den som sår ärter på landsvägen, får ej många skidor in i ladan.— Sår man slarvigt eller på fel ställe får man ingen skörd — dåligt arbete ger dåligt resultat.

Den som sår orättvisa, får skörda hat och hämnd.— Orättvist beteende leder till att andra reagerar med hat och vilja till hämnd — man får tillbaka det

Den som ser väl framför sig, kommer inte själv bakefter.— Den som planerar och tänker framåt undviker problem och hamnar inte på efterkälken.

den som sig i leken ger, får leken tåla— Den som frivilligt ger sig in i en verksamhet eller situation som innebär risker eller obehag måste

Den som själv riktigt lärt, kan ock riktigt lära andra.— Djup egen kunskap är förutsättningen för att kunna förmedla och lära ut något till andra på ett bra

Den som skall till olyckan, må så gärna löpa som krypa— Om olyckan är oundviklig spelar det ingen roll hur fort eller långsamt man rör sig — ödet hinner ika

Den som skall till olyckan, må så gärna löpa som krypa.(Jfr. 2 Krön. 25— Om olyckan är oundviklig spelar det ingen roll hur fort eller långsamt man rör sig — ödet hinner ika

Den som skämmer sig själv, han ärar ingen annan.— Den som vanhedrar sig själv saknar också respekt för andra — självrespekt och respekt för omgivninge

Den som skär av sig näsan, skamfilar sitt ansikte.— Att skada någon annan av hämnd eller illvilja drabbar en själv hårdare — man skadar sig själv mer än

Den som slaktar kalven, uppföder ingen oxe.— Offrar man framtida möjligheter för kortsiktig vinning går man miste om större nytta på sikt.

Den som släpper tygeln, blir snart kastad ur sadeln.— Förlorar man kontrollen eller disciplinen tappar man snart makten och sin position.

Den som slår min hund, älskar mig icke.— Skadar någon det du älskar eller värnar om, visar den personen att den inte bryr sig om dig heller.

Den som söker, han finner.— Den som anstränger sig och letar efter något kommer till slut att hitta det. Ihärdighet lönar sig.

Den som sova vill, drager sparlakanen till.— Den som vill uppnå något måste själv skapa förutsättningarna för det — ta initiativet och agera istä

Den som sover med hundar, stiger upp med loppor.— Umgås man med dåligt sällskap får man dela deras problem och dåliga egenskaper.

Den som sover, syndar icke.— Den som sover kan inte göra något fel eller ont — sömnen är ett tillstånd av oskuld och frihet från

Den som sparar riset, älskar ej barnet.— Att inte bestraffa ett barn är ett tecken på bristande kärlek — disciplin anses vara en del av att v

Den som spar han har.Stolpe (1987), p. 38— Att spara och hushålla med resurser lönar sig — den som inte slösar har alltid något kvar när det be

Den som strider med lögnens vapen, har en sjuk sak att försvara.— Den som ljuger för att vinna en argumentation avslöjar att hans sak är svag eller orättfärdig — sann

Den som stulit en gång, är en tjuv.— Den som begått ett brott, även en enda gång, betraktas som kriminell — förflutna handlingar stämplar

Den som tager barnet vid handen, tager modern vid hjärtat.— Visar du omsorg om någons barn vinner du moderns kärlek och förtroende.

Den som tager en änka, får bord och bänka’, men mycket att tänka.— Att gifta sig med en änka ger materiella fördelar (möbler, hushåll), men också bekymmer och komplika

Den som tager gåvor, säljer sin frihet.— Att ta emot gåvor skapar beroende och förpliktelser — man offrar sin självständighet och kan inte lä

Den som tager herrar till stalldrängar, får brutna hästar och söndriga sadlar.— Anlitar man fel personer för ett arbete — de som saknar rätt inställning eller kompetens — blir resu

Den som tager trollet för guldet, behåller trollet, när borta är guldet.— Tar man något falskt eller bedrägligt för äkta värde, sitter man kvar med bedrägeriet när det verkli

Den som tagit hin i båten, får ock föra honom i land.— Den som börjat med något problematiskt måste också ta konsekvenserna och fullfölja det till slutet.

Den som tål det onda, främjar det ock.— Den som accepterar eller tolererar något ont utan att protestera bidrar indirekt till att det fortsä

Den som tar köttet, får också ta benen.— Tar man det goda, måste man också acceptera det mindre behagliga som följer med — man kan inte välja

Den som tiger, förtalar sig ej.— Tystnad skyddar mot att säga något dumt eller kränkande — den som håller tyst riskerar inte att tala

Den som tiger, han samtycker.— Tystnad tolkas som godkännande — den som inte protesterar anses hålla med.

den som tillrättavisar ngn kan själv bli åthutad— Den som rättar andra riskerar själv att bli tillrättavisad – kritik kan slå tillbaka.

Den som tingar spelmannen, skall ock betala honom.— Den som beställer en tjänst är skyldig att betala för den — man kan inte begära arbete utan att ersä

Den som tjänar på nåder, han lönas med barmhärtighet.— Arbetar man utan ordentliga villkor och förlitar sig på arbetsgivarens välvilja, får man bara medlid

Den som träter med matmodern, finner det igen på fatet.— Grälar man med den som lagar maten, riskerar man att straffas genom sämre eller mindre mat på tallri

Den som tvivlar att Gud är, kan även tvivla om solen finnes.— Den som ifrågasätter det mest självklara — Guds existens — kan lika gärna tvivla på allt uppenbart,

Den som utsår dygd, han uppskär ett gott namn.— Den som lever dygdigt och handlar rätt vinner ett gott rykte och respekt från andra.

Den som vågar, han vinner.— Mod och risktagande lönar sig — den som inte är rädd för att försöka har störst chans att lyckas.

den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge— Det är värt att ha tålamod för att uppnå något värdefullt.

Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge.Ström (1981), p. 384— Tålamod lönar sig — det är värt att vänta på något bra, för väntan känns kortare när slutresultatet

Den som varit med i leken, bör även ha med av steken.— Den som deltog i ett riskfullt eller gemensamt företag har rätt att dela på vinsten eller utbytet.

Den som vill äta körsbär med de stora, kan lätt få kärnorna i synen.— Umgås man med mäktiga eller inflytelserika personer riskerar man att drabbas av deras nackdelar och

Den som vill bedja ulven, bör ta hunden till hjälp.— Att hantera en farlig motståndare kräver hjälp av någon som känner dem inifrån — bekämpa liket med l

Den som vill begagna sig av elden, får även hålla röken till godo.— Vill man ha fördelarna av något, måste man också acceptera nackdelarna. Man kan inte plocka russinen

Den som vill ha äggen, får ej döda hönan.— Förstör inte det som ger dig nytta. Offra inte din långsiktiga inkomstkälla för kortsiktig vinning.

Den som vill ha ägg, får tåla att hönsen kackla.— Vill man ha fördelarna av något, måste man acceptera de olägenheter som följer med.

Den som vill ha dottern, får hålla sig väl med modern.— För att vinna någons gunst måste man även hålla sig väl med de närstående som har inflytande över pe

Den som vill ha en stut att predika, får vara nöjd om han kan lära honom böla.— Försök inte göra något storslaget av den som saknar förmåga — var nöjd med de blygsamma resultat som

Den som vill ha kärnan, måste först bita nöten.— För att nå det värdefulla målet måste man först ta sig igenom det svåra arbetet eller hindret som sk

Den som vill jaga andra, måste ock själv löpa.— Den som kräver något av andra måste själv vara beredd att göra detsamma. Kräv inte av andra det du i

Den som vill köpa allt vad han ser, får sälja allt vad han äger.— Varnar för girighet och konsumtionsbegär: den som köper allt han åtrår riskerar att ruinera sig och

Den som vill köpa korven av hunden, måste ge fläsk igen.— För att återfå något man förlorat måste man ofta betala mer än det ursprungligen var värt.

Den som vill kyssa barn, får gå till vaggan.— Den som vill ha något måste söka upp det där det finns — man kan inte vänta på att det ska komma til

Den som vill lära andra, bör ock själv något veta.— Man måste ha kunskap och kompetens själv innan man försöker undervisa eller vägleda andra.

Den som vill leva länge och väl, han äter och dricker med mått och skäl.— Måttlighet i mat och dryck leder till ett långt och hälsosamt liv.

Den som vill ljuga, bör ha gott minne.— Den som ljuger måste komma ihåg sina lögner för att inte avslöjas av motsägelser.

Den som vill med njuta, bör ock med skjuta.— Den som vill dela på utbytet måste också delta i arbetet. Man kan inte njuta av frukterna utan att b

Den som vill plåga en bonde, han tager en bonde därtill.Även:den, som vill slå en bonde, skall ta en bonde att slå honom med.— Den som vill besegra en envis och tålig person behöver använda någon av samma sort – lika barn leka

Den som vill rivas med vargar, bör ha björnklor.— Vill du utmana farliga motståndare måste du själv vara tillräckligt stark och välrustad för kampen.

Den som vill smeta igen alla munnar, skall ha mycket klister.— Det är omöjligt att tysta alla som pratar eller kritiserar — det finns alltid fler som talar.

Den som vill vinna intet, bör begära för mycket.— Den som kräver för mycket riskerar att få ingenting alls — överdrivna krav skrämmer bort motparten.

Den som vinet drack, må även tömma dräggen.— Den som njutit av det goda måste också acceptera de obehagliga konsekvenserna som följer med det.

Den som viskar han ljuger.Ström (1981), p. 60— Den som talar tyst och undvikande döljer något — hemlighetsmakeri signalerar oärlighet.

Den som vrede kan styra, vinner en fiende.— Att behärska sin vrede ger styrka nog att övervinna motståndare — självkontroll är ett kraftfullare

Den sorgen älskar, får alltid något att kvida över.— Den som gillar att klaga och vara olycklig hittar alltid nya anledningar till det — sorg och gnäll ä

Den spelar ej illa, som vinner sin insats.— Resultatet avgör bedömningen — den som lyckas och vinner kan inte kritiseras för sitt tillvägagångss

Den spiken drog, sa’ timmerman’ när han stoppa’ honom i fickan.— Något visade sig vara användbart eller lönsamt — man hittade nytta i något till synes obetydligt och

Den spik som sticker ut blir slagen.Kriss (2008)— Den som sticker ut eller avviker från normen straffas — konformitet belönas, avvikelse bestraffas.

den springande punkten— det som är avgörande

den springande punkten— (idiomatiskt) det som är avgörande

den stora massan— folket i gemen, den stora allmänheten, de flesta människor

Den största seger någon kan vinna, är segern över sig själv.— Att besegra sina egna svagheter, begär och dåliga vanor är svårare och mer värdefullt än att vinna ö

Den styver man sparar, är lika så god som den man förtjänar.— Att spara en styver (litet mynt) är lika värdefullt som att tjäna en — sparsamhet är lika lönsamt so

Den svälter inte, som dyrt köper.— Att köpa dyrt och kvalitativt är lönsamt i längden — man förlorar inte på att investera i bra varor.

den tändande gnistan— den (till synes obetydliga) faktor som startar ett ödesdigert förlopp

Den tid vinner, vinner allt.— Den som lyckas utnyttja eller vinna tid över andra har en avgörande fördel och kan uppnå framgång.

Den trätan »mitt och ditt» har skiljt mången ifrån sitt.— Tvister om ägande och gränser har fått många att förlora det de faktiskt ägde.

Den uppgående solen vördas mer, än den nedgående.— De som är på väg upp i makt eller framgång får mer respekt än de som är på väg ned.

Den väl sitter, han sitter, om han kan.— Den som har en bra position eller ställning försöker behålla den så länge det är möjligt.

Den väl smörjer, han åker lätt.— Mutor och gåvor underlättar framgång — den som betalar eller smickrar rätt personer når sina mål lät

Den väntar aldrig för länge, som väntar på något gott.— Tålmodigt väntande på något värdefullt upplevs inte som för länge — gott värt att vänta på.

Den vår Herre ger ett ämbete, ger han ock förmåga därtill.— Den som får ett uppdrag eller ansvar av Gud får också förmågan att klara av det.

Den vår Herre vill förgöra, honom slår han med blindhet.— Den som Gud vill straffa eller fördärva, berövar han först sitt sunda förnuft och omdöme.

Den vår Herre vill väl, honom står ej heller Sankt Per emot.— Den som Gud gynnar kan ingen hindra — inte ens himmelens portvakt Sankt Per kan stå i vägen.

Den vitt far, blir mycket var.— Den som reser mycket och ser världen skaffar sig erfarenhet och visdom.

de onämnbara— kalsonger eller trosor

De sämjas som hund och katt.— De kommer ständigt i konflikt och kan inte samarbeta — precis som en hund och katt som alltid bråkar

De små tjuvarna hänger man upp, för de stora lyfter man på hatten.— Samhället straffar hårt de fattiga småbrottslingarna, medan mäktiga storskaliga bedragare slipper un

De sova icke alla, som snarka.— Alla som ser ut att sova eller vara ouppmärksamma är det inte — vissa låtsas för att lyssna eller be

dess värre— Används för att beklaga något negativt eller olyckligt; markerar att talaren önskar att förhållanden

de stod just i begrepp (att gå)— Vara på väg att göra något; ha precis bestämt sig och stå i startgroparna för en handling.

De stora känna varann.— Mäktiga och inflytelserika personer känner varandra, eftersom de rör sig i samma kretsar.

det allseende ögat— (symbol för) Guds öga

Det angår också dig när det brinner i grannens vägg.Ström (1981), p. 142— Andras problem kan snabbt bli dina egna — ignorera inte din omgivnings svårigheter, för de kan drabb

Det anstår en illa att döma andra, då man är skyldig själv.— Den som själv har begått fel bör inte kritisera eller döma andra för liknande brister.

det ante mig— jag anade det, det hade jag på känn

(det är) äkta vara— (det är) ingen förfalskning

Det är aldrig för sent.Forsberg (1972)— Man kan alltid börja om eller förändra något, oavsett hur gammal man är eller hur länge man väntat.

(det är alldeles) som sig bör— (det är helt) i sin ordning

(det är) alltid samma visa— (det är) på samma sätt som vanligt

Det är ändå litet, sa flickan, slog pigan med vispen.(Västerbotten) (SVO)— Även något litet kan göra skada — man ska inte underskatta det lilla för att det verkar oskyldigt.

(det är bara) på skoj— (det är) inte på allvar

Det är bäst att bita i det sura äpplet.(Ström)— Bäst att ta itu med något obehagligt eller svårt direkt, istället för att skjuta upp det.

det är bättre att sakna ekonomiska tillgångar än idéer— Fattigdom i pengar är hanterbar, men brist på kreativitet och påhittighet är verkligt förödande.

(det är) bättre att stämma i bäcken än i ån— (det är) bättre att hindra eller stoppa ngt i tid

Det är bra att vara liten, sa Wall, föll i papperskorgen.(Stockholm) (SVO)— Ironisk kommentar om att vara liten/obetydlig — den som skryter om sin litenhet riskerar att bli ign

Det är dåligt att drunkna på torra landet.— Att misslyckas eller hamna i allvarliga problem i situationer där faran borde vara obefintlig — att

(det är) den gamla vanliga visan— (det är) på samma sätt som vanligt

det är det enda raka— det är den enda förnuftiga eller möjliga lösningen

det är döden i grytan— det betyder en säker död

Det är don efter person.— Olika människor behöver olika verktyg och metoder — vad som passar en person passar inte nödvändigtv

Det är dumt att förbinda foten, när huvudet' är sårat.— Åtgärda det viktigaste problemet först — det är meningslöst att sköta småsaker medan det allvarligas

Det är dumt att vara dum, sa gubben när han köpte rocken av luffaren som denne stulit hos grannen.(Västergötland) (SVO)— Satirisk wellerism om att vara godtrogen och naiv – att inte inse att man blir lurad på det uppenbar

Det är ej alla kulor som träffa.— Inte alla försök lyckas — man kan inte förvänta sig att allt man gör ska bli rätt eller lyckat.

Det är ej gott i huse, där ingen är kuse, men hälften värre, där var och en är herre.— Utan ledarskap fungerar inget, men när alla vill bestämma blir det ännu värre kaos.

Det är en dålig lycka som inte har två avundsmän.— Verklig framgång väcker alltid avund — lycka som ingen avundas är inte särskilt imponerande.

det är en fnurra på tråden (mellan dem)— (de) är osams

Det är en hund att föda sig, sa käringen om vargungen.(Norrland) (SVO)— Att försörja sig är svårt och mödosamt — även den starkaste varelse kämpar för sin överlevnad.

Det är en mager stek som ingenting dryper av.— En så snål eller fattig person att ingenting överskott finns att dela med sig av till andra.

det är få förunnat— (stelnat uttryck) få har turen att, få förunnas med

(det är) fara (p)å färde— ngt farligt håller på att ske

det är fara värt— det finns risk för

det är fara värt att...— man kan frukta att...

Det är förgäves att laga gärdesgården, när grinden står öppen.— Meningslöst att åtgärda smådetaljer när huvudproblemet kvarstår olöst.

Det är försent att lägga locket på brunnen, när barnet har drunknat.— Förebyggande åtgärder är meningslösa efter att olyckan redan skett — man borde ha agerat innan katas

Det är försent att stänga buren, när fågeln är utflugen.— När skadan redan är skedd hjälper det inte att vidta försiktighetsåtgärder — det är för sent att age

Det är förtjänsten man lever av.— Man lever inte på inkomsten utan på vad som återstår efter utgifterna — vinsten är det som räknas.

det är fråga om...— det rör sig om...

Det är gjort, som gjort är.— Det som redan har hänt kan inte ändras — acceptera det och gå vidare.

(det är) god natt med den/det— (det är) slut med den/det

(det är) hipp som happ— (det är) likgiltigt

det är hög tid— det är nästan för sent

det är högt i tak (i partiet)— även avvikande åsikter får komma till uttryck (i partiet)

det är höjden!— det är alltför fräckt!

det är höljt i dunkel— det är helt okänt

det är hugget som stucket— det är svårt att avgöra eller välja

det är ingen fara på taket— det finns ingen anledning till oro

Det är ingen konst att dansa, när lyckan är spelman.— När omständigheterna är gynnsamma är det lätt att lyckas — framgång kräver ingen skicklighet när lyc

det är ingen ko på isen— det är ingen överhängande brådska eller fara

Det är ingen ko på isen så länge ändan är på land.— Ingen fara så länge situationen går att rädda — problemet är inte akut förrän det är oåterkalleligt.

det är ingen ko på isen så länge stjärten är i land— ingen problemer; ingen fare

det är ingenting med (henne)— (hon) duger inte till ngt

det är inget att stå efter— det är inget att önska

det är inte allom givet att...— alla kan inte...

Det är inte allt gods, man skall vinna på.— Inte allt man äger eller besitter bör utnyttjas för vinning — en varning mot girighet och övertro på

Det är inte allt gott för magen, som smakar sött i munnen.— Sådant som verkar lockande eller angenämt kan visa sig vara skadligt eller dåligt i längden.

Det är inte allt guld, som glimmar.— Yttre glans garanterar inte verkligt värde — något som ser bra ut kan visa sig vara av sämre kvalite

Det är inte allt krokigt, som rättas skall.— Inte allt som verkar fel eller skevt behöver korrigeras — en del saker är bäst att lämna som de är.

Det är inte allt latin, som ändas påus.— Inte allt som låter lärt eller imponerande är det i verkligheten — skenet bedrar.

Det är inte allt slags trä, som duger till träskor.— Inte alla människor eller saker passar för alla uppgifter — man måste ha rätt egenskaper för rätt än

Det är inte allt spöken, som går i dotterns kammare.— Inte allt som smyger runt i en ung kvinnas rum är övernaturligt — det kan vara en hemlig beundrare m

det är inte att förakta— Något är värdefullt eller anmärkningsvärt nog att uppskatta; inte alls dåligt.

det är inte att förakta!— Något är värdefullt eller anmärkningsvärt nog att uppskatta; inte alls dåligt.

det är inte att undra på— det är inte så konstigt

Det är inte borta, som man ger sin gris.— Det man ger till sina egna är inte bortkastat — det återkommer till en i någon form, som grisens mat

Det är inte ens fel när två träter.Ström (1981), p. 367— I en konflikt bär båda parter ansvar — ingen tvist uppstår utan att båda bidrar.

det är inte fy skam— det är inte att förakta

det är inte fyskam!— det är inte att förakta!

Det är inte givet, som den fattige förtjänar.— Livet är orättvist — den som arbetar hårt och behöver mest får inte alltid vad hen förtjänar.

det är inte gott att...— det är inte lätt att...

Det är inte gott att låna åt stora herrar.— Mäktiga personer betalar sällan tillbaka det de lånar, och man vågar inte kräva dem på skulden.

Det är inte här jag skall ruttna, sa gubben när han vilat sig på kyrkogården.(Halland) (SVO)— Man stannar inte längre än nödvändigt på ett ställe — man har mål och tänker röra sig vidare.

det är inte hela världen— det är inte så farligt

Det är inte jul mer än en gång om året.— Njut av det speciella när det väl inträffar — sällsynta tillfällen förtjänar att firas helhjärtat ut

Det är inte kungsord allt, som drottning talar.— Inte allt som sägs av en i maktposition är tillförlitligt eller bindande, trots avsändarens höga stä

Det är inte långt emellan varven här, sa’ käringen, satt på kvarnstenen.— Saker händer i snabb takt, en efter en. Humorn ligger i att käringen sitter på en roterande kvarnste

(det är inte lätt att) lära gamla hundar sitta— (det är inte lätt att) få äldre personer att ändra sina vanor

det är inte likt någonting— det är alldeles tokigt

(det är) inte lönt att...— (det) lönar sig inte att...

(det är inte lönt att) gråta över spilld mjölk— (det är inte lönt att) hålla på och beklaga det som redan hänt och inte kan ändras

Det är inte mindre konst behålla, än förvärva.— Att behålla det man har kräver lika mycket skicklighet och ansträngning som att förvärva det från bö

Det är inte nog med att ha näverskor för att kunna dansa.— Att ha rätt utrustning räcker inte — man behöver också skicklighet och förmåga för att lyckas med nå

Det är inte riddersmansfärd att draga svärd emot värnlös man.— Det är fegt och ovärdigt att angripa någon som inte kan försvara sig.

det är inte så bara det!— det är inte så obetydligt

Det är inte så gott, skall mästarn tro.— Påpekar att något är svårare eller sämre än det verkar, ofta klagande mot en överordnad som inte för

Det är inte sagt att den alltid är dum, som heter Hans.— Man ska inte döma eller förutsätta något om en person utifrån namn eller yttre — alla förtjänar att

Det är inte sanning allt, som liknar sanning.— Inte allt som verkar trovärdigt eller sant är det i verkligheten — sken kan bedra.

det är inte småpotatis— det är inte lite

det är inte snutet ur näsan/näven— det är inte så lätt

Det är inte strax dager, därför att en fågel kvittrar.— Ett tecken i taget räcker inte för att dra slutsatser — man ska inte ta förhastade beslut baserat på

det är inte tu tal om (det)— det råder inget tvivel om (det)

det är inte tu tal om det— det är inte minsta tvekan om det

det är inte utan— det är faktiskt så

Det är inte värt att ge bullar åt bagarens barn.— Meningslöst att ge någon något de redan har i överflöd.

Det är inte värt att kosta krut på döda kråkor.— Slösa inte resurser eller ansträngning på något som redan är förlorat eller saknar värde.

det är inte vårt bord— det är inte vår sak att ta itu med det

det är klart som dagen/som korvspad— det är alldeles uppenbart

Det är knepet att bli salig, sa gumman, tog nattvarden två gånger samma dag.(Halland) (SVO)— Man försöker säkra sin frälsning genom överdrivet nitiska åtgärder — naivt tro att mer av det goda a

det är kört— det har misslyckats

det är kört— det finns ingen chans längre

Det är lättare att bygga två ugnar, än att värma en.— En snål eller kallhjärtad person är så svår att värma upp att det vore enklare att bygga nytt än för

Det är lättare att riva ned, än bygga opp.— Att förstöra något kräver mindre ansträngning än att skapa det. Kritik och nedrivning är enklare än

Det är lättare att vinna ett land, än att styra det.— Att erövra makt är enkelt jämfört med det svåra arbetet att förvalta och leda det man vunnit.

(det är lätt att) få en klick på sig— (det är lätt att) få dåligt rykte

det är lätt att säga tulipanaros— det är lätt att prata om (nästan) omöjliga saker

Det är lätt att skära breda remsor av andras läder.Martinsson (1996), p. 702— Lätt att vara frikostig med andras resurser eller tillgångar när man själv inte drabbas av förlusten

Det är lätt att vara efterklok.Lövgren (2007), p. 144— Enkelt att i efterhand se vad som borde ha gjorts, men svårare att fatta rätt beslut när situationen

(det är) likgiltigt— Det spelar ingen roll; det gör detsamma, oavsett vilket alternativ man väljer.

det är lite si och så med den saken— det är inte helt bra

Det är litet som granner, sa fan, fick grankotten i ögat.(Östergötland) (SVO)— Även små saker kan orsaka stor smärta eller besvär — det lilla kan göra mer ont än man förväntar sig

det är lugnt— (vardagligt) ingen anledning till oro

Det är mängden som gör det, sa knallen, då han sålde två skilling under inköpspriset.(Göteborg) (SVO)— Ironisk wellerism om dålig affärslogik – att tro att man kan kompensera förlust per enhet genom att

Det är mängden som gör det, sa’ kryddkrämaren, sålde för en styver billigare än han själv givit.— Ironisk kommentar om dålig affärslogik: att sälja med förlust per enhet men tro att stor volym ändå

det är mänskligt att fela— Att begå misstag är en naturlig del av att vara människa.

Det är mänskligt att fela men gudomligt att förlåta.Holmqvist (1991), p. 173— Alla människor begår misstag, men att förlåta är en ädel och hög dygd.

det är mer än jag vet— det vet jag inte

(det är) min melodi— (det är) ngt jag gillar

det är modellen— så ska det gå till

Det är obegripligt, sa skräddarn, höll bibelförklaring.(Småland) (SVO)— En person uttalar sig om något han inte förstår — ironisk bild av självgod okunnighet.

Det är ofta större lycka än konst.— Framgång beror ofta mer på tur än på skicklighet eller förmåga.

det är reda med honom— han är ordentlig och pålitlig

det är rena grekiskan— det är obegripligt

det är rena löjan!— det är nonsens

det är sak samma— det är likgiltigt

(det är) sak samma (hur det går)— det har ingen egentlig betydelse (hur det går)

Det är saligare att giva än att taga.Grenholm (2000), p. 294— Att ge till andra ger större glädje och tillfredsställelse än att själv ta emot gåvor eller förmåner

det är så sant som det är sagt— det stämmer verkligen

det är skillnad på folk och fä— alla är inte lika (hyfsade)

Det är skillnad på folk och folk.— Alla människor är inte likadana — det finns skillnader i kvalitet, beteende eller värde mellan olika

Det är skönare lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge.Ström (1981), p. 152— Bättre att ha försökt och misslyckats än att aldrig ha vågat försöka — det är vackrare med ett brute

(det är) som att slå vatten på en gås— (det är) verkningslöst

det är som förgjort— det är helt omöjligt

Det är som mörkast innan gryningen.Holmqvist (1991), p. 98— Saker är som svårast precis innan de vänder till det bättre.

Det är svårt att dölja vad var man vet.— Allmänt känd information är svår att hemlighålla — det som alla redan vet kan inte döljas.

Det är svårt att få vagn, när alla vilja åka.— När alla vill ha samma sak samtidigt blir det svårt att tillgodose allas behov — efterfrågan översti

Det är svårt att vakta den höna som borta vill värpa.— Svårt att hålla kvar någon som är fast besluten att söka sig annorstädes — man kan inte tvinga den s

Det är tanken som räknas.Hanson (2011)— Avsikten och omtanken bakom en handling värderas högre än handlingens storlek eller resultat.

(det är) trångt om saligheten— (det är) ont om plats

det är upp till honom— det är hans sak att avgöra

Det är väl ej heller så stora herrar döda, att tiggare böra åka med kronskjuts.— Även om mäktiga har dött betyder det inte att de lägre stående får överta deras privilegier eller hö

Det är vanskligt att draga rep med en stark.— Riskabelt att tävla eller kämpa mot någon starkare — man förlorar nästan alltid när motståndaren har

Det är våra vänner vi ska leva av, våra fiender kommer inte till oss, sa krämarn.(Göteborg) (SVO)— Ens försörjning och välgång kommer från dem som håller en om hjärtat — fiender bidrar ingenting.

det är/var rätt åt dig— du har dig själv att skylla

Det bästa är fiende till det goda— Försök att förbättra något hindras med motiveringen att resultatet fortfarande kommer ha brister.

(det bästa resultatet) genom tiderna— (det bästa resultatet) någonsin

Det bekommer inte åsnan väl, att vara lejonets stallbroder.— Den svage bör inte umgås på lika fot med den mäktige — det kan bli farligt för den svagare parten.

Det blev pannkaka av alltihop— När något blivit helt misslyckat.

det blev pannkaka av (alltsammans/alltihop)— det blev totalt misslyckat

det blev svart för ögonen för mig— jag svimmade

Det blir aldrig som man tänkt sig.Blomberg (1995), p. 15— Livet sällan följer våra planer — verkligheten avviker alltid från det vi föreställt oss och hoppats

Det blir ej alla präster, som gå i skolan.— Inte alla som utbildar sig når sitt mål — studier garanterar inte framgång eller den eftersträvade p

Det blir ej frukt efter varje blomma.— Inte alla löften eller möjligheter leder till resultat — många förhoppningar förblir ofullbordade.

det blir ett förskräckligt rabalder— Det kommer att bli våldsamt oväsen och kaos; stora bråk och uppståndelse väntar.

Det blir inte olönt, som illa lönes.— Den som handlar illa mot andra kommer att få sitt rättmätiga straff — onda gärningar lämnas inte obe

det blir plötsligt tyst— Alla slutar plötsligt att prata; en abrupt och märkbar tystnad uppstår i rummet.

Det blir som det blir.Bremberg (1992), p. 42— Uttrycker resignation och acceptans inför det man inte kan kontrollera — resultatet är oundvikligt o

Det börjar att gå nu, sa flickan, njöt äktenskapets fröjder.(Stockholm) (SVO)— En kvinna som åtnjöt sexuella nöjen utanför äktenskapet konstaterar ironiskt att det "börjar gå" — e

Det börjar med en knappenål och slutar med en silverskål.— Småsaker man tar utan lov leder till större stölder — oärlighet växer successivt från det lilla till

det brinner i knutarna— det är mycket bråttom

Det dig inte bränner, behöver du ej blåsa på.— Blanda dig inte i saker som inte angår dig — lämna det som inte påverkar dig ifred.

det drar ihop (sig) till ngt— det verkar bli ngt

Det drucken gör, får nykter betala.— Man får ta konsekvenserna av sina handlingar när berusningen lagt sig — man kan inte undkomma ansvar

Det drunknar fler i öl och vin om året, än i vatten.— Alkohol dödar fler människor än vatten — en varning om att drickandets faror överskattas och missbru

det du— (vardagligt) fras som besvarar en fråga och betyder ungefär \"det är min hemlighet och det tänker ja

Det duger ej att sätta bocken till trädgårdsmästare.— Man ska inte låta någon ansvara för något som de har intresse av att utnyttja eller förstöra.

Det duggar jämt, sa domarn, tog emot mutor.(Norrland) (SVO)— Korrupt domare konstaterar ironiskt att mutorna strömmar in regelbundet — "duggar jämt" syftar på de

Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.— Otydligt språk avslöjar otydligt tänkande — den som inte kan förklara klart har inte förstått ordent

Det elfte budet heter— »Du skall inte låta dig förbluffa.»

Det ena är mot det andra som dag och natt.— De två sakerna är varandras motsatser — helt olika, utan någon likhet alls.

Det ena du vill, det andra du skall.— Vad man vill göra och vad man måste göra är sällan samma sak — plikten går före lusten.

Det ena först och det andra sedan.— Gör saker i rätt ordning — avsluta det första uppgiften innan du börjar med nästa.

Det ena goda förskjuter inte det andra.— Man kan njuta av flera goda saker samtidigt — ett positivt val tränger inte undan ett annat.

Det ena kolet glödgar det andra.— Entusiasm och engagemang smittar av sig — när en person brinner för något inspireras andra att göra

det ena med det andra— allt möjligt

det ena ordet ger det andra— en elakhet ger upphov till en annan (vid gräl)

Det ena skall man göra, och det andra därför icke låta.— Man kan göra två saker samtidigt — att utföra en uppgift hindrar inte att man också sköter en annan.

Det ena stålet vässer det andra.— Människor (eller ting) förbättrar varandra genom konkurrens och samspel — precis som två stålblad so

Det ena svärdet håller det andra i skidan.— Ömsesidig styrka och hotbild håller fred — ingen vågar angripa om motparten kan slå tillbaka lika hå

det faller (av) sig själv(t)— det är självklart

Det faller i god jord, sa klockarn, när prästen föll i graven.(Halland) (SVO)— Ironisk ordlek: klockaren tar "falla i god jord" bokstavligt när prästen ramlar ner i graven. Beskri

det får stå för din räkning— det får du ansvara för

det felande ledet mellan apa och människa— En primitiv eller outvecklad person; skämtsamt om någon som verkar stå mellan djur och människa i ut

Det feta vill gärna flyta ovanpå.— Rika och privilegierade människor tenderar att hamna överst i samhället, precis som fett flyter upp

det fina i kråksången— själva poängen med det hela

det fina i kråksången— (idiomatiskt) själva poängen med det hela, finessen med något i synnerlighet när det förefaller den

Det fina i kråksången— Finessen, poängen i något.Tidigast känt frånPositivhalaren(1843) avAugust Blanchemen eftersom "Det f

Det finns en kyrka i var mans bröst.— Varje människa bär sitt eget samvete och sin egen moraliska kompass inom sig — inget behov av yttre

Det finns flera brokiga hundar än prästens.— Det finns fler liknande fall eller alternativ än det du känner till — saken är inte unik för just de

det finns inga fria luncher— man får inte nått för ingenting

det finns ingenting som har enbart positiva egenskaper— Allt har nackdelar; inget i livet är perfekt eller helt utan baksidor.

Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder.Eriksson (2006)— Med rätt utrustning och inställning kan man hantera alla förhållanden — dåliga resultat beror på dål

Det finns mycket i himmelen och på jorden, varom skolmästaren ingenting vet.— Världen rymmer mer än vad den lärdaste kan förstå — kunskap har sina gränser och ödmjukhet inför det

det flyger inga stekta sparvar i munnen på en— man får inget utan ansträngning

Det flyger inga stekta sparvar i munnen på en— Man får inget gratis.

Det fordras en stark rygg att bära goda dagar.— Välgång och framgång är svårare att hantera än motgång — det krävs karaktär och mognad för att inte

Det fordras ett starkt lås att hålla inne en orättfärdig penning.— Pengar som tjänats på oärligt sätt är svåra att behålla — de försvinner lika lätt som de kom.

det förlösande ordet— yttrande som lättar stämningen

det förstår sig— det är klart

det förstås!— det är klart!

(det framgår) mycket tydligt— Det syns eller framgår med all önskvärd tydlighet; det är uppenbart och omöjligt att missa.

Det gagnar föga att kon mjölkar mycket, när hon själv sparkar omkull byttan.— Vinsten av ett gott arbete går förlorad om man själv förstör resultatet genom eget oförståndigt bete

Det gäller att smida medan järnet är varmt.Hellquist (1986), p. 111— Passa på att agera när tillfället är gynnsamt — väntar man för länge går chansen förlorad.

det går an— Används för att säga att något är tillräckligt bra eller godtagbart, även om det inte är perfekt — d

det går åt pepparn— det misslyckas totalt

(det går) åt pipan— (det går) alldeles galet

(det går) åt skogen— (det går) alldeles galet

(Det går åt) Som smör i solsken.— Något förbrukas eller säljs mycket snabbt och lätt, utan ansträngning.

Det går dock som Gud vill.— Oavsett vad människan planerar eller önskar, bestämmer till slut Gud (eller ödet) hur det blir.

Det går ej så i sju år, som i sju dagar.— Saker förändras med tiden — det som fungerar en kort period håller inte nödvändigtvis i längden.

det går en ängel genom rummet— det blir plötsligt tyst

det går ingen nöd på (mig)— (jag) har det ganska bra

Det går många önskningar i en säck.— Önskningar kostar ingenting och är lätta att ha många av, men de förverkligas inte av sig själva.

det går om man vill— (talspråk) uttryck att något går om man har viljan

det går på Guds försyn— det sker utan varje hänsyn till riskerna

det går runt i huvudet (på ngn)— (ngn) känner yrsel

Det går sin gilla gång— När inget sker utom det vanliga.

(det går) som smort— (det går) utan besvär

det går upp en talgdank— (idiomatiskt) det har plötsligt blivit tydligt; ett sammanhang eller lösningen på ett problem har up

det går upp ett ljus för ngn— ngn förstår plötsligt sammanhanget

Det går ur hand och i mun.— Man spenderar allt man tjänar direkt utan att spara något — lever på existensminimum.

det går utför— det går nerför tex i en backe

Det går utför— 1.Det är nerförsbacke.2.Om något som ständigt försämras.

det går utför med ngn— Någons situation försämras stadigt; det går allt sämre hälsomässigt, ekonomiskt eller socialt.

det går väl fler tåg— det blir väl fler möjligheter

Det gick med knep, sa skräddarn när hönan sprang omkull honom på torget.(Sörmland) (SVO)— Något gick snett men man försöker framställa det som avsiktligt eller skickligt, för att rädda ansik

(det gick) på skruvar— (det gick) med svårighet

det gick upp ett ljus— plötslig uppenbarelse av något

Det goda är aldrig för mycket.— Man kan aldrig ha för mycket av något bra eller positivt — goda saker är alltid välkomna, oavsett mä

Det goda är ej nytt, och det nya är ej alltid gott.— Beprövade metoder är ofta bättre än nymodigheter — det som är nytt är inte automatiskt bättre än det

Det godas underlåtande är det ondas fullgörande.— Att inte göra det goda är lika med att låta det onda ske — passivitet möjliggör ondska.

det gör det samma— det är likgiltigt

Det gör ingenting, vi äro ett kött, sa gubben, åt upp fläsket för gumman.(Halland) (SVO)— Maken äter upp hustruns mat och rättfärdigar det med att gifta par är "ett kött" — ironisk ursäkt fö

Det gör inget att hunden skäller, blott han ej bits.— Hot och skällande ord är harmlösa så länge de inte följs av verkliga handlingar eller skada.

det gör mig ont (om henne)— jag känner medlidande (med henne)

det gör varken till eller från— det har ingen (vare sig positiv eller negativ) betydelse

det hade (det goda) med sig att...— det medförde (det goda) att...

Det hade jag inte trott, sade bonden när han välte med vagnen.— Ironisk kommentar när något förutsägbart ändå inträffar — man låtsas förvånad över något man borde h

det hänger på ett hår— Utgången är osäker och beror på en bagatell.

Det här är hampa som håller, sa skomakarn om ullgarnet.(Skåne) (SVO)— Ironisk kommentar om någon som tar fel på saken men ändå är nöjd — tror sig ha det rätta när det i s

det har gått troll i ngt— ngt är helt omöjligt att komma till rätta med

Det här ger inte bröd, sa tiggarn, stod på logen och tröska.(Halland) (SVO)— Arbete som inte ger omedelbar belöning är ändå nödvändigt; man måste gå igenom flera steg för att nå

Det har ingen art, sa han som kysste syster sin.(Skåne) (SVO)— Används ironiskt om någon som bortförklarar ett uppenbart felaktigt beteende med att det inte gör nå

Det här ser illa ut, Ers nåd, sa doktorn, titta frun mellan bena.(Norrland) (SVO)— Saker som ser olämpliga eller stötande ut kan ha en helt oskyldig, professionell förklaring — kontex

Det har sig inte så lätt att tämja tjurar som andra nöt.— Svårare fall kräver mer ansträngning — det som fungerar för vanliga problem fungerar inte alltid för

det har sina randiga skäl— det skulle kunna motiveras mycket grundligt och utförligt

Det har varit i säck, förrän det kom i påse.— Något var redan bestämt eller klart i förväg, långt innan det officiellt tillkännagavs eller kom fra

det har varit i säck innan det kom i påse— det som sägs har tidigare sagts eller tänkts av ngn annan

det här var månljust— det här var obehagligt

(det hjälper inte att) ingripa sedan saken är avgjord— Det är meningslöst att agera när allt redan är avgjort — som att stänga dörren efter att hästen rymt

(det hjälper inte att) kasta jästen efter brödet i ugnen— (det hjälper inte att) ingripa sedan saken är avgjord

Det hör inte hit, sa domarn om rättvisan.(Stockholm) (SVO)— Ironisk kommentar om att rättvisa sällan hör hemma i rättssalen — rättsväsendet skippar inte alltid

Det hör mer till att plöja, än att ropa— Det krävs mer än ord och prat för att uträtta något – verkligt arbete kräver handling, inte bara til

Det hör till min tur, sa’ han som tappa galoscherna.— När otur drabbar en, tar man det med resignerad humor — man är så van vid motgångar att det känns sj

det hör till pjäsen— det hör till saken

det hör till saken— Något som är relevant och viktigt i sammanhanget, en omständighet som inte kan bortses ifrån.

Det hör till saken, sa sotarn om skrika.(Västergötland) (SVO)— Vissa obehagliga eller oundvikliga saker hör naturligt ihop med situationen — de är en del av jobbet

Det hushåll är ej utan kval, där hanen kacklar och hönan gal.— Ett hushåll där könsrollerna är omvända — mannen är passiv och kvinnan dominerar — präglas av osämja

Det kan du hoppa upp och sätta dig på— Tvärsäker försäkran.

det kan du sätta dig på— det kan du vara helt säker på

det kan du skriva upp— anger att den andra parten i en konversation (alternativt en åhörare eller läsare) kan vara säker på

det kan du skriva upp!— det kan du vara säker på!

Det kan du skriva upp— Tvärsäker försäkran.

det kan göra/vara detsamma— det är likgiltigt

Det kan kallas för sy, sa skräddarn, trilla under bordet.(Östergötland) (SVO)— Skräddarens skämt på "sy" (istället för "si och så") gör honom så road av sitt eget ordvits att han

(det kan) mycket väl (vara så)— (det är) möjligt och ganska troligt (att det är så)

det kan ni skriva upp— variant av det kan du skriva upp

(det känns) inget vidare— (det känns) inte särskilt bra

det kan väl hända— det kan kanske förhålla sig så

(det kan vara) hugget som stucket— (det är) ingen skillnad

det kittlar i maggropen— det känns spännande men nervöst

det kliar i fingrarna— det känns lockande

det kliar i fingrarna (på ngn)— (ngn) har stark lust att göra ngt

det knallar (och går)— jag/vi klarar mig/oss ganska bra

det knallar och går— (idiomatiskt) det går någorlunda bra; det står rätt bra till

det knallar och går— det är som det brukar; som det ska

Det knallar och går— Allt är som det ska, ganska bra eller som vanligt.

det knöt sig (för honom)— (han) blev nervös och förlorade sin normala prestationsförmåga

Det kommer inga stekta sparvar flygande i din mun.Martinsson (1996), p. 578— Framgång och mat kommer inte av sig själv — man måste arbeta och anstränga sig för att uppnå något.

det kommer inte i fråga!— Bestämt avslag; något som är helt uteslutet och inte ens värt att diskutera.

det kommer inte på fråga— det är helt uteslutet

det kommer man inte ifrån— det måste man beakta

Det kommertidenatt utvisa, sa klockarn, när man bjöd honom välkommen.(Halland) (SVO)— Framtiden avgör hur något utvecklar sig — man bör inte döma eller lova för tidigt.

(det kom) som på beställning— (det kom) mycket lägligt

Det kostar ej mycket att ge ett gott ord.— Att säga något vänligt eller uppmuntrande kostar ingenting men kan betyda mycket för den som tar emo

det kostar fläsk— det är dyrt

Det kostar möda att lära, men skaffar nöje och ära.— Lärande kräver ansträngning, men belönar med glädje och respekt — mödan är värd besväret.

det kostar skjortan— det kostar väldigt mycket

det kvittar (mig) lika— det är (mig) likgiltigt

Det lackar mot julellerdet lider mot jul— Julafton närmar sig.

det (lack)röda nystanet— bandybollen

Det låter otroligt men är verkligen sant, sa gubben, satt och ljög.(Värmland) (SVO)— Ironisk kommentar om någon som påstår att något otroligt är sant — medan de själva ljuger.

det låter säga sig— det är rimligt

det lät han inte säga sig två gånger— han reagerade omedelbart positivt

det lät något, det— det lät fantastiskt bra

det låtsas vi inte om— Medvetet ignorera eller förtiga något pinsamt eller obekvämt som har hänt.

Det leder till intet gagn att göra sin granne skada.— Att skada andra ger ingen egen vinning — man tjänar ingenting på att göra sin nästa illa.

det lider inget tvivel— det är helt säkert

det ligger honom i fatet— det är ett hinder för honom

det ligger i gudarnas knän— det är (högst) ovisst

det ligger i sakens natur— det är självklart

det ligger i vida fältet— det är ovisst

det ligger ngn sanning i varje rykte— Rykten har ofta en kärna av sanning, även om detaljerna kan vara överdrivna eller förvrängda.

Det lilla är det storas begynnelse.— Små saker leder till stora resultat — varje stor bedrift börjar i det lilla.

Det lönar inte mödan att lugga den skallige.— Meningslöst att försöka ta något från den som inte har det att ge.

det löser sig, sa han som sket i vasken— Det löser sig, eller kommer till en tillfredsställande slutsats.

det lutar ditåt— det tycks vara (eller bli) så

Det lyckas inte, sa bagarn, gjorde bullar i solvärmen.(Småland) (SVO)— Ironisk självuppfyllande profetia: den som gör saker på fel sätt och sedan klagar på att det inte fu

det må bära eller brista— det får utfalla på vilket sätt som helst (positivt eller negativt)

det må jag (då) säga!— det förvånar mig verkligen!

Det man äter ur grytan, får man inte på fatet.— Om man förbrukar något i förtid eller under processen, finns det inte kvar till det rätta tillfället

Det man ej kan få, är bäst att vända hågen ifrån.— Sluta längta efter det som är utom räckhåll — acceptera verkligheten och rikta tankarna mot annat.

Det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellen.Martinsson (1996), p. 550— Förluster på ett ställe kompenseras av vinster på ett annat — livet jämnar ut sig i längden.

Det man gärna hör, tror man snart.— Vi tenderar att snabbt tro på information som bekräftar vad vi redan vill ska vara sant.

det man inte har i huvudet får man ha i benen— om man glömmer att uträtta vad man skulle, får man gå en gång till

det man inte har i huvudet får man ha i benen— om mna är glömsk får man räkna med att gå flera gånger

Det man inte har i huvudet får man ha i benen.— Man är glömsk och får gå flera gånger.

Det man inte har i huvudet får man ha i benen.Ström (1981), p. 289— Saknar man förmåga att planera och tänka i förväg måste man kompensera med extra fysisk ansträngning

det man inte kan få, låtsar man gärna att man inte vill ha— Människor förminskar gärna värdet av det de inte kan uppnå — som räven som kallade druvorna sura.

Det man inte vet mår man inte dåligt av.Åström (1997), p. 192— Okunnighet skyddar från oro och lidande — att inte känna till något obehagligt besparar en från beky

Det man tar ifrån Gud, det tar fan igen.— Otillbörliga vinster försvinner lika fort som de kom — vad man skaffar sig på oärlig väg, förlorar m

det må vara hänt— det kan (nätt och jämnt) godtas

Det njugger ger, må raggen tigga.— Den snåle ger så lite att mottagaren ändå måste tigga. Snålhet lönar sig inte — det ger ingenting av

det nös jag på— det bekräftades genom att jag nös

Det ögat aldrig såg, hjärtat ej begråter.— Man saknar inte det man aldrig känt till — okunnighet om en förlust skyddar från sorg.

Det ögat ser, det tror ock hjärtat, d. ä. ögat är ett troget vittne.— Vi tror på det vi själva ser med egna ögon — synintrycket är det mest trovärdiga beviset.

Det onda är snart kommet, men ej så snart gånget.— Ont kommer snabbt men är svårt att bli av med — problem uppstår lätt men tar lång tid att lösa.

Det onda blir alltid spordt.— Onda gärningar och dåligt beteende kommer alltid fram i ljuset — det går inte att dölja vad som är o

Det orätt fås, med sorg förgås.— Orättvist vunna tillgångar eller fördelar leder slutligen till olycka och förlust — ohederlighet str

det räcker inte att nästan lyckas— Nästan räcker inte — man måste lyckas helt, för ett knappt misslyckande är fortfarande ett misslycka

det råder delade meningar (om ngt)— det finns olika uppfattningar (om ngt)

det regnar småspik— det regnar mycket hårt

Det rinner mycket vatten, medan mjölnaren sover.— Mycket hinner hända medan man inte är uppmärksam eller försummar sina plikter.

Det roliga varar sällan länge.— Roliga stunder och njutbara upplevelser tar snabbt slut — glädje är flyktig och kortvarig.

det rör sig om...— Det handlar om, det gäller; används för att ange vad saken eller frågan avser.

det säger sig själv(t)— det är självklart

Det sägs efter sägen och ljugs efter lögn.— Rykten och lögner sprids vidare och förstoras för varje berättelse — en sanning som förvanskats via

Det sämsta hjulet på vagnen skriker mest.— Den som klagar mest och hörs mest är ofta den minst kompetente eller duglige.

Det ser mörkt ut, sa gubben, titta upp genom skorstenen.(Värmland) (SVO)— Ironisk kommentar om pessimism: den som ser dystert på tillvaron väljer själv ett mörkt perspektiv —

(det sinnrika lagspelet) fotboll— Fotboll beskrivet poetiskt som 'det sinnrika lagspelet' — hyllning av sportens taktiska djup.

det sitter i väggarna— En stämning eller tradition är djupt inrotad i en plats kultur.

Det ska böjas itiddet som krokigt ska bli.Åström (1997), p. 100— Barn och unga måste fostras och formas tidigt — väntar man för länge är det svårare att påverka.

det ska du få för— det skall jag hämnas på dig för

det ska gudarna veta— förstärkning av påstående

det skall gudarna veta— det är verkligen sant

det skall stå dig dyrt— det skall du få ångra

Det skall vara en dristig mus, som vågar göra bo i kattens öra.— Det krävs extrem dumdristighet att utmana en övermäktig fiende på dennes egen hemmaplan.

Det ska till vett för att skämmas.— Bara den som har förstånd kan känna skam — den som saknar vett inser inte ens när hen borde skämmas.

det ska vi (allt) bli två om— i det fallet vill jag också vara med och bestämma

Det skedde i grevens tid.— Något hände precis i tid, i sista möjliga ögonblick — precis innan det var för sent.

Det sker intet nytt under solen.— Allt som händer har hänt förut — historien upprepar sig och ingenting är verkligt nytt i världen.

det skulle bara fattas annat— det är självklart

(det skulle) inte skada— Det vore inte fel; det kunde vara bra eller nyttigt att göra något visst.

(det skulle) inte vara ur vägen— (det skulle) inte skada

det slår lock för öronen— man hör sämre

det smakar ändå fågel— det är trots ofullkomlighet bättre än inget

Det smakar ändå fågel, sa' käringen, kokade käppen som kråkan suttit på.— Man nöjer sig med en svag ersättning och inbillar sig att det duger, trots att kopplingen till det m

Det smakar ändå karl, sa flickan, kysste tuppen.(Skåne) (SVO)— Man nöjer sig med vad man får och hittar det bästa i en dålig situation — hellre något än ingenting.

det smakar fågel— det smakar utmärkt

det smakar som att sticka tungan ut genom fönstret— det har fadd smak

det som är ont är seglivat— Ont krut förgås inte lätt; det som är skadligt eller dåligt tenderar att vara svårt att bli av med.

Det som börjar med en knappnål slutar oftast med en silverskål.Rooth (1968), p. 4— Småstölder leder till större; den som stjäl smått börjar snart stjäla stort.

det som döljs kommer förr eller senare fram— Sanningen kommer alltid i dagen; hemligheter och lögner avslöjas så småningom oavsett hur väl de döl

Det som ej är synavärdt, är ej heller pengar värt.— Om något saknar kvalitet eller skönhet nog att vara värt att se på, är det inte heller värt att beta

det som göms i snö kommer upp i tö— det som döljs kommer förr eller senare fram

Det som göms i snö, kommer upp i tö.— Hemligheter och fel som döljs avslöjas förr eller senare — sanningen kommer alltid fram till slut.

Det som inte dödar, härdar.Tapper (2011), p. 516— Svåra erfarenheter och motgångar stärker karaktären och gör en mer motståndskraftig.

Det som kommer ifrån hjärtat, går ock till hjärtat.— Äkta och uppriktiga ord, som talas med genuint engagemang, når och berör lyssnaren på djupet.

Det som med våld fås, med våld förgås.— Saker som vunnits genom våld eller tvång tenderar att förloras på samma sätt — makt som tagits med k

Det som två veta, kommer snart till den tredje.— Hemligheter sprids lätt — det som bara två personer känner till, avslöjas snart för andra.

Det söta har ofta en sur eftersmak.— Njutning och välbehag följs ofta av negativa konsekvenser eller besvikelse — glädje är sällan utan e

det spelar ingen roll— det har ingen betydelse

det spelar ingen teater— det spelar ingen roll

Det spörjes väl i bygden, hurudant folket är till dygden.— Folks rykte och moraliska karaktär blir känt i bygden — det är svårt att dölja hur man verkligen är

det spör(j)s att...— det påstås att...

det spör(j)s om...— jag undrar om...

det står honom fritt— han får göra som han vill

det starka könet— En ålderdomlig omskrivning för männen som grupp, grundad i en traditionell föreställning om det mask

Det starkaste trädet växer långsammast.— Saker som utvecklas långsamt och tålmodigt blir starkare och mer beständiga än de som växer snabbt.

Det står och faller med honom/henne/den/det— Nödvändigt villkor för existens.

det står skrivet i stjärnorna— det bestämmer ödet

det suger i magen på mig— jag är hungrig

Det svärdet som biter skarpast, är böjligast.— Den som är flexibel och anpassningsbar är också mest effektiv och kraftfull — stelhet är en svaghet,

det svarta guldet— (bränn)oljan

Detta är ord och inga visor.— Allvarligt menat, inga tomma ord eller skämt — det som sägs är sant och ska tas på fullt allvar.

det täcka könet— (idiomatiskt) det vackra könet. Används för att syfta på kvinnor i allmänhet

det talar vi tyst om— det låtsas vi inte om

det tål att tänka på— det kräver eller förtjänar noggrant övervägande

det tål att tänkas på— Det förtjänar att tänkas på; det är värt att överväga noga. Motsvaras av 'It bears thinking about'.

det tar hus i helvete— det blir ett förskräckligt rabalder

det tar sig, sa mordbrännaren— Ordspel på den dubbla betydelsen av 'ta sig': bokstavligt handlar det om att elden växer eller sprid

Det tar sig, sa pojken om skrikandet.(Halland) (SVO)— Ironiskt om något som förvärras men beskrivs som om det går framåt — skrikandet tilltog, men pojken

det tar sin (lilla) tid— det tar ganska lång tid

Det tar väl en gång slut, sade fan om böndagen.— Även det tråkiga och plågsamma tar till slut slut — uttryckt med cynisk lättnad inför något outhärdl

Detta trodde jag, sa gubben, ramla i sjön.(Småland) (SVO)— Man kan vara övertygad om något och ändå ha fel — självförtroende skyddar inte mot att verkligheten

Det träd som ofta flyttas, fattar ej rot.— Den som ständigt byter miljö eller situation får svårt att etablera sig och skapa varaktiga relation

det tror jag det!— naturligtvis är det så!

det tror jag när jag ser det— Att man endast tror på något när man har sett det med egna ögon; uttryck för skepsis mot påståenden

det vänder sig i (magen på) ngn— ngn får kväljningar

det var baddarn!— det var som tusan!

det var det värsta!— jag har aldrig upplevt ngt värre

Det var djävulen till mat, sa fan om ölsupan.(Gästrikland) (SVO)— Man berömmer entusiastiskt det lilla man har, och är nöjd med enkla nöjen.

det var droppen— kort för (det var) droppen som fick bägaren att rinna över

det var droppen (som kom bägaren att rinna över)— det var den sista påfrestning som fordrades

Det var dumt, sa skräddarn, slapp in men fick stryk.(Halland) (SVO)— Att ta sig in någonstans kan verka som en vinst, men om det leder till straff var det dumt att försö

det var en annan femma— det var en annan sak

det var en syn för gudar— det var en dråplig syn

Det var en vacker visa, sa fan om psalmen.(Småland) (SVO)— Ironisk beröm — när fel person eller källa prisar något, avslöjas hur tomt eller hycklande lovpriset

Det var fan att svida, sa pojken, fick stryk för att han svor.(Stockholm) (SVO)— Pojken svär ("fan"), får stryk, svär igen av smärtan — en ond cirkel där försöket att undvika straff

Det var fan, sa Filén, titta i kikarn och bleknade. Det var Filén, sa fan, titta i andra ändan.(Stockholm) (SVO)— Humoristisk wellerism om ömsesidig förskräckelse – båda parter blir lika chockade av att se varandra

det var inte dåligt— Uttryck för imponerad beundran, ofta med ironisk underton — något var faktiskt riktigt bra.

det var inte fy skam— det var inte illa

det var inte kattskit— det var inte dåligt

det var inte långt ifrån (att ngt hänt)— Något var på vippen att hända; det fattades lite för att en händelse skulle inträffa.

det var i senaste laget— Något hände precis innan det var för sent; det var nästan för sent att agera eller reagera.

Det var klippt, sa käringen när gubben sa att det var skuret.(Småland) (SVO)— Handlar om att envist hävda sin egen formulering trots att man menar samma sak – onödig trätlystnad

det var lagom åt dig!— det var precis vad du förtjänade

det var ljusblått!— det var bekymmersamt!

Det var mig en blodsugare, sa gumman om blodigeln.(Småland) (SVO)— Ironisk underdrift: att kalla något vid dess rätta namn när det är uppenbart. Blodigeln suger blod —

(det var) minsann (inte dåligt)— Utrop av överraskning och uppskattning; uttrycker imponerad förvåning över något oväntat.

(det var) min själ (inte dåligt)— (det var) minsann (inte dåligt)

det var nära att en (svår) olycka inträffade— En allvarlig olycka eller katastrof var mycket nära att inträffa men undveks med knapp marginal.

det var nära ögat— det var nära att en (svår) olycka inträffade

(det var NN) i egen hög person— (det var NN) själv

Det var numro ett, sa’ fan, kasta' länsman över gärdesgården.— Att skryta om en tvivelaktig eller lagstridig bedrift som om den vore ett storverk — djävulen är sto

(det var) ord och inga visor— (det var) rena sanningen och fulla allvaret

det var på tiden— det var i senaste laget

Det var puts för vägglöss, sa pojken när stugan brann.(Sörmland) (SVO)— En drastisk lösning på ett litet problem orsakar större skada — ironisk kommentar om att bota värre

Det var rafflande, sa fan, strök sig om näsan med nässelkvasten.(Blekinge) (SVO)— Ironisk underdrift: något obehagligt beskrivs som spännande, som när man utstår smärta men låtsas ty

det var raskt marscherat— (idiomatiskt) det gick fort; det var snabbt gjort (endast om något som gått bra)

(det var) rena sanningen och fulla allvaret— Försäkran om att något verkligen är sant och allvarligt menat, utan överdrift eller skämt.

Det var roligt lika väl, sa han som grät för han fått korgen.(Uppland) (SVO)— Ironisk kommentar när något går dåligt — man låtsas vara nöjd trots besvikelse, som att säga "lika b

Det var så gott det, sa torparn, fick en örfil och tre daler i drickspengar.(Småland) (SVO)— Att vara nöjd trots att man fick både ont och gott — man accepterar det negativa när det kommer med

det var så lite— (vardagligt) ingen orsak, inga problem

det var så lite så— (vardagligt) variant av det var så lite

det var så sant!— det höll jag på att glömma!

Det var sjutton, sa han som blev en av de aderton i akademin.(Stockholm) (SVO)— Ordvits: "sjutton" (mild svordom) låter som talet 17, men han hamnar bland "de aderton" i Svenska Ak

Det var sjutton, sa han som hade aderton när nitton kom ut.(Närke) (SVO)— Ordvits om att nästan lyckas: hade 18 men 19 vann — "sjutton!" används som mild svordom när man miss

det var som fan— (vardagligt, idiomatiskt) uttrycker förvåning

det var som katten— det var otroligt (används vid överraskelse)

det var som tusan!— Utrop av förvåning eller förbluffelse — uttrycker häpnad över något oväntat, positivt eller negativt

Det var styggt men starkt, sa fan när han band mor sin med vidjelänkar.(Värmland) (SVO)— Används ironiskt om någon som gör något hänsynslöst men rättfärdigar det med att det fungerar effekt

Det var svinaktigt, sa han som red på soa.(Västergötland) (SVO)— Ironisk kommentar om hyckleri: den som själv beter sig ovärdigt kritiserar andras beteende som "svin

det var väldigt vad...— Utrop som uttrycker förvåning eller förundran över något oväntat eller anmärkningsvärt.

det var värst vad...— det var väldigt vad...

Det vattnet du hämtar ur bäcken lär dig känna källan.Åström (1997), p. 185— Genom att arbeta nära något lär du dig förstå dess ursprung och natur — praktisk erfarenhet ger djup

det vete fåglarna— omskrivning för det vete fan, kraftuttryck när man inte vet något

det vete fåglarna— det vet jag inte

det vete fåglarna— Det vet jag inte.

Det vete fåglarna— När man inte vet eller är osäker.

det vete fan— det är svårt att säga

det vete fan— (idiomatiskt, vulgärt) ingen aning

det vete fan— kraftuttryck när man inte har någon aning alls

det vete katten— (idiomatiskt) ingen aning

det vete katten— det är det svårt att veta ngt säkert om

det vete sjutton— (idiomatiskt, eufemistiskt) ingen aning

Det viktigaste är inte att vinna, utan att kämpa väl.Grenholm (2000), p. 198— Strävan och hederligt deltagande värderas högre än segern — att göra sitt bästa är mer betydelsefull

det vilar ett löjets skimmer över (ngt)— (ngt) är lite löjligt

Det vill allt mer till plogen än vissla, och mer till dans än ett par näverskor.— Goda resultat kräver rätt förutsättningar och ordentlig ansträngning — det räcker inte med ett minim

det ville sig inte— det lyckades inte

Det vill många möss till att binda en katt.— Många svaga måste samarbeta för att besegra en stark motståndare — ensam är man för liten för uppgif

det vill mycket till— det krävs extraordinära insatser eller omständigheter

det vore just likt något!— det skulle allt se ut!

De vackraste äpplena bli först maskstungna.— Det som är mest lockande och attraktivt drabbas ofta först av problem, frestelser eller fördärv.

De vise fela också.— Även kloka och lärda människor begår misstag — ingen är ofelbara.

Dig må den köpa som icke känner dig, sa gubben till åsnan.(Värmland) (SVO)— Den som inte känner dig kan bli lurad att värdera dig högt — bekantskap avslöjar brister som okunnig

din mamma— (vardagligt, vulgärt) allmän missnöjesyttring, svar på frågor man inte önskar

direkt och modigt möta ngt (farligt)— Modigt konfrontera en fara eller svårighet rakt på utan att vika undan.

Diskret som en elefant i en porslinsbutik— Vara klumpig eller osmidig, i synnerhet beträffande beteende och sociala interaktioner.

Dit man gärna vill, drages man med ett hårstrå.— Stark önskan kräver ingen stor kraft — vilja att nå ett mål gör att minsta anledning räcker som driv

dit pepparn växer— (idiomatiskt) i riktning långt bort från personen i fråga, ibland mer eller mindre eufemistiskt men

ditt och datt— litet av varje

ditt och datt— (idiomatiskt) lite av varje, något som kommer från många företeelser

ditt och datt— litet av varje

Ditt och datt— Lite av varje.En variant även dittan och dattan.

djävlar anamma— stavningsvariant av jävlar anamma

Djävlar i den, sa bagaren, drogs meddöden.(Halland) (SVO)— Svordomar hjälper inte när döden väl kommit — man kan inte göra annat än acceptera det oundvikliga m

djävulens bönbok— Kortleken, kallad så av kyrkan som betraktade kortspel som syndigt; ett folkligt och nedsättande nam

Djupa strömmar löpa tyst.— Tysta, återhållsamma personer döljer ofta stor visdom, styrka eller känslor bakom ett lugnt yttre.

djurens konung— Lejonet, som i fabel och folktradition anses härska över alla djur och symbolisera styrka, mod och k

dö bort— (hålla på att) tyna (bort), försvinna (tills det inte alls finns kvar) och/eller upphöra att exister

döda tiden— få tiden att gå

Döden är den sista rätten.— Döden drabbar alla till slut — den är det oundvikliga slutet som ingen kan undkomma, likt måltidensi

Döden är en bitter ört, men har en söt eftersmak.— Döden är svår och smärtsam att möta, men ger slutligen frid och befrielse från livets lidanden.

Döden är en snäll jägare.— Döden hinner alltid ikapp — ingen undkommer sin sista stund, hur länge man än flyr eller lever.

Döden är viss, men stunden oviss.— Alla kommer att dö, men ingen vet när. Påminnelse om livets osäkerhet och att vi bör leva i nuet.

Döden blåser ej i horn.— Döden kommer utan förvarning — ingen vet när eller hur livet tar slut.

Döden finnes ofta i sockrad mat.— Det som verkar lockande och sött kan dölja fara — vackra erbjudanden eller njutningar kan ha skadlig

Döden frågar inte efter åren.— Döden drabbar alla oavsett ålder — ingen är för ung eller för gammal för att dö.

Döden hjälper utur nöden.(Jfr. Joh. 3— Döden ses som en befrielse från svårt lidande eller hopplös nöd — när livet är outhärdligt ger döden

döden i grytan— säkert fördärv

Döden i grytan— Något är det mest olycksbringande som kan hända.Talesättsom kommer frånAndra Kungaboken4:38-41iGamla

Döden låter inte skrämma sig.— Döden är oundviklig och kan inte avskräckas eller stoppas — förr eller senare drabbar den alla, oavs

Döden tar inga mutor.— Ingen kan köpa sig fri från döden — rik som fattig, mäktig som svag, alla måste dö till slut.

död för egen hand— Att ha avlidit genom en självvald handling; en eufemistisk omskrivning för självmord som betonar han

Död hund skäller inte och ingen fälls av stumt vittne.— Den döde kan inte vittna mot dig, och den som tiger fäller ingen — båda utgör inget hot.

Död man är dåligt sällskap för andra än rovfåglar och maskar.— Den döde kan inte längre bidra eller umgås — bara rovdjur och nedbrytare har nytta av honom.

Död man är snart glömd vid hovet.— När någon dör eller förlorar sin makt glöms han snabbt bort av omgivningen — lojalitet och minne är

Dödsfruktan är värre än själva döden.— Rädslan och ångesten inför döden orsakar mer lidande än döden själv.

dö (eller bli sårad) för fosterlandet— Offra sitt liv eller sin hälsa i tjänst för sitt land, ge allt för nationen.

dö i barnsäng— (idiomatiskt) avlida vid förlossning

dö i sin säng— Att få en fridfull, naturlig död av ålder istället för genom olycka eller våld.

dö knall och fall— dö plötsligt och oväntat

Döm inte allt det du ser; tro inte allt det du hör; gör inte allt vad du kan; säg inte allt vad du vet; förtär inte allt vad du har.— Uppmaning till måttfullhet och klokhet – var återhållsam i omdömen, tillit, handlingar, tal och kons

Döm inte boken efter omslaget.— Bedöm inte något eller någon enbart utifrån det yttre utseendet — det inre värdet kan skilja sig mar

Döm inte hunden efter håren.— Yttre utseende avslöjar inte en persons sanna karaktär eller värde — bedöm inte någon enbart utifrån

don efter person— ngt som särskilt lämpar sig för personen

Don efter person— När ett föremål passar en viss person särskilt bra, ofta skämtsamt.

dö plötsligt och oväntat— Avlida hastigt och utan förvarning, ofta om en oväntad och plötslig död.

dö som flugor— Att dö i stora mängder på kort tid, lika lättvindigt och snabbt som flugor faller — används om massd

dö sotdöden— (idiomatiskt) dö av sjukdom, ålderdom eller på annat ej våldsamt sätt

dö strådöden— (idiomatiskt) dö fridfullt i sin säng

dö strådöden— dö i sin säng

Dottern klär sig gärna i moderns särk.— Döttrar tenderar att likna sina mödrar och ärva deras vanor, egenskaper och beteenden. Liknande "som

dött lopp— oavgjort lopp

dö ut— (biologi) gå ur tiden helt och hållet (efter den sista levande individens död)

dra alla över en kam— (idiomatiskt) behandla alla eller allt i en grupp på samma sätt utan att ta hänsyn till individuella

dra åt helvete— uttrycker stark förvåning, överraskning, rädsla etc; det var som fan

dra åt pipan!— En grov och otålig uppmaning att försvinna och inte visa sig mer; uttrycker stark irritation och upp

dra åt pipsvängen— (idiomatiskt, eufemistiskt) variant av fara åt pipsvängen

dra åt skogen— (idiomatiskt) försvinn!

dra åt skogen!— Uppmanar irriterat eller argt någon att försvinna och sluta störa; ett folkligt och ovårdat sätt att

dra åt svångremmen— (börja) leva under knappare förhållanden

dra åt svångremmen— (idiomatiskt) börja leva under knappare förhållanden

Dra åt svångremmen— Anpassa sig efter knappare ekonomiska förhållanden.

dra åt tumskruvarna— (idiomatiskt) göra kraftig påtryckningar, frihetsinskränkningar

dra åt tumskruvarna— sätta press på någon

dra benen efter sig— (idiomatiskt) gå långsamt

dra benen efter sig— gå långsamt eller söla

dra benen efter sig— (idiomatiskt) gå långsamt

dra benen efter sig— gå långsamt eller söla

dra blankt— blotta vapen

dra det kortaste/längsta strået— förlora/vinna

dra det kortaste strået— Vara den som kommer sämst ut i en tävling, förhandling eller situation där någon måste förlora eller

dra det kortaste strået— (idiomatiskt) förlora

Dra det längsta/kortaste strået— Att vinna respektive förlora i en tvistefråga.

dra det längsta strået— Ha den bästa utgången i en tävling eller svår situation och komma ut som vinnare när lotten eller st

dra det längsta strået— (idiomatiskt) vinna

dra (det) tyngsta lasset— göra det mesta arbetet

Dra det tyngsta lasset— Göra det mesta arbetet.

dra dit pepparn växer— (idiomatiskt) försvinn!, eufemism för dra åt helvete

dra dit pepparn växer!— En kraftfull uppmaning att försvinna och hålla sig borta; uttrycker stark irritation och önskan att

Dra dit pepparn växer— Önska att någon försvinner. (Kraftuttryck, men mildare ändra åt helvete.)Känt sedan 1700-talet. Avså

dra en barmhärtighetens slöja över— hänsynsfullt låta bli att beröra

dra en handtralla— (vardagligt) onanera

Dra en lans för någon/någotävenbryta en lans …— Högt försvara någon/något. Rikta uppmärksamheten på något.

dra en lina— (slang) ta kokain (eller annan drog som snortas, t.ex. amfetamin eller mefedron)

dra en vals— Att ljuga eller hitta på en historia; att berätta något osant på ett övertygande eller charmigt sätt

dra ett streck över det som varit— försonas; glömma förgångna uförrätter

dra ett streck över det som varit— låta det skedda vara glömt

Dra ett streck över det som varit— Att glömma oförrätter.

dra för kungen— spela ut ett lågt kort för att tvinga ut esset och få kungen att bli högsta kort

dra fötterna efter sig— (bildligt, idiomatiskt) agera (alltför) långsamt

draga i smutsen— äldre variant av dra i smutsen

draga någon på halis— när man utsätter någon för en prekär eller äventyrlig situation

draga vid näsan— (ålderdomligt, idiomatiskt) dra vid näsan; lura

drag under galoscherna— fart på en (trög) verksamhet

drag under galoscherna— Ha fart, energi och driv; om något eller någon som rör sig med kraft, rörelse och framåtanda.

drag under galoscherna— (idiomatiskt) full fart i verksamheten, köra fort eller att sätta fart på en trög verksamhet.

Dra/hålla i tåtarna— Att diskret kontrollera och styra.

Dra/hålla i trådarna— Att ha kontrollen över någon viss verksamhet.

dra ihop— (idiomatiskt, opersonligt, reflexivt) närma sig den tidpunkt då något ska ske; bli dags

Dra ihop sig— Man tror att något börjar.Ofta på formen ”Det drar ihop sig” eller ”Det börjar dra ihop sig”

dra i långbänk— förhala, uppskjuta

dra in hakan— Vara försiktig och hålla en lägre profil för att undvika problem, kritik eller konfrontation med and

dra in klorna— visa sig fredlig(are)

Dra inte alla över en kam.Topelius Bokförlag (1974), p. 63— Behandla inte alla människor som om de vore likadana — var och en är unik och bör bedömas individuel

dra i smutsen— (idiomatiskt, bildligt) häda, skända; ärekränka; förtala

dra iväg— (intransitivt, sport) utöka ledningen drastiskt, så pass att motståndaren ej längre kan komma ikapp

dra jämnt— kunna umgås utan allvarligare konflikter

dra mig baklänges— uttrycker förvåning över något man just fått veta

Dra mig baklänges— Uttryck för förvåning.

drämma till— slå med stor styrka

dra något gammalt över— (idiomatiskt, reflexivt) försvinna ur någons åsyn

dra något gammalt över kammen— Att ta upp något som redan har sagts eller redan är känt, ofta på ett tjatig sätt.

Dra något gammalt över sig— ”Du kan dra något gammalt över dig!”

dra något i långbänk— (idiomatiskt) förhala

Dra något i långbänk— Att förhala, långdragen process som fördröjer beslut.

dra ner byxorna på ngn— avslöja ngn

dra (ngn) vid näsan— Avsiktligt vilseleda någon genom lögner eller bedrägliga påståenden, så att personen tror på något s

dra ngn vid näsan— Lura eller vilseleda någon medvetet; få en person att tro på något falskt genom bedrägeri, manipulat

dra ngt i långbänk— dra ut på tiden med att avgöra ngt

dra om— dröja, dra ut på tiden

dra öronen åt— (idiomatiskt, reflexivt) bli försiktig, ana oråd

dra öronen åt sig— bli försiktig

dra över— vara längre tid än planerat

dra på benen— gå långsamt eller söla

dra på mun— Le svagt eller motvilligt; en subtil uppåtrörelse i mungiporna som antyder ett halvt undertryckt ell

dra på munnen— Le svagt eller diskret, ofta med ett drag av ironi eller belåtenhet; ett leende som antyder att man

dra på munnen— (idiomatiskt) (små)le

dra på munnen— Le svagt eller diskret, ofta med ett drag av ironi eller belåtenhet; ett leende som antyder att man

dra på munnen— (idiomatiskt) (små)le

Dra på munnen/smilbanden/smilbandet— Le eller småskratta, visa glädje eller förnöjsamhet genom att mungiporna dras uppåt.

dra på munnen/smilbandet— Le svagt och diskret, ofta på grund av något roligt eller tillfredsställande som man inte vill visa

dra på smilbanden— skratta åt något eller någon

dra på smilbandet— Att börja le eller dra på munnen; ett bildligt uttryck där smilbandet syftar på de muskler som sträc

dra på smilbandet— (idiomatiskt) (små)le

dra på trissor— (idiomatiskt) ett uttryck av djup förvåning och häpenhet

dra på trissor!— Uppmaning till någon att sluta med vad de håller på med, ofta uttryckt med irritation eller otålighe

Dra på trissor— Uttryck för förvåning eller lättare missnöje.

Dra/rycka undan mattan för någon/något— Plötsligt göra förutsättningarna osäkra för någon/något.

dra samman— Att dra ihop något så att det minskar eller samlas; bildligt om att konsolidera krafter, resurser el

dra sig för— känna ett motstånd mot att utföra en viss handling; hysa betänkligheter; känna tvivel och farhågor i

dra sig till minnes— Anstränga sig för att plocka fram något från minnet som man inte spontant kommer ihåg men vet att ma

dra sig till minnes— erinra sig, minnas, återminnas

dra sina färde— ge sig iväg, bege sig från nuvarande plats

dra sina färde— Lämna en plats eller situation permanent, ofta utan att be om lov eller med en viss självständighet

Dra sina färde— Ge sig iväg.

dra sin sista suck— (idiomatiskt) avlida, dö

dra sista sucken— (idiomatiskt) avlida, dö

dra sitt strå till stacken— göra sin del för gemenskapen; bidra med sin del till helheten

dra sitt strå till stacken— bidra efter bästa förmåga

dra sitt strå till stacken— göra sin del för gemenskapen; bidra med sin del till helheten

dra sitt strå till stacken— bidra efter bästa förmåga

dra sitt strå till stacken— göra sin del för gemenskapen; bidra med sin del till helheten

dra sitt strå till stacken— (idiomatiskt) hjälpa till efter bästa förmåga

Dra sitt strå till stacken— Att lämna sitt bidrag.Anspelar på enmyrasarbetsinsats med myrstacken.[källa behövs]

Dra sitt strå till stacken.Bengtsson (1957), p. 90— Bidra med sin del till ett gemensamt arbete eller mål — göra sin insats för det gemensamma bästa.

Dra/skära/ta alla över en/samma kamellerlåta alla gå över samma kam— ”Alles über einen Kamm scheren”,vilket egentligen betyder: ”Frisören använder samma kam till alla ku

dra/slå en vals— ljuga eller bluffa

dra (stora) växlar på (ngt)— dra (stora) fördelar av (ngt)

dra till— spontant och utan större eftertanke framföra (en gissning, ett förslag, en undanflykt etc.) eller ut

dra till med— (vardagligt) ta till på en höft, anföra på måfå; häva ur sig

dra timmerstockar— (idiomatiskt) snarka

dra timmerstockar— snarka kraftigt

Dra timmerstockar— Snarka kraftigt.

dra tyngsta lasset— göra den största delen av arbetet

dra ut på tiden— dröja, ta längre tid än beräknat

dra växlar på— (idiomatiskt) dra fördel av, utnyttja

Dra växlar på något— Utnyttja och dra fördelar av något.

dra växlar (på ngt)— utnyttja (ngt) för mycket

dra vid näsan— (idiomatiskt) lura

Dristig man har lyckan i följe.— Den som vågar och handlar modigt får ofta framgång — lyckan följer den djärve.

Dristigt vågat är hälften vunnet.— Att våga ta ett djärvt steg ger ett försprång — mod och beslutsamhet ökar chansen att lyckas.

drite i— (värmländska) strunta i, inte bry sig om

driva gäck— Att håna, förlöjliga eller spotta på någon; att roa sig på andras bekostnad genom spydigheter och hå

driva gäck med— Att driva gäck med någon innebär att håna, spotta eller gyckla med personen på ett nedlåtande och fö

driva igenom— förverkliga med hjälp av påtryckningar

Driva något till sin spets— Gå så långt det är möjligt i en fråga eller konflikt.

driva på— Att pressa, uppmana eller motivera någon att arbeta snabbare eller mer intensivt; att vara den driva

Drömmar äro strömmar.— Drömmar är flyktiga och föränderliga som strömmande vatten — de glider förbi och är svåra att hålla

drömmen om Elin— (talesätt) en naiv önskedröm, även i utvidgad betydelse

dröm sött— sägs till någon innan de somnar i en önskan om god sömn

droppeen urholkar stenen— ihärdighet ger så småningom resultat

Droppen kan urholka stenen.Martinsson (1996), p. 590— Tålamod och uthållighet lönar sig — små, upprepade ansträngningar kan med tiden åstadkomma stora res

droppen som fick bägaren att rinna över— (idiomatiskt) det som till slut får någon att tröttna på något dåligt som pågått en längre tid, eska

Droppen som fick bägaren att rinna överibland baradroppen— När något gör att tålamodet med något slutligen tryter.

Drucken buk gör lungan sjuk.— Överdrivet drickande skadar kroppen och hälsan — alkoholmissbruk leder till sjukdom.

Drucken kvinna är en olåst kista.— En berusad kvinna saknar sina normala hämningar och försvar — hon är lättlurad, lättförförd och dela

Drucken man gör ingenting rätt, utom då han lägger sig i rännstenen.— En berusad person misslyckas med allt han företar sig — det enda han gör rätt är att hamna i rännste

Drucken man ser sju för tu.— En berusad person har förvrängd verklighetsuppfattning och ser fel på saker — symboliskt för att ber

Drucken mans glädje är nykter mans sorg.— Det som berusat folk skrattar åt och njuter av, skäms eller ångrar de när de nyktrat till.

Drucken mun talar av hjärtats grund.— När man är berusad säger man vad man verkligen tänker och känner — alkoholen sänker hämningarna och

Drucken vis är nykter galen.— Den som verkar klok och förnuftig när han är berusad, är egentligen tokig och oförnuftig när han är

Dryckenskap är egenvillig dårskap.— Att dricka sig berusad är en medveten dumhet — till skillnad från annan dårskap väljer man själv att

Dryckenskap är ungdoms fall.— Överdrivet drickande leder unga människor till fördärvet och förstör deras framtid.

dryga ut— göra drygare genom att skenbart öka mängden, t.ex. späda

Du är en riktig pojk, sa fan åt hamnbusen.(Stockholm) (SVO)— Ironisk hyllning till någon som är extra djärv eller stökig — till och med djävulen imponeras av en

Du är lycklig du, som inte har någon balans, sa kronofogden om den fulle.(Halland) (SVO)— Ordvits där "balans" betyder både skuldsaldo och kroppsjämvikt — kronofogden avundas den fulle som s

Du är rolig du bror, sa fan om tuppen.(Småland) (SVO)— Ironisk replik när någon säger något fånigt eller inbilskt — ungefär "det kan du skratta åt", med un

du är vad du äter— Det man stoppar i sig påverkar den man är och hur man mår.

(du borde) veta bättre än (så)— (du borde) veta att man inte gör (så)

Du föder mina lamm, sa fan till biskopen.(Norrland) (SVO)— Ironisk kritik mot hycklande präster: biskopen tros tjäna kyrkan men gynnare i själva verket djävule

dugga tätt— att inträffa tätt i följd eller mycket ofta; att komma en efter en

Duglighet är bättre än förord.— Egen förmåga och kompetens väger tyngre än rekommendationer eller kontakter när det gäller att lycka

du har dig själv att skylla— Du bär själv ansvaret för konsekvenserna av dina handlingar, ingen annan kan klandras.

duka under— (vardagligt, idiomatiskt) stryka med; dö

Duka under— Ge vika, gå under.

duka upp— hitta på, dikta

du må tro att...— du kan vara säker på att...

dum i huvudet— (vardagligt, nedsättande) mycket dum, korkad

du milde!— Utrop som uttrycker förvåning, bestörtning eller häpnad inför något oväntat eller svårt att ta in.

dummare än tåget— väldigt dum, väldigt enfaldig, väldigt ointelligent

Dum räv, som löper i saxen vid solsken.— Den som går i en uppenbar fälla trots att faran borde vara lätt att se är dumdristig och oförsiktig.

Dum som en åsna— Bete sig allmänt dumt utan att tänka sig för.

dum som en gås— nån som är väldigt dum

dum som en gås— (liknelser) mycket trögfattad, dum, sinnesslö, trög

dum som en gås— nån som är väldigt dum

Dum som en gås— Bete sig allmänt dumt utan att tänka sig för.

du säger något— det du säger är intressant

du säger/sade något— det var så sant

Du ska väl göra nytta, ditt nöt, sa bonden, snöt sig i nattskjortan.(Göteborg) (SVO)— Man uppmanar andra att uppföra sig ordentligt samtidigt som man själv beter sig illa — en ironisk ko

Du slipper inte längre in än du kommit, sa flickan till pojken.(Dalarna) (SVO)— En flicka sätter gräns för en pojkes närmanden: du får inte komma längre än du redan har kommit — st

Du sticks, sa fan, åkte i spiktunnan.(Småland) (SVO)— Den som hotar eller skadar andra råkar själv ut för samma öde — en påminnelse om att det onda drabba

Du tillhör familjen, sa fan om skåningen.(Stockholm) (SVO)— Stockholmare ansåg skåningar vara så besvärliga att till och med djävulen kände igen sig i dem — reg

Duvan måste ha en hök och grodan en stork.— Alla har sina naturliga fiender och hot — motgångar och faror är oundvikliga i livet.

Dygden älskar ett rent härbärge.— Moralisk godhet och ett hederligt liv trivs bäst i en ren och ordnad miljö — renhet och dygd hör iho

Dygderik är mer än rik.— Att ha goda dygder och ett hederligt sinne är mer värdefullt än materiell rikedom.

Dygdesam kvinna pryder sitt hus.— En kvinna med gott uppförande och moralisk karaktär är en tillgång och prydnad för sitt hem och sin

Dygd finnes även hos olärt folk.— Moral och god karaktär är inte beroende av utbildning — även enkla, obildade människor kan vara dygd

Dygd föder dygd.— Goda handlingar och dygdigt beteende inspirerar andra att också handla dygdigt — dygden sprider sig

Dygdig kvinna är mannens långa liv.— En god och dygdefullt hustru bidrar till mannens välmående, lycka och ett långt liv.

Dygd och goda seder gå inte i arv.— Goda egenskaper och beteenden måste förvärvas av var och en — de ärvs inte automatiskt från föräldra

Dygd och högfärd sämjas ej under samma tak.— Dygd (moral godhet) och högfärd (arrogans) kan inte samsas — den som är stolt och självgod saknar äk

Dygd och odygd är närmaste grannar.— Gränsen mellan dygd och last är hårfin — det är lätt att glida från det goda till det dåliga.

Dygd växer inte på träd.— Dygd och goda egenskaper kommer inte av sig själv — de kräver medveten ansträngning och ständig övni

dygnet runt— både under dagen och under natten; hela tiden

dyka upp— (plötsligt och oväntat) framträda, bli synlig, komma, anlända

dyka upp— ankomma nånstans eller framträda i något sammanhang

Dyka upp som gubben i lådan— Någon dyker upp när någon minst anar det.

(dyka upp) som gubben i/ur lådan— (dyka upp) helt oväntat

Dyka upp somgubben ur lådan- När någon, till synes från ingenstans och/eller efter lång tid, oväntat dyker upp.— Dyka upp helt oväntat, som ur tomma intet, ofta efter lång frånvaro – likt en jack-in-the-box.

Dyra håvor gömmas väl.— Den som äger värdefulla saker förvarar dem omsorgsfullt och döljer dem för andra.

Dyr den ära, som slutar med skada.— Äran är inte värd sitt pris om den leder till skada — stolthet och prestige kan bli kostsamma om kon

Dyr hälsa, som skall tagas på apoteket.— Hälsa som kräver dyra mediciner är ett dåligt alternativ — bättre att hålla sig frisk naturligt än a

Dyr klenod är lustig ögonfägnad.— Dyrbara och värdefulla ting ger stor glädje och njutning att beskåda — det sköna och kostbara fröjda

Dyrköpt vett är bästa vett.— Erfarenhet köpt med misstag och lidande ger den bestående och mest värdefulla visheten.

ebba ut— långsamt minska i omfattning eller styrka; avstanna, upphöra

Ebberöds bank— dilettantiska och förlustbringande affärsmetoder

Eder och ägg är snart brutna.— Löften och ägg är lika bräckliga — båda bryts lätt. Varnar för att inte lita blint på svurna eder.

efter alla konstens regler— följande det nödvändiga förfaringssättet

Efteråt är intet råd.Stolpe (1987), p. 62— När något redan hänt går det inte att ångra eller ändra — det är för sent att hitta en lösning.

Efteråt är vi alla kloka.— Det är lätt att i efterhand se vad man borde ha gjort annorlunda — visdom kommer ofta för sent.

efter behag— enligt var och ens egna preferenser; på ett sätt som som en finner lämpligt

Efter dålig skörd bör man likväl så.— Även efter misslyckanden ska man fortsätta försöka — motgångar är ingen anledning att ge upp hoppet.

efter eget gottfinnande— enligt var och ens egna preferenser; på ett sätt som som en finner lämpligt

Efter en samlare kommer en ödslare.— Det som en generation samlar ihop och sparar, slösar nästa bort.

Efter fullgjort arbete är vilan god.— Vila och avkoppling känns förtjänad och god när man har slutfört sina uppgifter och ansträngt sig or

Efter god mat och from hustru väntar man aldrig för länge.— Goda ting i livet — smaklig mat och en kärleksfull maka — gör att tid och väntan känns kortare och m

efter hand— allteftersom tiden går

Efter hett solsken faller gärna slagregn.— Efter en period av lycka eller framgång kommer ofta motgångar. Goda tider följs av svåra tider.

efter många om och men— efter mycket trassel

efter min (ringa) förmåga— Så gott jag kan; efter bästa förmåga, med ödmjuk reservation för sina begränsningar.

efter råd och lägenhet— efter vad resurserna tillåter

Efter regn växer gräs, efter vin snack.— Vin löser upp tungan och får folk att prata mer fritt och öppet.

Efter sig själv dömer man alltid andra.— Man bedömer andras beteende utifrån sitt eget sinnelag — den som är opålitlig misstänker lätt opålit

Eftersinna kan mycket finna.— Eftertanke och reflektion leder ofta till nya insikter och lösningar som man inte såg direkt.

efter sin tid— med åsikter som hör till en förfluten tid

efter sitt sinne— efter sin egen smak

efter sju sorger och åtta bedrövelser— efter stora svårigheter och bekymmer

Efter söt klåda kommer sur sveda.— Njutning och utsvävningar följs ofta av ånger eller obehagliga konsekvenser — man får betala priset

Efter surt smakar det söta bäst.— Motgångar och svårigheter gör att man uppskattar glädjen och det goda i livet desto mer.

eftertankens kranka blekhet— (överdriven) försiktighet, obeslutsamhet

Eftertankens kranka blekhet— Bitter eftertanke.FrånCarl August Hagbergsöversättning avWilliam ShakespearesdramaHamlet.

eftertrakta ngns liv— vilja döda ngn

efter välförrättat värv— sedan ngt slutförts

efter vartannat— det ena efter det andra

Egen hand är alltid huldast.— Man litar mest på sig själv och gör saker bäst på egen hand — ingen tar hand om dina intressen bättr

Egen härd är guld värd.— Det egna hemmet är det bästa stället att vara på — ingenting kan ersätta tryggheten och värmen i sit

Egenkär är ingen kär.— Den som älskar sig själv för mycket vinner ingen annans kärlek eller uppskattning.

Egennytta är en bottenlös bytta.— Själviskhet går aldrig att tillfredsställa — den som bara tänker på sig själv vill alltid ha mer.

Egennytta gör vänskapen trög.— När egna intressen och vinning styr, försämras och försvåras äkta vänskap.

Egennyttan vill gärna ha första dansen.— Människor prioriterar ofta sina egna intressen före andras — själviskhet tenderar att styra beslut o

Egennyttig är ingen nyttig.— Den som bara ser till sin egen fördel gör ingen nytta för andra eller för det gemensamma.

Egen ull värmer bäst.— Det man producerar eller äger själv ger störst nytta och tillfredsställelse — självförsörjning är me

Eget beröm luktar illa.— Att prisa sig själv uppfattas som skrytsamt och osympatiskt — beröm har större värde när det kommer

Eget näste hålls för det bäste.— Människor värderar sitt eget hem och sin hemmiljö högst — ingenting känns så bra som det egna.

Eget råd är ej att lita på.— Man bör inte förlita sig på sitt eget omdöme — det är klokt att söka råd från andra, eftersom vi lät

Eget samvete är mer än tusende tungor.— Det egna samvetets röst är starkare än all kritik utifrån — ingen kan döma dig hårdare än du själv.

Egna fel äro svåra att se.— Man är blind för sina egna brister och misstag, men ser lätt andras fel.

eja vore vi där!— tänk om vi vore så långt komna!

Ekorrhjulet, sitta fast i ekorrhjulet, ta sig ur ekorrhjulet— Hamna eller vara i en situation med saker som görs om och om igen och som inte leder någonstans, ell

Elak hand som ej vill värja huvudet.— Den som inte skyddar sig själv eller de sina är otrogen mot sitt ansvar.

Elak hustru som själv äter gulan av ägget och ger mannen vitan.— En självisk hustru som tar det bästa för sig själv och ger maken det sämre.

Elak stallbroder som äter upp allt ensam.— Kritik mot den som är självisk och inte delar med sig till sina kamrater eller kollegor.

Elakt budskap kommer alltid tids nog.— Dåliga nyheter når oss förr eller senare — man kan inte undvika dem hur länge man än försöker.

elda för kråkorna— (idiomatiskt) elda så att man slösar på värme

elda för kråkorna— slösa med bränsle

elda för kråkorna— (idiomatiskt) elda så att man slösar på värme

elda för kråkorna— slösa med bränsle

Elda för kråkorna— Slösa med bränsle eller värme.

Elda inte för kråkorna.Pelle Holm— Slösa inte med resurser — värm inte upp ett rum du inte använder eller gör något som bara kommer and

Elden är god, när den ej rår sig själv.— Eld är nyttig och välgörande när den hålls under kontroll — inte får spridas fritt. Makt och kraft ä

Elden börjas med gnistor.— Stora händelser har små början — precis som en eld alltid startar med några få gnistor.

eld och lågor— starkt engagemang

Eld och lågor— Mycket entusiastisk.

Eld släcks inte med eld.— Konflikter och problem löses inte genom att använda samma metod som orsakade dem — våld bemöts inte

elefanten i rummet— Ett uppenbart problem eller känsligt ämne som alla är medvetna om men som ingen vill prata om.

el. glanstid— En persons eller företeelses bästa period, den tid då den lyser som starkast.

eller hur— antyder att man söker medhåll i det man sa

eller hur?— har jag inte rätt?

el. möta sitt (oundvikliga) öde; urspr. om Napoleon i slaget vid Waterloo 1815— Möta sitt öde eller avgörande nederlag, likt Napoleon vid Waterloo; gå under slutgiltigt.

Emot en järnskodd häl sätt fram en udd av stål.— Möt hårdhet med hårdhet — stå emot en stark motståndare med lika stor styrka och beslutsamhet.

en akademisk fråga— en fråga som saknar praktiskt intresse

En älskad vän är ens egen avbild.— Vi söker och värdesätter vänner som liknar oss själva — en nära vän speglar vår egen personlighet oc

en annan— Indirekt, ödmjukt eller ibland ironiskt sätt att referera till sig själv — talaren pekar på sig utan

en annan femma— (idiomatiskt) en annan sak eller något helt annat, det förändrar saken

En annan femma— En annan sak, det förändrar saken. Oftast abstrakt.

En annan gång är en skälm.— Den som alltid skjuter upp saker till "en annan gång" lurar sig själv och andra — det blir sällan av

en annan stackare— Ironiskt eller anspråkslöst självrefererande uttryck där talaren beskriver sig själv som en stackare

en ann är så god som en ann— jag är inte sämre än andra

En ann gång går du hem, sa gumman, slog ryggen av grisen.(Halland) (SVO)— Man hotar med en framtida konsekvens som aldrig kan inträffa — den drabbade är redan oskadliggjord.

En ann’ kan vara så god som en ann’.— Ingen människa är bättre än en annan — alla är lika mycket värda, oavsett status eller bakgrund.

En apa kan komma många att glo och gapa.— Något ovanligt eller exotiskt väcker nyfikenhet och får folk att stirra — det sällsynta drar alltid

enarmad bandit— spelautomat med spak att dra i

En åsna med en guldsäck vinner fasta städer.— Med tillräckligt med pengar kan man mutas sig fram och besegra även de starkaste motståndare. Rikedo

(en bedragare) i kapprock— (en bedragare) i förklädnad

En bild säger mer än tusen ord— Visuell information förmedlar budskap snabbare och mer effektivt än långa textbeskrivningar.

en black om foten— (idiomatiskt) hämmande faktor

en black om foten— ett svårt hinder

en black om foten— En person eller omständighet som hindrar framsteg och begränsar handlingsfriheten; en tung och svårh

en blind höna hittar också ett korn— även en okunnig eller obegåvad person kan ha rätt ngn gång

En blind höna hittar också ett korn ibland.— Även den som saknar skicklighet eller kunskap kan av en slump lyckas eller ha tur ibland.

En bonde är större på sina ben än en herreman på sina knän.— En självförsörjande, stolt bonde värd mer än en adelsman som tigger eller ödmjukar sig.

En bra karl hjälper sig själv.— En duglig person tar hand om sig själv och löser sina egna problem utan att be andra om hjälp.

en bra slant— ett större belopp pengar

Enda kakan och enda skjortan är svåra att spara.— När man bara har ett av något är det svårt att hålla sig från att använda det — fattigdom gör sparan

En dålig hantverkare skyller på sina verktyg.Martinsson (1996), p. 173— Den som saknar skicklighet ger andra skulden för sina misslyckanden, istället för att ta eget ansvar

Enda ögat är alltid ömt.— Det man bara har ett av är man extra rädd om och känslig inför — det enda man äger är alltid dyrbart

En dåre kan fråga mer, än tio kloka kunna besvara.— Att ställa frågor är lätt, men att besvara dem kräver kunskap. En okunnig person kan överväldigande

endast nätt och jämnt (klara sig)— Klara sig med minsta möjliga marginal; precis lyckas men utan utrymme att spara.

en död bokstav— text som är betydelselös

En doktor kan nog vara en narr, men en narr är inte därför en doktor.— Att ha en titel garanterar inte visdom, men avsaknad av titel utesluter inte dårskap. Kompetens och

En doktor och en bonde vet mer än en doktor ensam.— Praktisk erfarenhet och folklig visdom kompletterar teoretisk kunskap — tillsammans vet de mer än ex

Endräkt när, tvedräkt tär.— Samstämmighet och enighet bygger upp och stärker, medan oenighet och konflikt bryter ner och förstör

En dvärg är en dvärg, stod’ han än på högsta berg.— Ens sanna natur förändras inte av yttre omständigheter — hög position döljer inte bristande förmåga

En ed är aldrig så god, att den icke vore bättre osvuren.— Det är alltid bättre att inte svära en ed alls, eftersom löften man inte kan hålla skadar mer än de

En elak granne är en daglig skärseld.— En ond granne orsakar ständigt lidande och plåga — som att leva i ett dagligt helvete utan möjlighet

en elakhet ger upphov till en annan (vid gräl)— Elakhet föder elakhet; ett hårt ord leder till ett annat i en upptrappande konflikt.

en eller annan— Någon ospecificerad person — vem som helst bland ett flertal möjliga. Används när man inte vet eller

En emot en och två emot fan.— Tillsammans är man stark — två personer kan klara även det omöjliga, till och med besegra djävulen s

En fader kan förr föda tio barn, än tio barn en fader.— Föräldrakärlek är starkare än barnens tacksamhet — en förälder försörjer gärna många barn, men sälla

en fågel har kvittrat i mitt öra— jag har hört sägas

En fågel har viskat/kvittrat (i mitt öra)— Ha hört ett rykte, någon har sagt att något.Uttrycket återfinns i Bibeln,Predikaren10:20.

En fågel i handen är bättre än tio i skogen.— Det säkra är bättre än det osäkra — håll fast vid det du redan har istället för att riskera det för

En fager mö bär hemgiften i sitt ansikte.— En vacker kvinna behöver ingen medgift — hennes skönhet är tillräcklig tillgång i sig.

Enfaldig som en sju års rävunge.— Ironiskt uttryck: verkar naiv men är i själva verket listig och slug — en sjuårig räv anses ha blivi

enfant terrible— person vars beteende chockerar omgivningen på grund av avsaknad av respekt för etablerade normer ino

en fjäder i hatten— en fin merit

en fjäder i hatten— (idiomatiskt) en merit

En flitig mor uppföder ofta en lat dotter.— När en mor gör allt åt sina barn lär de sig inte ansvar — flit hos föräldern skapar lathet hos barne

En flygande fågel finner alltid något korn, den sittande intet.— Den som aktivt söker och anstränger sig hittar möjligheter, medan den passiva och overksamma inte få

en flytande likkista— ett icke sjövärdigt fartyg

en fnurra på tråden— en mindre misshällighet

en för alla, alla för en— gemensamt ansvar och solidaritet — vi hjälps åt och står tillsammans

(en författare) på modet— (en författare) i tongivande gruppers smak

en ful fisk— en skurkaktig person

en ful gubbe— en man som antastar (små)barn sexuellt

en gång är ingen gång— uttryck av att något som händer en enda gång inte är betydelsefullt - först när det sker upprepade g

En gång är ingen gång, och två gånger är en halv.— Att göra något en gång räknas inte, och två gånger är bara halv väg — en vana kräver upprepning för

*En gång är ingen gång.Ström (1981), p. 367— Att göra något en enda gång räknas inte som en vana eller ett mönster — det är tillåtet utan konsekv

En gång dö och sedan domen.— Döden är oundviklig och efter den kommer Guds dom — ingen slipper undan dessa två öden.

en gång för alla— slutligen, rejält, för gott

en gång för alla— slutgiltigt

En gång för alla— Slutgiltigt.

En gång, ingen gång — två gånger, en vana.Holm (1981), p. 41— två gånger, en vana.Holm (1981), p. 41

en gång i tiden— vid en viss tidpunkt

En gång uppslukade de magra korna de feta, men nu för tiden är det tvärtom.— Biblisk bild: förr kunde de svaga övervinna de starka, men idag är det de starka som tar från de sva

En glad givare älskar Gud.— Den som ger av hjärtat och med glädje — inte motvilligt — handlar i enlighet med Guds vilja.

en glädjande tilldragelse— ett barns födelse

en glad skit— (idiomatiskt, vardagligt) med en naturligt glad personlighet

En gnista är också en eld.— Även något litet och obetydligt kan vara kraftfullt eller farligt — en liten början kan växa till nå

En gnutta osaklighet sparar tonvis med förklaringar.Hökby & Åberg (1990), p. 96— En liten överdrift eller slarv med sanningen kan göra att man slipper långa, omständliga förklaringa

En god gömmare har en god skaffare.— Den som sparar och gömmer undan saker säkrar sig resurser för framtiden — sparsamhet ger trygghet.

En god granne är halva livet.— Att ha en bra granne gör vardagen mycket enklare och tryggare — grannskapet påverkar livskvaliteten

En god granne är landets bästa värn.— Goda grannar som hjälper och värnar om varandra ger trygghet och skydd bättre än murar eller vapen.

En god krok måste krökas i tid.— Barn och unga måste fostras och formas tidigt, innan vanor och karaktär stelnar och blir svåra att f

En god samlare vill ha en god utdelare.— Den som samlar ihop mycket vill också ge det vidare på ett meningsfullt sätt — att samla och dela hö

en god stund— En tämligen lång tid; ett betonat sätt att säga att något pågick eller dröjde längre än förväntat el

(en) Gudi behaglig (gärning)— (en gärning) som Gud finner behag i

en händelse som ser ut som en tanke— ngt som inte tycks ha inträffat av en slump

En hand tvättar den andra, och de bli båda rena.— Ömsesidigt samarbete gynnar alla parter — hjälper du mig hjälper jag dig, och båda vinner på det.

en hård nöt att knäcka— ett svårt problem att lösa

En härlig syn, sa hin när han såg prästen vid spelbordet.(Östergötland) (SVO)— Djävulen gladdes åt att se en präst vid hasardspel — en hycklare som bryter mot sina egna moraliska

en hel del— (idiomatiskt, allmänt) ganska mycket (av något)

en het potatis— en fråga som kan vålla strid

En hovman kan spisa pepparrot utan att gråta.— Den som är van vid hovlivet kan dölja sina känslor och uthärda obehag utan att visa det utåt.

(en idealist) av renaste vatten— (en idealist) av yppersta slag

(en idealist) av yppersta slag— Av allra högsta klass eller sort; en person som i extrem grad förkroppsligar en viss egenskap.

Enighet ger styrka.— Människor som samarbetar och håller ihop är starkare och kan åstadkomma mer än om var och en agerar

En jungfrulock drar starkare än tio par oxar.— En kvinnas attraktion och skönhet har större makt över män än all fysisk styrka i världen.

En jungfru utan kärlighet [tillgivenhet], en marknad utan tjuvar, en luden päls utan löss, ett gammalt hus utan möss, en bock utan skägg, sällsynt är som tupp-ägg.— Vissa kombinationer existerar helt enkelt inte i verkligheten – det som låter möjligt kan vara lika

En käpphäst äter mera än tio vagnshästar.— En hobby eller ett kärt ämne kostar mer i tid och pengar än tio praktiska nödvändigheter.

En karl står vid sina ord.— En man håller vad han lovar och är pålitlig – han sviker inte sina löften eller åtaganden.

en katt bland hermelinerna— en uppkomling i societeten

En kedja är inte starkare än dess svagaste länk.Martinsson (1996), p. 597— Ett systems styrka begränsas av dess svagaste del — en grupp är bara så stark som sin sämsta medlem.

En klar morgon gör ofta en mulen dag.— En lovande början garanterar inte ett gott slut — det som börjar bra kan ändå sluta dåligt.

(en klen) tröst för ett tigerhjärta— endast skenbar tröst

En kloker höna kan också värpa i nässlorna.— Även kloka och erfarna personer kan ibland göra misstag eller hamna i olämpliga situationer.

En klumpfot kan också hitta rätta vägen.— Även den som är klumpig eller osmidig kan ibland lyckas hitta rätt lösning eller göra något bra.

en knapp i västen— En ironisk omskrivning för ett glas brännvin eller en sup, tanken att man knäpper upp en knapp i väs

en knäpp på näsan— en åthutning

En knuten näve kan varken ge eller ta.Holmqvist (1992), p. 32— Den som håller hårt i sina tillgångar och är snål kan varken dela med sig eller ta emot något nytt.

en läpparnas bekännelse— en bekännelse som inte är uppriktig

En lat tjuv skadar mindre än en trög dräng.— En slarvig eller inkompetent anställd orsakar mer skada genom dåligt arbete än vad en lat brottsling

enligt alla konstens regler— enligt beprövat tillvägagångssätt

Enligt/efter konstens alla regler— grundligt, ordentligt, iakttagande av vederbörliga ceremonier"

En liten kan göra mycket, medan en stor vänder sig.— Små och smidiga aktörer kan agera snabbt och effektivt, medan stora och tunga tar lång tid att ändra

en liten snattare blir med tiden en stor tjuv— Den som börjar med småbrott riskerar att gradvis utvecklas till en grövre brottsling om beteendet in

en ljus figur— en otrevlig figur

En ljuvlig kvinna är ett osäkert urverk.— En vacker kvinna är opålitlig och oberäknelig — man kan inte lita på hennes känslor eller beteende.

en lyckans ost— en person som har (haft) tur

en lycklig tilldragelse— ett barns födelse

En mager förlikning är bättre än en fet process.— En dålig uppgörelse utanför domstol är ändå bättre än en lång och kostsam rättsprocess.

(en man) av gamla stammen— (en man) som håller på gamla seder och bruk

en masse— Alla på en och samma gång, i stor samlad grupp utan undantag; används för att betona att något sker

(en mästerregissör) i vardande— (en person) som håller på att utvecklas till (en mästerregissör)

en men ett lejon— bara en men i gengäld ngn med överlägsna egenskaper

En mulen morgon gör en klar dag.— En svår eller dyster början kan leda till ett gott slut. Motgångar tidigt behöver inte betyda att al

en när vägg— Att stöta på ett hinder som verkar omöjligt att ta sig förbi, en återvändsgränd.

en och annan— Ett litet, obestämt antal personer eller ting — inte många, men fler än en. Antyder en begränsad ell

en och en— I tur och ordning, var för sig och inte alla på en gång; betecknar ett metodiskt förfarande där varj

en offentlig hemlighet— ngt som skall vara hemligt men är allmänt känt

En olycka kommer sällan ensam.Ström (1981), p. 246— När något dåligt händer tenderar fler motgångar att följa — olyckor inträffar ofta i serie.

En orätt penning drager tio andra ut med sig.— Oärligt förvärvade pengar leder till ännu större förluster — ohederlighet kostar mer än den ger.

en passant— i förbifarten

En plats för var sak och var sak på sin plats.Rydberg (1957), p. 77— Ordning och reda — allt ska ha sin bestämda plats och återställas dit efter användning.

en plats i solen— en framträdande plats

en plump i protokollet— Ett pinsamt misstag eller felsteg i en formell eller social situation som lämnar ett bestående negat

En ringa misstanke kan förstöra ett gott rykte.— Redan en liten, obetydlig misstanke räcker för att skada eller förstöra ett välförtjänt gott rykte.

en ropandes röst i öknen— en som ensam och förgäves talar eller varnar för ngt

En sak som ägs av alla, värderas föga.— Gemensamt ägande leder till bristande omsorg — ingen känner personligt ansvar för det alla äger.

Ensam är stark.Holm (1981), p. 41— Man klarar sig bäst på egen hand och är starkare utan att behöva förlita sig på andra.

en sjöman till häst— en person på fel plats

En sjudande gryta stillas med litet kallt vatten.— En liten lugn insats kan dämpa ett stort upprört sinnestillstånd eller en hetsig konflikt.

En skabbig häst äter lika mycket som en god.— En dålig tillgång kostar lika mycket att underhålla som en bra — lönar sig inte att hålla sig med då

en skänk från ovan— helt oväntad förmån eller hjälp

en skrift på väggen— Ett tydligt tecken eller varsel om att något allvarligt och olyckligt är på väg att inträffa; ett om

En skruv lös— Lätt korkad, vansinnig eller dum.

en sparv i trandans(en)— ngn som framstår som liten och löjlig i fint sällskap

en spik i ngns (lik)kista— ngt som påskyndar ngns död eller fördärv

en spik i ngns likkista— ngt som småningom kommer att vålla ngns död eller fördärv

En sprucken tallrik kan ibland räcka lika länge som en hel.— Något skadat eller bristfälligt kan ändå fungera lika bra och hålla lika länge som något perfekt.

en sten faller från ngns bröst— ngn känner sig lättad

En sträng borgenär är ofta en slät gäldenär.— Den som kräver skulder alltför hårt riskerar att gäldenären undviker eller inte kan betala — strängh

en strid om ord— en meningslös diskussion

En stund försummad gör ofta ett års dröjsmål.— Att försumma något litet under kort tid kan leda till stora förseningar och långvariga konsekvenser

en svala gör ingen sommar— ett gott tecken räcker inte som bevis

en svala gör ingen sommar— ett enda exempel räcker inte

en svala gör ingen sommar— ett gott tecken räcker inte som bevis

En svala gör ingen sommar.— Ett enskilt positivt tecken räcker inte för att dra slutsatser — man behöver fler bevis innan man ka

(en talare) av Guds nåde— (en) mycket framstående (talare)

En tålig man är bättre än en stark.— Tålamod och uthållighet är värdefullare egenskaper än fysisk styrka — den som håller ut vinner i län

En tom tiggarpåse är tyngre att bära än en full.— Fattigdom och hopplöshet är psykiskt tyngre att bära än välstånd — tomheten väger mer än fullheten.

En trätgirig präst, en jungfru utan blygsamhet och en blomma i mars, taga en snöplig ända.— Saker som strider mot sin natur — en bråkig präst, en skamlös jungfru, en för tidig blomma — går all

En trogen tjänare är en stor skatt i huset.— En lojal och pålitlig medarbetare är ovärderlig och värd mer än materiella tillgångar.

En trogen vän är en levande skatt.— En lojal och pålitlig vän är ovärderlig — mer värd än materiella rikedomar.

En trogen vän kan icke så snart fås som mistas.— Att förlora en lojal vän går snabbare än att skaffa en ny — trogna vänner är svåra att ersätta.

en ulv i fårakläder— en farlig person som på ytan verkar ofarlig och snäll

En ung kan dö, en gammal måste dö.— Döden är oviss för den unge men oundviklig för den gamle — alla måste dö, men ålder gör det till en

en uppvisning i den högre skolan— en avancerad uppvisning

en vacker dag— Vid någon obestämd tidpunkt i framtiden eller det förflutna; ett vagt uttryck för när något plötslig

en vacker dag— någon gång /i framtiden/, förr eller senare

En vacker dag— Någon gång när man minst anar det.

En vandring på tusen mil börjar alltid med ett steg.Wallensteen (1991), p. 165— Även det största projektet måste påbörjas med en liten, enkel handling. Börja nu, oavsett hur övervä

envar är sin egen lyckas smed— Var och en har själv ansvar för att forma sitt eget öde.

Envar är sin egen lyckas smed.Ström (1981), p. 243— Varje person skapar själv sitt öde och sin framgång genom egna val och ansträngningar.

envar blir salig på sin fason/tro— var och en blir lycklig på sitt eget sätt

En vis man har tungan i hjärtat, en dåre har hjärtat på tungan.— Kloka tänker innan de talar; dårar säger rakt ut vad de känner utan eftertanke.

envis som en åsna— (liknelser, idiomatiskt) mycket envis

Envis som en åsna— Mycket envis.

Envis som en röd gris— Mycket envis.

Envis som synden— Mycket envis.

en viss potentat— Eufemistisk omskrivning för djävulen; undviker att nämna det onda vid namn, grundat i folklig tro at

erbjuda sina bona officia— (idiomatiskt) (om en stat) erbjuda sig att medla vid tvist mellan stater

Erfarenheten är en god tjänare.— Erfarenhet hjälper oss att handla klokt och undvika misstag — den som lärt sig av livet har ett värd

erkänna sig besegrad— Medge att man förlorat eller inte kan fortsätta kämpa, kapitulera inför en motståndare eller situati

(ertappa ngn) på bar gärning— (ertappa ngn) under utförande av (viss) förbjuden handling

etik schmetik— avser ett ifrågasättande av att en företeelse är etisk, att ett avståndstagande från ett etiskt förh

Ett blått öga för en god vän gör ingenting.— Man offrar gärna något för en god vän — lite uppoffring eller skada är ingenting mot vänskapen.

ett dåligt huvud— en klen begåvning

etter värre— Ännu mer besvärligt, allvarligt eller problematiskt än tidigare — en situation som förvärras utöver

etter värre— (vardagligt) ännu värre, värre och värre

Ett exempel gör ingen regel.— Ett enstaka fall räcker inte för att fastställa en allmän regel — undantag eller enstaka händelser b

ett fall framåt— ett misslyckande som trots allt ger hopp om kommande framgångar

Ett glatt hjärta gör ett blitt ansikte.— Inre glädje och harmoni lyser upp ansiktet och ger ett milt, vänligt uttryck utåt.

Ett glatt sinne behöver ingen pipare.— Den som är glad av naturen behöver ingen underhållning eller yttre stimulans för att må bra — inre g

Ett gott mod är bättre än penningar.— Positivt sinnelag och mod är mer värdefullt än ekonomiska tillgångar — inre styrka ger bättre föruts

Ett gott råd är ej betalt med penningar.— Goda råd är ovärderliga — inget pris kan fullt kompensera ett råd som verkligen hjälper.

Ett gott rykte är bättre än guld.— Ens goda anseende och heder är mer värdefullt än materiell rikedom — ett gott rykte öppnar dörrar so

Ett gott samvete är den bästa huvudkudde.— Den som lever hederligt och inte har något att skämmas för sover gott och lever utan oro.

ett gott samvete är den bästa huvudkudden— Den som handlar rätt sover gott.

Ett gott skratt förlänger livet.Furuland & Furuland (1983), p. 81— Att skratta och ha roligt är hälsosamt och bidrar till ett längre, lyckligare liv.

ett gott syfte rättfärdigar tvivelaktiga metoder— Ändamålet helgar medlen – moraliskt tveksamma handlingar försvaras med att syftet är gott.

Ett hår av Hin— En mycket elak person.”Hin” är en kortform avHin håle, ettnoaordför Satan.

ett horn i sidan— (idiomatiskt) negativ inställning

Ett »i dag» är mera, än två »i morgon».— Handling idag är mer värd än löften om imorgon — skjut inte upp det du kan göra nu.

(ett kilo) på (ett gram) när— (ett gram) mindre än (ett kilo)

ett kok stryk— (idiomatiskt) stryk, en omgång stryk

ett kok stryk— en omgång stryk

Ett kok stryk— Ordentligt med stryk.

Ett kvintin förstånd är bättre än ett centner lärdom.— Lite praktiskt förnuft väger tyngre än mycket boklig kunskap.

ett lik i garderoben— en obehaglig företeelse som man inte vill tala om

Ett litet moln kan också ge regn.— Även små eller obetydliga saker kan få stora konsekvenser. Undervärdera inte det som verkar litet el

Ett litet moln kan skyla både sol och måne.— Något litet kan ändå dölja eller förstöra något mycket större — ett litet problem kan skymma all glä

Ett litet smolk kan fördärva ett gott öga.— En liten brist eller felsteg kan förstöra ett annars gott intryck eller en välvillig relation.

ett minne blott— endast ett minne

Ett mjukt svar stillar vreden.— Att svara lugnt och vänligt när någon är arg dämpar konflikten, medan hårda ord trappas upp situatio

ett och annat— lite av varje

ett och annat— (idiomatiskt, allmänt) en viss mängd av något, mer än \"lite grann\" och mindre än \"mycket\"

Ett ord före är mera värt än två efteråt.— Att säga något i förväg är mer värdefullt än att ångra sig eller förklara sig i efterhand.

ett oskrivet blad— en person som ännu inte visat några särskilda (framstående) egenskaper

ett par tre (stycken)— två eller tre

Ett pund fjäder väger lika mycket som ett pund bly.— Lika mängd av olika saker väger alltid lika mycket — mängden avgör vikten, inte materialet.

Ett rapp till, sa bonden, dansa med länsman.(Dalarna) (SVO)— Man kan lika gärna vara djärv och ta risken, även när situationen är farlig — trotsar konsekvenserna

Ett rent samvete är bästa huvudkudden.Holmqvist (1991), p. 62— Den som inte har något att ångra eller skämmas för sover gott och lever utan oro.

Ett skabbigt får smittar hela hjorden.— En dålig eller korrumperad individ kan förstöra eller negativt påverka hela gruppen den tillhör.

ett slag i ansiktet— (ngt som upplevs som) en kränkning

ett slag i luften— en verkningslös åtgärd

ett slag under bältet— ett fult, otillbörligt angrepp

ett stenkast bort— väldigt nära

ett strå vassare— ytterligare lite bättre

ett streck i räkningen— ett oväntat hinder

Ett trefalt rep går ej så lätt sönder.— Samarbete och gemenskap gör oss starkare — tre som håller ihop är svårare att besegra än en ensam.

ett tu tre— (idiomatiskt) plötsligt

Ett utfluget ord kommer aldrig åter.— Det som sägs kan inte tas tillbaka — ord är oåterkalleliga när de väl yttrats.

ett visst ställe— Eufemistisk omskrivning för toaletten; används i sällskapliga sammanhang för att diskret antyda ett

Evad du gör, tänk på ändan, sa skolmästarn, piskade pojken i baken.(Halland) (SVO)— Tänk på konsekvenserna av dina handlingar — med ett ordvitsigt dubbelspel: "ändan" betyder både slut

Exempel är bättre än föreställningar.— Konkreta exempel lär och övertygar mer effektivt än abstrakta idéer eller teoretiska förklaringar.

extra kontant— (idiomatiskt) omedelbart eller inom 10 dagar vid fakturering

få ändan ur vagnen— börja handla

få ändan ur vagnen— (idiomatiskt) ta itu med något som man skjutit upp och borde ha gjort tidigare

få ändan ur vagnen— påbörja något

Få ändan ur vagnen— Börja handla efter inaktiv period.

få arslet ur vagnen— komma igång

(få återvända) med oförrättat ärende— (få återvända) utan att ha lyckats utföra sitt ärende

få avsked på grått papper— bli bryskt eller snöpligt avskedad

få backning— bli underkänd (på); tvingas göra om eller ändra

få/bära hundhuvudet (för ngt)— bli beskylld och kritiserad (för ngt)

få/begära svart på vitt på (ngt)— få/begära skriftligt intyg på (ngt)

få betalt för gammal ost— bli utsatt för hämnd

få betalt för gammal ost— (idiomatiskt) bli utsatt för hämnd

få bita i det sura äpplet— tvingas acceptera ngt obehagligt

få blodad tand— bli inspirerad att ägna sig mer aktivt åt ngt

få blodad tand— (idiomatiskt) bli inspirerad att ägna sig mer aktivt åt något, vanligen genom någon framgång

få blodad tand— bli inspirerad att göra något

få blodad tand (för ngt)— (plötsligt) få starkt (eller förstärkt) intresse (för ngt)

få bukt med— (idiomatiskt) lyckas vinna kontroll över

få bukt med ngn/ngt— lyckas vinna kontroll över ngn/ngt

få damp— bli riktigt sur eller irriterad (på någon eller något)

Faderns dygd är barnens stora skatt.— En fars goda egenskaper och dygdiga levnadssätt utgör det värdefullaste arv han kan ge sina barn.

(få det) hett om öronen— komma i ett svårt, utsatt läge

få det hett om öronen— (idiomatiskt) komma i ett svårt, utsatt läge

få/drabbas av stora darren— bli mycket rädd

(få) eld i baken— (få) mycket bråttom

få en knäpp— få ett ryck av galenskap

få en lidnersk knäpp— drabbas av plötslig klarsyn

få en ordentlig uppsträckning— Bli strängt tillrättavisad eller utskälld av någon i auktoritetsställning.

Få en/sin släng av sleven— Få en del av något, vanligen obehagligt utan att man är den som det huvudsakligen riktas mot.

få en släng av sleven— få sin (begränsade) del av ngt

få en syl i vädret— (idiomatiskt) lyckas sticka emellan med en replik i ett samtal

Få en syl i vädret— Få yttra sig i ett samtal. Ofta på formen ”Inte få en syl i vädret”.

Fåfäng gå lärer mycket ont.— Fåfängliga eller fåfängt gjorda ansträngningar leder till lidande och skada — den som handlar förgäv

Fåfänglighet i ungdomen bringar arbete i ålderdomen.— Slösar man bort ungdomen på lättja och fåfänga, tvingas man arbeta hårt på äldre dagar.

Fåfängt att gå till rätta utan bevis.— Det är meningslöst att försöka vinna en rättslig tvist eller anklagelse om man saknar bevis för sin

Fåfängt att hindra det ske måste.— Det är meningslöst att försöka stoppa det som ändå är oundvikligt. Man kan inte kämpa mot ödet.

Fåfängt att pråla med lånta kläder.— Meningslöst att skryta med sådant man lånat — det är inte ditt och avslöjar att du försöker verka bä

få för sig— få uppfattningen, komma till slutsatsen

få för sig ngt— inbilla sig ngt eller få ngt plötsligt infall

få foten— Att bli avskedad från sitt arbete; ett informellt uttryck som bildar bilden av att bli sparkad ut ge

få foten— bli avskedad

Få frispel— Bli väldigt upphetsad.

Fågeln flyger aldrig så högt, att han ju icke söker sin föda på marken.— Hur högt någon än stiger i livet, måste alla förr eller senare återvända till grundläggande behov oc

få/ge ngn svar på tal— avfärda ngn med ett svar som får denne att tystna

få/ge på moppe— få/ge stryk

Fager kropp och sedig själ finnas inte alltid tillsammans.— Yttre skönhet och inre dygd följs inte alltid åt — ett vackert utseende garanterar inte god karaktär

Fager utan tukt är en ros utan lukt.— Skönhet utan uppfostran och disciplin saknar verkligt värde — precis som en ros utan doft ser vacker

Fagra ord fröjda en dåre.— Endast en dåre låter sig bländas av vackert tal och smicker utan att se igenom tomma ord.

Fagra ord mätta inte magen.— Vackra löften och tomma ord löser inga praktiska problem — handling och konkreta gärningar väger tyn

få grepp om— (idiomatiskt) förstå

få/gripas av stora skälvan— bli mycket rädd

få/ha/äga ett ord med i laget— ha rätt att säga sin mening

få/ha ett ord med i laget— (få) vara med och bestämma

få/ha kläm på ngt— (börja) förstå sig på ngt

få/ha tag i/på (ngn)— (lyckas) komma i kontakt med (ngn)

få/ha tag i/på (ngt)— (lyckas) komma i besittning av (ngt)

få hembud— Eufemistiskt uttryck för att dö; bildligt kallad hem, som om döden vore en återkomst till ett urspru

få hembud— Ålderdomligt uttryck för att dö; härstammar från föreställningen om att bli kallad hem till Gud och

få in en fot— få en (obetydlig) ställning som så småningom kan förbättras

få in en fot— (bildligt, idiomatiskt) skaffa sig en första möjlighet eller position inom ett område (som så smånin

få kalla fötter— (idiomatiskt) ångra ett beslut eller ett åtagande

få kalla fötter— plötsligt få starka betänkligheter

få kalla handen— bli avvisad

få kål på— (idiomatiskt) döda; förgöra; förinta, förstöra, tillintetgöra, utplåna; slå ut

få kläm på— (idiomatiskt) få insikter i

få klart för sig— Att slutligen begripa och ha en tydlig bild av något — att reda ut en förvirring och nå verklig förs

få korgen— (idiomatiskt) få avslag på sitt frieri, om man

få korgen (av ngn)— få avslag på sitt frieri (till ngn)

få korn på— (idiomatiskt) få sikte på, få en klar uppfattning om; få insikt om, varsebli

få kött på benen— komma att bli mer utförlig eller detaljerad

få lång näsa— (idiomatiskt) bli lurad

få lång näsa— Bli lurad eller bedragen och hamna i löjets skimmer som den som gått på ett trick och inte genomskåd

falla bort— Att något upphör att gälla, utelämnas eller försvinner ur ett sammanhang; används när ett alternativ

Falla/hamna mellan stolarna— Ett ärende eller motsvarande hamnar mellan olika ansvarsområden och följden blir att ingen tar tag i

falla i farstun— bli imponerad

falla i farstun— (idiomatiskt, vardagligt) bli imponerad av; låta sig imponeras (trots att man borde vara lite kritis

falla i farstun— bli imponerad

falla ifrån— (sport) tappa kontakten med ledaren eller (ledar)klungan

falla i glömska— (idiomatiskt) bli bortglömd; inte bli ihågkommen

falla i god jord— bli accepterad

falla i god jord— mottas med uppskattning eller intresse

Falla i god jord— ”Men somt föll i god jord, och gav frukt, dels hundrafalt, dels sextiofalt, dels trettiofalt”;(Matt.

falla i rövarhänder— bli överfallen av rövare

falla i smaken— Att behaga och tilltala någon positivt; att bli uppskattad och omtyckt av en person eller grupp, oft

falla mellan stolarna— (bildligt, idiomatiskt) hamna i en situation utan uppmärksamhet, stöd eller hjälp, ofta på grund av

falla någon i talet— avbryta nån

Falla någon på läppen— Något som gillas av någon.

falla ngn i ryggen— anfalla ngn bakifrån

falla ngn i smaken— passa ngns smak

falla (ngn) i talet— avbryta (ngn)

falla (ngn) på läppen— behaga (ngn)

falla ngn på läppen— tilltala ngn

falla på eget grepp— genom egen handling orsaka sitt misslyckande

Falla på eget grepp— Misslyckas på grund av egna handlingar.

falla på läppen— (idiomatiskt, transitivt) behaga

falla på målsnöret— att nästan lyckas men misslyckas i sista stund

falla platt till marken— fullständigt (och snöpligt) misslyckas

Falla samman/rasa ihop som ettkorthus— Något som tycks mycket stabilt men som genom ett litet fel i uppbyggnaden kan rasa samman fullständi

Falla somdominobrickor— Händelseförlopp där en utlösande enstaka negativ händelse leder till en serie av likartade händelser

Falla som en fura— Att kroppsligen (abrupt) falla raklång ned i marken/backen; även bildligt om att bli blixtförälskad

falla tillbaka på (ngt)— stödja sig på (ngt)

falla till föga— Ge upp motståndet och acceptera nederlag eller övermakt, ofta efter långvarigt motstånd som till slu

falla till föga— kapitulera, ge efter, låta sitt motstånd gå förlorat

falla ur rollen— (bildligt, idiomatiskt) agera på ett sätt som inte överensstämmer med de förväntningar eller beteend

falla ur sin roll— variant av falla ur rollen

Faller krukan på en sten, så spricker hon; och faller stenen på en kruka, så spricker hon också.— Den svage förlorar alltid — oavsett vem som tar initiativet i en konflikt med den starke.

Falskhet slår sin egen herre på nacken.— Den som är falsk och bedräglig skadar till slut sig själv — svek och lögner drabbar till sist sin eg

Falsk mans spel är ärlig mans död.— En oärlig person utnyttjar den ärliges godtrogenhet — den som spelar falskt vinner, medan den rättsk

få luft under vingarna— komma igång ordentligt (med ngt)

få något på hjärnan— (idiomatiskt) envist hålla på med något till synes obefogat och överdrivet

fånga dagen— (idiomatiskt) ta vara på dagen, njuta av (den flyende) dagen, leva i nuet

fånga upp— (transitivt) lyckas identifiera, få kontakt med och på så sätt kunna hjälpa (personer som tillhör en

få ngn/ngt ur sitt sinne— få ngn/ngt ur tankarna

få ngt innanför västen— få ngt att äta och dricka

få (ngt) om bakfoten— få en oriktig föreställning om (ngt)

få (ngt) på halsen— tvingas ta hand om och ägna sig åt (ngt)

få ngt på köpet— få ngt gratis utöver det överenskomna

fan i mej— (idiomatiskt, vardagligt) variant av fan i mig

fan i mig— (idiomatiskt, vardagligt) banne mig

Fan i min anda, sa bagarn, drogs meddöden.(Västmanland) (SVO)— Även inför döden reagerar man med sin vanliga förvåning och förbittring — ödet drabbar en oavsett va

fan och hans moster— (nedsättande, idiomatiskt) något utöver det som tidigare nämnts som man undviker att namnge på grund

Fan och hans moster— Allt möjligt, alla möjliga personer. ”Skafferiet var överfullt av gammalt bröd, mögliga syltburkar o

fantisera ihop (ngt)— Att hitta på eller dikta ihop något ur fantasin, ofta utan verklighetsförankring.

Fan visste inte vad helvete var, förr än han blev gift.— Äktenskapet kan vara värre än man anar — till och med djävulen fick uppleva något ännu mer plågsamt

få nys om— komma över upplysningar om

få nys om ngt— få en första kännedom om ngt

få om bakfoten— (idiomatiskt) missförstå

Få ord och dryga (djupsinniga) hedra mannen bäst.— Få men välvalda och innehållsrika ord vittnar om visdom och karaktär — en tystlåten men klok person

få på huden— utsättas för omild behandling

få på moppe— (idiomatiskt, vardagligt) få stryk; få en åthutning

få på nosen— få en utskällning

få på nöten— Bli slagen eller misshandlad; utsättas för fysiskt våld som riktas mot huvudet eller kroppen, ofta s

få påökt— få löneförhöjning

få på pälsen— (idiomatiskt) få skäll eller stryk

få på pälsen— få stryk eller ovett

få på pälsen— (idiomatiskt) få skäll eller stryk

få på skallen— Bli hårt bestraffad eller tillintetgjord i en konfrontation; lida ett kännbart nederlag, antingen fy

få påskrivet för ngt— få en tillrättavisning för ngt

få på söta knölen— Att få stryk eller ett ordentligt kok stryk — bli slagen eller straffad på ett kännbart och obehagli

(få) plåster på såren— (få) en smula tröst eller kompensation för ngn motgång

fara å färde— något farligt som håller på att ske (fara är på färd)

(fara) all världens väg— (fara) långt bort

Fara å/på färde— Något farligt.

fara åt pipsvängen— (idiomatiskt) eufemism för dra åt helvete

fara fram som ett jehu— fara fram i rasande fart

Fara fram som ett yrväder— Ändra någon verksamhet utan hänsyn till andras synpunkter.

fara med osanning— (idiomatiskt) lämna oriktiga uppgifter

Fara med osanning— Tala osanning.

fara med osanning/lögn— Att medvetet vilseleda genom att säga saker man vet är falska; att ljuga eller dölja sanningen bakom

fara omkring som ett torrt skinn— (idiomatiskt) fara omkring utan syfte

(fara) som ett torrt skinn— (fara) kvickt och rastlöst

få rätsida på— (idiomatiskt) få ordning på problem med

få rätsida på ngt/ngn— få ordning på problem med ngt/ngn

(färden gick) över stock och sten— (färden gick) över svårframkomlig mark

få reda på— komma över upplysningar om

få respass— slutgiltigt och omilt bli ivägskickad

Fåret bär icke ullen åt sig självt.— Vad man producerar eller bidrar med går till andra, inte till en själv. Arbete och resurser skapar v

Far i mak, så hinner du säkrast fram.— Gå i lugnt, stadigt tempo — det är det säkraste sättet att nå målet. Brådska leder ofta till misstag

Får katten vingar så är det förbi med sparvarna.— Om något redan farligt får ännu mer makt eller möjligheter, går det illa för de svaga och utsatta.

Far och mor är goda, men Gud är bättre.— Föräldrar ger kärlek och omsorg, men Guds godhet och försyn överstiger även det bästa som mänskliga

Far och mor har högsta rösten.— Föräldrar bestämmer och har sista ordet i familjen. Deras beslut väger tyngst och ska respekteras av

Far till barnet, sa fan om smedpojken.(Dalarna) (SVO)— Ironiskt om någon som stolt tar på sig faderskapet till något dåligt eller besvärligt — skryter om s

(få) sätta livet till— Att förlora livet i ett sammanhang man inte kunnat undvika — i krig, olycka eller till följd av ett

få/sätta myror i huvudet— bli/göra mycket förbryllad

fasa ut— avveckla under tid

få se i stjärnorna efter ngn/ngt— förgäves få leta efter ngn/ngt

(få sig) en tår på tand— (få sig) en sup

få (sig) ngt till livs— få ngt att förtära

få silkessnöret— (idiomatiskt) få en uppmaning att begära avsked; uppmanas eller tvingas att avgå från förtroendepost

Få silkessnöret— Få en uppmaning att säga upp sig. Att få ett uppdrag som man får sparken efter, om man inte klarar a

få sina fiskar varma— bli utskälld

få sina fiskar varma— (idiomatiskt) få ovett, det vill säga få skäll eller bannor

Få sina fiskar varma— Få stark kritik.

få sin beskärda del— få vad man rätteligen skall ha (eller mer)

få sin vilja fram— uppnå att få som man vill

få sista ordet— få slutrepliken i diskussion

få sitta emellan— (orättvist) drabbas när andra strider

få skylla sig själv— Ha sig själv att tacka för ett negativt utfall.

(få) sluta sina dagar— Att få möjligheten att avsluta sitt liv naturligt eller i fred; ett mjukt och försonande sätt att ta

få slut på (ngt)— undanröja (ngt)

få smaka på sin egen medicin— (idiomatiskt, bildligt) bli utsatt för samma obehagliga eller orättvisa behandling som man själv tid

få smaka sin egen medicin— själv få samma dåliga behandling som man ger andra

få snurren— Att bli förvirrad, upprörd eller mentalt instabil; ett folkligt uttryck för att tappa fattningen ell

Få som far, ingen som mor.— Moderskärleken är oöverträffbar — andra kan likna fadern, men ingen kan ersätta eller mäta sig med m

få spader— Bli fullständigt utom sig av ilska, frustration eller förtvivlan; tappa fattningen totalt och reager

få sparken— bli sparkad, bli avskedad

få spatt— Att plötsligt bli mycket upprörd eller rasande; ett bildligt uttryck för att tappa besinningen och r

Fasta är god, då hon eld släcker.— Fasta är nyttig när den dämpar starka begär och passioner — avhållsamhet är mest värdefull när den t

Fastän räven är slug, så säljs det ändå flera rävskinn än åsnehudar.— Slughet skyddar inte alltid — de listiga faller ändå oftare än de tröga och enfaldiga.

få ståpäls— försättas i ett tillstånd av stark sinnesrörelse

fastna i ngns nät— bli lurad av ngn

fastna på kroken— låta lura sig

få stryk— (vardagligt) bli slagen; bli utsatt för misshandel eller aga

få stryka på foten— Tvingas ge vika eller gå miste om något.

få svar på tal— bli tyst när man hör svaret från nån

få/ta en ända med förskräckelse— sluta med en katastrof

få tag i— komma i besittning av

fata morgana— (slags) hägring, luftspegling (efter en fe i sagan om kung Arthur)

få tiden att gå— Sysselsätta sig med något för att tiden ska upplevas gå fortare, särskilt vid väntan eller tristess.

få till stånd— få (något positivt) gjort, (lyckas) uträtta, göra så att (något, t ex en målsättning eller annan ang

få tji— missta sig, göra en missbedömning

Få tji— Göra ett förargligt bakslag.

fatta eld— börja brinna

fatta galoppen— (idiomatiskt) förstå vad det handlar om

fatta noll— att inte förstå någonting alls, att inte fatta någonting

fatta posto— inta (vakt)ställning

fatta schäsen— begripa hur ngt hänger ihop

Fattig friare får snart korgen.— En fattig man som friar avvisas snabbt — rikedom krävs för att vara attraktiv som partner.

Fattig kvinna skänker hönsägg, för att få gåsägg igen.— Ger man en liten gåva i hopp om att få något större tillbaka — generositet driven av egenintresse sn

Fattig man är känd av få.— Fattigdom leder till social isolering — få människor bryr sig om eller umgås med den som saknar peng

Fattig man blir alltid avundad fager hustru och fet häst.— En fattig man avundas alltid för det lilla han har — en vacker hustru och en välmätt häst.

Fattig man bor tryggast.— Den som inte äger något har heller inget att förlora och behöver inte frukta stöld, avund eller fien

Fattig man får ock någongång en god dag.— Även den som har det svårt kan ibland uppleva lycka och glädje. Motgångar är inte permanenta.

Fattig man felar något, den girige allt.— Den fattige saknar vissa saker, men den girige känner sig alltid fattig — girighet skapar aldrig til

Fattig man finner ock stundom ett gott råd.— Även den som saknar resurser kan ibland hitta en klok lösning eller ett bra råd.

Fattig man går trygg sin väg.— Den som inte har några ägodelar behöver inte frukta rån eller stöld — fattigdom ger paradoxalt nog e

Fattig man kokar tunn välling.— Den som har lite pengar får nöja sig med enkla och knappa resurser — fattigdom ger inte råd till någ

Fattig mans korn växer alltid tunt.— Den som redan har det svårt drabbas ständigt av motgångar — fattigdom och otur verkar förstärka vara

Fattig mans mat är snart äten.— Den fattige har så lite mat att den tar slut fort — fattigdom innebär ständig brist och knapphet.

Fattig mans råd får sällan något gälla.— Råd från fattiga eller maktlösa människor ignoreras ofta — samhället lyssnar mer på dem med pengar o

fattig som en kyrkråtta— (idiomatiskt, liknelser) mycket fattig

fattig som en kyrkråtta— mycket fattig

Fattig som en kyrkråtta— Helt utblottad.

fattig som en skåpråtta— mycket fattig

få tummen ur röven/arslet/ändan— sätta fart (och få ngt uträttat)

(Få/tvingas) bita i det sura äpplet— Göra något som man inte vill.

få vatten på sin kvarn— få ytterligare bevis för att man har rätt

få vatten på sin kvarn— (idiomatiskt) få ytterligare argument eller exempel ur verkligheten som ger stöd åt sin åsikt

Få vatten på sin kvarn— Någon har hävdat en negativ åsikt och det visar sig att han eller hon får ytterligare argument som s

få veta att man lever— bli hårt ansatt

Få veta att man lever— Bli hårt ansatt.Exempel ”Hon ska få veta att hon lever när jag får tag i henne!”

få vind i seglen— börja få framgång

felande länk— lucka, länk som saknas

femte hjulet under vagnen— (idiomatiskt) överflödig eller hindrande detalj eller person

Femte hjulet under vagnen— I vägen eller överflödig.

Fett kök gör mager pung.— Att leva frossarigt och spendera mycket på mat tömmer plånboken. Lyx i köket leder till fattigdom.

fick du fikon!— där blev du lurad!

Fick jag ingen fisk, så har jag dock mina maskar kvar.— Även om försöket misslyckades har man ändå kvar sina resurser och kan försöka igen.

fikon fick du!— där blev du lurad!

fina fisken— ngt utmärkt

Fina papper, sa skam om psalmboken.(Västra Sverige) (SVO)— Ytligt beröm för något oviktigt — man beundrar det yttre (fint papper) men missar det väsentliga inn

fina q— ngt fint eller bra

fin i kanten— (idiomatiskt) (strunt)förnäm eller kräsen, karaktäriserar en person som högmodigt och föraktfullt ma

fin i kanten— ngt (strunt)förnäm eller kräsen

Fin i kanten— Att vara lite fånigt förnäm eller kräsen.

finna för gott— anse det bäst

finna nåd inför ngns ögon— accepteras av ngn

finna sig till rätta— anpassa sig till en ny situation

finna sig (väl) till rätta— bli van, acklimatisera sig

Finns det hjärterum, finns det stjärterum.Ström (1981), p. 132— Om viljan finns att ta emot någon, löser sig alltid platsbristen — generositet skapar utrymme.

finns det hjärterum så finns det stjärterum— är man goda vänner så räcker platsen till

fin som snus— utmärkt; mycket fin eller vacker

fint som snus— mycket fint

Fiska i grumligt/grumliga vatten— Skaffa sig fördelar i en förvirrad situation, ofta på ett tvivelaktigt sätt.

fiska i grumligt vatten— skaffa sig fördelar på ett fult eller ohederligt sätt

fiska i grumligt vatten— (idiomatiskt) till egen fördel utnyttja förvirring eller stridigheter eller någons betryckta läge; s

fiska i grumligt vatten— skaffa sig fördelar på ett fult eller ohederligt sätt

Fisken har goda dagar; han dricker när han vill.— Ironisk liknelse om en person som dricker alkohol fritt och utan begränsningar, likt en fisk som all

fix idé— tvångstanke; sjukligt fasthållande vid en viss mening

fix och färdig— Fullständigt klar och redo att användas eller levereras — inget återstår att göra, allt är ombesörjt

fjällen föll från hans ögon— han insåg plötsligt det verkliga förhållandet

fjärde ståndet— oegentligt namn på arbetarklassen

Fjärilar i magen— Känna sig nervös.

Fjäska mindre, så uträttar du mer.— Att springa och pyssla med småsaker, smickra eller vara överdrivet ivrig hindrar effektivt arbete —

flagga på halv stång— flagga på ca 2/3 av flaggstångens höjd

Flå inte björnen innan du har skjutit den.— Räkna inte med framgång innan den är säkrad — planera inte för vinster du ännu inte har.

Flåsa någon i nacken— Att vara nära att hinna i kapp någon.

flika in— (snabbt) yttra ett kort inlägg i ett samtal; inskjuta

Flinkt arbete leder snarast till vilan.— Den som arbetar snabbt och skickligt blir fortare färdig och kan vila tidigare.

Flit är lyckans högra arm och sparsamhet dess vänstra.— Hårt arbete och ekonomisk försiktighet är de viktigaste verktygen för att uppnå framgång och välstån

flitens lampa— (idiomatiskt) ihärdigt arbete som sträcker sig inpå småtimmarna

flitens lampa lyser— när nån jobbar hårt mot ett mål

flitig som en myra— (liknelser) som arbetar mycket flitigt

Flitig som en myra— Mycket flitig, ofta överdrivet.

Flitig som ett bi— Mycket flitig.

Flit och håg är redan två goda arvedelar.— Flit och intresse är i sig värdefulla egenskaper att ärva — de räcker långt i livet.

flöda över— innehålla mycket (eller för mycket) av något

Flugan är icke hovman för det hon sätter sig på furstens näsa.— Att befinna sig nära mäktiga personer ger inte automatiskt makt eller hög status själv.

Flugor och vänner komma om sommaren.— Både flugor och ytliga vänner dyker upp när det är gott väder — en varning om att vissa vänner bara

fly fältet— ge upp striden

fly fältet— (idiomatiskt) hastigt lämna en plats, ofta för att undvika konflikt eller ansvar

fly förbannad— Att vara utom sig av raseri; så vred att man inte kan tänka klart och närmast tvingas lämna platsen

flyga i luften— Att explodera eller blåsa upp i luften; kan också bildligt om ett projekt eller situation som plötsl

flyga i luften— (idiomatiskt) bli ursinnig

Flyga i luften— Explodera, få ett raseriutbrott.

flyta ovanpå— göra sig gällande genom att spela överlägsen

flytta sina penater— byta bostad

flytta till en etta med grästak— (eufemistiskt) dö

Flytt på er, gossar, ni vet väl att jag är spelman, sa Spelmans-Erik, låg och sov i svinhuset.(Värmland) (SVO)— Humoristisk wellerism om en som ger sig själv privilegier utan grund och hävdar en ställning som sit

födas, komma till— Att bli till, komma till världen; bildligt om att något nytt uppstår eller skapas.

Födas och dö är var dags prov.— Livet och döden är ständigt närvarande verkligheter — varje dag föds och dör någon, och det är livet

Föda vill ha möda.— Mat och försörjning kräver hårt arbete — ingenting kommer utan ansträngning.

född i farstun— (idiomatiskt) ointelligent, tafatt eller obegåvad, ofta i negation om en person som vid första anbli

Född med en silversked i munnen— Att vara gynnad sedan födseln.

född med silversked i mun— född i rik familj

Föd du mig i år, så föder jag dig nästa år.— Ömsesidigt beroende och förväntad återgäldning: hjälper du mig nu, hjälper jag dig senare. Beskriver

Födelsebygden är alltid kär.— Man håller alltid sin födelseort kärt i hjärtat och längtar dit, oavsett hur länge man bott på annat

föga känsligt samvete— Att ha svagt utvecklad moral, inte besväras nämnvärt av skuldkänslor eller etiska betänkligheter.

Föga skämt som icke har något allvar med sig.— Ett skämt utan allvarlig kärna är inte mycket värt — bra humor rymmer alltid ett korn av sanning ell

fog för— giltiga skäl (baserade i fakta) för något; ett faktiskt förhållande som kan motivera något

(följa) blodets röst— (följa) känslan för släkten

Följa/gå i någons fotspår— Härma någons levnadsbana.

följa med strömmen— göra som alla andra

(följa) minsta motståndets lag— (välja) det lättaste alternativet

föra bakom ljuset— (idiomatiskt) lura

föra en tynande tillvaro— nätt och jämnt vara vid liv

föra en tynande tillvaro— (idiomatiskt) ha ett innehållslöst och inaktivt liv; nätt och jämnt vara vid liv

Föra en tynande tillvaro— Ha ett innehållslöst och inaktivt liv; nätt och jämnt vara vid liv

föra ett utsvävande liv— Att leva ett vilt och utsvävande liv med fester, dryckenskap eller andra excesser.

föra i säkerhet— (idiomatiskt) flytta något från en osäker (farlig) plats till en plats som är säker i syfte att skyd

Förakta ej litet sår, fattig fränka, ringa fiender och simpel gåva.— Underskatta inte det som verkar obetydligt — små sår, svaga fiender och enkla gåvor kan vara viktiga

för all(an) del— det var inget speciellt

för all del— under alla omständigheter

för all del— ingen orsak, visst, om ni så önskar

för all del, ingen orsak!— Artigt svar som avfärdar tacksamhet; det var ingen uppoffring och inget att tacka för.

för allt i världen— under alla omständigheter

För allt smör i Småland— ”Inte för allt smör i Småland”, inte till något pris som helst.

(för) allt vad tygen håller— så mycket man orkar

För allt vad tygen håller— Så mycket eller så fort man orkar.

föra med sig— ha till följd

Föra någon bakom ljuset— Lura någon.

föra någon till altaret— att få någon att gifta sig; att föra någon till äktenskapet

föra ngn bakom ljuset— Vilseleda någon med list och oärlighet så att personen tror på något falskt och inte genomskådar bed

föra (ngn) till altaret— gifta sig kyrkligt med (ngn)

föra (ngt) i hamn— uppnå avsett resultat (med ngt)

föra (ngt) till torgs— låta (ngt) komma till uttryck och bli känt

föra ordet— sitta som ordförande

föra på tal— (idiomatiskt) nämna, ta upp till diskussion

för att uppnå ngt värdefullt får man ibland offra sin övertygelse— Ändamålet helgar medlen; ibland krävs kompromisser för att nå ett viktigt mål.

för att uttrycka sig så— En gardering som mildrar ett påstående — 'om man så vill', 'så att säga'.

förbanne mig— Används för att uttrycka förvåning eller eftertryck, ungefär som 'verkligen' eller 'faktiskt' — ofta

förbaske mig— En kraftfull utropsfras som betonar sanningshalten i ett påstående; används för att med eftertryck f

Förbjuden frukt är ljuv.— Det som är förbjudet eller otillåtet känns ofta mer lockande och eftersträvansvärt än det som är fri

Förbjuden frukt smakar alltid bäst.— Det som är förbjudet eller svårtillgängligt upplevs ofta som mer lockande och tillfredsställande än

förbjuden frukt smakar bäst— Det som är förbjudet upplevs som extra lockande.

Förbjuden väg är ofta hårt sliten.Ström (1981), p. 375— Det som är förbjudet lockar ofta mest — folk söker sig dit trots förbudet, vilket gör vägen vältrafi

förblommerad— Uttryckt på ett inlindat, förskönat eller indirekt sätt; ej rakt på sak.

för böfvelen— (gammalstavning) genom stavningsreformen 1906 ersatt av för bövelen

För bön och gåva skall en domare sova.— En domare ska vara oberörd av böner och mutor — rättvisan ska skipas opartiskt, utan att låta sig på

för bövelen— uttrycker stark irritation

för brinnande/glatta livet— så fort eller ivrigt som om det gällde livet

för brinnande livet— som om det gällde liv eller död

förd bakom ljuset— Lurad eller bedragen; att ha manipulerats till att tro på något falskt genom svek, list eller vilsel

för den delen— vad den saken anbelangar

för den rene är allting rent— ingenting är oanständigt för den som har en ren fantasi

För det man svärtar andra, är man ej själv vit.— Den som försöker smutskasta eller förtala andra är själv inte fläckfri eller oskyldig.

för din skull— Uttryck som anger att en handling utförs av omtanke om en viss person; att offra något eller anpassa

för djävlig— (vardagligt) mycket hemsk, fruktansvärd

För drucken man och vreden bör ett hölass vika.— Ge vika för berusade eller arga personer — de är oförnuftiga och farliga att konfrontera. Undvik kon

för dyra pengar— Betala ett högt pris för något, ofta mer än vad det egentligen är värt eller vad man tycker är rimli

före detta— förutvarande

föregå med gott exempel— agera förebild genom sitt eget handlande

Föregjort och eftertänkt har mången dåre kränkt.— Att handla impulsivt och tänka efter i efterhand har ställt till det för många dåraktiga människor.

för en gångs skull— som ett undantag

för en gångs skull— såsom (enstaka) undantagsfall

För en oxe bör man akta sig framtill, för en åsna baktill, och för en jesuit på båda sidor.— Jesuiterna ansågs opålitliga och farliga oavsett håll — en varning om att vissa människor är hotfull

För en sko mister man ofta en häst.— Små försummelser kan leda till stora förluster — en obetydlig brist kan kosta något värdefullt.

före sin tid— med åsikter vars tid ännu inte har kommit

föret är värst i portgången— svårigheterna är störst i början

För ett gott ord kan man få vad man ej kan få för penningar.— Vänlighet och artighet öppnar dörrar som pengar inte kan.

Förevis [framsynt] far aldrig illa och klokheten har ögon i nacken.— Den som tänker framåt och är klok undviker problem — vishet ser faror innan de uppstår.

för fulla klutar— med alla segel hissade

för fulla muggar— med vigör och entusiasm

för fulla muggar— (idiomatiskt) väldigt intensivt, med all kraft

för fulla muggar— med vigör och entusiasm

för fulla muggar— (idiomatiskt) väldigt intensivt, med all kraft

för fulla muggar— av alla krafter

För fulla muggar— Av alla krafter.

för fulla segel— med maximal segelyta och drivande vind

för full maskin— på full kraft

för full musik— av alla krafter

För gammalt ont finns ingen bot.— Gamla skador, kränkningar eller sorger går inte att läka eller gottgöra — de förblir för alltid.

för glatta livet— Av alla krafter, så fort eller intensivt som möjligt.

För goda vänner stänger man inga dörrar.— Goda vänner är alltid välkomna — man håller dörren öppen och ställer upp utan att tveka.

för gott— Permanent och utan möjlighet att återvända — att en situation eller ett tillstånd är avslutat en gån

för gott— för alltid, i all evighet

för hand— med händerna, utan att använda maskiner

för handen— till hands, till reds, i beredskap

För handen— inte föreligga.

för hela slanten— Uteslutande, enbart.

För hela slanten— Uteslutande.

för helskotta— en lättare svordom (mildare än för fan)

för helvete— Helvete!/Jävlar!/Fan! (Kraftigt utrop för frustration, ilska eller förtvivlan; motsvarar engelskans

för hemmabruk— för användning hemma

för ingen del— på intet sätt

för jämnan— ständigt, alltid, jämt

för jämnan— Alltid och utan uppehåll; om något som sker ständigt och oavbrutet, utan variation eller paus, på et

för jävlig— (vardagligt) variant av för djävlig

För kärlekens skull bryter mången ett ben.— Kärleken får folk att göra omdömeslösa saker som skadar dem själva — man offrar för mycket för att v

för kung och fosterland— Med hela sin kraft och hängivenhet.

För kung och fosterland— Av alla krafter, (ta i) allt vad man orkar.

Förlåta är högsta hämnd.— Genom att förlåta den som skadat dig visar du moralisk överlägsenhet — det är ett kraftfullare svar

Förlåta är lättare än glömma.— Lättare att säga förlåt än att verkligen sluta tänka på det som hänt.

För lata svin är marken alltid frusen.Ström (1981), p. 147— Lata människor hittar alltid ursäkter för att slippa arbeta.

förlora ansiktet— förlora sin prestige

förlora sin prestige— Tappa sitt anseende eller sin trovärdighet i andras ögon genom ett misstag eller felsteg.

förlora/tappa ansiktet— förlora sin prestige

förlora/tappa koncepterna— komma av sig och förlora fattningen

För många hundar äter upp jägaren.— Att ha för många hjälpare eller resurser kan bli en börda — de som ska hjälpa dig tär istället på di

formellt maktlös men i verkligheten inflytelserik rådgivare— En person utan officiell makt som i praktiken styr genom sitt inflytande bakom kulisserna.

Förmögenhet förvärvas icke, den sammansparas.— Rikedom skapas inte genom att tjäna stora summor, utan genom att spara ihop pengar över tid.

För mycket är för mycket.— När något överskrider en rimlig gräns blir det oacceptabelt. Man ska inte överdriva eller ta mer än

För mycket och för litet skämmer allt.— Balans är viktigt — både överdrift och brist leder till dåliga resultat. Lagom är bäst.

Förord bryter ingen träta.— En överenskommelse som görs i förväg förhindrar framtida konflikter och missförstånd.

för ovanlighet(en)s skull— såsom ett undantag från regeln

för ovanlighetens skull— såsom ngt ovanligt

för ovanlighets skull— alternative form of för ovanlighetens skull

för övrigt— i fråga om alla andra omständigheter än de nämnda

För penningen lyfta de allraflesta på hatten.— De flesta visar respekt och böjer sig för den som har pengar — rikedom ger status och makt.

För podager hjälper ingen sko.— Mot djupt rotade problem hjälper ytliga åtgärder ingenting — man måste angripa grundorsaken.

förrätta sitt tarv— (ålderdomligt, idiomatiskt, eufemistiskt) utföra sina behov

förr eller senare— ngn gång i framtiden

förr eller senare— någon gång i framtiden

förr eller senare— ngn gång i framtiden

för resten— sagt som ett tillägg

förr i tiden— för länge sedan, långt tillbaka i tiden

förr i världen— I gamla tider; syftar nostalgiskt eller konstaterande på hur det var långt tillbaka i tiden.

för ro(s) skull— för nöjes skull

Förr vill jag äta hunden, än hunden får äta mig.— Man är beredd att göra det som krävs för att överleva och inte låta sig besegras — hellre anfalla än

försäga sig— Oavsiktligt avslöja något hemligt eller känsligt genom att tala ogenomtänkt.

för säkerhets skull— försiktigtvis

(försäljning) i parti och minut— (försäljning) genom grosshandel och detaljhandel

För sent att kasta jästen i ugnen, när brödet är bakat.— När något redan är klart och färdigt tjänar det ingenting att tillföra det som borde ha gjorts från

För sent att råda, när skadan är skedd.— När något redan gått fel är det meningslöst att försöka förhindra det — man borde ha agerat tidigare

För sent att ropa— kaas! när korven är uppäten.

För sent att spara vid botten.— När man nästan förbrukat allt är det för sent att börja vara sparsam — man borde ha hushållit tidiga

För sent att sparka emot, när oket ligger på halsen.— När man redan är fastlåst i en situation är det för sent att göra motstånd — man borde ha agerat inn

För sent att stänga buren, när fågeln är utflugen.— När skadan redan skett är det meningslöst att vidta försiktighetsåtgärder. Man måste agera i rätt ti

För sent att stänga hönshuset, när räven ätit upp hönsen.— När skadan redan är skedd tjänar förebyggande åtgärder ingenting. Agera i tid — inte efteråt.

För sent att vakta elden, när huset står i brand.— Åtgärder som borde tagits i tid är meningslösa när skadan redan skett och situationen är utom kontro

För sent att väpna sig, när fienden står för dörren.— Man måste förbereda sig i tid — att agera först när krisen redan är ett faktum är för sent.

(För) sent skall syndaren vakna.Ström (1981), p. 322— Man inser för sent sina misstag eller konsekvenserna av sina handlingar — insikten kommer alltid eft

förse sig på ngns bekostnad— Att berika sig eller skaffa sig fördelar på någon annans bekostnad, utnyttja någon ekonomiskt.

Försiktighet är klokhetens högra öga.— Att vara försiktig är en grundläggande del av att vara klok — den som handlar varsamt visar verklig

för sin inre syn— I fantasin eller i tankarna — att se eller föreställa sig något med sitt inre öga, inte med faktisk

för sjutton!— Mild svordom som uttrycker irritation, förvåning eller förundran.

för sjutton gubbar— Utrop som uttrycker förvåning, irritation eller förargelse, använt som en mildare svordom för att un

för skam(s) skull— för att inte behöva skämmas

(försöka) bromsa— Försöka hejda eller sakta ner en utveckling, ett förlopp eller en process som är på väg att gå för f

försöka skaffa sig fördelar genom att utnyttja en förvirrad situation— Passa på att dra nytta av kaos eller oordning för egen vinning; fiska i grumligt vatten.

första bästa— den första som finns till hands och som väljs utan närmare eftertanke eller undersökning

första bästa (förslag)— första (förslag), oberoende av kvalitet

första bästa (tåg)— första (tåg) eller vilket (tåg) som helst

Första handen gör bästa köpet.— Den som köper eller agerar först får det bästa erbjudandet — det lönar sig att vara snabb och inte t

(förstå) hur landet ligger— (förstå) sammanhanget

Förstå hur landet ligger— Se, veta hur något ligger till eller hur det förhåller sig med något.

förstå vad klockan är slagen— förstå vad man har att vänta

försten till kvarn— variant av först till kvarn

först och främst— såsom det allra viktigaste

först och främst— innan allt annat; det viktigaste; det som är mest prioriterat

först som sist— Något bör göras omedelbart och utan dröjsmål — det lönar sig inte att vänta, utan saken ska åtgärdas

först till kvarn— (idiomatiskt) man har fördel av att komma före alla andra

först till kvarn— den som kommer först får fördelarna eller belöningarna

först till kvarn får först mala— man har fördel av att komma före alla andra

Först till kvarn får först mala.Rooth (1968), p. 48— Den som agerar snabbast får fördelar — den som kommer först får sin sak ordnad före andra.

(försvara sig) med näbbar och klor— (försvara sig) med alla medel

försvinna i det tomma— (idiomatiskt) försvinna ut i tomma luften

(försvinna ut) i geografin— (försvinna ut) i omgivande natur

För tidig herre blir länge dräng.— Den som tar ansvar eller självständighet för tidigt, innan han är redo, riskerar att länge förbli i

(för tidigt) räkna med (ngt) såsom redan uppnått— Sälja skinnet innan björnen är skjuten; ta ut segern i förskott innan resultatet är säkrat.

Fort och väl följs icke gärna åt.— Snabbhet och hög kvalitet är svåra att kombinera — skyndar man sig, blir resultatet ofta sämre.

Förtörnad tjänare är den argaste fiende.— En missnöjd eller sviken tjänare, som känner sina herrars hemligheter, blir den farligaste och hämnd

för tusan hakar!— för sjutton!

Förvåga dig inte, sa knallen till den som höll på att hänga sig.(Västergötland) (SVO)— Varnar med svart humor för att ta onödiga risker — knallen avråder pragmatiskt från dumdristiga, liv

förvalta sitt pund— (omsorgsfullt) sköta sina tillgångar

Förvalta sitt pund— Omsorgsfullt skötasina ekonomiska tillgångar eller sina talanger. Från Bibeln,Matteusevangeliet25:14

Förvärva är lycka, men behålla är en dygd.— Att skaffa sig rikedom eller ägodelar kan vara tur, men att bevara och förvalta dem kräver disciplin

Förvrida huvudet på någon— Att göra någon tokig av förälskelse.

förvrida huvudet på ngn— göra ngn tokig av förälskelse

fråga formulerad så att svaret redan antyds— En retorisk fråga där svaret redan är givet genom hur frågan ställs, ofta för att styra lyssnaren mo

Fråga min broder, om jag är en tjuv.— Att fråga en partisk person om någon annans karaktär ger inget trovärdigt svar — närstående vittnar

Frågan är fri.— Alla har rätt att ställa frågor utan att det är oartigt eller olämpligt. Frågor är alltid tillåtna.

frågan är om...— jag tvivlar på att...

fråga ngn till råds— be ngn om anvisningar

Fråga och lära gör mångens ära.— Att ställa frågor och vilja lära sig är något hedervärt — den som söker kunskap förtjänar respekt.

fråga sig för (om ngt)— undersöka (ngt) genom att fråga olika personer

fråga sig fram— ta sig till rätt plats genom att upprepade gånger fråga om vägen

Framåt, sa generaln och vände.(Uppland) (SVO)— Säger en sak men gör det motsatta — befaller framryckning medan man själv retirar.

framåtstupa nedförsbacke— (idiomatiskt) förhållandet där någon helt plötsligt åker störtlopp eller dylikt (utför i nedförsback

framför allt— av högsta vikt; som går före allting annat

(framgången tycktes) stiga (honom) åt huvudet— (framgången tycktes) göra (honom) övermodig

främmande fågel— någon som inte passar in

Främmande löss bita värst.— Annoyances or problems from strangers feel more bothersome than the same from people we know — we to

Främmande sorger göra fåfängt bekymmer.— Att oroa sig för andras problem är meningslöst — man kan ändå inte påverka dem och bekymret tjänar i

Fram och åter är det lika långt.— Vägen dit och tillbaka är lika lång — det lönar sig inte att vända, man kan lika gärna fortsätta fra

(fram)på/framåt nattkröken— vid början av natten

(fram) på/framåt nattkvisten— vid början av natten

(fram) på kvällskröken— (fram) på kvällen

(fram) på kvällskvisten— (fram) på kvällen

(fram)på nattsidan— (fram) på natten

(fram) på småtimmarna— under timmarna efter midnatt

från A till Ö— från början till slut, hela alfabetet, alltsamman

från ax till limpa— den långa vägen från idé till färdigt resultat

från ax till limpa— under hela processen

Från ax till limpa— Från första idé till färdig produkt i en (tillverknings)process.

från barnsben— från barndomen

från början sätta sin prägel (på ngt)— Att tidigt och avgörande påverka hur något utvecklas — forma något efter sin vilja redan från start.

från det ena till det andra— Att hoppa mellan olika ämnen eller sysslor utan tydlig ordning eller röd tråd.

från hjässan till fotabjället— från huvud till fot

från huvudet ända ner till fötterna— Helt igenom, från topp till tå; en fullständig beskrivning av någon eller något utan undantag.

från huvudet ner till fötterna— Helt och hållet, över hela kroppen; en fullständig genomgång eller beskrivning av någon från topp ti

från huvud till fot— Helt och hållet, över hela kroppen eller i varje detalj; fullständigt.

från Metusalems dagar— (idiomatiskt) urgammalt, från en tid för ofantligt länge sedan

från när och fjärran— både från närbelägna och avlägsna platser

från och till— Ibland och oregelbundet, utan fast mönster — något som händer lite då och då men inte konsekvent ell

från öster(n) kommer ljuset— från österlandet kommer kulturen

från pärm till pärm— (idiomatiskt) noggrant från början till slut

från soluppgång till solnedgång— från bittida till sent, hela dagen lång

från stund till annan— (tidsuttryck) uttryck för en eller flera korta tidsperioder

fransysk visit— mycket kort besök

fransysk visit— Ett mycket kort och flyktigt besök utan avsikt att dröja sig kvar; en hastig hälsning eller snabb ge

från topp till tå— från huvudet ända ner till fötterna

från vaggan till graven— under hela livet

från vettet— Fullständigt vansinnig eller galen; att ha förlorat förståndet eller omdömesförmågan helt och hållet

Från vettet— Har tillfälligt tappat förståndet.

Fred föder, ofred öder.— Fred och lugn skapar välstånd och tillväxt, medan krig och oroligheter förstör och utarmar samhällen

Fred gör åkern bördig.— I fredstid kan bönder odla sina åkrar ostört, vilket ger goda skördar. Fred är en förutsättning för

fresta på— ta någons krafter eller uthållighet starkt i anspråk; anstränga; kosta på; trötta

fria händer— (idiomatiskt, bildligt) stor frihet att agera utan begränsningar

(fria) på lek— Göra något på skämt utan allvarlig avsikt; låtsas utan att mena det på riktigt.

(fria) på narri— (fria) på lek

Fria till änkan medan hon ännu sörjer.— Att passa på att frieri när någon är som mest sårbar, för att öka sina chanser att få ja.

fria tyglar— (idiomatiskt, bildligt) stor frihet att agera utan begränsningar

frid och fröjd— (idiomatiskt, ordpar) bra, härligt utan problem och bekymmer

Frid och fröjd— Allmänt positivt. ”Allt är frid och fröjd.”

Fri från skuld, fri från fara.— Den som inte har gjort något fel behöver inte frukta konsekvenser — ett rent samvete skyddar mot far

Frihet är själens själ.(Jfr. Joh. 8— Frihet är det mest grundläggande för människan — utan frihet saknar livet och själen sitt innersta v

Frihet gäller mer än silver och guld.— Frihet är mer värd än pengar och rikedomar — ingen materiell rikedom kan ersätta friheten att leva s

friska i— Bli starkare eller intensivare med tiden; används framför allt om vind, väder eller känslor som grad

frisk fläkt— något nytt och förnyande som väcker ny energi eller inspiration

frisk och färdig— fullt frisk

frisk som en nötkärna— alldeles frisk

frisk som en nötkärna— (liknelser) mycket frisk, vid mycket god hälsa

frisk som en nötkärna— alldeles frisk

frisk som en nötkärna— (liknelser) mycket frisk, vid mycket god hälsa

Frisk som en nötkärna— Att någon är mycket frisk.

Friskt mod är gott harnesk.— Mod och självförtroende skyddar lika bra som rustning — den som är orädd klarar sig bättre än den so

Friskt mod gör friskt blod.— Positivt sinnelag och mod stärker kroppen och hälsan — en god attityd påverkar det fysiska välmående

friskt vågat är hälften vunnit— den som vågar har bättre framgång jämfört med den som inte vågar

Friskt vågat, hälften vunnet.Ström (1981), p. 364— Att våga ta ett djärvt initiativ ger redan från start en stor fördel — mod och beslutsamhet är halva

Fri som en fågel— Vara obunden av andra.

Fritt folk, fritt tal.— I ett fritt samhälle har folk rätt att säga vad de tycker, även om det är provocerande eller obekväm

Fröjd av ondo är kval med ändan.— Glädje som uppnås genom ont handlande leder till lidande i slutändan — onda medel ger ett plågsamt r

Fromhet är intet arvegods.— Gudstro och fromhet ärvs inte från föräldrarna — varje människa måste själv välja och odla sin tro.

Fromhet misstänker ingen.— En oskyldig och from person misstänker inte andra för onda avsikter — den renhjärtade ser inte ondsk

From hustru är ett gott läkeblad.— En god och from hustru är en tröst och hjälp i livet — hennes dygd och omtanke botar sorger och beky

From hustru vinner med lydnad.— En from (from = from/dygdig) hustru når framgång och respekt genom att vara lydig och undergiven mot

From som ett lamm— Snäll och beskedlig. Mycket snäll, helt ofarlig.

Fromt folk är tunnsått.— Äkta fromma och goda människor är sällsynta och svåra att hitta.

Fromt folk har ock sin galla.— Även fromma och snälla människor kan bli arga och bittra — ingen är helt utan aggressivitet eller il

Fromt folk måste alltid betala lärpengar.— Godtrogna och naiva människor utnyttjas lätt och får betala priset för sin oerfarenhet.

Frukta Gud är fred och hälsa.— Gudsfruktan och fromhet leder till ett lugnt och hälsosamt liv — tron skänker inre ro och välmående.

Frukta Gud gör landet tryggt.— Gudstro och moralisk ordning skapar ett tryggt och stabilt samhälle för alla.

Frukta Gud och följ landsvägen.— Lev gudfruktigt och håll dig till den rätta, säkra vägen — undvik genvägar och oärlighet i livet.

Fruktan gör livet bittert.— Att leva i ständig rädsla förgiftar tillvaron och hindrar en från att njuta av livet.

Fruktan hindrar rådslag.— När rädslan tar överhanden kan man inte tänka klart eller fatta välgrundade beslut genom lugnt överv

Fruktan mäter med rundelig aln.— Den som är rädd överdriver faror och hot — fruktan får saker att verka värre och större än de verkli

Fruktan ökar faran.— Rädsla gör att man fattar sämre beslut och handlar panikartat, vilket förvärrar farliga situationer.

Frukten brås på stammen.— Barn liknar sina föräldrar till utseende eller karaktär — egenskaper går i arv från generation till

Frysa som en hund— Plågas av köld.

Fula skinn kunna skylas under vackra klutar.— Yttre skönhet kan dölja inre brister — en vacker fasad kan maskera fula egenskaper eller dålig karak

Ful fisk— Skurkaktig person.

fuller väl— Används för att betona att något är fullständigt säkert eller verkligen stämmer; ett arkaiskt förstä

full i fan— (vardagligt) som är påhittig, som löser problem på ett uppfinningsrikt sätt

full i fan— lurig och skojfrisk

Full i fanellerfull i sjutton— Pigg på att skämta och luras (vardagligt).

full i sjutton— (idiomatiskt) påhittig, fantasifull, uppfinningsrik

full i sjutton— pigg på att skämta och luras

full i skratt— som har stor lust att skratta

full platta— (idiomatiskt) full gas, fullt pådrag

full rulle— hög stämning

full rulle— (idiomatiskt) högsta fart

full rulle— fullt gaspådrag

Full rulle— I hög fart, eller när det råder hög stämning.

full som en alika— (vardagligt, idiomatiskt) kraftigt berusad

Full som en alika/kaja— Mycket berusad av alkohol. Alika är sydsvenska förkaja. Även uttryckt som "fyllkaja".

full som en kaja— redlöst berusad

full som en kaja— (vardagligt) kraftigt berusad

full som ett ägg— (vardagligt, idiomatiskt) kraftigt berusad

Full som ett ägg— Mycket berusad av alkohol.

fullständigt förändra— Omvandla något i grunden så att inget av det ursprungliga återstår.

fullt hus— Alla platser är upptagna och inga biljetter finns kvar — en lokal eller föreställning som lockat ful

Fullt kar skvalpar gärna över.— Den som har gott om något – pengar, stolthet eller ord – låter det lätt skvimpa ut och visa sig för

fullt och fast— Helt och hållet, utan reservation — används som förstärkning för att understryka att något gäller ti

ful som stryk— (vardagligt, nedsättande) mycket ful, med ofördelaktigt yttre utseende

ful som stryk— Extremt ful till utseendet; en stark hyperbolisk överdrift för att betona att någon eller något är v

Ful som stryk— Mycket ful eller oattraktiv. "Stryk" är kringstrykande människor, luffare; jämförknalleoch "knallful

fy bajs!— Ett utrop av äckel, avsky eller moralisk indignation inför något man uppfattar som osmakligt, skamli

fy bubblan— (barnspråk) en mild svordom

fy fabian— nedtonad variant av fy fan

fy farao— (eufemistiskt) en mild svordom

fy fasiken— en mild svordom

fy för djävulen— kraftuttryck vid avsmak, leda, äckel

fylla år— ha födelsedag

fylla en funktion— ha en bra anledning att existera tack vare sin möjlighet till utnyttjande (och potentiellt goda resu

fylla jämnt— fylla ett jämnt tiotal år

fylla jämnt— fylla jämna år, fylla ett år som slutar med 0

fylla sin funktion— utnyttjas, fungera och ge goda resultat, såsom det har planerats eller tänkts

fylld till brädden— stoppfull, proppfull, full till bristningsgränsen

fy på dig!— fy så du gör!

fyra av— Att avfyra ett skott eller projektil; bildligt om att snabbt och kraftfullt utlösa något, som att la

Fyra ögon se mer än två.— Två personer tillsammans märker och uppmärksammar mer än en ensam — samarbete ger bättre resultat.

Fyra ting kunna inte gärna dölja sig— eld, hosta, skabb och kärlek.

Fyra ting skall man ej låna ut— sin hustru, sina kläder, sin häst och sina skor.

fy satan— usch; används vid avsmak eller äckel

fy skam!— Utbrott av stark moralisk indignation eller avsky inför ett skamligt beteende; ett kraftfullt fördöm

fy skjuttsingen— en mild svordom

fy/vet skäms!— du borde skämmas!

gå/åka på pumpen— begå ett misstag

gå all-in— (poker, anglicism) satsa samtliga pengar eller marker

gå an— vara acceptabel, men inte mer

(gå) arm i arm— (gå) med en arm instucken under en annan persons böjda arm

gå åt— Dö, förgås eller förbrukas helt; används vardagligt om att någon omkommit i en olycka eller något ta

gå åt fanders— när något inte går som tänkt eller planerat

gå åt helvete— när något inte går som tänkt eller planerat

gå åt helvete— (vardagligt) gå dåligt, gå illa

gå åt pipan— (idiomatiskt) gå alldeles galet, bli fiasko, misslyckas kapitalt

gå åt pipan— när något inte går som tänkt eller planerat

Gå åt pipan— Gå helt fel, misslyckas.

gå åt skogen— när något inte går som tänkt eller planerat

gå åt skogen— (idiomatiskt, verbfraser) gå alldeles galet

Gå åt skogen— Misslyckas.

(gå åt) som smör i solsken— (gå åt) mycket snabbt

Gå åt som smör i solsken— Något lätt att sälja. Många vill köpa det.

gå av stapeln— Att äga rum eller genomföras; om en planerad händelse eller tillställning som sätts igång, från sjöf

gå av stapeln— Sägs om en planerad händelse eller ett arrangemang som äger rum; bildlig jämförelse med när ett fart

Gå av stapeln— Äga rum.Från sjösättning av fartyg påstapelbädd.

gå back— göra en ekonomisk förlust (på)

gå bakom knuten— gå och urinera

Gå bakom knuten— Att gå och urinera.

Gå bakom ryggen på någon— Göra något utan att någon (viss) får reda på det.

gå bakom ryggen på ngn— göra ngt utan ngns vetskap

gå bananas— (vardagligt) bli oregerlig (på olika sätt): bli mycket entusiastisk; bli galen; löpa amok; bli arg;

gå bärsärk— vara våldsam under raseriutbrott

gå bärsärkagång— (idiomatiskt) med besinningslöshet rasera eller skada allt som kommer i ens väg

gå bet— (idiomatiskt) förlora spelet; misslyckas med en uppgift, inte klara något

gå bet på (en uppgift)— misslyckas med (en uppgift)

Gå bet på något— Misslyckas med något.

gå bort— gå på besök eller fest hos ngn

gå brandvakt— vandra omkring utan att få husrum för natten

gadda ihop— (reflexivt) förena sig, bilda en grupp mot gemensam motståndare; även överfört

gadda sig samman— förena sig, bilda en grupp mot gemensam motståndare; även överfört

Gaddlöst bi samlar ingen honung.— Den som saknar skärpa, mod eller beslutsamhet kan inte åstadkomma något — utan "gadd" når man inga m

gå den breda vägen— Att välja vägen till dåliga konsekvenser; att följa lätta vägen framför den rätta. Från Matteusevang

gå den långa vägen— genom idogt arbete sakta förbättra sin ställning

gå dit näsan pekar— gå rakt fram

Gå dit näsan pekar— Gå rakt fram.

gå för— (vardagligt) få orgasm; komma

gå för fullt— arbeta med högsta kapacitet

gå för sig— passa, vara accepterad

gå från gård och grund— lämna ifrån sig all (fast) egendom

gå från klarhet till klarhet— bli ständigt duktigare

gå från klarhet till klarhet— (idiomatiskt) ständigt förbättra sig

gå genom eld och vatten— uppoffra sig helt

gå genom rutan— (media) lyckas framföra budskap i tv

gå halva vägen var— (bildligt, idiomatiskt) synonym till mötas på halva vägen

gå halva vägen var— kompromissa lika mycket var

gå händelserna i förväg— alltför tidigt prata om något, trots att man inte vet hur händelserna kommer att utspela sig

gå hem i stugorna— (idiomatiskt) slå överallt, bli populär hos en stor del av befolkningen

gå hett till— (bildligt) ske i hög takt

gå i arv— övergå från en person eller en individ till en annan person eller annan individ som tillhör en senar

gå i backen— (idiomatiskt) falla till marken (och gå sönder); krascha

gå i baklås— (idiomatiskt) på grund av ett fel inte kunna låsas upp eller öppnas (vanligen om någon därmed blivit

gå i barndom— börja bete sig som ett litet barn igen

(gå) i bet— (gå) på bete

gå i bräschen— (idiomatiskt) aktivt verka som försvarare eller initiativtagare; framträda (på den mest utsatta punk

Gå i bräschen för något— Verka för något, vara föregångare.

gå i bräschen för ngt— aktivt verka för ngt

gå i däck— falla till golvet eller marken

gå i ett— ske i ett (alltför) hastigt tempo utan tid till reflektion

gå i flock— göra som alla andra

gå i flock och farnöte (med ngn)— (osjälvständigt) ansluta sig (till ngn)

gå i författning om ngt— börja förbereda ngt

Gå i gamla hjulspår, fastna i gamla hjulspår— När förändring uteblir.

gå igång på— tända på, bli upphetsad av (särskilt sexuellt)

gå igen— visa sig som spöke efter döden

gå igen— (idiomatiskt) vara förnimbar för de efterlevande efter sin egen död; spöka

gå igenom— systematiskt granska (något befintligt material information)

gå igenom— bli accepterad, godkänd

gå igenom ekluten— gå igenom ett svårt prov

gå igenom isen— (idiomatiskt) falla ner i vatten efter att ha befunnit sig på en frusen vattensamling där isen gått

gå i giftastankar— fundera på att gifta sig

gå i god för— personligen ge en försäkran (om att tredje part håller vad den lovar, att något håller god kvalitet,

gå i god för någon— när man garanterar att någon är pålitlig

gå i god för ngn/ngt— garantera (pålitligheten hos) ngn/ngt

gå i god för (ngt)— ansvara för (ngt)

gå i graven— Dö och begravas — ett poetiskt och eufemistiskt sätt att tala om döden som den slutgiltiga vila unde

gå i graven— Eufemistisk omskrivning för att dö; en bildlig beskrivning av döden som en vandring ned i graven, of

Gå i graven— Upphöra att finnas.

gå i ide— påbörja vintersömn

gå i konkurs— (juridik, idiomatiskt) bli föremål för ett konstaterande i domstol att man är oförmögen att betala t

gå i kras— gå sönder genom att splittras i ett större antal delar;

gå i kvav— Att gå under, misslyckas totalt eller sjunka — om projekt, planer eller personer som inte klarar sig

gå i kvav— gå under, förintas

gå i land med något— lyckas med något

gå i land med (ngt)— kunna eller orka utföra (ngt)

gå i lås— (idiomatiskt) lyckas

gå in för (ngt)— ägna stor energi åt (ngt)

gå i ngns spår— ha ngn som förebild

gå in i den eviga vilan— (eufemistiskt) dö

gå (in) i väggen— förlora alla krafter

gå in i väggen— (idiomatiskt) anstränga sig så hårt att man inte har ork kvar

Gå in i väggen— Bli psykiskt eller fysiskt utbränd.

gå inte över ån efter vatten— Man bör inte söka lösningen långt borta när svaret finns nära till hands.

Gå inte över ån efter vatten.Holmqvist (1991), p. 152— Sök inte på håll efter något du har nära till hands.

gå i putten— gå om intet, gå förlorad, ofta: gå i konkurs

gå i putten— gå om intet

gå i putten— gå om intet, gå förlorad, ofta: gå i konkurs

gå/irra omkring som en äggsjuk höna— (gå/irra omkring och) vara orolig och villrådig

gå isär— vara sinsemellan olika

gå i sina penséer— (idiomatiskt) vara försjunken i tankar

gå i sina penséer— gå försjunken i sina tankar

gå i sjön— Misslyckas totalt med något man försökt genomföra; om projekt, planer eller relationer som havererar

gå i skogen— gå ner bakom (den skogskantade) horisonten, främst om solen men även om stjärna eller måne

gå i sömnen— gå omkring i sovande tillstånd

gå i sömnen— gå och sova samtidigt, ägna sig åt sömngång

Gå i spinn— Uttryck för välbefinnande.

gå i stå— köra fast, inte komma vidare

gå i stå— stanna av, försättas i overksamhet, upphöra med att fungera eller utföra arbete

gå i stöp— (idiomatiskt) variant av gå i stöpet

gå i stöpet— (idiomatiskt) misslyckas, gå om intet

gå i stöpet— Att misslyckas totalt och inte kunna genomföra sina planer; om en idé eller ett projekt som faller s

Gå i stöpet— Misslyckas. Se även: [synonymer till misslyckas](https://ordsynonymer.se/synonymer/misslyckas)

(gå) i strumplästen— (gå) klädd i strumpor men utan skor

gå i taket— (idiomatiskt) explodera av ilska, tappa självbehärskningen (av vrede)

Gå i taket— Bli mycket upprörd.

gå i taket (av ilska)— bli våldsamt upprörd

gå käpprätt åt helvete— förstärkt uttryck för när något inte går som tänkt eller planerat

gå käpprätt åt skogen— förstärkt uttryck för när något inte går som tänkt eller planerat

gå kjortelvägen— försöka nå resultat med hjälp av kvinnor

gå/komma (ngn) till mötes— göra (ngn) till viljes

gå krokvägar— försöka nå sitt mål med (tvivelaktiga) indirekta metoder

Galna hundar få rivet skinn.— Den som uppför sig våldsamt eller hänsynslöst får räkna med att själv drabbas av konsekvenserna.

gå lös— börja angripa eller slå

gå löst på— kraftigt (börja) bearbeta med händer eller redskap

gå man ur huse— sluta upp i stor utsträckning; möta fram i stort antal

gå man ur huse— sluta upp mangrant

gå man ur huse— (idiomatiskt, stelnat uttryck) gemensamt bege sig iväg till t.ex. evenemang e.d.

Gå man ur huse— Då många ställer upp för en sak.”Huse” är en äldredativformav ”hus”, i betydelsen hus, hem, bostad.

gå med egna vågor genom havet— klara sig utan hjälp eller sällskap

gå med håven— (bildligt, idiomatiskt) tigga pengar, försöka få bidrag

gå med håven— försöka locka fram vänligt omdöme om sig själv

Gå med håven— Att försöka få bidrag till någotelleratt försöka locka fram vänliga omdömen om sig själv på ett för

gå med på— acceptera, anse något acceptabelt

gå minus— (ekonomi, vardagligt) få underskott; göra förlust; ha större utgifter än inkomster

gå miste om— (idiomatiskt) inte lyckas vara med om något angenämt

Gamla bli ofta barn på nytt.— Äldre människor kan i hög ålder återgå till ett barnsligt eller beroende beteende, som om livet går

Gamla kar läcka gärna.— Gamla människor har svårt att hålla tyst och delar gärna med sig av hemligheter eller skvaller.

Gamla kyrkor ha mörka fönster.— Gamla och hederliga institutioner döljer ofta sina hemligheter — det som ser respektabelt ut utåt ka

Gamla märken pläga ej ljuga.Man säger dock:Gamla märken stå ej länge.— Traditionella tecken och vädermärken brukar stämma — men det finns också en motsägelse: gamla tecke

Gamla narrar finnas ock.— Även gamla människor kan bete sig dåraktigt eller göra dumma misstag — dårskap är inte förbehållet d

Gamla rävar, kloka ränker.— Erfarna och äldre personer använder list och klokskap för att nå sina mål — erfarenhet ger slughet.

Gamla sår blöda gärna.— Gamla smärtor och minnen av svåra upplevelser kan lätt väckas till liv igen och göra lika ont som fö

Gamla stövlar fordra mycken smörja.— Gamla saker (eller människor) kräver mer skötsel och omvårdnad än nya.

Gamla surdegar— Gamla olösta frågor och problemställningar som orsakar konflikter och bitterhet.

Gamla svin ha hårda trynen.— Äldre människor är sega och svåra att påverka — erfarenhet gör en hårdhudad och envis.

Gamla vägar och gamla vänner svika inte gärna.— Beprövade vägar och långvariga vänskaper är pålitliga — det välkända och trygga sviker sällan.

Gamla vänner och prövade svärd är i nöden guld värde.— Gamla, betrodda vänner och beprövade redskap visar sitt sanna värde när man befinner sig i svåra sit

gammal är äldst— det är erfarenhet som är viktigast

Gammal är äldst.— Det som är gammalt har mest erfarenhet och beprövat värde — ålder förtjänar respekt.

Gammal är alltid äldst.— Den äldste har mest erfarenhet och förtjänar respekt; ålder ger visdom och auktoritet.

gammal är (ändå) äldst— det är erfarenhet som är viktigast

gammal i gamet— Ha lång erfarenhet av ett område eller en verksamhet och därmed känna till alla knep, fallgropar och

gammal i gamet— (idiomatiskt) erfaren

gammal i gårde— (idiomatiskt) erfaren

Gammal i gården,förrgammal i gårde, att ha varit länge på samma plats (arbetsplats), att vara erfaren, att ha varit med länge.”Gårde” är endativformav ”gård”.— Vara mycket erfaren och ha funnits länge på en plats eller arbetsplats, vara väl insatt i hur saker

Gammalkärlekrostar aldrig.Rooth (1968), p. 76— Gamla känslor av kärlek försvinner aldrig helt — de kan återuppväckas även efter lång tid.

Gammal kärlek rostar icke.— Äkta kärlek som funnits en gång försvinner aldrig helt — den består och återvänder även efter lång t

Gammal katta läppjar ock mjölk.— Även gamla människor njuter av livets glädjeämnen och behåller sina begär — åldern släcker inte lust

Gammal man går illa, men råder väl.— Äldre personer kan vara fysiskt svaga, men besitter visdom och erfarenhet som gör deras råd värdeful

Gammal ost— Gammal oförrätt.

Gammal räv går ej gärna på nätet.— En erfaren person låter sig inte lätt luras eller fångas i en fälla — livserfarenhet ger klokskap oc

Gammal räv går gärna i gammal glugg.— Erfarna personer återvänder gärna till gamla vanor och välbekanta metoder — rutin och erfarenhet sty

Gammal rygg är snart krökt.— Äldre människor tröttnar eller böjer sig snabbt under arbete eller påfrestningar — ålder gör en mer

Gammal skada är svår att läka.— Gamla sår, fysiska eller känslomässiga, är svårare att bota än färska — tid förvärrar ibland skadan

gammal som gatan— (idiomatiskt) väldigt gammal

gammal som gatan— mycket gammal

gammal som gatan— (idiomatiskt) väldigt gammal

Gammal som gatan— Uråldrig, så gammal att den har funnits så länge någon kan minnas.

Gammalt bruk gäller ofta med laga kraft.— Långvariga sedvänjor och traditioner kan ha samma bindande kraft som formella lagar.

Gammalt hus och ung flicka ge alltid något att beställa.— Både ett gammalt hus och en ung kvinna kräver ständig uppmärksamhet, omsorg och arbete — det finns a

Gammal träta är snart uppriven.— Gamla konflikter och gräl blåser lätt upp igen om man rör vid dem.

Gammalt träd låter ej kröka sig.— Äldre människor är svåra att förändra eller omforma — de har sina inrotade vanor och värderingar.

Gammalt träd tål ej flyttning.— Äldre människor har svårt att anpassa sig till stora förändringar eller flytta från sin invanda milj

gå mot strömmen— gå sin egen väg

gå någon på nerverna— vara stimuli till irritation hos andra

Gå någon på nerverna— Irritera någon kraftigt.

gå ned för räkning— slås ned så att domare börjar räkna från 1 till 10

gå ner/ned i varv— lugna ned sig

gång efter annan— vid (ofta) upprepade tillfällen

gå (ngn) djupt till sinnes— göra (ngn) mycket ledsen och upprörd

gå (ngn) på nerverna— kraftigt irritera (ngn)

gå (ngn) till handa— hjälpa (ngn)

gång på gång— mycket ofta, vid upprepade tillfällen

gång på gång— vid (ofta) upprepade tillfällen

gång på gång— mycket ofta, vid upprepade tillfällen

gång på gång— vid (ofta) upprepade tillfällen

gå och bada!— dra åt skogen!

gå och lägga— (reflexivt) lägga sig i en säng i syfte att försöka somna och erhålla vila

gå och urinera— En eufemism för att gå på toaletten för att urinera; kissa.

gå och vika sig— gå och lägga sig

gå om intet— (idiomatiskt) inte bli verklig; inte förverkligas eller genomföras

gå om intet— ej förverkligas

gå omintet— Misslyckas totalt och inte leda till något resultat; en plan, ett projekt eller ett försök faller sa

gå omkring som en äggsjuk höna— (gå omkring och) vara helt villrådig

gå över ån efter vatten— göra sig onödigt besvär

Gå över ån efter vatten— Att göra någonting på ett krångligare sätt än det behöver vara.

gå över lik— (bildligt, idiomatiskt) agera hänsynslöst, inte sky några medel för att uppnå ett mål

Gå över lik— Visa stor hänsynslöshet.

gå över Rubicon— ta ett slutgiltigt och oåterkalleligt beslut; passera en punkt från vilken det inte finns återvändo

gå över stag— Att helt och hållet byta ståndpunkt eller åsikt; vända om och gå på motpartens linje, från segelterm

gå över styr— (idiomatiskt) gå omkull

gå överstyr— variant av gå över styr

gå på— Bli lurad eller vilseledd av någon; falla för ett bedrägeri, ett trick eller en manipulation och ins

gå på ackord— kompromissa

(gå) på bete— Låta sig luras eller lockas av något lockande; falla för en frestelse eller ett trick.

gå på bio— besöka en biograf /i syfte att se en film där/

gapa efter mycket— Vilja få eller ha för mycket på en gång, vilket ofta leder till att man förlorar allt. Ett ordspråk

gå på en mina— råka illa ut

Gå på en mina— Råka illa ut.

gå på en nit— Misslyckas med det man hoppades på.

gå på ett ut— (idiomatiskt) inte spela någon roll; vara likvärdigt, kvitta

gå på huset— gå på toaletten

gå på i ullstrumporna— (idiomatiskt) fortsätta med något utan hänsynstagande

gå på i ullstrumporna— fortsätta med ngt utan hänsynstagande

Gå på i ullstrumporna— Fortsätta en verksamhet utan att låta sig hejdas eller påverkas.

gå på knäna— vara nästan utmattad

Gå på knäna— Att vara nästan helt utmattad.

gå på kryckor— fungera dåligt

gå på nerverna— (idiomatiskt) kraftigt irritera eller enervera

gå på offensiven— ta initiativet; gå till angrepp istället för att försvara sig

gå på pumpen— (idiomatiskt) åka på pumpen

Gå på pumpen— Bli lurad, misslyckas.

gå på sparlåga— (idiomatiskt) inte använda mer energi än nödvändigt; ha minimal aktivitet

gå på tok— utfalla galet eller förfärligt

gå på tok— utfalla helt galet

gå plus— (ekonomi, vardagligt) få överskott; göra vinst; ha större inkomster än utgifter

gå rakt på sak— (idiomatiskt) säga något direkt utan utsvävningar eller omskrivningar

gå rakt på sak— säga ngt utan omskrivningar

gå rakt på sak— (idiomatiskt) säga något direkt utan utsvävningar eller omskrivningar

gärdet är uppgivet/upprivet— saken är förlorad

Gårdshund är elak hund.— Den som vaktar sina egna intressen eller sin egendom tenderar att vara aggressiv och otrevlig mot om

Gärna därtill, snart därifrån.— Den som gärna tar på sig något lämnar det lika snabbt — entusiasm och uthållighet hänger sällan ihop

gärna för mig!— Uttryck för samtycke eller tillåtelse – man har inget emot det som föreslås.

Gärna och snart givet är dubbelt givet.— En gåva som ges villigt och utan dröjsmål är värd dubbelt så mycket som en som ges motvilligt eller

Gärningar tala högre än ord.— Vad man faktiskt gör väger tyngre än vad man lovar eller påstår. Handling visar karaktär, inte tomma

gå runt— vandra omkring till fots, planlöst eller (fram och tillbaka) mellan olika platser

gå samman— bilda koalition; (om två eller flera organisationer) slås ihop

gå sängvägen— att framskaffa karriärfördelar genom att vara sexuellt tillmötesgående

Gåsen går så länge i köket tills hon fastnar vid spettet.— Den som ständigt tar risker eller uppträder dumdristigt kommer förr eller senare att drabbas av kons

gå sin egen väg— Att följa sin egen övertygelse och leva självständigt, oberoende av andras förväntningar.

gå sin gilla gång— fortgå som vanligt

gå sin gilla gång— (idiomatiskt) fortskrida som vanligt, fortgå utan större förändringar

gå sin väg— (idiomatiskt) gå bort från en plats, gå iväg, försvinna

gå sin väg— Lämna en plats eller situation utan att se sig om; avlägsna sig, ofta med antydningen att man inte t

(gå/sitta) i (djupa) penséer— (gå/sitta) i (djupa) tankar

gå sitt öde till mötes— möta sitt öde (dö på ett mer eller mindre dramatiskt sätt eller motsvarande)

Gå/skära genom märg och ben— När något är mycket störande. (Kyla, ljud.)

gaska upp— muntra upp, pigga upp

gå/skriva till kungs— rikta en ansökan till Kungl. Maj:t

gå snett— (vardagligt) misslyckas

gå som en anka— ha en vaggande gång

Gå som en dans— Det går bra, väldigt flinkt.

gå som katten kring het gröt— vara väldigt försiktigt i kontakt med någon eller något

gå som katten kring het gröt— inte våga gå rakt på sak

Gå som katten kring het gröt— Att i en diskussion eller liknande inte säga vad man menar, utan istället uttrycka sig snårigt och i

Gå som katten kring het gröt.— Undvika att ta itu med något, kretsa runt ett ämne utan att våga ta det direkt.

gå som på räls— (idiomatiskt) slutföras lätt och problemfritt, om något som gick enklare än förväntat

Gå som på räls— Det går/gick helt utan problem.

Gå som på smorda bakplåtar— Kan förekomma som uttryck för att något går helt enligt planerna, eller bättre än väntat. Kan jämför

gå som smort— (idiomatiskt) slutföras lätt och problemfritt, om något som gick enklare än förväntat

Gå som smort— Gå helt utan problem fast det uppenbart fanns stora risker att det inte skulle gå. Gå enligt plan.

Gå som tåget— Gå enligt plan. Det går/gick helt utan problem.

gå/springa läck— börja ta in vatten

Gästabud är läkarens skörd.— Överätande och drickande vid fester skapar patienter åt läkaren — festande är källan till hans inkom

gatans parlament— (upprörd) folkmassa

gata upp och gata ned— längs olika gator

gå till— följa ett händelseförlopp; utspela sig

gå till altaret— gå till nattvarden

gå till ända— nå slutpunkten

gå till botten— Att sjunka ner till botten och gå under; bildligt om att nå botten av ett problem eller utforska någ

gå till botten med— Utreda något grundligt för att hitta den egentliga orsaken.

Gå till botten med något— Undersöka något grundligt.

gå till botten med ngt— utreda ngt grundligt

gå till de sälla jaktmarkerna— (idiomatiskt) dö

gå till de sälla jaktmarkerna— Att dö; en bildlig omskrivning hämtad från nordamerikanska ursprungsfolks föreställning om ett parad

gå till dukat bord— få allt väl tillrättalagt för sig

gå till kojs— variant av krypa till kojs

Gå till sängs med lammet och stiga upp med lärkan, är god ordning.— Gå och lägg dig tidigt och vakna tidigt på morgonen — det är ett sunt och ordningsamt levnadssätt.

gå till sina fäder— Dö; ett högtidligt uttryck för döden.

gå till spillo— gå förlorad

Gå till storms mot något— att häftigt angripa någon eller något.

gå till storms mot ngn/ngt— häftigt angripa ngn/ngt

gå till väga— Att genomföra något på ett visst sätt, följa en viss metod eller ordning för att nå ett mål eller lö

gå till väga— (idiomatiskt) förfara (på visst sätt)

gå till väga— Att genomföra något på ett visst sätt, följa en viss metod eller ordning för att nå ett mål eller lö

gå till vila— gå till sängs

gå troll i— (idiomatiskt) vara helt omöjligt att komma till rätta med

gå troll i något— när något är helt omöjligt att lyckas med

Gå troll i något— När något blir helt omöjligt att komma tillrätta med.

gå undan— Att fortlöpa snabbt och effektivt utan hinder; används om arbete eller affärer som avlöper i ett imp

gå under— förintas, stupa, falla

gå under jorden— göra sig oåtkomlig för eftersökning

gå under jorden— göra sig omöjlig eller svår att komma åt eller kontakta, t.ex. för myndigheter, för journalister ell

Gå under jorden— Göra sig omöjlig att efterspana.

gå under klubban— (handel) auktioneras ut

gå under klubban— säljas på auktion

Gå under klubban— Säljas påauktion.

gå upp ett ljus— (idiomatiskt) man förstår något som man inte förstod tidigare

Gå upp ett ljus för någon— Någon förstår plötsligt, kommer plötsligt till insikt.

gå upp i limningen— (bildligt, idiomatiskt) bli mycket arg eller upprörd

gå upp i limningen— inte längre kunna behärska sig

Gå upp i limningen— Inte kunna behärska sig.

gå upp i rök— Försvinna spårlöst eller inte ge något bestående resultat; om planer, pengar eller ansträngningar so

gå upp i rök— (idiomatiskt) försvinna utan att lämna några synliga spår

gå upp i vind— vända (segelbåts) för mot vinden

gå upp som en sol och ned som en pannkaka— ha en kort glansperiod

gå ur— (transitivt) formellt sluta att vara en medlem i (en organisation eller liknande)

gå ur tiden— Att gå ur tiden är ett förskönande uttryck för att dö, att lämna det jordliga livet och övergå till

gå ur tiden— (idiomatiskt) dö, avlida, gå bort, upphöra att leva

gå utanpå ngt— vara (mycket) bättre än ngt

gå ut över— rikta sig mot, ske på bekostnad av

gå ut på— ha som syfte eller avsikt

gå vägen— Att gå vägen innebär att lyckas med något, att ett projekt eller en satsning faller väl ut och leder

(gå/vara) för sig själv— (vara) ensam

gå varm— bli för het

gå vidare— sluta tänka på gamla saker och skapa sig en ny vardag

Gåvor göra munkar andäktiga, fiender vänliga och alla villiga.— Gåvor och mutor kan påverka och mjuka upp vem som helst — till och med strikta munkar och fiender bl

Gåvor och gengåvor vara längst.— Vänskapsband och relationer håller längst när man ger och tar emot ömsesidigt — utbyte av gåvor stär

Ge aldrig skinnet när du kan betala med ullen.— Offra inte mer än nödvändigt — ge inte det värdefullaste när något mindre räcker för att lösa situat

ge bagarbarn(en) bröd— göra en onödig välgärning

ge betalt för gammal ost— (idiomatiskt) hämnas

ge betalt för gammal ost— Att hämnas en gammal oförrätt; att vedergälla med ränta något som gjordes mot en för länge sedan.

ge betalt för gammal ost— (idiomatiskt) hämnas

ge blanka fan i— variant av ge fan i: ge fullständigt fan i

ge djävulen i ngt— strunta i ngt

ge efter— överge en hävdad ståndpunkt; ge med sig; ge vika; efterskänka

ge efter— foga sig eller anpassa sig efter andras behov

Ge en bonde gröt och mjölk, så vet han vad han får.— Den som är van vid enkelhet är nöjd med det pålitliga och förutsägbara — vet vad den kan räkna med.

ge en god dag i (ngt)— strunta i (ngt)

ge en känga— (idiomatiskt) bestraffa mer hårdhänt, fysiskt och brutalt än nödvändigt; med ett grovt tillhygge (sk

ge ett ansikte— (idiomatiskt) personifiera

ge fan i— (stötande) vara likgiltig gentemot, inte bry sig om

ge fan i ngt— strunta i ngt

ge fan/tusan/sjutton/djävulen i (ngt/ngn)— strunta i (ngn/ngt)

ge/få ordentligt igen för oförrätt— Att hämnas eller utkräva vedergällning för en orätt som begåtts, att ge eller få rättvis upprättelse

ge/få på tafsen— ge/få stryk

ge/få tillbaka/betalt/igen med ränta— ge/få ordentligt igen för oförrätt

ge hals— (idiomatiskt) skrika (för att påkalla uppmärksamhet)

ge hals— Att ge hals innebär att skrika eller ropa högt, att höja rösten kraftigt för att varna, kalla på hjä

Ge icke barnet så ofta det ber om något.— Att ge barn allt de ber om gör dem bortskämda och otacksamma — de lär sig inte hantera nekande eller

ge igen— (intransitivt) hämnas (för någon tidigare oförrätt); göra något mot annan part som svar på något som

ge igen— Hämnas på någon för en upplevd oförrätt genom att göra samma sak tillbaka, betala tillbaka med samma

ge igen för gammal ost— (idiomatiskt) hämnas

ge igen för gammal ost— hämnas tidigare oförrätt

ge igen för gammal ost— (idiomatiskt) hämnas

ge igen för gammal ost— hämnas tidigare oförrätt

ge igen för gammal ost— (idiomatiskt) hämnas

ge igen med samma mynt— ge igen genom att göra samma sak mot den andra parten som den gjort mot en själv

ge järnet— sätta in alla krafter

ge järnet— (idiomatiskt) ge allt, ta i med alla krafter

Ge järnet— Sätta in alla krafter.

ge katten i (ngt)— strunta i (ngt)

ge korgen— (idiomatiskt) avslå ett frieri (eller annan begäran)

ge lika gott igen— Besvara en handling med samma mynt; hämnas eller återgälda med likvärdig insats.

ge luft åt ngt— ge utlopp åt ngt

ge/mäta ngn skäppan full— överösa ngn med ovett

ge med— göra medgivanden efter att ha upphört att göra motstånd; foga sig

ge med den ena handen och ta med den andra— skenbart vara generös men i verkligheten se till att kompensera sig för sin gåva

gemene man— (idiomatiskt) samtliga människor, speciellt sådana som inte utmärker sig speciellt

gemene/menige man— vanligt enkelt folk

Ge mig en kyss så ska du två tillbaks, sa luffarn till pigan.(Östergötland) (SVO)Ström (1981), p. 264— Skämtsam wellerism om en fräck och opportunistisk förhandlare som försöker vinna fördelar genom oför

Ge någon en känga— Ge någon en tillrättavisning, ge någon en knäpp på näsan.

Ge någon friaellerlösa tyglar— Strama tyglar.

ge någon sparken— avskeda; stänga av/avsluta /en anställd/ persons arbete

ge någon svar på tal— svara nån på ett så sätt att den tilltalade tystnar

Genaste vägen är den bästa.— Håll det enkelt och gå rakt på sak — den kortaste och mest direkta lösningen är oftast den bästa.

ge ngn avslag på hans frieri— Ge någon en korg; avvisa en persons frieri eller romantiska närmande.

(ge ngn en) dansk skalle— (ge ngn en) hård stöt i ansiktet med huvudet

ge (ngn) fria händer— låta (ngn) handla efter eget gottfinnande

ge (ngn) gråa hår— göra (ngn) mycket bekymrad

ge ngn gråa hår— orsaka ngn svåra bekymmer

ge ngn korgen— ge ngn avslag på hans frieri

ge (ngn) lösa tyglar— inte hålla efter (ngn) hårt

ge (ngn) något besvärligt att tänka på— Ge någon en svår nöt att knäcka; ställa dem inför ett bekymmersamt problem.

ge ngn/ngt på båten— överge ngn/ngt

ge ngn/ngt så många som flyger och far— strunta i ngn/ngt

ge ngn ögon— flörta med ngn

ge ngn på nosen— ge ngn en utskällning

ge ngn på pälsen— ge ngn stryk eller ovett

ge ngn respass— slutgiltigt och omilt skicka i väg ngn

ge (ngn) skulden för ngt— Lägga ansvaret eller skulden på någon annan, göra dem till syndabock.

genom att löna ont med gott— Bemöta elakhet eller oförrätt med vänlighet och godhet; besegra ont genom att visa gott.

genom märg och ben— (idiomatiskt) som tränger sig in på kroppen oberoende vilket val av kläder man gjort

Genom sig själv känner man andra.Holmqvist (1991), p. 65— Egna erfarenheter och känslor ger insikt om hur andra människor tänker och upplever saker.

Genom sig själv känner man bäst andra.— Genom att känna sig själv förstår man bäst hur andra människor tänker och känner.

Genvägar är ofta senvägar.Ström (1981), p. 374— Att ta en genväg tar ofta längre tid än den vanliga vägen — det som verkar snabbt visar sig vara lån

genvägar är(o) senvägar— man förlorar ofta tid på att ta en genväg

Genvägar är senvägar.— Att ta genvägar leder ofta till misstag och merarbete, så man kommer fram senare än om man gjort det

ge på båten— (idiomatiskt) avbryta äktenskap eller förlovning med; överge någon (i ett förhållande)

ge på pälsen— (idiomatiskt) ge någon skäll eller stryk

ge råg i ryggen— (idiomatiskt) styrka den moraliska styrkan

ge rejält igen— Svara kraftfullt på en attack eller provokation; vedergälla med eftertryck.

ge sig av— (reflexivt) bege sig ifrån (en plats), lämna (fysisk plats)

ge sig djävulen på (ngt)— vara fast besluten på eller övertygad om (ngt)

ge sig fan på— (vardagligt, idiomatiskt) ha en fix idé, vara beslutsam att uppnå ett visst mål

ge sig fan/tusan/sjutton på (att)— vara säker på eller fast besluten (att)

ge sig i kast med— Att aktivt ta sig an en uppgift eller ett problem; att med energi och engagemang börja arbeta med nå

ge sig i kast med ngt— ta itu med ngt

ge sig i lag med (ngn/ngt)— befatta sig med (ngn/ngt)

ge sig ngt i våld— helhjärtat ge sig in på ngt

ge sig på— attackera, angripa (fysiskt eller verbalt)

ge sig på nåd och onåd— ge sig villkorslöst

ge sig rackarn på (att göra ngt)— vara fast besluten (att göra ngt)

ge sig till känna— låta sin närvaro märkas

ge sig till känna— visa närvaro, visa sig, avslöja sig

ge sig till känna— låta sin närvaro märkas

ge sig till känna— visa närvaro, visa sig, avslöja sig

ge sig till tåls— lugnt och tålmodigt vänta

ge sig till tåls— visa tålamod, tålmodigt vänta

ge sig tusan på— (vardagligt, idiomatiskt) ha en fix idé, vara beslutsam att uppnå ett visst mål

ge silkessnöret— (idiomatiskt) uppmana att begära avsked; uppmana eller tvinga att avgå från förtroendepost

ge sitt skämtlynne fritt utlopp— Skämta fritt och ohämmat; släppa loss sin humor utan att hålla tillbaka.

ge sju för tu— ge rejält igen

Ge sju för tu— Ge rejält igen, t.ex. för en oförrätt.

ge sjutton i— (idiomatiskt) låta bli; inte bry sig om

ge/slå sig i slang med— inlåta sig i samspråk (eller sällskap) med

ge stryk— (vardagligt) slå någon; utsätta för misshandel eller aga

Ge svar på tal— Avfärda någon med ett svar som får den andre att tystna.

ge tappt— Sluta kämpa och erkänna att man inte kan vinna — lägga ned alla ansträngningar och acceptera att man

ge tillbaka/igen med samma mynt— behandla (ngn) lika illa som man själv blivit behandlad (av denne)

ge till känna— Offentliggöra eller meddela något, göra en åsikt, ett beslut eller en avsikt känd för andra — ofta p

ge till spillo— låta gå förlorad

ge till spillo— låta något gå till spillo, låta förloras

ge upp— sluta försöka uppnå ett mål, ofta genom insikt av de svårigheter som skulle krävas för att uppnå näm

ge upp andan— Att dö; bildlig beskrivning av dödsögonblicket då andedräkten för sista gången lämnar kroppen och li

ge upp andan— Att dö — att livet lämnar kroppen. Uttrycket skildrar döden som att man frivilligt eller slutgiltigt

Ge upp andan— Dö, avsluta sitt liv. Används ofta högtidligt eller eufemistiskt om att någon avlider.

ge upphov till— grundlägga, orsaka, vålla, föda

ge upp striden— Sluta kämpa, kapitulera; acceptera att man inte kan vinna eller fortsätta.

ge vid handen— ådagalägga, visa

ge vid handen— (idiomatiskt) visa, påvisa

ge vid handen— ådagalägga, visa

ge vid handen att...— leda till slutsatsen att...

Ge vid handen (att)— ”En undersökning av statistiken ger vid handen att färre insjuknar i tbc nu än tidigare”.

ge vika— sluta ha sin ursprungliga form och fylla sin funktion, genom att (helt eller delvis) kollapsa på gru

ge vika— sluta göra motstånd

Gift dig, din ohäringe, så hoppar du inte, sa gumman till kalven.(Östergötland) (SVO)— Äktenskap lugnar den rastlöse och sätter stopp för vilda upptåg — den som gifter sig tvingas ta ansv

Gift dottern snart, om du ej vill att hon skall gifta sig.— Gifta bort din dotter medan du fortfarande styr valet — annars väljer hon själv en man du kanske int

Giftermål göras i himmelen.— Äktenskap är förutbestämda av Gud — det finns en rätt partner för var och en, och kärleken styrs av

gilla läget— läget som verkligen existerar, det faktiska läget

Girig buk blir aldrig full.— Den som alltid vill ha mer blir aldrig nöjd — girighet är omättlig.

Girighet är ett bottenlöst fat.— Den som är girig kan aldrig bli nöjd — begäret är omättligt och fylls aldrig, hur mycket man än saml

Girigheten är roten till allt ont, sa tiggaren, gav ut sista slanten till en sup.(Närke) (SVO)— Ironisk självkännedom: den som predikar mot girighet handlar ändå själviskt — tiggaren moraliserar m

Girighet föder blinda barn.— Girighet gör människor omdömeslösa och kortsiktiga — den som strävar efter mer och mer förlorar förm

Girighet glömmer redlighet.— Den som låter girighet styra tappar bort hederlighet och moral — vinningslystnad och ärlighet kan in

Girighet och välde är modern till alla krig.— Maktbegär och girighet är de grundläggande orsakerna bakom alla krig och konflikter.

Giva av givet är ingen synd.— Att ge bort något man själv fått i gåva är inte fel — man syndar inte mot givaren genom att vara gen

giva efter— stavningsvariant av ge efter

Give Gud jag hade en sådan gubbe, sa gumman, såg tuppen kurtisera hönorna.(Skåne) (SVO)— Kvinna avundas hönornas situation när hon ser tuppen uppvakta dem — önskar sin man vore lika kärleks

Given häst skall man inte se i munnen.— Var tacksam för gåvor och kritisera dem inte — precis som man inte undersöker en skänkt hästs tänder

Givet är alltid vackert nog.— Man ska vara tacksam för det man får och inte klaga på gåvor eller det som skänks en.

Gjort som gjort, sa gumman när hon var vigd.(Hälsingland) (SVO)— Det som är gjort går inte att ångra — man får acceptera konsekvenserna av sina handlingar.

(gjuta) nytt vin i gamla läglar— (göra fruktlösa) försök till förnyelse av gamla former

gjuta olja på elden— hetsa upp stämningen ännu mer eller göra ont värre

gjuta olja på elden— (bildligt, idiomatiskt) hetsa upp stämningen; öka någons lidelse eller raseri; göra det onda värre

gjuta olja på vågorna— lugna de upprörda känslorna

gjuta olja på vågorna— (idiomatiskt) lugna en upprörd situation; dämpa oro eller vrede

gjuta olja på vågorna— lugna de upprörda känslorna

gjuta olja på vågorna— (idiomatiskt) lugna en upprörd situation; dämpa oro eller vrede

Gjuta olja på vågorna— Lugna de upprörda känslorna.

gjuta sin galla över (ngn)— låta sin vrede gå ut över (ngn)

gjuta tårar— Fälla tårar och gråta, ofta med en aning av att det sker demonstrativt eller i en högtidlig, känslol

gjuta tårar— (idiomatiskt) gråta

Glad (eller kvittra) som en lärka.— Mycket glad.

glad i hågen— (idiomatiskt) nöjd och glad

glad i hatten— (idiomatiskt, vardagligt) alkoholpåverkad, i onyktert tillstånd

Glädjen och sorgen följas gärna åt.— Glädje och sorg hör ihop i livet — de kommer ofta nära varandra och det ena följer det andra.

glädjen stod högt i tak— stämningen var glad och uppsluppen

glad påsk— önskar mottagaren en trevlig påsk

glad påsk!— ha en trevlig påskhelg!

Gläds icke åt din nästas ofärd.— Fröjda dig inte över andras olycka eller motgångar — visa medkänsla istället för skadeglädje.

glad som en lärka— (liknelser, idiomatiskt) sprudlande glad

glad som en lärka— uttryck om nån som r väldigt glad

Glad som en lärka— Mycket glad.

Glad som en speleman.— Mycket glad.

Glasögon, träben och löständer är lika goda vänner.— Alla hjälpmedel som kompenserar för kroppens brister är lika värdefulla — ingen är bättre eller sämr

Glatt sällskap gör vägen kort.— Trevligt sällskap gör att tid och sträcka känns kortare — glädje och gemenskap lättar på bördan.

Glida fram/in/omkring på en räkmacka— Inte utsättas för motstånd.

glida in på en räkmacka— (idiomatiskt) ha det lätt, ha framgång utan att anstränga sig, få allt serverat

glida på en räkmacka— (idiomatiskt) ha det lätt, ha framgång utan att anstränga sig, få allt serverat

Glimten i ögat(med glimten i ögat, ha glimten i ögat)— Ha humor, vara rolig, skämtsam eller gäckande.

gnissla tänder— Visa undertryckt vrede eller frustration.

gnugga geniknölarna— göra en intellektuell ansträngning

Gnugga geniknölarna— Att anstränga sig mentalt.

gnugga händerna— (idiomatiskt) vara belåten eller förtjust; glädjas över en god affär

Gnugga händerna— Visa sig tydligt belåten.

gnugga sig i ögonen— (idiomatiskt) vara förvånad över något osannolikt eller fantastiskt

gnugga sömnen ur ögonen— gnugga ögonen för att vakna ordentligt

Goda barn aga sig själva.— Väluppfostrade barn behöver inte straffas av andra — de vet själva vad som är rätt och reglerar sitt

Go da, kamrat, sa fyllbulten, trilla ikull i svinstian.(Värmland) (SVO)— En berusad person råkar hamna i svinstian men hälsar glatt på grisarna — om att ta det som det är, o

Goda vänner är rikedom nog.— Äkta vänskap är mer värd än pengar och ägodelar — den som har goda vänner saknar ingenting viktigt i

Godavänneroch trogna grannar, sa fan om Wallenbergarna.(Norrland) (SVO)— Ironiskt om att extremt mäktiga personer (Wallenbergarna) är så inflytelserika att till och med djäv

Goda vänner se icke efter många rätter.— Sanna vänner kräver inte lyxig mat eller stor fest — enkelt umgänge räcker när vänskapen är äkta.

Goda vänners fel må man märka, men ej lasta.— Man kan notera sina vänners brister, men bör inte kritisera eller klandra dem för det.

Goda vänners kiv är ny vänskap.— Bråk mellan äkta vänner leder till fördjupad relation — konflikten rensar luften och stärker vänskap

Goda varor få alltid köpare.— Kvalitet säljer sig självt — bra saker hittar alltid någon som vill ha dem.

Goda verktyg göra arbetet lätt.— Rätt och bra verktyg underlättar arbetet avsevärt och gör det möjligt att utföra uppgifter effektivt

Goddag— yxskaft– Att ge ett nonsenssvar på en ställd fråga. Ett svar som inte hänger ihop med frågan.Bakgrun

goddag — yxskaft— svar som inte hänger ihop med den ställda frågan

goddag yxskaft— (idiomatiskt) påpekande att ett avgivet svar inte hade någon som helst relevans för den ställda fråg

goddag yxskaft— udtryk som bruges om når folk taler helt forbi hinanden og helt misforstår hinanden

god/dålig förlorare— person som kan bära en förlust väl/illa

God diet gör fager och fet.— Bra mat gör dig både vacker och välnärd — rätt kost ger hälsa och ett gott utseende.

God dryck fördärvas i smutsigt kärl.— Bra innehåll eller budskap förstörs av dåligt sammanhang, dålig framtoning eller ovärdig mottagare.

god förmiddag— hälsningsfras som nyttjas under förmiddagen

god fortsättning— god jul (används efter juldagen)

God hund lyder icke var man som lockar.— En lojal och pålitlig person låter sig inte lockas eller påverkas av vem som helst.

God kniv är snart slipad.— Den som har naturlig fallenhet eller goda grundegenskaper lär sig snabbt och förbättras med lätthet.

God lydare blir god bjudare.— Den som lärt sig lyda och följa order blir själv en bra ledare när det är dennes tur att bestämma.

god middag— hälsningsfras som nyttjas runt middagstid i dess traditionella mening (det vill säga när solen står

god natt— hoppas du får en bra natt

God natt, sa bonden, stöp i vattensån.(Sörmland) (SVO)— Ironiskt om någon som avslutar något självsäkert men direkt råkar ut för en pinsam olycka.

Godnatt, sa fan, stöp i vattsån.(Värmland) (SVO)— Saker kan gå fel plötsligt och oväntat — ett abrupt, olycksaligt slut precis när man trodde sig vara

God rykt är hästens halva foder.— Ett gott rykte är lika värdefullt som mat för en häst — det bär dig långt och håller dig vid liv.

God tjänare är sin lön värd.Även:behöver inte vara rädd att begära ut sin lön.— Den som utför sitt arbete väl förtjänar sin ersättning och kan med gott samvete kräva ut den.

god ton— Uppföra sig enligt vad som anses socialt acceptabelt och artigt i ett givet sammanhang — följa de os

God tro lönas med otro.— Den som litar på andra i god tro riskerar att bli bedragen eller sviken.

God tupp blir sällan fet.— Den som är flitig och duglig har alltid fullt upp och hinner aldrig vila eller samla resurser åt sig

God vara säljer sig själv.— Kvalitet talar för sig självt — en bra produkt behöver ingen reklam för att hitta köpare.

God värd frågar inte »om gästen vill.»— En bra värd erbjuder mat och dryck utan att tveka — han tar för givet att gästen vill ha och bjuder

God vilja drar lasset till byn.— Med tillräcklig vilja och beslutsamhet klarar man även tunga och svåra uppgifter.

God visa bör man inte sjunga till slut.— Avsluta innan det blir för mycket; lämna publiken med lust för mer i stället för att köra ut dem.

Göken lär vart år att sjunga och kan ändå ingen annan visa än <sp>kuku!</sp>— Vissa människor har lång erfarenhet men lär sig ändå ingenting nytt — de upprepar samma beteende år

Göm en klut i tre år; behövs den ej då, så kasta den bort.— Spara saker du tror du kan behöva — men om de inte kommit till användning efter lång tid, är det dag

Gömma guld under getrumpan;d.v.s. att förtro en hemlighet åt den, som icke kan tiga.— Anförtro en hemlighet åt någon som inte kan hålla tyst — lika dumt som att gömma guld i ett getskinn

Gömt är icke glömt.— Något som döljs eller undviks försvinner inte ur minnet — det som är gömt finns fortfarande kvar i t

göra av— (tillfälligt) placera (något föremål)

göra avbön under förödmjukande former— Tvingas be om ursäkt eller ta tillbaka sina ord på ett förnedrande sätt.

göra avkall på något— avstå från något

göra av med sig— begå självmord

göra besked för sig— göra skäl för sig

göra bort sig— utan avsikt kliva över en social eller personlig gräns

göra bot och bättring— (idiomatiskt) erkänna sina misstag och försöka reparera dem

göra det hett om öronen— (idiomatiskt) försätta någon i ett läge som vållar honom ängslan eller förlägenhet

göra det lilla— Eufemistiskt uttryck för att urinera, vanligt i tal till och om barn för att mildra uttrycket.

göra en dygd av nödvändigheten— göra det bästa möjliga av eller foga sig i det oundvikliga

Göra en fuga— Att sticka hemifrån.

göra en groda— (idiomatiskt) (av misstag) göra en pinsam felsägning

göra en höna av en fjäder— (idiomatiskt) beskriva något obetydligt som viktigt

göra en höna av en fjäder— beskriva ngt obetydligt såsom viktigt

Göra en höna av en fjäder— Försöka få något obetydligt att verka viktigt.

göra en konst i ngt— strunta i ngt

göra en kovändning— (idiomatiskt) plötsligt byta ståndpunkt

göra en onödig välgärning— Hjälpa någon som inte behöver hjälp, eller ge något till den som redan har tillräckligt.

göra en pudel— (idiomatiskt) göra en offentlig avbön, (ödmjukt) be om ursäkt

Göra en pudel— Be om ursäkt eller göra avbön, vanligen offentligt, och oftast på ett påfallande ödmjukt sätt.

göra en slät figur— framstå såsom medelmåttig

göra en slät/löjlig figur— göra ett misslyckat intryck

göra en sorglig figur— misslyckas (på ett sätt som väcker medlidande)

göra en stor grej av (ngt)— anse (ngt) vara mycket viktigt

göra en tavla— göra ett svårt misstag

göra ett klipp— (idiomatiskt) göra en snabb affär med god vinst

göra ett sista, hopplöst motstånd— Kämpa emot trots att man vet att situationen är förlorad; en sista desperat insats.

göra/förvandla natten till dag— vara uppe om natten och sova om dagen

göra front mot (ngn/ngt)— gemensamt ta upp kamp mot (ngn/ngt)

göra gällande— hävda, påstå

göra gällande— Att göra gällande innebär att framföra eller hävda något som sin uppfattning eller ståndpunkt, ofta

göra gubbar— Att dra miner och förvränga ansiktet för att roa, skrämma eller uttrycka känslor, ofta på ett överdr

göra heder åt (ngt)— visa uppskattning av (ngt)

(göra) helt om— (göra) helomvändning av kroppen

göra i brallan— (vardagligt, idiomatiskt) bajsa i sina byxor medan de fortfarande sitter på

göra i byxorna— uträtta sina naturbehov trots att man har byxor på sig

göra kål på— (idiomatiskt) göra slut på, förstöra

göra livet surt för ngn— göra livet svårt eller obehagligt för ngn

göra med vänster hand— (idiomatiskt) göra något på ett lägre värderat sätt, göra något halvdant eller slarvigt, utföra någo

göra någon rangen stridig— utmana, konkurrera eller uppnå en likvärdig nivå som en opponent

göra någon sällskap— följa med någon som sällskap

göra narr av— förlöjliga, håna

göra narr av (ngn)— få (ngn) att framstå som löjlig

göranden och låtanden— förehavanden

göra ned (ett förslag)— mycket hårt kritisera (ett förslag)

göra ngn det nöjet— glädja ngn (med ngt)

göra ngn förnär— göra ngn ngt ont

göra ngn ngt för när— Skada eller göra orätt mot någon; tillföra en person skada, olycka eller nackdel som personen inte f

göra (ngn) rangen/äran stridig— vara lika god som (ngn)

göra ngn rangen stridig— försöka överta ngns ställning

göra ngn sin kur— uppvakta ngn

göra (ngn) till viljes— handla i enlighet med (ngns) vilja

göra ngn tokig av förälskelse— Förföra eller charma någon så intensivt att personen blir helt betagen och förlorar omdömet.

(göra ngt) direkt och utan omsvep— Handla rakt på sak utan att linda in budskapet eller gå omvägar.

(göra ngt) för skojs skull— (göra ngt) för att det är roligt

(göra ngt) i förbifarten— (göra ngt) medan man ändå är i verksamhet

göra (ngt) med förlängda märgen— göra (ngt) helt automatiskt

(göra ngt) med full vetskap om eventuella (negativa) följder— Handla medvetet och med öppna ögon, fullt införstådd med de risker eller konsekvenser som kan följa.

(göra ngt) med öppna ögon— (göra ngt) med full vetskap om eventuella (negativa) följder

(göra ngt) på fläcken— (göra ngt) ögonblickligen

(göra ngt) på pin kiv— (göra ngt) av ren elakhet

(göra ngt) utan krus— (göra ngt) direkt och utan omsvep

Göra nitton gånger väl, men den tjugonde illa, får skam för alltsammans.— Ett enda misstag kan förstöra hela ens goda rykte, oavsett hur många gånger man tidigare gjort rätt.

göra omintet— stoppa genomförandet av, korsa

göra pinan kort— raskt få (ngt obehagligt) undanstökat

göra processen kort (med ngn)— snabbt avfärda eller tillintetgöra (ngn)

göra rätt för sig— utföra rimlig motprestation

göra rättvisa åt maten— äta med god aptit

göra reda för ngt— redogöra för ngt

göra rent bord— göra slut på allt

göra rent hus— (bildligt, idiomatiskt) göra upp; erkänna och ta ansvar för forna synder

göra rent hus (med ngt)— helt avskaffa (ngt)

göra rent hus med ngt— fullständigt avlägsna ngt

göra sig av med— göra så att man själv inte längre har visst föremål eller viss person, särskilt när det är oviktigt

göra sig av med alla möjligheter till reträtt— Bränna sina broar — medvetet eliminera alla möjligheter att backa eller ändra kurs.

göra (sig) bekant i hela världen— Bli världsberömd; sprida sitt namn eller rykte över hela jorden.

göra sig bred— göra sig märkvärdig

göra sig gällande— bli populär, dominerande, vinnande, slå sig fram, göra succé

göra sig gällande— börja märkas

göra sig gällande— bli populär, dominerande, vinnande, slå sig fram, göra succé

göra sig lustig över— Driva med eller håna någon.

göra sig lustig (över ngn/ngt)— skämta (på ngns/ngts bekostnad)

göra sig märkvärdig— Bete sig tillgjort eller överdrivet viktigt; spela svåråtkomlig eller kräsen för att framhäva sig sj

göra sig oåtkomlig för eftersökning— Gömma sig eller försvinna så att myndigheter eller andra inte kan hitta en.

göra sig ödmjuk (för ngn)— Visa underdånighet och underkastelse inför någon, sänka sig och uppträda anspråkslöst.

göra sig onödigt besvär— Anstränga sig i onödan; lägga ner kraft på något som inte behövs eller inte leder någonstans.

göra sig påmind— börja märkas igen

Göra sig själv rättvisa— Visa sin verkliga förmåga.

göra sig skyldig till— Att begå en handling som är olaglig, omoralisk eller klandervärd; att bära det fulla ansvaret för et

göra sig till— uppträda tillgjort; uppträda med en låtsad personlighet eller på ett sätt som inte är karaktäristisk

göra sig till åtlöje— göra sig löjlig

göra sig till tolk för— uttrycka (förhärskande stämning) i ord

göra sina behov— (idiomatiskt, eufemistiskt) urinera eller göra sig av med avföring

göra sina (första) lärospån— göra sina (första) erfarenheter

göra sitt tarv— (idiomatiskt, ålderdomligt, eufemistiskt) utföra sina behov

göra sitt yttersta— (idiomatiskt) anstränga sig så mycket man bara kan för att åstadkomma ett så bra resultat som möjlig

göra skäl för— (i överkant) uppfylla kraven för

göra skäl för sig— Bidra tillräckligt för att motivera sin plats; visa att man förtjänar det man får.

göra skäl för sitt namn— vara värd att kallas ngt (berömmande)

göra skillnad mellan/på— anse att det finns olikheter mellan

göra skillnad på folk och folk— behandla olika personer på olika sätt

göra slag i saken— (idiomatiskt) konkretisera något som hittills endast varit en idé

Göra slag i saken— Hastigt avgöra något.

göra slarvsylta av ngn— slå ngn mycket illa

göra slut— avbryta ett kärleksförhållande

göra slut— (idiomatiskt, intransitivt) avsluta ett kärleksförhållande

göra slut på— Avsluta eller förbruka något helt; sätta punkt för något eller använda upp det som finns.

göra slut på (ngt)— fullständigt förbruka eller förstöra (ngt)

göra stor affär av ngt— göra mycket väsen av ngt

göra stora ögon— bli märkbart förvånad

göra susen— ge (bra) resultat

göra susen— (idiomatiskt) vara exakt det som krävs för att få det önskade resultatet

göra svårigheter— bråka, krångla, protestera

göra/ta kål på— göra slut på

göra upp på vänskaplig väg— Lösa en tvist eller konflikt i godo, utan att blanda in myndigheter eller domstol.

göra upp räkningen— (bildligt, idiomatiskt) konfrontera och ta itu med tidigare händelser, ibland för att bearbeta ett p

Göra våld på— Handla i strid med.Göra våld på sig själv– Handla i strid med sin egen övertygelse.

göra våld på sig— behärska sig (med svårighet)

göra våld på sina känslor— behärska sig (med svårighet)

göra väl ifrån sig— vara duktig

Gör din ovän gott, och bed Gud att han ej lönar dig det.— Visa välvilja mot fiender, men lita inte på att de återgäldar det — deras "tack" kan vara förrädiskt

Gör din sak väl nog, så gör du den fort nog.— Fokusera på att göra något ordentligt — kvalitet ger naturligt effektivitet. Skynda inte; noggrannhe

gordisk knut— svårighet som man inte kan klara annat än med maktmedel

gordisk knut— svår uppgift

Gör inte en höna av en fjäder.Åberg (2004), p. 154— Överdriva inte småsaker eller skapa stora problem av bagateller.

Gör om, gör rätt.Henrik Fexeus, Bokförlaget Forum, isbn=978-91-37-13974-6, p. 8— Uppmaning att inte nöja sig med halvdant resultat – börja om från början och gör det ordentligt istä

Gör rätt och räds för ingen.— Handla hederligt och rättvist, så behöver du inte frukta någons dom eller kritik.

Göta Petter— (eufemistiskt) ett milt kraftuttryck

Gott är det röda guld, en kaka bröd är ännu bättre.— Grundläggande förnödenheter som mat är viktigare än rikedom och lyx — det enkla livet överträffar ma

Gott att ha en vän i viken.— Det är värdefullt att ha kontakter och vänner på rätt ställen — någon som kan hjälpa dig när det beh

Gott att plöja med andras kalvar.— Det är lätt och bekvämt att arbeta eller ta risker när man använder andras resurser istället för sin

Gott att sitta i vassen och skära pipor.— Lätt att ge råd och kritisera från tryggt avstånd, utan att själv behöva ta ansvar eller göra det sv

Gott att vara fogde, när ingen räkenskap fordras.— Lätt att ha makt och sköta sig hur som helst, när ingen kräver redovisning eller ställer dig till sv

Gott folk är gott att göra med.— Hederliga, välsinnade människor är lätta och trevliga att ha att göra med i affärer och vardagligt u

Gott göres sällan med godo.— Goda resultat uppnås sällan enbart med mildhet och vänlighet — ibland krävs hårdare tag för att nå e

Gott lag gör kort dag.— Bra sällskap eller ett välfungerande arbetslag gör att tiden flyger och arbetet går snabbt undan.

Gott mjöl har ock sina sådor.— Även det bästa har sina brister — inget är fullkomligt utan någon form av nackdel eller ofullkomligh

gôtt mos— (idiomatiskt) mycket bra, utmärkt

gött mos— (idiomatiskt) alternativ stavning till gôtt mos

Gott namn är bästa arv.— Ett gott rykte och hederligt namn är mer värdefullt att lämna efter sig än pengar eller materiell eg

gott nytt år— traditionell lyckönskning vid årsskiftet

gott om (ngt)— god tillgång (på ngt)

Gott samvete är daglig fägnad.— Den som lever ärligt och moraliskt riktigt känner en ständig inre glädje och frid.

gott samvete är den bästa huvudkudden— gott samvete ger den bästa sömnen

Gott sinnelag samlar honung från varje blomma.— Den som har ett gott och positivt sinnelag kan finna något värdefullt och glädjande i varje situatio

Gott tilltal får gott gensvar.— Vänlig och respektfull kommunikation leder till positiva reaktioner från andra.

Gott vad Gud ger, sa flickan, fick en båtsman.(Blekinge) (SVO)— Man ska vara tacksam för vad man får, även om det inte blev som man tänkt sig.

Gott vett vill ha gott bruk.— Klokhet och gott omdöme är bara värdefullt om man faktiskt använder det på rätt sätt.

Gråa hår är ålderdoms prydnad.— Grått hår symboliserar erfarenhet och visdom — ålderdom är något att vara stolt över, inte skämmas f

Gråa hår är dödens blomster.— Grått hår är ett tecken på ålderdom och påminner om att döden närmar sig.

Gråa hår,attge någon gråa håreller attfå gråa hår— Att bli eller göra någon mycket bekymrad.

grabbarna grus— (idiomatiskt) betecknar ett grabbgäng, vanligen med insinueringen att dessa är i den yngre åldern oc

Grädde(n) på moset— Något angenämnt som tillkommer, utöver det som redan nämnts.

grädde på moset— (idiomatiskt) den sista detalj som fulländar något, som gör förträfflighet till perfektion

grädde på moset— något utöver det vanliga

grädde på moset— (idiomatiskt) den sista detalj som fulländar något, som gör förträfflighet till perfektion

grädde på moset— ngt (mycket) angenämt som tillkommer

grå eminens— skenbart betydelselös men i själva verket inflytelserik person

Grann klädsel mördar tiden.— Att lägga för mycket tid på fin klädsel är slöseri med tid som kunde användas till något meningsfull

grå panter— vital pensionär

Gräset är alltid grönare på andra sidan (staketet).Åström (1997), p. 104— Man tror att andras situation är bättre än sin egen, men det är ofta en illusion.

gråta blod— bli förtvivlad

Gråta blod— Bli förtvivlad.

Gråtande barn gör sjungande amma.— Den som skriker högt eller visar sitt behov får hjälp — problem och klagan driver andra att agera.

Gråt inte över spilld mjölk.— Beklaga inte det som redan hänt och inte kan ändras — fokusera framåt istället.

Gråt minskar sorgen.— Att gråta ut är läkande — tårarna hjälper till att bearbeta och lätta på känslan av sorg.

gråt och tandagnisslan— djup sorg, gräl och desperation

grattis på födelsedagen— sägs eller skrivs till en person som firar sin födelsedag i syfte att visa sin välönskan

gräva ned stridsyxan— variant av gräva ner stridsyxan

Gräva ned stridsyxan— Sluta fred.

gräva ner stridsyxan— (idiomatiskt, bildligt) sluta fred

gräva ner stridsyxan— Att avsluta en pågående konflikt och sluta fred; lägga striden åt sidan och försona sig med en motst

gräva ner stridsyxan— (idiomatiskt, bildligt) sluta fred

gräva ner stridsyxan— Att avsluta en pågående konflikt och sluta fred; lägga striden åt sidan och försona sig med en motst

gräva sin egen grav— själv orsaka sin olycka

Gräva sin egen grav— Förstöra för sig själv genom ogenomtänkta handlingar.

gräva upp stridsyxan— Att återuppta en gammal konflikt eller starta ett nytt bråk; börja fejda med någon igen efter en per

Gräva upp stridsyxan— Inleda krig eller strid.

Gräv där du står.Lindqvist (1978)— Börja med det som finns nära dig — förändra din egen vardag och närmiljö istället för att söka lösni

greppa efter halmstrån— (bildligt, idiomatiskt) desperat försöka hitta en sista utväg i en svår situation

gripa efter ett halmstrå— (bildligt, idiomatiskt) synonym till greppa efter halmstrån

Gripa efter ett halmstrå— Att försöka klara en situation i sista stund.

gripa något ur luften— (idiomatiskt) fantisera ihop något, fabulera

gripa (ngt) ur luften— fantisera ihop (ngt)

gripa/ta till vapen— börja strida

gripen ur luften— något som är helt påhittat eller utan faktisk grund; samma betydelse som 'tagen ur luften'

Gris grymtar som gammalt svin.— Barn ärver föräldrarnas vanor och beteenden. Ungdomar beter sig som de äldre i familjen gjort.

gröna fältets schack— (det sinnrika lagspelet) fotboll

grön av avund— som visar mycket avund

grova pengar— mycket pengar

Grunda bäckar göra mycket buller av sig.— De som har minst kunskap eller substans skryter och låter mest — tomhet och ytlighet uttrycks ofta m

grundligt missta sig— Ha helt och hållet fel; ta grundligt miste om något, vara ute på helt fel spår.

Grundsatser är mer än regler.— Grundläggande principer väger tyngre än specifika regler, eftersom de ger vägledning även i situatio

Grus är grus, om det också vore från Jerusalems murar.— Även om något härstammar från en helig eller ansedd plats, förändras inte dess verkliga värde eller

grus i maskineriet— smärre hinder eller olägenhet i (viss) process

Gruvligt, gruvligt, sa fan om bönen.(Halland) (SVO)— Sägs ironiskt om någon som klagar på något som strider mot deras egna onda eller själviska natur — p

gudars skymning— gudaskymning, världens undergång, ragnarök

Gud bevare mig för mina vänner; för mina fiender aktar jag mig själv.— Vänner kan skada oss oavsiktligt genom naivitet eller illojala handlingar, medan fiender är lätta at

Gud bevare oss alla tretton, sa pottmakaren, bar tolv krukor på huvudet.(Halland) (SVO)— En person värderar sina ägodelar lika högt som sig själv — eller fruktar att förlora allt på en gång

Gud giver alla mat, som han givit mun.— Den som fötts in i världen får också sin försörjning — Gud tar hand om sina skapelser.

Gud giver allom nog, men har dock ej själv mindre för det.— Guds givande är outtömligt — han förser alla utan att själv bli fattigare. Sann generositet minskar

Gud giver segern.— Framgång och seger beror ytterst på Guds vilja, inte enbart på människans kraft eller förmåga.

Gud hjälp dig hit, sen tar jag nog hand om dig, sa fan då prästen nös.(Norrland) (SVO)— Även fromma och gudfruktiga människor kan till slut hamna i djävulens klor — ingen är skyddad för ev

Gud hjälp oss alla tretton, sa’ krukmakaren när han föll och slog sönder sina tolv krukor.— Används när man är överväldigad av olycka — allt gick fel på en gång och situationen känns hopplös.

Guds barmhärtighet bor mitt i världen.— Guds godhet och medkänsla finns inte bara i kyrkan utan i vardagen, mitt bland människor och deras h

Guds barnbarn (är inte Guds bästa barn)— prästsöner (är inte alltid dygdemönster)

Gudsfruktan är grunden till alla dygder.— Vördnad och respekt inför Gud ses som förutsättningen för ett moraliskt och dygdigt liv.

Guds ord får man aldrig för mycket av, sa bonden, slogbibelni skallen på gumman sin.(Norrland) (SVO)— Ironisk kommentar om hyckleri: man åberopar fromma skäl medan man samtidigt gör något våldsamt eller

Guds rådkammare finnes ingen nyckel till.— Ingen människa kan förstå eller förutse Guds beslut och planer — hans vilja förblir för alltid dold

Guds välsignelse gör rik utan möda.— Guds nåd och välsignelse kan ge välstånd och framgång utan att man behöver anstränga sig eller arbet

Guld blindar många, kärleken blindar alla.Brombergs Bokförlag (2004), p. 81— Rikedom förblinder många människor, men kärleken gör det med alla — den är den starkaste kraften som

Guldet är aldrig så rött, att det ej går åt för bröd.— Även det mest värdefulla eller välförtjänta guldet förbrukas till slut för att täcka livets nödvändi

Guldet gör ofta domaren blind.— Mutor och rikedom kan korrumpera rättvisan — den som tar emot guld dömer inte längre opartiskt.

Guldet prövar mannen.— Rikedom avslöjar en persons sanna karaktär — hur någon hanterar välstånd visar vem de verkligen är.

guldkantade papper— värdepapper med högsta säkerhet

Guld prövas i glöd och vän i nöd.— Sann vänskap avslöjas först i svåra stunder, precis som guld visar sin äkthet när det utsätts för el

Gunst gör en mild dom.— Den som är omtyckt eller gynnad bedöms mer välvilligt och får mildare kritik än andra.

Gyllene betsel förbättrar inte hästen.— Dyra tillbehör och yttre prakt förändrar inte en persons eller saks inre egenskaper och verkliga vär

ha ångan uppe— vara i full gång med ngt

ha både hängslen och livrem— vara fullständigt säker eller tillförlitlig

ha ben i näsan— vara skarp och bestämd

(ha) ben som spår väder— (ha) ben som börjar värka vid väderleksombyte

ha (bra) på fötterna— vara (väl) förberedd

hacka tänder— frysa så att tänderna slår mot varandra

hacka tänder— ofrivilligt ge ifrån sig ett klapprande ljud med tänderna

Häcken full— Ha mycket att göra. ”Häcken” avser en typ av foderbehållare av spjälor.

hack i häl— Hack i häl beskriver att någon eller något följer tätt och omedelbart efter, nästan vidrörande, som

hack i häl— (idiomatiskt) strax bakom (vid förföljelse eller liknande); tätt efter; alldeles inpå

Hack i häl— Tätt efter, vid förföljande eller liknande.

hack i häl (på ngn)— alldeles bakom (ngn)

hack och häl— (idiomatiskt) variant av: hack i häl

Hade alla barn sitt rätta namn, så hette mången inte Hans.— Många döljer skamliga ursprung eller karaktärsbrister bakom ett hederligt yttre — folk är inte allti

Hade jag inte sångröst så stod jag inte ut med det härlivet, sa luffarn. (Göteborg) (SVO)— En luffare tröstar sig med sin enda gåva trots ett hårt liv — man klarar svårigheter om man har någo

Hade man blott mjölken, frågade man föga efter kon.— Har man resultatet bryr man sig inte om källan — nyttan väger tyngre än det som producerar den.

ha det bra ställt— ha en bra ekonomisk situation

ha det skralt— inte ha mycket pengar

ha det smått— vara fattig

ha det väl förspänt— ha det väl ordnat för sig

(ha) eld i ändan/baken— (ha) bråttom

ha en barkad hud— vara tjockhudad eller förhärdad

ha en gås oplockad— (idiomatiskt) ha några oavslutade affärer, ha några sanningens ord man skulle vilja säga eller vilja

Ha en gås oplockad med någon— Ha något otalt med någon, ett ouppklarat i förhållande med någon.

ha en gås oplockad med ngn— ha en motsättning att reda upp med ngn

ha en hållhake på— (idiomatiskt) möjlighet att med informella och otillbörliga medel styra någon, vanligen genom att ma

ha en hållhake på någon— styra någons handlingar mha vissa kunskaper om den andra

ha en oplockad gås— (idiomatiskt) variant av ha en gås oplockad

ha en räkning att göra upp med (ngn)— ha ngt otalt med (ngn)

ha en räv bakom örat— vara bakslug

ha en räv bakom örat— (idiomatiskt) vara slug och opålitlig

ha en skruv lös— (idiomatiskt) vara tokig

ha en skruv lös— vara lite galen

ha en trasa med i byken— ha del i ngt skumt

ha en vän i viken— ha en hjärtevän

ha ett ess i rockärmen— (idiomatiskt) ha en dold fördel

ha ett finger med i byken— ha del i ngt skumt

ha ett finger med i spelet— (bildligt, idiomatiskt) vara involverad eller ha inflytande, ofta i hemlighet

ha ett finger med i spelet— vara inblandad

Ha ett finger med i spelet— Vara inblandad.

ha ett gott öga till (ngn/ngt)— eftertrakta (ngn/ngt)

ha ett gott öga till ngn/ngt— tycka om ngn/ngt

(ha) ett hår av hin— (vara) mycket elak

ha ett horn i sidan (till ngn)— vara negativt inställd (till ngn)

ha (ett ord) på tungan— vara nära att säga eller komma på (ett ord)

ha ett tungt ok att bära— vara bebördat av någonting

ha/få det hett om öronen— vara/bli utsatt för kraftiga angrepp

ha fått ngn/ngt för sina synders skull— ha ngn/ngt som är mycket besvärlig(t)

(ha/få) vind i seglen— (ha/få) framgång

ha fjärilar i magen— känna sig nervös

ha fjärilar i magen— (idiomatiskt) känna sig nervös

ha flera strängar på sin lyra— ha flera intressen eller talanger, vara mångsidig

ha för— (reflexivt) tro att minnas, tro att ha hört eller sett någonting

ha för korta byxor— Att vara omogen, oerfaren eller inte riktigt duga för uppgiften — bildligt: inte växt in i rollen.

ha första tjing— (idiomatiskt, vardagligt) vara den som kan välja först

häfta i skuld till (ngn)— vara skyldig (ngn) pengar

Häftig man fattas aldrig förargelse.— Den lättretlige hittar alltid något att reta sig på — ilska skapar sin egen näring.

ha fullt upp— ha tillräckligt mycket att göra

ha fullt upp (med ngt)— vara helt överlupen (med ngt)

ha garderobssorg— inte ha ngt (passande) att ta på sig

ha glimten i ögat— Ha en naturlig känsla för humor och ironi, en förmåga att se det roliga i tillvaron och inte ta allt

ha god hand med ngn/ngt— sköta ngn/ngt bra

ha gröt i munnen— tala otydligt

ha grus i ögonen— vara sömnig

ha häcken full— ha mycket att göra

ha häcken full— (idiomatiskt) vara överlastad med arbete

ha/hålla öppet hus— ta emot gäster eller besökare när som helst på dagen

ha händerna fulla— (bildligt, idiomatiskt) vara mycket upptagen på grund av att många uppgifter måste hanteras samtidig

ha händerna fulla— vara mycket upptagen

ha hårda nävar— vara hänsynslös

(ha) hårda nypor— (vara) hårdhänt

ha härdats i strid— Ha genomgått svåra prövningar och blivit starkare och mer erfaren av dem.

ha hjärtat i halsgropen— vara mycket rädd

ha hjärtat på rätta stället— ha en varm känslomässig inställning

ha huvudet på skaft— (idiomatiskt) vara skärpt och uppmärksam; vara snabb på att förstå; vara klyftig

ha huvudet på skaft— vara intelligent

ha i bakfickan— (idiomatiskt) ha i beredskap

ha i bakhuvudet— (idiomatiskt) ha i åtanke, tänka på, inte glömma, komma ihåg

ha is i magen— vara kallblodig

ha is i magen— (idiomatiskt) vara helt lugn

haja till— rycka till på grund av förskräckelse, förvåning, obehag e.d.

Haj på (något)— Har en stor talang för något, vara en hejare på något; jämför ”börshaj”, ”pokerhaj”

haka på— (vardagligt) hänga med, följa med, hänga på

Ha kärleken, och gör sedan vad du vill.— Har du kärleken som grund behöver du inga regler — kärleken vägleder dig automatiskt till det rätta.

haka upp sig— fastna i repetitivt mönster

ha klippkort— (idiomatiskt, slang) besöka (förvånansvärt eller orimligt) ofta

ha knäck i lurarna— (idiomatiskt, vardagligt, skämtsamt) ha dålig hörsel

ha kniven på strupen— vara i en mycket pressad situation

ha koll på— Ha god överblick och kontroll över något.

ha kontoret på fickan— göra informella affärer utan administration

ha kort stubin— lätt bli arg

ha kort stubin— (idiomatiskt) lätt bli arg

ha kungen/biskopen till morbror— ha fina förbindelser

ha långa armar— ha stor makt

ha långa fingrar— vara tjuvaktig

halka in på ett bananskal— råka få (ordinarie) plats

Halka in på ett bananskal— Att hamna i något sammanhang av en ren slump.

hålla andan— (idiomatiskt) hålla sig från att andas; hålla luften i lungorna utan att andas ut

hålla/dra/rycka i trådarna— vara den som bestämmer

hålla efter— Hålla kontroll över någon eller något, se till att regler och förväntningar efterlevs, ofta genom re

hålla en bakdörr öppen— ha en extra utväg i beredskap

hålla ett öga på— Att noga övervaka eller bevaka något eller någon för att försäkra sig om att allt är som det ska och

hålla färgen— inte avslöja sig

hålla fingrarna borta— inte lägga sig i

hålla före (att...)— hävda (att...)

hålla/fylla måttet— motsvara uppställda anspråk

hålla god min— Dölja sin besvikelse utåt och uppträda som om ingenting är fel.

hålla god min (i elakt spel)— dölja sitt missnöje

hålla grytan kokande— oförtrutet fortsätta med (viss) verksamhet

hålla hov— vara självklar medelpunkt

hålla hus— Att vistas eller uppehålla sig på en bestämd plats; att befinna sig och leva sitt vardagsliv på en v

hålla hus— (idiomatiskt) residera, bo

hålla hus— vara på en plats

hålla huvudet kallt— (idiomatiskt) behålla sitt lugn (och inte agera)

hålla i gång— vara i farten, vara upptagen eller sysselsatt

hålla i gång— roa sig intensivt

hålla igen— (transitivt) begränsa, spara

hålla igen— inte utnyttja alla krafter

hålla i hästarna— ta det lugnt och inte skynda sig

hålla i Herrans tukt och förmaning— hålla i ett tillstånd av sträng disciplin

(hålla ihop) i livets alla skiften— Stå vid varandras sida genom alla livets förändringar, både goda och svåra tider.

hålla ihop i nöd och lust— Vara lojal och stå vid varandras sida genom både goda och svåra tider i livet.

(hålla ihop) i vått och torrt— (hålla ihop) i livets alla skiften

hålla ihop i vått och torrt— alltid hålla ihop, oavsett svårigheter

hålla i schack— (idiomatiskt, transitivt) hålla i styr, hålla under kontroll, disciplinera, hålla tillbaka, kontroll

hålla i trådarna— (idiomatiskt, intransitivt) ha full kontroll över någon, något eller en situation

Hålla i trådarna— Ha kontroll.

hålla i tukt och Herrans förmaning— hålla i ett tillstånd av sträng disciplin

hålla käft— (idiomatiskt, vardagligt, stötande) hålla tyst, tiga

hålla käften— (idiomatiskt, stötande) hålla tyst, tiga

hålla koll på— (transitivt) vara medveten om

hålla kort— (idiomatiskt) behandla strängt

hålla/kura skymning— sitta sysslolös (och samtala) medan skymningen faller

hålla låda— prata länge och oavbrutet

hålla låda— (idiomatiskt) tala länge och oavbrutet; frikostigt dela med sig av sina åsikter

Hålla låda— Prata länge och oavbrutet.

hålla målron vid makt— få samtalet att flöda, föra ordet utan pinsamma tystnader eller avbrott

hålla målron vid makt— hålla samtalet i gång

hålla målron vid makt— få samtalet att flöda, föra ordet utan pinsamma tystnader eller avbrott

hålla masken— Bevara ett lugnt ansiktsuttryck för att dölja sina känslor.

hålla måttet— (idiomatiskt) vara tillräckligt bra, duga

hålla mun(nen)— Att tiga och inte avslöja information man känner till; att hålla tyst om något, ofta på begäran av e

Hålla någon kort— Att behandla någon strängt.

hällande regn— Extremt kraftigt och ihållande regn; ett skyfall där vattenmängderna är så stora att regnet verkar h

hålla (ngn) i strama tyglar— begränsa (ngns) handlingsfrihet

hålla ngn kort— behandla ngn strängt

hålla ngn/ngt i schack— noga kontrollera ngn/ngt

hålla (ngn) om ryggen— stödja eller beskydda (ngn)

hålla ngn om ryggen— stödja eller beskydda ngn

hålla (ngn) på halster— hålla (ngn) i ovisshet eller spänning

hålla ngn på mattan— hålla efter ngn

hålla (ngn) på sträckbänken— låta (ngn) vänta länge på viktigt besked

hålla ngn räkning för (ngt)— vara tacksam mot ngn för (ngt)

hålla (ngn) stången— inte ge vika för (ngn)

hålla (ngn) under armarna— oförbehållsamt stödja (ngn)

hålla ngn under armarna— Att stödja och hjälpa någon som befinner sig i svårigheter — ge praktiskt, ekonomiskt eller moralisk

hälla olja på elden— (bildligt, idiomatiskt) synonym till gjuta olja på elden

hålla ord— infria det man lovar, hålla fast vid vad man har sagt

(hålla på) dagen i ända— (hålla på) hela dagen, från början till slut

hålla på halster— (idiomatiskt) hålla i ovisshet eller spänning

hålla på halster— hålla någon i ovisshet eller spänning

hålla sig för skratt— (verbfraser, reflexivt) avstå från att skratta trots att man egentligen vill (till exempel då något

hålla sig i skinnet— (idiomatiskt) hålla sig lugn, inte förivra sig, lugna ner sig, behärska sig

hålla sig i skinnet— hålla sig lugn

hålla sig i skinnet— (idiomatiskt) hålla sig lugn, inte förivra sig, lugna ner sig, behärska sig

Hålla sig i skinnet— ”Håll dig i skinnet!”

hålla sig på marken— vara realistisk

hålla sig på mattan— uppföra sig städat

hålla sig på mattan— hålla sig i tamburen och inte oombett tränga in i hus man inte bor i

hålla sig på mattan— (idiomatiskt, reflexivt) uppföra sig städat

hålla sig på mattan— hålla sig i tamburen och inte oombett tränga in i hus man inte bor i

hålla sig på mattan— (idiomatiskt, reflexivt) uppföra sig städat

Hålla sig på mattan— Behärska sig. Ursprungligen från 1800-talet, att hålla sig på hallmattan och inte stiga in för långt

hålla sig på sin kant— vara reserverad

hålla sig på sin kant— (idiomatiskt) vara reserverad

Hålla sig på sin kant— Vara reserverad och avvaktande. Anses ha sitt ursprung i äldre tiders måltider då alla med var sin s

hålla sig undan— (idiomatiskt) inte vara i vägen; undvika att störa genom att inte vara närvarande vid viss situation

hålla sig väl med ngn— se till att man är vän med ngn

hålla sin sköld blank— bevara sin ära

hålla sitt krut torrt— vara beredd på strid

hålla skenet uppe— låtsas att allt är bra

hålla smilbandet i styr— behärska sin munterhet

hålla snattran— (vardagligt) hålla tyst; sluta prata (tanklöst)

hålla ställningarna— Hålla ihop och sköta det som behövs tills förstärkning kommer.

hålla stånd— försvara sig tillfredsställande

hålla streck— förlöpa enligt planerna

hålla streck— fortgå enligt planerna, motsvara förväntningarna

hålla tand för tunga— vara försiktig i sitt tal

hålla tand för tunga— (idiomatiskt) inte avslöja en hemlighet

Hålla tand för tunga— Att inte avslöja en hemlighet; att bita ihop och inte låta tungan spela fritt.

hålla tätt bakåt— inte släppa in ngt mål

hålla tätt (med en hemlighet)— inte avslöja (en hemlighet)

hålla tätt (med ngt)— inte avslöja (ngt)

hålla till godo— Acceptera och vara nöjd med det som erbjuds eller finns tillgängligt, även om det inte är precis vad

hålla till godo (med ngn/ngt)— acceptera (ngn/ngt)

hålla tummarna— (idiomatiskt) intensivt önska framgång, hålla om tummarna med de andra fingrarna som tecken på att m

hålla tummarna för— Att önska någon lycka och framgång med något.

Hålla tummarna för någon/något— Hoppas på tur för någon, att något ska inträffa. Exempel:Jag håller tummarna för dig.

hålla tummarna för (ngn/ngt)— intensivt önska framgång för (ngn/ngt)

hålla tungan i rätt mun— (idiomatiskt) undvika att hångla

hålla tungan i styr— (idiomatiskt) vara försiktig med vad man säger

hålla tungan rätt i mun— vara uppmärksam och försiktig

hålla tungan rätt i mun— (idiomatiskt) koncentrera sig för att åstadkomma något svårt

Hålla tungan rätt i mun— Samtidigt kunna hålla reda på och inte blanda ihop många sakförhållanden. Ibland skämtsamt varierat

hålla tungan rätt i mun(nen)— tänka sig för så att man inte säger ngt felaktigt

hålla tungan rätt i munnen— (idiomatiskt) variant av hålla tungan rätt i mun

hålla tyst— inte tala eller göra annat ljud

hålla under armarna— (bildligt) stödja och hjälpa någon

hålla ut— trots svåra omständigheter fortsätta med en viss (viktig) syssla, ett visst (önskvärt) förhållningss

hålla utkik— Vara vaksam och uppmärksam; aktivt spana efter något eller någon och hålla ögonen öppna för förändri

Hälla vatten på en gås— Att inte få någon respons från någon som inte tar inte åt sig eller inte bryr sig.

håll babblan!— En uppfordrande uppmaning att sluta prata — håll tyst, säg ingenting mer. Används ofta när någon pra

Håll den, som hålla kan.— Var och en bör hålla fast vid det man förmår — behåll det du kan behålla, och klara dig så gott du k

Håll det träd i ära, som du har skugga av.— Var tacksam mot dem som hjälper eller skyddar dig — visa respekt för den som gynnar dig.

håll dig till den (livs)uppgift du har fått!— Sköt det du är satt att göra, blanda dig inte i andras angelägenheter utan fokusera på din uppgift.

halledudane mig— uttrycker avmätt förundran

håll gafflan!— En uppmaning att vara tyst och hålla inne med vad man tänkt säga — sluta prata och inte lägga sig i.

håll käft— kortare sätt att säga håll käften med precis samma betydelse

håll käften— uppmaning att vara tyst

håll klaffen!— En brysk uppmaning att hålla tyst, bita ihop munnen och sluta prata — ofta använd i irritation eller

Håll medelvägen, så skall medelvägen uppehålla dig.— Lev måttfullt och undvik extremer, så ger ett balanserat liv dig styrka och välmående i gengäld.

Håll med Gud, så håller Gud med dig.— Lever du i enlighet med Guds vilja och värderingar, får du Guds stöd och välsignelse tillbaka.

håll snattran!— En uppmaning att sluta prata eller hålla tyst; ett ohövligt eller bestämt sätt att be någon att upph

håll till godo!— var så god!

håll truten!— Brysk uppmaning att omedelbart hålla tyst och sluta prata — 'truten' är ett nedsättande ord för mun,

håll tyst!— sluta prata!

hälsan tiger still— när allt är bra uppmärksamman man det inte inför omgivningen

hälsan tiger still— när allt är bra, gör man inget väsen av det

Hälsan tiger still.Holm (1981), p. 74— Man märker inte sin hälsa när den är god — den uppmärksammas först när man blir sjuk.

hal som en ål— undfallande och opålitlig

Hal som en ål— Någon som upprepat slingrar sig, svår att få grepp om, exempelvis vad vederbörande tycker i en sakfr

hals över huvud— (idiomatiskt) hastigt och oplanerat

hals över huvud— med stor brådska

Hals över huvud— Brådstörtat.

ha luktat krut (förr)— ha härdats i strid

ha luktat krutrök— Ha varit i strid eller upplevt krig; att ha erfarenhet av farliga eller spännande situationer

Halvgjord gärning bör varken lovas eller lastas.— Bedöm inte ett arbete förrän det är klart — varken beröm eller kritik är rättvist innan resultatet ä

halvkvädna visor— antydningar

Halv rättvisa är halv orättvisa.— En rättvis handling måste vara fullständig — ett halvhjärtat rättvist beslut är i praktiken orättvis

halvt om halvt— till (mer än) hälften

ha mage— (idiomatiskt) vara fräck nog

ha mage att (göra ngt)— ha fräckheten att (göra ngt)

ha många hål att stoppa i— ha stora utgifter

ha många järn i elden— ha många projekt i gång

ha många järn i elden— (idiomatiskt) vara sysselsatt med många olika saker på samma gång

ha många järn i elden— ha många projekt i gång

ha många järn i elden— (idiomatiskt) vara sysselsatt med många olika saker på samma gång

ha många strängar på sin lyra— (idiomatiskt) ha många talanger

ha marmelad i knäna— vara alldeles utmattad

ha millimetrarna på sin sida— gynnas när det är mycket litet som avgör utgången

Hamna i blåsväder— Att hamna i en utsatt situation.

hamna i ett ekorrhjul— (idiomatiskt) bli stressad och tappa förmåga att uträtta något

hamna i orätta händer— hamna hos ngn olämplig person

(hamna) på överblivna kartan— inte (bli) gift

hamna på överblivna kartan— förbli ogift

hamna på överblivna kartan— (idiomatiskt) inte bli gift

Hamna på överblivna kartan— Att inte bli gift.

hamna/sitta på glasberget— inte lyckas bli gift

Hämnden är den enda skuld som ej bör betalas.— Hämnd är något man bör avstå från — till skillnad från andra skulder är det bättre att låta den förb

Hämnden är ljuv.Ström (1981), p. 257— Att hämnas på någon som gjort en illa känns tillfredsställande och ger en viss lustkänsla.

hämta andan— (idiomatiskt) ta en kort paus och andas djupt för att återfå normal andning efter fysisk ansträngnin

hämta andan— (tillfälligt) vila efter hård ansträngning

ha mycket att stå i— ha mycket att göra

ha mycket att stå i— vara upptagen

Ha något i kikaren— Ha en plan eller avsikt som är lite hemlig för andra.

Ha något på tungan— Att vara nära att säga eller komma på något (eller ett ord).

Håna inte den som lyckan är vrång.— Skratta inte åt den som har otur eller är i ett svårt läge — du kan själv råka ut för samma sak.

Han aktar sina löss för snuva, sa kunden när det brann i hantverksmästarns hår.(Småland) (SVO)— Beskriver någon som bekymrar sig om småsaker medan en stor katastrof pågår — helt fel prioriteringar

(han är) bara skinn och ben— (han är) mycket mager

(han är) ett nummer för sig— (han är) en originell person

(han är) ett svagt nummer— (han är) en föga dugande person

Han är lika dryg som fan är vig, sa knallen om skåningen.(Västergötland) (SVO)— En västgötsk kringvandrande handelsman säger att skåningen är extremt arrogant och inbilsk — lika ar

Han är man, som gör mans gärning.— En riktig man bevisas genom sina handlingar — den som utför sitt ansvar och sina plikter förtjänar a

(han är) något till (karl)— (han är) en riktig (karl)

ha näsa för (ngt)— vara bra på att bedöma (ngt)

Han äter så han svettas och arbetar så han fryser.— Lat person som överdrivet njuter av mat men undviker arbete — äter med frenesi men arbetar så lite a

Han ber för sin sjuka mor, sa torparn.(Småland) (SVO)— Används ironiskt om någon som skyller på ädla skäl (fromhet, omsorg) för att slippa arbete eller sky

(han) blev nervös och förlorade sin normala prestationsförmåga— Drabbas av prestationsångest; tappa förmågan att prestera normalt på grund av nervositet eller press

Hand bör hand få.— Du bör behandla andra som du själv vill bli behandlad — ömsesidighet och gentjänster är grunden för

handel och vandel— sätt att leva och uppföra sig

handen på hjärtat!— uppriktigt sagt!

Handen på hjärtat!— Uppriktigt sagt!

Handhjälp är bättre än munhjälp.— Praktisk hjälp är mer värd än tomma löften eller råd som aldrig omsätts i handling.

Handla ärligt, så kan du svara djärvt.— Den som handlar med ärlighet och integritet behöver inte frukta att bli ifrågasatt — ett rent samvet

handla i god tro— handla som man tror är riktigt

handla och vandla— bete sig i sina sysslor och i sin livsföring

handsken är kastad— en utmaning är gjord

Handsken är kastad— Ett avgörande steg är taget.

hands off— bort med tassarna

Han duger ej till skogvaktare, som räds för buskarna.— Den som är rädd för små hinder passar inte för ett krävande uppdrag. Man måste tåla motgångar i sin

Han duger ej till smed, som räds för gnistorna.— Den som inte tål jobbets risker och utmaningar är inte lämpad för yrket eller uppgiften.

Han duger ej till soldat, som inte kan tåla krutröken.— Den som inte klarar av svårigheter och obehag passar inte för uppgiften. Man måste tåla motgångar i

handvändning— En mycket kort tidsrymd; något som görs snabbt och utan större ansträngning.

ha nerverna utanpå— vara mycket nervöst lagd

Han fick veta var David köpte ölet.— Fick en skarp tillrättavisning eller lärde sig på hårda vägen vad som gäller.

Han förstår att vända kappan efter vinden.— Anpassar sig opportunistiskt efter rådande omständigheter eller åsikter för att gynna sig själv, uta

Han förstår sig lika mycket därpå, som suggan på väderkvarnen.— Han förstår ingenting alls av ämnet — lika litet som en gris förstår hur en väderkvarn fungerar.

hänga i— fortsätta sitt arbete, strävan eller kamp mot ett mål (trots att det kräver ett mått av ansträngning

hänga ihop som ler och långhalm— vara oskiljaktiga

hänga ihop som ler och långhalm— två objekt som hör ihopa, är oskiljaktiga

hänga ihop som ler och långhalm— (idiomatiskt) vara oskiljaktiga

Hänga ihop som ler och långhalm— Några som alltid hänger ihop, är mycket goda vänner. Uttrycket kommer från attlerablandat medhalmanv

hänga i luften— inte vara fast grundad

hänga i luften— (idiomatiskt) inte vara fast grundad

hänga läpp— vara ledsen

hänga läpp— (idiomatiskt) vara på dåligt humör, vara ledsen

Hänga läpp— Att sura, vara deprimerad eller nedstämd.

hänga med— /kunna/ röra sig tillräckligt snabbt för att inte komma efter någon eller några andra eller utveckla

hänga med huvudet— vara märkbart nedstämd

hänga näbb— uttrycka eller känna missmod, vara modstulen och bedrövad

hänga på en skör tråd— (bildligt, idiomatiskt) vara på gränsen till att upphöra eller inte bli av, med en ytterst liten mar

hänga på en tråd— (bildligt, idiomatiskt) synonym till hänga på en skör tråd

hänga på en (tunn/skör) tråd— vara mycket nära att förintas eller att ej förverkligas

hänga på ett hår— vara ytterst nära att misslyckas

hänga på gärdsgården— vara i ett kritiskt läge

hänga på låset— (idiomatiskt) vänta på att en butik, restaurang eller liknande ska öppna, för att få tidig tillgång;

hänga på låset— vänta på något

Han går långt, som går sakta.— Noggrann och metodisk framfart ger bättre resultat på sikt än att hasta fram och riskera misstag.

hänge sig åt— ägna, lägga tid på något intressant

(ha ngn) i hälarna— (ha ngn) alldeles bakom sig

ha (ngn) i hasorna— ha (ngn) tätt efter sig

ha ngn/ngt i sitt våld— fullständigt behärska ngn/ngt

ha ngn/ngt på gaffeln— vara i stånd att (inom kort) skaffa sig kontroll över (eller besegra) ngn/ngt

ha ngn på tråden— vara i telefonförbindelse med ngn

Hängslen och livrem— Fullständigt säkert.

ha ngt emot ngn— tycka illa om ngn

ha ngt för händer— syssla med ngt

ha ngt för ögonen— ha ngt som mål

ha ngt i bakfickan— ha ngt i beredskap att tas fram vid behov

ha (ngt) i kikaren— planera (ngt)

ha ngt obytt med ngn— ha ngt otalt med ngn

ha ngt otalt med ngn— vara inblandad i en outredd konflikt med ngn

ha (ngt) på hand— ha utsikt att få (ngt)

(ha ngt) på sned— Ha något fel eller i oordning; något stämmer inte eller sitter inte rätt.

(ha ngt) på tre kvart— (ha ngt) på sned

ha ngt som i en (liten) ask— vara helt säker på att få ngt

ha (ngt) till hands— ha (ngt) inom räckhåll

ha ngt visst— ha ngt speciellt intressant eller lockande

han har bollen— det är han som har möjlighet eller skyldighet att handla

Han har lärt konsten av mig, sa fan om riksdagsgubben. (Stockholm) (SVO)— Djävulen hävdar att en politiker lärt sig sveket av honom — ironisk kommentar om att riksdagsmän är

Han har varit iRommen inte sett Påven.Emanuel Strauss, Concise Dictionary of European Proverbs, Routledge, isbn=978-1-136-78971-7, p. 274— Att ha besökt en plats utan att uppleva det viktigaste – att missa det mest uppenbara eller centrala

Han måste lägga väl i matsäcken, som tänker leva en annan ut.— Den som vill överleva eller klara sig längre än en annan måste planera noggrant och ha goda förbered

han sa inte flaska— han sade absolut ingenting

(hans) bättre hälft— (hans) hustru

(hans) dagar är räknade— (han har) inte lång tid kvar att leva

hans dagars upphov— hans förälder/föräldrar

hans dag blev kort— hans levnadstid blev kort

Han ser inte oftare mild ut, än då by brinner och barn kastas i elden.— En person som aldrig ser mild ut — bara i de mest katastrofala, omöjliga situationerna visar han vän

(hans) göranden och låtanden— (hans) förehavanden

(hans) högra hand— (hans) mycket nära medhjälpare

(han sjöng) så att det stod härliga till— (han sjöng) så att det verkligen gjorde intryck

(han skulle) rotera i sin grav— (han skulle) ha reagerat mycket negativt

hans stjärna är i sjunkande/nedåtgående— han håller på att förlora sin berömmelse

han talar som han har förstånd till— han vet inte bättre

(han var) en syn för gudar— (han var) verkligen värd att beskåda

han var inte med när krutet fanns upp— han är ovanligt enfaldig eller oerfaren

ha nyhetens behag— vara behagligt på grund av att det är tidigare obekant

Ha och få är inte detsamma.— Att äga något är inte samma sak som att bli lovad det — man ska inte räkna med saker man ännu inte f

ha ögon där bak— Att uppfatta allt som händer runtomkring, även bakom ryggen — ha en nästan övernaturlig förmåga att

ha ögonen med sig— vara uppmärksam

Ha ögonen med sig— Att vara uppmärksam.

ha ögon i nacken— vara mycket uppmärksam på omgivningen

Ha ögon i nacken— Att se allt.

(ha) ont om (pengar)— (ha) för lite (pengar)

ha ordet på tungan— veta vad man vill säga utan att kunna formulera det

ha på fötterna— (idiomatiskt) ha goda argument, vara förberedd

Ha på fötterna— Vara väl förberedd, väl påläst inför en diskussion eller liknande.

ha på känn— Att ha något på känn innebär att intuitivt ana eller förnimma något utan konkreta bevis, en känsla s

ha på känn— (idiomatiskt) ha en stark känsla eller föraning om något utan att ha konkreta bevis eller säker info

ha panna att (störa)— vara fräck nog att (störa)

(ha) pengar som gräs— (ha) mycket pengar

ha pengar som gräs— ha nästan obegränsat med pengar

Ha pengar som gräs— Ha nästan obegränsat med pengar.

ha råd— ha tillräckligt med resurser för att kunna betala given kostnad

ha radar för (ngt)— ha känsla för eller instinktivt ana (ngt)

ha råg i ryggen— (idiomatiskt) vara modig; vara stark (mentalt eller fysiskt); ta ansvar; ha moralisk styrka, vara ut

ha råg i ryggen— ha moralisk styrka

ha råg i ryggen— (idiomatiskt) vara modig; vara stark (mentalt eller fysiskt); ta ansvar; ha moralisk styrka, vara ut

ha råg i ryggen— ha moralisk styrka

Här är rum för fler, sa käringen, låste upp källardörren.(Småland) (SVO)— Med ironisk humor antyder att döden skapar plats — källaren symboliserar graven.

här blir inga barn gjorda— här händer ingenting som ger något resultat

hårda bandage— (fysiskt eller psykiskt) påfrestande behandling

hårda bud— (idiomatiskt) mycket svåra villkor, riktigt jobbig situation

hårda bud— mycket svåra villkor

hårda bud i Mellerud— (idiomatiskt) variant av \"hårda bud\"; mycket svåra villkor, riktigt jobbig situation; med en viss

Hårdatider, sa tiggaren, fick stryk i stället förpengar.(Halland) (SVO)— När man redan har det svårt kan det bli ännu värre — svårigheter drabbar dem som redan är utsatta.

härda ut— klara av något jobbigt tills det är över; stå ut

har den äran— sägs eller skrivs till en person som firar sin födelsedag i syfte att visa sin välönskan

Hård nöt vill ha skarpa tänder.— Svåra problem kräver speciell kompetens eller extra ansträngning för att lösas.

Hård som flinta— Något är mycket hårt.

har du ägg i mössan?— Uttryck som ifrågasätter om någon uppför sig dumt eller utan omdöme; ungefär synonymt med 'är du klo

har du sett på fan— det var en överraskning

har du tagit fan i båten får du ro honom i land— du är ansvarig för att lösa utmaningar du gett dig in i; du får ta konsekvenserna av dina handlingar

Håren ombytas med åren.— Med åldern förändras håret — man får grått hår eller förlorar det. Yttre förändras med tiden.

håren reste sig på hans huvud— han blev mycket rädd

ha rent bröd i påsen— ha rent mjöl i påsen

ha rent mjöl i påsen— inte ha gjort ngt (orätt) som behöver döljas

ha rent mjöl i påsen— (idiomatiskt) inte ha något (t.ex. ha gjort något omoraliskt eller på annat sätt dåligt) som behöver

Har fan bara fått ett hår, så tar han nog hela kroppen.— Ger man den onde (eller en girig person) minsta möjlighet, utnyttjar han den till fullo för att ta a

Här finns inga barmhärtiga människor, här finns bara hökare, sa hökaren åt tiggaren.(Stockholm) (SVO)— Ironisk wellerism om hyckleri – den som borde visa medkänsla avfärdar andras nöd med egenintresse so

(här ges) hämnd för gammal oförrätt!— Utrop som markerar att man nu tar hämnd eller vedergällning för en tidigare oförrätt.

Här har du min ärliga hand, sa tjuven.(Skåne) (SVO)— Ironisk kommentar om någon som utger sig för att vara ärlig trots att deras handlingar eller karaktä

Här in, här ut, sa sjömannen, såg flickan vid inloppet.(Blekinge) (SVO)— Syftar på det flyktiga och kortvariga — sjömannen passerar in och ut utan att stanna, precis som han

Har man det som klingar, nog får man den som springer.— Har man pengar lockar man till sig folk som arbetar och tjänar en.

Har man hunnit alnen, hinner man väl kvarteret.— Den som klarat det större/svårare steget klarar också det mindre — har man gjort det mesta, orkar ma

Har man inte jungfrur, dansar man med madamer.— Man nöjer sig med vad som finns tillgängligt när det bästa alternativet inte går att få.

Har man inte kalk, så bör man mura med ler.— Använd det du har tillgängligt. Saknar du det bästa verktyget eller resursen, får du klara dig med d

Har man sagt A, bör man även säga B.— Om man påbörjar något måste man fullfölja det — man kan inte stanna halvvägs när man redan tagit det

har man sagt a får man också säga b— har man börjat måste man fortsätta

har man sagt A får man säga B— Har man börjat något måste man ta konsekvenserna och fortsätta.

Har man sagt A får man säga B.Martinsson (1996), p. 521— När man väl påbörjat något måste man fullfölja det — man kan inte stanna halvvägs.

har man sett (på maken)!— det var anmärkningsvärt!

har man tagit fan i båten får man ro honom i land— Har man gett sig in på något måste man fullfölja det.

Har man tagit fan i båten får man ro honom i land.Ström (1981), p. 102— När man väl börjat något problematiskt måste man fullfölja det, oavsett konsekvenserna.

Harm gör helvete.— Bitterhet och agg förgiftar tillvaron inifrån — den som bär på harm skapar sitt eget lidande.

här och där— på vissa ställen

Hår och skada växa varje dag.— Små skador och problem växer och förvärras om de ignoreras, precis som håret växer lite varje dag.

här och var— på vissa ställen

här och var— på olika ställen

här ser ut som Jerusalems förstöring— här är det en obeskrivlig röra

Här ska bli annan malt, sa bryggarn, rostade potäterna.(Skåne) (SVO)— Skryter om förbättring medan man i praktiken nöjer sig med sämre substitut; säger en sak men gör en

härs och tvärs— än åt ena hållet, än åt andra

härs och tvärs— i diverse riktningar, åt alla håll och kanter

Hårt emot hårt, sa fan, bet i sten.(Blekinge) (SVO)— När man möter motstånd med lika hård kraft kan det sluta illa för en själv.

hårt hållen— som inte ges mer än mycket starkt begränsad frihet

Härtill är jag nödd och tvungen— Sebrasklapp.

Hårt mot hårt, sa’ käringen, föll mot hälleberget.— När två lika envisa eller hårda parter möts ger ingen efter — med humoristisk underton om att det sä

hart när— Mycket nära att inträffa men ändå inte riktigt; på gränsen till något utan att fullt ut nå dit, snud

hart när— i det närmaste

Har varit i säck innan det kom i påse— Något som tidigare sagts eller tänkts av någon annan.

här vilar inga ledsamheter— här är det gott humör, här går det livat till

ha ryggen fri— vara garderad mot efterräkningar

ha samvete till— anse som moraliskt rätt

ha satt sin sista potatis— vara utesluten från vidare deltagande

ha sett sina bästa dagar— ha passerat sin höjdpunkt

ha sina ljusa stunder— emellanåt visa goda egenskaper

ha sina sidor— ha åtskilliga icke önskvärda egenskaper

ha sitt på det torra— (idiomatiskt) ha uppnått en säkrad (ekonomisk) ställning, ha god ekonomi

ha sitt på det torra— ha uppnått en säkrad (ekonomisk) ställning

Ha sitt på det torra— Ha en säker ekonomisk ställning.

ha skarp näbb— ha för vana att säga elaka saker

ha skinn på näsan— vara bestämd och viljestark

ha skinn på näsan— (idiomatiskt, bildligt) vara självsäker, bestämd och viljestark

ha snö i håret— vara vithårig

ha spenderbyxorna på— (idiomatiskt) vara frikostig med pengar vid visst tillfälle

ha spenderbyxorna på (sig)— vara frikostig med pengar

Hasta makligt gör gärningen bäst.— Att arbeta lugnt och metodiskt ger bättre resultat än att stressa — den som skyndar riskerar att gör

Hastig rikedom gör mannen misstänkt.Strauss Emanuel— Den som snabbt blir rik väcker misstankar om ohederlighet — snabb förmögenhet antas ofta komma från

hastigt och lustigt— plötsligt och oväntat

hata/sky ngt som pesten— hata/sky ngt intensivt

ha tjock/hård hud— vara psykiskt okänslig

ha tjock hud— vara (psykiskt) okänslig

ha tomtar på loftet— betyder att en person inte är riktigt klok

ha tomtar på loftet— vara dum eller tokig

ha tomtar på loftet— (idiomatiskt) vara dum eller tokig

ha trög mage— ha förstoppning

Hatten av för— Allt beröm för.

Hatt på hatt— För mycket av det goda, jämför ”Kaka på kaka”.

ha tumme med— (idiomatiskt) vara skicklig på eller ha tur med; lyckas med

ha tumme med (ngn)— åtnjuta (ngns) förtroende eller välvilja

Ha tummen i ögat på någon— Noggrant övervaka någon.

ha tummen i ögat på (ngn)— noga övervaka (ngn)

ha tummen mitt i handen— vara väldigt dålig på praktiska göromål

ha tummen mitt i handen— vara opraktisk

ha tummen mitt i handen— vara väldigt dålig på praktiska göromål

ha tummen mitt i handen— (idiomatiskt) vara klumpig eller hjälplös beträffande praktiska göromål

ha tummen på ögat på (ngn)— noga övervaka (ngn)

ha tungan rätt i mun— Formulera sig noggrant och välja sina ord med omsorg.

(ha uppgiften) i första/andra hand— (ha uppgiften) utan/med ett mellanled

haussa upp— driva upp, uppreklamera

ha utsikt att få (ngt)— Ha goda chanser att erhålla något; det finns rimlig möjlighet att det blir verklighet.

hava ett finger med i spelet— (ålderdomligt) variant av ha ett finger med i spelet

ha väl reda på sig— vara kunnig eller välunderrättad

hava på känn— ålderdomlig variantform till ha på känn

ha vassa armbågar— uppträda hänsynslöst i sin strävan att vinna fördelar

häva upp— plötsligt utstöta kraftigt ljud

hav förbarmande— ha överseende med

Hederlig förlust är bättre än neslig vinst.— Att förlora med ärlighet och värdighet är mer värt än att vinna genom skamliga eller ohederliga meto

Hederligt i skålen, sa spelman, fick en palt.(Halland) (SVO)— Musikern fick dåligt betalt (bara en enkel palt) men kvitterade med ironi – accepterade ödmjukt sin

Hej bröllop, sa skräddarn, fick en ny piga.(Dalsland) (SVO)— När andra firar kan den klipske passa på att ordna något för egen vinning.

hej kom och hjälp mig— (vardagligt) beskriver en person vars yttre lämnar en del i övrigt att önska

hej på dig— (vardagligt) hälsningsfras

hej vilt— (vardagligt) okontrollerat

hela baletten— alltihopa, det hela

hela baletten— alltihop, allihop

hela baletten— (idiomatiskt) allihop, alltihop

Hela baletten— Alltihop.Från tyskandie ganze Palette.[källa behövs]

hela faderullan— Allt möjligt sammantaget, hela högen eller samlingen — används för att beteckna en grupp saker eller

hela klabbet— Syftar på hela röran, alltihop utan undantag — allt som hör ihop med en viss situation eller ett vis

hela konkarongen— alltsammans, allesammans

hela konkarongen— (idiomatiskt, vardagligt) alltsammans, allesammans

hela köret— Allting utan undantag; hela bunten, hela samlingen eller alla inblandade — ingenting lämnas utanför,

hela rasket— rubbet, alltihop

hela rasket— Allting utan undantag; hela bunten, hela samlingen eller alla inblandade utan att lämna något eller

hela surven— alltihop, allihop

hela tiden— mycket ofta, frekvent

(hela) tjocka släkten— (hela den stora) släkten

hel biljett— biljett till fullt pris (för vuxna)

helhjärtat ge sig in på ngt— Engagera sig fullständigt i något med all sin energi och övertygelse, utan att hålla tillbaka.

helig ko— ngn eller ngt som ej får kritiseras

Hellre äter jag själv än jag låter barnen svälta, sa gumman, tänkte på den dyratiden.(Skåne) (SVO)— Ironisk självförsvar: man motiverar eget själviska beteende med omtanke om andra, men i själva verke

Hellre en fågel i handen än tio i skogen.Holmqvist (1991), p. 50— Det säkra är bättre än det osäkra — håll fast vid vad du redan har istället för att riskera det för

Hellre fly än illa fäkta.— Bättre att dra sig undan än att kämpa dåligt och förlora. Klok reträtt är ibland det klokaste valet.

Hellre fria en skyldig än fälla en oskyldig.Ström (1981), p. 360— Bättre att låta en skyldig gå fri än att döma en oskyldig — rättssäkerhet väger tyngre än att straff

Hellre vara en liten fågel i lunden än en stor fågel i buren.— Frihet är bättre än rikedom och status — det är bättre att leva fritt i enkla förhållanden än att ha

helt enkelt— enkelt att förklara, självklart, direkt

helt enkelt— så enkelt som

helt och hållet— fullständigt

helt och hållet— (idiomatiskt) fullständigt, fullt (ut)

helt sonika— på ett tydligt och bestämt sätt, utan att tveka, utan betänklighet

helt sonika— helt enkelt

(helt) under isen— mycket dålig

Helvetet blir aldrig fullt.— Det finns alltid plats för fler onda människor — ondska och elände tar aldrig slut i världen.

helvetet brakar loss— när kaos eller totalt oreda bryter ut; när det blir ett helvete

Helvetet, havet och den girige få aldrig nog.— Giriga människor är omättliga — precis som helvetet och havet aldrig fylls, kan en girig person aldr

Hemlig ovän är värre än uppenbar fiende.— En dold fiende är farligare än en öppen, eftersom du inte kan skydda dig mot hot du inte känner till

Hemlig sorg gör tungt hjärta.— Att hålla sin sorg för sig själv, utan att dela den med andra, tynger sinnet och gör bördan tyngre a

Hemma är bäst, sa fan om helvetet.(Stockholm) (SVO)— Man föredrar det välbekanta, även om det inte är perfekt — som djävulen som trivdes bäst i sitt helv

Hemma håll styr på ditt lynne och ute på din tunga.— Hemma ska du behärska ditt humör, ute ska du tänka innan du talar.

Hemma som en björn, borta som en skjuten örn.— Trygg och dominant i hemmiljön, men hjälplös och vilsen när man befinner sig utanför sitt trygga rev

Herodes och Pilatus är goda vänner.— Fiender kan bli allierade när de har ett gemensamt intresse eller en gemensam motståndare att enas m

herostratiskt ryktbar— känd till följd av ett illdåd (efter den Herostratos som tände eld på Artemis-templet i Efesos)

Herrar och narrar ha fritt ord.— Mäktiga personer och dårar tillåts säga vad de vill utan att straffas för det.

Herrebön är detsamma som befallning.— När någon med makt ber om något är det i praktiken ett krav — man kan inte säga nej.

Herregunst är icke något arv.— Mäktiga personers välvilja kan inte ärvas eller tas för given — den måste förtjänas på nytt av varje

herre min je— (vardagligt) ett (mildare) kraftuttryck

Herrens fruktan är vishetens begynnelse.— Att frukta och respektera Gud är grunden för all verklig visdom och rätt livsförståelse.

herre på täppan— (person) med full kontroll över situationen

Herre på täppan— Den som bestämmer eller dominerar.

Herrskapsbarn bli ej alltid de bästa.— Barn till rika och privilegierade blir inte nödvändigtvis bättre människor — uppfostran och karaktär

heta duga— (idiomatiskt, vardagligt) vara mer än tillräcklig; vara mycket tillfredsställande

het på gröten— alltför ivrig

het på gröten— mycket ivrig

Het på gröten— Ivrig att agera.

het potatis— (idiomatiskt) fråga som kan vålla strid, debatt. Ursprunglig betydelse: en känslig fråga som man int

Het potatis— En besvärlig, känslig fråga.

Hett om öronen— Hamna i ett svårt och utsatt läge.

himmel och pannkaka— (vardagligt) uttrycker förvåning

hin håle— Eufemistisk omskrivning för djävulen, använd för att undvika att uttala det direkta namnet på den on

hipp som happ— hur som helst, utan någon tanke eller planering bakom

hissa flaggan på halv stång— hissa flaggan två tredjedelar av stångens längd som tecken på sorg

hit och dit— än åt ena, än åt andra hållet

hit och dit— i en pendlande rörelse

hitta på— med fantasin konstruera något abstrakt; tänka ut en lösning på ett problem eller något annat användb

hjälpa ngn på traven— hjälpa ngn att komma i gång

hjälpa (ngn) till rätta— ge (ngn) vägledning i en ny situation

hjälpa på traven— Ge stöd så att någon lättare kan komma vidare.

hjälpa till rätta— Hjälpa någon som vilse eller förvirrad att hitta rätt väg, lösning eller riktning, guida dem ur en b

Hjälp dig själv, så hjälper dig Gud.— Ta egna initiativ och ansträng dig själv — hjälp kommer till dem som hjälper sig själva, inte till p

Hjälpen är god utom i grötfatet.— Hjälp är alltid välkommen – utom när det gäller maten på egen tallrik. Där vill man klara sig själv.

Hjälper ej rävpälsen, måste lejonhuden stå bi.— När list och slughet inte räcker till, måste man ta till styrka och makt istället.

Hjälplös hjälper Gud.— Den som inte kan hjälpa sig själv får hjälp av Gud – i hjälplöshet finns det utrymme för gudomlig nå

hjärtans gärna— ytterst gärna

Hjärtat är källan, tungan är rännilen.— Det man säger speglar vad man innerst inne känner och tänker — orden flödar från hjärtats innersta.

Hjärtat på rätta stället— Att vara god, medmänsklig.

hjärtats bildning— Inre godhet och moralisk finhet som inte kommer från lärdom utan från en naturlig och genuin välvilj

hjärtligt tack— innerligt tack från hjärtat

hjärtligt tack!— Ett varmt och uppriktigt uttryck för tacksamhet; innerligt tack.

Höga gåvor, kort liv.— Mycket begåvade eller talangfulla människor tenderar att dö unga — stor talang följs ofta av kort li

Höga herrar, djupa tankar.— Mäktiga människor har komplexa avsikter och planer som vanligt folk inte förstår eller kan genomskåd

Höga träd blåsa snarast omkull.— De mäktigaste och mest framstående är också mest utsatta för fall och motgångar.

Högfärd är alla lasters drottning.— Arrogans och stolthet är roten till alla laster — den som är högfärdig riskerar att falla i alla and

Högfärd störtar sig själv.— Den som är arrogant och inbilsk orsakar sitt eget fall — övermod leder oundvikligen till undergång.

Hög lycka bör äga djup grund.— Stor lycka och framgång kräver stabil grund — annars är den bräcklig och riskerar att rasa.

högmod går före fall— Den som är alltför arrogant riskerar ett ödmjukande nederlag.

Högmod går före fall.Wallensteen (1991), p. 24— Arrogans och övermod leder till nederlag — den som tror sig vara överlägsen riskerar att misslyckas.

Högmod gör armod.— Överdriven självgodhet och arrogans leder till ekonomisk och social nedgång. Den som är för stolt ta

Högmod kostar mera än hunger, törst och köld.— Arrogans och fåfänga orsakar mer skada och lidande i livet än fysiska umbäranden som svält, törst oc

Hög som ett berg— Något väldigt högt

hög som ett hus— (talesätt) mycket hög; mycket lång (om person)

högsta hönset— det höns (den höna) med högst maktställning i hönsens sociala hierarki

högsta hönset— den förnämsta (personen)

hög stämning— Uppsluppen, glad och festlig atmosfär där humöret och energin bland de närvarande är på topp.

Högsta rätt är stundom högsta orätt.— Strikt tillämpning av lagen kan ibland leda till orättvisa resultat — regelrätt korrekt kan ändå bli

Högt ämbete, svår räkenskap.— Den som innehar en hög position bär ett tungt ansvar och kommer att ställas till svars för sina besl

högt i tak— (idiomatiskt) där man kan uttrycka sin åsikt fritt utan att ta hänsyn till formella strukturer eller

Högt i tak— Att det är tillåtet med udda åsikter.

Högt mod finnes såväl under vallmarströjan som sammetskjortelen.— Mod och tapperhet finns hos både fattiga och rika — karaktär beror inte på social ställning eller ri

Högt på pall gör djupt fall.— Den som når höga positioner riskerar ett desto större fall om lyckan vänder.

Högt stånd vill ha förstånd.— Den som har hög social ställning eller makt måste också visa gott omdöme och klokhet.

höja ngn/ngt till skyarna— starkt berömma ngn/ngt

höja (ngn) till skyarna— kraftigt berömma (ngn)

höja ngn till stjärnorna— Att berömma och prisa någon i överdrivet höga ordalag; lyfta fram en person som exceptionell och ge

höjd över all kritik— så felfri att angrepp är meningslösa

Hönan lever såväl av sitt krafs, som lejonet av sitt rov.— Var och en försörjer sig efter sin förmåga — den svage klarar sig lika bra som den starke, var och e

Hon är moder, som maten ger.— Den som försörjer och tar hand om dig förtjänar titeln mor — oavsett biologiskt samband. Omsorg visa

(hon är sin mor) upp i dagen— (hon är) fullständigt lik (sin mor)

(hon hoppades) i sitt stilla sinne— (hon hoppades) tyst för sig själv

hoppa i galen tunna— (idiomatiskt) göra ett felaktigt val, begå ett fatalt misstag

hoppa i galen tunna— göra ett felaktigt val

Hoppa i galen tunna— Göra ett felaktigt val.

hoppa i säng— (idiomatiskt, vardagligt) gå och lägga sig i sängen

hoppa kråka— hoppa jämfota

hoppa över— strunta i; ej ta med

hoppa över skaklarna— (undantagsvis) göra ngt opassande men roligt

hoppa över skaklarna— (idiomatiskt) undantagsvis göra något opassande men roligt, släppa sig lös på otillbörligt sätt, gör

Hoppa över skaklarna— Göra något opassande men roligt, vara otrogen.

Hoppas när dig går som värst, frukta när dig går som bäst.— När livet är som svårast finns hopp om förbättring; när allt går bra bör man vara försiktig, för mot

Hoppas och bida gör mången till narr.(Jfr. Sal. Ordspr. 21— Att passivt hoppas och vänta utan att handla leder många människor till besvikelse och gör dem till

Hoppas så länge du lever.— Hoppet är en livskraft man bör behålla livet ut — att ge upp hoppet är att ge upp livet självt.

Hoppet är det sista som lämnar människan.Liljeholm (1981), p. 102— Människan ger aldrig upp hoppet, hur svårt det än är — det är det sista hon håller fast vid.

Hoppet bär konungakrona.— Hoppet är något storslaget och värdefullt — den som har hopp bär på något kungligt och kan uthärda s

Hoppet dör sist.— Människan behåller hoppet om en bättre situation ända till slutet, även när allt annat verkar förlor

Hoppet gör ett sött lidande.— Att hoppas på något gott gör att man uthärdar svårigheter lättare — hoppet lindrar smärtan och gör v

Hopp om bättring gör bördan lätt.— Hoppet om att saker ska bli bättre gör det lättare att uthärda svårigheter och bära tunga bördor.

höra av— få livstecken eller kontakt av någon

höra hemma— när något är accepterat inom ett sammanhang; har sin rätta plats; är passande

höra hemma— passa bra in, platsa, vara lämplig på en plats

Höra mycket och tala sparsamt är en hjältedygd.— Att lyssna aktivt och hålla tungan i styr är en stor dygd — visa visdom genom att tala lite och lyss

höra röster— ha rösthallucinationer

höra/se på maken— höra/se ngt liknande

höra sig för— (reflexivt) fråga för att få information, ta reda på något

höra talas om— få kännedom om

Hos mig skall du inte frysa, sa fan till snöskottaren.(Stockholm) (SVO)— Djävulen lovar värme i helvetet åt den som skottar snö — ironisk kommentar om falskt lockande erbjud

Hos stora herrar skall man ej tala utan att bli tillfrågad.— Håll tyst inför mäktiga personer och tala bara när du blir direkt tillfrågad — visa respekt genom ty

Hosta har hjälpt mången präst på predikstolen.— En liten paus eller konstlad hosta kan ge en talare tid att samla tankarna när orden tryter.

hösta in— samla ihop, samla in (stora mängder); ofta, men inte alltid, underförstått att man ska kunna njuta a

Hot dräper ingen.— Tomma hot utan handling är ofarliga — ord skadar inte, bara verkliga handlingar gör det.

Höttar du, så slår jag.— Om du hotar mig kommer jag att agera. Den som utmanar eller skrämmer kan räkna med verkliga konsekve

hugga i sten— grundligt missta sig

hugga i sten— göra ett allvarligt misstag

hugga i sten— grundligt missta sig

hugga i sten— göra ett allvarligt misstag

Hugga i sten— Grundligt missta sig.

Hugg är behållna håvor.— Slag man slipper ta emot är lika värdefulla som saker man behåller — det man undviker att förlora är

Hugger man ovanom sig, så falla spånorna i ögonen.— Angriper man någon som är mäktigare än en själv, riskerar man att skadan drabbar en själv.

hugget i sten— (metaforiskt) fastslaget; som ej kan ändras

hugget som stucket— (idiomatiskt) när två alternativ är lika bra eller dåliga; när det inte spelar någon roll vilket alt

Hugget som stucket— När det inte är någon skillnad. Från[källa behövs]översättning av en tyskfäktningsterm;weder gehauen

hugg i ryggen— (idiomatiskt) svekfull handling

huller om buller— utan ngn ordning

huller om buller— i oordning, i oreda, utan struktur eller organisering; oordning, oreda

Hund är hund, om än han är aldrig så brokig.— En varelses grundläggande natur förändras inte av yttre egenskaper — saker förblir vad de är, oavset

Hundar och adelsmän stänga icke dörren efter sig.— Adelsmän och hundar bryr sig inte om att stänga dörren — de förväntar sig att andra gör det åt dem.

Hundasår läkes med hundahår.— Det bästa botemedlet mot ett problem är ofta samma sak som orsakade det — som att dricka alkohol mot

Hunden skäller på månen, den går dock sin gilla gång.— Kritik och protester förändrar ingenting — saker och ting fortsätter ändå som de brukar, oavsett hur

Hunden springer för maten, haren för livet.— Den som kämpar för sin överlevnad är alltid mer motiverad än den som bara kämpar för bekvämlighet el

Hundra år orätt blir icke en timma rätt.— Lång tids orättvisa gör den inte rätt. Orätt förblir orätt oavsett hur länge den pågått.

Hunger håller ingen fastlag.— När man är tillräckligt hungrig bryr man sig inte om regler eller traditioner — nöden tvingar fram h

Hungern är bästa kryddan.— Mat smakar alltid bättre när man är hungrig. Hunger gör att man uppskattar enkel mat mer än lyx utan

hungern är den bästa kryddan— maten smakar bäst när man är hungrig

Hungern är en elak rådgivare.— När man är hungrig fattar man dåliga beslut och handlar kortsiktigt utan att tänka klart.

Hungern är ett skarpt svärd.— Hunger driver människor till desperata handlingar — nöd och svält är kraftfulla drivkrafter som får

Hungern driver hunden i band.— Nöden tvingar människan att göra saker hon annars aldrig skulle acceptera — svält och desperation br

Hungern gör maten söt.— När man är hungrig smakar all mat gott. Svårighet och brist ökar uppskattningen för det man annars t

Hungra och vänta gör mannen otålig.— Hunger och väntan är de två saker som snabbast tar slut på tålamodet och gör en människa irriterad o

Hungrig åsna aktar ingen piska.— Den som är desperat nog bryr sig inte om hot eller straff — nöden driver bortom rädslan.

Hungrig mage är den bästa kock.— När man är hungrig smakar all mat gott — hungern gör maten mer välsmakande än någon krydda eller ski

hungrig som en varg— (idiomatiskt) extremt hungrig

hungrig som en varg— väldigt hungrig

Hungrig som en varg— Mycket hungrig, omättlig.

(hungrig) till tusen— oerhört (hungrig)

hur dags?— vid vilken tid på dagen/dygnet?

hur det (nu) var— på vilket sätt det (än) förhöll sig

hur eller hur— (dialektalt) hur som helst, i vilket fall som helst

hur in i vassen (kör du?)— hur tusan (kör du?)

hur man än bär sig åt så är det alltid galet på ngt sätt— Oavsett vad man gör blir det fel – man hamnar i kritik hur man än handlar.

Hur man än vänder sig har man ändan bak.Ström (1981), p. 299— Oavsett vad man gör hamnar man i samma situation — det finns ingen bra utväg.

hur man (än) vänder sig (så) har man ändan/rumpan bak— det är svårt hur man än gör

hur man vänder sig så har man ryggen/rumpan bak— hur man än bär sig åt så är det alltid galet på ngt sätt

hur så?— varför säger eller frågar du så?

hur som haver— (idiomatiskt) hur som helst

Hur svart är du? sade kitteln till grytan.— Att kritisera någon för ett fel man själv har — hyckleriet att se andras brister men inte sina egna.

Husbondens öga gör hästen fet.— När ägaren själv håller uppsikt och sköter om sin egendom blomstrar verksamheten — personligt engage

Husbondens öga gör mer än hans bägge händer.— En ledares personliga tillsyn och närvaro motiverar och effektiviserar arbetet mer än dennes egna fy

(huset är intecknat) upp över skorstenen— (huset är intecknat) till sitt fulla värde

Husfred är husfröjd.— Fred och harmoni i hemmet skapar glädje och trivsel för alla som bor där.

Hushålla med limpan, så varar hon hela julen.— Var sparsam med resurserna, så räcker de längre. Syftar på vikten av måttfullhet och hushållning.

Hushåll utan hustru är lykta utan ljus.(alternativtHus utan hustru är skepp utan styre.)— En kvinna i hemmet är avgörande för ordning och funktion — utan henne saknar hushållet ledning och h

Hushyra och ränta vilar aldrig.— Ekonomiska skyldigheter som hyra och räntor slutar aldrig ticka — oavsett livssituation måste de bet

Huskors botas ej med tårar.— Kroniska problem i hemmet löses inte genom att gråta — man måste handla aktivt istället för att klag

Hustru bör väljas med öronen, inte med ögonen.— Välj partner efter rykte och karaktär — vad andra säger om henne — snarare än efter utseende.

Hustrun äter när hon vill och vad hon vill, men bonden när han får och vad han får.— Hustrun bestämmer i hushållet och äter på sina villkor, medan mannen är beroende av hennes välvilja

Hustrun och ugnen tjäna bäst i huset.— En hustru och en ugn gör störst nytta när de finns hemma och sköter hushållet.

huta åt— bryskt tillrättavisa

hut går hem— den som tillrättavisar ngn kan själv bli åthutad

Hut går hem.Silva (2008)— Den som saknar blygsel eller uppför sig oförskämt får lämna — fräckhet tolereras inte.

Huvudet är starkare än händerna.— Intellekt och klokhet är mer kraftfullt än fysisk styrka — hjärnan löser problem som musklerna inte

Huvudet på skaft— Vara klipsk.

Huvudkudden är bästa rådgivaren.Holm (1981), p. 205— Sova på saken ger klokare beslut — en god natts sömn ger perspektiv och bättre omdöme än att bestämm

huvudstupa nedförsbacke— (idiomatiskt) framåtstupa nedförsbacke

hux flux— plötsligt; oväntat

hux flux— i största hast, plötsligt

hyfsa sitt språk— Undvika grova eller olämpliga ord; uttrycka sig mer artigt och respektfullt.

Hyggliga ynglingar, sa hökarn om sillarna.(Göteborg) (SVO)— Ironisk kommentar om falsk vänlighet mot dem man tänker utnyttja eller sälja ut.

i akt och mening att— i syfte att

i alla fall— trots något som tidigare nämnts; ändå; under alla omständigheter

i alla fulla fall— i alla fall

i all ära— visar att man inte har något emot en viss sak, innan man kommer med en invändning eller ett bättre a

i alla väder— Bildligt för oavsett omständigheter eller förhållanden; betonar att man ställer upp, kvarstår eller

i allo— i alla avseenden

i allo— allt igenom, helt och hållet

i allsin dar— förstärker en fråga, antyder att talaren konfronteras av något som han själv inte blir klok på

i all sin glans— I sin fulla prakt och storhet, ofta med en ironisk underton om något överdrivet eller uppblåst.

i andanom— för sin inre syn

i antågande— Något är på väg, närmar sig eller är nära förestående.

i åratal— under flera års tid

i bara mässingen— Helt naken, utan kläder eller täckning överhuvudtaget; uttrycket jämför nakenhet med bar, opolerad m

i bara mässingen— (idiomatiskt) naken, oklädd

i bara mässingen— alldeles naken

I bara mässingen— Alldeles naken. Troligt ursprung från närsilvreti försilvrademässingsföremålnöttes ner, och mässinge

i befintligt skick— (idiomatiskt) i det skick som en vara som överlåts eller uthyrs för tillfället befinner sig i (under

Ibland kan man inte se skogen på grund av alla träd.Bengtsson (1957), p. 70— Man är så fokuserad på detaljer att man missar helheten.

i blindo— helt utan eftertanke, på måfå

i blindo— Att agera utan information eller kunskap om situationen; att kasta sig in i något utan att veta vad

i brådrasket— (idiomatiskt) inom den närmaste tiden; med det snaraste, genast, snart

i brist på bröd äter man limpa— har man inte det ena får man ta det andra

I buren lär fågeln att sjunga.— Begränsningar och motgångar tvingar fram utveckling och nya förmågor — svårigheter lär oss saker vi

Icke alla åsnor ha långa öron.— Inte alla dårar ser ut som dårar — en dum person kan verka klok utåt.

Icke alla fåglar är hökar.— Alla människor är inte lika aggressiva eller farliga — folk har olika natur och avsikter.

Icke allt varpå det står London är från England.— Allt som påstår sig vara äkta eller av hög kvalitet är inte nödvändigtvis det — etiketter kan ljuga.

icke förty— inte desto mindre

icke sa Nicke— (vardagligt) negativt svar på en fråga; nej

Icke två mågar åt en dotter.— En dotter kan bara gifta sig med en man — man kan inte ge samma sak till två personer samtidigt.

Icke två tungor i en mun.— Man ska vara ärlig och konsekvent — inte säga olika saker till olika personer eller tala med kluven

Icke var dag kommer val i land.— Sällsynta möjligheter och lyckoträffar infaller inte ofta — passa på när chansen väl ges.

I dag gull, i morgon mull.— Livet är flyktigt — det som är värdefullt och blomstrande idag kan snabbt försvinna eller förgås imo

I dag köpman, i morgon tiggare.— Lycka och välstånd kan vändas snabbt — den som är rik idag kan vara utblottad imorgon.

I dag mig, i morgon dig.— Det som drabbar mig idag kan drabba dig imorgon — vi delar samma öde och bör visa varandra medkänsla

I dag rik, i morgon lik.— Rikedom är flyktigt — den som är välbärgad idag kan snabbt förlora allt och hamna i armod eller döde

I dag röd, i morgon död.— Den som ser frisk och blomstrande ut idag kan vara död imorgon — livet är flyktigt och hälsan opålit

I de blindas rike är den enögde kung.Topelius Bokförlag (1974), p. 12— Bland de okunniga räcker det att kunna lite för att framstå som expert.

ideligen, i ett kör— Utan uppehåll, oupphörligt, om och om igen utan paus.

i delo— Befinna sig i tvist eller konflikt med någon, vara inblandad i ett meningsskifte eller rättslig oeni

Idel solsken gör öken.Lind (2004), p. 51— För mycket av det goda är skadligt — utan utmaningar och motgångar blomstrar inte livet, precis som

i de lugnaste vatten simmar de fulaste fiskarna— Bokstavligt talat, 'I de lugnaste vattnen simmar de fulaste fiskarna', där 'ful fisk' är ett idiom f

I de lugnaste vattnen går de fulaste fiskarna.Rooth (1968), p. 75— Bakom en lugn och stillsam fasad kan det dölja sig farliga eller opålitliga människor.

i de lugnaste vattnen går de största fiskarna— till synes anständiga personer kan i själva verket vara riktiga skurkar

i de lugnaste vattnen går de största fiskarna— de största bovarna finns där man minst anar det

I denna världens affärer kommer man längre med misstroende än förtroende.— Skepticism och försiktighet är mer framgångsrika strategier i världsliga affärer än naiv tillit till

i den vevan— vid ungefär samma tid

i den vevan— (bildligt) samtidigt; vid samma tid; i samband med något

i dessa dagar— (idiomatiskt) nu för tiden

i det blå— i himlen, rymden eller etern, d.v.s. verklighetsfrämmande

i det långa loppet— förr eller senare

i det långa loppet— på lång sikt

i det långa loppet är ärlighet bäst— Med tiden lönar sig ärlighet; på lång sikt vinner man mer på att vara ärlig än att fuska.

I det lugnaste vattnet gå de största fiskarna.— De mest betydelsefulla eller farliga sakerna döljer sig bakom en lugn, ofarlig fasad. Lita inte blin

i det närmaste— Nästan; så gott som; ungefär men inte helt och hållet.

i detsamma— i samma ögonblick

id och ävlan— (idiomatiskt) knog, hårt arbete

i dödens käftar— i livsfara, nära döden

i efterhand— efteråt, när man kan se resultatet eller konsekvenserna av något

i efterskott— efter att födelsedagen redan varit

i egen hög person— personligen

i elfte timmen— i sista stund

i elfte timmen— (idiomatiskt) i sista stund

i elfte timmen— i sista stund

i elfte timmen— (idiomatiskt) i sista stund

i en handvändning— på ett ögonblick

i enrum— (idiomatiskt) (när vi (de) är (var)) ensam (ensamma) i ett rum /ofta: så att ingen annan hör (hörde)

i enrum, i förtroende— Tala privat med någon utan att andra hör; dela något konfidentiellt mellan fyra ögon.

i ett— utan avbrott

i ett (enda) andetag— utan avbrott

i ett (enda) kör— utan avbrott

i ett för allt— med allt inräknat i beloppet

i ett huj— på ett ögonblick, med detsamma

i ett huj— på ett ögonblick

i ett kör— utan avbrott

i ett nafs— (idiomatiskt) hastigt och utan svårigheter, på ögonblicket, med ens, i ett huj

i ett nötskal— I korthet; att sammanfatta det väsentliga på ett kortfattat sätt.

i ett nu— Omedelbart och utan dröjsmål; något sker på ett ögonblick, nästan innan man hinner uppfatta att det

i ett sträck— utan avbrott

i ett svep— med en enda rörelse eller i ett sammanhang utan avbrott

i ett svep— med en enda svepande rörelse

i evakostym— Utan några kläder på kroppen alls — i sitt naturliga tillstånd, precis som man kom till världen.

i faggorna— i antågande

i faggorna— på gång, nära förestående

i fåvitsko— av bristande förstånd

i fiendens våld— Att befinna sig under motståndarens kontroll, vara fångad eller utelämnad åt någon som vill en illa.

i fjol— the previous year

i fjor— (under) förra året

i flock och farnöte— (idiomatiskt) i (större) grupp eller (bildligt) göra gemensam sak med

i flygande fläng— mycket snabbt

i förbifarten— i förbigående

i förbigående— Nämna något hastigt och utan att fördjupa sig, ta upp en sak som en sidokommentar utan att göra det

i förbigående— Nämna något kort och utan att gå in på detaljer, som en hastig sidokommentar utan att egentligen sta

i förblommerade ordalag— med förskönande ord

i form av— (inleder en beskrivning av möjliga detaljer)

i första hand— främst, som det viktigaste

i förstone— till en början

i fråga— under övervägande

i fråga om— beträffande

i framkant— på en fördelaktig position långt framme (i fråga om en utveckling, tävling eller dylikt)

i fred— ensam och ostörd

i full färd med— helt upptagen med

i full gala— i festklädsel

i full gång— som sker för fullt; som är pågående

i fyllan och villan— i berusat (eller på annat sätt förvirrat) tillstånd

I gamla ugnar bakar man också bröd.— Äldre människor kan fortfarande prestera och bidra — ålder hindrar inte förmåga eller värde.

Igeln släpper inte förr än den har sugit sig full.— En envis person ger inte upp eller släpper taget förrän de fått vad de vill ha – fullständig uthålli

i gengäld— på så sätt att någon gör något för en annan person som tack eller motprestation; ersättning eller ko

Igenkomst är den bästa tacksägelsen.— Att återhämta sig från sjukdom — eller återvända trygg hem — är det bästa sättet att visa tacksamhet

i godan ro— i lugn och ro

i godan ro— (idiomatiskt, stelnat uttryck) i lugn och ro; utan stress

I godan ro— Utan brådska.

i god tid— tillräckligt lång tid i förväg för att inte behöva jäkta

i god tid— med förhållandevis lång tid kvar till aktuell händelse

i grevens tid— i sista ögonblicket

i grevens tid— i sista stund; precis innan det är för sent

i grevens tid— (idiomatiskt) i sista ögonblicket, i tid med knapp marginal

I grevens tid— ”Det var allt i grevens tid du kom!”. JämförI elfte timmen,i sista minuten.

i grund och botten— (idiomatiskt, ordpar) efter en åtminstone någorlunda djupgående utvärdering

i grund och botten— innerst inne, egentligen

i grund och botten, ytterst— När allt kommer omkring; det mest grundläggande och väsentliga i en fråga.

I grunt vatten fångar man inga stora fiskar.— För att nå stora mål måste man söka sig till utmanande sammanhang — i trygga, ytliga miljöer finns i

i gudarnas knän— utom mänsklig kontroll, vars öde är opåverkbart eller outgrundligt

I Guds visthus finnes mycket sovel.— Gud har rikliga resurser och kan förse alla med vad de behöver — man ska inte oroa sig för framtiden

Ihålig tand smittar sin granne.— Dåligt sällskap eller dåliga vanor smittar av sig och fördärvar omgivningen, precis som ett kariesan

ihärdighet ger så småningom resultat— Tålmodigt och envist arbete leder till framgång i längden; den som inte ger upp når sitt mål.

Ihärdighet och tålamod är staven till befordran.— Uthållighet och tålamod är det som för en framåt i livet och karriären — utan dem når man sällan fra

i hastigt mod— oöverlagt, i vredesmod

i hatten— (idiomatiskt) berusad

i hela fridens namn— förstärker en fråga, antyder att talaren konfronteras av något som han själv inte blir klok på

i helvete— (vulgärt) förstärker en fråga, antyder att talaren konfronteras av något som han själv inte blir klo

i helvete heller— synonym of så fan heller

i huvudsak— företrädesvis, framför allt

i innersta glödheta— (eufemistiskt) i helvete

i jåns— Nyss och alldeles nyligen; ett ålderdomligt eller dialektalt uttryck för att något inträffade strax

i jåns— nyligen, just

i jösse namn— (ta mig) tusan

i julas— (under) förra julen

I källan smakar vattnet bäst.— Saker är bäst i sitt ursprung — äkta, oförvanskade upplevelser vid källan överträffar alltid det som

i klädväg— i fråga om kläder

i klara verba— i otvetydiga ordalag

i klingande mynt— (idiomatiskt) kontant

i klingande mynt— Betalning med fysiska pengar på plats; betonar att en transaktion sker kontant och direkt, utan kred

I kojan finnes ofta, vad man ej finner i palatset.— Enkelt och fattigt liv kan ge lycka, glädje och äkthet som rikedom och lyx inte förmår erbjuda.

i kompis— I sällskap, tillsammans (med andra)

i korthet— /sagt/ med få ord

i kraft av— med (moraliskt eller rättsligt) stöd av

I krig gå slag för lag och våld för rätt.— I krig ersätts lag och rätt av våld och brutalitet — normala regler och rättvisa gäller inte i krigs

i krig och kärlek är allting tillåtet— alternative form of i krig och kärlek är allt tillåtet

i krig och kärlek är allt tillåtet— Bokstavligt talat, 'i krig och kärlek är allt tillåtet'.

Ikrigochkärlekär allt tillåtet.Grenholm (2000), p. 186— I krig och kärlek anses alla medel vara acceptabla för att nå sitt mål — oavsett hur oetiska de är.

(i kväll) smäller det— (ikväll) äger det rum

i långa banor— i stor mängd

i längden— för framtiden

i längden— förr eller senare

i lejonets klor— i fiendens våld

illa an— ålderdomlig variant av illa däran

Illa är det, men du är tös att jämra dig också, sa fan till suggan som satt fast.(Medelpad) (SVO)— Att klaga på sin olycka är fegt när den som kritiserar dig befinner sig i exakt samma knipa.

Illa börjat blir illa lyktat.— En dålig start leder ofta till ett dåligt slut — hur något inleds påverkar hur det slutar.

Illa brukat blir illa bärgat.— Behandlar du något vårdslöst eller dåligt, får du dåliga resultat tillbaka. Man skördar som man sår.

illa däran— (idiomatiskt) mycket allvarligt sjuk eller skadad

Illa hört blir illa fört.— Missuppfattar man vad man hör, blir utförandet också fel. Den som lyssnar slarvigt handlar slarvigt.

Illa knarrar osmord vagn.— Den som inte får vad den behöver gnäller och klagar mest. Missnöje och klagomål uppstår när något br

Illa strider huvudlös här.— Utan ledare misslyckas varje strävande — ett lag eller folk utan huvud (ledare) kan inte vinna sina

illa till mods— Att känna sig obekväm, besvärad eller inre orolig i en situation; ett tillstånd av nervositet eller

Illa tuktad gör illa luktad.— Dålig uppfostran leder till dåligt beteende — den som inte lärt sig vett och etikett uppför sig illa

illa ute— (idiomatiskt) som befinner sig i ett besvärligt läge, som är i knipa

i lönn— i hemlighet

i lönn— på ett sätt som är svårt att upptäcka eller påvisa; i hemlighet

i lönndom— i hemlighet, i smyg, oförmärkt

i lönndom— i hemlighet

i lugnan ro— (idiomatiskt, stelnat uttryck) i lugn och ro; utan stress

i lugn och ro— Ostört och utan brådska; att få vara ifred utan yttre störningar.

i luven— I öppen konflikt, bråk eller handgemäng med någon; att vara i aktiv strid eller häftig dispyt med en

i mångt och mycket— i många avseenden

i mångt och mycket— till en stor del, nästan

i mannaminne— så länge någon kan minnas, sedan gammalt

i medgång och motgång— Genom både goda och svåra tider – oavsett om det går bra eller dåligt.

i min (ringa) mån— efter min (ringa) förmåga

i misshugg— Betecknar något som sker oavsiktligt och utan planering; en handling utförd av misstag snarare än me

i mjugg— i hemlighet

i mjugg— i hemlighet, i lönndom, i smyg, i skymundan eller i tysthet

i morgon är en skälm— i morgon är det kanske för sent

I morgon bitti får du aftonvard, sa Rämström.(Jämtland) (SVO)— Löfte om något som kommer för sent eller aldrig — kvällsmat serveras inte på morgonen.

i mörkret är alla katter grå— När förutsättningarna gör det omöjligt att urskilja skillnader spelar olikheter ingen roll.

I mörkret är alla katter grå.Ström (1981), p. 319— När förutsättningarna är dåliga eller information saknas, går det inte att skilja på kvalitet eller

i nådeväg— genom benådning

i någons fotspår— (idiomatiskt) efter någons föredöme, på samma sätt som någon redan har gjort

i nästa nu— i nästa ögonblick

Inbillning är värre än pesten.— Inbillade sjukdomar och bekymmer plågar människan mer än verkliga — oro och fantasier förvärrar lida

inför skranket— (idiomatiskt) inför domstol

inga namn nämnda— utan att nämna namn på de person som är inblandade (i något skamligt eller skandalöst)

Inga nyheter är goda nyheter.Bengtsson (1957), p. 93— Tystnad tolkas som positivt tecken — om något allvarligt hänt hade man hört av sig.

inga om och men!— inga invändningar!

inga stöttor under nya hus!— sitt inte med armbågarna på bordet och med händerna som stöd under hakan!

inga träd växer till himlen— Det finns gränser för allt; ingenting kan växa eller stiga obegränsat. Används för att uttrycka att

Inga träd växer till himmelen.Ström (1981), p. 93— Inget varar eller växer för evigt — allt har sina gränser och en naturlig övre gräns för tillväxt.

Ingen allt, ingen intet.— Ingen har allt, ingen har ingenting — livet fördelar sina gåvor och bördor på alla.

Ingen är domare i egen sak.— Man kan inte vara opartisk när man bedömer sin egen situation — någon annan måste avgöra för att gar

Ingen är för gammal att lära.— Man kan alltid lära sig nya saker, oavsett ålder. Lärande har ingen åldersgräns.

Ingen är fullt olycklig.— Även i svåra situationer finns alltid något att vara tacksam för — total olycka är sällsynt.

Ingen är herre till sjöss.— Naturen och havet kan inte kontrolleras av någon människa — alla är lika utsatta för dess krafter oc

Ingen är oumbärlig.Nyberg Berndt, Norstedt 1965, Skäl för kaniner, p. 26— Alla kan ersättas — ingen person är så viktig att verksamheten inte kan fortsätta utan dem.

ingen är profet i sitt eget land— det är svårt att bli erkänd eller uppskattad i sitt eget land

Ingen är profet i sitt eget land.— Folk hemma värderar sällan en persons talang eller visdom lika högt som främlingar gör.

Ingen är profet i sitt eget land/i sin egen hemstad.Grenholm (2000), p. 275— Folk hemma respekterar och lyssnar sällan på en person lika mycket som främlingar gör.

Ingen är så döv som den som ej vill höra.— Den som vägrar ta till sig kritik eller råd är värre än en döv person — oviljan att lyssna är värre

Ingen är så god att han ej har något lyte; ingen så elak att han ej har någon dygd.— Alla människor har både brister och förtjänster — ingen är helt felfri, och ingen är helt utan goda

Ingen är så god kusk att han ej någon gång kan stjälpa.— Även den skickligaste och mest erfarna personen kan misslyckas eller begå misstag — ingen är fulländ

Ingen är så lång, att han ej behöver sträcka sig; ingen så liten, att han ej behöver bocka sig.— Alla människor behöver anstränga sig och visa ödmjukhet, oavsett status — ingen är för stor eller fö

Ingen är så lycklig att inte något fattas honom.— Alla människor saknar något i livet, oavsett hur lyckliga de verkar. Ingen uppnår fullständig lycka

Ingen är så stark, att han ej finner sin överman.— Alla kan besegras — ingen är oslagbar, det finns alltid någon som är starkare eller bättre.

Ingen av råttorna vill hänga bjällran på katten.— Alla är överens om att något bör göras, men ingen vill ta risken eller ansvaret att faktiskt genomfö

Ingen blir en god herde, förrän han fått allvarsamt att göra med ulvarna.— Erfarenhet av svårigheter och motgångar är nödvändig för att bli riktigt skicklig — man lär sig bäst

Ingen blir en god sjöman, så länge han icke gått igenom några stormar.— Svårigheter och motgångar är nödvändiga för att utveckla verklig kompetens och karaktär — erfarenhet

ingen blir profet i sitt eget land— Det är svårt att få erkännande för sin begåvning eller kompetens hemma — andra uppskattar ens förmåg

Ingen by så liten att där ju ej finns en smed.— Varje samhälle, hur litet det än är, har alltid någon med de nödvändiga kunskaperna eller resurserna

Ingen dör arvingelös.— Alla lämnar något efter sig — det finns alltid någon som ärver ens tillgångar, egenskaper eller posi

Ingen fader så arg, att han ej vill ha en from son.— Även en arg och besviken far önskar ändå att hans son ska vara god och from.

ingen fara— kort för det är ingen fara, svar på förlåt

ingen fara på taket— ingenting (har hänt) som ger anledning till oro

ingen fara på taket— inget att oroa sig för

Ingen får dömas ohörd.— Alla har rätt att försvara sig innan dom fälls — rättvisa kräver att den anklagade får komma till ta

Ingen fiende är så ringa, att han ej kan tillfoga någon skada.— Även den svagaste eller minste fienden kan orsaka skada — underskatta aldrig någon motståndare.

Ingen föda utan möda.— För att få mat och försörjning krävs hårt arbete — ingenting kommer gratis utan ansträngning.

Ingen födes mästare.— Alla börjar som nybörjare — skicklighet och expertis uppnås genom övning och erfarenhet, inte genom

Ingen gråter i barnsäng, att hon kom för sent i brudsäng.— Ingen beklagar ett utomäktenskapligt hafvande när barnet väl är fött — glädjen över barnet överskugg

Ingen har ångrat att han ätit för litet.— Man ångrar sig aldrig för att man åt måttligt — men däremot för att man åt för mycket. Uppmaning til

Ingen har så sällan gäster som gästgivaren.— Den som ständigt hjälper eller betjänar andra saknar ofta samma hjälp eller tjänster själv.

Ingen häst är så god, att han ej kan snava.— Även den mest kompetente kan begå misstag — ingen är så skicklig att fel är omöjliga.

Ingen kan passa bättre till klockare, än en avsatt präst.— Den som fallit från en hög position passar utmärkt för en lägre men liknande roll — erfarenheten gör

Ingen kan springa över sin egen skugga.— Man kan inte fly från sin egen natur eller sitt förflutna — man är alltid sig själv.

Ingen kan tjäna två herrar.— Man kan inte vara lojal mot två olika intressen eller arbetsgivare samtidigt — förr eller senare mås

Ingen kan vara alla till lags.— Det är omöjligt att tillfredsställa alla människor — någon kommer alltid att vara missnöjd oavsett v

ingen ko på isen— (idiomatiskt) ingen särskild brådska eller fara, ingen panik

ingen ko på isen— ingen särskild brådska eller fara

ingen ko på isen— ingen överhängande fara eller brådska

Ingen ko på isen— Ingen fara. Från ordspråketIngen ko på isen (så länge rumpan är i/på land).

ingen ko på isen, så länge rumpan är kvar på land— ingrn fara; inget problem

ingen mans land— landområde mellan två arméers främsta stridslinjer

Ingen munkkåpa så helig, att inte fan kan krypa in i den.— Även den mest helige människa kan frestas av ondska — ingen är så from att djävulen inte kan locka h

ingen nämnd och ingen glömd— innefattande alla men utan att omtala ngn särskild

ingen orsak— du hade inte behövt tacka; det var så lite; inga problem (hövligt svar då någon tackat)

ingen orsak— du hade inte behövt tacka

ingen orsak— du hade inte behövt tacka; det var så lite; inga problem (hövligt svar då någon tackat)

Ingen ört hjälper emot döden.— Döden är oundviklig — ingen medicin, läkekonst eller naturmedel kan förhindra att vi till slut dör.

Ingen rättighet utan skyldighet.— Varje rättighet medför ett ansvar. Man kan inte kräva förmåner eller friheter utan att också accepte

Ingen regel utan undantag.— Alla regler har undantag — ingenting gäller absolut i alla situationer.

ingen rök utan eld— antagande som innebär att om något verkar fuffens då är det nog så

ingen rök utan eld— det ligger ngn sanning i varje rykte

Ingen rök utan eld.— Där det finns rykten eller misstankar finns oftast någon grund för dem — precis som rök alltid komme

ingen ros utan törnen— det finns ingenting som har enbart positiva egenskaper

Ingen ros utan törnen.— Ingenting bra kommer utan svårigheter eller nackdelar. Alla positiva saker har också en negativ sida

Ingen skam att lära.— Det är aldrig för sent eller skamligt att lära sig något nytt, oavsett ålder eller tidigare kunskape

ingen skugga faller över (NN)— ingen kritik kan riktas mot (NN)

Ingen söker en annan bakpå ugnen, som ej själv varit där förut.— Den som misstänker andra för ett brott eller en last avslöjar att de själva känner till det från ege

Ingen större skam än den att ej vilja lära.— Att vägra lära sig nytt är den värsta skammen — okunnighet är inget problem, men ovillighet att lära

Ingen svårighet för den att vinna befordran, som har biskopen till morbror.— Bekantskaper och släktskap med mäktiga personer öppnar dörrar som annars är stängda — nepotism under

Ingenting är besvärligt, när man gör det gärna.— När man är motiverad och gör något med glädje, känns även svåra uppgifter enkla och obesvärliga.

Ingenting är nytt under solen.Ström (1981), p. 354— Allt som händer har hänt förr — historia upprepar sig och inga företeelser är verkligt originella el

Ingenting är så ringa, att det ej duger till något.— Även det minsta och mest obetydliga har ett värde eller en användning — ingenting är helt värdelöst.

Ingenting är så väl gjort, att det ej kan lastas.— Allt kan kritiseras, oavsett hur noggrant eller skickligt det är utfört. Ingen prestation är immun m

Ingenting bör ske med hast, utom att fånga loppor.— Ta det lugnt och tänk efter — men fånga loppor kräver snabbhet. Tålamod lönar sig, förutom i undanta

Ingenting duger oförsökt.— Man bör prova allt innan man dömer ut det — man vet aldrig vad som kan fungera förrän man försökt.

Ingenting förmår hindra kärleken.— Kärleken är en kraft så stark att inga hinder, regler eller omständigheter kan stoppa den.

Ingenting torkar hastigare än tårar.— Sorg och ledsamhet går snabbt över — folk slutar gråta och glömmer sin smärta fortare än man tror.

Ingen ung kvinna tar sig en gammal man för Guds skull.— En ung kvinna som gifter sig med en gammal man gör det av ekonomiska eller praktiska skäl, inte av k

Ingen vän i spel.— I spel och hasard gäller enbart egenintresset — vänskap och lojalitet sätts åt sidan när pengar elle

Ingen vet vad som finnes i säcken, förrän den blir upplöst.— Man kan inte veta vad något döljer eller vad framtiden bär med sig, förrän det avslöjas.

(ingen vet) var haren har sin gång— (ingen vet) vad som kan inträffa

Ingen vet, vem den andre ärver.— Man vet aldrig vem som lever längst och därmed ärver den andre — livet är oförutägbart.

(ingen vill) hålla i skaftet— (ingen vill) ta ansvaret

Inget är beständigt under solen.— Allt förändras och förgår med tiden — ingenting varar för evigt i denna värld.

Inget är gott i ögat, men ont i magen.— Det som ser lockande ut kan vara skadligt eller dåligt — yttre skönhet bedrar, det vackra är inte al

Inget är så bra att det inte kan göras bättre.James (2008)— Det finns alltid utrymme för förbättring, oavsett hur bra något redan är.

inget att hänga i julgranen— inget av värde, något som har låg värde eller är ointressant

Inget att hänga i julgranen— Om något som är värdelöst eller mediokert. ”Den där filmen var inget att hänga i julgranen.”

Inget djur är så ringa, att det ej vill med sin like springa.— Även det mest obetydliga väsen söker sällskap med sina likar — alla vill tillhöra en grupp av samma

Inget kalas utan kras.Wallensteen (1991), p. 108— Ingenting festligt sker utan att något går sönder eller fel — varje glädje har sitt pris eller sin n

inget nytt under solen— Det som händer nu har hänt förut — ingenting är verkligt nytt.

Inget ont som inte har något gott med sig.— Även dåliga händelser för med sig något positivt. Ur motgångar kan något bra uppstå.

Inget plåster finnes för ett kränkt och sårat namn.— Ett skadat rykte går inte att reparera — skadan på en persons heder är permanent och oåterkallelig.

Inget större kors än huskors.— De vardagliga bekymren och konflikterna i hemmet upplevs ofta som de tyngsta bördorna i livet.

Inget svar är också svar.— Tystnad tolkas som ett svar i sig — oftast nekande eller ointresse. Den som inte svarar kommunicerar

Inget vin utan drägg.— Ingenting är perfekt — allt gott har sina nackdelar eller biverkningar.

in i det sista— ända till slutet, så länge som möjligt

In i en stängd mun kommer ingen fluga.— Tystnad skyddar — håller man munnen stängd undviker man problem, konflikter och att säga något man s

in i helvete— (förstärkande adverb, svordomar, slang) förstärker ett påstående om någons oväntade prestationsnivå;

in i märgen— Genomgripande och till det yttersta.

in i minsta detalj— Ytterst noggrant och grundligt, utan att utelämna något, ända ner till de minsta detaljerna.

inlägga förtjänster— lämna bidrag (till vetenskapen), gagna, åstadkomma resultat, prestera, skörda segrar

inlägga förtjänst om (ngt)— förtjänstfullt arbeta för (ngt)

inlägga stora förtjänster om ngt— förtjänstfullt verka för ngt

Innan du va, så va jag— sugga, sa Rämström.(Jämtland) (SVO)

innan man vet ordet av— mycket snabbt

innan man vet ordet av— (idiomatiskt) efter en /till synes/ kort tid, plötsligt

in natura— i varor istället för pengar

innerst inne— i själ och hjärta

I nöden prövas vännen.— Sanna vänner visar sig först när det är svårt — medgång lockar många, men motgång avslöjar vem som v

I nödfall dansar man på träben.— När situationen är tillräckligt desperat accepterar man lösningar som annars vore otänkbara — nöden

i nöd och lust— i såväl goda som dåliga tider

inom eget rå och rör— på egen mark

inom fyra väggar— Bildligt för det privata hemmet eller ett slutet rum; betonar att något sker konfidentiellt och skyd

inom kort— Snart och utan lång väntan; används för att ange att något ska inträffa inom en snar framtid utan at

inom lås och bom— Inlåst och fängslad bakom stängda portar med lås och reglar; utan frihet eller möjlighet att ta sig

inom räckhåll— Nära nog att kunna nås, uppnås eller påverkas; inom det avstånd där något är möjligt att gripa eller

inom sig— i sitt sinne

inom stadens hank och stör— inom stadens gränser

inpå knuten— (idiomatiskt) alldeles intill

in petto— (ålderdomligt) dold, hemligt, privat, i smyg

insupa (ngt) med modersmjölken— förvärva (ngt) tidigt i livet

inte äga skjortan på kroppen— vara utfattig

inte akta för rov (att)— inte genera sig för (att)

inte befatta sig med— Att hålla sig undan från något, inte vilja ha att göra med en viss sak eller person.

inte bli gammal (på viss plats)— inte stanna länge (på viss plats)

inte bli klok på (ngn/ngt)— inte kunna förstå sig på (ngn/ngt)

inte bli ngn svaret skyldig— inte vara svarslös inför förebråelser eller beskyllningar

inte en katt— Används för att betona att absolut ingen alls var närvarande eller involverad — inte ens en katt syn

inte en siffra rätt— allting är fel eller missuppfattat

inte en tillstymmelse— total avsaknad av något; fullständig brist på något väsentligt i sammanhanget

inte ett barr— Absolut ingenting alls; används för att betona total avsaknad av något, lika lite som ett enstaka ba

inte ett dugg— Absolut ingenting, inte ens i minsta mån; förstärker ett nekande kraftfullt för att utesluta varje m

inte ett dugg— Absolut ingenting alls — används för att betona total frånvaro av något, ofta i nekande sammanhang m

inte ett dyft— ingenting alls

inte ett dyft— Absolut ingenting alls — en förstärkande negation som betonar fullständig avsaknad, synonym till 'in

inte ett dyft— ingenting alls

inte ett/en vitten— ingenting alls

inte ett jota— Inte den minsta mängd eller det ringaste spår av något; används för att betona total avsaknad, med '

inte ett jota— inte någonting (över huvud taget)

inte ett kofen— Absolut ingenting alls; en emfatisk nekation som understryker att inte ens den minsta lilla del av n

inte ett korvöre— (idiomatiskt) inte ett enda öre, inga pengar; ingenting alls

inte ett korvöre— inte ett enda öre

inte ett piss— absolut ingenting

inte ett rött öre— vara penninglös; vara utan pengar; vara fattig

inte ett skapande grand— inte ett dugg, ingenting

inte ett skapande(s) grand— inte ett dugg

inte ett skapandes grand— variant av inte ett skapande grand

inte ett skit— (vardagligt, idiomatiskt) inte något, ingenting

inte ett skvatt— inte ngt alls

inte ett skvatt— ingenting alls

inte ett smack— inte någonting alls

inte ett spår— Absolut ingenting; ett bestämt förnekande som understryker total avsaknad, som om inte ens ett fotsp

inte ett uns— ingenting alls

inte ett vitten— ingenting; inte det minsta

inte ett vitten— (idiomatiskt) ingenting alls

inte få bestämma hemma hos sig själv— Sakna inflytande i sitt eget hushåll; vara dominerad av andra i hemmet.

inte få en syl i vädret— inte lyckas komma till tals

inte få en syl i vädret— inte få tillfälle att säga ett ord

inte få ro i sin grav— Bildligt: en avliden person skulle vara orolig om hen visste vad som händer bland de levande.

inte få tillfälle att säga ett ord— Bli avbruten eller överröstad så att man inte alls kan komma till tals i en diskussion.

(inte) för allt smör i Småland— (inte) för hur mycket (pengar) som helst

inte för allt smör i Småland— (idiomatiskt) inte (ens) för hur mycket pengar som helst

inte för inte— inte utan skäl, inte förgäves

inte för inte— (idiomatiskt) inte utan skäl; inte utan (någon egentlig) mening

inte för inte— inte utan skäl, inte förgäves

inte för intet— variant av inte för inte

inte för sitt liv (begripa)— inte alls (begripa)

inte fy skam— Faktiskt ganska bra; riktigt hyggligt.

inte gå av för hackor— kunna jämföra sig med vem eller vad som helst

inte gå av för hackor— (idiomatiskt) vara utomordentligt bra, strålande

Inte gå av för hackor— Ovanligt bra, av bra beskaffenhet.

inte ge igen— Avstå från att hämnas eller svara på en provokation; välja att inte vedergälla.

inte ge vika för (ngn)— Att stå fast och inte låta sig övervinnas eller underkuvas av någon annan.

inte gjord i brådrasket— (idiomatiskt) sådan som kräver längre tid att åstadkomma

inte göra (en fluga) för när— inte skada (en fluga)

inte göra en fluga förnär— vara mycket snäll

inte göra en fluga förnär— (idiomatiskt) aldrig (avsiktligt) skada någon; vara mycket snäll

Inte göra en fluga förnär— Vara mycket snäll.

inte göra så mycket väsen av sig— inte märkas så mycket

inte göra sig samvete av— inte ha några moraliska betänkligheter inför

inte gråta över spilld mjölk— inte sörja över det som är ohjälpligt förlorat

inte ha alla besticken i lådan— när någon inte är så intelligent

inte ha alla bestick i lådan— inte vara så intelligent

inte ha alla hästar hemma— ha bristande intelligens

inte ha alla hästar hemma— (idiomatiskt) vara rudimentärt begåvad; vara inte så smart; vara knepig eller konstig

Inte ha alla hästar hemma— Vara obegåvad eller inte så smart (jämförlig medinte den vassaste kniven i lådan)

inte ha alla hästar i hagen— betyder att nån inte är riktigt klok när "man inte har alla hästar i hagen"

inte ha alla indianer i kanoten— sägs om nån som inte uppfattas vara så intelligent

inte ha alla indianer i kanoten— (idiomatiskt) inte ha alla hästar hemma

inte ha alla koppar i skåpet— (idiomatiskt) inte ha alla hästar hemma

inte ha alla koppar i skåpet— inte vara så intelligent

inte ha det för fett— vara ganska fattig

inte ha en susning— inte ha en aning, vara frånkopplad från verkligheten

inte ha en (torr) tråd på kroppen— inte ha några (torra) kläder på sig

inte ha en tråd på kroppen— vara helt naken, inte ha några kläder på sig

inte ha ett rött öre— (idiomatiskt) vara pank, sakna pengar

inte ha/lämna ngn möda ospard— anstränga sig så mycket man kan

inte ha långt kvar— inte ha lång tid att leva

(inte) hålla streck— (inte) motsvara förväntning, analys, beräkning eller liknande

inte ha mycket/ngt till övers för (ngn/ngt)— inte sätta mycket/ngt värde på (ngn/ngt)

inte ha mycket tid att vinka på— inte ha mycket tid till sitt förfogande

inte ha mycket till övers för— (idiomatiskt) inte sätta stort värde på någon/något; starkt ogilla; ta avstånd från någon/något

inte ha ngn botten— inte kunna bli mätt

inte ha ngt/mycket till övers för (ngn/ngt)— starkt ogilla (ngn/ngt)

inte ha sagt sitt sista ord— inte ha fällt sitt slutgiltiga yttrande eller vidtagit sin sista åtgärd

inte hela världen— (idiomatiskt) inget stort problem, inget att oroa sig för

inte i brådrasket— inte inom den närmaste framtiden

inte i första taget— inte på länge

inte illa pinkat— (vardagligt, idiomatiskt) komplimang för något som någon åstadkommit

(inte) klyva näbb— (inte) tvista

inte komma på fråga— Vara fullständigt uteslutet.

inte kröka ett finger— (idiomatiskt) inte vidta någon ända åtgärd

inte kröka ett hår på någons huvud— (idiomatiskt) helt avstå från att bruka våld mot någon, inte använda minsta våld

inte kröka ett hår på ngns huvud— inte använda det minsta våld mot ngn

inte kröka/röra ett hår på (ngns) huvud— helt avstå från att bruka våld mot (ngn)

inte kunna göra en fluga förnär— inte kunna skada ngn levande varelse

inte kunna ha (ngn) i möblerade rum— inte kunna stå ut med (ngn)

inte kunna nämnas på samma dag— över huvud taget inte kunna jämföras

inte kunna neka sig nöjet att (driva med ngn)— inte kunna låta bli att (driva med ngn)

inte lägga fingrarna emellan— inte visa skonsamhet eller överseende

inte lägga sig i— Avhålla sig från att blanda sig i andras angelägenheter; hålla sig utanför.

inte lägga två strån i kors— inte alls anstränga sig

inte lägga två strån i kors— (idiomatiskt) inte bry sig om att göra något som helst

inte lägga två strån i kors (för ngn)— inte anstränga sig alls (för ngn)

Inte långt till dussinet, sa flickan, fick trillingar.(Blekinge) (SVO)— När man är nära ett mål kan en oväntad händelse snabbt fylla ut resten — ofta med mer än man räknat

inte låta den vänstra handen veta vad den högra gör— utöva ngt i tysthet

inte låta gräset gro under fötterna— vara snabb och effektiv i sitt handlande

inte likna någonting— vara alldeles på tok

inte lyfta ett finger— Inte anstränga sig det minsta för att hjälpa.

inte lyfta ett finger (för att hjälpa till)— inte göra någonting (för att hjälpa till)

inte med bästa vilja i världen— Uttryck för att något är helt omöjligt att åstadkomma eller acceptera, oavsett hur mycket ansträngni

inte mycket att hänga i granen— inte mycket att visa fram

inte mycket att hänga i granen— en person eller sak som inte är i så bra skick eller så mycket värd

inte något vidare— inte särskilt bra

inte oäven— inte dålig, inte tokig, ganska bra, rätt bra

(inte) på år och dag— (inte) på mycket länge

inte på år och dag— inte på mycket länge

inte på långa vägar— inte tillnärmelsevis

inte på långa vägar— uttrycker att mycket saknas för att uppnå något eller vara tillräckligt

Inte på långa vägar— Att inte vara i närheten av att uppnå något.

inte på (några) villkor— inte under några omständigheter

inte på villkors vis— inte under några omständigheter

inte röra en min— inte ändra ansiktsuttryck

inte röra ett finger (för att hjälpa ngn)— inte göra någonting (för att hjälpa ngn)

inte rosa marknaden— inte lyckas särskilt bra

Inte så illa ment, sa klockarn, vrok prästen från predikstoln.(Norrland) (SVO)— Man ursäktar en skadlig eller opassande handling med att man inte menade illa — trots uppenbara kons

inte (så) oäven— Vara fullt godtagbar eller överraskande bra; används för att ge beröm med lätt underdrift, ofta om e

inte så oäven— inte så dålig, inte så tokig, ganska bra, rätt så bra

inte så pjåkig— inte alls dålig, ganska bra; snygg

inte så värst (mycket)— inte särskilt (mycket)

inte se en skymt av (ngn/ngt)— Att inte alls få syn på någon eller något, personen eller saken är helt frånvarande eller osynlig.

inte se längre än näsan räcker— vara kortsynt

inte se röken av (ngn/ngt)— inte se en skymt av (ngn/ngt)

inte se skogen för alla träd— (idiomatiskt) vara så absorberad i detaljerna hos något att man inte längre ser helhetsbilden

inte se skogen för bara trän— inte kunna få ngn överblick på grund av ett myller av detaljer

inte sitta i sjön— inte vara utsatt för omedelbar fara

inte skada (en fluga)— Vara helt oförarglig och fredlig; vara oförmögen att skada någon alls.

inte skräda orden— säga sin mening rakt på sak

inte sky några medel— göra vad som helst för att uppnå sitt mål

inte spotta i glaset— tycka om spritdrycker

Inte spotta i glaset— Inte avstå alkohol, och kanske dricka för mycket.

inte sticka under stol med— Att öppet och utan omsvep ge uttryck för sina åsikter eller fakta utan att försöka dölja eller skyla

inte sticka under stol med (ngt)— inte dölja (ngt)

Intet göra är illa göra.— Att inte handla när man borde är i sig ett fel. Passivitet och likgiltighet kan vara lika skadligt s

intet/inget ont anande— utan att misstänka ngt

intet nytt under solen— det finns ingenting som inte förekommit tidigare

inte torr bakom öronen— oerfaren och omogen

inte tro sina ögon— inte lita på att man sett rätt

inte tu tal— (idiomatiskt) ingen tvekan

inte tu tal om— (idiomatiskt) inget tvivel om

inte väcka den björn som sover— inte locka fram en slumrande fara

inte vara att leka med— utgöra faktor som kan orsaka stora svårigheter

inte vara av den ullen— inte ha ifrågavarande (viktiga) egenskaper

inte vara bortkommen eller dum— Vara klok, skärpt och kapabel; inte vara någon som lätt låter sig luras.

inte vara den vassaste kniven i lådan— inte vara så intelligent

inte vara dum eller bortkommen— Vara klok och kvicktänkt; inte vara naiv eller lättlurad utan ha gott förstånd.

inte vara fast grundad— Att sakna stabil grund, vara osäker eller ostadig — om påståenden, planer eller positioner.

inte vara född i farstun— inte vara mindre intelligent eller bortkommen

inte vara född i farstun— inte vara bortkommen eller dum

Inte vara född i farstun— Att inte vara bortkommen eller dum.

inte vara född i farstun/igår— inte vara bortkommen eller dum

(inte) vara kropp till ngt— (inte) vara i stånd till ngt

inte vara tappad bakom en vagn— inte vara dum eller bortkommen

inte vara torr bakom öronen— vara ung och oerfaren

inte vara värd ett ruttet lingon— inte vara värd någonting

inte värd ett rött öre— (idiomatiskt) värdelös

inte värd ett vitten— (idiomatiskt) värdelös

(inte) veta ordet av— (inte) hinna reagera (på ngt sätt)

inte veta på vilken fot man skall stå— vara rådvill

inte veta (sig) ngn levande(s) råd— inte veta vad man skall göra

inte veta sig ngn levande(s) råd— inte finna ngn som helst utväg

(inte veta vart man skall) ta vägen— (inte veta vart man skall) gå

inte veta vart man skall vända sig— vara helt rådvill

inte veta vilket ben man skall stå på— vara överlycklig eller tveksam

inte vidare värst— inte särskilt (bra)

inte vilja ge ett rött öre för— (idiomatiskt) anse något helt värdelöst

inte vilja ge ett rött öre för ngt— anse ngt helt värdelöst

inte vilja ta i något med tång— när man inte vill ha göra med något

inte vilja ta i (ngn/ngt) med tång— absolut inte vilja befatta sig med (ngn/ngt)

(inte vilja) ta reson— Vägra lyssna på förnuftiga argument; envist hålla fast vid sin ståndpunkt trots bättre vetande.

(inte vilja) ta skäl— (inte vilja) ta reson

(inte vilja) vara i ngns kläder— (inte vilja) vara i ngns situation

in toto— i det hela, över huvud

intresseklubben antecknar— (idiomatiskt) ett sarkastiskt uttryck som speglar talarens totala likgiltighet gentemot något

intresseklubben noterar— (idiomatiskt) variant av intresseklubben antecknar

i ny och nedan— Ständigt och vid varje tillfälle som ges; uttrycker att något återkommer eller sker hela tiden, rege

i och för sig— visserligen, förvisso

I öknen är sanden billig.Martinsson (1996), p. 704— Det som finns i överflöd på en plats har inget värde där — tillgång och efterfrågan avgör vad som är

i onödan— Göra något utan att det behövs eller fyller någon funktion; slösa tid, kraft eller resurser på något

i ord och handling— Både i vad man säger och vad man gör; att vara konsekvent och trovärdig genom att handling och tal s

i österled— på Östervägen, österut (framför allt om vikingar)

i otid— vid felaktig eller olämplig tidpunkt

i oträngt mål— Göra eller säga något utan att det behövs eller efterfrågats; ta upp eller utföra något i ett samman

i ovist nit— i omdömeslös och överdriven iver

i övrigt— i fråga om alla andra omständigheter än de nämnda

i paradisdräkt— Vara helt naken utan några kläder; anspelar på Adam och Eva i Edens lustgård innan de fick skam och

i påskas— (under) förra påsken

i princip— (idiomatiskt) i huvudsak, i grund och botten, i stort sett

i rad— (idiomatiskt) efter varandra, i följd

i rättan tid— (idiomatiskt) i rätt ögonblick; just när det behövs

i regel— i de flesta fall

i regn och rusk— under regn och dåligt väder (normalt använt bokstavligt)

I ringa härbärge finnes ofta klok värd.— Klokskap och visdom kan finnas hos enkla, anspråkslösa människor — yttre fattigdom säger inget om in

i (rödaste) rappet— genast, på sekunden

i ropet— något som är populärt, eftersökt

i ropet— (idiomatiskt) populär, omtyckt

i runda slängar— ungefär, mer eller mindre, grovt uppskattat, gissningsvis

i runda tal— (allmänt) ungefär, avrundat; grovt uppskattat

i runt tal— ungefärligen

I ryggmärgen— När något är ytterst väl inövat eller inlärt.

i så fall— under sådana omständigheter

i sakta mak— (idiomatiskt) långsamt

i så måtto— i detta avseende, såtillvida

i samma nu— Exakt vid samma tidpunkt som något annat inträffar; två händelser sker simultant utan minsta tidsför

i samma veva— (idiomatiskt) samtidigt; vid samma tid; i samband med något

i samma veva— vid ungefär samma tid

i sanning— Sannerligen och uppriktigt; används för att understryka att något verkligen är fallet, ofta med efte

isen är bruten— de första svårigheterna är övervunna

i sig— själv, utan sin kontext

Is i magen— orubbligt lugn.

i sin gröna ungdom— vid en tämligen oerfaren levnadsålder

i sin linda— begynnande, i ett tidigt stadium

i sin mån— på sitt sätt

i sinom tid— (stelnat uttryck) när tiden är inne, så småningom

i sinom tid— efter viss (vänte)tid

i sin prydno— i all sin glans

i sista hand— i grund och botten, ytterst

i sista instans— sist, ytterst

i sista minuten— i sista ögonblicket

I sista minuten/i sista ögonblicket— Med knapp marginal.

i sista minuten/sekunden/ögonblicket/stund— nätt och jämnt i tid

i sista sekunden— i sista ögonblicket

i sitt anletes svett— (idiomatiskt) under stor ansträngning

I sitt esse— I högform. Direkt från tyskansin seinem Esse sein, därEssebetyder 'tillstånd'.

i sitt sinne— I tankarna, för sig själv – utan att uttrycka det högt för andra.

i sitt slag— Unik eller enastående inom sin kategori, utan motsvarighet bland liknande företeelser.

i själ och hjärta— innerst inne i personligheten

i sjunde himlen— i tillstånd av gränslös lycka

i skymundan— (idiomatiskt) i bakgrunden, som inte uppmärksammas

i smått— i fråga om detaljer

i smyg— Att göra något utan att andra märker det; att agera i det fördolda, utan att dra uppmärksamhet till

i smyg— på ett sätt som är svårt att upptäcka eller påvisa; i hemlighet

i snitt— i allmänhet

i startgroparna— (idiomatiskt) under uppstart, i ett begynnande skede (av något stort)

I stilla väder är alla goda sjömän.— När det är lugnt och enkelt verkar alla kompetenta — men äkta skicklighet syns först när det blir sv

i stora drag— summerat utan större precision

I stormen stadgas ekens rot.— Motgångar och prövningar stärker karaktären — precis som stormvindar tvingar ekens rötter att gripa

i största allmänhet— På det hela taget, utan att gå in på detaljer, i bred bemärkelse.

i största hast, plötsligt— Något sker mycket snabbt och oväntat, utan förvarning eller tid att förbereda sig.

i stor stil— i stor skala eller på ett storslaget sätt

I stort sett— I det närmaste.

i stöten— (idiomatiskt) åt gången, i taget; i rad, i följd

i strumplästen— utan skor, i bara strumporna

i stundens hetta— (idiomatiskt) där och då, på ett sätt som man gjorde utan att tänka efter men när man ser tillbaka p

i sus och dus— (idiomatiskt, ordpar) i utsvävningar, i rummel, under ständigt festande

i svang— i omlopp, ofta förekommande; i allmänt bruk, i ropet

i taget— i sänder, åt gången

i taka händer— i förvar hos opartisk person

i tandem— i par, i rad, efter varandra

i tidens fullbordan— när allt har utvecklat sig så som meningen är

i tid och otid— alltför ofta

i tid och otid— alltid, alltför ofta

i ty fall— Arkaiskt och formellt uttryck med betydelsen i så fall eller om det förhåller sig på det viset; före

i underkant sagt— Minst sagt; en underdrift — verkligheten är ännu starkare än vad som uttrycks.

i ur och skur— (idiomatiskt) i alla (i synnerhet bistra, ruggiga och svåra) slags väderförhållanden (som en vana, o

i ur och skur— i alla väder

i ur och skur— (idiomatiskt) i alla (i synnerhet bistra, ruggiga och svåra) slags väderförhållanden (som en vana, o

i ur och skur— i alla väder

i vägen— så att någon (nästan) hindras från att göra något, antingen genom att fysiskt göra det svårt att kom

i väl och ve— i medgång och motgång

i vardande— som håller på att bli eller utvecklas till

i var mans mun— i allas tal

i var mans mun— (idiomatiskt) i tillstånd då alla pratar om det nämnda

i värsta fall— om det blir så dåligt det kan bli

i västerled— västerut längs västervägen (användes främst om vikingar)

i vått och torrt— I alla lägen, oavsett omständigheter.

I vax kan man trycka vad man vill.— Formbara och unga sinnen kan formas till vad som helst, precis som mjukt vax tar vilket avtryck som

Iver är en förträfflig tjänare, men en klen herre.— Entusiasm och iver är värdefulla egenskaper när de styrs av förnuft, men farliga när de tar överhand

i vida kretsar— bland många människor

i viking— på en vikingexpedition (för att handla eller plundra)

I vilket finger man skär sig, så blöder det.— Alla sina barn (eller nära) är lika kära — skadas något av dem, gör det lika ont oavsett vem det är.

I vinet kommer sanningen fram.— När man dricker alkohol sänks hämningarna och man säger vad man verkligen tycker — sanningen kommer

i vintras— (under) förra vintern

i vredesmod— i tillfällig känsla av vrede

Jaga någon medblåslampa— Sätta press på någon.

Jaga och intet få gör jägaren trög.— Upprepade misslyckanden utan resultat tar bort lusten och motivationen att fortsätta anstränga sig.

Jag är född med förstånd, sa greven.(Småland) (SVO)— Ironiskt skämt om någon som skryter med sitt förstånd eller påstår det självklara som om det vore en

Jag är inte alldeles utan mojänger, sa luffarn till pigan.(Halland) (SVO)— En fattig luffare skryter ändå om sina fördelar och charm — den som har lite kan fortfarande skryta

Jag är lycklig, jag, sa tiggaren när hunden bet honom i träbenet(Halland) (SVO)— Man är lycklig som slipper undan med skadan — tiggaren gläds för att hunden bet i träbenet och inte

jag beklagar sorgen— sägs eller skrivs till en person som är närstående till någon som nyss avlidit

jag ber att få rekommendera mig— jag ber att få ta farväl

jag förstår inte— From jag (“I”) and förstår (“understand”) the present tense of förstå (“to understand”) and inte (“n

Jag går inte av för hackor, sa pälsmakaren.(Halland) (SVO)— Jag är tålig och ger inte upp, oavsett hur svårt det blir.

(jag hade) så när (sagt ngt dumt)— (jag hade) nästan (sagt ngt dumt)

(jag har) inte ett/en nickel— (jag har) inga pengar alls

(jag har) inte ett rött öre— (jag har) inga pengar alls

Jag har litet, men det lilla jag har är mitt, sa flickan.(Östergötland) (SVO)— Nöjsamhet med det man äger; stolthet över att det lilla man har är självförvärvat och inte lånat ell

Jag känner till ullen, sa skam när han klippte soa.(Västra Sverige) (SVO)— Ironisk om den som skryter om kunskap men i praktiken visar att han inte vet vad han håller på med.

(jag kommer) i draget— (jag kommer) genast

Jag lever alltid på stor fot, sa luffarn, tiggde träskor.(Göteborg) (SVO)— Ironisk skämtsam kommentar: en luffare påstår sig leva lyxigt medan han tigger om enkla träskor — sk

Jag mena väl jag, sa gumman, pissa på syltan.(Dalarna) (SVO)— Någon tror sig göra en god gärning men förstör istället det de rör vid, trots goda avsikter.

Jag mötte Lassie— att ha en avlägsen relation till en känd person. Var länge ett stående inslag i kvällstidningenExpre

jag säger då det— det är verkligen anmärkningsvärt

Jag skiter i mitt liv, sa bagarn, slogs med kalven.(Sörmland) (SVO)— Uttrycker hänsynslös likgiltighet inför personlig risk — man kastar sig in i farliga situationer uta

Jag snusar mera sällan, sa han som ingen näsa hade.(Norrland) (SVO)— Ironisk underdrift: den som saknar förutsättningar för något påstår sig bara göra det sällan, iställ

Jag tiger, sa talmannen.(Småland) (SVS)— Ordvits: "tiger" betyder både djuret och att vara tyst. Ironin är att just talmannen — vars roll är

Jag tror det låter, sa bonden, trampa i klaveret.(Närke) (SVO)— Man tror sig göra något imponerande men orsakar i stället kaos eller misstag utan att förstå det.

(jag tror honom) inte mer än jämnt— (jag tror honom) knappt

Jag vänta på en bättre, men så vurt jag gammal och ble alldeles utan, sa gumman då folk sporde varför hon inte gift sig.(Sörmland) (SVO)— Humoristisk wellerism om att vara för kräsen – den som väntar på det perfekta riskerar att stå utan

Jag vet inte var jag är, sa fan, kom i himmelriket. (Halland) (SVO)— Att hamna i en situation man är helt oförberedd på och inte vet hur man ska hantera.

jag vill vara skapt som en nors om...— det är helt otänkbart att...

ja/jo vars— ja/jo ganska

Ja ligg, sa Jens i Börtnan då han tappade långmjölkskaggen.(Härjedalen) (SVO)— Uppgivet accepterande när något gått snett och inte kan ändras — man ger upp och låter det vara som

jämna med marken— förstöra, göra till ruiner

jämna med marken— riva ned fullständigt

jämnt skägg— lika, lika delat

jäms med ryggbastet— nätt och jämnt

jämt och samt— Ideligen och konstant utan uppehåll; om något som sker oavbrutet, ofta med en underton av att frekve

jämt och ständigt— oavbrutet, alltid, för jämnan

Ja och nej gör trätan lång.— Att svara både ja och nej — vara obeslutsam eller motsägelsefull — förlänger onödigt en tvist eller

(ja) säg det— det är inte lätt att veta

Ja tål inte ve krutröken, sa löjtnanten, tog sig reträtten.(Värmland) (SVO)— Om man inte tål svårigheterna tar man hellre till flykten — används om någon som backar undan när de

jävlar anamma— (idiomatiskt, vardagligt) en egenskap som kännetecknas av: djärvhet, mod, kamplust, fräckhet, dristi

jobba ända in i kaklet— jobba ända fram till målet eller slutet på en tidsperiod

jobba häcken av sig— (idiomatiskt) arbeta mycket hårt, jobba med all kraft

jo, jag tackar, jag— inte dåligt alls, det är verkligen något (kan användas både positivt och ironiskt)

Jordens frukter höstas blott vart år, men vänskapens varje dag.— Vänskap ger glädje och vinning varje dag, till skillnad från jordens skördar som bara kommer en gång

Jösses! Djävlar! sa sotarn, ville slåss.(Bohuslän) (SVO)— Beskriver hur någon snabbt går från förvåning till ilska och aggressivitet — en hetlevrad person som

joxa med trasan— (idiomatiskt) spela fotboll

Ju ädlare blod, ju mildare mod.— Människor av ädel börd eller karaktär uppträder med större mildhet och välvilja än de som saknar såd

Ju äldre, ju girigare.— Med åldern tenderar människor att bli mer snåla och hålla hårdare på sina ägodelar och pengar.

Ju äldre världen blir, ju svagare blir släktet.— Varje generation är svagare och sämre än den föregående — världen och människorna försämras med tide

Ju argare skalk, desto bättre lycka.(Jfr Ps. 73).— Den som är mest skurkaktig eller lömsk verkar ha mest tur — skurkar och bedragare lyckas ofta bättre

Ju djupare brunnen gräves, desto mera vatten finner man.— Ju mer man anstränger sig eller fördjupar sig i något, desto större belöning eller kunskap får man.

Ju dyrare, ju kärare.— Saker som kostar mer upplevs som mer värdefulla och uppskattade.

Ju färre rätter, dess mera hälsa.— Enkla måltider med få rätter är nyttigare än mångräddiga festmåltider — enkelhet i maten främjar häl

Ju fetare köket är, desto magrare blir testamentet.— Den som spenderar mycket på mat och lyx i livet lämnar lite efter sig när han dör.

Ju flera barn, ju flera »Fader vår»; ju flera Fader vår, ju större välsignelse.— Många barn innebär många böner, och många böner ger stor välsignelse — ett argument för att barnaska

Ju förr man börjar, dess förr man slutar.— Att börja tidigt leder till att man också blir klar tidigare — ett uppmuntrande skäl att inte skjuta

Ju hårdare skalet, ju sötare kärnan.— Det som verkar svårt eller otillgängligt utanpå döljer ofta något värdefullt och gott inuti.

Ju högre uppsatt du är, dess mer ödmjuka dig.— Hög ställning kräver större ödmjukhet — makt och framgång bör göra en mer jordnära, inte mer arrogan

Ju kärare barn, ju skarpare ris.— Den som älskar sitt barn mest bryr sig också mest om att uppfostra det rätt, även om det kräver strä

Ju längre man lever, dess mer får man lära.— Livet ger ständigt nya erfarenheter och insikter — man slutar aldrig lära sig, oavsett ålder.

Ju längre på dagen, dess vackrare folk.— Folk verkar mer attraktiva ju senare på kvällen det blir, ofta med anspelning på alkoholens inverkan

Ju mera brunnen öses, desto bättre blir vattnet.— Regelbunden användning förbättrar kvaliteten — precis som en brunn ger friskare vatten ju mer den an

Ju mera gångbar en vara är, dess lägre står hon i pris.— Vanliga och lättillgängliga varor är billigare — sällsynthet höjer priset.

Ju mera man har, ju mer vill man ha.— Girighet växer med välstånd — människan blir aldrig nöjd utan vill alltid ha mer än hon redan äger.

Ju mera man ömkar barnet, ju mera gråter det.— Övertjänstigt medlidande uppmuntrar till mer gnäll — att ge efter för klagan förstärker beteendet sn

Ju mera man rör i gödselhögen, desto värre luktar den.— Att gräva upp eller diskutera ett problem gör det värre — vissa saker är bäst att lämna ifred.

Ju mera man smeker katten, ju högre sätter han upp rumpan.— Ju mer man berömmer eller smickrar någon, desto mer kräver eller utnyttjar hen det — smicker uppmunt

Ju mera man sover, ju mer vill man sova.— Sömn skapar mer sömnlust — ju mer man unnar sig vila, desto svårare blir det att sluta och ta tag i

Ju mera man vill, ju mindre man får.— Att vara för girig eller ha för höga krav motverkar sitt syfte — nöjsamhet ger mer än ständig längta

Ju mera skabben klås, ju mera kliar den.— Att ge efter för en dålig vana förvärrar den — ju mer man unnar sig, desto starkare blir begäret.

Ju närmare källan, dess klarare vatten.— Information är mest tillförlitlig direkt från ursprungskällan — ju längre från källan, desto mer för

Ju närmare källan, desto klarare vatten.Hierta (1865), p. 50— Primärkällor är mer tillförlitliga än andrahandsinformation — ju närmre ursprunget, desto mer korrek

Ju närmare kyrkan, dess längre från Gud.— De som är närmast religiösa institutioner eller makt är ofta minst fromma — ytlighet och rutin ersät

Ju närmare kyrkan, dess senare där.— De som bor närmast kyrkan (eller målet) tar det för givet och kommer oftast senast dit.

Ju närmare Rom, dess sämre kristen.— De som befinner sig närmast makten eller källan tenderar paradoxalt nog att vara minst trovärdiga el

Ju rikare, ju armare.— Den som blir rikare vill alltid ha mer — och känner sig ändå fattig. Välstånd skapar aldrig tillfred

Ju senare på kvällen, desto vackrare folk.Ström (1981), p. 349— Folk ser mer attraktiva ut ju mer man druckit — alkohol sänker kraven och förvränger omdömet om utse

Ju sötare himmel, ju bittrare värld.— Höga ideal och himmelska drömmar förstärker känslan av verklighetens motgångar — ju mer man hoppas,

Ju större nåd, ju större onåd.— Den som åtnjutit stor gunst riskerar desto hårdare fall när gunsten vänds till missnöje.

Ju större skara, ju mera bön.— Ju fler personer som samlas, desto fler önskemål och krav uppstår — stora grupper är svårare att til

kacka i eget bo— tala illa om sina egna eller sitt eget

kacka i eget bo— (idiomatiskt) tala illa om eller nedsätta eller förringa sitt eget

Kacka i eget bo— Att tala illa om sina egna eller sitt eget.

kaka på kaka— (idiomatiskt) för mycket av det goda

kaka söker maka— var och en söker sig till sin like

kaka söker maka— (idiomatiskt) var och en söker eller dras till (mer eller mindre) likasinnade (gemensamma intressen

Kaka söker maka.— Lika söker lika — människor med liknande egenskaper, intressen eller bakgrund dras till varandra och

Kaka söker maka, sa fan till kulstöparen.(Norrland) (SVO)— Lika söker lika — onda eller listiga människor finner varandra och trivs tillsammans.

Kalla fötter— Plötsliga starka betänkligheter.

kalla handen— (idiomatiskt) avvisning

Kalla handen— Bli avvisad.

Kalla icke på fan, han kommer nog objuden.— Locka inte fram olycka eller ondska — problem och faror dyker ändå upp av sig själva utan att man be

Kalven stångas förrän han fått horn.— Den oerfarne försöker bråka eller hävda sig innan han har förmågan eller erfarenheten som krävs.

kamma hem/in (ngt)— vinna eller förskaffa sig (ngt)

kamma igenom— noga söka igenom

kamma noll— inte få någonting

kamma noll— (idiomatiskt) inte få något

Kamma noll— Att inte få något.

kammen växer på ngn— ngn morskar upp sig

(kämpa) med förtvivlanns mod— (kämpa) i en desperat sinnesstämning

(kämpa) skuldra vid skuldra— (kämpa) tillsammans i enad kamp

kamp mot klockan— En brådskande ansträngning att slutföra något före en bestämd tidsgräns; en intensiv kamp när tiden

kanariefågeln i kolgruvan— (idiomatiskt) något som (före allt annat) används för att testa om något inte är farligt; en varning

Känd sak är så god som vittnad.— Det alla redan vet behöver inte bevisas — allmänt känt faktum väger lika tungt som formellt bevittna

Kan du inte lyfta stenen, så vält honom.— Om du inte klarar en uppgift på ett sätt, försök med ett annat — anpassa metoden efter din förmåga.

Kan du inte springa över, så kryp under.— Om man inte kan lösa ett problem på ett sätt, ska man försöka hitta en annan väg till målet.

Kan du se, sa Blinna-Sara.(Halland) (SVO)— Ironisk kommentar när någon äntligen inser något uppenbart — som om en blind person plötsligt påstod

känna marken bränna under fötterna— finna det farligt att stanna kvar

känna marken gunga under fötterna— känna att läget är ohållbart

känna ngn (endast) till namnet— (endast) veta att det finns en person med det angivna namnet

känna ngn på pulsen— undersöka ngns karaktär

(känna) par renommé— (känna) ryktesvis eller till namnet

(känna) ryktesvis eller till namnet— Att bara ytligt känna till någon, utan personlig bekantskap — enbart via rykten eller namn.

känna sig lätt om hjärtat— känna sig glad och optimistisk

(känna sig) liten och löjlig i fint sällskap— Att känna sig underlägsen, oansenlig eller malplacerad bland personer med högre status eller bildnin

Känna sig själv är största konst.— Självkännedom är svårare och viktigare än all annan kunskap — att förstå sina egna styrkor, svaghete

känna sig som en annan människa— känna sig förnyad

(känna sig som) en sparv i tran(e)dans(en)— (känna sig) liten och löjlig i fint sällskap

(känna sig som) femte hjulet under vagnen— (känna sig vara) överflödig

Känna sig som femte hjulet under vagnen— Känna sig överflödig, bara i vägen, ett hinder. I fransk ordspråksbok från 1535. Finns även på många

känna sig som hemma— Känna sig avslappnad och bekväm i en miljö, som om man vore i sitt eget hem.

känna sin man— veta vad vederbörande går för

känna som sin egen ficka— Känna något helt och fullt, intimt och utan att behöva tänka på det — som att veta exakt vad som fin

Kan också duga, sa apotekarn, fick en palt till frukost.(Gotland) (SVO)— Accepterar det man får med resignation, även om det inte är vad man förväntade sig eller hoppades på

kappa och krage— prästämbete

Kappa och krage göra ingen präst.— Yttre kläder och attribut avgör inte vem man egentligen är — klädseln gör ingen till präst på riktig

käppen och moroten— hot och lockelser

käpprätt åt skogen— som går väldigt dåligt

kapten på skutan— den som bestämmer

kära hjärtanes— uttrycker en stark känsla av beundran, förvåning, bekymmer e.d.

kära hjärtanes— Kära hjärtanes är ett utrop av förvåning, förtjusning eller bestörtning, ett milt och ålderdomligt u

Kära kittel, sota inte grytan.— Någon kritiserar andra för fel de själva har — ungefär som att anklaga någon annan för sina egna bri

kära nån!— Utrop som uttrycker förvåning, förtjusning eller förskräckelse; ett milt svordomsersättande utrop ut

kära ner sig— (vardagligt) bli kär

Käre vän, sa fan till mästerman.(Stockholm) (SVO)— Ironisk kommentar när två tvivelaktiga eller illa sedda personer visar varandra vänlighet — lika bar

käringen mot strömmen— person som till varje pris måste göra tvärt emot (alla) andras vilja

Kärlek börjar alltid med bråk.— Kärleksrelationer inleds ofta med konflikt eller spänning — gräl och irritation kan vara tecken på ö

Kärleken är blind.— När man är kär ser man inte den älskades brister eller fel — känslan överväldigar förnuftet och obje

Kärleken är blindare än mullvaden.— När man är kär ser man inte den älskades brister eller fel — kärleken gör en helt blind för verkligh

Kärleken är ostyrig.— Kärleken går inte att kontrollera eller styra — den följer sina egna regler och lyder inte förnuft e

Kärleken är outtröttlig.— Kärleken tar aldrig slut och tröttnar aldrig — den uthärdar och består oavsett hinder och motgångar.

Kärleken är som daggen, den faller lika så lätt på brännässlan som på liljeblad.— Kärlek drabbar alla utan urval — den kan uppstå hos vem som helst, oavsett person eller förtjänst.

Kärleken får pröva både sött och surt.— Kärlek innebär både glädje och prövningar — man måste acceptera både det goda och det svåra för att

Kärleken gör de visa galna.— Även de klokaste människorna kan förlora sitt förnuft och handla irrationellt när de är kär.

Kärleken gör själva stenen vek.— Kärleken har sådan kraft att den mjukar upp även det hårdaste hjärta — ingenting är för hårt för kär

Kärleken har alltid sin plåga.— Kärlek medför alltid lidande och smärta — man kan inte älska utan att också riskera att såras eller

Kärleken har en söt begynnelse, men en besvärlig ända.— Kärleken börjar ljuvligt och passionerat, men leder ofta till bekymmer, konflikter och svårigheter l

Kärleken kan icke dölja sig.— Kärlek går inte att dölja — den syns alltid, oavsett hur mycket man försöker hemlighålla den.

Kärleken lider ingen medbroder.— Kärleken tolererar ingen rival — den som älskar vill ha den älskade helt för sig själv, utan konkurr

Kärlekenoch aprilvädret har en viss likhet, sa fru Kjäjsen.(Jämtland) (SVO)— Kärleken är, liksom aprilväder, nyckfullt och oförutsägbart — snabbt skiftande mellan solsken och re

Kärleken regerar utan lag.— Kärleken följer inga regler eller förnuft — den styr människor oberoende av normer och konventioner.

Kärleken ser inte till personen.— Kärlek uppstår oberoende av social ställning, utseende eller bakgrund — man kan inte styra vem man f

Kärleken tränger igenom pansar och sköld.— Kärleken är så stark att den övervinner alla hinder och motstånd, även det hårdaste försvar.

Kärlek gör dårskap.— Kärlek får människor att handla oförnuftigt och fatta dåliga beslut som de annars aldrig skulle ta.

Kärlek och hosta (även kärlek, rök, hosta och pengar) låta icke dölja sig.— Kärlek, liksom hosta, går inte att dölja — den syns och märks oavsett hur mycket man försöker hemlig

Kärlek utan genkärlek är en fråga utan svar.— Obesvarad kärlek förblir ofullständig — precis som en fråga utan svar ger ingen ro eller mening.

kärlek vid första ögonkastet— Att älska någon från första ögonblicket man ser dem.

Kärlek vinnes med kärlek.— Kärlek besvaras bäst med kärlek — visa tillgivenhet och du får tillgivenhet tillbaka.

kärringen mot strömmen— person som ofta gör tvärt emot andras vilja

kärringen mot strömmen— (idiomatiskt) någon som ofta säger emot andra eller har en annan uppfattning i många frågor än sin o

kär som en klockarekatt— (liknelser, idiomatiskt) upp över öronen förälskad

kär som en klockarkatt— mycket förälskad

Kär som en klockarkatt— Vara mycket förälskad, förälskad upp över öronen.

Kärt barn gör ofta sorgen tung.— Den man älskar djupt orsakar också störst smärta när något går fel — kärlek och sorg följs åt.

Kärt barn har många namn.— Det man älskar talar man gärna om på många olika sätt — kärlek ger upphov till många benämningar och

Kärt öga ser ingen brist.— Den som älskar någon ser inte deras brister eller fel — kärleken gör en blind för det negativa.

Kärt vill kärt hava.— Den som älskar någon vill vara nära den personen — kärlek söker kärlek.

kasta åt vargarna— utsätta någon för fara eller kritik för att rädda sig själv; offra någon för eget behov

kasta ett getöga— titta snabbt och förstulet

kasta ett getöga— (idiomatiskt) titta snabbt och förstulet

kasta ett getöga på— Kasta ett getöga på (ord för ord; bokstavlig översättning)

Kasta ett getöga på någon/något— Försöka hålla uppsikt över någon/något, men inte vakta kontinuerligt.

kasta ett getöga på något— läsa nått extensivt

kasta ett öga på— flyktigt granska

kasta första stenen— Vara den förste att anklaga trots att man själv inte är utan skuld.

kasta handsken— utmana någon; att ge eller lägga ned en utmaning

kasta in handduken— Att kasta in handduken betyder att ge upp och erkänna sig besegrad, hämtat från boxning där tränaren

kasta in handduken— (idiomatiskt) ge upp, sluta

Kasta in handduken— Att ge upp. När en boxningstränare under en match anser att den egna boxaren inte tål mer stryk kast

Kasta inte bort det gamla ämbaret, förrän du vet om det nya håller vatten.— Behåll det du har tills du vet att ersättningen fungerar — byt inte ut något gammalt mot något nytt

Kasta inte pärlor för svin.Martling (2001), p. 85— Slösa inte bort värdefulla resurser, kunskap eller gåvor på personer som inte kan uppskatta dem.

Kasta inte sten i glashus.Henry Hazlitt,Thinking As A Science(1916)Holmqvist (1991), p. 29— Kritisera inte andra för fel du själv begår. Den som lever i glashus bör inte kasta sten.

Kasta inte ut barnet med badvattnet.Ström (1981), p. 178— Var försiktig så att du inte förstör något värdefullt när du försöker bli av med något dåligt.

kasta krona och klave (om ngt)— singla slant (om ngt)

kasta ljus över— belysa, betona vikt av, eklärera

kasta loss— (sjöfart) lösgöra förtöjningarna på ett fartyg (som förberedelse för avfärd)

kasta macka— kasta en platt sten ut över en större vattensamling så att stenen studsar några gånger på vattenytan

kasta masken— visa sitt rätta jag

kasta ngn ur sadeln— Beröva någon deras maktposition eller inflytande genom ett oväntat angrepp; störta en person från en

kasta om— ändra ordningsföljden (oftast på bara två element)

kasta pärlor åt svin— (idiomatiskt) ödsla något värdefullt på någon som inte kan uppskatta det eller inte förstår värdet a

kasta pärlor åt svin— ge någon något de inte begriper värdet på

kasta pärlor för svin— (idiomatiskt) variant av kasta pärlor åt svin

kasta pärlor för svin— ödsla ngt värdefullt på ngn som inte kan uppskatta det

Kasta pärlor för svin— ”... och kasta inte pärlor åt svinen, de trampar på dem, vänder sig om och sliter sönder er”. Svin a

kasta (pengarna) i sjön— slösa bort (pengarna) till ingen nytta

kasta smörgås— (barnlekar) kasta en platt sten ut över en större vattensamling så att stenen studsar några gånger p

kasta smörgås— kasta flata stenar så att de studsar på vattnet

kasta sten i glashus— (idiomatiskt) vara en hycklare, en hypokrit; kritisera någon annan för något som man själv gör sig s

kasta stridshandsken— utmana (ngn)

kasta upp en sten så att den faller i vattnet utan stänk— Utföra något med sådan skicklighet att det sker helt utan störning eller uppmärksamhet.

Kasta ut kroken, det nappar väl någon gång.— Försök tillräckligt många gånger och till slut lyckas du — uthållighet lönar sig förr eller senare.

kasta vatten— Ett vardagligt och något vulgärt uttryck för att urinera, ofta använt i informella sammanhang eller

kasta vatten— Eufemistiskt uttryck för att urinera; ett lättsamt och bildligt sätt att benämna den naturliga kropp

kasta vatten på en gås— Att göra något som inte har någon effekt alls, eftersom gåsens fjädrar är vattentäta.

kasta yxan i sjön— (idiomatiskt) ge upp sina ansträngningar

kasta yxan i sjön— fullständigt ge upp

Katten är aldrig så slät, att han inte har skarpa klor.— Även den mjukaste och vänligaste person kan vara farlig — ingen är så oskyldig som hen verkar.

Katten hade väl gärna fisken, men vill inte väta sina fötter.— Att vilja ha något utan att anstränga sig eller ta de obehag som krävs för att uppnå det.

katten (också)!— det var illa!

Kattens lek är råttans död.— Det som är roligt eller harmlöst för den starke kan vara livsfarligt för den svage.

kattens lek med råttan— ojämn kamp eller tävling

Katten vet nog vem han smeker.— Den som smickrar eller är artig mot någon gör det med avsikt — man vet vem man ska vara snäll mot fö

katt och råtta-lek— (bildligt, idiomatiskt) situation med två olika aktörer där den ena, symboliserad av katten, med öve

kaviar för bönder— (ngt som är) alltför fint för mottagarna

kavla upp— Att rulla upp ärmarna som förberedelse för hårt arbete; bildligt om att visa sig redo att ta i med k

kavla upp ärmarna— anstränga sig

kejsarens nya kläder— fräck bluff

kemiskt fri från (humor)— absolut fri från (humor)

kila runt knuten— Eufemistiskt uttryck för att dö, bildat av bilden att man stillatigande kilar runt husknuten och för

kila stadigt (med ngn)— ha ett fastare kärleksförhållande (med ngn)

kissa i kläderna— Göra i byxorna av skratt eller rädsla – bildligt för att tappa kontrollen i en intensiv stund.

klä av (ngn) inpå bara kroppen— totalt avslöja (ngn)

klä blodig skjorta för fosterlandet— dö (eller bli sårad) för fosterlandet

kläcka ur— (reflexivt) säga, berätta

Kläderna göra icke mannen.— En persons värde avgörs inte av yttre attribut eller utseende, utan av karaktär och handlingar.

Kläderna gör mannen.Ström (1981), p. 270— Yttre appearans och klädsel påverkar hur andra uppfattar och bedömer en person — man döms efter sitt

Klaga för hyndan, att valpen bet.— Att klaga hos den som är ansvarig för problemet, eller söka upprättelse hos någon som inte har intre

Klaga inte över för lite vind— lär dig segla.Francis BaconEssays(1625)

klämma (ngn) mellan sköldarna— hårt ansätta (ngn)

klämma (ngn) på ngt— pressa fram ngt (värdefullt) ur (ngn)

klämmas mellan sköldarna— hårt ansättas

klämma till— bestämma sig med omedelbar verkan

klang- och jubeldag— festlig högtidsdag

klang- och jubeltid— En tid präglad av glädje, festligheter och jubel; en period då livet verkar sorglöst och framgång, f

klanka ned— (vardagligt) variant av klanka ner

klanka ner— (vardagligt) (vanemässigt och inte nödvändigtvis alltid välmotiverat) kritisera eller klaga på

klappade och klara— (idiomatiskt)

klappad och klar— (idiomatiskt) alldeles (precis) iordningställd, redo eller färdig

klappad och klar— helt avgjord eller färdig

klappa igenom— (vardagligt) braka ihop, rasa samman, kollapsa

klappa ihop— (vardagligt) braka ihop, rasa samman, kollapsa

klappa ngn på axeln— uppmuntra ngn

klappa på (segel)— sätta till (segel)

klappa till— (vardagligt) slå, ge någon ett slag

klappat och klart— (idiomatiskt)

Klapp på axeln— Svagt beröm.

klara biffen— Att lyckas med en uppgift eller ta sig igenom en svår situation; att ordna saken och hantera vad som

klara hyskan— reda upp (ngt besvärligt)

(klara ngt) med glans— (klara ngt) på ett mycket bra sätt

(klara sig) med ett nödrop— endast nätt och jämnt (klara sig)

klara sig utan hjälp eller sällskap— Vara självständig och reda sig på egen hand utan stöd från andra.

klara skivan— klara upp ngt

klart och tydligt— På ett alldeles klart och otvetydigt sätt, utan utrymme för missförstånd eller tolkning av vad som s

klart som dagen— Fullständigt uppenbart och utan minsta tvivel; lika omöjligt att missa som dagsljuset, omöjligt att

klart som korvspad— fullständigt klart, självklart

klart som korvspad— (idiomatiskt) fullständigt klart, självklart

Klart som korvspad— något som är mycket tydligt och som alla borde inse.

klä sig i säck och aska— visa tydliga tecken på ånger och ledsnad

klä skott— (idiomatiskt) få skulden för något, få bära ansvaret för något, bli angripen eller hånad

klä skott— utsättas för angrepp (för annans räkning)

Klä skott— Få stå till svars för något utan att egentligen ha det direkta ansvaret. Oftast uttryckt somFå klä s

klä skott för ngn— bli angripen eller hånad för ngns räkning

klå upp— vara våldsam mot en person, ofta med slag

klå upp— se: klå (ge stryk)

klä ut— (transitivt, reflexivt) sätta på någon kläder för att efterlikna någon eller något

klä väggen— inte bli uppbjuden

klicka hem— (vardagligt, transitivt) med dator köpa en vara från en butik på internet för hemleverans (eller lev

klicka till— plötsligt få en känsla

klinga ut— förklinga, dö ut, tona bort

klippa klorna/vingarna på ngn— beröva ngn hans möjligheter till motstånd/rörelse

klippa kuponger— leva gott på aktieutdelning

klippa till— klippa bort delar av något så att detta får önskad form

klirr i kassan— betydande ekonomisk vinst, oväntad inkomst

klockan är bara barnet— klockan är inte mycket

klockan är inte mycket— Det är ännu tidigt; det finns gott om tid kvar.

klockan klämtar för ngn— ngn skall dö

Klockarens ko får beta på kyrkogården.— Den som har rätt kontakter eller position får privilegier och förmåner som andra inte har tillgång t

klockarkatt— En tupplur eller kort sömn, särskilt en som man tar mitt på dagen; att nicka till en stund.

klok gubbe/gumma— naturläkare (på landet)

Klokheten är alla förrättningars jordegumma.— Klokhet och förnuft är förutsättningen för att alla företag och handlingar ska lyckas väl.

Klokhet har ögon i nacken.— En klok person är alltid vaksam och förutseende — ser faror och möjligheter andra missar.

Klokhet övervinner starkhet.— Intelligens och list är kraftfullare verktyg än fysisk styrka för att lösa problem och vinna konflik

klok som en pudel— mycket klok

klok som en uggla— (liknelser, idiomatiskt) mycket klok

Klok som en uggla/pudel— Mycket vis.

Klokt barn lever inte länge.— Barn som verkar ovanligt kloka eller mogna för sin ålder anses av folktron ha kort livslängd — en va

Klokt huvud ger vist råd.— En klok och erfaren person ger goda och välgrundade råd.

Klokt råd har ej alltid framgång.— Även det bästa rådet leder inte alltid till önskat resultat — klokskap garanterar ingen framgång.

klyva näbb— (idiomatiskt) tvista

klyva näbb— Att munhuggas eller gräla med ord, att kivas och hugga verbalt mot varandra som fåglar som peckar me

knacka dörr— gå från dörr till dörr och söka upp folk

knaka i fogarna— vara nära att brista

knaka i fogarna— hålla på att gå sönder eller bryta samman, exempelvis om samarbete

knappa in— minska (en förbrukning, en utgiftspost, ett försprång etc.)

knäppa ngn på näsan— komma på ngn med ett fel

knappast vara värd någonting— Vara nästan värdelös, ha så lite värde att det knappt är värt att nämna.

knäppa till— plötsligt bli riktigt kallt

knäpp på näsan— (idiomatiskt) skarp tillrättavisning

knipa käft— Att hålla tyst och bita ihop, att tiger och inte säga ett ord — ofta en skarp uppmaning att sluta kl

knipa käft— (idiomatiskt) tiga, hålla munnen, hålla \"truten\"

knulla snett— (vulgärt) vara otrogen

Knut driver julen ut— julen tar slut vid trettondag Knut

Knut kör julen ut— julen tar slut vid trettondag Knut

knyta hymens band— Att gifta sig och ingå äktenskap; en litterär omskrivning som anspelar på Hymen, den grekiske guden

Knyta Hymens band— Att gifta sig. EfterHymenaiosi grekisk mytologi.

knyta näven i byxfickan— dölja sin vrede

knyta näven i (byx)fickan (över ngt)— bli arg (över ngt) men hålla tillbaka vreden

knyta upp svansen på ngn— Att tukta, stävja eller sätta någon på plats med fast hand — tvinga den andre att rätta in sig i led

koka ihop ngt— (gemensamt) fundera ut ngt

koka soppa på en spik— åstadkomma ngt av (nästan) ingenting

koka soppa på en spik— (idiomatiskt) åstadkomma något av nästan ingenting

kola av— Informellt slanguttryck för att dö; används med viss distans eller svart humor om ett dödsfall.

kola vippen— (vardagligt) dö, avlida

koloss på lerfötter— ngt som ytligt sett är stort och imponerande men i verkligheten mycket sårbart

kom an— (idiomatiskt, vardagligt) uppmaning till kamp; uppmaning till utfall vid kamp

kom an!— sätt igång!

kom an då— (idiomatiskt, vardagligt) förlängning av kom an

Kom inte i min vedbod, sa Larssin.(Jämtland) (SVO)— Varning till någon att hålla sig borta och inte lägga sig i det som tillhör en annan — håll dig unda

kom inte med några dumheter— Varnande uppmaning att inte bete sig dumt, ljuga eller komma med orimliga påhitt.

komma åt— nå, även bildligt

komma av sig— (ofrivilligt eller ofördelaktigt) sluta med en viss aktivitet som utförts regelbundet under längre t

(komma/bli/vara) efter— Ligga efter i tid, utveckling eller tempo jämfört med vad som förväntas eller krävs.

(komma/bli/vara) på efterkälken— (komma/bli/vara) efter

komma/hamna på det sluttande planet— allvarligt försämras

komma i besittning av— Få tag på något, lyckas skaffa sig något genom att erhålla det i sin ägo.

komma i dagen— (idiomatiskt) bli uppenbar, röjas

(komma) i elfte timmen— (komma) i sista stund

komma i fråga— beaktas som en möjlighet

komma i fråga (för ngt)— vara tänkbar (för ngt)

komma igång ordentligt (med ngt)— Börja arbeta eller fungera med full kraft; få fart på något efter en trög start.

komma ihåg— Att plocka fram något ur minnet; att ha bevarat en upplevelse eller information och kunna återkalla

komma i kläm— Råka i en besvärlig situation där man pressas från flera håll.

(komma in i) andra andningen— (få) nya krafter

komma in i andra andningen— (idiomatiskt) få nya krafter

komma in i bilden— komma med i (det givna) sammanhanget

(komma) inom ett ögonblick— Anlända eller ske mycket snart; vara framme på ett ögonblick.

komma i tagen— bli ivrig och komma igång

komma loss— släppa alla hämningar, sluta tveka

(komma med) på sladden— (komma med) bland de sista

komma mellan barken och trädet— störa ett gott förhållande

komma ned på jorden igen— återfå sinnet för realiteter

komma ngt på skam— inte uppfylla ngt

komma ngt på spåren— börja upptäcka ngt

komma överens— bli enig (vid ett enskilt tillfälle)

komma över upplysningar om— Lyckas få reda på eller skaffa fram information om något, ofta på inofficiell väg.

komma på— få en /ny/ tanke om

komma på bättre tankar— Ändra sig till det bättre; överge en dålig plan och välja ett klokare alternativ.

komma på efterkälken— (idiomatiskt) (börja) komma efter (andra), vara efter i tävling eller annan konkurrenssituation

komma på fötter igen— åter få en god eller tryggad ställning

komma på grön kvist— (idiomatiskt) få det ekonomiskt bra

komma på grön kvist— Att komma på grön kvist betyder att man lyckas förbättra sin ekonomi och uppnår välstånd efter en pe

komma på grön kvist— (idiomatiskt) få det ekonomiskt bra

komma på kant med ngn— komma i konflikt med ngn

(komma) på minuten— (komma) inom ett ögonblick

komma på ngn med ett fel— Ertappa någon med att göra fel; avslöja ett misstag eller en förseelse på bar gärning.

komma på pränt— skrivas ned

komma på rät köl— (åter) komma till ett ej lutande läge

komma på rätt köl— (idiomatiskt) komma i jämviktsläge, komma på benen, stå upprätt eller återvinna andlig jämvikt, intr

komma på skam— inte uppfyllas

komma på skam— visa sig vara fel

komma på tapeten— (idiomatiskt) bli föremål för samtal eller diskussion

komma på vänskaplig fot med— bli vän med

komma/råka ur askan i elden— komma ur en svårighet in i en ännu större

komma sättandes— komma springande

komma (sig) upp i smöret— få det mycket bra

komma som en tjuv om natten— komma oförmärkt och överraskande

(komma) som ett brev på posten— (komma) säkert och oundvikligt

komma som ett brev på posten— komma oväntat, som en blixt från klar himmel

komma som ett brev på posten— komma eller inträffa som en naturlig följd

Komma som ett brev på posten— Något negativt eller positivt som garanterat eller oturligt dyker upp som resultat av en tidigare ut

(komma) som ett skott— (komma) omedelbart och med hög hastighet

komma som lök på laxen— som tillägg

komma till åren— Att ha nått en hög ålder och blivit gammal — åren har kommit ikapp en och lämnat sina spår på kropp

komma till bukt med— variant av få bukt med

komma till heders— bli använd och uppskattad

komma till korta— (idiomatiskt) misslyckas; inte räcka till för en uppgift

komma till korta— Att inte räcka till, misslyckas med att nå sitt mål eller klara av en uppgift — ens förmåga eller re

komma till korta— (idiomatiskt) misslyckas; inte räcka till för en uppgift

komma till korta— Att inte räcka till, misslyckas med att nå sitt mål eller klara av en uppgift — ens förmåga eller re

komma till korta— (idiomatiskt) misslyckas; inte räcka till för en uppgift

komma till rätta med (ngt)— bringa reda i (ngt)

komma till saken— börja beröra den egentliga frågan

komma till sin rätt— kunna utveckla sin förmåga på rimligt sätt

komma till skott— (äntligen) göra det som man avsett

komma till skott— (idiomatiskt) äntligen komma igång och göra det som bör göras

komma till tals med ngn— få tillfälle att tala med ngn

komma underfund— (idiomatiskt) förstå, fatta, få (tankemässigt) klart för sig

komma upp i smöret— (idiomatiskt) få det mycket bra, ekonomiskt eller på annat sätt, kommer i en gynnsam situation

komma upp i varv— bli mer aktiv

komma upp sig i smöret— (idiomatiskt) få det bättre (vanligtvis ekonomiskt eller karriärsmässigt)

komma ur askan i elden— (idiomatiskt) komma från en dålig situation till en ännu sämre

komma ur askan i elden— komma från en mindre bra situation till en ännu sämre

komma ut— stiga ut /ur/, lämna något som omslutit en (även bildligt)

komma (väl) till pass— visa sig användbar

komma väl till pass— (idiomatiskt) visa sig lämplig och användbar

komma/vara i arbetstagen— (börja) arbeta med glädje och energi

Kommer dag, så kommer råd.— Problemen löser sig med tiden. Man behöver inte oroa sig i förväg — varje dag bär med sig nya möjlig

Kommer hjorten väl i kärret, så är han svår att vädra.— När någon väl hamnat i en svår situation eller ett problematiskt sammanhang, är det svårt att spåra

Kommer skökan i hjärtat, kommer hon ock snart i pungen.— Förälskar man sig i en sköka, tömmer hon snart din plånbok. Lust leder till ekonomiskt fördärv.

Kommertid, kommer råd.Stiessel (1983), p. 32— Med tiden löser sig problemen — man behöver inte stressa, utan låta situationen mogna och svaret kom

Kommer väl åter den dagen, då kon behöver sin rumpa.— Ingenting är så onödigt att man kan kasta bort det — förr eller senare får man användning för det ig

kompromissa lika mycket var— Båda parter ger efter lika mycket; mötas på mitten i en förhandling.

Kongen har röd näsa, sa bonden, fick en kopparslant.(Värmland) (SVO)— Smicker mot den mäktige ger liten belöning — det lönar sig att säga vad makthavare vill höra.

Kon ger inte alltid mjölk, när mjölkerskan vill.— Saker sker inte alltid på vår begäran — man kan inte tvinga fram resultat bara för att man är redo e

Kon mjölkar inte mer för det byttan är stor.— Att ha stora förväntningar eller resurser ger inte automatiskt ett bättre resultat — utfallet beror

Konsten är ingen tung börda.— Kunskap och förmåga är lätta att bära med sig — en tillgång som aldrig tynger.

Konsten är lång, men livet kort.— Det tar ett helt liv att bemästra ett hantverk eller en konst, men livet räcker inte till.

Konsten är lättare lastad än lärd.— Det är lättare att prata om eller berömma en färdighet än att faktiskt lära sig den.

Konsten att dö kan icke nog läras.— Att förbereda sig för döden är en livslång uppgift — man kan aldrig bli tillräckligt redo att möta s

Konsten behöver lycka och lyckan konst.— Framgång kräver både skicklighet och tur — de två faktorerna är ömsesidigt beroende av varandra.

Konsten har ingen större fiende än okunnigheten.— Okunnighet är det största hotet mot konst och kunskap — den som inte förstår eller värdesätter dem f

Konsterna är mångahanda, sa’ gumman, åt välling med syl.— Det finns många sätt att lösa ett problem — man klarar sig med vad man har, även med fel verktyg.

köpa grisen i säcken— (idiomatiskt) köpa något som man inte vet vad det verkligen är och därmed hur värdefullt det är; gör

köpa grisen i säcken— skaffa sig ngt vars kvalitet man inte har kontrollerat

Köpa grisen i säcken— Att ge sig in i något utan att ha alla eventuella konsekvenser klara för sig. Även i form av ordsprå

Köp aldrig något som du inte behöver, endast därför att du får det för gott pris.— Ett fynd är inget fynd om varan är onödig — lågt pris lockar till onödiga köp.

köpa ut— handla spritdrycker

Köp går fram, men icke tillbaka.— Ett ingånget köp eller avtal är bindande och kan inte ångras eller tas tillbaka.

Köp inte av den, som du skall stå med hatten i hand för.— Handla inte med någon du är beroende av eller måste visa underdånighet inför — det skapar ett ojämli

Köp inte grisen i säcken.Ström (1981), p. 315— Undersök noggrant vad du köper innan du betalar — låt dig inte luras att köpa något utan att ha kont

Köp i tid, så har du i nöden.— Förbered dig i god tid och köp det du behöver innan nöden uppstår — då har du det när det verkligen

koppla av— låta en själv få ro

köra av— Att avsluta eller avbryta något abrupt; kan syfta på att skilja av en del från en helhet eller att a

köra fast, inte komma vidare— Att hamna i en situation där man inte kan ta sig framåt, fastna i ett dödläge.

(köra fram med) det grova artilleriet— (använda) kraftiga argument

köra hårt— att anstränga sig hårt för att lyckas med en uppgift, att göra sitt bästa

köra huvudet i väggen— envist fortsätta i en omöjlig situation

köra i diket— Misslyckas med något efter att ha tagit fel riktning.

köra ngt i botten— hårt utnyttja ngt tills det förslitits eller förbrukats

köra över— (transitivt) köra över (en bro eller liknande)

köra på— (transitivt) med bil eller annat transportmedel träffa (kollidera med)

köra sitt eget race— (idiomatiskt) göra saker efter eget tycke och smak utan att bry sig om gängse normer och regler

Köra som en biltjuv/Köra som ett svin[källa behövs]— Köra ett fordon ovanligt fort, så fort man kan.

köra/visa ngn på porten— tvinga ngn att försvinna

Korgen ökar sorgen.— Att bli avvisad (få korgen) förvärrar känslan av förlust och längtan — avvisningen gör smärtan värre

kör hårt— gör bra ifrån er/dig

kör i vind— Att vara i rörelse utan mål, driva omkring planlöst.

kör i vind!— gärna för mig!

Korpen blir ej vitare, fastän man tvålar honom.— En persons grundläggande natur eller karaktär kan inte förändras, oavsett hur mycket man försöker på

korrigera lyckan— spela falskt

korsa klingor (med ngn)— strida (mot ngn)

korsa klingor med ngn— påbörja eller utkämpa öppen strid med ngn

kors/härs och tvärs— än i den ena, än i den andra riktningen

kors i jösse namn— (vardagligt) uttrycker förvåning

kors i taket— (vardagligt) uttrycker förvåning

kors i taket!— fantastiskt!

kors och tvärs— i diverse riktningar, åt alla håll och kanter

kors och tvärs— i alla möjliga riktningar

Kort aftonmåltid gör lång livstid.— Att äta lite på kvällen är nyttigt och bidrar till ett längre, hälsosammare liv.

Kort fröjd har ofta lång ånger.— Snabba njutningar eller förhastade beslut leder ofta till långvarig ånger efteråt.

kör till!— jag går med på det!

kort i rocken— liten till växten

kort i rocken— (vardagligt) alltför kort; som inte når

kort i rocken— liten till växten

kort och gott— Sammanfatta något koncist och rakt på sak, utan onödiga omsvep eller utsvävningar — säga det väsentl

Kort och tärning är en oviss bärgning.— Att försörja sig på kortspel och tärning är osäkert — gambling ger ingen trygg inkomst.

kort om huvudet— obegåvad eller oförnuftig

kort sagt— med få ord, kortfattat

Kort visa är snart kväden.— En kort uppgift eller berättelse är snart avklarad — det lönar sig att hålla det kort och koncist.

Korv är en osund mat, sade katten till hunden.— Den som ger råd som gynnar sig själv snarare än den rådgivne — katten vill ha korven själv.

Korven bör ätas medan den är varm.— Passa på att utnyttja en möjlighet medan den finns — väntar man för länge går chansen förlorad.

kosta på— använda (mycket) pengar eller resurser till något (till exempel ett hus, en bil, en person eller ett

kosta skjortan— (idiomatiskt) vara mycket dyr

(kosta x kronor) på gatan— (kosta x kronor) i användbart skick

köttets lust— sinnlig åtrå

Kött och blod är en elak styrman.— Mänskliga begär och känslor leder oss fel — de är dåliga vägledare för kloka beslut.

Köttstycket hänger aldrig så högt, att inte hunden väntar sig få benet.— Även när målet verkar ouppnåeligt, ger hoppfulla aldrig upp hoppet om att ändå nå det.

krafsa/kratsa/raka kastanjerna ur elden (för ngn)— hjälpa (ngn) ur en svår situation

kräla i stoftet— vara överdrivet underdånig eller ödmjuk

kräla i stoftet— (idiomatiskt) visa sin underdånighet

kränga på sig— ta på sig (med svårighet)

krångla till— göra något onödigt omständligt

Kräslighet letar efter tiggarstaven.— Den som är alltför kräsen och väljer bort mat eller möjligheter riskerar att hamna i fattigdom.

kratsa kastanjerna ur elden— (idiomatiskt) hjälpa någon ur en svår situation ofta genom egen risktagning

kratsa kastanjerna ur elden (för ngn)— hjälpa (ngn) ur en svår situation

kratta manegen— (idiomatiskt) göra det enkelt (för någon eller något) att komma igång, underlätta eller hjälpa till

(kräva) klara linjer— (kräva) entydiga besked

Krediten hjälper många upp, men lika många ned.— Att låna pengar kan ge möjligheter, men skulder kan lika gärna leda till ekonomiskt fall.

kreti och pleti— personer av blandad, huvudsakligen lägre, social ställning

kreti och pleti— (idiomatiskt) vem som helst, blandat sällskap, ovidkommande massa folk, eho (åld.)

kretsa kring ngn/ngt— Att ständigt uppehålla sig kring eller ägna sin uppmärksamhet åt en viss person eller sak.

Kriget är ljuvt för den det aldrig smakat.— De som inte upplevt krigets fasor kan romantisera det, men verkligheten är brutal för dem som faktis

Kriget har en lång rumpa.— Krigets konsekvenser och efterverkningar sträcker sig långt in i framtiden — lidandet slutar inte nä

Krig föder krig.— Våld och konflikter skapar nya konflikter — en ond cirkel där krigets konsekvenser leder till ytterl

Krig förs för fredens skull.— Krig motiveras ofta med att det ska leda till fred — konflikter rättfärdigas som medel för ett fredl

Krig kastar lag under bänk.— I krigstid sätts lagar och regler ur spel — nödvändighet och våld tar överhanden över ordning och rä

krigsstigen— Vara på krigsstigen innebär att vara stridbar, aggressiv och redo för konflikt.

Krig tuktar land och folk.— Krig prövar och härdar både ett land och dess befolkning — nöd och motgång formar karaktär och styrk

Krig utan medel är kropp utan senor.— Utan resurser och finansiering kan ett krig inte föras — precis som en kropp utan senor saknar kraft

Kristna kriga mot kristna, men den ene djävulen icke mot den andre.— Kristna slåss sinsemellan medan onda håller ihop — fiender är mer lojala mot varandra än trosfränder

kröka i tid det som krokigt skall bli— börja uppfostra ngn tidigt

kröka (på) armen— Att dricka sprit, ta sig en sup — uttrycket anspelar på den fysiska rörelsen att lyfta ett glas till

kröka på munnen— le (hånfullt)

kröka rygg— visa sig underdånig

kröka rygg (för ngn)— göra sig ödmjuk (för ngn)

Krokigt träd bär ock god frukt.— Yttre utseende avgör inte inre värde — även den som ser annorlunda ut kan ha goda egenskaper eller å

Krokigt träd duger också att bränna kol av.— Även den som verkar värdelös eller bristfällig kan bidra med något nyttigt. Alla har ett värde.

kronan på verket— det bästa och avslutande

krönt huvud— (bildligt) kung, kejsare, majestät

krossa någons hjärta— (idiomatiskt) göra någon mycket ledsen, vanligen genom att inte besvara dennes kärlek

krossa ngns hjärta— göra ngn djupt olycklig

Krukan går så länge efter vatten, tills hon går sönder.— Man kan inte fortsätta ta risker hur länge som helst — förr eller senare leder det till katastrof.

krya på— (reflexivt) tillfriskna, bli kry(are)

krya på dig— tillönskning att krya på sig

krypa bakom ngn— ängsligt söka stöd hos ngn

krypa till kojs— gå och lägga sig, gå till sängs

krypa till korset— (idiomatiskt) ödmjuka sig, giva efter

krypa till korset— ödmjuka sig

krypa till korset— (idiomatiskt) ödmjuka sig, giva efter

krypa till korset— ödmjuka sig

Krypa till korset— Att acceptera någons åsikt, trots att man tidigare opponerat sig mot den.

kry som ett vinterny— mycket pigg och kry

kryssa mellan Skylla och Karybdis— försöka undvika två olika, samtidigt lurande faror

kryssa mellan Skylla och Karybdis— (idiomatiskt) försöka undvika två olika faror

kuka ur— (slang) sluta fungera

kul i haksvängen— (Stockholmsslang, ålderdomligt) bra, utsökt, utmärkt, härligt

Kullig oxe kan också stångas.— Även den som verkar harmlös eller saknar uppenbara vapen kan vara farlig. Underskatta inte någon.

Kunde krig vinnas med skrål, så vore åsnan en hjälte.— Högt skrål och prat löser ingenting — det krävs verkliga handlingar, inte tomma ord eller skryt.

Kunde tjuven svärja sig från galgen, så blev han aldrig hängd.— Den som är slug nog att ljuga eller svära sig oskyldig kan undgå straff, oavsett vad han faktiskt gj

Kungens nåd är som dagg på gräset.(Sal. Ordspr.)— Kungens välvilja är flyktig och kortvarig — den försvinner lika snabbt som morgondagg avdunstar i so

kung Orres tid— (idiomatiskt) forntiden

kunna hälsa hem— vara slut för, vara dömt att misslyckas, inte ha någon möjlighet till ett bra resultat

(kunna) höra en knappnål falla— (kunna) höra minsta ljud

kunna lätt hålla sig för skratt— (idiomatiskt, ironiskt) när något tråkigt eller irriterande inträffar

kunna ngt på sina fem fingrar— fullständigt behärska ngt

(kunna ngt) som ett rinnande vatten— (kunna ngt) utan att haka upp sig

(kunna ngt) utan att haka upp sig— Behärska något så väl att det flyter felfritt; kunna något utantill utan att tveka eller staka sig.

kunna på sina fem fingrar— (idiomatiskt) fullständigt behärska

kunna säga adjö till ngt— vara tvungen att ge upp eller avstå från ngt

kunna säga ajöss till ngt— vara tvungen att ge upp eller avstå från ngt

(kunna) skatta sig lycklig— (kunna) anse sig vara lycklig

(kunna) slå sig i backen på— vara övertygad om

(kunna) slå sig i backen på (ngt)— (kunna) vara alldeles säker på (ngt)

kunna ta varandra i hand— vara av samma (betänkliga) sort

kura skymning— sitta och vila eller lugnt samtala i skymningen

kura skymning— stillsamt beskåda hur skymningen faller (från en bekväm varm plats), sitta utan tänt ljus och funder

kusinen från landet— en ngt bortkommen och tafatt person från landsbygden, en lantis

kusten är klar— inga hinder eller risker föreligger

kusten är klar— se ingen annan person

kvällskvisten— Den sena eftermiddagen eller tidiga kvällen; skymningen innan det blir riktigt kväll.

Kvarnen kan ej mala med det vatten som runnit förbi.— Man kan inte utnyttja förpassade möjligheter. Det som är borta är borta — fokusera på nuet istället.

kväva ngt i sin linda— stoppa ngt på ett tidigt stadium

Kvinna är snart bedragen.— Kvinnor luras eller vilseleds lätt — ett gammalt, fördomsfullt ordspråk som antyder att kvinnor är g

Kvinnan är mannens ära.— En mans rykte och heder speglas i hans hustru — hennes dygd och uppförande är ett mått på hans värde

Kvinnokärlek är farande gods.— Kvinnors kärlek är flyktigt och opålitligt — den stannar inte länge utan försvinner lätt, likt gods

Kvinnolist har ingen brist.— Kvinnor saknar aldrig påhittighet eller list för att uppnå sina mål — de har alltid ett knep i bered

Kvinnolist övergår all list.— Kvinnors slughet och list är överlägsen all annan klokhet — ingen kan överlista en kvinna.

Kvinnoprål är fåfängt, när dygden är borta.— Yttre prydnad och utsmyckning är värdelös om den inre dygden och ärbarheten saknas.

Kvinnoråd kan ock stundom vara gott.— Kvinnors råd och klokskap kan ibland vara värdefulla och förtjäna att lyssnas på.

Kvinnor har långa kläder, men kort sinne.— Gammalt nedsättande ordspråk: kvinnor klär sig fint men sägs ha dåligt tålamod eller begränsad förmå

Kvitta är god betalning.— Att kvitta skulder mot varandra — låta fordringar ta ut varandra — räknas som fullgod betalning.

kvitt eller dubbelt— på villkor att man befrias från alla skulder (resp. dubblerar sitt kapital) vid vinst men får dubble

Kyrkan är aldrig så full, att inte prästen får rum.— Den som har makt eller auktoritet tar alltid plats — ledaren har alltid företräde, oavsett omständig

Kyrkan är ett gammalt hus och fan en skalk.— Även i heliga eller respektabla sammanhang kan lurat och ondska dölja sig — yttre skenet bedrar.

Kyrkan bör stå mitt i byn.— Viktiga saker ska vara centralt placerade och tillgängliga för alla — det viktigaste bör stå i centr

Kyss är kärleks bud.— En kyss är ett uttryck för kärlek — den förmedlar känslor som ord inte alltid kan beskriva.

Kyssa tro fan, sa bonden då de fråga om han ej ville kyssa hustrun.(Göteborg) (SVO)— Uttrycker att man inte vill göra något som förväntas eller anses självklart — här: bonden vägrar kys

kyss mig (i häcken)!— detta struntar jag fullständigt i

kyss till!— låt det bli så!

läcka som ett såll— läcka väldigt mycket

läcka som ett såll— (idiomatiskt) läcka kraftigt, till exempel som en otät båt

Läcka som ett såll— Inte kunna behålla någon del av information som delgetts i förtroende, sprida hemlig information til

Lacka ur— bli arg på, bli irriterad på. Ursprungligen från månsingspråket, med stavningenLakk,i betydelsen arg

ladda upp— förbereda sig för något

laga efter läglighet(en)— rätta sig efter omständigheterna

laga efter lägligheten— (idiomatiskt) rätta sig efter omständigheterna

laga försvar— lagligt skydd mot att behandlas som lösdrivare

Lagen är för de vakande, ej för de sovande.— Den som inte bevakar sina rättigheter i tid kan inte räkna med lagens skydd — passivitet straffar si

lagen om alltings jävlighet— ”naturlag” som säger att om något kan gå fel, så kommer det att göra det

Lagen sitter stundom i spjutändan.— Makten avgör ibland vad som gäller — den som har styrka eller vapen kan sätta sin vilja igenom, bort

Lagerkvist är mitt namn, sa skräddarn när käringen slog honom.(Småland) (SVO)— Håller på sin värdighet eller gör sig viktig trots förnedrande omständigheter; låtsas vara fin när m

lägga balsam på såren— (idiomatiskt) lindra eller stilla känslorna

lägga band på— (idiomatiskt, reflexivt) bärga sig, behärska sig

lägga band på (ngn)— få (ngn) att behärska sig

lägga band på sig— behärska sig

lägga benen på ryggen— springa sin väg

lägga benen på ryggen— (idiomatiskt) fly, springa sin väg från förföljare eller en riskabel situation

Lägga benen på ryggen— Att fly undan en fara så fort man bara kan.

lägga beslag på— (idiomatiskt) ta något

lägga bort titlarna— (ömsesidigt) övergå till tilltalsordet "du"

lägga bort titlarna (med ngn)— bli du (med ngn)

lägga en kabel— Eufemism för att defekera; slang för att gå på toaletten

lägga en pizza— (vardagligt, slang) kräkas

lägga ett (gott) ord för ngn— försöka hjälpa ngn genom att tala väl om honom (i ngt avseende)

lägga för fäfot— (idiomatiskt) lägga igen odlad jord; låta odlad jord ligga obrukad

lägg ägg— (idiomatiskt, vardagligt, slang) lägg av, ge dig iväg

lägga händerna i kors— inte är sysselsatt med någonting

lägga hyende under (lasten)— uppmuntra (olämpligt beteende)

lägga i aska— förstöra av brand, brännas

lägga i dagen— Att öppet visa eller avslöja något, såsom egenskaper, känslor eller avsikter, som tidigare inte var

lägga i dagen— Att avslöja eller tydligt demonstrera något som tidigare varit dolt; att blotta en egenskap, en avsi

lägga i en högre växel— (idiomatiskt) arbeta snabbare eller effektivare

lägga ihop ett och ett— variant av lägga ihop två och två

lägga ihop två och två— (idiomatiskt) komma fram till en till synes mycket trolig slutsats utifrån två kända premisser

lägga i malpåse— lämna något orört en längre tid med möjlighet att återuppta användningen senare, lägga åt sidan

lägga korten på bordet— (idiomatiskt) avslöja allt

lägga korten på bordet— öppet visa sina avsikter

Lägga korten på bordet— Att berätta (hela) sanningen; att vara ärlig.

lägga korten/papperen på bordet— öppet meddela alla fakta

Lägga litet till litet, blir slutligen stort.— Små mängder som samlas ihop växer med tiden till något stort — tålamod och uthållighet ger resultat.

Lag gäller, men icke slag.— Lagens väg är giltig för att lösa tvister, men fysiskt våld eller slag är inte ett acceptabelt sätt

lägga locket på— Tysta ner eller mörklägga något.

lägga lök på laxen— öka redan stora svårigheter

lägga lök på laxen— förvärra något som redan är dåligt

Lägga lök på laxen— Att göra ont värre.Det ursprungliga uttrycket var bara ”lägga lök på”, och syftade främst på klandra

lägga manken till— (idiomatiskt) ta i av alla krafter

lägga manken till— ta i av alla krafter

lägga manken till— (idiomatiskt) ta i av alla krafter

Lägga manken till— ”Du får väl lägga manken till!”. Manken är den främre kraftigare delen på fyrfota däggdjurs rygg, ne

lägga något på hyllan— (idiomatiskt) definitivt eller tillfälligt upphöra att ägna sig åt något

Lägga något på hyllan— Att tills vidare skjuta upp ett projekt eller en verksamhet.

lägga näsan i blöt— blanda sig i saker som man inte har med att göra

lägga näsan i blöt— (idiomatiskt) lägga sig i något; snoka

Lägga näsan i blöt— Att lägga sig i sådant man inte har att göra med.

lägga ned vapnen— sluta strida

lägga ner arbetet— börja strejka

lägga ner (hela) sin själ i ngt— hårt anstränga sig för ngt

lägga ner vapnen— ge upp väpnad kamp

lägga (ngn) ngt till last— ge (ngn) skulden för ngt

lägga (ngt) på hög— samla mer och mer av (ngt)

lägga (ngt) på hyllan— definitivt upphöra att ägna sig åt (ngt)

lägga (ngt) på is— tills vidare vänta med att behandla eller använda (ngt)

lägga (ngt) på minnet— bevara (ngt) i minnet

lägga (ngt) till handlingarna— lämna (ngt) utan avseende

lägga om— (transitivt) ändra (särskilt en vana eller dylikt)

lägga orden i munnen på ngn— hjälpa ngn att formulera vad han tänkt säga

lägga på— (idiomatiskt) avbryta en telefonförbindelse, avsluta ett telefonsamtal; särskilt för telefoner där t

lägga på ett kol— öka sin arbetsinsats

lägga på ett kol— (idiomatiskt) arbeta eller anstränga sig hårdare; sluta lata sig

lägga på is— (idiomatiskt) göra uppehåll tills vidare, stoppa projekt eller verksamhet för en obestämd tid fram ö

lägga på minnet— (idiomatiskt) memorera

lägga pannan i djupa veck— (idiomatiskt) vara fundersam; tänka intensivt

lägga papperen/korten på bordet— avslöja allt

lägga papperen på bordet— öppet lägga fram alla fakta

lägga rabarber på— (idiomatiskt) lägga beslag på; lägga vantarna på

Lägga rabarber på något— Passa på att lägga beslag på något värdefullt på ett listigt, helt lagligt, men oftast omoraliskt sä

lägga rabarber på ngt— (ohämmat) lägga beslag på ngt

lägga sig i— engagera eller involvera sig i, ingripa i eller ta itu med (något som eventuellt inte angår denne)

lägga sig som bomull om/kring hjärtat— ge stor tillfredsställelse

lägga sig till med— börja med en (o)vana

lägga sig vinn— variantform till: vinnlägga sig

lägga sig vinn (om ngt)— bemöda sig (om ngt)

lägga sig vinn om (ngt)— bemöda sig om (ngt)

lägga sina krokar för ngn— försöka fånga ngn

lägga sina ögon tillsamman— (eufemistiskt) dö, avlida

lägga sina ord— uttrycka sig

lägga sista handen vid ngt— fullborda ngt

lägga sordin— (idiomatiskt) dämpa något (exv. stämningen), tillbakahålla

lägga sten på börda— öka svårigheterna

lägga två strån i kors— (idiomatiskt) utföra en minimal ansträngning för att åstadkomma något

lägga ut texten— vidlyftigt förklara ngt

lägg av— (idiomatiskt) sluta prata strunt

lägga vantarna på— (idiomatiskt) lägga beslag på

lägga vantarna på— Att gripa eller arrestera någon, att fysiskt ta fast en person och hindra denne från att fly eller u

lägga vantarna på (ngt)— bemäktiga sig (ngt)

lägga vikt vid/på (ngt)— behandla (ngt) som viktigt

Lägg inte alla ägg i samma korg.Martinsson (1996), p. 181— Risksprid dina tillgångar eller ansträngningar — förlita dig inte på ett enda alternativ, så minskar

Lägg inte sten på börda.— Gör inte en redan svår situation ännu värre för någon som redan har det tungt.

lagom— Varken för mycket eller för lite; lagom är det typiskt svenska idealet om balans och måttlighet.

lagom är bäst— (idiomatiskt) exakt rätt mängd är det bästa

lagt kort ligger— vad som är gjort kan inte göras ogjort

Lagt kort ligger.Holm (1981), p. 87— Ett fattat beslut eller utfört handlande går inte att ångra eller ändra — det som är gjort är gjort.

Lag utan käpp är klocka utan kläpp.— En lag som saknar straff eller verkställighet är verkningslös — precis som en klocka utan kläpp inte

laisser aller— (egentligen låta gå) låtgå-system, slapphet, likgiltighet

Lamm, lamm! är ulvens både morgon- och aftonsång.— Den girige tänker alltid på sitt byte — det är det enda som upptar hans tankar, från morgon till kvä

lämna bakom— (idiomatiskt, reflexivt) sluta tänka på något eller sluta göra något, ofta i syfte att må bättre

lämna därhän— (idiomatiskt) lägga åt sidan, lämna oavslutat; inte bry sig om att ta upp

lämna detta jordiska— Att dö och lämna det jordiska livet bakom sig; en högtidlig eufemism som betonar övergången från den

lämna en del i övrigt att önska— (vardagligt) att sakna något väsentligt, att vara otillräcklig i någon aspekt

lämna fältet fritt— ge (ngn) handlingsfrihet

lämna i fred— Sluta störa eller plåga någon; låta någon vara ifred utan att blanda sig i.

lämna i sticket— (idiomatiskt) överge i fara eller svårighet; överge när det väl gäller

lämna någon åt sitt öde— att övergiva eller lämna någon att möta sitt öde utan hjälp

Lämna någon i sticket— Överge någon som är i fara. Från tyskansjemanden im Stich lassen.Stickavser stickvapen i strid. Även

lämna (ngn) i sticket— överge (ngn) i fara eller svårighet

lämna (ngn/ngt) i fred— Att inte störa eller besvära, låta någon eller något vara ifred utan inblandning.

lämna ngn/ngt i fred— Inte störa eller bry sig om någon/något; låta vara ifred utan att lägga sig i eller orsaka besvär.

(lämna ngn) vind för våg— (lämna ngn) utan tillsyn

lämna (ngt) därhän— lämna (ngt) oavslutat

låna sitt öra (åt ngn)— gärna lyssna (till ngn)

Lån bör leendes hemgå.— Lånade saker ska återlämnas glatt och utan dröjsmål — den som lånar bör vara tacksam och återbörda d

lända till förfång— vålla skada

landet lagom— (skämtsamt) landet Sverige

Landets seder, landets heder.— Följ de seder och traditioner som gäller i det land du befinner dig i — det är både respektfullt och

land skall med lag byggas— principen om lagstyre

Land skall med lag byggas.— Ett samhälle måste styras av lagar och regler för att fungera ordnat och rättvist.

Länge borgat är icke skänkt.— Att låna ut något länge innebär inte att man har skänkt bort det — långivaren har fortfarande rätt a

Länge lärt är sent glömt.— Kunskap som man lärt sig grundligt och under lång tid sitter kvar länge i minnet och glöms inte lätt

langen går!— nu langar vi!

länge och väl— Förstärkande uttryck som betonar att något pågick under lång tid; tillägget 'och väl' ger känslan av

Länge vred är var man led.— Den som håller sitt vrede vid liv länge gör till slut alla runt omkring sig trötta och förargade.

lång i synen— Att se besviken, missnöjd eller snopen ut i ansiktet; ha ett nedstämt och förtretligt ansiktsuttryck

Längre än till knäna kommer du inte, kommer du längre är jag förlorad, sa flickan till pojken.(Stockholm) (SVO)— Skämtsam wellerism med erotisk underton om att sätta gränser som talaren egentligen inte vill ska hå

Långsam som en snigel- väldigt/mycket långsam, tar tid på sig— Rör sig mycket sakta, tar lång tid på sig att utföra något. Snigeln används som symbol för extrem lå

Lång skilsmässa gör kall kärlek.— Lång separation kyler ned kärleken — avståndet och tiden gör att känslorna mattas av och svalnar.

Lång sömn gör ingen vis.— Att sova länge ger ingen kunskap eller visdom — man blir klok genom erfarenhet och aktivt lärande, i

långt från/bortom all ära och redlighet— i en avlägsen avkrok

Långt från faran gör gamla krigsmän.— Den som har erfarenhet av fara väljer att hålla sig på avstånd från den — klokhet är att undvika onö

Långt från ögonen, snart ur sinnet.— När någon eller något inte längre syns i vardagen glöms det bort snabbt — frånvaro leder till glömsk

långt gången— framskriden, avancerad

Långt liv är den giriges kval.— Den girige plågas av att ett långt liv kräver mer pengar — att leva länge är ett straff för den som

långt om länge— efter lång (vänte)tid

Lång väntan ökar längtan.— Ju längre man väntar på något, desto starkare blir begäret eller längtan efter det.

Lånt häst och egna sporrar göra milen kort.— Med lånad utrustning man inte behöver skona, och egna drivkrafter, går arbetet lättare och snabbare.

lapa sol— sola; att vistas i solen och njuta av det

lappa till— (vardagligt) slå till, ge någon en snyting

Lapp på luckan— utsålt, till teaterföreställning och liknande (man sätter upp en ”slutsålt”-lapp på biljettluckan)

lära ngn mores— lära ngn vad som är passande och tillåtet

(lära om) vägen till frälsning— Förstå eller lära sig den rätta vägen i livet; finna andlig eller moralisk vägledning.

Lärarebröd är hårdtuggat.— Läraryrket är slitsamt och dåligt betalt — man tjänar sitt uppehälle med möda.

(lära sig ngt) redan i vaggan— (lära sig ngt) i späd ålder

(lära sig) veta hut— (tillägna sig egenskapen att) ha känsla för vad som är passande och tillåtet

Lärdom är mer värt än guld.Stolpe (1987), p. 24— Kunskap och bildning har ett högre värde än materiell rikedom — det man lär sig kan ingen ta ifrån e

Lärdoms rot är bitter, men frukten söt.— Att lära sig något är svårt och mödosamt, men kunskapen man vinner är värdefull och givande.

Lärdom utan bruk är eld utan värme.— Kunskap som aldrig används är värdelös — precis som en eld som inte ger värme.

Lärdom utan seder är till föga heder.— Kunskap och bildning är värdelöst om man saknar gott uppförande och moraliska värderingar.

Lär något, så vet du något.— Kunskap kommer genom lärande — den som lär sig något nytt berikar sin förståelse och blir klokare.

Lär ulven»Pater noster», han ropar ändå lamm.— Hur mycket man än försöker fostra eller civilisera en skurk, förblir hans sanna natur oförändrad.

läsa kursivt— skumma igenom en text

läsa lagen (för ngn)— läxa upp (ngn)

läsa lusen av— (vardagligt, idiomatiskt) läxa upp någon, förhöra ingående någon som sannolikt har talat osanning

Läsa lusen av någon— Ge någon en rejäl utskällning.

läsa lusen av (ngn)— läxa upp (ngn)

läsa mellan raderna— förstå ngt som endast är antytt (i en text)

läsa mellan raderna— (idiomatiskt) förstå vad som egentligen avses trots att budskapet inte uttrycks i klartext

läsa som fan läser bibeln— omtolka allt (i en text) till sin egen fördel

Laster läras utan bok.— Dåliga vanor och laster lär man sig av sig självt — ingen undervisning behövs för att bli fördärvad.

låta bli— inte befatta sig med

låta detta vara detta— låta en sak vara eller gälla för vad den är

låta en sak vara eller gälla för vad den är— Acceptera något som det är utan att överdriva dess betydelse eller ifrågasätta det vidare.

låta fem vara jämnt— (idiomatiskt, ålderdomligt) låta udda vara jämnt

låta flitens lampa brinna— arbeta (vid lampsken) långt in på natten

låta förstå ngt— antydningsvis upplysa om ngt

låta geddesyxan gå— vidtaga stränga besparingsåtgärder

låta kvarn arbeta trots att det inte finns ngt i den— Prata i onödan; tala tomma ord utan substans, som att mala utan att det finns säd att mala.

låta maten tysta mun— undvika att prata medan man äter

låta maten tysta mun(nen)— vara tyst medan man äter

låta nådens sol lysa (över ngn)— vara välvillig (mot ngn)

låta nåd gå före rätt— vara förlåtande

låta (ngn/ngt) vara— lämna (ngn/ngt) i fred

låta ngn/ngt vara— lämna ngn/ngt i fred

låta ngt ha sin gång— avstå från att ingripa

låta ngt vara osagt— inte vilja ta ställning till hur ngt förhåller sig

låta påskina— ge intryck av, antyda

låta påskina— ge intryck av, låta förstå, göra gällande, antyda

låta pengarna rulla— göra av med pengar

låta sig väl smaka— äta med god aptit

låta sin närvaro märkas— Göra sig uppmärksammad; agera eller uppträda på ett sätt som gör att andra tydligt lägger märke till

låta sitt vatten— Arkaisk och diskret omskrivning för att urinera; ett gammaldags hövligt sätt att tala om den naturli

låta tala med sig— vara möjlig att övertala eller diskutera med

låta tala om sig— Bli omtalad och uppmärksammad av omvärlden, göra sig ett namn genom anmärkningsvärda prestationer el

låta tusen blommor blomma— uppmuntra varje människa att uttrycka sig och föra fram sin åsikt

låta udda vara jämnt— (idiomatiskt) låta något passera utan åtgärder eller invändningar, ha överseende med något (till exe

låta udda vara jämnt— avstå från att göra ngt åt smärre orättvisor

låta (utförandet av) ngt vara avgörande för sin personliga heder— Sätta sin personliga ära och trovärdighet på spel genom att binda den vid ett visst resultat.

låta vänta på sig— Bildligt om något som dröjer längre än förväntat; antyder att det efterlängtade inte infinner sig i

Låta var man ha sin mening, gör ingen vred.— Att respektera andras åsikter och inte tvinga på dem sina egna undviker konflikter och onödigt missn

låt bli!, ta det lugnt!— Uppmanar någon att sluta störa eller hetsa; lugna ner sig och inte lägga sig i.

Låt den klaga över våld, som våld lidit.— Bara den som själv drabbats av orättvisa har rätt att klaga — inte utomstående som inte lidit skada.

låt det stanna därvid!— vidta inte några ytterligare åtgärder!

Lat dräng och varm säng skiljas ogärna åt.— En lat person har svårt att lämna sängen på morgonen — lättja och bekvämlighet hör ihop.

låt gå, det går jag med på!— Uttryck för medgivande eller acceptans; man går med på något utan vidare invändningar.

låt gå för det!— jag går med på det

Lat gör tidig helgdagsafton.— Den late slutar arbeta i förtid och hittar ursäkter för att vila eller festa innan det är dags.

Lat hand gör arm man.— Den som är lat och undviker arbete blir fattig. Flit och hårt arbete är nödvändigt för att klara sig

Låt ingen dag gå fåfängt bort, så vinnes lärdom inom kort.— Utnyttja varje dag till lärande och självförbättring — slösad tid ger ingen kunskap.

Låt ingen svala bygga bo under ditt tak.— Var inte för gästvänlig mot främlingar eller ovälkomna gäster — de kan bli svåra att bli av med.

Låt inte gräset gro under fötterna.Brombergs Bokförlag (2004), p. 151— Var inte overksam — agera snabbt och ta vara på tillfällen utan att dröja eller låta tid gå till spi

låt inte solen gå ner över din vrede— somna inte osams

Låt inte vargen vakta fåren.Myrdal (1968), p. 61— Anförtro inte ansvar åt någon vars intressen strider mot uppgiften — den girige skyddar inte det han

Lat kvinna skyller gärna på barnet.— Den som är lat hittar gärna en syndabock och skyller sina misslyckanden på andra istället för att ta

Lat man är dagen lång.— En lat person hittar alltid ursäkter för att slippa arbeta, men aldrig brist på tid att klaga eller

Lat man är tiggarens broder.— Den som är lat riskerar att bli fattig — lättja och tiggeri hänger ihop.

Lat mans bön blir icke hörd.— Den som är lat och inte anstränger sig kan inte räkna med hjälp — framgång kräver eget arbete, inte

(låt oss inte) gå händelserna i förväg— (låt oss inte) behandla sakerna på ett för tidigt stadium

Lat oxe är icke vilan värd.— Den som inte arbetar förtjänar inte vila eller belöning. Lättja ger ingen rätt till avkoppling.

Lat oxe vill ha en flitig pådrivare.— Den som är lat behöver en aktiv och drivande person som håller igång arbetet och ser till att saker

låtsas om— bry sig om, aktivt tänka på

låtsas som att det regnar— Låtsas som om det regnar.

låtsas som det regnar— låtsas som om ingenting anmärkningsvärt hänt

låtsas som det regnar— (idiomatiskt) strunta i, inte reagera, inte ta notis om

lätta på förlåten— (idiomatiskt) synonym till lyfta på förlåten

lätta på förlåten— Röja eller avslöja något som tidigare hållits dolt eller hemligt, lyfta på slöjan för information so

lätta på förlåten— (idiomatiskt) synonym till lyfta på förlåten

lätta på trycket— (eufemistiskt, vardagligt) kissa, urinera

Lättare döljer en vis sin visdom än en dåre sin dårskap.Holm (1975), p. 69— En klok person kan lättare dölja sin klokskap än en dåre kan dölja sin dumhet — dårskapen syns allti

Lätt att dansa, när lyckan spelar.— När allt går bra och lyckan ler, är det enkelt att vara glad och handla — medgång gör livet lätt.

Lätt att ge råd, när inget behövs.— Det är enkelt att dela med sig av kloka råd till andra när man själv inte befinner sig i en svår sit

lätt att hålla sig för skratt— (idiomatiskt, ironiskt) när något tråkigt eller irriterande inträffar

Lätt att jaga den som själv gärna löper.— Den som redan är villig behöver inte övertalas — det är enkelt att få någon att göra det de ändå vil

Lätt att ro under fulla segel.— Det är enkelt att prestera när förutsättningarna är gynnsamma — men förtjänsten är liten när vinden

Lätt att simma, när en annan håller upp hakan.— Det är lätt att klara sig när någon annan stöttar dig — framgång är enkel med hjälp utifrån.

Lätt att sitta vid rodret, när det ej blåser.— Enkelt att leda när allt går smidigt — den verkliga prövningen kommer först när det uppstår svårighe

Lätt att skära breda remmar av andras hud.— Det är enkelt att vara frikostig med andras resurser eller uppoffringar, men svårare när det gäller

Lätt att vara frikostig, när en annan släpper till pungen.— Enkelt att ge generöst när någon annan betalar — att vara givmild med andras pengar kostar ingenting

Lätt att vara glad, när intet skadar.— När livet går smidigt och inget bekymrar en är det enkelt att vara positiv och glad.

Lätt att vara hjälte hemma.— Det är enkelt att visa mod och djärvhet i en trygg, bekant miljö men svårare när man möter verkliga

Lätt att värja, där ingen vill härja.— Det är enkelt att försvara det som ingen vill angripa — skenmod kostar inget.

lätt fånget lätt (för)gånget— det man erhåller lätt förlorar man (ofta) lika lätt

Lätt fånget, lätt förgånget.Ström (1968), p. 5— Det som kommer lätt går också lätt förlorat — saker man får utan ansträngning värdesätts sällan och

Lätt fånget, snart förgånget.— Det som är lätt att få tag på försvinner eller förloras lika snabbt. Ungefär som det engelska "easy

Lätt gärning, som gärna göres.— Det som är lätt att göra utförs också gärna och utan motstånd — lätthet skapar villighet.

Lätt i kläder, lätt i seder.— Den som klär sig lättklätt eller lössläppt har också lösa moraliska principer. Yttre klädsel speglar

Lättja lönas med armod.— Den som är lat och undviker arbete kommer att hamna i fattigdom och nöd.

Lättjan är hin ondes örngott.— Sysslolöshet och lättja gör människan mottaglig för onda tankar och handlingar — den late är lätt et

lätt på foten— Att vara lättsinnig i kärleksaffärer och snabbt byta partner; moraliskt löslig och benägen till flyk

Lätt penning, lätt hjärta.— Pengar som tjänas utan möda ger ett sorglöst sinne — men kan också försvinna lika lätt som de kom.

lätt som en fjäder— (liknelser) som väger ynka lite, mycket lätt

lätt som (en) plätt— mycket lätt

lätt som en plätt— (idiomatiskt) lätt att klara av eller att genomföra

Lätt som en plätt— Något som är mycket enkelt att åstadkomma. Motsvarar engelskans "piece of cake".

Lat ungdom, trasig ålderdom.— Den som är lat i unga år och inte arbetar eller sparar får lida brist och fattigdom på äldre dagar.

läxa upp— (idiomatiskt) skarpt tillrättavisa eller på annat sätt bestraffa

ledande fråga— fråga formulerad så att svaret redan antyds

(le) i mjugg— (le) i smyg, för sig själv

le i mjugg— (idiomatiskt) le eller skratta för sig själv; le i smyg

le i mjugg— le i hemlighet

le i mjugg— Le diskret och dolt utan att låta omgivningen märka det, ofta av skadeglädje eller hemlig tillfredss

Lejonet aktar inga loppbett.— Den starke bryr sig inte om småsaker eller petiga angrepp från svagare motståndare.

Lejonmun och harhjärta, d. ä. stor i ord och feg i hjärtat.— Stortalig men feg — skryter och hotar med ord men saknar mod när det gäller.

leka i hågen— (idiomatiskt) (enträget) fresta eller sitta i tankarna

leka med elden— leka med faran

lekande lätt— mycket lätt; utan några /som helst/ svårigheter

lekande lätt— på ett snabbt och enkelt sätt

leka (ngn) i hågen— locka (ngn)

leka rommen av sig— skaffa sig utlopp för sin sexualdrift

Lena Handén— (vardagligt) fiktivt kvinnonamn som används i eufemistiska uttryck för manlig/kvinnlig onani

len i munnen— smickrande, inställsam, kryande (i tal eller skrift)

(leta efter) en knappnål i en höstack— (leta efter) ngt som är praktiskt taget omöjligt att hitta

leta efter en nål i en höstack— (idiomatiskt) genomföra en sökning som har en ytterst liten chans för framgång

leta med ljus och lykta— söka grundligt (men förgäves)

leta/söka med ljus och lykta— söka med alla tillgängliga medel

leta syndabock— försöka peka ut enskilda som skyldiga till en händelse där egentligen många är skyldiga

leva av vad man har för dagen— Leva ur hand i mun; klara sig dag för dag utan reserver eller besparingar.

(leva) det ljuva livet— (hänge sig åt) tillvaro fylld av nöjen och utan förpliktelser

leva för dagen— leva utan omsorg för framtiden

leva för ngn/ngt— helt ägna sitt liv åt ngn/ngt

(leva) i högönsklig välmåga— (ha det) så bra som man någonsin kan begära

leva i kappsäck— bo provisoriskt

leva i nuet— koncentrera tankarna på det närvarande, utan bekymmer för historia eller framtid, fånga dagen, tillä

(leva) i små omständigheter— (leva) fattigt

(leva i) sus och dus— (leva i) utsvävningar

(leva) i sus och dus— (leva) under ständigt festande

(leva i) utsvävningar— Leva vilt och ohämmat med fester, dryckenskap och omåttlighet utan hänsyn till konsekvenser.

leva livet— utnyttja livets glädjeämnen, roa sig

leva livets glada dagar— leva ett bekymmerslöst och trevligt liv

leva loppan— väsnas och bråka

leva loppan— (idiomatiskt) föra ett utsvävande liv

levande död— avliden person som återupplivats eller går igen

leva om— Festa och nöja sig utan begränsningar; leva ett liv präglat av festligheter, överdåd och sorgfri nju

leva på/av nådebröd— leva av annans barmhärtighet

leva på luft— livnära sig på (nästan) ingenting

leva på nåder— leva på ngns barmhärtighet

leva på stor fot— (idiomatiskt) leva dyrbart

leva på stor fot— Att leva extravagant och spendera friskt utan att hålla igen — att hålla sig med lyxig standard lång

leva rackare— ställa till bråk och oväsen

leva rövare— föra oväsen

leva rullan— festa och roa sig

leva rullan— (idiomatiskt) festa och roa sig

leva rullan/loppan— festa, svira

(leva) som hund och katt— (vara) oförsonliga fiender

leva ur hand i mun— leva av vad man har för dagen

leva ur hand i mun— (idiomatiskt) leva fattigt; man konsumerar omedelbart allt man får tag på; leva så att man klara sig

Leva ur hand i mun— Leva så man klarar sig för tillfället, men utan långsiktig planering.Ursprungligen från talesättet:U

leva ut— (transitivt) fritt och ohämmat agera i enlighet med

leverera batalj/strid— inlåta sig i strid

Leve våra vapen, sa knodden om pepparstruten.(Gästrikland) (SVO)— Skrävlar stolt om något alldagligt och obetydligt som om det vore något mäktigt och imponerande.

lida (fullständigt) nederlag— Förlora totalt och utan möjlighet till återhämtning; bli fullständigt besegrad.

lida mot sitt slut— vara på väg att upphöra

Lida och bida stillar mycken kvida.— Tålamod och uthållighet i svårigheter lindrar till slut smärta och oro — den som väntar ut motgångar

lida sitt (stora, slutgiltiga) nederlag— Drabbas av sitt avgörande och slutgiltiga misslyckande; besegras fullständigt.

lidnersk knäpp— plötslig insikt

lidnersk knäpp— plötslig höjning av en persons intellektuella förmåga

lidnersk knäpp— plötslig insikt

lidnersk knäpp— plötslig höjning av en persons intellektuella förmåga

lidnersk knäpp— plötslig insikt

ligga av— (reflexivt) förlora en förmåga, eller bli sämre på något, på grund av att man inte övat på länge

ligga död och svept till beskådande i kistan— Ligga på lit de parade — vara uppbäddad i kistan för att visas före begravningen.

ligga efter— vara efter andra; inte hunnit med det man tänkt

ligga för ankar— vila sig eller ta det lugnt

(ligga) för döden, på dödsbädden— Vara mycket nära döden, svårt sjuk och liggande på sin sista bädd.

ligga för fäfot— ligga obrukad

ligga för fäfot— (idiomatiskt) ligga obrukad, i synnerhet om jord, men ofta i överförd bemärkelse

ligga i— arbeta flitigt, vara flitig, göra något snabbt och effektivt

(ligga) i bakhåll— Ligga gömd och vänta på rätt ögonblick att överraska eller anfalla.

ligga i blodet— utgöra grundläggande karaktärsdrag

ligga i elden/selen— vara i (intensiv) verksamhet

ligga i fatet— (idiomatiskt) vara till nackdel för, utgöra ett problem för, vara ett hinder för

ligga i lä— inte räcka till; inte hålla måttet

ligga i lä— vara underlägsen

ligga i linda— (idiomatiskt) ligga obrukad, i synnerhet om jord

ligga i linje med— överensstämma med

ligga i linje med (ngt)— överensstämma med (ngt)

ligga illa till— vara i knipa

ligga illa till— vara i svårmål

ligga i luften— kunna väntas

ligga i luven på— vara i strid med

ligga i luven på (ngn)— vara i bråk eller strid med (ngn)

ligga i mask— ligga i vägen

ligga i öppen dag— vara helt uppenbar

ligga i sin linda— inte ha hunnit långt i utvecklingen

(ligga) i själatåget— (vara) döende

ligga i själatåget— (idiomatiskt) vara döende

ligga i startgroparna— vara redo att sätta igång

ligga i stöpsleven— (idiomatiskt) vara under omarbetning, råka ut för förändring, omprövning eller är eller kommer under

Ligga i stöpsleven— Någon som är föremål för omprövning och diskussion. ”Stöpslev” är en slev som man smälter bly eller

ligga i tiden— vara typiskt för (sam)tiden

ligga i tiden— (idiomatiskt) vara typiskt för samtiden

ligga i träda— (idiomatiskt) ligga obrukad, i synnerhet om jord

ligga i träde— (idiomatiskt) ligga obrukad, i synnerhet om jord

ligga i vägen— Vara ett hinder eller störa; blockera någons väg framåt, bokstavligt eller bildligt.

ligga lågt— (tills vidare) vara passiv eller försiktig

ligga lågt i kurs— ligga långt från vindens riktning

ligga lik— lek där en person ligger mellan två stolar, med nacken på den ena och hälarna på den andra

ligga med— ha samlag med

Ligga någon i fatet— Ursprungligen att ha något, till exempel en arbetsuppgift framför sig. Numera att ha något som pekar

ligga nära till hands— vara närliggande

ligga nära till hands— som är naturlig och närliggande

Liggande ulf får sällan ett ben.— Den som är passiv och inte anstränger sig får sällan vad den vill ha. Aktivitet och initiativ krävs

ligga (ngn) i fatet— vara (ngn) till hinder eller skada

ligga (ngn) till last— vara en börda (för ngn)

ligga (ngn) varmt om hjärtat— vara angelägen (för ngn)

ligga på— (idiomatiskt) utöva press mot någon; arbeta för att förmå någon att handla på ett visst sätt, ofta g

ligga på bettet— söka ett för kraftigt stöd mot betslet

ligga på dödsbädden— Vara mycket nära döden; befinna sig i livets absoluta slutskede.

ligga på latsidan— Avsiktligt undvika arbete och ansvar, välja lättja och vila framför ansträngning och produktivitet.

(ligga) på lur— (ligga) i bakhåll

ligga på lut— (idiomatiskt) kunna när som helst komma till uttryck

ligga på rulle— vara placerad (i vindskydd och vila) bakom ledande och farthållande åkare

ligga på sitt sista— ligga på dödsbädden

(ligga) på sitt yttersta— (ligga) för döden, på dödsbädden

ligga på sofflocket— ligga och lata sig

ligga på sotsängen— ligga dödssjuk

ligga på svaj— ligga fast vid ankare eller boj vilket ger möjlighet att svänga efter vindens och strömmens riktning

ligga pyrt till— vara i svårmål, problem

ligga pyrt till— (idiomatiskt, vardagligt) ligga illa till, vara i knipa

ligga/råka i förfall— Att vara i ett tillstånd av nedgång och försämring, där underhåll eller omsorg har försummats.

ligga/råka i lägervall— ligga/råka i förfall

ligga risigt till— vara i ett svårt läge

ligga som en rem efter marken— springa mycket snabbt

ligga till grund för— utgöra ett (tankemässigt) underlag för

ligga till grund för ngt— utgöra (tankemässig) grundval för ngt

ligga ute— (idiomatiskt) ha betalat en viss summa för någon annans räkning, eller ha utfört ett arbete, och nu

ligga väl till— ha en bra position

ligga/vara i selen— arbeta hårt och enträget

ligga/vara i stöpsleven— vara under omarbetning eller omprövning

Lika barn leka bäst.— Personer med liknande intressen, bakgrund eller personlighet trivs bättre tillsammans och kommer lät

Lika barn leka bäst, sa fan när han dansade med prästen.(Stockholm) (SVO)— Ironisk kommentar: lika individer trivs bäst ihop — men djävulen och prästen är ju varandras motsats

Lika bröder bör ha lika kål.— Lika behandlade ska behandlas lika — rättvisa kräver att alla i samma situation får samma del.

Lika bröder göra bästa laget.— Människor med liknande egenskaper, värderingar eller bakgrund samarbetar bäst och bildar det starkas

Lika bröder, lika kappor.— Liknande människor beter sig på samma sätt — de som liknar varandra delar ofta samma vanor och egens

Lika bytt gör minsta trätan.— När man byter lika mot lika uppstår ingen tvist — rättvisa byten förebygger konflikter.

Lika fåfängt är att ge dårar råd, som att slå vatten på gåsen.— Att ge råd till den som inte vill lyssna är lika meningslöst som att hälla vatten på en gås — det ri

Lika fåglar flyga gärna tillsammans.— Personer med liknande intressen, värderingar eller egenskaper söker sig naturligt till varandra och

lika för lika!— Rättvisa kräver att man behandlas på samma sätt som man behandlar andra; ömsesidighet.

lika fullt— Trots allt och ändå — används för att markera att något är sant eller gäller, oavsett vad som sagts

Lika goda kålsupare.— Jämförelse; några är lika goda kålsupare, den ena är inte bättre än den andra. Ordet ”kålsupare” har

Lika lätt att hitta som en nål i en höstack- Väldigt svårt att åstadkomma, framstår som omöjligt och slöseri med tid.— Något är extremt svårt att hitta eller uppnå, nästan omöjligt.

Lika makt gör bästa sämjan.— När båda parter har lika mycket makt uppstår den bästa samförståelsen och freden, eftersom ingen kan

lika med noll— Betecknar något som saknar varje form av värde eller substans; uttrycker att ett resultat, en insats

Lika par gå bäst i dans.— Människor som liknar varandra passar bäst ihop och trivs bäst i varandras sällskap.

lika som bär— (idiomatiskt) påfallande lika

Lika som bär— Mycket lika; identiska.

lika svårt som att få kamelen genom nålsögat— totalt ogenomförbart eller otänkbart

Lika trivas bäst med lika.— Personer med liknande egenskaper, intressen eller bakgrund trivs och kommer bäst överens med varandr

lik förbannat— (vardagligt) ändå, likväl, likafullt

Likhet i stånd är kärleksband.— Personer av samma sociala stånd eller klass attraheras naturligt av varandra och bildar starka kärle

lik i garderoben— (idiomatiskt) obehaglig företeelse som man inte vill tala om

lik i lasten— (idiomatiskt) tidigare begångna misstag eller fel

liksom katten i fallet— Alltid landa på fötterna oavsett omständigheter, klara sig ur svåra situationer med bibehållen värdi

Likt älskar likt.— Personer med liknande egenskaper, intressen eller bakgrund dras till varandra och trivs bäst tillsam

likt och olikt— litet av varje

lilla döden— Poetisk och eufemistisk beteckning för orgasmen, hämtad ur franskans la petite mort; syftar på den i

lilla gumman— fras för person av kvinnligt kön

lilla silvret— Andraplats i en tävling; silvermedaljen, det näst bästa resultatet.

linda (in) ngn i bomull— överbeskydda ngn

linda (ngn) kring sitt (lill)finger— helt bestämma över (ngn)

lista ut— komma underfund med genom tankearbete och list

List emot list.— Slughet möts bäst med slughet — man bekämpar list med list.

Listig/slug som en räv— Slug, listig på ett lurigt sätt.

Listig som en orm— Listig, klok. Ur Bibeln, där ormen i vissa episoder anses klokast/listigast av alla djur.

List och lycka ha stor kraft.— Slughet och tur är mäktiga krafter som tillsammans kan åstadkomma mycket.

Lita ej på andra, när du kan uträtta saken själv.— Gör saker själv istället för att förlita dig på andra — du är den mest pålitliga personen för dina e

Lita inte till en annan, det du själv kan göra.Strauss (1994), p. 600— Förlita dig på dig själv istället för att be andra om hjälp — självständighet och eget ansvar är att

lite grann— i begränsad utsträckning; inte så mycket; (mycket) lite

Lite men välment, sa skräddarn, fick stryk med nässlor.(Närke) (SVO)— God vilja räcker inte alltid — trots välmening kan man ändå råka illa ut.

Liten blir väl en gång stor.— Även den minste eller svagaste kan med tiden växa sig stor och betydelsefull.

Liten börda är lång väg tung.— Även en liten börda känns tung om man bär den länge eller långt — små besvär kan bli betungande över

Liten fågel, litet bo; litet hus, liten sorg.— Den som lever enkelt och anspråkslöst har mindre att förlora och därmed färre bekymmer.

Liten fördel vållar ofta stor skada.— En liten vinning kan leda till stora negativa konsekvenser — det lönar sig inte att ta genvägar elle

Liten gåva bör icke försmås.— Man ska vara tacksam för även små gåvor och inte avvisa dem för att de verkar obetydliga.

Liten häst gör kort dagsresa.— Den som har begränsad kapacitet eller resurser når inte lika långt som andra, oavsett ansträngning.

Liten hjälp är också hjälp.— Även ett litet bidrag har värde. Man ska inte underskatta eller avfärda hjälp bara för att den är bl

Liten hund är länge ung.— Små och kortväxta personer behåller ett ungdomligt utseende längre än andra.

Liten hund jagar ofta ett stort djur.— Den som är liten eller svag försöker ofta imponera genom att ta sig an utmaningar långt över sin för

Liten kvist blir högt träd.— Små barn eller blygsamma början kan växa till något stort och betydelsefullt med tiden.

Liten lever än.— Bättre att leva anspråkslöst än att dö som en hjälte — överlevnad värderas högre än storhet.

Liten man gör ofta stor skugga.— En obetydlig person kan ha ett oproportionerligt stort inflytande eller väcka mer uppmärksamhet än v

(liten men) naggande god— (liten men) alldeles förträfflig

liten men naggande god— liten men väldigt bra

liten, men naggande god— liten, men alldeles förträfflig

Liten nytta är också nytta.— Även en liten fördel eller hjälp har värde — man ska inte underskatta eller förkasta något bara för

Liten och käck stoppar stundom en stor i säck.— En liten men modig person kan ibland besegra någon mycket större och starkare.

Liten som en ärta— Mycket liten

Liten tuva kan stjälpa stort lass.— Små, till synes obetydliga saker kan orsaka stora problem eller få allt att gå fel.

liten tuva stjälper ofta stort lass— en obetydlig sak eller händelse kan leda till stora eller oväntade problem eller konsekvenser

liten tuva stjälper ofta stort lass— en till synes obetydlig företeelse har ofta stora (negativa) verkningar

Liten tuva stjälper ofta stort lass.Holmqvist (1991), p. 132— Små, till synes obetydliga saker kan orsaka stora problem eller misslyckanden.

Liten vila är alltid god.— Även en kort paus ger kropp och sinne välbehövlig återhämtning och ny energi.

Liten yxa fäller stort träd.— Med uthållighet och ihärdighet kan även små krafter eller blygsamma medel uppnå stora resultat.

Litet arbete, liten lön.— Den som gör lite arbete får också lite betalt. Insatsen avgör belöningen.

Litet brutet, lätt förlåtet.(Jfr Gal. 3— Små överträdelser eller fel förlåts lätt — det som är litet och obetydligt väcker sällan bestående i

Litet fröjdar fattig man.— Små ting och lite glädje räcker långt för den som har lite — man uppskattar det man får när man inte

Litet gnabb ibland skadar inte’ grand.— Små gräl och meningsskiljaktigheter ibland är ofarliga — lite friktion i relationer gör ingen skada.

lite till mans— En liten del eller mängd till var och en av de närvarande, något för alla att dela på i en grupp.

Litet i varje, intet i det hela.— Tar man lite från allt och sprider resurser för tunt, blir resultatet ingenting av värde.

Litet kan räcka länge, och mycket bli snart slut.— Sparsamhet gör att lite räcker länge, medan slöseri gör att mycket tar snabbt slut.

Litet men välment är bättre än mycket med avund.— En liten gåva given av hjärtat värderas högre än en stor gåva som ges med avundsjuka eller oäkta mot

Litet och gott är en lycklig lott.— Att ha lite men av god kvalitet är tillräckligt för ett lyckligt liv — enkelhet och nöjsamhet är en

Litet och ofta fyller snart säcken.— Små, regelbundna bidrag eller insatser ackumuleras snabbt och leder till ett stort resultat. Tålamod

Litet om sänder, sa gubben, slog hustrun.(Småland) (SVO)— Lite i taget räcker — man behöver inte göra allt på en gång, utan kan nöja sig med små doser.

Litet roar barn.— Barn blir glada av enkla, små saker. Används även ironiskt om vuxna som uppskattar triviala nöjen.

litet varstädes— (idiomatiskt, ålderdomligt) lite varstans

lite var— nästan alla (berörda) människor

lite varstädes— här och där

Livet är blott ett lånegods.— Livet tillhör oss inte för evigt — vi lånar det bara en kort stund och måste lämna tillbaka allt vi

Livetär en lust, sa flickan, fick tre friare på en dag.(Närke) (SVO)— Livet är härligt och fullt av glädjerika överraskningar — ibland går allt bättre än man kunde hoppas

Livet är en strid från början.— Livet innehåller ständiga utmaningar och svårigheter redan från födseln — kampen och motgångarna är

(livet är ingen) dans på rosor— (livet är inte) bara en lek

(livet är) ingen dans på rosor— (livet är) inte bekymmersfritt

(livet är inte) bara en lek— Livet innebär allvar och ansvar, inte allt är roligt och enkelt — man måste ta saker på allvar iblan

livet leker (för ngn)— allting lyckas (för ngn)

livet på en pinne— glad och bekymmerslös tillvaro

livets hårda skola— brist på formell skolgång, kompenserad genom lärdomar från egna misstag

Livet utan lust är halva döden.— Ett liv utan glädje, passion eller vilja att leva är inte ett riktigt liv — man existerar men lever

liv/luft i luckan— liv och rörelse, hög stämning

Liv och ära bör man hålla lika kära.— Livet och hedern är lika värdefulla — man bör skydda båda lika hårt och aldrig offra det ena för det

liv och rörelse— allmän aktivitet

livs levande— alldeles verklig och påtaglig

Ljuga och stjäla följas gärna åt.— Den som ljuger tenderar också att stjäla — oärlighet i en form leder lätt till oärlighet i en annan.

Ljuga/röka/supa/svära som en borstbindare— Förledet beror av situationen. Ofta nedvärderande uttryck om någon, då borstbindare förr i tiden ans

Ljuga som en häst travar— Att man hejdlös berättar lögner tills det blir absurt

Ljuset brinner inte längre än veken räcker.— Resurser tar slut — man kan inte fortsätta längre än vad man har att leva på eller arbeta med.

Ljuset tjänar andra och tärer sig självt.— Den som offrar sig för andras skull förbrukar sig själv i tjänst åt andra — ett liv i självuppoffran

ljuta döden— Dö, särskilt på ett plågsamt, våldsamt eller olyckligt sätt under svåra omständigheter.

ljuta döden— (idiomatiskt) dö

Ljuvt kan snart bliva lett.— Det som känns ljuvligt och njutbart kan snart bli tråkigt eller ledsamt.

logisk kullerbytta— (idiomatiskt) tvär omkastning i tankegången som ofta utmynnar i en motsägelse

Lögn är ej långt ifrån tjuvnad.— Den som ljuger är benägen att även stjäla — lögn och tjuvnad är nära besläktade laster.

Lögnaren blir bara trodd en gång.Martinsson (1996), p. 443— Den som ljuger förlorar sitt förtroende — nästa gång tror ingen på honom, även om han talar sanning.

Lögnaren och tjuven är syskonbarn.— Lögn och stöld hör ihop — den som ljuger stjäl ofta också, och den som stjäl ljuger för att dölja de

Lögnen är djävulens dotter och talar sin faders tungomål.— Lögn är ondskans verktyg — den som ljuger tjänar det onda och sprider villfarelse, precis som djävul

Lögnen har korta ben.— Lögner avslöjas snabbt — de "kommer inte långt" innan sanningen hinner ikapp.

Lögnen och snöbollen växa ju längre man trillar dem.— Lögner växer och blir större ju mer man upprepar dem, precis som en snöboll som rullas i snön.

Lögnen tryter aldrig mantel.— Lögnen saknar aldrig svepskäl — den som ljuger hittar alltid en förklaring eller ursäkt för sin osan

Lögn och dravel föda elak avel.— Lögnar och nonsens ger upphov till dåliga konsekvenser — osanning och dumheter föder mer ondska och

Lögn och latin gå världen runt.— Lögn och oförståeligt nonsens sprider sig lätt och når överallt — folk tror på det de inte förstår.

Lögn spinnes ofta utan ten.— Lögner fabriceras utan grund eller bevis — de skapas av ingenting, utan stöd i verkligheten.

lök på laxen— (idiomatiskt) som förvärrar; ytterligare en sak som gör något sämre

Lök, rök och elak kvinna komma bondens ögon att rinna.— Tre saker som irriterar och framkallar tårar: lök och rök bokstavligt, en elak hustru bildligt — all

Lönliga ting må man lönliga bära.— Hemligheter och privata angelägenheter ska man hålla för sig själv och inte sprida vidare till andra

Lönlig sorg är tung att bära.— Sorg man håller för sig själv och inte delar med andra blir en tyngre börda än om man öppnar sig.

löpa amok— få ett raseriutbrott

löpa linan ut— gå till den yttersta gränsen för det möjliga eller tillåtna

Löpa linan ut— Göra något fullt ut, fortsätta ända till slutet.

loppet är kört— allt är redan avgjort

lösa den gordiska knuten— lösa en nästan olöslig uppgift

lös ammunition— patroner utan projektil

lösa tungans band— bryta sin tystnad

lossa tungans band— bryta sin tystnad

lossa tungans band— bli frispråkig

Lotterisedlar är inträdeskort till fattighuset.— Att spela på lotteri leder till ekonomisk ruin — pengarna förslösas och man hamnar i fattigdom.

Lova är herremans vana, men hålla är fattigmans tvång.— Rika kan lova fritt utan konsekvenser, medan fattiga måste hålla sina löften av nödvändighet.

Lova är lättare än hålla.— Att ge löften är enkelt, men att infria dem kräver ansträngning och följsamhet. Många lovar mer än d

lova bot och bättring— (idiomatiskt) lova att förbättra sitt beteende och undvika framtida felsteg

Lova föga, men håll ditt löfte.— Lova lite, men håll det du lovar. Bättre att överträffa förväntningar än att svika dem.

lova gott— Visa tidiga tecken på ett positivt utfall; när omständigheter, signaler eller beteenden antyder att

Lova icke länge, vad du strax kan giva.— Ge genast det du kan ge — dröj inte med löften om något du redan kan leverera på stående fot.

lova mycket men hålla litet— Ge stora löften utan att infria dem; prata stort men prestera litet.

lova (ngn) guld och gröna skogar— lova (ngn) rikedom och lycka

lova (ngn) rikedom och lycka— Utlova guld och gröna skogar – ge storslagna löften om framgång och välstånd.

lova runt och hålla tunt— lova mycket men hålla litet

Lova runt och hålla tunt gör en klen kredit.— Den som lovar mycket men levererar lite förlorar sitt goda rykte och andras förtroende.

Loven är god, men hållen är bättre.— Att lova något är lätt, men att faktiskt hålla sitt löfte är viktigare och mer värdefullt.

luckra upp— göra något svagare, lösligare, diffust

luften går ur (ngn/ngt)— (ngn/ngt) förlorar sin kraft

lugna puckar— (idiomatiskt) ingen fara, allt är lugnt

lugnet före stormen— olycksbådande stillhet före ngt våldsamt

lugn i stormen!— var lugn (trots upphetsande omständigheter)!

lugn som en filbunke— alldeles lugn

lugn som en filbunke— (liknelser, idiomatiskt) väldigt lugn

Lugn som enfilbunke— Även somkolugn, lugn som enko.

lukta krutrök— vara med i strid

lukta pyton— Att lukta mycket illa och motbjudande; att avge en stark och obehaglig stank som upplevs som extremt

lukta/smaka apa— lukta/smaka illa

lura i vassen— vänta på rätt tillfälle att göra något

lura ngn på konfekten— bedra ngn på ngt han räknat med

Lusigt leben di kosacken, sa sjåarn.(Stockholm) (SVO)— Även de hårdföra kosackerna lever fattigt och eländigt — ett ironiskt konstaterande om att livet är

Lustig afton gör olustig morgon.— Övernöjet på kvällen leder till ånger eller obehag nästa morgon — festande har ett pris.

Lust och mod driva verket.— Entusiasm och mod är drivkrafterna bakom framgångsrikt arbete — utan dem kommer ingenting att ske.

Lust och vilja göra arbetet lätt.— När man gör något med glädje och motivation går arbetet snabbare och känns enklare.

Lyckan är bättre att äga än tusen mark.— Att vara lyckosam och ha tur i livet är värt mer än stora summor pengar eller materiell rikedom.

Lyckan är de dummas förmyndare.— Oförsiktiga och oförnuftiga personer klarar sig ofta tack vare turen, som om lyckan skyddar dem från

Lyckan är icke att lita på.— Lyckan är opålitlig och kan försvinna när som helst — man bör inte räkna med att goda tider varar.

Lyckan är som månen, den tar av och till.— Lyckan är inte beständig utan växlar — ibland är den med dig, ibland mot dig, precis som månens fase

Lyckan är torget lik— dröjer man litet, blir bättre köp på varan.

Lyckan föder stolta barn.— Framgång och välgång gör folk överlägset självbelåtna — de som har tur riskerar att bli arroganta oc

Lyckan följer den flyende och löper undan den som söker henne.— Lyckan är svårfångad — den söker upp dem som inte jagar den, men flyr från dem som desperat försöker

Lyckan gör många narrar.— När folk har tur tror de att de är kloka eller skickliga — lyckan gör dem till narrar som tar äran f

Lyckan gör många vänner, men nöden prövar dem bäst.— I medgång omger man sig lätt med vänner, men det är i svårigheter man ser vilka som verkligen håller

Lyckankan inte köpas förpengar.Lönnroth (1978), p. 261— Sann lycka och glädje går inte att köpa — pengar ger inte lycka.

Lyckan kommer och lyckan går.— Lyckan är inte beständig — den kan försvinna lika snabbt som den kommer. Njut av goda stunder, men f

Lyckan och olyckan är grannar.— Lycka och olycka ligger nära varandra och kan snabbt växla — det goda och det dåliga är aldrig långt

Lyckan och olyckan bära varandra påsebak.— Lycka och olycka följer varandra tätt — efter medgång kommer motgång, och efter motgång kommer ny ly

Lyckan och rikedomen är en svår börda.— Välstånd och framgång medför ansvar, bekymmer och avund — rikedom och lycka är inte enbart glädje ut

lyckans ost— person som i hög grad gynnas av omständigheterna

lyckans ost— person som har tur

Lyckan står de djärva bi.— De som vågar ta risker och handlar modigt får ofta belöning — framgång kommer till dem som inte tvek

Lyckan står den djärve bi.Ström (1981), p. 240— Den som vågar och tar initiativ får ofta framgång — lyckan gynnar den modige.

Lycka och glas gå lätt i kras.— Lycka är skör som glas — båda kan försvinna hastigt och oväntat.

lycka till— lyckönskning

lycka till— anger att man hoppas att det ska gå bra för mottagaren

lycka till!— må det gå bra för dig/er!

lyda ngn blint— Följa någons order utan att ifrågasätta; visa villkorslös lydnad utan eget omdöme.

Lydig som en hund— Mycket lydig och följsam, gör vad man blir tillsagd utan att ifrågasätta, precis som en vältränad hu

Lydnad gör trevnad.— När man lyder regler och visar lydnad skapas ett trivsamt och harmoniskt samklimat för alla.

lyfta på förlåten— (idiomatiskt) ge inblick i något som omges av sekretess

Lyfta på förlåten— Avslöja något till viss del. Uttrycket har inte sitt ursprung i det svenska verbet ”förlåta”, utan f

lyfta sig i kragen— rycka upp sig

lyfta sig (själv) i håret— överträffa sig själv

lyfta sig själv i håret— anstränga sig över förmågan

lyfta sig själv i håret— (idiomatiskt) anstränga sig över förmågan

Lyfta sig själv i håret— Anstränga sig själv över sin förmåga. Klara det till synes omöjliga. Från en berättelse omBaron von

lysa med lånta fjädrar— stoltsera med ngt som man själv inte har förtjänsten av

lysa med sin frånvaro— väcka uppmärksamhet genom att vara frånvarande

lysa med sin frånvaro— (idiomatiskt) inte vara närvarande på den plats där man förväntas vara (om personer eller ting)

Lysa med sin frånvaro— ”Han/hon/de lyste med sin frånvaro”. Från den romerske historieskrivarenTacitusi skriftenAnnales.

(lyssna) med ett halvt öra— (lyssna) med begränsad uppmärksamhet

lyssna med ett halvt öra— (idiomatiskt) inte lyssna ordentligt

(lyssna till) husbondens röst— (blint följa) anvisningar av auktoritet

må det gå bra för dig/er!— En välgångsönskan; uttryck för att man hoppas att allt ska gå väl för den tilltalade.

Magen blir förr mätt än ögat.— Man slutar äta innan man slutar vilja ha mer — begäret är större än vad magen klarar.

Magen borgar icke.— Hunger kan inte vänta – magen ger ingen kredit för framtida måltider och kräver mat nu.

Magen har inga öron.— Hunger lyssnar inte på förnuft eller ursäkter — en hungrig mage kan inte övertalas att vänta.

magen mättas förr än ögat— man orkar inte med allt som lockar

Magra myggor bita värst.— De som har minst är ofta de mest aggressiva eller ihärdiga — hunger och nöd driver på hårdare än väl

Makt blir aldrig mätt.— Den som har makt vill alltid ha mer — makt tillfredsställer aldrig utan väcker ständigt begär om änn

Makt och mod vilja ha vett i följe.— Styrka och mod måste alltid åtföljas av klokhet och gott omdöme för att leda till gott resultat.

måla djävulen på väggen— göra ngt värre än det är

måla fan/hin på väggen— göra en sak värre än den är

måla fan på väggen— göra ngt värre än det är

måla fan på väggen— (idiomatiskt) framställa saker som värre än de är; förutsätta att det värsta kommer att ske; göra en

Måla fan på väggen— att överdriva konsekvenserna av en komplikation.

måla in sig i ett hörn— försätta sig i en trängd situation

måla inte fan på väggen— gör det inte värre än det är; blåsa inte upp något litet till något stort

Måla inte fan på väggen.Wallensteen (1991), p. 158— Tala inte om olycka eller fara i onödan — du kan locka fram det du fruktar.

Målare och poeter ljuga fritt.— Konstnärer och poeter har frihet att överdriva och fantisera i sitt skapande utan att det räknas som

mala tomning— arbeta utan att nå ngt resultat

mål i baken— baklängesmål

malört i glädjebägaren— bitter upplevelse som förstör glädjen

mamma mia— (vardagligt) ett (mildare) kraftuttryck

mammas död— (förortsslang) jag lovar; förstärkande av påstående

Man är alltid sig själv närmast.Grenholm (2000), p. 254— Folk sätter i första hand sina egna intressen och behov före andras.

Man är sig själv närmast.(Jfr Matt. 22— Varje person prioriterar naturligt sina egna intressen och behov framför andras — självbevarelsedrif

Man äter inte bröd till ost, utan ost till bröd.— Brödet är huvudsaken, osten tillbehöret. Håll rätt proportioner och prioriteringar — låt inte bisake

Man behöver ej gå över ån efter vatten.— Det finns ingen anledning att söka långt efter något som redan finns tillgängligt nära dig.

Man betalar ej oxen dyrare för det den är brokig.— Yttre utseende påverkar inte ett föremåls verkliga värde — en sak är värd vad den presterar, inte hu

Man blåser så länge i askan, tills gnistorna fara en i ansiktet.— Fortsätter man med något riskabelt tillräckligt länge, slår det till slut tillbaka mot en själv.

Man blir inte klok förr’n man varit tokig först.— Visdom och omdöme kommer genom egna misstag och dåliga beslut — man lär sig av att ha handlat dumdri

Man blir inte själv vit av att svärta andra.— Att kritisera eller förtala andra gör dig inte bättre — du förbättrar inte ditt eget rykte genom att

Man blir snarast slagen av föraktad fiende.— Den som underskattar sin motståndare riskerar att förlora — förakt för fienden gör en sårbar och ofö

Man bör äta för att leva, men icke leva för att äta.— Mat är ett medel för att hålla sig vid liv, inte livets mål. Prioritera inte njutning och överflöd f

Man bör inte döma man efter mål, ej heller hund efter hår.— Döm inte en person efter utseende eller röst, och inte en hund efter pälsen — det inre är viktigare.

Man bör inte flyga högre än vingarna bär.— Var inte övermodig — ha realistiska ambitioner och känn dina egna begränsningar innan du tar dig an

Man bör inte gjuta olja i elden.— Att förvärra en redan spänd eller konfliktfylld situation genom att tillföra något som eskalerar den

Man bör inte hava en hund till ovän.— Även en till synes obetydlig fiende kan ställa till problem — undvik att skapa onödiga ovänner.

Man bör inte kasta bort den gamla kvasten, förrän man sett vad den nya duger till.— Byt inte ut något beprövat mot något nytt förrän du vet att det nya faktiskt fungerar bättre.

Man bör inte kasta pärlor för svin.— Dela inte med dig av värdefulla saker till dem som inte kan uppskatta dem.

Man bör inte kasta ut barnet med badvattnet.— När man åtgärdar ett problem ska man inte förstöra det värdefulla som finns tillsammans med det dåli

Man bör inte klia sig där det inte kliar.— Lämna saker i fred som fungerar bra — skapa inte onödiga problem eller rör inte det som inte behöver

Man bör inte köpa grisen i säcken.— Undersök alltid vad du köper innan du betalar — lita inte blint på vad säljaren påstår.

Man bör inte lägga sten på börda.— Lägg inte ytterligare bördor på den som redan har det svårt — gör inte en svår situation ännu värre.

Man bör inte sträcka fötterna längre än skinnfällen räcker.— Lev inom dina ekonomiska tillgångar och anpassa dina utgifter efter vad du har råd med.

Man bör inte truga gott på ont.— Försök inte förbättra en dålig situation genom att tvinga på mer, ens något gott — det förvärrar sna

Man bör inte väcka björn som sover.— Undvik att störa något farligt eller provocera fram problem som annars skulle förbli vilande.

Man bör kunna styra sig själf, innan man vill styra andra.— Innan man leder eller styr andra måste man först ha självdisciplin och kontroll över sitt eget betee

Man bör sova på saken.— Vänta med ett beslut och fundera över natten — efter sömn är omdömet klarare och bättre.

Man bör stänga dörren så, att man kan låsa upp den igen.— Avsluta inte relationer eller situationer på ett sätt som omöjliggör försoning eller återvändo — brä

månen aktar inte hundgläfs— en storslagen människa bryr sig inte om små människors angrepp eller förtal

Man fångar ingen vessla i sömnen.— För att lyckas måste man vara vaken, alert och aktiv — framgång kräver uppmärksamhet och ansträngnin

man får aptit på sjön— Fysisk aktivitet och frisk luft ger god matlust — hungern kommer av sig själv när man rör på sig.

Man får hålla till godo med ugglor, när man ej har näktergalar.— Man måste nöja sig med det som finns tillgängligt när man inte kan få något bättre.

man får inget utan ansträngning— Framgång kräver möda; den som inte anstränger sig kan inte förvänta sig att uppnå resultat.

Man får inte skära alla över en kam.— Alla människor är olika och bör behandlas individuellt, inte bedömas som en enhetlig grupp.

Man får inte slå efter varje mygga.— Reagera inte på varje liten irritation eller obetydligt problem — spara energin till det som verklig

Man får inte väga allt på guldvåg.— Inte allt behöver mätas eller bedömas med extrem noggrannhet — man bör inte vara alltför petig eller

Man får löpa länge efter en vildgås, innan man hittar en strutsfjäder efter honom.— Långvarig, tålmodig jakt på något svårfångat kan till slut ge en oväntad och värdefull belöning.

Man får plöja med de oxar man har.— Arbeta med de resurser och förutsättningar som finns tillgängliga, även om de inte är ideala.

Man får taga den onda dagen med den goda.— Livet innehåller både bra och dåliga dagar — man måste acceptera motgångarna tillsammans med framgån

Man får taga seden, dit man kommer.— Anpassa dig till de lokala sedvänjorna och normerna på den plats du befinner dig — följ ortens bruk.

Man får taga skeden i vacker hand.— Acceptera en obehaglig situation med gott humör och utan klagan — ta det oundvikliga med värdighet.

Man får ta saken i egna händer.Egard (2003), p. 125— Agera själv istället för att vänta på att någon annan ska lösa problemet åt dig.

Man får ta seden dit man kommer.Holmqvist (1991), p. 160— Anpassa dig efter de seder och normer som råder på den plats du befinner dig.

Man finner snart orsak att fälla fett svin.— Den som vill ha något hittar alltid ett svepskäl för att ta det — egennyttan skapar sina egna motive

man förlorar ofta tid på att ta en genväg— Ordspråk som varnar för att genvägar ofta leder till förseningar och problem istället för tidsvinst.

Många är vägarna— säll den som väljer den rätta.

Många bäckar små, blir till en stor å.Holmqvist (1991), p. 25— Små bidrag eller insatser samlas ihop och bildar tillsammans något stort och betydelsefullt.

många bäckar små gör en stor å— av många små bidrag blir till slut ngt värdefullt

Många bäckar små gör en stor å.— Små bidrag eller insatser kan tillsammans skapa något stort och betydelsefullt.

Många bollar i luften— Att hålla på med många olika saker.

Många fjädrar gör en säng.— Många små bidrag eller insatser tillsammans skapar något stort och betydelsefullt.

Många gäster gör dåligt härbärge.— När för många delar på samma utrymme eller resurs blir kvaliteten sämre för alla.

Många händer göra arbetet lätt.— När flera personer hjälps åt med ett arbete går det snabbare och känns mindre tungt för var och en.

Många herdar vakta illa.— För många ansvariga leder till att ingen tar fullt ansvar — uppgiften sköts sämre när ansvaret delas

Många hundar är harens död.— När många angriper samtidigt överväldigas den svage, oavsett hur snabb eller slug hen är.

Många järn i elden— Att vara engagerad i många olika saker.

Många korn göra en skäppa.— Små bidrag samlas till något stort — många små delar skapar tillsammans ett betydande resultat.

Många munnar göra tomma fat.— När många ska dela på samma resurser tar det snabbt slut — stora familjer eller grupper tömmer förrå

Många om en gärning blir snarast ogjord.— När för många delar på ett uppdrag tar ingen riktigt ansvar, och arbetet riskerar att aldrig bli gjo

Många råttor binda icke katten.— Många deltagare garanterar inte att en svår eller farlig uppgift faktiskt utförs — ingen vågar ta de

Många slag göra stockfisken mjuk.— Tålamod och upprepade försök ger resultat till slut — även det hårdaste motstånd ger vika med tillrä

Många strängar på sin lyra— Att ha många intressen eller talanger.

Många vänner, när minst tränger.— Vänner finns det gott om i goda tider, men när du verkligen behöver hjälp visar sig många vara opåli

Mången är inte så halt som han linkar till.— Många personer låtsas ha större problem eller svagheter än de egentligen har — de överdriver sitt li

Mången begråter i år det han belog i fjol.— Den som hånade eller skrattade åt något förra året får nu lida och ångra sin tidigare lättsinne.

Mången bryter med foten ned, vad han med handen bygger upp.— Många saboterar genom slarv eller dåliga vanor det de mödosamt byggt upp — man förstör själv sina eg

Mången bryter ris till sitt eget straff.— Man skapar själv förutsättningarna för sitt eget lidande eller bestraffning genom sina handlingar.

Mången får beröm för litet och skam för alls intet.— Många får beröm för ringa insats och kritik utan egentlig anledning — beröm och skam delas ut godtyc

Mången flyr röken och kommer i elden.— Försöker undvika ett mindre problem och hamnar i ett värre — som att fly röken men ramla rakt in i e

Mången förlåter, men sällan någon förgäter.— Många säger sig förlåta en oförrätt, men minnet av den lever kvar — förlåtelse raderar inte vad som

Mången gagnar som svinen, först efter sin död.— Många människor är till nytta för andra först efter sin död, precis som grisar vars värde realiseras

Mången går ut efter ull och kommer klippt hem.— Den som försöker lura eller utnyttja andra riskerar själv att bli bedragen och gå miste om det man h

Mången give gärna sitt ena öga, att en annan måtte mista båda.— Avundsjukan är så stark att man villigt offrar något eget, bara för att någon annan ska drabbas värr

Mången har för mycket, men ingen har nog.— Girighet är universell — många äger överflöd, men ingen känner sig nöjd eller tillfredsställd med va

Mången har goda kort, bara han visste att spela dem.— Många besitter talanger och möjligheter, men saknar förmågan att utnyttja dem rätt.

Mången häves högt till sitt eget fall.— Den som lyfts upp högt riskerar ett desto hårdare fall — stor framgång kan leda till stor förlust.

Mången lovar i sin nöd, men håller icke för sin död.— Många gör löften i nöd och desperation, men glömmer eller bryr sig inte om att hålla dem när faran ä

Mången släcker så sin harm, att han blir både usel och arm.— Många försöker dämpa sin sorg eller vrede genom att slösa pengar, och blir på så vis både moraliskt

Mången smeker barnet för ammans skull.— Man smickrar eller är snäll mot någon (barnet) för att vinna gunst hos en annan person man egentlige

Mången söker ett öre och bränner tre fyraskillingsljus.— Att lägga ner mer resurser på att spara eller hitta något litet än vad det är värt.

Mången sopar för sin grannes dörr och går sin egen förbi.— Man ser gärna andras fel och brister men är blind för sina egna.

Mången spottar i kålen och får sedan supa den själv.— Den som föraktar eller förstör något tvingas ofta ändå ta det i bruk — man straffar sig själv med si

Mången står vid ljuset och skymmer sig själv.— Många hindrar sig själva från framgång genom att stå i vägen för sina egna möjligheter.

Man gör inte rak käpp av krokigt trä.— En persons grundläggande natur går inte att förändra — av dåligt råmaterial blir aldrig något bra.

Man gör mycket för sällskap skull.— Sällskap och gemenskap får folk att göra saker de annars inte skulle göra, bara för att passa in ell

Man gör så gott man kan.(Jfr Jac. 2— Även om resultatet inte blir perfekt, räcker det att anstränga sig efter bästa förmåga.

Mångtalig kvinna gör mannen trött.— En kvinna som pratar för mycket tröttar ut sin man.

mångt och mycket— En stor och bred mängd saker eller aspekter; understryker att något är omfattande och gäller i många

Man hämtar inte rent vatten i dyngpölen.— Från en dålig källa kan man inte förvänta sig något gott — miljön eller ursprunget avgör kvaliteten

Man hänger inga bjällror på katten.— Ingen vill ta på sig en farlig eller otacksam uppgift, även om idén låter bra i teorin.

Man hänger ingen tjuv förrän han fås.— Ingen döms eller straffas förrän skulden är bevisad och personen är gripen.

Man har aldrig roligare än vad man gör sig.Holm (1981), p. 130— Roliga upplevelser skapas av en själv — ingen annan kan ge dig glädje om du inte bidrar med rätt ins

Man har ej alltid något för de kol som man bränner.— Arbete och resurser ger inte alltid utdelning — man kan anstränga sig utan att få belöning eller res

Man hör vad man vill höra.Ström (1981), p. 293— Folk uppfattar och minns det som bekräftar deras redan befintliga önskningar och åsikter, och ignore

Man kan aldrig förgylla lorten så väl, att den inte stinker.— Hur man än försöker dölja eller förskönna något dåligt, framkommer dess sanna, obehagliga natur ändå

Man kan allt vad man vill.— Med tillräcklig vilja och beslutsamhet är ingenting omöjligt — viljan är den viktigaste förutsättnin

Man kan även äga mindre än intet.— Man kan vara skuldsatt och ha negativ förmögenhet — skulder kan överstiga alla tillgångar.

Man kan även köpa guld för dyrt.— Även värdefulla saker kan vara dåliga köp om priset är för högt.

Man kan även ledas vid goda dagar.— Även det goda kan bli enahanda och tråkigt om man har det för länge eller för mycket av det.

Man kan gömma sin halm så länge, att den duger till hö vid foderbrist.— Det som verkar värdelöst kan bli värdefullt om man sparar det länge nog — nöden gör att man utnyttja

Man kan inte både äta kakan och ha kakan kvar.Åström (1997), p. 190— Man kan inte dra nytta av något och samtidigt behålla det — man måste välja mellan två alternativ so

man kan inte begära att första försöket skall lyckas— Misslyckanden i början är naturliga; övning och tålamod krävs innan man lyckas.

Man kan inte begära större förmåga av katten än han har.— Förvänta inte mer av någon än vad de faktiskt klarar av — alla har sina begränsningar.

Man kan inte blåsa och ha mjöl i munnen på samma gång.— Man kan inte göra två oförenliga saker samtidigt — man måste välja mellan motstridiga handlingar ell

Man kan inte förbjuda fågeln att flyga över huvudet, men väl att reda bo däri.— Man kan inte hindra onda tankar från att dyka upp, men man kan välja att inte låta dem slå rot.

Man kan inte giva bättre än man själv äger.— Du kan inte ge mer än vad du själv har — varken materiellt, känslomässigt eller kunskapsmässigt.

man kan inte lära gamla hundar sitta— Det är svårt att få äldre personer att ändra inrotade vanor.

Man kan inte lära gamla hundar sitta.Ström (1981), p. 315— Äldre personer är svåra att förändra eller lära nya vanor och beteenden.

Man kan inte leva av kärlek allena.— Kärlek räcker inte för att klara livet — man behöver även mat, pengar och andra praktiska förutsättn

Man kan inte på samma gång både väva och spinna.— Det går inte att göra två saker samtidigt — man måste fokusera på en uppgift i taget.

Man kan inte så noga veta, var haren löper, sa' gumman, satte snaran i ugnsgluggen.— Man vet aldrig säkert hur saker utvecklar sig, så det kan löna sig att försöka även i oväntade eller

Man kan inte taga håret av den skallige.— Du kan inte få något av någon som inte har det att ge — man kan inte kräva det omöjliga.

Man kan krypa lika högt som man kan flyga.— Ödmjukhet och ihärdigt arbete kan ta en lika långt som stora ambitioner och skryt — vägen spelar ing

Man kan låta det gå in genom det ena örat och ut genom det andra.— Ignorera eller bortse från något man hör, utan att ta det till sig eller bry sig om det.

Man känner bäst själv var skon klämmer.— Ingen utomstående kan fullt förstå en annans problem eller svårigheter — bara den drabbade vet hur d

Man känner icke en annan längre än till tänderna.— Man kan aldrig riktigt lära känna en annan person — man ser bara ytan, inte vad som döljer sig bakom

Man kan så länge umgås med fän, tills man själv blir ett sådant.— Umgås man länge med onda eller dåliga människor smittas man av deras egenskaper och blir till slut l

Man kan se på fanan vem som vunnit segern.— Resultatet talar för sig självt — segraren syns tydligt på de yttre tecknen utan att behöva förklara

Man kan tämja ett vilt djur, men inte en elak kvinna.— Även det mest vilda djur går att tämja, men en elak kvinna förblir oberäknelig och omöjlig att kontr

Man kan tvinga hästen till vattnet, men inte att dricka.— Du kan skapa möjligheter för någon, men inte tvinga dem att utnyttja dem. Viljan måste komma inifrån

Man kan väl ljuga för vår Herre, men inte bedraga honom.— Du kan säga vad du vill, men dina handlingar och innersta tankar avslöjar sanningen — Gud genomskåda

Man kastar ej bort kornet för agnarnas skull.— Kasta inte bort det värdefulla bara för att det finns sämre delar med — behåll det goda trots smärre

Man kastar yxan i sjön och går landvägen.— Ger upp ett projekt eller en plan och väljer en helt annan väg framåt istället för att fortsätta käm

Man klår ofta, där intet kliar.— Man lägger sig i saker som inte angår en, eller försöker lösa problem som inte finns.

Man klär sig på Franska och fryser på Svenska.— Man prioriterar utseende och mode framför praktikalitet och väljer snygg klädsel istället för varm,

Man kommer inte långt med två trötta ök.— Med otillräckliga resurser eller uttröttade medarbetare når man inte sina mål.

Man kommer ofta skrattande till ett gille och går gråtande därifrån.— Glada förväntningar inför något roligt infrias sällan — festligheter och högtider slutar ofta i besv

Man kysser ofta den hand, man helst såg vara av.— Man smickrar och visar respekt för dem man egentligen avskyr — av tvång eller egenintresse.

Man lånar sin vän och kräver sin ovän.— Man är generös och förlåtande mot vänner, men sträng och fordrande mot fiender — hur vi behandlar an

Man lär inte känna folk i kyrka och bön, utan i handel och vandel.— Man lär inte känna någons sanna karaktär i högtidliga sammanhang, utan genom hur de beter sig i vard

Man lär så länge man lever.— Lärande pågår hela livet — man slutar aldrig att lära sig nya saker, oavsett ålder eller erfarenhet.

Man lär sig av misstagen.Martinsson (1996), p. 548— Erfarenhet och misslyckanden ger kunskap och visdom — fel man begår leder till bättre förståelse och

Man lär sig inte simma utan att gå i vattnet.— Man måste praktiskt prova och uppleva något för att lära sig det — teori räcker inte, erfarenhet krä

Man lever ej blott av vackert solsken och väder.— Livet kräver mer än bara behagliga omständigheter — man måste också klara motgångar och svårigheter

Man lever medan man lever och lever en dag dess mindre.(Jfr Pred. 11— Varje dag man lever är man också en dag närmare döden — livet förbrukas medan det levas.

Man må så gärna taga den första skadan som den sista.— Det är lika bra att acceptera en förlust tidigt som att dra ut på det och få en ännu större skada ti

Man måste göra skon efter foten.— Anpassa lösningen efter förutsättningarna, inte tvärtom — verkligheten styr, inte idealet.

Man måste kärna tills man får smör.— Tålamod och uthållighet krävs för att nå resultat — man måste fortsätta arbeta utan att ge upp.

Man måste krypa innan man kan lära sig att gå.— Man lär sig grunderna innan man behärskar något svårare. Tålamod och stegvis inlärning är nödvändigt

Man måste lära sig krypa innan man kan gå.Ström (1981), p. 175— Man måste bemästra grunderna innan man kan ta sig an svårare saker – lärande sker steg för steg.

Man måste låta lag gå före slag.— Konflikter och tvister ska lösas genom lag och regler, inte med våld eller självtagna åtgärder.

Man måste mer lyda Gud än människor.— Guds bud och samvetet står över mänskliga lagar och befallningar — moralisk plikt trumfar lydnad mot

Man måste mycket höra, innan öronen falla av.— Man hör så mycket märkligt och otroligt i livet — ingenting bör längre förvåna en.

Man måste ofta tåla att åsnan trampar en på foten.— Man måste tåla dåligt bemötande och dumhet från okänsliga eller oförskämda personer utan att alltid

Man måste smida medan järnet är varmt.— Passa på att agera när tillfället är gynnsamt — väntar man för länge går möjligheten förlorad.

Man måste taga dagen som han kommer.— Acceptera vad livet bjuder utan att försöka kontrollera framtiden — ta varje dag som den kommer med

Man minnes ej skabben längre än den kliar.— Folk glömmer snabbt sina bekymmer och lidanden när de väl är över — obehag minnesvärt bara medan det

mannen på gatan— den vanlige, genomsnittlige mannen

Människan är människans glädje, människan är människans sorg.— Människor ger varandra både glädje och sorg — vi är varandras största lycka och djupaste smärta.

Människan lever blott en gång.— Livet är kort och vi får bara en chans — därför bör vi ta vara på varje stund och leva fullt ut.

Människan spår, men Gud rår.Ström (1981), p. 93— Människors planer och förutsägelser är osäkra — det är Gud som i slutändan bestämmer vad som händer.

Människan spår och Gud rår.— Människor kan planera och förutse, men det är yttre krafter (ödet, Gud) som avgör vad som verkligen

Man njuter ej freden längre än grannen vill.— Fred och harmoni är beroende av omgivningen — din ro varar bara så länge de runt dig också vill ha l

månn tro (det)— Uttryck för undran om huruvida något verkligen stämmer eller är troligt — en tvekande fråga till sig

Man saknar ej det goda förrän det är borta.— Vi uppskattar sällan det vi har förrän vi förlorar det.

man saknar inte kon förrän båset är tomt— först när hustrun är död inser mannen hur värdefull hon var

Man saknar inte kon förrän båset är tomt.— Man uppskattar inte det man har förrän det är borta. Insikten om värdet kommer ofta för sent.

Man ser grandet i sin broders öga, men icke bjälken i sitt eget.— Man lägger märke till andras små fel men är blind för sina egna, mycket större brister.

Man ska ej binda munnen till på oxen som tröskar.— Den som arbetar hårt ska få njuta av frukterna av sitt arbete — man ska inte neka en arbetare rättvi

Man ska ej bruka en salva till alla sår.— Olika problem kräver olika lösningar — samma metod passar inte i alla situationer.

Man ska inte bjuda bagarbarn på bullar.Holm (1981), p. 21— Ge inte någon något de redan har gott om hemma — erbjud inte det som är självklart för mottagaren.

Man ska inte buga för dumheten bara för att den är gammal.Nyhlén (2011)— Ålder och tradition rättfärdigar inte dumhet — man behöver inte respektera eller följa traditioner b

Man ska inte döma hunden efter håren.Ström (1981), p. 315— Döm inte någon efter yttre egenskaper eller utseende — det inre värdet är viktigare än hur något ser

Man ska inte gå över ån efter vatten.— Sök inte långt bort efter något du redan har nära till hands.

Man ska inte gjuta olja på elden.Paczolay (1997), p. 338— Förvärra inte en redan spänd eller konfliktfylld situation — det gör bara saken värre.

Man ska inte gråta över spilld mjölk.Åström (2004), p. 158— Klaga inte på misstag som redan är gjorda och inte kan ångras — fokusera framåt istället.

Man ska inte kasta sten i glashus.— Kritisera inte andra för fel du själv begår — den som har egna svagheter bör inte angripa andra för

man ska inte ropa hej— det är inte bra att jubla för tidigt

Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken.— Vänta med att fira innan något är klart — saker kan fortfarande gå fel i sista stund.

man ska inte ropa hej förrän man kommit över bäcken— det är inte bra att jubla för tidigt

Man ska inte skåda given häst i munnen.— Var tacksam för det du får och kritisera inte gåvor eller välgörande handlingar.

Man ska inte svara på vart ord, sade mannen då de kallade honom en tjuv.— Att inte försvara sig mot varje anklagelse kan avslöja skuld — tystnad kan vara mer avslöjande än et

man skall aldrig säga aldrig— man kan inte säkert säga om någonting att det inte kan inträffa

Man skall ej sälja skinnet förrän björnen är skjuten.— Räkna inte med framgång innan den är säkrad — planera inte utifrån resultat som ännu inte uppnåtts.

Man skall ej sätta ljuset under skäppan.— Dölj inte dina talanger eller kunskaper — låt dem komma andra till nytta och synas öppet.

Man skall ej tala om den snön som föll i fjol.— Förgånget är förgånget — man bör inte dra upp gamla missöden, konflikter eller misstag som redan är

Man skall ej tillsluta det öga, som Gud vill se.— Ignorera inte det som är uppenbart och avsett att ses — blunda inte för sanningen eller Guds vilja.

Man skall hoppas det bästa.(Jfr Ordspr. 10— Trots motgångar eller osäkerhet bör man bibehålla en positiv förväntan om att saker kommer att ordna

man skall inte bära ut julen— man skall inte hälsa på hos ngn vid jultid och gå sin väg utan att först ha låtit sig bjudas på ngt

Man skall inte byta häst mitt i strömmen.Holm (1981), p. 28— Byt inte strategi eller ledare mitt i en pågående process — det är farligt att göra förändringar när

(man skall inte) döma hunden efter håren— (man skall inte bara) bedöma ngn efter de ytliga egenskaperna

man skall inte döma hunden efter håren— man skall inte bedöma ngn/ngt enbart på grundval av yttre egenskaper

man skall inte gå ut med julen— man skall inte hälsa på hos ngn vid jultid och gå sin väg utan att först ha låtit sig bjudas på ngt

man skall inte jubla för tidigt— Man ska inte fira segern förrän den är säkrad — det kan fortfarande gå fel.

man skall inte kasta sten när man sitter i glashus— man skall inte kritisera andra för fel som man själv har

man skall inte kritisera andra för fel som man själv har— Den som själv har brister bör inte peka ut andras – hyckleri undergräver kritiken.

man skall inte ropa hej förrän man är över bäcken— man skall inte jubla för tidigt

(man skall inte) skåda given häst i munnen— (man skall inte) kritiskt granska en gåva

(man skall inte slakta) hönan som värper guldägg— (man skall inte kortsiktigt avyttra) ett företag som ger vinst

Man skall inte välja sköna kvinnor vid ljus.— Artificiellt ljus förskönar och bedrar — vackra ting eller personer ser bättre ut i smickrande belys

Man skall så hjälpa andra, att man ej stjälper sig själv.— Hjälp gärna andra, men inte på bekostnad av dig själv — ta hand om ditt eget välmående också.

Man skall sed följa eller land fly.— Följ landets seder och bruk — eller flytta därifrån. Anpassa dig till omgivningens normer eller välj

Man skall taga tiden i akt, sa’ fan, plockade nötter vid jultiden.— Ironisk kommentar om att predika tidspassen medan man själv agerar för sent — nötter plockas på höst

Man skänker räven en gås för att få hans skinn.— Man ger bort något värdefullt för att locka till sig något ännu mer värdefullt — en bild av list och

Man skär ej alltid guld med täljknivar.— Enkla medel ger inte alltid storslagna resultat — man kan inte förvänta sig utmärkta utfall med bris

Man ska smida medan järnet är varmt.— Passa på att agera när tillfället är gynnsamt — väntar man för länge försvinner möjligheten.

Man slår helst den viggen som gå vill.— Det är lättare att utnyttja den som redan är på väg att göra fel — man passar på när tillfället ger

man som ägnar sig åt solochvår— En sorglös och optimistisk person som bara ser det positiva i tillvaron och undviker problem.

Man sörjer sig snarare gammal än rik.— Att oroa och grubla sliter på kroppen och gör en gammal i förtid, men inte rik.

Man stänger för en tjuv, men icke för en lögnare.— Fysiska hinder skyddar mot tjuvar, men mot en lögnare finns inget skydd — lögner tar sig in överallt

Man står eller faller sin egen herre.— Man är själv ansvarig för sitt liv och sina val — ingen annan avgör om man lyckas eller misslyckas.

Man stryker över med hartassen.— Något hanteras för försiktigt eller ytligt — man undviker att ta itu med problemet på allvar och bor

Man tager ej av hatten, innan man ser mannen.— Döm inte på förhand — visa respekt eller förtroende först när du faktiskt mött personen och sett vem

Man tager ofta törnen ur en annans fot och sticker dem i sin egen.— Att hjälpa andra med deras problem leder ofta till att man tar på sig deras bekymmer och skadar sig

man tager vad man haver— man använder vad man har när något annat inte är tillgängligt

Man trampar masken så länge, att han vill värja sig.— Även den mest underdånige når sin gräns — provoceras någon tillräckligt länge, gör även den svagaste

Man tröttnar aldrig på att arbeta för sig själv.Falk (2001), p. 105— Eget arbete känns meningsfullt och motiverande — man blir inte uttråkad när man jobbar för sin egen

Man väljer i väplingen, tills man fastnar i starren.— Den som är för kräsen och väljer länge bland goda alternativ riskerar att sluta med något sämre.

Man vet ej huru man sått förrän man skall skörda.— Resultaten av ens handlingar syns först efteråt — man förstår konsekvenserna av sina val när de väl

Man vet inte vad folk duger till, förrän de är borta.— Man inser först en persons värde och bidrag när de inte längre finns tillgängliga — man tar folk för

Man vet inte vad som kan ske innan aftonen.— Framtiden är oviss — ingen kan förutsäga vad som händer innan dagen är slut.

Man vet vad man har, men icke vad man får.— Det är tryggare att behålla det man redan har än att byta mot något okänt som kan bli sämre.

märka ord— hånfullt anmärka på ngns mindre väl valda ord

märka ord— (på ett onödigt sätt) peka ut fel i någons ordval, tal eller skrift

märka vad klockan är slagen— märka att det är dags för ngt

(märka) vartåt det lutar— (märka) hur det kommer att gå

marsch pannkaka— en omild befallning som används för att få i väg någon (ofta barn)

marsch pannkaka!— ge er iväg!

må så gott!— ha det så bra!

må som en prins— Må utmärkt och känna sig på topp; befinna sig i ett tillstånd av välmående, komfort och god hälsa ut

Må som en prins— Må riktigt bra

må som en prins i en bagarbod— må synnerligen gott

må som en prins i en bagarbod— ha det mycket gott, njuta, trivas

må som en prins i en bagarbod— må synnerligen gott

(mästare) alla kategorier— (mästare) utan inskränkningar

måste är en bitter ört— tvång är en plåga

Måste är en bitter ört.— Att tvingas göra något mot sin vilja känns motbjudande och obehagligt — tvång är alltid svårt att ac

mata inte trollet— Ge inte uppmärksamhet eller respons åt någon som försöker provocera eller störa online

mäta ut (ett straff)— bestämma (ett straff)

Mät ej din egen lycka med en annans aln.— Jämför inte din lycka med andras – bedöm ditt eget liv utifrån dina egna mått, inte andras standard.

maten smakar bäst när man är hungrig— Hunger är den bästa kryddan – allt uppskattas mer när behovet är stort.

mat för Måns— något riktigt bra/fint

mat för måns/Måns— ngt tilltalande och kärkommet

mat för Måns/måns— ngt tilltalande och kärkommet

Mat i Jesu namn, sa bonden, bet i femte palten.(Gästrikland) (SVO)— Hyckleri: säger fromma ord men handlar egennyttigt — ber bordsbön medan han redan tuggar på femte pa

måttet är rågat— (idiomatiskt) konstaterande att någons tålamod har frestats till bristningsgränsen (eller är slut)

måttet är rågat— det får vara nog

Måttlig aftonvard sparar mycken krankhet.— Att äta lite till kvällsmaten håller sjukdomar borta — måttlighet i matvanor främjar hälsan.

Måttliga korvar äro bäst.— Lagom är bäst — måttfullhet och balans ger bättre resultat än överdrift eller girighet.

(med 100 kronor) på fickan— (med 100 kronor) med sig

med 20 (21, 22 etc.) år på nacken— 20 (21, 22 etc.) år gammal

medaljens baksida— (idiomatiskt) nackdelen

medaljens baksida— nackdelen (med ngt)

Medaljens baksida— Nackdelarna som inte syns vid en första anblick. Präglingen på medaljens baksida är normalt betydlig

medaljens frånsida— (idiomatiskt) nackdelen

med alla segel hissade— Med full kraft och maximal ansträngning; utan att hålla tillbaka något.

med all gevalt— (idiomatiskt) med all makt, till varje pris

med all önskvärd tydlighet— mycket tydligt

med all respekt— trots all respekt jag känner

med andan i halsen— alldeles andfådd

med andra ord— uttryckt på annat sätt, såsom en sammanfattning

med andra ord— för att summera något, att komma till slutsatsen; alltså

Medan gräset gror, dör kon.Rooth (1968), p. 77— Att vänta på en lösning tar så lång tid att skadan redan skett — hjälpen kommer för sent.

Medan gräset gror, dör märren.— Att vänta på en lösning tar så lång tid att problemet hinner förvärras eller den som behöver hjälp h

Medan min tunna rann, kände mig både kvinna och man; när hon hörde upp att rinna, kände mig varken man eller kvinna.— När man har pengar och resurser känner man sig mäktig och kapabel, men när de tar slut försvinner oc

Med åren bytas håren.— Med tiden förändras människor — både ytligt och till sin personlighet. Det som var sant om någon för

med armarna i kors— i overksamhet

med armarna i kors— (idiomatiskt) utan att göra något, passivt, overksamt

med baksidan fram— Att ha något felvänt — bokstavligt eller bildligt om att något är bakvänt, omkastat eller i fel ordn

Med bannor rings till djävulens mässa.— Ständigt gnäll och skällande lockar fram det värsta — den som alltid bannar skapar en giftig stämnin

Med barnen måste man lalla.— När man umgås med barn måste man anpassa sig till deras nivå och tala enkelt och lekfullt.

med berått mod— Betecknar en handling utförd fullt medvetet och med flit; anger att något gjordes avsiktligt och i f

med besked— (idiomatiskt) med övertygande kraft, kraftigt, rejält, grundligt

med blotta ögat— endast med ögonen, utan förstoringsglas av något slag

Medborgares dygd är säkraste muren för staden.— Ett samhälles starkaste skydd är inte murar eller vapen, utan invånarnas moral, ärlighet och goda ka

med breda marginaler— i betydligt större omfattning än nödvändigt

med buller och bång— under uppseendeväckande former

med darr på ribban— (idiomatiskt) med minsta möjliga marginal

med Davids höns under isen— (idiomatiskt) till en plats från vilken det inte kommer tillbaka

(meddela) inofficiellt— Förmedla information på inofficiell väg, utan att det är ett formellt eller offentligt besked.

(meddela) under hand— (meddela) inofficiellt

med detsamma— Omedelbart och utan dröjsmål; att utföra något direkt i samma stund det sägs eller beslutas, utan at

med detsamma— genast, omedelbart, ögonblickligen, utan fördröjning

Medelvägen är svår att finna.— Att hitta balans och lagom i livet är svårt — man tenderar att hamna i ytterligheter snarare än att

(med endast två personer) i förtrolig samvaro— Bara två personer i en nära, privat stund; ett intimt möte utan utomstående, ofta med romantisk unde

med en gång— (vardagligt) genast; utan att vänta

med ens— plötsligt, på en gång

med ens— Plötsligt och utan förvarning, allting på en och samma gång; beskriver en abrupt och oväntad förändr

med ett nödrop— (idiomatiskt) med knapp marginal

med facit i hand— (idiomatiskt) nu när man kan se resultatet eller konsekvenserna (av någons val eller efter det som h

Med fem fingrar kan man taga mer än med två gafflar.— Giriga människor tar mer med händerna direkt än vad som är passande — girighet övervinner konvention

med fingrarna i kakburken— (idiomatiskt) på bar gärning

Med fingrarna i kakburken/syltburken— Bli påkommen på bar gärning.

med flit— med avsikt, avsiktligt

med förenade krafter— Arbeta eller kämpa tillsammans mot ett gemensamt mål, där alla bidrar med sin kraft och sina resurse

med förlov— med tillstånd, med tillåtelse

med förlov sagt— med ursäkt för min rättframhet

med förskönande ord— Uttrycka något på ett mildare eller vackrare sätt än verkligheten motiverar; eufemistiskt.

Med full mage är det lätt att hålla fastepredikan.— Den som själv är mätt har lätt att predika om avhållsamhet för andra — att ge råd om uppoffringar ma

Medgång alstrar högfärd.— Framgång och lycka tenderar att göra människor arroganta och inbilska.

Medgång bör tänka på motgång.— I medgång ska man förbereda sig för svåra tider — lycka och framgång kan vändas till motgång.

med glimten i ögat— Göra eller säga något med en underliggande lekfullhet och ironi, utan att mena det helt bokstavligt

med glimten i ögat— (idiomatiskt) som ej bör tas på blodigt allvar; mest på skoj, med humor

med gott manöverutrymme på sjön— Ha tillräckligt med utrymme att navigera fritt; bildligt om att ha handlingsfrihet och säkerhetsmarg

Med Gud är bäst att börja.— Allt man tar sig an bör inledas med bön eller Guds välsignelse — tron ger bästa förutsättningar för

Med handskar fångar katten inga råttor.— Den som är alltför försiktig, finkänslig eller rädd att smutsa ner händerna uppnår ingenting.

med hull och hår— fullständigt

med hull och hår— (idiomatiskt) fullständigt (ofta naivt); (om att ta något till sig)

med hull och hår— med allt; inget lämnas kvar

Med hull och hår— Ofta på formen ”Svälja något med hull och hår”.

med knapp marginal— Precis lagom, med mycket liten marginal mellan framgång och misslyckande.

med knapp nöd— nästan inte

med knapp nöd, utan ngn marginal— Precis på gränsen; med så liten marginal att det nästan inte räckte.

med kropp och själ— med liv och lust

med lika stor möjlighet att lyckas som att misslyckas— Femtio procents chans åt vardera hållet; helt osäkert utfall där båda utgångarna är lika troliga.

med liv och lust— ivrigt och med glädje

med liv och själ/lust— entusiastiskt, med engagemang

med lock och pock— med både lockelser och krav

(med mössan) på svaj— (med mössan) på sned

med näbbar och klor— (idiomatiskt) med alla medel; görande sitt yttersta

med näbbar och klor— med alla tillgängliga medel

med näsan i vädret— Bildligt om någon som uppträder inbilskt eller arrogant; den höjda näsan symboliserar känslan av öve

(med ngt) i högsta hugg— (med ngt) färdigt att omedelbart användas

med nöd och näppe— nästan inte; knappt

med nöd och näppe— nästan inte

med nöd och näppe— (idiomatiskt) endast med yttersta svårighet, knappt, med knapp nöd; nätt och jämnt, precis på gränse

med nöje— Uttryck för villighet och tillmötesgående; man svarar jakande på en förfrågan och signalerar att man

med ondo— Att utstå eller genomföra något under stort lidande och svårigheter; något som sker med smärta, anst

med oväpnat öga— utan optiska hjälpmedel

med pukor och trumpeter— på ett festligt och entusiastiskt sätt

med råge— (idiomatiskt) i större mängd än nödvändigt

med samma mynt— Betala tillbaka på samma sätt som man blivit behandlad.

med silkesvantar— (idiomatiskt) på ett milt, vänligt eller varsamt sätt

Med sin pastor och sin fogde bör man ej kiva.— Undvik att gräla med dem som har makt över dig — det går sällan bra att utmana auktoriteter.

med skäl eller oskäl— under alla omständigheter

Med som sarven i varje lek.— Alltid med i allt som händer, aldrig utanför — den som ständigt vill delta i varje aktivitet eller s

Med stillatigande kan mycket försvaras.— Genom att hålla tyst undviker man att behöva försvara eller förklara sina handlingar — tystnaden sky

med tiden— så småningom, efter hand

med upphöjt lugn— med fullständigt lugn

med/utan namns nämnande— genom/utan att säga namnet

Med vad en enda last kostar, kunde man uppfostra tvenne barn.— En enda last (dålig vana) är så kostsam att pengarna istället räckt till att uppfostra två barn.

med vänliga hälsningar— bästa hälsningar, kära hälsningar, varma hälsningar

med vänlig hälsning— används som ett artigt avslut i brev

Med varje dag man vandrar till sin grav.— Varje dag som går för oss närmare döden — livet är ändligt och tiden går oåterkalleligt.

med varm hand— mycket gärna

med varmt hjärta— mycket gärna

medvetet skapa oklarhet (för ngn)— Avsiktligt förvirra eller vilseleda någon genom att göra situationen svår att genomskåda.

med (vett och) vilja— Att göra något medvetet och avsiktligt, inte av misstag eller oaktsamhet, utan med fullt uppsåt och

mellan hägg och syren— under perioden mellan häggens blomning och syrenens blomning, en kort period på försommaren

Mellan hägg och syren— En kort tid på försommaren, mellan häggens och syrenens blomningar.

mellan raderna— vad som egentligen avses trots att budskapet inte uttrycks i klartext

mellan skål och vägg— vänner emellan, i familjära sammanhang

mellan skål och vägg— (idiomatiskt) vänner emellan, i mer familjära sammanhang där man kan tala fritt

Mellan skål och vägg— ”Lisa hade offentligt alltid kritiserat Olof, men sade mellan skål och vägg att hon hyste stor respe

mellan tummen och pekfingret— uppskattningsvis

mellan varven— under paus i aktivitet

mena allvar— vara allvarlig (med något man uttrycker)

mene tekel— olycksvarning (efter Daniel 5:25—27)

menige man— folk i allmänhet

Menige mans bästa är högsta lag.— Folkets gemensamma välfärd och bästa ska alltid prioriteras högst — det allmännas nytta går före all

Mening är ej alltid sanning.— Vad någon tror eller tycker behöver inte stämma överens med verkligheten. Åsikter är subjektiva, int

Men, men, sa Kung Karl, å då vre han på näsa.(Värmland) (SVO)— Resignerad acceptans av något otillfredsställande — man är missnöjd men kan inte göra något åt saken

(men) stor sak (i det)!— (men) strunt i det!

(men) strunt i det!— Uttryck för att avfärda något som oviktigt; att medvetet välja att inte bry sig om en sak.

mer än lovligt— (idiomatiskt) (mycket) mer än rimligt, överdrivet

mera till namnet än till gagnet— mera formellt än reellt

mer regel än undantag— (idiomatiskt) uttryck som berättar att en företeelse, som i någon mening \"borde\" utgöra ett isoler

mer verkstad— mer slutfört arbete (enligt önskan eller vilja)

Mett hjarta va to du väjen, sa flickan när bonn falt i skita.(Värmland) (SVO)— Ironisk falsk sympati – man uttrycker medkänsla utan att mena det, ofta när man egentligen är likgil

milda makter!— Utrop av förvåning, bestörtning eller häpnad, använt för att ge uttryck för stark känsla på ett milt

mindre nogräknad— (idiomatiskt, eufemistiskt) oseriös eller brottslig

mindre snack och mer verkstad— mer slutfört arbete (och mindre oproduktivt prat, enligt önskan eller vilja)

mindre vetande— underbegåvad eller tokig

mindre vetande— (idiomatiskt, vardagligt, eufemism) som verkar vara dum i huvudet; underbegåvad, utvecklingsstörd, e

min je— Milt vardagligt kraftuttryck som uttrycker förvåning, uppgivenhet eller irritation; försvagad och fö

Minne som en guldfisk— Ha ett kort minne

minnet är bra men kort— syftar på att man kan komma ihåg många saker, men att de försvinner väldigt fort från minnet, och an

min obetydliga person— Ödmjukt sätt att referera till sig själv, nedtona sin egen betydelse i sammanhanget.

min ringhet— min obetydliga person

Minska begäran ökar kassan.— Att hålla nere sina önskningar och behov gör att du sparar mer pengar och får bättre ekonomi.

minska ngns försprång— Hämta in någons ledning; närma sig den som ligger före i en tävling eller process.

minska segel— reducera den sammanlagda segelytan

minst sagt— i underkant sagt

minst sagt— sagt i underkant, sagt i minsta eller knappaste laget

Missbrukad frihet är värd att mistas.— Den som utnyttjar sin frihet på fel sätt förtjänar att bli av med den.

missbruka Guds namn— använda sig av svordomar

missförstå mig rätt!— förstå mig rätt!

Missräkning är ingen betalning.— Att ha räknat fel är inget giltigt skäl att slippa betala — man måste ändå fullgöra sin skyldighet.

misstänka en dold fälla— Ana oråd; misstänka att något som verkar oskyldigt döljer en fälla eller ett lurendrejeri.

Misstankar bryta vänskap.— Misstro och misstankar kan förstöra och bryta sönder även nära vänskapsband.

Misstänksamheten tar en vit pudelhund för en mjölnardräng.— Misstänksamhet får en att se hot och skuld där det inte finns — man feltolkar det oskyldiga som miss

missta sig helt— Ha helt fel i sin bedömning eller uppfattning om något; ta miste fullständigt.

Misstro gör oro.— Att misstro andra skapar onödig oro och ångest. Den som ständigt misstänker omgivningen plågar sig s

mista livet— Dö; förlora livet, ofta i dramatiska eller våldsamma omständigheter.

Mister du en så står dig tusen åter.Ström (2000), p. 238— Förlorar du något värdefullt finns det gott om andra möjligheter — du har fortfarande mycket kvar.

mitt i ansiktet— Rakt på, direkt och utan omsvep — ofta om något oväntat eller provocerande som träffar en öppet.

mitt i planeten— mitt i ansiktet

mitt i smeten— i centrum av en händelse eller plats, ofta där det är mest intensivt eller livligt

Mitt lag som går, sa han som bjöd på snus.(Småland) (SVO)— Den som bjuder bestämmer villkoren — den som ger något gratis sätter också takten eller reglerna.

Mjölgröt och kål är bondens läkedom.— Enkel, näringrik mat som gröt och kål håller bonden frisk — vardaglig kost är bästa medicinen.

Mjukaste riset svider värst.— Mild kritik eller varsam bestraffning från någon man respekterar gör ofta mer ont än hård tillrättav

mjuk fråga— (politisk) fråga som rör (kvinnorna och) omsorgsarbetet i samhället

Moder, sa fan om krögerskan.(Småland) (SVO)— Lika barn leka bäst — även djävulen känner igen sin like. Används när två liknande (ofta tvivelaktig

Modershjärtat är alltid ömt.— En mors kärlek till sina barn är djup och ovillkorlig — hon älskar och oroar sig alltid för dem.

moder Svea— (en personifikation av) Sverige

Mod finnes ock under vallmarströjan.— Även enkla, oansenliga människor kan besitta stort mod och tapperhet — inte bara de mäktiga.

Mod ger makt, sa käringen, stångades med tjuren.(Norrland) (SVO)— Djärvhet och mod kan ge en känsla av styrka, även när man utmanar något mycket större och starkare ä

Modig häst aktar intet hundgläfs.— Den som är modig och säker på sig själv låter sig inte störas av petiga angrepp eller kritik från sv

Modig som ett lejon— Om någon är mycket modig

Mogen mö är svår att vakta.— En ung kvinna i giftasvuxen ålder dras naturligt till det motsatta könet och kan inte hållas borta f

Moget råd bär god frukt.— Välgenomtänkta och kloka beslut leder till goda resultat.

moment 22— (bevingade ord) dödläge genom cirkelberoende t.ex. mellan mål och medel; cirkelresonemang

mönstra ut— gallra ut, kassera, skrota

morens sista suck— den plats (i närheten av Granada) varifrån den moriske kungen Boabdil 1492 för sista gången betrakta

Morgens medikamenter, sa fan, mötte apotekarn i kyrkdörren.(Hälsingland) (SVO)— Lycklig slump — precis när man behöver något dyker rätt person upp av sig självt.

morgondagen— i morgon är det kanske för sent

Morgonlöje är ofta aftongråt.— Det som skrattas åt på morgonen kan ge orsak till tårar på kvällen — glädje kan snabbt vändas till s

morgonstund har guld i mun— den som är tidigt uppe får mycket uträttat (och når välstånd)

Morgonstund har guld i mun.— Tidiga morgontimmar är produktiva och värdefulla — den som går upp tidigt hinner mer och presterar b

morgonstund har guld i mund— den som är tidigt uppe (och arbetar) får mycket uträttat

Morgonstund har guld i mund.Ström (1981), p. 25— Tidiga morgontimmar är produktiva och värdefulla — den som börjar dagen tidigt uträttar mest.

mörksens furste— (idiomatiskt, stelnat uttryck) djävulen

mörksens gärningar— onda gärningar

mörksens gärningar— (idiomatiskt, stelnat uttryck) onda gärningar

morot och piska— Att använda både belöning och bestraffning för att motivera eller påverka någons beteende

Mors gossar är vi allesammans.— Vi är alla lika inför livet — ingen är bättre än någon annan; vi delar samma grundläggande mänskliga

morsning korsning— (slang) hälsningsfras med en skojfrisk ton som använd främst på morgonen/förmiddagen

möta (ngn) på halva vägen— kompromissa (med ngn)

mota olle i grind— variant av mota Olle i grind

mota Olle i grind— (idiomatiskt) sätta stopp för något i ett tidigt stadium, innan det hunnit utveckla sig för långt oc

mota Olle i grind— hindra (ngn/ngt) på ett tidigt stadium

Mota Olle i grind- I uttrycket mota Olle i grind står namnet för tjurar. Alltså betydde formuleringen egentligen att hindra en tjur från att komma genom grinden. Men uttrycket är känt sedan 1848 och seden att ge namn till oxar och tjurar uppkom under andra hälften 1800-talet. Dessutom var ”Olle” inte ett av de vanligaste tjurnamnen.— Förebygga problem genom att ingripa tidigt, stoppa något innan det hinner bli ett verkligt hot.

möta sitt Waterloo— (idiomatiskt) lida ett stort nederlag som innebär stora konsekvenser

möta sitt Waterloo— lida sitt (stora, slutgiltiga) nederlag

mötas på halva vägen— (bildligt, idiomatiskt) två parter kompromissar lika mycket för att uppnå en överenskommelse

mötas på halva vägen— kompromissa lika mycket var

mot bättre vetande— (idiomatiskt) i strid mot det som man vet är rätt eller sant; trots att man vet att det är fel

mot bättre vetande— trots att man vet hur det egentligen förhåller sig

Motgång prövar sinnet.— Svårigheter och motgångar avslöjar en persons verkliga karaktär och styrka.

mott och mal— skadegörare

mullig mansgris— man som inte behandlar kvinnor som jämlikar

mums filibabba— så att tillfredsställelse hos den ätande uppnås

Munnen och hjärtat följas icke alltid åt.— Folk säger inte alltid vad de verkligen känner — ord och sanna känslor stämmer inte alltid överens.

Munnen talar ofta det halsen får betala.— Ogenomtänkta ord kan få allvarliga konsekvenser — man kan råka illa ut för det man säger.

Munter ungdom, sa fan om smägrisarna.(Norrland) (SVO)— Ironisk kommentar om påtvingad eller falsk munterhet — sagt med sarkasm om någon som verkar glad uta

muntra upp— göra gladare, pigga upp; uppmuntra

muta in— variant av inmuta

Mycken mat är i Guds skafferi.— Gud förser rikligt med det vi behöver — det finns alltid mer att tillgå för den som har tålamod och

Mycken prakt gör förakt.— Överdrivet skrytsamhet och lyx väcker irritation och ringaktning hos andra.

Mycken predikan gör kroppen trött.— För mycket moraliserande och långa predikningar tröttar ut lyssnaren — lagom är bäst.

Mycket av munnen, litet av ullen.— Stor på orden men levererar lite — pratar mer än vad man faktiskt åstadkommer.

Mycket blir allt, när litet räcker till.— Den som nöjer sig med lite upplever att det lilla känns som mycket — nöjdhet gör att även det lilla

Mycket borga och gå till rätta är nästa steget till armod.— Att låna ut pengar på kredit och processa i domstol leder snabbt till ekonomisk ruin.

Mycket fult i fagert skinn.— Något som ser vackert ut utanpå men är fult eller dåligt inuti. Varnar för att yttre skönhet kan döl

Mycket hästar, folk och hundar gör snart herreman till bonde.— Stora utgifter för statussymboler som hästar, tjänare och hundar tär snabbt på förmögenheten och rui

Mycket nöje!— Ha det så trevligt!

mycket skrik för lite ull, sa bonden när han klippte grisen— sägs om stor ansträngning med blygsamt resultat

Mycket skrik för lite ull, sa käringen som klippte grisen.— Stort väsen och mycket besvär för ett magert resultat — precis som att klippa en gris ger skrik men

mycket skrik för lite ull sa kärringen som klippte grisen— mycket prat eller ansträngning inte alltid resulterar i mycket nytta eller belöning, på samma sätt s

Mycket smått och gott, sa fan när han skåda i bibeln.(Halland) (SVO)— Ironisk kommentar om att hitta oväntat mycket nyttigt eller intressant i en källa man inte förväntar

Mycket snack men lite verkstad.— Någon pratar mycket om vad de ska göra, men gör väldigt lite i praktiken. Ord utan handling.

Mycket vänskap i vinfatet.— Alkohol skapar skenbar vänskap — folk känner sig nära varandra när de dricker, men vänskapen kan var

mycket väsen för ingenting— en uppståndelse kring en ickefråga, något oväsentligt, som berör få

Mycket vill alltid hava mer.— Den som redan har mycket är aldrig nöjd utan vill alltid ha ännu mer. Girighet växer med tillgången.

Mycket vill ha mer.Ström (1981), p. 373— Den som redan har mycket är aldrig nöjd — girigheten ökar med välståndet.

Mycket vin i flaskan, inga pengar i taskan.— Spenderar mycket på alkohol men har inga pengar kvar — lever över sina tillgångar med dåliga priorit

mynna ut— leda fram till och ansluta till (något större område eller vattendrag, en sjö, ett hav etc.)

nå då så— då är det så

nådiga luntan— budgetpropositionen till Sveriges riksdag

nådiga luntan— budgetpropositionen

nådiga luntan— budgetpropositionen till Sveriges riksdag

Nagelfara något— med nagel i den äldre betydelsen spik eller plugg, som i tyska Nagel och engelska nail.Ej att förväx

nagel i ögat— (idiomatiskt) något som är till förtret eller förargelse

Nagel i ögat— Något som är till förtret för någon.Ursprungligen[källa behövs]från Bibeln omskrivet som ”tagg”, sen

nagga ngt i kanten— ta bort mindre partier av ngt

Någon måtta får det vara.Granlid (1975), p. 118— Man kan inte fortsätta överdriva eller göra något i all oändlighet — det måste finnas en gräns för v

Någonting bör det väl bli, antingen ägg eller ungar.— När man anstränger sig eller väntar bör det ge något resultat — man får antingen det ena eller det a

Något är dock mera än intet.— Även lite är bättre än ingenting alls — man ska vara tacksam för vad man får, hur litet det än är.

något är ruttet i konungariket Danmark— något är fel eller misstänkt; något obehagligt pågår i hemlighet

Något för något, intet för intet.— Ingenting ges gratis — allt kräver en motprestation. Man måste ge något för att få något tillbaka.

Något för något, sa knallen, gav en synål för frukosten.(Bohuslän) (SVO)— Ingenting är gratis — varje tjänst eller gåva förutsätter något i gengäld, även det minsta.

Något för ögonen, intet för baken.— Ser bra ut men saknar verkligt värde eller nytta — vackert yttre utan substans.

något i hästväg— (idiomatiskt) något extraordinärt, något utöver det vanliga som gör ett mycket starkt intryck

Något i hästväg— ”Utställningshallen var något i hästväg”, det vill säga enormt stor. ”Buffén var något i hästväg”, d

något/någonting i hästväg— ngt som gör ett mycket starkt intryck

något så när— Ungefär eller i någorlunda mån; syftar på att något håller en acceptabel nivå eller stämmer tillräck

något står någon upp i halsen— något har blivit alltför påfrestande, tröttsamt

några och (fyrtio)— drygt (fyrtio år)

Några sjukdomar kureras med medicin, men flera med tålamod.— Tålamod är ofta ett lika effektivt botemedel som medicin — många problem löser sig av sig självt med

Naken kvinna driver nöden att spinna.— Fattigdom och brist tvingar en att arbeta hårt — den som saknar det nödvändiga måste kämpa för att s

Nakna komma vi hit, och nakna fara vi hädan.— Vi föds utan ägodelar och dör utan att ta något med oss — materiella ting är tillfälliga och betydel

nämna ngt vid dess rätta namn— tala om ngt utan förskönande omskrivningar

näpsten är lagd på (honom)— (han) är straffad

När Adam plöjde och Eva spann, envar var då en adelsman.— Alla människor är ursprungligen lika; adel och ståndsskillnader är senare påfund, inte naturliga.

nära en orm vid sin barm— vara hjälpsam mot ngn som visar sig otacksam

nära en orm vid sin barm— (idiomatiskt) vårda och uppfostra någon eller något som efter en tid avvisar de värden du lärt ut

När åkern blir gödd, så blir bonden född.— När det finns välstånd att hämta, dyker människor upp för att dra nytta av det.

När alla andra fåglar flyga bort, stannar kråkan kvar.— De som är envist trogna — eller svåra att bli av med — finns kvar när alla andra har lämnat.

när allt kommer omkring— i slutändan, sammanfattningsvis

när allt kommer omkring— närmare besett, när alla faktorer tas med i beräkningen

när allt tas i betraktande— När man väger samman alla omständigheter och ser helheten; allt sammantaget.

när andan faller på— när man har lust

nära nog— nästan, mycket nära

nära nog— Mycket nära ett visst tillstånd eller gräns men inte riktigt framme; nästan, med bara ett litet steg

nära och kära— (idiomatiskt) personer man har en stark, personlig relation till; familj och vänner

nära ögat— (bildligt) inte långt ifrån att något inträffat, vanligen om olyckor

När äpplet är moget, så faller det.— Saker sker naturligt när rätt tid är inne — man kan inte forcera fram det som ännu inte är redo.

När armen krökes, då gapar munnen.— När man lyfter bägaren för att dricka öppnas munnen — om frestelsen finns, ger man efter för den.

nära skjuter ingen hare— (idiomatiskt) påstående om att det inte räcker att \"nästan\" lyckas - även om man nästan lyckades t

nära skjuter ingen hare— det räcker inte att bara nästan lyckas

nära skjuter ingen hare— det räcker inte att nästan lyckas

Nära skjuter ingen hare.Ström (1981), p. 385— Att nästan lyckas räcker inte — antingen träffar man eller missar man. Nästan spelar ingen roll.

Nära vid målet bör man ej vända om.— Ge inte upp när du är nära målet — fortsätt tills du är klar.

När barnet är dött, är fadderskapet allt.— Folk tar ansvar och engagerar sig först när det är för sent och ingenting längre kan göras åt saken.

När barnet får sin vilja fram, gråter det ej mer.— Den som kräver och tjatar slutar genast när hen får som den vill.

När brunnen är torr, vet man dess värde.— Man uppskattar inte det man har förrän det är borta. Värdet av något inses ofta först när det saknas

När buken blir trind, blir tjänaren styv.— När någon får det bra ställt och mätt, blir han otacksam och arrogant mot sin herre.

När citronen är utpressad, kastar man skalet på gatan.— Man utnyttjar någon så länge de är till nytta, och överger dem sedan utan omtanke när de inte längre

När dålig tjänare får råda, så är herr’n i våda.— En inkompetent person i maktposition riskerar att skada sin uppdragsgivare.

När den blinde bär den lame, komma de bägge fram.— Genom att samarbeta och utnyttja varandras styrkor kan två personer med olika svagheter tillsammans

När den onde sjuknar, vill han bli munk.— En ond människa lovar att förändra sig och leva fromt när hon drabbas av sjukdom, men återgår till s

När det är gjort så är det glömt, sa gumman om nattvardsgången.(Östergötland) (SVO)— När något obehagligt eller pliktfyllt är avklarat glömmer man det snabbt och tänker inte mer på det.

när det kommer till kritan— när det verkligen gäller

när det kommer till kritan— (idiomatiskt) när det verkligen gäller

När det kommer till kritan— När något ska avgöras; när allt kommer omkring. Ursprungligen när det är dags att betala det som skr

När det regnar manna från himlen har den fattige ingen sked.Ström (1981), p. 276— Den som redan är otursförföljd missar även de sällsynta tillfällen då lyckan erbjuds.

när det regnar på prästen så droppar det på klockaren— den ringare (parten) får också del av välfägnaden

När det regnar på prästen, så dryper det på klockarn.— Den som är nära makten får också del av fördelarna — underordnade gynnas när deras överordnade får d

När det regnar välling, så är skeden borta.— Goda möjligheter dyker upp när förutsättningarna för att utnyttja dem saknas — rätt tillfälle, fel t

När det skjutes med silverlod, är fästningen lätt vunnen.— Med mutor och pengar går det lätt att övervinna motstånd och köpa sig fram till målet.

när det (väl) gäller— i avgörande eller kritisk situation

när det väl gäller— i kritisk situation

när det verkligen gäller— I det avgörande ögonblicket; när situationen blir allvarlig och kräver verklig handling.

När djävulen vill skörda, utsår han högfärd.— Högfärd leder till fall — djävulen använder människors stolthet och arrogans som ett verktyg för att

När du vill göra ont, så sök ett ställe där Herren ej ser dig.— Ironisk uppmaning: eftersom Gud ser överallt finns inget sådant ställe — den som vill göra ont kan a

När en blind skall leda en blind, falla de bägge i gropen.— Okunnig leder okunnig — båda misslyckas. Den som saknar kunskap kan inte vägleda andra som också sak

När en gås dricker, så dricka alla de andra.— När någon i en grupp gör något, följer de andra efter. Beskriver flockbeteende och benägenheten att

När en hund tjuter, så tjuta de alla.— När någon börjar klaga eller bete sig på ett visst sätt följer andra efter — flockbeteende.

när Erik ger ax ger Olof kaka— står rågen i ax på Eriksdagen den 18 maj, kan man baka bröd på Olofsdagen den 29 juli

När ett lass stjälper, falla alltid smulor därutav.— Vid en katastrof eller ett misslyckande finns alltid något att rädda — ur varje olycka kan man utvin

När fan blir gammal blir han religiös.Martinsson (1996), p. 78— Äldre syndare söker ofta försoning och fromhet på äldre dagar — även de mest gudlösa vänder sig till

När fåret är stulet, säger herden att vargen har tagit det.— Den skyldige skjuter skulden på någon annan för att dölja sin egen försumlighet eller brottslighet.

När fåret retas med ulven, står dess päls i våda.— Den svage riskerar att skada sig själv om den provocerar någon som är starkare och farligare.

När fattig man blir glad, får man höra många oläten.— När en fattig person visar glädje, möts det av klagomål och missnöje från omgivningen som inte accep

När fingret är ringat, är flickan tingad.— En förlovningsring på fingret innebär att äktenskapet är bestämt — flickan är "tingad", dvs. bokad e

När flugan kommer för nära ljuset, sveder hon sina vingar.— Den som söker det lockande men farliga riskerar att skada sig själv — nyfikenhet och girighet kan le

När gamla mor böljar skumpa, står hon icke att stilla.— När havet (gamla mor) väl börjat storma och svalla, går det inte att hejda — vissa naturkrafter är o

När gammal giga får nya strängar, så knarrar hon ock.— Gamla vanor och ett åldrat väsen förändras inte av yttre förbättringar — grundnaturen förblir densam

När gåsen tror på räven och räven på vargen, så är bägge om en hals.— Naiv tillit till sina fiender leder till undergång — den som litar på sin rovdjur går mot sin egen d

När gåsen vill ge en fjäder åt var och en, så fryser han själv ihjäl.— Den som försöker ge bort allt till alla riskerar att utarma sig själv helt — generositet utan gränse

När gåvor tagas är friheten såld.— Att ta emot gåvor skapar beroende och förpliktelser — den som tar emot ger bort sin självständighet

När glädjen står i taket, står sorgen i förstugan.— Stor glädje följs ofta av sorg — lyckan är flyktig och motgången väntar alltid nära.

När grannens vägg brinner, står din egen i fara.— Andras problem kan snabbt bli dina egna — när någon i din närhet drabbas av olycka riskerar du att d

När grodorna grät efter en kung, så fingo de en stork.— Var nöjd med vad du har — klagar du och kräver förändring kan du få något mycket värre än det du had

När Gud kommer med döden, kommer fan med arvingarna.Ström (1981), p. 40— När någon dör uppstår genast konflikter om arvet — sorgen blandas med giriga släktingars intressen.

När Gud vill straffa en hederlig man, så giver han honom en vacker dotter.— En vacker dotter väcker männens uppmärksamhet och orsakar fadern ständig oro och bekymmer — skönhet

När guldet för ordet, gäller ingen visdom.— När pengar styr beslut, har klokskap och förnuft inget värde — rikedom trumfar visdom.

När hand fyller hand, trivs både folk och land.— Samarbete och ömsesidigt utbyte mellan människor gynnar hela samhället — när vi hjälper varandra blo

när helvetet fryser till is— (idiomatiskt) uttrycker ett totalt motstånd till något; (inte förrän) världen går under, aldrig i li

När herden felar, fara ock fåren vill.— När ledaren brister i sitt ansvar, påverkas och lider även de han leder negativt av det.

När hin håle blir gammal, så gör han sig till munk.— Gamla syndare låtsas bli fromma på ålderns höst — den som levt omoraliskt spelar plötsligt from när

När hin håle har fått ett finger, tar han gärna hela handen.— Ger man djävulen lite utrymme utnyttjar han det maximalt — en liten eftergift leder till att man för

När hin onde predikar passionen, är han minst att tro.— Den som är känd för ondska och lögn är minst trovärdig när han talar om fromhet och gott.

När hoen är tom, så bits grisarna.— När resurser tryter uppstår bråk och konkurrens mellan dem som annars lever fredligt sida vid sida.

När höken vaktar kycklingarna, blir hönshopen tunn.— Att låta en fiende eller rovgirig person skydda det de vill skada leder oundvikligen till förlust.

När hunden är död, hoppar haren trygg på hans rygg.— När ett hot eller en fiende är borta, vågar de som fruktade honom uppträda fritt och oförskräckt.

När hunden skäms, gömmer han rumpan.— Den som gjort något skamligt försöker dölja sina misstag eller dra sig undan istället för att stå fö

När huvudet värker, så är hela kroppen sjuk.— När ledaren eller den ansvarige mår dåligt, drabbas hela gruppen eller organisationen. Huvudet symbo

När kalvar ej finnas, rivs vargarna inbördes.— När yttre fiender eller gemensamt byte saknas, vänder sig de starka mot varandra och interna konflik

När kärare kommer, måste kärt vika.— När något ännu kärare eller viktigare dyker upp, måste man ge upp det man tidigare värderade högt.

När katten är borta, dansa råttorna på bordet.— När den som håller ordning är frånvarande passar de underordnade på att göra vad de vill.

När katten är mätt, så leker han med råttan.— Den som har makt och är nöjd kan plåga svagare utan anledning, bara för nöjes skull.

När kon inte har hö, så äter hon agnar.— Man nöjer sig med sämre alternativ när det bättre inte finns tillgängligt. Man tar vad man kan få.

När kroppen inte vill arbeta ska man inte truga'n, sa sjåarn.(Halland) (SVO)— Tvinga inte en trött kropp att arbeta — lyssna på kroppens signaler och vila när den behöver det.

När kungarna slåss, få undersåtarna släppa till skinnet.— Vanligt folk får lida konsekvenserna när mäktiga personer eller ledare strider sinsemellan.

När kung David blev gammal, sjöng han fromma psalmer.— När man blir gammal tenderar man att bli from och gudfruktig, ofta som bot för ett syndigt liv i ung

När leken är som bäst, skall man sluta.— Sluta medan något är roligt och på toppen — innan glädje förvandlas till tristess eller övermättnad.

När lerkrukan får griller, så vill hon åka.— Den som är av enkel börd och får infall eller storsvängar börjar vilja leva över sin stånd.

När lyckan är som bäst, skall man frukta mest.— På toppen av framgång lurar ofta ett fall — var försiktig och ödmjuk när allt går bra.

När man ej vill se, hjälper varken ljus eller glasögon.— Den som vägrar inse sanningen kan inte hjälpas av några yttre medel — ovilja att förstå övervinner a

När man fångar en lax, kan man gärna mista kroken.— Ett stort vinst rättfärdigar en liten uppoffring — det är värt att förlora något litet för att vinna

När man fått gult hår, vill man ock ha krusat.— När man fått något, vill man genast ha mer — girighet och otillfredsställelse växer med vad man reda

När många spotta på en sten, blir han snart våt.— Många små bidrag tillsammans kan åstadkomma stora resultat — gemensamma krafter övervinner det som e

När många tigga i en påse, blir den snart full.— Många små bidrag tillsammans fyller snabbt en gemensam resurs — kollektivt ansträngning ger snabbt r

När man ger tiggar’n ost, så vill han steka’n också.— Den som får något gratis är inte nöjd utan kräver genast mer — otacksamhet och girighet hos den som

När man målar djävulen på väggen, kommer han.— Att prata om eller föreställa sig något dåligt ökar risken att det faktiskt inträffar.

när man minst anar det— Något oväntat inträffar vid den mest oförutsedda tidpunkten, helt utan förvarning.

När man ser öronen på vargen, är han inte långt borta.— Tidiga varningstecken på fara betyder att faran är nära — ser man tecknen, är hotet redan i närheten

När man snyter ljuset för nära, så slocknar det.— Att vara alltför noggrann eller överbeskyddande kan förstöra det man försöker bevara.

När man spar på havren, blir gåsen ej fet.— Sparar man för mycket på det som behövs, uteblir resultatet. Snålhet med insatsen ger magert utbyte.

När man tager in med händer och ger ut med säckar, är det snart gjort.— Spenderar man mer än man tjänar går pengarna snabbt åt — små inkomster försvinner fort om utgifterna

när man talar om trollen så står de i farstun— när man pratar om nån så kan de plötsligt dyka upp

när man talar om trollen så står de i farstun— när man talar om ngn kan det hända att han dyker upp

När man talar om trollen så står de i farstun och lyssnar.Åström (2004), p. 160— Någon dyker upp precis när man pratar om dem — motsvarar "speak of the devil" på engelska.

När man talar om trollet, är det icke långt borta.— När man pratar om någon dyker de ofta upp precis då — motsvarar engelskans "speak of the devil".

när man t. ex. ser hur de efterlevande beter sig— De efterlevandes beteende är så anmärkningsvärt att den döde bildligt sett inte kan vila i frid.

närma sig slutet— Vara nära döden eller avslutningen; gå mot sitt slut, antingen bokstavligt om livet eller bildligt o

Närmast elden blir först bränd.— Den som befinner sig närmast en farlig situation eller maktens centrum löper störst risk att drabbas

När mjölnaren är utan bröd, är helt säkert missväxt i landet.— Om till och med mjölnaren — som hanterar spannmål — saknar bröd, råder det verklig svält och missväx

När musen är mätt, smakar mjölet beskt.Grenholm (2000), p. 231— När man fått vad man velat ha, förlorar det sitt värde och lockar inte längre.

När nöden är som störst är hjälpen som närmast.Rooth (1968), p. 42— I svåra situationer brukar hjälp dyka upp när man behöver det mest — en uppmuntran att inte ge upp h

När nöden är störst, är hjälpen närmast.— I svåraste stunder brukar hjälp dyka upp — hopplöshet är ofta förstadiet till en vändning till det b

När nöden är störst, kommer hjälpen först.— I svåraste stund brukar hjälp dyka upp — en uppmuntran att inte ge upp hoppet när läget ser som mörk

När ockraren dör, gläder sig fyra— arvingarna åt pengarna, klockaren åt liket, den fattige åt gott köp på bröd, och fan åt själen.

När penningen talar, tiger gemenligen var man.— Pengar har stor makt — folk håller tyst och böjer sig när ekonomiska intressen talar.

narra(s) april— lura (ngn) att tro eller göra ngt

När råttan är mätt, smakar mjölet beskt.— Den som har fått vad den vill ha förlorar intresset — rikedom eller överflöd gör en otacksam och krä

När räven predikar för gåsen, så är hennes hals i fara.— Var försiktig när en fiende uppträder vänligt — bakom de fagra orden döljer sig farliga avsikter.

Narren är annat folk lik.— En dåre liknar övriga människor utåt — det går inte att skilja dårskap från förnuft på utseendet.

Narrskeppet finnes i alla hamnar.— Dårskap och dumbhet finns överallt i världen — ingen plats är fri från narrar och tokigheter.

När säcken är full, knyter man till den.— Man ska sluta i rätt tid och vara nöjd med vad man har uppnått — inte fortsätta när målet redan är u

När sant kommer fram, får lögnen skam.— Sanningen avslöjar alltid lögner till slut — den som ljugit ställs till svars och skäms.

När silver och guld är förtärt, griper man till järnet.— När de bästa och mest värdefulla resurserna är slut, tvingas man nöja sig med sämre alternativ.

När skräddaren vilar, så rostar nålen.— Flit och arbete håller färdigheter och verktyg i trim — vila och overksamhet leder till förfall och

När skrivaren icke duger, så ger han pennan skulden.— En dålig hantverkare skyller på sina verktyg — den som misslyckas söker ursäkter utanför sig själv.

När solen skiner, behövs ingen lykta.— I dagsljus är konstgjort ljus överflödigt. Det som naturen eller situationen redan erbjuder gör hjäl

När solen skiner, frågar ingen efter månen.— I medgång tänker man inte på alternativ — när livet är bra saknar man inte det man annars skulle öns

När solen skiner, tag din kappa.— Lita inte på soligt väder — ta med kappan ändå, för vädret kan snabbt förändras.

När spelmannen ler, går harpan väl.— Glädje och entusiasm hos den som utför ett arbete smittar av sig och förbättrar resultatet.

När stoltheten äter middag med fåfängan, äter hon afton med föraktet.— Överdrivet självgodhet och fåfänga leder oundvikligen till att man blir föraktad av andra.

När stora herrar träta, sätter fattig man håret till.— När mäktiga personer är i konflikt får vanliga människor betala priset och lida konsekvenserna av de

När suggan ej vill vall, har hon många förfall.— Den som inte vill göra något hittar alltid ursäkter för att slippa.

När svärd drages ut, står segern i Guds hand.— När strid väl börjat är utgången oviss — segern beror inte på mänsklig styrka utan på Guds vilja.

När tiggaren ger stackaren, så är glädje i himmelen.— När den som själv har nästan ingenting ändå delar med sig, är det en så ädelmodig handling att den v

När tjuvarna komma i träta, får bonden sin ko igen.— När brottslingar bråkar sinsemellan avslöjas de, och den bestulne kan återfå det som tagits.

När tjuven kastat bördan, är han lik annat folk.— En tjuv ser oskyldig ut när han kvittat sig av med det stulna godset — brottslingen kan inte avslöja

När tokigt skall gå, hjälper man gärna själv till.— Man bidrar ofta själv till sina egna misslyckanden och olyckor, istället för att undvika dem.

När töserna komma till torgs, få krämarna pengar.— Kvinnor som shoppar är goda kunder — när de besöker marknaden tjänar handlarna pengar.

När trädet faller, hämtar var och en ved åt sig.— När någon mäktig faller eller en situation kollapsar utnyttjar alla tillfället för egen vinning.

När trädet fallit, vilja alla på det med yxan.— När någon redan är besegrad eller fallen, passar alla på att kritisera eller angripa — det är lätt a

När två hundar bitas om ett ben, kommer en tredje och tager det bort.— Medan två parter slåss om något, passar en tredje på att ta det — konflikt gynnar utomstående.

När två träta, säga de ej båda ett.— I en konflikt har båda parter sin egen version av sanningen — ingen har ensam rätt.

När ulven och herden sjunga ett, så är inte fårets ofärd långt borta.— När de som borde skydda dig istället är i maskopi med fienden, är du i stor fara.

När väl är gjort, tackar var sig.— När något lyckas tar alla åt sig äran, men ingen vill ta ansvar när det går fel.

När våld går för lag, är bättre vara herre än slav.— I ett samhälle där makt styr istället för rättvisa, är det bättre att ha makten än att vara underord

När var och en gör sitt, blir allting gjort.— Alla bidrar med sin del av arbetet, och tillsammans löses uppgifterna utan att någon behöver göra me

När var och en gör som han vill, så gör han som han är till.— Fri vilja avslöjar sann karaktär — utan yttre tvång handlar människan enligt sin innersta natur.

När var täckes sitt, så blir all mat äten och alla flickor gifta.— När alla är nöjda med sin del och inte är giriga, ordnar sig allt i livet till allas belåtenhet.

När vattnet står upp i munnen, lär man sig snarast simma.— I nöd lär man sig snabbt — när situationen är kritisk tvingas man hitta lösningar och lära sig det s

När veden är slut, slocknar elden.— Utan resurser eller näring upphör verksamhet, kärlek eller engagemang — precis som en eld som slockn

När viljan spelar mäster, har rätten föga att säga.— När stark vilja eller begär styr handlandet, bryr man sig inte om vad som är rätt eller lagligt.

Nässlan bränner både vän och ovän.— Vissa saker drabbar alla lika, oavsett vem man är — varken vänskap eller fientlighet skyddar mot nat

nästan alltid vara sysselsatt— Ha händerna fulla med sysslor; sällan ha en ledig stund utan ständigt vara upptagen med något.

Nästan slår ingen man av hästen.— Att nästan lyckas räknas inte — antingen når man målet eller inte. "Nästan" ger inget resultat.

näste man till rakning— nästa person i ordningen; näst på tur

Näst intill är icke träffat.— Att nästan lyckas räknas inte — antingen når man målet helt eller så har man misslyckats.

Näst prästen, sa skräddarn.(Västra Sverige) (SVO)— Skräddaren skryter om att vara näst viktigast efter prästen i byn — om någon som överskattar sin ege

Näsvisers kniv är alltid först i smöret.— Den som är fräck och påstridig tar för sig och får alltid de bästa bitarna före andra.

Nattgammal is är ej att lita på.— Is som bara frusit en natt är för tunn och opålitlig — lita inte på något som inte bevisat sin styrk

natti natti— Vara berusad av alkohol; ett informellt och bildligt uttryck för att befinna sig i ett påverkat till

nattkvisten— Att vara ute sent på kvällen och festa eller roa sig, ofta med alkohol inblandat.

nätt och jämnt— (idiomatiskt) med knapp marginal, med knapp nöd

nätt och jämnt— med knapp nöd, utan ngn marginal

nätt och jämnt i tid— Precis i sista stund; att hinna med något med ytterst liten marginal.

nätt och jämnt vara vid liv— Så svag eller utmattad att man knappt överlever; befinna sig på gränsen mellan liv och död.

nätt opp— just precis

nätt upp— just precis

Naturen vill ha en god ledsven.— Naturliga drifter och instinkter behöver vägledas av förnuft och gott omdöme för att ge goda resulta

naturliga fiender— fiender enligt naturens lagar

nå ut— framgångsrikt sprida sitt budskap (till många människor i den tänkta målgruppen)

nedlägga vapnen— sluta strida

nej, långt därifrån!— nej, inte alls!

Nej tack, jag har fått mina två, sa informatorn om sviskonen.(Dalarna) (SVO)— Artig men bestämd avböjning av mer — man har redan fått tillräckligt, med en underton om sviskons la

nere i skorna— (idiomatiskt) slut

nere på verkstadsgolvet— bland arbetarna

ngn får kväljningar— Någon mår illa och känner äckel, bildligt eller bokstavligt – det vänder sig i magen.

ngn morskar upp sig— Någon tar mod till sig, samlar kraft och visar beslutsamhet efter att ha varit passiv eller tveksam.

(ngn/ngt) som heter duga— (ngn/ngt) som är förträfflig(t)

(ngns) bättre hälft— (ngns) hustru

(ngns) förlängda arm— (ngns) ombud eller medhjälpare

(ngns) handel och vandel— (ngns) sätt att leva och uppföra sig

ngns högra hand— ngns närmaste medarbetare

(ngns) magnum opus— (ngns) främsta verk

ngns namn går inte i bankerna— ngn är inte kreditvärdig

(ngns) sista vilorum— (ngns) grav

ngns sol är i dalande— det går utför med ngn

(ngt) är på gång— (ngt) kommer snart att hända

(ngt är) rena slarvsyltan— (ngt är) slarvigt hopkommet

ngt att bita i— en svår uppgift

(ngt) bär frukt— (ngt) ger resultat

ngt går in genom det ena örat och ut genom det andra— ngt glöms bort omedelbart, utan att registreras

(ngt) går ngns näsa förbi— ngn blir lurad (på ngt)

(ngt inträffade) på kuppen— (ngt inträffade) såsom en plötslig och oväntad följd

ngt lurt— ngt som man bör se upp med

(ngt sådant) får man leta efter— (ngt sådant) är nästan omöjligt att finna

(ngt) som heter duga— (ngt) som är utmärkt

ngt som katten släpat in— ngt (mycket) obehagligt

ngt som skall vara hemligt men är allmänt känt— En så kallad hemlighet som i praktiken alla känner till; något som bara formellt hålls hemligt.

ngts saga är all— tiden är ute för ngt

ngt (till synes obetydligt) som fäller avgörandet— Droppen som får bägaren att rinna över; en liten sak som avgör utgången av en situation.

nicka/blinka god mening— nicka/blinka för att visa att man håller med

Nitton hantverkare, tjugo olyckor.— Många inblandade hantverkare skapar kaos och misstag — för många kockar förstör maten.

Njugg spar och fan tar.— Den som är snål och aldrig unnar sig något, förlorar ändå allt till slut. Girighet lönar sig inte.

njuta för fullt— Leva ut och ta vara på varje ögonblick; njuta maximalt utan återhållsamhet.

njuta i fulla drag— njuta för fullt

njuta sitt sorgfria väsen— (idiomatiskt) tillbringa längre tid i ett bekymmerslöst och fridfullt tillstånd; leva glatt och utan

Nobelt, sa fan, dansa i glasbyxor.(Stockholm) (SVO)— Ironisk kommentar om falsk värdighet eller pretentiöst beteende — att kalla något nobelt när det ege

Nöden är den bästa läromästaren.— Svåra omständigheter och verklig nöd lär oss mer effektivt än teori eller bekvämlighet någonsin kan.

nöden är uppfinningarnas moder— Svåra omständigheter tvingar fram kreativa lösningar.

Nöden är uppfinningarnas moder.Grenholm (2000), p. 255— När människor befinner sig i svåra situationer tvingas de hitta kreativa lösningar och uppfinningar

nöden har ingen lag— i nödsituationer får vad som helst göras

nöden har ingen lag— principen om nödvärnsrätten; i nödsituationer kan det vara befogat att bryta mot lagen för att skydd

nöden har ingen lag— i nödsituationer får vad som helst göras

Nöden har ingen lag.— När situationen är desperat tvingas man göra saker som annars vore förbjudna eller oacceptabla. Svår

Nödens väg och brottets löpa varandra nära.— Fattigdom och desperation leder lätt till brottslighet — nöd och brott följs åt.

Nöd gör tilltagsen.— När man är i nöd eller desperation blir man djärv och vågar ta risker man annars inte skulle ta.

Nöd gör tvungen vänskap.— När nöd och svårigheter tvingar människor samman, uppstår vänskap av nödvändighet snarare än av fri

Nöd lärer bedja.— När man befinner sig i svår nöd eller desperation tvingas man till bön, även den som annars inte ber

Nödvändigheten är uppfinningens moder.— När människor tvingas lösa problem hittar de ofta kreativa lösningar — problem och brist driver fram

noga räknat— för att vara exakt

Nog ska jag lära dig värpa jag, sa gumman när hon slog ihjäl hönan.(Västergötland) (SVO)— Hotfullt men kontraproduktivt: man "lär" någon en läxa genom att förstöra det man ville förbättra.

nog skämtat --- till saken!— Uppmaning att sluta skämta och övergå till det som verkligen är viktigt – bli allvarlig.

Nog tuggat för en, sa han som ville ha halvan.(Gästrikland) (SVO)— Den som gör sin lilla del men ändå kräver hälften av utbytet — om orimliga anspråk i förhållande til

Nöjet lättar bördan, vällust ökar den.— Måttlig glädje gör livet lättare, medan utsvävande njutning leder till tyngre konsekvenser och ökat

noll koll— ingen aning

Nordanvinden är kall, den kommer från vad håll som helst, sa’ gumman.— Ironisk kommentar om någon som uttalar sig utan att förstå vad orden betyder — nordanvinden kommer p

nöta in— (vardagligt) inpränta, plugga in genom upprepad inlärning

nöta skolbänken— gå i skolan

nöta sula— gå eller springa mycket (slita på skosulorna), arbeta hårt, anstränga sig, motionera

Nu ä dä här, sa skräddarn om spöket när det knarra i bordet.(Blekinge) (SVO)— Accepterar det oundvikliga med resignation — det man fruktat har äntligen inträffat, och man konstat

nu är det klippt— nu är spelet förlorat

nu är det kokta fläsket stekt— nu är saken ohjälplig

Nu är det kokta fläsket stekt— När något är riktigt illa, nu får det vara nog.

Nu är det slut på denna roa, sa knallen om begravningen.(Västra Sverige) (SVO)— Allt tar förr eller senare slut — även det tråkigaste eller mest obehagliga. Sagt med ironisk distan

nu är fan lös— nu sätter eländet i gång

nu är måttet rågat— nu brister tålamodet

nu är saken ohjälplig— Situationen är bortom räddning; det går inte längre att reparera skadan eller ändra utgången.

nu är spelet förlorat— Situationen är hopplös, allt är förlorat och det finns ingen möjlighet att vända utgången.

nu blev det annat ljud i skällan— nu ändrade man attityd

nu blir det andra bullar (av)— nu blir det annan och strängare ordning

nu blommar det!— nu händer det saker!

nu blommar löken— uttryck för stark förvåning eller upprördhet

Nu börjar det att djävlas, sa bonden när rocken fastnade i dörrlåset då han skulle gå till skift.(Värmland) (SVO)— Humoristisk kommentar när motgångar börjar hopa sig — redan det första lilla problemet signalerar at

nu brister tålamodet— Gränsen för vad man kan stå ut med är nådd, man har fått nog och kan inte tolerera mer.

Nu dricker jag gratis, sa apotekarn, tog in bittervatten.(Stockholm) (SVO)— Vad som verkar vara gratis eller fördelaktigt visar sig ha obehagliga konsekvenser — apotekaren fick

nu får vi tänka på refrängen— nu måste vi bryta upp

Nu förstår jag schäsen, sa fan, åkte på välten.(Värmland) (SVO)— Förstod hur något fungerar först när det gick illa — insikten kom för sent, på den hårda vägen.

nu gäller det!— nu kommer avgörandet att ske

nu går skam på torra land— nu har det gått för långt

nu går skam på torra land!— nu går det för långt!

nu gick det alldeles galet— Utrop när något gått helt snett eller misslyckats totalt på ett oväntat sätt.

nu gick det upp en talgdank (för honom)— nu stod sammanhanget plötsligt klart (för honom)

nu händer ngt alldeles speciellt— Utrop om att något remarkabelt eller ovanligt är på väg att hända just nu.

(nu kan vi) hälsa hem— (nu kan vi) ge upp allt hopp

nu kommer avgörandet att ske— Det avgörande ögonblicket är nära; nu ska det visa sig hur det går, situationen når sin kulmen.

Nu kommer vi till nya testamentet, sa klockarn till prästen, när han lämnade honom kungörelserna.(Norrland) (SVO)— Skämtsamt om att gå vidare till nästa ärende eller fas, särskilt när övergången känns abrupt eller o

nu langar vi!— Uppmaning att sätta igång med kraft; nu kör vi, nu tar vi i ordentligt.

Nummer ett, sa fan, kastade länsman över gärsgårn. Nummer två, sa länsman, drog fan med sig.(Dalarna) (SVO)— Den som tar initiativet och angriper först kan snart själv bli angripen — våld och list går i båda r

nu och då— Emellanåt, ibland men inte regelbundet; syftar på något som inträffar med oregelbundna mellanrum uta

Nu råka du på't, sa han som tappa näsan i gräddskålen.(Småland) (SVO)— Du hade tur och hittade rätt av en slump — som att råka hitta något bra utan att förtjäna det.

nu sätter eländet i gång— Utrop som signalerar att problem eller kaos just har börjat; nu blir det besvärligt.

Nu sitta vi alla bra, sa’ katten, satt på fläsket.— Ironisk kommentar när någon placerat sig bekvämt på andras bekostnad — nöjd med situationen utan att

nu ska du få se på fan— nu händer ngt alldeles speciellt

Nu ska vi riktigt roa oss, sa fan, dansade med mor sin.(Östergötland) (SVO)— Ironisk kommentar om någon som nöjt ägnar sig åt något skamligt eller gränslöst omoraliskt, utan min

nu tar fan bofinken!— nu går det illa!

nu tog fan bofinken— nu gick det alldeles galet

Nu trillade polletten ner— Uttryck som betecknar att någon (plötsligt) kommit till insikt om innebörden av en argumentation ell

Nu tror jag fan farit i gräset, sa skräddarn, torka sig om munnen med nässlorna.(Småland) (SVO)— Saker går redan fel, men dåren gör det ännu värre för sig själv genom egna dumma handlingar.

nu var goda råd dyra— nu var situationen allvarlig

Nya fat behålla första smaken länge.— Första intryck och tidiga erfarenheter sätter sig djupt och är svåra att bli av med.

nya kvastar sopar bäst— nyanställda personer vill visa sig duktiga och är mest nitiska

Nya kvastar sopar bäst.Ström (1981), p. 260— Nya medarbetare eller ledare är ofta mer entusiastiska och effektiva än de som jobbat länge på samma

Nya vänner är som nya skor; de gamla är trevligast.— Gamla vänner är bekvämare och pålitligare än nya — precis som gamla skor sitter bättre än nya.

nyfiken i en strut!— det angår dig inte!

ny i kläderna— Vara nybörjare eller oerfaren i ett sammanhang; inte ännu ha vant sig vid sin roll eller skaffat sig

Nykommen är icke alltid kärkommen.— Den som nyligen anländer är inte alltid välkommen eller välsedd av dem som redan finns på plats.

Nykommet är oftast kärkommet.— Något som nyligen anlänt eller är nytt välkomnas oftast med glädje och uppskattning av omgivningen.

Nykter själ trivs alltid väl.— Den som lever nyktert och avhåller sig från alkohol mår bättre och lever ett lyckligare, mer välmåen

Nytämjd häst, nygift hustru och nybakade löjtnanter är tre stolta ting.— Nykomna i sin roll — hästen, hustrun och löjtnanten — är alla överdrivet stolta och svårhanterliga i

Nytta med nöje förenad ger bästa trevnad.— När det nyttiga och det roliga kombineras uppnår man den bästa tillvaron och trivs allra bäst.

Nyttigt, sa bonden, fann en rostig spik.(Värmland) (SVO)— Ironisk kommentar om att hitta något värdelöst och ändå kalla det nyttigt — man gör det bästa av obe

Nyttja det goda medan du har det.— Ta vara på och utnyttja positiva omständigheter, resurser eller möjligheter innan de försvinner.

Nyttja, vinden, du vet ej hur länge den varar.— Passa på att utnyttja gynnsamma omständigheter medan de finns — goda möjligheter är ofta tillfälliga

nytt vin i gamla läglar— (fruktlöst) försök till förnyelse av gamla former

Obevisat är snart dömt.— Det som saknar bevis döms snabbt och utan rättvis prövning — brist på bevisning leder till förhastad

Objuden gäst blir alltid försmådd.— Den som kommer oinbjuden är inte välkommen och riskerar att bli bemött med kyla eller avvisas.

Objuden till går otackad ifrån.— Den som kommer dit hen inte blivit inbjuden, kan inte förvänta sig ett varmt mottagande eller uppska

och därmed springa av målsnöret— Att fullfölja något ända till slutet och vinna, nå målet före alla andra.

och hör sen— Markerar att något är slutgiltigt och avslutat; Punkt och slut; Uttrycker att det inte finns mer att

... och på den vägen är det— ... och så är det fortsättningsvis

Ödets lotter falla ojämnt.— Livet är orättvist — en del människor får mer tur, framgång och möjligheter än andra av slumpen elle

odla sin kål— leva obemärkt

Ödmjuk fattigdom är bättre än högmodig rikedom.— Att leva enkelt och ödmjukt är mer värdefullt än att vara rik men arrogant och självgod.

Odygden hjälper ingen smink.— Dålig karaktär och laster kan inte döljas av yttre skönhet eller tilltalande fasad — innersta natur

offra/spilla krut på döda kråkor— använda sina krafter eller tillgångar till ingen nytta

Oförtänkta gäster få oförtänkta rätter.— Kommer du oanmäld som gäst får du nöja dig med vad som råkar finnas — du kan inte förvänta dig något

Oförtjänt banna biter ej.— Kritik man inte förtjänat behöver man inte bry sig om — den gör ingen skada hos den som har rent sam

Oförvägenhet är genaste vägen till fördärvet.— Hänsynslös vårdslöshet och obetänksamhet leder snabbast till olycka och undergång.

(ofrivilligt) verka till ngns fördel— Oavsiktligt gynna någon annan; utan att mena det bidra till att någon drar nytta av situationen.

Ofta får grisen umgälla det soen gjorde.— Den oskyldige får ofta bära konsekvenserna av vad en annan — ofta en förälder eller föregångare — ha

Ofta letas efter det man ej vill finna.— Man söker ofta efter bevis eller svar som egentligen bekräftar det man fruktar eller helst sluppit v

Ofta ligger ormen under rosenbusken.— Fara eller ondska döljer sig ofta bakom något vackert och lockande. Saker ser bättre ut än de är.

Oftast giver den mest, som minst äger.— De som har lite är ofta mer generösa än de som har mycket.

Ofta synda ökar straffet.— Att upprepade gånger begå samma fel gör straffet hårdare — återfall i synd förvärrar konsekvenserna.

öga för öga, tand för tand— för varje destruktiv utagerande handling som man gör får man en motsvarande tillbaka

Öga för öga, tand för tand— Att straffet ska vara av samma slag som brottet, att en oförrätt ska besvaras med motsvarande handli

Öga för öga, tand för tand.Ström (1981), p. 293— Vedergällning i proportion till skadan: den som skadar dig ska få lida lika mycket tillbaka.

öga mot öga— mötande den andra parten (fysiskt) i samtal eller liknande

ögat är själens spegel— ögonen avslöjer sinnestillståndet

Ögat är själens spegel.— Genom ögonen kan man avläsa en persons innersta känslor, tankar och karaktär.

Ögat vill mer än magen tål.— Man tar mer mat än man kan äta — ögonen är större än magen.

Ogjordt blir ospordt.— Det som inte görs frågas det inte heller efter — ingen märker vad som aldrig påbörjades.

ögna igenom— skumma, läsa en text mycket snabbt för att bilda sig en grov uppfattning om densamma

Ögonen vill ha mer än magen.Holm (1981), p. 181— Man tar mer mat än man kan äta — ögonen överskattar aptiten.

Ogräset är ej så lätt utrotat.— Dåliga vanor, onda människor eller problem är svåra att bli av med en gång för alla.

Ogräset växer ovattnat.— Dåliga saker, ovälkomna företeelser eller besvärliga människor trivs och frodas utan ansträngning, m

Ogräs växer i vars mans trädgård.— Alla människor har sina fel och brister — ingen är fullkomlig eller fri från problem.

Ogräs växer ofta, där vete var sått.— Där man arbetat hårt och skapat något gott, kan också problem och oönskade element uppstå som förstö

Ogräs växer på den väg som ingen trampar.— Saker som försummas förfaller — relationer, kunskaper eller vägar behöver underhåll för att inte för

Okänd man gives intet vitsord.— Man kan inte ge rekommendation eller gå i god för någon man inte känner.

Okänd sjuka är svår att bota.— Man kan inte lösa ett problem man inte förstår eller känner till — diagnos är förutsättningen för be

Okär gäst kommer alltid i otid.— En ovälkommen gäst dyker alltid upp vid fel tidpunkt — oönskade besök passar aldrig.

Oket drages lättast i ungdomen.— Arbete och ansvar är lättast att vänja sig vid när man är ung och har kraft och energi.

Olaga fång är ofång.— Egendom som förvärvats på olagligt sätt ger ingen giltig äganderätt.

Olika ök göra krokiga fåror.— Olika arbetare ger olika resultat — folk har skilda förmågor och presterar inte lika bra.

Olyckan är ingen fröjd.— Olycka och motgång är inte roligt — det medför lidande och besvär, inte glädje.

Olyckan kan även göra klokt folk rådlöst.— Även kloka och erfarna människor kan bli förvirrade och handlingsförlamade när olyckan drabbar dem.

Olyckan rider fort.— Olycka och elände sprider sig snabbt och drabbar utan förvarning — det går fort när något går fel.

Olyckan rider till bys, men går till fots därifrån.— Olycka kommer snabbt men lämnar långsamt — problem uppstår plötsligt men tar lång tid att komma över

(olyckorna kommer) slag i slag— (olyckorna kommer) tätt efter varandra

Olydigt barn blir sorgebarn.— Ett barn som inte lyder sina föräldrar orsakar dem sorg och bekymmer senare i livet.

Om alla dårar vore döda, räckte ingen visdom till.— Det finns så många dårar i världen att all visdom ändå inte räcker för att råda bot på dårskapen.

Om allt folk vore klokt, såldes inga narrbjällror.— Människor är inte alltid kloka — det finns alltid efterfrågan på dumhet och narraktigheter i världen

Om åskan ej vore, hade man ingen fred för småtroll.— Utan något att frukta skulle småaktiga besvärsmakare aldrig ge en ro — ibland behövs en övermakt för

Om åsnan klädes i lejonhud, förråda henne dock öronen.— En dåre kan iklä sig vishetens skepnad, men dumheten avslöjar sig ändå — man kan inte dölja sin sann

Om avund vore feber, så vore hela världen sjuk.— Avund är så vanligt att om det vore en sjukdom skulle alla vara drabbade — avundsjuka är ett univers

Om bakfoten— Att missuppfatta något.

Ombyte är icke alltid förbättring.— Att byta ut något mot något annat garanterar inte att det nya är bättre — förändring kan vara sämre.

Ombyte förnöjer, sa gumman, koka soppa på löständerna.(Stockholm) (SVO)— Variation och omväxling är glädjande — även att använda sina löständer på ett nytt, oväntat sätt ill

Ombyte förnöjer sinnena.— Variation och förändring är stimulerande och roligt — det är skönt att bryta rutiner och prova något

Ombytligatider, sa gumman åt gubben när hon skulle dö.(Norrland) (SVO)— Livet är fullt av förändringar — till och med döden är en sorts omväxling. Ironisk kommentar om till

Ombytt arbete gör mödan lättare.— Att byta till en annan uppgift ger en känsla av vila och förnyad energi, vilket gör arbetet lättare

ombytta roller— det att två parter övertar varandras tidigare funktioner

Om dagen är aldrig så lång, så blir det afton en gång.— Hur lång och svår en period än känns, tar den till slut slut. Tålamod lönar sig — allt har ett slut.

om (det är så att) inte galoscherna passar— om du inte är nöjd

om det kniper— om det verkligen skulle behövas

om det tränger— om det är nödvändigt

om det vill sig illa— om man hamnar i otur

om det vill sig väl— om det lyckas

om det vill sig väl/illa— om det går väl/illa

Om du är förargad, så räkna till tio, innan du talar.— Lugna ner dig och tänk efter innan du säger något i ilska, för ord sagda i affekt kan skada.

Om en blind leder en blind, så faller de båda i gropen.Ström (1981), p. 293— När okunniga leder okunniga leder det till katastrof för båda parter.

omgjorda sig— sätta på sig gördel eller bälte (runt höfterna) för att vara beredd att handla

omgjorda sina länder— sätta på sig gördel eller bälte (runt höfterna) för att vara beredd att handla

om gud vill och byxorna håller— Ordagrant: 'Om Gud vill och byxorna håller'

Om inga gömmare vore, man inga tjuvar försporde.— Utan hälare finns inga tjuvar — den som gömmer stöldgods möjliggör stölden och är lika skyldig som t

Om inte dåren begick dårskapen, så vore de vises klokhet obekant.— Dårars misstag gör de visas klokhet synlig — utan dårskap skulle visdom inte kunna kännas igen eller

Om inte hönan kacklade, så visste man icke att hon hade värpt.— Utan skryt och självberöm skulle ingen känna till ens prestationer. Kaklet avslöjar vad hönan uträtt

Om inte lögn funnes, så taltes det mindre vid hovet.— Vid maktens centrum frodas lögner och skvaller — utan dem skulle hovfolk ha mycket mindre att prata

om inte om hade varit— förutsatt att inte just det hindret hade funnits

Om inte »om» varit emellan, hade käringen bitit björn’ och icke björn’ käringen.— Hypotetiska "om"-resonemang kan vända vilket utfall som helst — utan "om" saknar spekulationer om va

Om klaga vore nog, så funnes ej mången oskyldig.— Att klaga eller hävda sin oskuld bevisar ingenting — annars skulle knappt någon vara skyldig.

Om kvällen får den late brått.Holmqvist (1991), p. 72— Den som skjuter upp arbetet tvingas till sist göra allt i sista minuten under tidspress.

Om man ger någon ett finger vill han ha hela handen.Bengtsson (1957), p. 91— Ger man en snål person en liten fördel utnyttjar han det och kräver mer.

Om man ock lägger ett tusen höns på äggen, så kläckas de ändå ej ut på åtta dagar.— Vissa processer tar den tid de tar — fler resurser påskyndar inte det som kräver sin naturliga gång.

Om skälmar kände alla fördelar av att utöva det goda, skulle de bli hederligt folk av uträkning.— Även skurkar skulle välja ärlighet om de förstod att det lönar sig mer än oärlighet — dygd av egenin

Omsorg är icke sorg.— Att vara noggrann och omtänksam kostar ingenting — försiktighet och omsorg leder inte till bekymmer

om svar anhålles— vänligen svara

Om tack kostade penningar, tackades ej så mycket.— Folk är frikostiga med tacksamhet just för att den är gratis — kostar den något, blir den sällsynt.

omvändelse under galgen— påtvingad omvändelse eller sinnesändring

Omväxling förnöjer.Ström (1981), p. 103— Variation och förändring är välkommet och gör livet mer njutbart än enformighet och rutiner.

Onda flugor fördärva god salva.— Några få dåliga personer eller element kan förstöra något som annars är gott och värdefullt.

onda ögat— (bildligt) folklig föreställning om att någon kan besitta en blick med kraft att orsaka olycka, sjuk

Onda örter skall man av örtagård utrota.— Skadliga och dåliga element i en grupp bör avlägsnas innan de sprider sig och förstör det goda.

Onda seder göra goda lagar.— Dåliga vanor och beteenden i samhället leder till att bra lagar skapas för att reglera och motverka

ond begynnelse tar sällan god ända— a good beginning makes a good ending

ond cirkel— Ett självförstärkande förlopp där ett problem leder till konsekvenser som förvärrar det.

Ond cirkel— Ogynnsam situation som riskerar att förvärra sig själv.

Ond gärning älskar mörkret.— Den som gör något ont vill hålla det hemligt — onda handlingar undviker ljuset och den insyn som avs

Ond rot föder ingen god frukt.— Dåliga förutsättningar eller ursprung kan inte ge goda resultat — ont ursprung ger onda konsekvenser

Ond tunga gör vänskillnad.— Illvilligt skvaller och baktal förstör vänskapen mellan människor.

Onödigt arbete att föra ved till skogs.— Meningslöst att tillföra något där det redan finns i överflöd.

Ont är snart gjort, men sent botat.— Det är lätt att snabbt orsaka skada eller göra fel, men att rätta till det tar lång tid.

Ont barn kväder elak visa.— Ett barn med dålig karaktär eller uppfostran ger uttryck för elakhet och ondska i sina handlingar oc

Ont blir ej gott, förrän halva värre kommer.— Något dåligt känns bättre först när något ännu värre inträffar — lidande relativeras när man får det

Ont botas icke med hälften värre.— Man löser inte ett problem genom att använda ett ännu värre botemedel — det förvärrar bara situation

Ont för husbonde, när drängen skall lära honom.— Pinsamt för en ledare när en underordnad måste lära honom grunderna i hans eget yrke.

ont krut förgås inte så lätt— ont försvinner inte så lätt

ont krut förgås inte så lätt— det som är ont är seglivat

Ont krut förgås inte så lätt.— Elaka eller besvärliga människor verkar leva länge och är svåra att bli av med.

Ont måste tidigt dämpas.— Problem och dåliga vanor är lättare att stoppa i ett tidigt skede, innan de växer sig stora och svår

ont öga— en förbannelse som tros utgjutas om någon med onda avsikter stirrar på en person

Ont öga kan intet gott se.— Den som är avundsjuk eller illvillig kan inte uppskatta eller erkänna det goda hos andra.

Ont råd är rådaren värst.— Dåliga råd drabbar den som ger dem hårdast — den som råder illa skadas mest av sitt eget dåliga råd.

Ont sällskap är ungdoms fördärv.— Dåliga vänner och negativt umgänge leder unga människor på villovägar och förstör deras framtid och

Ont samvete är en försmak av helvetet.— Skuldkänslor plågar den som gjort fel — samvetskval är i sig ett straff som liknar helvetets lidande

Ont samvete är ett ris för hjärtat.— Skuldkänsla plågar och straffar den som gjort något ont — samvetet fungerar som ett inre straff som

Ont samvete är ett upprört hav.— Dåligt samvete skapar ständig inre oro och rastlöshet — man finner ingen ro, precis som ett stormigt

Ont samvete fruktar alltid det värsta.— Den som gjort något orätt lever i ständig rädsla för att bli avslöjad eller straffad.

Ont samvete har aldrig ro.— Den som gjort något fel plågas ständigt av skuldkänslor och kan aldrig känna inre frid.

Ont samvete tittar ut ur ögonen.— Den som har gjort något fel avslöjar sin skuld genom blicken — dåligt samvete syns i ögonen.

Ont skall med ont fördrivas.— Något dåligt bekämpas bäst med samma medel — man möter hårdhet med hårdhet, som att "kila ut en kil

Öppen kista gör dristig tjuv.— Lämnar man värdesaker oskyddade frestar man folk till stöld — den som inte låser in sina ägodelar bj

öppet mål— ett omöversatt mål; en lätt möjlighet att lyckas eller vinna (från fotboll)

öppet vatten— Vatten fritt från is eller hinder; används bildligt för ett läge utan begränsningar eller fasta regl

öppna korpgluggarna— (idiomatiskt) spärra upp ögonen

öppna munnen— (våga) börja yttra sig

öppna näbben— (idiomatiskt) öppna munnen

öppna sitt hjärta— berätta sina (innersta) hemligheter

Orättfånget gods går ej till tredje arvingen.— Oärligt förvärvad egendom varar inte länge — den som tjänat pengar på orätt sätt förlorar dem innan

Orätt må man lida, men ej gilla.— Man kan tvingas utstå orättvisa, men man ska aldrig acceptera eller godkänna den som rätt.

(orättvist) drabbas när andra strider— Den oskyldige som får lida när andra är i konflikt; bli den som straffas trots att man inte är inbla

Ord fylla icke magen.— Tomma ord och löften mättar ingen — handling och konkreta resurser krävs för att tillgodose verkliga

Ord gör köp, men pengarna betala.— Ett muntligt löfte binder ett avtal, men förpliktelsen fullgörs först när betalningen faktiskt sker.

Ord har vingar.— När något sägs sprids det snabbt och kan inte tas tillbaka — talade ord flyger iväg bortom din kontr

ordna anletsdragen— behärska ansiktsuttrycket

ordning och reda— uttryck för att det är ordning på något

ordning på torpet— (god eller bättre) ordning

ordning på torpet— uttryck för att det är ordning på något

ord och inga visor— hårda ord, bestämd fotnedsättning

Ord slå icke ihjäl någon utan att handen följer med.— Ord i sig skadar ingen — det är först när handling tillkommer som verklig skada uppstår.

Orgeln är hes, sa klockarn, när han spelade på baken.(Halland) (SVO)— Skyller ifrån sig och ger en absurd ursäkt för ett misslyckande som beror på en själv.

orm i lustgården/paradiset— ngn elak eller lömsk person (eller ngt oroande) som stör (eller förstör) ett idealiskt förhållande

Orsak nog till krig, när man måste värja sig.— Självförsvar är ett tillräckligt skäl att slåss — att tvingas försvara sig rättfärdigar krig.

osa hett— (börja) vara farligt

osa hett/katt/bränt— börja verka riskabelt

osa katt— (idiomatiskt) börja verka riskabelt

osa katt— kännas riskabelt

Osa katt— Någon känner att den håller på att bli grundlurad. Något otrevligt är på gång. Ofta på formen ”Det o

ösa på— (idiomatiskt, vardagligt) sätta in alla krafter, ta i för fullt; hålla full fart

Oskipad lag, klocka utan kläpp.— En orättvis lag saknar kraft och verkan — precis som en klocka utan kläpp inte ger något ljud.

oskriven lag— En allmänt accepterad norm som alla följer utan att den är formellt nedskriven.

Oskrivet blad— Person som ännu inte visat några framträdande egenskaper.

Oskuld är bästa värn.— Den som är oskyldig och ren i sitt handlande behöver inte frukta anklagelser — oskulden skyddar bätt

Oskyldig är snart rentvagad.— Den som verkligen är oskyldig behöver inte anstränga sig mycket för att bevisa det — sanningen komme

Oskyldig som ett barn— Någon uppträder som ett oskyldigt barn; också ironiskt om uppenbart spelad oskuldsfullhet.

Osmord vagn knarrar gärna.— Den som inte får vad den behöver eller inte tas om hand klagar och gnäller högt.

Öst är öst, och väst är väst, och aldrig mötas de båda. (Rudyard Kipling)— Öst och väst representerar fundamentalt olika kulturer som aldrig kan förstå varandra fullt ut.

Ostraffad skam lockar mer fram.— När skamligt beteende går ostraffat uppmuntras fler att bete sig lika illa — straffrihet föder mer s

öst, väst, - hemma bäst— hemma mår man bäst

osvuret är bäst— när man inte vet helt säkert

osvuret är bäst— man skall inte vara för säker eller lova för mycket

Osvuret är bäst— Det är bäst att inte vara för säker.

Osvuret är bäst.— Lova inte för mycket – det är bättre att inte svära/lova något alls än att riskera att bryta ett löf

otack är världens lön— det lönar sig inte att försöka hjälpa ngn

Otack är världens lön.— Människor tenderar att inte uppskatta eller tacka för hjälp och goda gärningar — tacksamhet är sälls

Otacksam människa är den tyngsta börda jorden bär.— Otacksamma människor är värst av allt — de tar emot välgärningar utan uppskattning och belastar omgi

Otidig gåva förtjänar ingen tacksägelse.— En gåva som ges vid fel tillfälle eller på ett olämpligt sätt behöver man inte vara tacksam för.

(otillbörligt) dra nytta— Utnyttja en situation på ett oschysst sätt; profitera på andras bekostnad eller godtrogenhet.

Otroligt men sant, sa magistratssekreteraren, blev bötfälld för fylleri.(Stockholm) (SVO)— Ironisk kommentar om hyckleri: den som upprätthåller lagen bryter mot den själv — mäktiga är inte un

Oväntad lycka ger största fröjd.— Glädje som kommer oväntat känns starkare och mer värdefullt än lycka man förväntat sig.

Ovärpta ägg är ovissa ungar.— Räkna inte med något som ännu inte hänt — man kan inte förlita sig på osäkra framtida resultat.

över ända— Bildligt om något som välts omkull eller hamnat i oordning; kan syfta på fysiska föremål men används

över ända— Att välta, falla omkull eller störtas; används bildligt om planer, ordning eller situationer som slå

över/efter hela linjen— för allas vidkommande, helt och hållet

över en natt— på mycket kort tid

över hövan— i alltför stor utsträckning; i alltför hög grad

över hövan— i (alltför) hög grad

över huvud— (idiomatiskt) synonym till: över huvud taget

över huvud (taget)— under alla omständigheter

över huvud taget— i största allmänhet

över huvud taget— (idiomatiskt) i stort sett; i allmänhet

över lag— (idiomatiskt) mestadels, vanligen, i de flesta fall, på det hela taget; genomgående, med ytterst få

över lag— genomgående

överleva sig själv— bli föråldrad

över min döda kropp— (idiomatiskt) starkt uttryck för att vägra gå med på något

över min döda kropp!— det skall jag bekämpa så långt jag förmår!

överträffa sig själv— vara bättre än någonsin tidigare

Oviss kur, när läkaren blir arvinge.— Läkarens behandling är opålitlig om hen ärver patienten — intressekonflikten gör botandet tveksamt.

övning ger färdighet— om man övar sig blir man bra på något, utan övning får man ingen färdighet

Övning ger färdighet.Bengtsson (1957), p. 121.— Ju mer man övar, desto skickligare blir man. Regelbunden träning leder till mästerskap.

övning gör mästaren— med erfarenhet ökar färdighet

Övning gör mästaren.— Ju mer man tränar och övar på något, desto skickligare blir man.

Oxen drar nog, fastän han dröner.— Den som arbetar långsamt kan ändå uträtta mycket — en trög person kan vara pålitlig och stark trots

Oxen har ock varit kalv.— Även den mest erfarne har varit nybörjare — visa tålamod med dem som ännu saknar erfarenhet.

Oxen hittar nog vägen till krubban.— Den som har egenintresse att vinna hittar alltid vägen dit — folk söker sig naturligt till platser d

Oxen hugnas hos kon i bås.— Man trivs bäst bland sina likar och känner sig trygg i välkänd, likartad sällskap.

Oxen kallas inte brokig om det ej finnes en fläck på honom.— Man anklagas inte utan grund — kritik eller dåligt rykte måste ha sin rot i verkliga brister eller h

Oxen kan man väl leda till brunnen, men ej tvinga honom att dricka.— Man kan skapa möjligheter för någon, men inte tvinga dem att utnyttja dem mot sin vilja.

på alerten— alert, påpasslig, på sin vakt

på alla fyra— Att krypa eller röra sig på händer och knän, i överförd bemärkelse om att befinna sig i en underdåni

på alla håll och kanter— Överallt och i alla tänkbara riktningar; på varje plats och ställe utan undantag, med betoning på to

På andra sidan om berget bor också folk.— Andra människor och sätt att leva finns bortom din horisont — världen är större än din egen erfarenh

på återseende— (formellt, artigt) avslutande hälsningsfras som förklarar att man kommer eller vill träffa den tillt

på återseende!— vi ses igen!

på avigan— ut och in; om ett klädesplagg som vrängts med insidan utåt

på bar gärning— (idiomatiskt) mitt i akten, i det ögonblick som gärningen begås

på bättringsvägen— på väg att bli återställd (frisk) efter en sjukdom eller skada

på bättringsvägen— under tillfrisknande

på bettet— full av energi

packa sin kappsäck— ta eller få avsked

Pack slåss och pack förlikes.— Rövfolk bråkar häftigt men försonas lika snabbt — konflikter bland simpelt folk är kortvariga och gl

På dålig åker skär man sällan gott korn.— Dåliga förutsättningar ger sällan goda resultat — kvaliteten på utgångsläget avgör vad man kan uppnå

på den här kanten— här i trakten

På den sten som ofta vältas, växer ingen mossa.— Den som ständigt byter plats eller yrke bygger aldrig upp något varaktigt — stabilitet krävs för att

på det hela taget— betraktat såsom helhet

på direkten— utan att vänta, utan fördröjning

på direkten— Omedelbart och utan omsvep; att göra eller säga något direkt på stående fot, utan fördröjning eller

på direkten— utan att vänta, utan fördröjning

på direkten— Omedelbart och utan omsvep; att göra eller säga något direkt på stående fot, utan fördröjning eller

på djävelskap— som utförs /bara/ för att väcka anstöt eller orsaka skada

på edra platser, färdiga, gå— alternative form of på era platser, färdiga, gå

På efterkälken— Hinner inte med i en utveckling, även i tävling. Känt sedan 1600-talet. Efterkälken motsvarar det di

på egen hand— utan hjälp eller sällskap

på egen hand— själv, utan hjälp eller sällskap av andra

på eget bevåg— på eget initiativ, på eget ansvar

på eget bevåg— (idiomatiskt) på eget initiativ, på eget ansvar, utan uppmaning

på en gång— samtidigt; vid samma tillfälle

på en höft— utan noggrannare bedömning eller beräkning

på en höft— (idiomatiskt) utan noggrannare bedömning eller beräkning

På en höft— På måfå, på ett ungefär. Även somhöfta, uppskatta utan att göra en noggrannare beräkning.

på en räkmacka— (idiomatiskt) lätt, utan att anstränga sig; med allt serverat, bekvämt

På ett bräde(t ex betala på ett bräde)— Allt på samma gång.

på ett hår när— Med ytterst liten marginal; om något som nästan hände men inte gjorde det, eller nästan undveks men

på ett (litet) kick— på mycket kort tid

på ett ögonblick— Blixtsnabbt, på nolltid – något sker nästan omedelbart.

på (eviga) momangen— Betecknar att något sker omedelbart och utan dröjsmål; uttrycker en stark uppmaning eller konstateri

på fallrepet— (idiomatiskt) nära att gå under, i ett utsatt läge (t.ex. nära konkurs)

på färde— i görningen, som försiggår; som håller på att ske

på färsk gärning— mitt under utförande av en (brottslig) gärning

på fel sida av historien— med åsikter som av historien (längre fram) kommer att bedömas som felaktiga

på fläcken— (idiomatiskt) på stället, genast, ögonblickligen, med detsamma

på förhand— redan i förväg

På främmande hundar och andras barn kastas allt bröd förgäves.— Ansträngningar att vinna gunst hos andras barn eller hundar är bortkastad möda — de är inte lojala m

på fri fot— (idiomatiskt) som har rymt från fängelse

På fri fot— Frisläppt från ett häkte eller fängelse.

på fri hand— utan hjälpmedel

på g— variant av på G

på G— (idiomatiskt) som är i full fart med något (som kanske inte är uppenbart ännu)

på gamla dar— när man blivit gammal

på gamledar— på ålderdomen

på gång— (idiomatiskt) som är i full fart med något (som kanske inte är uppenbart ännu)

på gator och torg— Känt eller omtalat av alla och envar, spritt i hela samhällets offentliga rum — något som alla känne

på glänt— halvöppen, något öppen

På god fot med någon— Att ha ett gott förhållande till någon.

på god väg— tämligen nära målet

på gott och ont— till nytta och skada, till fördel och nackdel

på gott och ont— inklusive allt

på Gud— (förortsslang) jag lovar; förstärkande av verbet

på hal is— Befinna sig i en riskfylld situation som man själv försatt sig i.

På halsen— Något man tvingas ägna sig åt.

på håret— Mycket nära; på ett minimalt avstånd från något eller någon; om situationer eller objekt som befinne

på håret— (bildligt) mycket nära

På hjärnan— Något man är helt uppslukad av.

På höga stolar sitter man illa.— Den som är högfärdig eller intar en maktposition riskerar att falla — ju högre upp, desto hårdare fa

på högspänn— med spänd uppmärksamhet

på hugget— full av verksamhetslust och energi

på inga villkors vis— under inga omständigheter

på inget/intet vis— Förstärkt nekande uttryck som understryker att något inte är möjligt eller acceptabelt under några s

på kanelen— (idiomatiskt, vardagligt) berusad, onykter

På klorna igenkännes lejonet.— En persons sanna karaktär, skicklighet eller kvalitet avslöjas genom deras typiska kännetecken eller

på kornet— (idiomatiskt) fullständigt likt eller träffande

på kornet— fullständigt likt eller träffande

På kornet— Fullständigt lik eller träffande.

på krigsstigen— I ett tillstånd av strid, redo att konfrontera någon.

på kuppen— (idiomatiskt) på grund därav

På land går de största hajarna.— De farligaste och mest hänsynslösa människorna finns i affärsvärlden och samhället, inte i naturen.

på lång/längre sikt— med tanke på en mer avlägsen framtid

på låts— På ett låtsat eller låtsatsmässigt vis, utföra något som om det vore på riktigt när det i själva ver

på låtsas— I en påhittad eller fingerad tillvaro, engagera sig i låtsaslek utan verkliga konsekvenser eller all

på löpande band— i rask följd, utan uppehåll

på lösa boliner— utan tillsyn eller kontroll

på lösa boliner— (idiomatiskt) ungefär vind för våg

på lösa boliner— utan tillsyn eller kontroll

på lösa boliner— (idiomatiskt) ungefär vind för våg

på lösan sand— utan säker grund

på lyran— Slanguttryck för att vara ordentligt berusad av alkohol; används informellt för att beskriva ett til

på måfå— planlöst, på en slump, på känsla

på måfå— slumpmässigt

på mellanhand— in a pickle

på momangen— omedelbart, omedelbums, genast

på morgonkvisten— på morgonen

På mycket skratt känner man dåren.— Den som skrattar överdrivet mycket och utan urskillning avslöjar sig som oförståndig eller ytlig.

på nådigaste befallning— på kunglig befallning

på nåd och onåd— utan att (kunna) ställa några villkor

på någons bekostnad— så att den nämnda får betala

på något vänster— (idiomatiskt, vardagligt) på något sätt

på närhåll— på kort avstånd

på nedre botten— på våningen i markplanet

pang på rödbetan— offensivt beteende

pang på rödbetan— (idiomatiskt) rakt på sak, utan omvägar, utan upptakt

Pang på rödbetan— Rakt på sak, utan omsvep.

på nolltid— väldigt snabbt, (nästan) omedelbart

på nolltid— (nästan) utan tidsåtgång

på nykter kaliber— i tillstånd opåverkat av alkohol

på nykter kaluv— i tillstånd opåverkat av alkohol

på öppen gata— öppet och framför alla, utan att dölja sig; i ljusa dagen

på öppet köp— med rätt att återlämna varorna

på örat— Vardagligt uttryck för att vara berusad av alkohol; antyder att man är så påverkad att man nästan ta

På örat kännes åsnan, på talet narren.— Som åsnan avslöjas av sina öron, avslöjas dåren av sitt prat — man känner igen en tok på hur han tal

på ort och ställe— på den exakta platsen (för viss begivenhet)

På pengarna kan man ej lukta, varmed de är förtjänta.— Pengar bär inte spår av hur de tjänats in — oavsett om de kommer från hederligt eller ohederligt arb

på pickalurven— i onyktert tillstånd

på pickalurven— (idiomatiskt, vardagligt) alkoholpåverkad, i onyktert tillstånd

på pin kiv— (idiomatiskt) bara för att retas eller trotsa, av ren illvilja

På pin kiv— Att säga eller göra något med det enda syftet att retas. Från förstärkningsordetpin(jämför ”pinfärsk

Papperet rodnar icke.— Man kan skriva vad som helst på papper — det skäms inte. Skrivna ord ljuger lättare än ett ansikte.

paradisdräkt— Att vara i paradisdräkt betyder att vara helt naken, som Adam och Eva i paradiset före syndafallet.

på rak arm— Att prestera eller svara utan förberedelse, direkt ur minnet eller på stående fot — utan att ha tid

på rak arm— (idiomatiskt) utan förberedelse

På rak arm— Ofta i formen ”det vet jag inte på rak arm”, i betydelsen; personen kan gissa, men inte med säkerhet

på raken— i rad, i sträck, i följd, efter varandra

På rätt köl, på rät köl— Återställt till ordnade förhållanden.

på rätt sida av historien— med åsikter som av historien (längre fram) kommer att bedömas som riktiga

på rätt spår— Att vara inne på en lovande väg mot ett mål eller en lösning.

på resande fot— Att befinna sig ute på resa och röra sig från plats till plats — inte hemma utan ständigt i rörelse,

Paris kan väl vara värt en mässa— för att uppnå ngt värdefullt får man ibland offra sin övertygelse

Pärlan ligger stundom i smutsen.— Värdefulla saker kan hittas på oväntade eller ovårdade ställen — man ska inte döma efter yttre förhå

på rullande sten växer ingen mossa— om man hela tiden söker omväxling genom att byta jobb, bostad och relationer blir det svårt att utve

På rullande sten växer ingen mossa.Martinsson (1996), p. 661— Den som ständigt byter plats eller syssla skaffar sig aldrig stadga, trygghet eller bestående relati

på rymmen— (vardagligt) som har rymt

påsar under ögonen— slapp, hängande hud under ögonen

på sätt och vis— (delvis) sant sett från en viss synpunkt, beroende på hur man väljer att se på saken; i vissa avseen

på sätt och vis— ur viss synvinkel, i viss mån

på så vis— Uttryck som bekräftar att man förstår hur något förhåller sig; används för att markera insikt eller

på sina bara knän— med intensiv ödmjukhet

på sina håll— här och där

på sin höjd— absolut inte mer än

på sin höjd— (idiomatiskt) absolut inte mer

på sin höjd (1000 kr)— såsom allra mest (1000 kr)

på sin mammas gata— på ett område som man verkligen känner till

På sin mammas gata— Vara hemmastadd, väl förtrogen med de förhållanden som råder.

på sin vakt— som bevakar omgivningen

på (sista) tampen— I det allra sista ögonblicket, precis vid slutet av något — som att nå målet eller inse något just n

på sista tampen— (idiomatiskt) på slutet; i avslutande eller (allra) sista skede

på sistone— på sista tiden, på senaste tiden

på skoj— för eget nöjes skull, som ett oskyldigt tidsfördriv

på sluttampen— i slutskedet

på smällen— Gravid, oftast oväntat eller oplanerat; ett vardagligt och något grovt uttryck för att vara med barn

på smällen— Att vara gravid; ett folkligt och bildligt uttryck som antyder att något oväntat eller påtagligt har

på sned— Att vara i ett skevt eller felaktigt läge; bildligt om något som inte fungerar som det ska eller som

på snedden— Att gå diagonalt eller i en vinkel; bildligt om något som sker på ett snedvridet eller inte helt rak

på snedden— Att betrakta eller hantera något från en vinkel eller i snedled; bildligt om ett avvikande, inte rak

på sniskan— (idiomatiskt, vardagligt) ej nykter; alkoholpåverkad

på snusen— (slang) full, berusad

på sparlåga— minskat fokus eller uppmärksamhet; deprioriterat till lägre aktivitetsgrad

på spel— risk, vinst eller förlust

passa in— uppfylla de (mer eller mindre underförstådda) normer som finns (i ett visst sammanhang)

passa på— agera för att dra nytta av tillfälligt fördelaktig situation

passar inte galoscherna— är du inte nöjd?

passar inte galoscherna— (idiomatiskt) om man inte är nöjd

passa som hand i handske— passa mycket bra

Passa som hand i handske— Något passar mycket bra, se även "Sitta som en smäck".

passa som handsken— passa mycket bra

passa upp— Att aktivt serva och tillgodose en persons alla behov och önskemål; att ägna sig åt att betjäna någo

på stående fot— Omedelbart och utan förberedelse, direkt på plats — något som sker eller beslutas i samma ögonblick

på stående fot— (idiomatiskt) genast

på stället— omedelbart, på stubinen

På stora sjöar gå stora vågor.— Större sammanhang innebär större risker och utmaningar — ju viktigare eller mäktigare miljön, desto

på stört— genast, ögonblickligen, omedelbart, omedelbums

på stubben— Omedelbart och utan dröjsmål, direkt på stunden utan att vänta; uttrycker en skyndsamhet eller krav

på stubben— Direkt och utan dröjsmål; omedelbart på platsen utan att vänta eller fundera, från en äldre term för

på stubinen— Omedelbart och på direkten; utan minsta tvekan eller uppehåll, variant av uttrycket 'på stubben' med

på stubinen— Utan minsta fördröjning, genast och på direkten; ett uttryck för att något ska ske eller har skett ö

på tal om (det)...— apropå (det)...

på tampen— (idiomatiskt) kortform av: på sista tampen

på tårna— (idiomatiskt) alert

på tiden— i senaste laget

på tjocken— Informellt och ibland skämtsamt uttryck för att vara gravid, vänta barn — används i vardagligt tal o

på tok— (vardagligt) alldeles

på tok för (mycket)— alldeles för (mycket)

på trekvart— (idiomatiskt) så att det nästan trillar av

på tu man hand— (idiomatiskt) tillsammans (mellan två personer)

på tu man hand— i enrum, i förtroende

På tu man hand— Då man gör någonting i par, två och två, Ofta förtroligt. Jämför ”Mellan fyra ögon”.

på tumis— (finlandssvenska) på tu man hand

på tvären— i en riktning vinkelrätt mot den huvudsakliga, tvärt, tvärsemot

på två röda— (idiomatiskt) mycket snabbt

på vid gavel— Helt och hållet öppen, utan minsta spricka av hemlighet eller förbehåll — allt ligger synligt och ti

På vid gavel— fullt öppen, vidöppen.

på vift— försvunnen, på flykt

på vilket sätt det (än) förhöll sig— Oavsett hur det egentligen låg till; hur omständigheterna än var.

På villig häst skall man ej bruka sporrar.— Man behöver inte pressa eller tvinga den som redan är villig och samarbetsvillig — det är onödigt oc

på vinst och förlust— med lika stor möjlighet att lyckas som att misslyckas

på vippen— nära att, när det finns två möjliga sätt som något kan ske på och utgången är oförutsägbar

På vippen— Nära att inträffa. Jämför med betydelsen på norska där uttrycket betyder att varatungan på vågeninom

på visst ställe— På en viss plats som talaren inte vill eller behöver namnge; eufemism för toaletten.

pengar i sjön— beskriver handlingen att ödsla pengar på något helt värdelöst

Pengarluktar inte.Ström (1981), p. 235— Pengar är pengar oavsett hur de tjänats — ursprunget eller ärligheten spelar ingen roll när man väl

Pengar öppnar alla portar utom himmelens.Ström (1981), p. 232— Med pengar kan man lösa nästan allt i det jordiska livet, men inte köpa sig in i himlen eller uppnå

pengar på kistbotten— liten förmögenhet

pengar under bordet— pengar som betalas i smyg

pengar under bordet— pengar som begärs och betalas extra och i hemlighet

pengar växer inte på träd— Pengar är en begränsad resurs som måste förtjänas genom arbete.

Pengar växer inte på träd.Bengtsson (1957), p. 94— Pengar är svåra att tjäna och bör inte slösas bort — resurser är begränsade och kräver arbete.

pennan är mäktigare än svärdet— Ord och idéer är kraftfullare och har större påverkan än våld eller fysisk styrka.

Pennan har gott minne.— Skriv ner det du vill minnas — det skrivna glömmer inte, även om du själv gör det.

Penningar är den bästa reskamrat.— Pengar underlättar resan och löser problem på vägen — den som har råd klarar sig bäst när man är bor

Penningar är goda varor— de gäller både vinter ock sommar.

Penningar förklarar texten i lagen.— Med tillräckligt med pengar kan man få lagen tolkad till sin fördel — rikedom påverkar rättvisan.

Penningar förmå mycket, kärleken allt.— Pengar är mäktiga och kan åstadkomma mycket, men kärleken är ännu starkare och övervinner allt.

Penningar och ära lockar många till att lära.— Rikedom och berömmelse driver många att skaffa sig utbildning och kunskap.

Penningar tala mer än tolv nämndemän.— Pengar har större makt och inflytande än rättvisa och lagens företrädare.

Penningen är en god tjänare, men dålig herre.— Pengar är ett bra verktyg när du kontrollerar dem, men destruktivt när de styr dig och ditt liv.

Penningen är en vandringsman.— Pengar stannar aldrig länge på samma ställe — de cirkulerar ständigt mellan människor och händer.

Penningen har många vänner.— Rika människor lockar till sig många vänner, ofta sådana som är intresserade av pengarna snarare än

Penningen prövar mannen.— Pengar avslöjar en persons verkliga karaktär — rikedom eller ekonomiska frestelser visar vem man ege

Penning i pungen gör glad i hågen.— Att ha pengar i fickan gör en glad och sorglös — ekonomisk trygghet skapar välmående och gott humör.

peppar och salt— svartvitt mönster i (kostym)tyg

peppar peppar— när man hoppas att lyckas med något

peppar, peppar— när man hoppas nånting inte ska hända

peppar, peppar— må jag (även fortsättningsvis) gynnas av lyckan

peppar peppar ta i trä— när man hoppas att lyckas med något

per skaft— Beräknat eller fördelat för varje enskild individ i en grupp; anger en kostnad, andel eller portion

pest och pina— något fruktansvärt och obehagligt, helvete, tortyr

pick och pack— tillhörigheter

piffa upp— förfina, ge någon eller något ett finare eller mer smakfullt utseende

Pigg som en lärka- Mycket pigg,— Full av energi och livsglädje, alert och alert på morgonen — precis som lärkan som sjunger livligt v

pigg som en mört— uttryck när nån är väldigt pigg

pigg som en mört— (liknelser, idiomatiskt) väldigt pigg, alert och vaken

pigg som en mört— mycket pigg

Pigg som en mört— Vara mycket alert, kvick och vaken.

Pilgrimsfärd gör sällan helig.— Yttre fromhetshandlingar gör ingen människa verkligt god — det är den inre karaktären, inte religiös

pinligt förhör— förhör under tortyr

pinligt förhör— (ålderdomligt) tortyr

Pippi på något— Vara överdrivet intresserad av något.

piska och morot— sätt att försöka styra andra genom straff och incitamenter som lockar mottagaren dit man vill

piska och morot— (idiomatiskt) en blandad påverkningsstrategi som innehåller både belöning och bestraffning

pissa på någons grav— att visa djup missakt eller bristande respekt för någon som är död

pix pax— (barnspråk) uttalat anspråk på rätten att ha företräde till något

placera (sig) på världskartan— göra (sig) bekant i hela världen

plana ut— Att jämna ut ojämnheter eller nivåskillnader; bildligt om att en kurva, prisutveckling eller trend s

plåster på såren— (idiomatiskt) gottgörelse för oförrätter

plåster på såret— (idiomatiskt) variant av plåster på såren

plåstra om— att sätta plåster på eller att vårda någon specifik person

plattan i mattan— (idiomatiskt) gasen i botten

platta till— Göra något helt platt; bildligt används det om att krossa en persons argument, motstånd eller självf

platt fall— snöpligt misslyckande

platt som en pannkaka— (liknelser, idiomatiskt) väldigt platt

plocka russinen ur kakan— välja ut det bästa ur ngt

plocka russinen ur kakan— (idiomatiskt, bildligt) välja ut de bästa eller mest fördelaktiga delarna ur något (och lämna resten

plocka russinen ur kakan— välja ut det bästa ur ngt

plöja med andras kalvar— Utnyttja andras arbete för att nå egna mål.

Plöja och gräva ger röda kinder.— Fysiskt arbete utomhus, som jordbruk, ger hälsa och välmående — röda kinder symboliserar god konditi

plumpa i protokollet— göra en enstaka dumhet

plus i kanten— beröm för något som inte är av cental betydelse

plus minus noll— Betecknar ett utfall utan varken vinst eller förlust; ett nollresultat där intäkter och kostnader ta

plussa in sig— ställa sig in

pocka till sig— skaffa sig något genom mer eller mindre oblyga eller oförskämda krav eller anspråk

Politiker är som krokodiler, stora i käften men saknar öron.Falk (2005), p. 95— Politiker pratar mycket men lyssnar inte på folket.

polletten trillar ner— (idiomatiskt) går upp ett ljus, man förstår något

polsk riksdag— (tumultartat) möte som aldrig lyckas besluta ngt

pompa och ståt— stor väsen och ceremoniell prydnad; högtidlig glans och spektakulär framvisning

pö om pö— lite i taget, bit för bit

pracka på— Tvinga eller övertala någon att ta emot något de inte bett om eller vill ha, lägga på någon en uppgi

Prakt föder avund.— Att visa upp rikedom och lyx väcker avundsjuka hos andra.

praktiskt taget— I det närmaste fullständigt eller i allt väsentligt — används för att betona att något är sant eller

pränta in— Att noggrant och tydligt inprägla något i minnet eller medvetandet så att det sitter fast; att repet

Prästen, klockarn och hunden tjäna födan med munnen.— Prästen predikar, klockaren sjunger och hunden skäller – alla tre försörjer sig genom att använda mu

prästsöner (är inte alltid dygdemönster)— Barn till förebildliga föräldrar lever inte alltid upp till förväntningarna; bakgrund garanterar int

prata bort— småprata för att fördriva tid

prata bredvid mun— säga något som borde hemlighållas, försäga sig

prata bredvid mun— försäga sig

prata bredvid mun(nen)— försäga sig

prata i nattmössan— (idiomatiskt) prata strunt

prata i nattmössan— prata strunt

Prata i nattmössan— ”Nu pratar du allt i nattmössan”.

prata persilja— (vardagligt, idiomatiskt) prata obegripligheter, prata strunt

prata persilja— prata strunt

prata persilja— (vardagligt, idiomatiskt) prata obegripligheter, prata strunt

Prat fyller ingen mage, tacka vet jag ett stop öl, sa gumman.(Halland) (SVO)— Tomma ord mättar inte – konkreta ting som öl ger verklig tillfredsställelse. Handling värderas högre

pricken över "i"— ngt som fullbordar och fulländar

pricken över i— det som gör det hela fulländat

pricken över i:et— något som fulländar

Pricken över i:et.— Ett sista tillägg som tydligt framhäver eller gör något extra bra/vackert. Från den prick över bokst

prinsessa på ärten— överdrivet ömtålig kvinna

Prisa ingen lycksalig, förrän han är död.— Döm inte en människas liv som lyckligt förrän det är avslutat — lyckan kan vända när som helst.

Prisa inte dagen förrän solen har gått ner.Ström (1981), p. 357— Döm inte något som lyckat innan det är helt avslutat — saker kan gå fel i sista stund.

prisa sin smala lycka— vara glad över sin (stora) tur

Prisa varsamt, lasta sparsamt.— Berömm med måtta och kritisera sparsamt — undvik överdrifter i båda riktningarna.

(problemet) i ett nötskal— (problemet) väl avgränsat och i koncentrerad form

Pröva guld i glöd och vän i nöd.— Äkta guld testas i eld, äkta vänner visar sig i svåra stunder — nöden avslöjar vem som verkligen bry

pröva vingarna— försöka klara sig själv

Pruta nätt och betala rätt gör bästa sätt.— Att förhandla lite om priset och sedan betala det överenskomna beloppet utan krångel är det bästa ti

prutat och klart— Indikerar att det angivna priset är slutgiltigt och inte kan förhandlas.

Prydd krigsman skrämmer ingen fiende.— En välklädd men ofarlig soldat utgör inget hot. Yttre prakt utan verklig kraft imponerar inte på mot

pudelns kärna— (idiomatiskt) det väsentliga i något, den verkliga innebörden

pudelns kärna— det väsentliga i ngt

Pudra näsan-Används, främst av kvinnor, för att förklara att man ska gå på toaletten. ”Ursäkta mig, jag skulle bara behöva gå och pudra näsan.”— Eufemism för att gå på toaletten, främst använd av kvinnor som artigt svepskäl för att avlägsna sig

punga ut— Att motvilligt betala en summa pengar, ofta mer än man helst vill; att tvingas eller lockas att lämn

punisk trohet— Falsk och svikande lojalitet som inte håller när den sätts på prov; härstammar från romarnas bild av

punkt utan återvändo— (bildligt) tidspunkt av en pågående process eller av ett händelseförlopp då visst slags utveckling b

puts väck— (idiomatiskt, vardagligt) alldeles (och plötsligt) borta; helt försvunnen; som borttrollad

puts väck— (plötsligt) alldeles borta

räcka lång näsa åt— (idiomatiskt) göra en ringaktande grimas åt någon som tecken på hån

räcka lång näsa åt ngn— göra en ringaktande grimas åt ngn

racka ner— (vardagligt) skarpt och ovänligt kritisera; skälla på någon

räcka till— vara tillräcklig

räcka vacker hand— räcka fram höger hand

räcka vacker tass— räcka fram höger hand

råda bot— (idiomatiskt) åstadkomma ändring till det bättre

råda bot på (ngt)— avhjälpa (ngt)

råda bot på ngt— avhjälpa brist hos ngt

Råd är intet råd, om det ej ges i tid.— Ett råd har inget värde om det kommer för sent — hjälp och vägledning måste ges när de fortfarande k

Råd är lättare att giva än taga.— Det är enkelt att ge råd till andra, men svårare att själv följa goda råd när man befinner sig i sit

rädda/bevara ansiktet— rädda/bevara sin prestige

Rädda gossar ha icke framgång hos vackra flickor.— Blyga och försiktiga män misslyckas i kärleken — mod och djärvhet krävs för att vinna en vacker kvin

rädda/klara sitt (eget) skinn— rädda sig (själv)

rädda sitt eget skinn— (idiomatiskt) föra sig själv i säkerhet

(rädd) av sig— (rädd) till sin läggning

Räddhåga ger fötter.— Rädsla får en att fly — den som är feg tar till benen när faran närmar sig.

Rädd man är lyckan tunn.— Den som är försiktig och rädd missar möjligheter — lyckan gynnar den modige och djärve.

Rädd man bockar sig för smällen.— Den som är feg eller försiktig ger efter och undviker konfrontation redan innan konflikten uppstår.

Rädd man vinner ingen stad.— Den som är feg och inte vågar ta risker kan aldrig uppnå stora mål eller segrar.

Rädd som en hare— Mycket rädd eller skrämd. Haren är känd för att vara sky och snabbt fly vid minsta fara.

(rädd) till sin läggning— Att vara av naturen ängslig eller försiktig — rädsla som en grundläggande del av ens personlighet sn

rå för— (transitivt) genom sin fria vilja ha möjlighet att påverka och sålunda vara moraliskt ansvarig för

raggarballe med svängdörr— (raggarslang) korv med bröd; i vidare bemärkelse: korv med bröd med allting på (där ”raggarballe” an

ragga upp— få någon att gå med på något, få någon att bli intresserad av något

Råg i ryggen— Moralisk styrka.

rajtan tajtan— (vardagligt) fest och skoj, även om sex

råka/flyga i kaluven på varandra— börja slåss

råka i klistret— (idiomatiskt) hamna i en besvärlig situation

råka illa ut— Hamna i en olycklig eller farlig situation; drabbas av olycka eller motgång.

råka i luven på— (idiomatiskt) hamna i bråk eller strid

råka i luven på— hamna i bråk med fysisk utagerande destruktivtbeteende

råka i luven på (ngn)— råka i bråk eller strid med (ngn)

Råka i luven på varandra— Att råka i bråk.

råka i olycka— Bli oavsiktligt gravid; ett eufemistiskt uttryck för att en kvinna råkat in i en graviditet som inte

råka i omständigheter— Bli gravid, ofta oplanerat; ett förtäckt uttryck för att en kvinna befinner sig i en graviditet, ibl

raka rör— direkt kontakt eller information

råka/sitta i klistret— hamna/vara i en besvärlig situation

raka spåret/vägen (till ngt)— vägen (till ngt) utan skenbart nödvändiga omvägar

råka ut— plötsligt och oväntat drabbas av eller bli utsatt för

räkenskapens dag— Den dag då man slutligen måste stå till svars för sina handlingar och gärningar; en metafor för Dome

räkna med— ta hänsyn till; inberäkna

Rak som en fura— Används om någon som är mycket rak och upprätt i hållningen, eller om något som är helt rakt utan bö

Rakt fram är närmaste vägen.— Att gå direkt mot målet, utan omvägar eller krångel, är ofta det snabbaste och effektivaste sättet.

rakt på sak— direkt inriktad på problemet

rakt på sak— (idiomatiskt) på ett sätt som är direkt inriktat på ämnet eller problemet, utan omsvep

rakt på sak— direkt inriktad på problemet

rakt på sak— (idiomatiskt) på ett sätt som är direkt inriktat på ämnet eller problemet, utan omsvep

Rak ved är lätt att klyva.— En ärlig och rättfram person är lätt att ha att göra med — ärlighet och enkelhet underlättar samarbe

rama in— (konst) sätta (en tavla) i en ram

ränderna går aldrig ur— de grundläggande (ursprungliga) egenskaperna försvinner aldrig

ränna i höjden— växa snabbt på längden

rannsaka hjärtan och njurar— försöka upptäcka hur ngn innerst tänker

rannsaka hjärtan och njurar— (idiomatiskt) få reda på hur någon egentligen tycker och tänker

rannsaka hjärta och njurar— rannsaka (sig) i grunden

rannsaka (sig) i grunden— Granska sitt eget inre djupgående; ärligt utvärdera sina motiv och handlingar.

Ränta är en gnagande mask.— Skuldsättning med ränta tär långsamt men oavbrutet på ekonomin, likt en mask som gnager sig igenom n

Räntor och hyror sover aldrig.— Skulder och kostnader fortsätter att växa dygnet runt — ekonomiska förpliktelser tar aldrig paus, oa

rå på— vara överlägsen (t.ex. starkare än andra) och därigenom vara i stånd att besegra någon eller övervin

rå sig själv— vara oberoende av andra, vara för sig själv

Rasker ung blir gammal tung.— Den som är rastlös och överaktiv i ungdomen riskerar att bli tung och handikappad på äldre dagar.

rask och kry— Frisk, pigg och i god kondition; befinna sig i ett tillstånd av full hälsa och välmående utan sjukdo

Raskt vågat är halvt vunnet.— Att snabbt och modigt våga ta steget ger ett stort försprång — den som handlar beslutsamt är redan h

Ratar man agnen, går man lätt miste om kärnan.— Avvisar man det som verkar oviktigt eller skyddar kärnan, riskerar man att förlora det mest värdeful

räta ut frågetecken— (idiomatiskt) klargöra lösning på problem eller osäkra förhållanden

rätta mun efter matsäcken— anpassa sina utgifter efter sina inkomster

rätta mun efter matsäcken— anpassa så att utgifter inte är större än inkomster

rätta mun efter matsäcken— (idiomatiskt) rätta sina utgifter efter inkomsterna

rätta mun(nen) efter matsäcken— rätta utgifterna efter inkomsterna

Rätta mun(nen) efter matsäcken— Anpassa utgifter eller ambitioner till resurserna.

rätta och packa sig efter (ngt)— rätta sig efter (ngt)

rätta sina utgifter eller pretentioner efter inkomsterna— Anpassa sin livsstil och sina krav efter vad man faktiskt har råd med.

rätta utgifterna efter inkomsterna— Inte spendera mer än man tjänar; leva inom sina ekonomiska ramar.

Rätt blir rätt, om än orättvisan sitter på domarestolen.— Det som är rätt och rättvist förblir rätt, oavsett om makten eller domsmakten utövas av orättvisa pe

rätt och slätt— markering för att något är t ex självklart eller enkelt

rätt och slätt— helt enkelt

råttorna lämnar det sjunkande skeppet— de opålitliga drar sig undan från ngt som är i kris

rätt skall vara rätt— reglerna bör under alla omständigheter följas

Räv bakom örat— När en person är oberäknelig.

Räven byter sitt hår, men icke sin gamla art.— En person kan förändra sitt yttre eller beteende tillfälligt, men sin grundläggande natur och karakt

Räv fångas stundom med räv.— List kan besegras med list — den som är slug kan luras av någon som är ännu slugare.

Redlighet rosar sig själv.— Ärlighet och hederlig vandel behöver inget beröm utifrån — den talar för sig själv och ger sitt eget

Regera är lysande träldom.— Att styra och regera kan verka ärorikt, men i verkligheten innebär det ett liv i tvång och ständiga

(regeringen lyckades) inte nå ända fram— (regeringen lyckades) inte helt uppfylla målsättningen

regna småspik— (idiomatiskt) regna så hårt att regndropparna känns som småspik när de slår mot kroppen

regnet står som spön i backen— det regnar hårt

Regn och besök är goda, när de icke komma i otid.— Både regn och besök uppskattas när de kommer lägligt — inte för tidigt, för länge eller i fel stund.

rena rama— (förstärkningsord) ren, oförfalskad

Renlighet är en god sak, sade käringen, när hon vände sin särk julafton.— Man hyllar en dygd man knappt praktiserar själv — renlighet firas med minsta möjliga insats.

ren och skär— fullkomlig; som verkligen är fallet; ingenting annat än

Rent är snart tvättat.— Det som redan är rent behöver inte mycket arbete för att hållas rent — ordning är lätt att underhåll

rent av— till och med

Rent hjärta och friskt mod passar bra till alla kläder.— Inre dygder som ärlighet och självförtroende är viktigare än yttre status eller utseende — de passar

Rent mjöl i påsen— Utan något att dölja.

resa borst— (idiomatiskt) börja bli arg

resa borst— (börja) bli arg

Respekt för kronans folk, sa långholmaren.(Stockholm) (SVO)— Ironisk kommentar om påtvingad respekt för myndigheter — sagt av någon som själv suttit inspärrad av

reta gallfeber på ngn— göra ngn rasande

reta upp— göra irriterad eller arg (genom något agerande eller liknande)

rida barbacka— rida utan sadel

Ridande sven vill ha åkande mö.— En man med resurser (häst) vill ha en kvinna med resurser (vagn) — det vill säga, man söker jämbördi

rida på ord— (illvilligt) hänga upp sig på ords (egentliga) betydelse, märka ord

rida ranka— sitta och gunga, grensle över knä

rida (rida) ranka— sitta och gunga på ngns knä

rida spärr— (idiomatiskt) trotsigt motarbeta, sätta sig till motvärn

rida spärr mot— trotsigt motarbeta

rida spärr mot ngt— vaksamt och kraftfullt ingripa mot ngt

rida utan sadel— Handla utan skyddsnät eller säkerhetsåtgärder; ta sig an något utan förberedelser eller trygghet.

Riggen går över bord, sa sjömannen, såg flickan tappa krinolinen. (Blekinge) (SVO)— En humoristisk jämförelse där sjömannens dramatiska utrop om rigg passar lika bra för en kvinna vars

Rika dårar är vise mäns skattmästare.— Rika dårar slösar sina pengar på ett sätt som gynnar kloka människor, som på så vis tjänar på deras

Rikedom är Guds lån.— Rikedomar ägs inte av dig — de är lånade av Gud och bör förvaltas med ödmjukhet och ansvar.

Rikedom blir väl lastad, men aldrig förkastad.— Rikedom kan vara ett ansvar och en börda, men ingen avvisar den — alla välkomnar välstånd oavsett de

Rikedomen är tjänare hos en vis, men herre hos en dåre.— En klok person kontrollerar sina pengar, medan en dåre styrs av dem.

Rikedom gör oro.— Att ha mycket pengar skapar bekymmer och oro — rika människor har mer att förlora och fruktar mer.

Rikedom har ock sin plåga.— Även rikedom medför bekymmer och bördor — pengar löser inte alla problem utan skapar egna.

Rikedom hindrar icke dårskapen.— Pengar och rikedom skyddar inte mot att vara dum eller fatta dåliga beslut.

Rik kvinna och kornfet häst yttra snart mod.— Välstånd och välmåga ger självförtroende och mod — den som har det bra vågar mer.

Rik mans dotter och fattig mans föl komma snarast i bruk.— Både den välbärgades dotter och den fattigas unghäst tas snabbt i bruk — den ena av värde, den andra

Rik man spörjer alltid, hur fattig man mår.— Rika människor frågar om de fattigas välmående utan att egentligen bry sig eller ha för avsikt att h

Rik nog den som nöjd är.— Den som är nöjd med vad de har är verkligt rik — tillfredsställelse är den sanna rikedomen.

Rik på ord, fattig på gärning.— Pratar mycket men gör lite — löften och ord i överflöd, men handlingarna uteblir.

rik som ett troll— (vardagligt, idiomatiskt) som har stora förmögenheter, mycket rik; stormrik

rik som ett troll— oerhört rik

Rik som ett troll— Omåttligt förmögen; av de sägner i folktron som berättar om atttrollofta samlar på sig stora skatter

Rikt folk är hemma överallt.— Välbärgade människor känner sig välkomna och bekväma var de än befinner sig — pengar öppnar dörrar ö

Rikt folks döttrar och fattigt folks kalvar bli snart stora.— Vällevnad och nödvändighet påskyndar uppväxt: rikas döttrar växer upp fort av välstånd, fattiga bönd

rim och reson— Logik, förnuft och rimlighet i ett resonemang eller en förklaring; det som gör att ett påstående hän

rim och reson— (idiomatiskt) förnuft, vettighet

rinna iväg— (intransitivt, sport) utökas drastiskt, på så sätt att den enda motståndaren ej längre kan vinna

rinna ut i sanden— (idiomatiskt) inte bli av på grund av en alltför utdragen process där förutsättningarna ändrats på e

rinna ut i sanden— bli till ingenting

Ris gör dåren vis.— Straff och bestraffning lär även den enfaldigaste att uppföra sig och fatta klokare beslut.

Ris gör gott barn.— Aga och disciplin formar lydiga och väluppfostrade barn — gammaldags syn på att bestraffning är nödv

riskera liv och lem— riskera att bli svårt skadad

(rita) kors i taket— (notera såsom) fullständigt oväntat

riva alla broar bakom— (idiomatiskt, reflexivt) avbryta förbindelserna, så att det är omöjligt att vända åter

riva av (en låt)— snabbt och slarvigt utföra (ett musikstycke)

Rivna kryddor lukta väl.— Saker och människor visar sina bästa egenskaper när de utsätts för prövning eller motgång.

(roa sig) för hela slanten— uteslutande (roa sig)

ro båten i land— klara av en besvärlig uppgift

Röd som en pion— Intensivt röd i ansiktet, vanligen av skam, blygsel eller ansträngning. Pionblomman är känd för sin

Röd som en ros— Intensivt röd i ansiktet, ofta av skam, genans eller ansträngning. Jämför en persons rodnad med en r

röd tråd— (idiomatiskt) genomgående temat

Röd tråd— Det genomgående, sammanhållande temat i något större sammanhang. Ofta på formen ”Den röda tråden”

ro hem— Lyckas slutföra något framgångsrikt.

ro hit— (idiomatiskt, vardagligt) räck hit (något); ge mig (något)

ro hit med (saltet)!— skicka hit (saltet) kvickt!

ro i land med något— lyckas med något

ro i land (med ngt)— lyckas fullborda (ngt)

röja (ngn) ur vägen— döda eller oskadliggöra (ngn)

röja ur vägen— få ur vägen, få bort, avlägsna

Roligt hade vi men tolvskillingen gick, sa bonden.(Småland) (SVO)— Nöjet var värt det men kostade pengar — roliga stunder har sitt pris.

Rom byggdes icke på en dag.— Stora och viktiga saker tar tid att bygga upp — tålamod och uthållighet krävs för att nå betydelsefu

ro (ngt) i land— lyckas fullborda (ngt)

Ropa inte hej förrän du är över bäcken.Ström (1981), p. 132— Fira eller jubla inte innan du verkligen lyckats — vänta tills målet är uppnått.

ropa varg— (försöka) skrämmas

röra om i grytan— genomföra stora förändringar

röra på benen— Ge sig ut och gå; motionera eller röra sig fysiskt i stället för att sitta stilla.

röra på hasorna— röra på benen

röra på spelet— sätta fart på benen, skynda sig

röra/riva upp himmel och jord (för ngt)— göra stor affär (av ngt)

(röra sig) som en oljad blixt— (röra sig) mycket fort

röra upp himmel och jord— sätta alla krafter i rörelse

rör på pinnarna— sätt fart på benen

Rosa bergen, men stanna på slätten.— Beundra gärna det storslagna och äventyrliga, men håll dig till det trygga och bekanta du redan känn

Rosad last är dubbel synd.— Att berömma eller förhärliga ett fel eller en last gör syndandet värre — man syndar både genom gärni

Rosa inte fisken förrän du har den på disken.— Fira inte eller skryt om något innan det verkligen är klart — saker kan gå fel i sista stund.

ros och ris— beröm och kritik

rosornas krig— ett inbördeskrig i England

roten till det onda— orsaken till ngt dåligt

Rött öre— vara fullkomligt pank; sakna pengar; luspank. De minsta valörerna förr i tiden var oftast i kopparle

Rött skynke— Något som väcker stark irritation.Frånmatadorensröda skynke som avser att reta upp tjuren itjurfäktn

ro upp sig— förbättra sitt läge genom egna ansträngningar

rubba ngns cirklar— störa ngns planer

rubba/störa ngns cirklar— rubba/störa ngns planer

rubb och stubb— Allt och alla utan undantag; hela sällskapet, samlingen eller tillhörigheterna i sin absoluta helhet

rubb och stubb— (idiomatiskt) alltihop, allt som hör till eller utgör något samt i användningar som ansluter sig här

Rubb och stubb— Allt, även det som tycks värdelöst i sammanhanget. ”Rubb” är den vissna grässtubben som finns kvar f

rulla hatt— Att rulla hatt är ett informellt uttryck för att festa och ha roligt, att leva lössläppt och njuta a

rulla sig i pengar— vara mycket rik

rulla tummarna— vara sysslolös

rulla tummarna— (idiomatiskt) vara sysslolös på grund av lättja eller brist på arbete

rulla ut den röda mattan (för ngn)— ge (ngn) ett högtidligt mottagande

runda ord— vardagliga ord för sexuella företeelser

rund om foten— Vardagligt uttryck för att vara tydligt berusad av alkohol, på gränsen till att tappa balansen; besk

rund om fötterna— Vardaglig variant av rund om foten; beskriver ett tillstånd av kraftig berusning där man har svårt a

rund under fötterna— Berusad och ostadigt gående; ha svårt att hålla balansen på grund av alkoholpåverkan, som om marken

rund under fötterna— (idiomatiskt) berusad

runt tal— ungefär, i runda tal

ruska liv— (idiomatiskt) genom ruskning väcka någon (som sover);

ruska tupp— (vardagligt) onanera

rycka fram— (militärt, idiomatiskt) framrycka

rycka i mungipan— (idiomatiskt) kittla till i ansiktet av undanträngt skratt

rycka på axlarna— (idiomatiskt) utföra en gest som visar likgiltighet

rycka på axlarna— visa likgiltighet

rycka på axlarna (åt ngt)— visa ointresse (för ngt)

ryckas bort— plötsligt avlida

ryckas bort— (eufemistiskt) dö; omkomma, förolyckas

rycka till— göra en snabb rörelse som reaktion på förskräckelse

rycka upp sig— själsligen ta sig samman

ryk och ränn!— Kraftfullt uppmanar någon att omedelbart lämna platsen eller situationen; ett häftigt och kategorisk

Ryktet sover icke.— Rykten sprids snabbt och slutar aldrig cirkulera — skvaller och information når alltid fram, oavsett

Ryktet växer medan det löper.— Rykten förstoras och förändras när de sprids vidare — varje person lägger till eller överdriver någo

rymligt samvete— föga känsligt samvete

rymma fältet— (idiomatiskt) synonym till fly fältet

rymma fältet— ge upp motståndet och fly

rynka på näsan— (idiomatiskt) göra en ringaktande grimas eller på annat sätt visa sitt ogillande

rynka på näsan (åt ngt)— visa sitt ogillande (av ngt)

rynka på näsan åt ngt— visa ogillande för ngt

Så är by som bonde.— Bygden och dess folk speglar varandra — miljö och människor formar och liknar varandra ömsesidigt.

så att det förslår— (mindre brukligt, idiomatiskt, förstärkande adverb) till fullo; mer än nog; ofantligt, oerhört, enor

så att det knakar— (mindre brukligt, idiomatiskt, förstärkande adverb) intensivt; påtagligt; med mycket ansträngning

så att säga— för att uttrycka sig så

så att säga— Fras som signalerar att det nyss sagda är en bild eller ungefärlig beskrivning snarare än bokstavlig

sacka efter— (börja) komma efter (andra)

säcka ihop— på grund av trötthet rasa ihop eller (kontrollerat) trilla omkull; sätta sig utan att orka resa sig

(sådana finns det) tretton på dussinet— (sådana finns det) väldigt många av

Sådana fiskar hör till sådant vatten, sa’ fan, när han fann munkar i rävkulan.— Lika söker lika — personer med liknande natur eller karaktär hamnar naturligt i samma miljö eller sä

Sådan bytta, sådant lock.— Lika barn leka bäst — saker som hör ihop passar naturligt till varandra, och man får vad man förtjän

Sådan fader, sådan son.Holm (1981), p. 58— Barn ärver sina föräldrars egenskaper och beteenden — sonen liknar och följer faderns fotspår.

Sådan fader, sådant barn.— Barn ärver ofta föräldrarnas egenskaper, beteenden och vanor — ungefär som "som pappan, så sonen".

Sådan herde, sådan hjord.— En ledare påverkar sina underordnade — ledarens karaktär och beteende speglas i gruppen han ansvarar

Sådan herre, sådan dräng/slav/hund.Ström (1981), p. 213— Underordnade liknar och speglar sin ledare — tjänare, anställda eller husdjur tar efter sin herres b

Sådan moder, sådan dotter.Paczolay (1997), p. 137— Döttrar liknar ofta sina mödrar i beteende och karaktär — som modern är, blir dottern.

Sådant arbete, sådan lön.— Kvaliteten på arbetet avgör belöningen — gör du dåligt arbete får du dålig lön, gör du bra arbete få

sådant händer i de bästa familjer— det är ingenting att bli upprörd över

sådant läder skall sådan smörja ha— sådana människor skall behandlas så

Sådant läder skall sådan smörja ha, sa skomakarn, brände upp stövlarna.(Dalarna) (SVO)— Dåligt material förtjänar dålig behandling — den som levererar skräp kan inte räkna med att bli beha

sådant växer inte på träd/trän— sådant är mycket ovanligt

så det förslår— (idiomatiskt, förstärkande adverb) till fullo; mer än nog; ofantligt, oerhört, enormt, väldigt

så det knakar— (idiomatiskt, förstärkande adverb) intensivt; påtagligt; med mycket ansträngning

så det står härliga till— intensivt, våldsamt, frenetiskt

sadla om— på nytt förse med sadel

så fan heller!— Kraftfullt utrop som avvisar ett påstående eller en uppmaning totalt — ett bestämt och ibland uppröt

så fort eller ivrigt som om det gällde livet— Att agera med extrem brådska eller iver, som om ens överlevnad stod på spel.

såga av den gren man själv sitter på— skada den eller det som man är beroende av

säga halva sanningen— bara säga en del av det man vet

säga ifrån— (intransitivt) (tydligt) förmedla till annan part att något som denna gör, orsakar eller direkt kan

såga jäms med fotknölarna— variant av såga vid fotknölarna

(säga ngt) på rak arm— (säga ngt) utan att närmare tänka efter eller undersöka

(säga ngt) rent ut— (säga ngt) utan varje omskrivning

Så går det till i krig; den som är hemma, så är han fri.— De som undviker farliga situationer klarar sig bättre än de som deltar — att hålla sig undan är en f

säga sin mening rakt på sak— Vara rättfram och ärlig; uttrycka sin åsikt utan omsvep eller diplomatiska undanflykter.

säga varken bu eller bä— säga varken det ena eller det andra

såga vid fotknölarna— (figurativt) såga totalt, ge skarp kritik åt, kritisera hårt, avfärda helt och hållet

Säg icke allt det du vet.— Var diskret och dela inte med dig av all information du har — tystlåtenhet och urskillning är klokt.

Säg mig, med vilka du helst umgås, och jag skall strax säga dig hurudan du är.— Man bedöms efter sitt sällskap — din karaktär avslöjas av vilka människor du väljer att umgås med.

så gott som— Nästan men inte helt och hållet — till allra största delen uppfyllt, men med en liten marginal kvar

så gott som— Uttryck som anger att något är i det närmaste fullständigt eller praktiskt taget sant; en kvalificer

så gott som (alla)— Nästan alla; i stort sett samtliga med bara obetydliga undantag.

sagt och gjort— utfört så fort det har sagts

Sagt och gjort uträttar saken fort.— När man handlar direkt efter vad man sagt, utan dröjsmål, löser sig saker snabbt och effektivt.

Sagt ord och kastad sten kan inte tas tillbaka.Stolpe (1987), p. 58— Ord du yttrat och stenar du kastat går inte att ångra — handlingar och uttalanden är oåterkalleliga.

så här års— (idiomatiskt) den här tiden på året

så (här) dags— vid den (här) tiden på dagen/dygnet

Så här har det suttit, sa’ pigan, passa’ ihop bitarna se’n hon hade slagit sönder porslinet.— Försöker dölja ett misstag genom att låtsas att det trasiga resultatet var det avsedda — skyller ifr

Så högt låter det, sa gumman, tuta i vantarna.(Norrland) (SVO)— Något som låter imponerande är i verkligheten anspråkslöst och obetydligt — ett sätt att deflera skr

så in i baljan (dum)— så till den (milda) grad (dum)

så in i Norden— (idiomatiskt) i hög grad, väldigt mycket

Så in i Norden— I hög grad, väldigt mycket

så in i norden (dum)— så till den (milda) grad (dum)

så in i vassen— (idiomatiskt) i hög grad, väldigt mycket

Så in i vassen— I hög grad, väldigt mycket

så in i vassen (dum)— till den (milda) grad (dum)

Så kan det gå när inte haspen är på.— Varning för konsekvenserna av slarv eller bristande försiktighet — när man inte håller ordning hände

saken är biff— (idiomatiskt, vardagligt) saken är klar, det är ordnat eller färdigt

saken är biff— saken är klar

saken är biff— (idiomatiskt, vardagligt) saken är klar, det är ordnat eller färdigt

saken är biff— saken är klar

Saken är biff— ”Saken är Oskar”. Sägs om något som är avgjort, problemet är nu löst, eller att man enats om hur man

saken är klar— det avgör saken

saken är klar— det är ordnat, det är färdigt

Säkerhet är ingen tro.— Man kan inte lita på antaganden — det som verkar säkert bör kontrolleras, inte bara tros.

säkert som amen i kyrkan— alldeles säkert

Säkert som amen i kyrkan— Något som ofelbart kommer att inträffa.

sakta i backarna— ta det lugnt; lugn och fin

sakta i backarna— (idiomatiskt) uppmaning ta det lugnt

sakta i backarna!— ta det lugnt!

Saktmod stillar vrede.— Lugn och mildhet dämpar ilska — ett fridfullt bemötande avväpnar den som är arg.

Så länge ännu en gnista av hopp finnes, är man ej fullt olycklig.— Hoppet ger kraft att uthärda svårigheter — så länge något hopp finns kvar är man inte helt förlorad.

Så länge dåren tiger, hålles även han för klok.— Den som inte vet något kan verka klok genom att hålla tyst — okunnighet avslöjas först när man öppna

Så länge det finns liv finns det hopp..Ström (1981), p. 122— Även i svåra situationer ska man inte ge upp, för möjligheten till förbättring kvarstår så länge man

Så länge jag tiger, är hemligheten min fånge, när jag har talat om den, är jag dess fånge.— Den som behåller en hemlighet har makten över den. Delar man den, förlorar man kontrollen och blir s

Så länge världen står ha’ tiggarna löss och hundarna loppor.— Vissa saker förblir alltid som de är — fattigdom och elände är en ofrånkomlig del av världen, oavset

så långt (jag kan se...)— så vitt (jag kan se...)

Saligare är giva än taga.— Att ge till andra ger större glädje och tillfredsställelse än att själv ta emot.

så ligger det till— så förhåller det sig

salig i åminnelse— som skall ihågkommas med heder efter sin bortgång

sälja mängt för omängt— sälja uppblandad vara i stället för ren

sälja sin förstfödslorätt för en grynvälling— byta ngt värdefullt mot ngt nästan värdelöst

sälja skinnet innan björnen är skjuten— (idiomatiskt) ta ut något i förskott

sälja skinnet innan björnen är skjuten— ta ut ngt i förskott

sälja skinnet innan björnen är skjuten— ta ut segern i förskott

Sälj inte skinnet förrän björnen är skjuten.Ström (1981), p. 304— Räkna inte med framgång innan den är säkrad — planera inte för vinsten innan målet är uppnått.

sälj inte skinnet innan björnen är skjuten— Baserat på varianter av Äsops fabeln Björnen och resandena. Ordagrant: 'Sälj inte skinnet innan björ

Sällan ser man vita korpar.— Sällsynta undantag finns, men de är extremt ovanliga. Vita korpar existerar i teorin, men man stöter

Sällan vållar en, att två träta.— Konflikter uppstår sällan av en persons fel — båda parter brukar bidra till en tvist.

Sällsamt hålles för undersamt.— Det sällsynta upplevs som underbart och fantastiskt — sällsynthet skapar beundran och värde.

sålt taska åt räven— gjort bort sig

Så många huvuden, så många sinnen.— Olika människor tycker olika saker — det finns lika många åsikter som det finns personer.

Så många svultna tjänare, så många tjuvar.— När tjänare behandlas illa och svälter, tvingas de stjäla för att överleva — dåliga arbetsvillkor sk

(samla allting) under en hatt— (samla allting) på samma ställe

samla damm— inte användas; vara bortglömd

Samlad makt har större kraft.— När människor eller krafter förenas blir de starkare tillsammans än var för sig.

samla glödande kol på ngns huvud/hjässa— göra ngn ångerfull

samla i ladorna— (försöka) skapa en förmögenhet

samlas till sina fäder— Dö och gå bort från livet; ett högtidligt och poetiskt uttryck för att återförenas med sina förfäder

(samma) andas barn— (med samma) egenskaper

samma andas barn— själsligen lika

sämre hälft— Skämtsam och ironisk benämning på sin make eller maka; antyder humoristiskt att den egna hälften av

Sämre har jag känt, sa bonden, kysste markattan.(Skåne) (SVO)— Man accepterar något obehagligt och låtsas som om det inte är så illa — galgenhumor inför en otrevli

samt och synnerligen— genomgående, utan undantag

Samvete är mer än tusende vittnen.— Det egna samvetet vet sanningen om dina handlingar bättre än alla yttre vittnen någonsin kan.

Samvetet ljuger icke.— Ens inre moraliska röst talar alltid sanning — man vet innerst inne vad som är rätt och fel.

så mycket du vet (det)!— därmed basta!

Så mycket har jag läst, att aldrig blir jag präst.— Mycket läsande och lärande kan paradoxalt göra en osäkrare — man fastnar i tvivel istället för att n

Såna ä di, sa tiggarn om lössen.(Norrland) (SVO)— Resignerad acceptans av det oundvikliga — tiggaren konstaterar lakoniskt att lössen bara är som de ä

Såna fiskar höra till sånt vatten, sa fan, fick se munken i rävlyan.(Norrland) (SVO)— Var och en hamnar där de hör hemma — lika barn leka bäst, illustrerat av djävulen som ser munken fas

så när— nästan, i det närmaste

sånär som på— med undantag av

så när som på (två lärare)— förutom (två lärare)

Sanning består när lögn förgår.— Sanningen överlever och visar sig rätt i längden, medan lögner avslöjas och försvinner.

Sanningen älskar ljuset.— Det som är sant tål att granskas och avslöjas — ärlighet och öppenhet gynnar sanningen.

Sanningen är svår att höra.— Ärlig feedback eller obehagliga fakta är ofta smärtsamma att ta emot, även när de är nödvändiga.

Sanningen har en fast botten.— Sanningen är stabil och pålitlig — den håller alltid, till skillnad från lögner som förr eller senar

Sanningen har ett segt huvud.— Sanningen är svår att undertrycka eller dölja — förr eller senare kommer den fram, oavsett hur mycke

Sanningen har ingen värre fiende än lögnen.— Lögnen är det som mest aktivt motverkar och förstör sanningen — den är sanningens farligaste och vär

Sanningen har svårt för att finna härbärge.— Folk vill ogärna höra eller ta emot sanningen — den är obekväm och möts ofta med motstånd.

Sanningen kan icke stickas under stolen.— Sanningen går inte att dölja eller hemlighålla — den kommer förr eller senare fram i ljuset.

Sanningen kommer slutligen i dagen.— Förr eller senare avslöjas alltid det som är sant, oavsett hur länge det hållits dolt.

Sanningen tränger igenom såsom en åskvigg.— Sanningen kommer alltid fram, plötsligt och oundvikligt, oavsett hur länge den döljs.

Sanning föder dygd.— Ärlighet och sanning skapar moraliskt gott beteende — den som lever i sanning utvecklar också dygd o

Sanning föder hat.— Att säga sanningen kan väcka ilska och fientlighet hos dem som inte vill höra den.

sånt är livet— uttrycker acceptans av motgång

Sånt är livet— Svensk variant avfranskansc'est la vie, att foga sig i omständigheterna.

Så ofta gnäggar sto som föl.— Barn ärver sina föräldrars vanor och beteenden. Ungarna gör som de vuxna gör.

Så olikt är väl förr vordet likt.— Saker som nu verkar helt olika var en gång likadana — allt förändras med tiden och ursprunget kan va

Såret läkes aldrig så väl, att det inte blir ärr efter.— Smärtsamma upplevelser lämnar alltid spår, även om man läker. Svåra händelser glöms aldrig helt — de

så sent som— Ändå så nyligen som; understryker förvåning över att något hänt förvånansvärt nyligen, trots att det

så sin vildhavre— umgås sexuellt med många olika kvinnor

Så skall den tas, sa han som tog loppan med tån.(Värmland) (SVO)— Man tar vara på tillfället och löser problemet med de medel som finns tillgängliga, hur klumpigt ell

så skall psalmerna gå— så skall det gå till

Så skeppa och få skeppa gör en fattig jordbrukare.— Sår man en skeppa och skördar bara en skeppa gör man ingen vinst och förblir fattig.

Såsplit— Att odla eller gynna oenighet som leder till missämja.

Så stor släkt trodde jag aldrig jag hade, sa fan om länsmannen.(Norrland) (SVO)— När någon mäktig eller inflytelserik person dyker upp, vill plötsligt alla vara bekant eller släkt m

Så stort skepp har väl förr seglat omkull som en vällingsgryta.— Även den mäktigaste kan falla — ingen är för stor eller stark för att misslyckas eller gå under.

satan i gatan— (vardagligt) ett vanligen skämtsamt kraftuttryck

säte och stämma— rätt att delta i överläggningar och beslut

så till den (milda) grad— väldigt mycket

så till sägandes— för att uttrycka sig så

satsa allt på ett kort— chansa på en enda möjlighet

satsa på fel häst— handla på grundval av felaktig förutsägelse

satsa på rätt häst— välja det rätta alternativet

sätta alla krafter i rörelse— Att mobilisera alla tillgängliga resurser och anstränga sig maximalt för att åstadkomma något.

sätta allt på ett bräde— riskera allt på en enda chans

sätta allt på ett kort— riskera allt på en enda chans

sätta armén på fredsfot— anpassa organisationen av krigsmakt till fredsförhållanden

sätta barn till världen— (avla och) föda barn

sätta bo— skaffa sig ett eget hem

sätta bocken till trädgårdsmästare— ge ngn ett uppdrag som han passar mycket illa för

sätta bocken till trädgårdsmästare— göra en förövare (bocken äter blommor) till övervakare (trädgårdsmästare)

sätta dit— (transitivt) placera (något) på eller i ett (större) föremål, så att det sitter fast eller stilla dä

sätta efter— börja förfölja

sätta en ära i (att utföra) ngt— låta (utförandet av) ngt vara avgörande för sin personliga heder

sätta en käpp i hjulet (för ngn eller ngt)— åstadkomma ett direkt hinder (för ngn eller ngt)

sätta en käpp i hjulet (för ngn/ngt)— hindra (ngn/ngt)

sätta en rova— (idiomatiskt) ramla plötsligt och tungt

sätta en rova— ramla plötsligt och tungt

Sätta en rova— Att ramla plötsligt och tungt.

sätta ett frågetecken i marginalen— ställa sig tvivlande

sätta/få ngt i vrångstrupen— av misstag få ned ngt i luftstrupen

sätta fart på benen, skynda sig— Att öka takten och börja springa eller röra sig snabbt, hasta iväg.

sätta fast— Gripa eller avslöja någon i ett felaktigt beteende, ta fast en person som begått något olagligt elle

sätta fingret på— (idiomatiskt) definiera, fastställa, ange

sätta fingret på en öm punkt/den ömma punkten— avslöja (den största) svagheten

sätta fjutt på— tända eld på, orsaka något att brinna

sätta griller i huvudet— (idiomatiskt) ge någon underliga idéer; få någon att inbilla sig något felaktigt

sätta hårt mot hårt— besvara (ovänlig handling) med kraftfull motåtgärd

sätta horn på (sin make)— begå sexuell otrohet mot (sin make)

sätta in alla krafter— Mobilisera all sin energi och alla resurser för att nå ett mål; ge allt man har.

sätta i sig— äta glupskt

sätta käppar i hjulet— (idiomatiskt) åstadkomma ett direkt hinder, ofta på otillbörligt sätt

Sätta käppar i hjulet— Att förhindra eller försvåra något, ofta avsiktligt.

sätta klackarna i marken— (försöka) bromsa

sätta kniven på strupen på ngn— pressa eller hota ngn

sätta livet till— (idiomatiskt) dö

sätta livet till— mista livet

sätta munlås på (ngn)— hindra (ngn) att tala fritt

sätta myror i huvudet (på ngn)— ge (ngn) något besvärligt att tänka på

sätta någon på plats— ödmjuka eller tillrättavisa någon

sätta näsan i vädret— uppträda på ett överlägset sätt

sätta näsan i vädret— (idiomatiskt) vara alltför stolt

sätta näsan i vädret— uppträda på ett överlägset sätt

sätta ned foten— (anglicism, idiomatiskt) säga till, säga ifrån, kräva, insistera

sätta ner foten— insistera på något, kräva något eller vägra bestämt för att visa auktoritet och bestämdhet

sätta (ngn/ngt) ur spel— oskadliggöra (ngn/ngt)

sätta (ngn) på det hala— bringa (ngn) i förlägenhet

sätta (ngn) på en piedestal— okritiskt berömma eller dyrka (ngn)

sätta (ngn) på plats— skarpt tillrättavisa (ngn)

sätta ngn på plats— förödmjuka eller platta till ngn

sätta (ngn) på pottkanten— bringa (ngn) i förlägenhet

sätta (ngt) i verket— börja utföra (ngt)

sätta (ngt) på spel— riskera (ngt)

sätta ngt på undantag— ge ngt en försumbar position eller betydelse

sätta p— (idiomatiskt) sätta stopp för, stoppa, förhindra

sätta på— sätta igång, slå på, knäppa på, starta; förmå en apparat att börja utföra det den är avsedd att göra

sätta på pränt— Skriva ned något i skrift för att bevara eller formalisera det; göra något officiellt och beständigt

sätta på pränt— Att nedteckna något skriftligen för att göra det officiellt och bestående; att formalisera tankar, b

Sätta p för något— Att stoppa något.

sätta p för (ngt)— stoppa eller förhindra (ngt)

sätta pricken över i— Avsluta något genom att fullborda alla detaljer.

sätta pris på— Värdesätta och uppskatta något eller någon högt; inse och erkänna värdet hos något man är tacksam fö

sätta punkt— (idiomatiskt) få att upphöra; stoppa

sätta punkt för— göra slut på, avsluta något helt

sätta sig fast— Att fastna eller bli kvar på ett ställe; om en idé, vana eller känsla som etablerar sig och inte låt

sätta sig i säkerhet— (idiomatiskt) vid fara flytta sig från en osäker (farlig) plats till en plats som är säker

sätta sig i sinnet (att göra ngt)— bestämt föresätta sig (att göra ngt)

sätta sig mellan två stolar— inte inta en klar ståndpunkt i valet mellan flera möjligheter

sätta sig på— (idiomatiskt, vardagligt) ha klart för sig, veta med övertygelse, skriva upp, ge sig fan på

sätta sig på (bak)hasorna— motsätta sig ngt

sätta sig på bakhasorna— spjärna emot

sätta sig på bakhasorna— (idiomatiskt) göra motstånd

sätta sig på näsan på ngn— bestämma över ngn

sätta sig på sina höga hästar— uppträda överlägset och nedlåtande

sätta sig på skolbänken (igen)— börja studera (igen) vid vuxen ålder

sätta sig till doms över (ngn/ngt)— sätta sig som (informell) domare över (ngn/ngt)

sätta sig upp mot— Att aktivt motsätta sig och trotsa en auktoritet, regel eller person; att vägra underkasta sig och i

sätta sin fot (på ngn plats)— besöka (ngn plats)

sätta (sin) lit till (ngn/ngt)— lita på (ngn/ngt)

sätta sin prägel på— (idiomatiskt) ge sitt karakteristiska respektive ett visst karakteristiskt utseende

sätta sin sista potatis— (idiomatiskt) göra en ödesdiger handling som leder till uteslutning eller livets avslut

sätta sitt ljus under skäppan— dölja sin förmåga

sätta sitt ljus under skäppan— inte dölja sina goda gärningar

sätta sitt ljus under skäppan— (idiomatiskt) dölja sin förmåga av blygsamhet

sätta sitt ljus under skäppan— inte dölja sina goda gärningar

Sätta sitt ljus under skäppan— Att vara alltför blygsam om sina egna talanger.

sätta sprätt på pengarna/arvet— snabbt slösa bort pengarna/arvet

sätta/sticka svansen mellan benen— Att backa undan av rädsla eller skam och ge upp utan kamp; retirera ödmjukt som ett skrämt djur som

sätta stopp— få att upphöra; stoppa, förhindra

sätta/ta det långa benet före— Att skynda sig och ta långa steg för att komma fram fortare; att öka tempot och inte slösa bort en e

sätta till alla klutar— (idiomatiskt) uppbjuda alla krafter

sätta till alla klutar— uppbjuda alla krafter

Sätta till alla klutar— Att uppbjuda alla krafter.

sätta tonen— Bestämma eller etablera stämningen och karaktären för något, ofta genom att göra något som påverkar

sätta tummen i ögat på någon— ofta med humor påpeka nått om andras beteende

sätta värde på (ngt)— uppskatta (ngt)

sätt fart på benen— Uppmaning att skynda sig, röra på sig snabbare eller komma i gång med något utan dröjsmål.

Sätt paddan på en guldstol, så hoppar hon åter ned i pölen.— Ens sanna natur går inte att förändra — hur fin omgivning man ger någon återvänder de ändå till sina

Satt sin sista potatis— Att vara utesluten från vidare deltagande i ett visst sammanhang.

Så tyst att man kan höra en knappnål falla— Att något är mycket tyst, så tyst att man skulle höra en knappnål om den föll till golvet/marken.

så vind och skörda storm— ge upphov till en tvist och få en häftig strid

så vitt (jag kan se...)— Så långt man kan bedöma utifrån tillgänglig information; efter vad man kan överblicka.

så vitt (jag vet)— i den utsträckning (jag vet)

sedan någon gick i kortbyxor— (idiomatiskt, skämtsamt) sedan /inflikad person/ var ett gossebarn; sedan en mycket lång tid tillbak

Sedan skadan är skedd, vet var man råd.— När något redan gått fel inser man i efterhand vad man borde ha gjort — visdom kommer för sent.

se där— interjektion som används när man lärt sig något, oftast oväntat, nytt

Seden tager man, dit man kommer.— Anpassa dig till de seder och traditioner som råder på den plats du befinner dig — ungefär som "i Ro

se djupt i glaset— dricka för mycket alkohol

se döden i vitögat— (idiomatiskt) vara utsatt för livsfara, t.ex. vara med om en olycka eller vara mycket sjuk, och klar

Sedvänja gör ofta lag.— Gamla vanor och seder brukar med tiden bli officiella regler eller lagar som alla förväntas följa.

Se först, tala sedan.— Tänk efter och observera noggrant innan du uttalar dig — förhasta dig inte med ord eller omdömen.

se fram— med glädje vara medveten om (en kommande tidpunkt, företeelse eller omständighet som subjektet förvä

se fram emot— förvänta sig ngt positivt av

se framför— (reflexivt, bildligt) föreställa sig eller tänka (om något i framtiden) i bilder

se genom fingrarna— ha överseende (med), tolerera, låta passera utan anmärkning

se genom fingrarna med ngn/ngt— överse med ngn/ngt

se genom fingrarna med ngt— låta ngt passera utan anmärkning eller bestraffning

Se glad ut, sa han som piska hustru sin.(Göteborg) (SVO)— Uppmaningen att hålla god min i elakt spel — se glad ut utåt trots att man gör eller upplever något

(segla) för babords halsar— (segla) med vinden från babord

segla för om masten— tjänstgöra som vanlig (underordnad) sjöman

(segla för) öppen vind— (segla med) vindriktning i förhållande till kursen, som medger manövrer åt båda sidor

segla med lik i lasten— ha ngt ödesdigert eller hämmande att dras med

(segla under) falsk flagg— (uppträda under) falsk beteckning

se grandet i sin broders öga men inte bjälken i sitt eget— ha skarp blick för andras små fel men inte för sina egna stora

se grandet i sin broders öga men inte bjälken i sitt eget— (idiomatiskt) ha skarpt öga för andras mindre fel, men inte för sina egna stora

Seg som sirap— Mycket långsam och trög.

se i kors— Att skela, det vill säga ha en synrubbning där ögonen inte pekar i samma riktning och bilden upplevs

se i syne— se ngt som ej har verklig yttre motsvarighet

se i syne— \"se\" något som inte finns; inbilla sig att man ser något; missta sig på att ha sett något

se långt efter (ngn)— se tankfullt eller längtansfullt efter (ngn)

se ljusare på situationen!— Uppmaning att vara mer optimistisk och inte fastna i mörka tankar.

se mellan fingrarna— Medvetet ignorera eller blunda för något dåligt eller oönskat

Sen bättring är sällan ren.— Den som ändrar sitt dåliga beteende sent — ofta efter att ha blivit påkommen — gör det sällan av äkt

se Neapel och sedan dö— efter att ha upplevt något stort finns det inget mer värt att göra

se ned på ngn— Att förakta eller betrakta någon som underlägsen — visa överlägsenhet och brist på respekt gentemot

se ngn över axeln— se ned på ngn

se ngt i (ett) nytt ljus— se ngt ur en ny synvinkel

se ngt i vitögat— direkt och modigt möta ngt (farligt)

se ngt ur en ny synvinkel— Att betrakta något från ett annorlunda perspektiv och därigenom få ny förståelse eller insikt.

sent omsider— efter långt dröjsmål; till slut, till sist, slutligen, äntligen

sent omsider— efter lång väntan

sent omsider— efter långt dröjsmål; till slut, till sist, slutligen, äntligen

sent ska syndaren vakna— Det dröjer länge innan en felgörare inser sitt misstag och ångrar sig

Sent ska syndarna vakna— att alltför sent ta sitt förnuft till fånga / göras det rätta. Uttrycket kommer från Psalm 165 i 181

se om sitt hus— ordna sina angelägenheter

se om vingarna bär— försöka klara sig själv

se över axeln— se ner på någon

Ser du icke vattnets botten, så sätt ej din fot däri.— Ge dig inte in i något om du inte kan överblicka riskerna — oklar situation kan dölja faror.

ser man på!— det var oväntat!

se rött— bli arg, bli ilsken, bli vred, bli ursinnig

se sanningen i vitögat— acceptera (obehagliga) fakta

se sig blind— bli blind genom att titta på någon eller något

se sig för— vara uppmärksam för att undvika skador

se (sig) i månen efter (ngt)— se förgäves efter (ngt)

se sig led— bli utledsen av att titta (länge) på någon eller något

se skära elefanter— ha hallucinationer

Se skogen för alla träd— Ofta på formen ”Inte se skogen för alla träd” Att inte se de stora sammanhangen eftersom man koncent

se snett på ngn— iaktta ngn med viss fientlighet

Se som en örn— Ha extremt bra syn.

se spöken (mitt på ljusa dagen)— se faror eller svårigheter som inte finns

se spöken mitt på ljusa dagen— vara rädd i onödan

se syner— ha synupplevelse utan verklig yttre motsvarighet

se tiden an— vänta medan ngt utvecklar sig

se till att (ngt) inte går till spillo— Att vara sparsam och noga så att inget slösas bort eller förfars i onödan.

se tillbaka— kolla eller tänka (sig) tillbaka på (en särskild period av) det förflutna

se/titta snett på (ngn)— vara förargad eller avundsjuk på (ngn)

se upp— vara uppmärksam, vara vaksam, vara på sin vakt

se upp— påkalla uppmärksamhet

se upp i backen sju hål i nacken— se upp för sånt som kommer uppifrån (sägs ofta vid vinterlek)

se upp till— betrakta, vörda, hysa beundran för

Se ut som en fågelholk— Se otroligt förvånad ut och bli mållös. Munnen formad som ett 'o' likt fågelholkens ingångshål.

Se ut som en säck potatis— "Sträck på dig, du ser ut som en säck potatis!".

Se ut som ensvinstia— Ett utrymme som är mycket smutsigt/lortigt.

(se ut som) ett levande frågetecken— (se) ytterst frågande (ut)

(se ut) som fallen från himlen— (se ut att vara) ytterst förvånad

se ut som om man sålt smöret och tappat pengarna— se ledsen och bekymrad ut

(se ut) som sju svåra år— (se ut) på ett förfärligt sätt

Se ut som sju svåra år— Se förskräcklig ut.

shit pommes frites— (vardagligt, skämtsamt) utrop av förvåning eller fascination

sida upp och sida ned— något som det skrivs mycket om

sida vid sida— intill varandra i samma riktning, på samma sida (i en konflikt)

(siffrorna) talar sitt tydliga språk— innebörden (i siffrorna) är entydig och lätt att utläsa

Sig själv till straff och androm till varnagel.— Den som handlar fel bestraffas av sina egna misstag, medan andra får en varning och lärdom av det in

sikta högt— ha stora och svåruppnåeliga mål

sikta in sig på— Rikta sin uppmärksamhet eller sina ansträngningar mot ett bestämt mål eller en person.

sikta mot skyn så träffar du skogsbrynet— sätt målet högt så uppnår du ett bättre resultat

sikta mot stjärnorna— sätta upp höga mål för sig själv

sila mygg och svälja kameler— hänga upp sig på småsaker men låta grövre fel eller brister passera

sila mygg och svälja kameler— (idiomatiskt) göra stor affär av småsaker och inte beakta långt viktigare saker

Sila mygg och svälja kameler.— Bry sig om småsaker och detaljer men ignorera stora, uppenbara problem.

sila snacket— (idiomatiskt) hyfsa sitt språk och tänka på innehållet i vad man säger, särskilt anpassa med tanke p

sila snacket— hyfsa sitt språk

Silver och guld är var man huld.— Den som har pengar och rikedom får vänner och välvilja från alla håll.

simma lugnt— ta det lugnt

simma mot strömmen— Gå emot den rådande opinionen.

Sin beskärda del— Den del som tillkommer en, den del man förtjänat, på gott eller ont.

sin egen herre— Vara självständig och oberoende.

singla slant (om ngt)— kasta upp ett mynt och låta ett avgörande bero på vilken sida som hamnar uppåt

sin vana trogen— i enlighet med sin vana

si och så— inte något vidare, inte så bra; på en skala från måttligt illa till tämligen illa

(si) så där— Ungefär på det viset eller i den storleksordningen — används för att ange en ungefärlig bedömning ut

si så där— ungefär mitt emellan ytterlägena

sista dagar(na)s heliga— mormoner(na)

sista man på skansen— den siste kvarvarande försvararen

sista paret ut— en tafattlek med parvis springande deltagare som jagas av en tredje deltagare

sista skriket— senaste modet

Sista sticket gäller.— Det som händer sist avgör resultatet — den sista handlingen eller insatsen är den som räknas och ger

sista vilja— testamente, önskan som någon gett uttryck för inte långt innan denne dött

Siste man på skansen— Den siste kvarvarande försvararen påfästningsvallen.

sist och slutligen— (idiomatiskt, ordpar, finlandssvenska) när allt kommer omkring, till sist, till slut

sitta av (straff)— avtjäna (straff) i fängelse

sitta i fängelse— Vara frihetsberövad och inlåst; avtjäna ett fängelsestraff.

sitta inne— sitta i fängelse

sitta inne— avtjäna fängelsestraff

sitta i orubbat bo— få disponera sin avlidne makes tillgångar utan arvsskifte under sin livstid

Sitta i orubbat bo— äldre juridisk term, ofta återfunna i testamenten, med betydelsen behålla och disponera boet (arvet)

sitta i samma båt— ha samma problem

sitta kvar— tvingas stanna kvar i skolan efter skoldagens slut

sitta långt inne— först efter stora svårigheter uppnås eller erhållas

(sitta) med skägget i brevlådan— (vara) i knipa

sitta med skägget i brevlådan— (idiomatiskt) vara i klämma

(sitta) med tummen i brevlådan— (vara) i knipa

sitta på höga hästar— göra sig viktig, och att därvid inte vilja lyssna tillräckligt på motparten

Sitta på sten är också vila.— Även en enkel eller obekväm vila räknas — man bör vara tacksam för varje rast, hur anspråkslös den ä

sitta på understol— vara tvungen att stå till svars

sitta säkert/löst i sadeln— ha en trygg/otrygg ställning

sitta som berget— sitta mycket hårt

Sitta som en smäck— Något passar mycket bra, se även "Som handen i handsken". Ensmäckär en typ av mössa, ofta med skärm;

sitta som ett korvskinn— (idiomatiskt) vara mycket åtsmitande, sitta (alltför) snävt (om kroppen)

sitta som ett tänt ljus— sitta alldeles stilla och uppmärksamt

Sitta som i en rävsax— Hamna i en prekär/svår situation orsakad av andra, medvetet eller omedvetet, som man har svårt att t

(sitta) som på nålar— (sitta och vara) mycket otålig och ängslig

Sitta som på nålar— Vara nervös inför något som snart ska ske.

sitta stilla och uppmärksamt på bakbenen (med framtassarna i luften)— Om en hund som sitter lydig och alert i tiggarställning, bildligt om att vara uppmärksam och väluppf

sitta still i båten— att inte vidta drastiska åtgärder (i en svår situation) utan i stället vänta eller fortsätta som inn

sitta vackert— sitta stilla och uppmärksamt på bakbenen (med framtassarna i luften)

Sitta/vara (uppe) i smöret— Ha det gott ställt; att ha det bra; att ha tur. JämförKomma upp i smöret.

själv är bästa dräng— man gör oftast något bäst när man gör det själv

själv är bästa dräng— det är effektivare att göra ngt själv än att be ngn annan

Själv är bästa dräng.— Man gör saker bäst själv, utan att förlita sig på andras hjälp.

själv är bäste dräng— man gör oftast något bäst när man gör det själv

själv orsaka sin olycka— Genom egna handlingar eller beslut skapa de problem som drabbar en; vara sin egen värsta fiende.

självsvåldigt sätta sig över alla hänsyn— Hänsynslöst strunta i regler och konventioner; egenmäktigt göra som man vill utan hänsyn till andra.

själv (utan Guds eller ngn annans hjälp) skapa sin lycka— Vara sin egen lyckas smed — på egen hand och genom egna insatser forma sitt öde.

sjön suger— man får aptit på sjön

Sjön suger, sa bagarn, gick över Slussen.(Stockholm) (SVO)— Bagaren ogillar att ta sig över sjön och väljer istället den praktiska vägen via Slussen — humoristi

sjösätta brungäddan— (vardagligt) defekera

Sjudande gryta kan stillas med litet (kallt) vatten.— En upphetsad eller konfliktfylld situation kan lugnas med en liten, lugn insats.

Sjukdom är dödens sändebud.— Sjukdom varnar om att döden kan vara nära — den fungerar som ett förebud eller en påminnelse om live

Sjukdomen kommer till häst och går bort till fots.— Sjukdom slår till snabbt men läker långsamt — man blir sjuk på ett ögonblick men tillfrisknar tar lå

sjuk humor— skämtande med tragiska företeelser

Sjuk mun smakar allting bittert.— Den som är sjuk eller mår dåligt uppfattar allt negativt — ens tillstånd färgar hur man upplever omv

sjunde himmel— (idiomatiskt) tillstånd av gränslös lycka

(sjunga) för full hals— (sjunga) så starkt man kan

sjunga på sista versen— (idiomatiskt) närma sig slutet, icke ha lång tid kvar

Sjunga som en näktergal— Sjunga väldigt vackert

Sjunka som en sten— Snabbt gå under, eller misslyckas

Sju timmar sova är nog för både gammal och ung.— Sju timmars sömn räcker för alla, oavsett ålder — varken mer eller mindre behövs för god vila.

sjutton också— mild ickevulgär svordom

sju tusan— (ålderdomligt) ett förstärkande uttryck

Skabbig häst tål ingen skrapa.— Den som har dåligt samvete eller känner sig skyldig tål inte kritik eller granskning.

skåda hunden efter håren— döma efter utseendet

skåda inte given häst i munnen— Att inte kritisera eller ifrågasätta något man har fått utan att behöva betala för det

Skåda inte given häst i mun.Ström (1981), p. 308— Var inte otacksam mot en gåva — acceptera den utan att kritisera eller ifrågasätta dess värde.

Skadan är snart gjord, men sent botad.— Det går snabbt att orsaka skada, men det tar lång tid att läka eller rätta till den.

skada (ngn) till liv och lem— skada (ngn) svårt

Skadeglädjen är den enda sanna glädjen.Åberg (1997), p. 85— Glädje över andras olycka är den mest äkta och oförfalskade känslan av lycka som finns.

skägget i brevlådan— pinsam eller besvärlig situation man är fast i

Ska jag dö så kan jag lika gärna dö med detsamma, sa torparn och satte eld på stugan där han låg i sängen.(Norrland) (SVO)— Fatalistisk humor om att acceptera sitt öde fullt ut — om undergången ändå är oundviklig kan man lik

Ska jag dö så ska jag vara säker om saligheten, sa gumman, släpade sig till kyrkan om söndan.(Halland) (SVO)— Överdrivet fromhetsnit — den som är rädd för döden gör allt för att säkra sin frälsning, oavsett bes

skaka galler— (idiomatiskt) sitta i fängelse

skaka galler— sitta i fängelse

Skaka något ur ärmen— Göra något med till synes stor lätthet. Uttrycket kommer från att ärmar tidigare var mycket rymliga

skaka som ett asplöv— (idiomatiskt) darra som ett asplöv

Skål bror, sa fan, söp med länsman.(Västergötland) (SVO)— Även fiender kan dricka tillsammans; gemensamt rus suddar ut sociala och moraliska gränser.

skälla som en bandhund— gräla ursinnigt

skållat troll— någon som har väldigt bråttom

Skall det vara gille, sa' käringen, så låt oss steka den andra sillen med.— Om man ändå festar ordentligt kan man lika gärna lägga på lite mer — man ska inte snåla när man väl

Skall man bära horn, så är det åtminstone gott att de är förgyllda.— Om man ändå måste uthärda en förnedring eller olycka, är det tröst att åtminstone få något gott elle

Skall man slåss med hundar, bör man ha en käpp i vardera handen.— Var väl förberedd och ha tillräckliga resurser när du konfronterar svåra motståndare eller utmaninga

Skällsord är vanligen lögn.— När någon skriker skällsord överdriver eller ljuger de ofta — ilskan driver fram falska anklagelser

Skälm den som gör mer än han kan.— Den som tar på sig mer än han förmår är en dåre — håll dig inom dina förmågor och gör inte mer än du

skälva som ett asplöv— (idiomatiskt) darra som ett asplöv

Skam att tigga en vitten av en stackare.— Det är skamligt att be om pengar från någon som själv är fattig och har det svårt.

skam den som ger sig— man skall inte ge upp

Skam den som ger sig.Östergren (1978), p. 9— Den som ger upp skämmer ut sig — man bör kämpa vidare och inte ge sig förrän målet är nått.

Skamlös mun stryker ingen odygd ut.— Den som talar skamlöst och utan skam utplånar inte sina egna fel eller dåliga handlingar genom det.

skämma bort— göra någon bortskämd genom att ge för mycket hjälp, gåvor eller tjänster

skämmas ögonen ur sig— skämmas i hög grad

Skammen går stundom på torra landet.— Ingen är skyddad mot skam — den kan drabba vem som helst, var som helst, även i trygga och vardaglig

skam och nesa— förstärkningsuttryck för skam

Skämta ej med helgonen, de gör järtecken.— Varna mot att håna eller leka med mäktiga eller heliga – de kan hämnas eller skapa oväntade konsekve

Skämta i tid är stor klokhet.— Att skoja och vara lättsam i rätt läge visar på klokskap och social intelligens.

skämta (på ngns/ngts bekostnad)— Att driva med någon eller något, göra narr av på ett lättsamt eller elakt sätt.

skämt åsido— sägs efter att ett skämt har sagts, när man vill återgå till att vara seriös

skämt åsido!— nog skämtat --- till saken!

skam till sägandes— skamligt nog

skam till sägandes...— jag beklagar, men...

skänka livet åt— Att föda och bringa ett nytt liv till världen; ett högtidligt eller poetiskt sätt att säga att en kv

skänk från ovan— Något oväntat och välkommet som upplevs som en välsignelse.

Skänk från ovan— Någonting man verkligen har behov av och som kommer oväntat.

skapa historia— göra något så viktigt att det kommer att kommas ihåg lång tid framöver

skåpa ut— (vardagligt) överlägset besegra (motståndare eller medtävlare)

skapt som en nors— Nedsättande om någon som uppfattas som extremt dum eller enfaldig; jämförelsen med en liten obetydli

skära alla över en kam— (orättvist) bedöma alla på samma sätt

skära breda remmar ur ngns hud— förse sig på ngns bekostnad

skära/gnissla tänder— vara mycket arg

skära guld med täljknivar— ägna sig åt mycket lönande (men ändå föga ansträngande) verksamhet

skära lagrar— vinna mycken ära

skära (ngn) i hjärtat— väcka smärtsamt starka känslor av medlidande eller beklagande (hos ngn)

skära pipor i vassen— utnyttja ett lägligt tillfälle

skära tänder— vara mycket ilsken

skära tänder— gnissla med tänderna

skära/tränga genom märg och ben— påverka djupt och intensivt

skärma av— hindra syn eller ljusspridning medelst ett fysiskt föremål (skärm) som placeras emellan

skärra upp— Göra nervös, upprörd eller uppjagad; störa någons lugn och framkalla oro, irritation eller agitation

Skatan flyger aldrig så långt, att ej stjärten följer med.— Man kan inte fly sin egen natur eller sitt förflutna — karaktären följer med vart man än går.

skatta åt förgängelsen— dö eller förintas

Skatta honungen så, att också bina har sin näring.— Ta inte mer än du behöver — lämna tillräckligt kvar åt dem som skapar värdet, annars upphör produkti

skelett i garderoben— (idiomatiskt) något obehagligt som man försöka dölja, de svarta hemligheterna som kommit i dagen

Skelett i garderoben— Variant:Ha lik i garderoben

(skicka ngt) med tidigaste förbindelse— Skicka något med första tillgängliga transport eller leveransmöjlighet; så snart som möjligt.

(skildra) i stora/korta/raska drag— (skildra) sammanfattningsvis/kort/snabbt

skilja agnarna från vetet— skilja det värdelösa från det värdefulla

skilja agnarna från vetet— (idiomatiskt) i ett visst sammanhang, välja endast det som är utav värde eller betydelse

skilja fåren från getterna— skilja de goda från de onda

skiljas från jordelivet— (eufemistiskt) dö

Skillnad på folk och fä, sa fan, skapade länsman.(Göteborg) (SVO)— Myndigheter och överheten skapar orättvisa klasskillnader mellan människor — en satirisk kritik mot

skillnad till säng och säte— hemskillnad

skina som solen i Karlstad— skina intensivt

Skingrad makt är snart besegrad.— Splittrad och osamlad makt kan lätt besegras — enhet och sammanhållning ger styrka.

skingras för alla vindar— skingras åt alla håll

skingras för vinden— Spridas åt alla håll; om en grupp som upplöses och försvinner.

skingras som agnar för vinden— skingras åt alla håll

Skinnet är det bästa på räven.— Det mest värdefulla med en räv är pälsen — yttre egenskaper kan vara det mest värdefulla hos någon e

Skinn på näsan— Bestämd och viljestark, särskilt om kvinnor.

Skir som en nyutsprungen ros— Späd, ömtålig och vacker

skita i— (vardagligt) inte bry sig om (alls)

skita i det blå skåpet— (idiomatiskt) göra bort sig

skit samma— sägs om något som man inte bryr sig om eller om något som inte spelar någon roll

Skjortan är mig närmare än tröjan.(Jfr Filipp. 2:4).— Egna intressen och närmaste anhöriga prioriteras före andras behov.

skjuta i höjden/vädret— Öka mycket snabbt och dramatiskt på kort tid; om priser, popularitet eller tillväxt som stiger brant

skjuta i vädret— växa hastigt

skjuta sig själv i foten— (idiomatiskt) som en del av ett argument eller diskussion utföra en handling som syftar till att stö

skjuta sparvar med kanon— använda alltför kraftiga medel för att bekämpa ngn/ngt

Skjuter man ofta, så träffas väl målet.— Ju fler försök man gör, desto större chans att lyckas. Uthållighet och upprepning ökar möjligheten a

Skjut inte dig själv i foten.Hans Schottmann, Vergleichende Idiomatik des Schwedischen, p. 74— Undvik att göra något som skadar dina egna intressen eller försvårar din egen situation genom oförsi

skjut inte på pianisten, han gör så gott han kan— kritisera inte ngn skoningslöst

Skogen är fattig mans tröja.— Skogen ger ved och värme åt den fattige — naturen är de resurslösas skyddsnät mot kyla.

Skogen har öron och marken ögon.— Någon kan alltid se eller höra vad du gör eller säger, även när du tror att du är ensam.

skogens gröna guld— (skogsbruk) (metafor för) de ekonomiskt värdefulla träden i skogen

skogens röda guld— Poetisk benämning på lingon, som växer vilt i skogen och sedan länge betraktats som en värdefull och

Skog och olycka växa medan vi sover.— Problem och motgångar växer om man inte är uppmärksam — precis som skogen tyst breder ut sig utan at

Skomakare bli vid din läst.— Håll dig till det du kan och lägga dig inte i sådant som ligger utanför din kompetens.

skomakare bliv vid din läst!— håll dig till den (livs)uppgift du har fått!

Skomakarens hustru och smedens märr är alltid sämst skodda.— Den som är expert på något försummar ofta att använda sin kompetens för de närmaste — skomakaren lag

Sköna kläder skyler ofta stora sorger.— Yttre elegans och fina kläder kan dölja inre lidande — den som ser välmående ut bär ofta på dolda be

Skönhet får många domare.— Alla har åsikter om vad som är vackert — skönhet bedöms och diskuteras av många, eftersom den är sub

Skönhet och kyskhet, visdom och rikedom, ungdom och måttlighet, ålderdom och hälsa, finnas sällan tillhopa.— Livets goda egenskaper kommer sällan i par — skönhet och dygd, rikedom och visdom förenas sällan hos

Skon skall vara efter foten, men icke foten efter skon.— Lösningar och regler ska anpassas efter människors behov — inte tvärtom.

Skönt blomster vissnar snart.— Det som är vackert håller inte länge — skönhet och ungdom är flyktiga och försvinner snabbt.

skördas av liemannen— (eufemistiskt) dö, lämna jordelivet

skörda/vinna lagrar— vinna beröm eller ära

Skörlevnad får ond trevnad.— Den som lever ett lösaktigt och omåttligt liv drabbas till slut av elände och olycka.

Skör som kristall— Mycket ömtålig och måste hanteras extremt varsamt.

skörta upp— bedra genom att ta för högt pris

sköta magen— (formellt, medicin) ha avföring

sköta sig— hålla ordning på sina åtaganden

sköta/spela sina kort väl— väl utnyttja sina möjligheter

skräda orden— (idiomatiskt, mindre brukligt) skickligt välja sina ord

Skräda orden— Skickligt välja sina ord. Används ofta i formenatt inte skräda orden.

skrämma någon från vettet— göra någon mycket rädd

skrämma (ngn) från vettet— skrämma (ngn) mycket

skrämma slag på ngn— skrämma ngn mycket kraftigt

skrapa med foten (för ngn)— bete sig ödmjukt (mot ngn)

skratta hela vägen till banken— (idiomatiskt) belåtet tjäna mycket pengar, ibland lättförtjänta och på bekostnad av andras misstag e

skrattar bäst som skrattar sist— bäst att inte (självsäkert) jubla i förtid

Skrattar bäst som skrattar sist.— Den som vinner till slut har det sista skrattet — slutresultatet avgör vem som egentligen hade rätt.

skratta sig fördärvad— skratta okontrollerat

skratta ut— göra sig lustig över någon

skrida till verket— (idiomatiskt) sätta igång med något

Skrida till verket— Sätta igång med något.

skriften på väggen— Ett tydligt tecken på att något dåligt är på väg att hända.

skrika hjärtskärande— Skrika genomträngande och hjärtslitande, med ett skri som skär genom märg och ben.

skrika i himmelens höjd/sky— skrika hjärtskärande

(skrika) i högan sky— (skrika) högt

skrika i högan sky— skrika gällt och genomträngande

Skrika som en stucken gris— Skrika i högan sky

Skriva kan jag inte, men linjera kan jag, sa professorn.(Stockholm) (SVO)— Man saknar den viktigaste förmågan men utför kringtjänster för att dölja det — skenbar kompetens uta

(skriva) med sitt eget hjärteblod— (skriva) under stor vånda och med uppbjudande av alla själsliga krafter

skriva (ngn) (ngt) på näsan— tydligt framhålla (ngt) för (ngn)

skriva ngn ngt på näsan— avslöja ngt för ngn

skriva ngt på näsan på ngn— avslöja ngt för ngn

skriva ngt på ngns konto— ge ngn förtjänsten av eller skulden för ngt

skriva under på ngt— vara beredd att garantera ngt

skrivet i sand— skrivet på helt obeständigt sätt

Skrivet i stjärnorna— Något som är förutbestämtellernågot som är osäkert.

Skryt aldrig om ett fel, det blir dock alltid ett lyte.— Skryt inte om dina misstag eller brister — de förblir ändå fläckar på ditt rykte oavsett hur du fram

skudda stoftet av sina fötter— ge sig av från orten

skuggornas land— Mytologiskt rike där de döda befinner sig efter livet, en dunkel underjord skild från de levandes vä

skuggornas land/värld— Den mytologiska plats dit de döda begivit sig efter livet; ett poetiskt namn på dödsriket eller unde

skumma igenom— ögna igenom en text

skvallra ur skolan— berätta ngt som man borde tiga med

Skyldig är alltid rädd.— Den som gjort något fel lever ständigt i rädsla för att bli avslöjad eller straffad.

Skyldig som synden— Helt uppenbart skyldig, utan minsta tvivel. Synden används som symbol för det yttersta i skuld och m

Skyldig som synden–— Helt uppenbart skyldig, utan minsta tvivel. Synden används som symbol för det yttersta i skuld och m

skyld och oskyld— släktingar och andra

skyll inte ifrån dig!— Uppmaning att ta ansvar för sina handlingar istället för att skylla på andra.

skyll på svagdricka!— skyll inte ifrån dig!

skynda långsamt— ta det lugnt

Skynda långsamt.Ström (1981), p. 288— Att hasta för fort leder till misstag — arbeta metodiskt och noggrant så går det ändå snabbare i län

sky (ngn/ngt) som pesten— absolut inte vilja befatta sig med (ngn/ngt)

sky som pesten— Undvika något till varje pris.

slå åder (på ngn)— åderlåta (ngn)

slå alla nio käglorna i ett slag— Uppnå fullständig framgång med en enda insats; lösa allt på en gång.

slå an— (intransitivt, ålderdomligt) bli populär, ha framgång, vinna gehör, göra succé, gå hem

slå bataljon— slå alla nio käglorna i ett slag

slå blå dunster i ögonen (på ngn)— Lura någon grundligt genom att skapa falska intryck och villfarelser, så att personen inte ser verkl

slå blå dunster i ögonen på ngn— vilseleda ngn

slå bom— missa, inte träffa, förfela

släcka ned— avbryta en pågående process

Släck ljuset, så är alla kvinnor lika vackra.— I mörker ser man inte utseendet, så alla verkar lika attraktiva. Yttre skönhet är relativ och beroen

slå dank— gå sysslolös

slå dank— lata sig och vara onyttig

Slå dig/er i backen på— Kraftuttryck för att konfirmera ett sakförhållande. Exempel ”Det kan du slå dig i backen på (att så

slå dövörat till— (idiomatiskt) inte vilja lyssna, inte bry sig om

Slå ej ut det orena vattnet, innan du fått det rena.— Behåll det gamla eller bristfälliga tills du säkert har något bättre att ersätta det med.

slå en drill— (eufemistiskt, vardagligt) urinera

slå en signal— ringa (på telefon)

slå en signal— ringa ett telefonsamtal

slå en sjua— (slang) urinera

slå en vigg— (ålderdomligt) be om ett lån

slå en vigg— (försöka) låna

slå ett slag för— (idiomatiskt) propagera för

slå ett slag för (ngt)— främja (ngt)

slå fel— bli misslyckad

slå fel— Att inte lyckas med något man försökt genomföra; när en plan, beräkning eller insats inte ger det av

slå för (ngn)— uppvakta (ngn)

slå gäcken lös— ge sitt skämtlynne fritt utlopp

Slag i luften— Verkningslöst försök.

slag under bältet— någon handling som är moraliskt låg

slå huvudet på spiken— träffa precis rätt

slå huvudet på spiken— (idiomatiskt) träffa precis rätt i ett antagande, på pricken träffa det rätta

Slå huvudet på spiken— Träffa helt rätt med sina argument i en diskussion.

slå igen butiken— sluta med ngt

slå igenom— bli berömd (för första gången) genom egen prestation inom underhållningsbranschen

slå in öppna dörrar— bevisa ngt självklart

slå in öppna dörrar— bevisa något vedertaget eller självklart

slå in öppna dörrar— bevisa ngt självklart

slå in öppna dörrar— bevisa något vedertaget eller självklart

slå klackarna i taket— festa under uppsluppna former

slakta den gödda kalven (för ngn)— frikostigt välkomna (en saknad person)

Slakta inte mer än du kan salta.— Ta inte på dig mer än du kan hantera. Håll dig inom dina resurser och kapacitet.

släktingar står en närmare än andra— Blodsband och familjeband väger tyngre än andra relationer; man hjälper och prioriterar sin egen fam

Släkt och vänner värst.— De närmaste kan vara de svåraste och mest krävande — familj och vänner ställer högst krav och orsaka

slå lock för öronen— orsaka tillfällig lomhördhet

slå mynt av— att dra nytta av något (för ekonomisk eller annan vinning)

slå mynt av (ngt)— dra fördel av (ngt)

slå näven i bordet— säga ifrån ordentligt

slå ned sina bopålar— bosätta sig

Slå ner sina bopålar— Bosätta sig på en viss plats, slå ner huvudpålarna för huset i marken. Ursprungligen om de fyra påla

Slå ner som en bomb -något oväntat— Något som kommer helt oväntat och med stor kraft, som en bomb som plötsligt exploderar och chockar a

slänga ihop— (vardagligt) göra eller framställa något väldigt snabbt, på enklast möjliga sätt

slänga in handduken— Ge upp en kamp eller utmaning och erkänna sitt nederlag; från boxning där tränaren kastar handduken

slänga käft— (idiomatiskt) diskutera livligt, ofta hetsigt

slänga käft— hastigt utbyta repliker

slängd i käften— (idiomatiskt, vardagligt) bra på att prata och hitta de rätta orden; som kan ge svar på tal; snabb i

slå ngn i däck— fälla ngn till golvet eller marken

slå ngn på fingrarna— komma på ngn med ett faktafel

slå ngn ur brädet— tränga undan ngn

slå (ngt) ur hågen— ge upp tanken på (ngt)

slå över— (plötsligt) förändras (till ett annat tillstånd genom att passera någon gräns)

slå på— Att aktivera eller starta en apparat eller ett system; bildligt om att sätta igång en process, ett s

släpa benen efter sig— (idiomatiskt) synonym till dra benen efter sig

släpa efter— vara försenad, hamna på efterkälken; ligga efter med något

släpa fötterna efter sig— gå mycket långsamt

släpa på orden— tala mycket långsamt

slå på (stora) trumman (för ngt)— ivrigt göra reklam (för ngt)

slå på stort— bjuda överdådigt

slå på stort— att investera en stor mängd resurser i något arrangemang

slå på trumman för (ngn/ngt)— främja (ngt)

släppa gäcken lös— ge sitt skämtlynne fritt utlopp

släppa ur sikte— upphöra att observera, ta blicken ifrån

släppa väder— Låta tarmgas passera ut ur kroppen; används oftast som ett milt eller humoristiskt omskrivning för e

släppa väder— Att låta tarmgaser passera ut genom ändtarmen; ett skämtsamt eller eufemistiskt uttryck för en varda

slå runt— leva om, festa

slå sig för bröstet— framhäva sig själv och sina egna förtjänster; skryta

slå sig för bröstet— vara (överdrivet) belåten med sig själv

slå sig för pannan— visa tecken på att vara förtvivlad

slå sig för sitt bröst— vara (överdrivet) belåten med sig själv

slå sig gul och blå— slå sig (halvt) fördärvad

slå sig (halvt) fördärvad— Skada sig rejält, ofta genom att falla eller slå i något hårt.

slå sig i backen på— (idiomatiskt) vara övertygad om

slå sig lös— verkligen koppla av och roa sig

slå sig ned— Bosätta sig på en plats, tillfälligt eller permanent; att välja att stanna kvar och etablera sig någ

slå sig ner— Bosätta sig på en plats och etablera sig stadigvarande; slå rot i en stad eller ett hem, ofta efter

slå sina kloka huvuden ihop (om ngt)— gemensamt fundera igenom (ngt)

slå sina krokar kring ngn— ständigt hålla sig i närheten av ngn

slå sina lovar kring ngn/ngt— kretsa kring ngn/ngt

slå sina påsar ihop— (idiomatiskt) gifta sig eller flytta ihop, även allmännare arbeta tillsammans

slå sina påsar ihop— gifta sig eller flytta ihop

Slå sina påsar ihop— Att föreslå att börja samarbeta. ”Ska vi slå ihop våra påsar?”; påsar då i betydelsen ”tillgångar”.

slå slint— Att inte lyckas med något som planerades; när ett försök eller en plan går fel och inte ger det avse

(slå) sönder och samman— (slå) fullständigt sönder

slåss mot väderkvarnar— slåss mot inbillade fiender

släta över— (försöka) mildra den negativa verkan av ett yttrande eller en handling som förargat eller sårat elle

slå två flugor i en smäll— (idiomatiskt) uppnå två syften med samma handling

slå två flugor i en smäll— få två saker uträttade genom en handling

slå undan benen på ngn— plötsligt sluta att ge ngn stöd och hjälp

slå ur hågen— (idiomatiskt) släppa tanken (på något), ge upp sina planer (på något)

slå vad— ingå ett vad eller en överenskommelse om något med en insats eller ett utfall på spel

slå vad— ingå vadslagning med någon, d.v.s. komma överens med en annan part, vilken har en annan uppfattning

slå vakt om— Att aktivt bevaka, försvara och värna om något viktigt; att hålla vakt och se till att något skyddas

slå väl ut— Bildligt om ett projekt eller en satsning som ger positivt resultat; betonar att utgången blev gynns

slå/vända dövörat till— inte vilja lyssna

slå vantarna i bordet— göra konkurs

Slå vantarna i bordet— Att gå i konkurs.

slicka sig om munnen— förbereda sig på att få ngt gott eller trevligt

slicka sina sår— försöka hämta sig efter ett nederlag

Slingra sig som en orm— Försöka undkomma en känslig fråga när han/hon ställs mot väggen.

slita hund— arbeta mycket hårt och fara illa

slita ont— Till skada eller men för något; något är skadligt, negativt eller till nackdel och bör undvikas efte

slita ont— (idiomatiskt) utstå svårigheter

slita sitt hår (i förtvivlan)— vara mycket förtvivlad

slita slöjan från ngns ögon— få ngn att inse hela sanningen

Slita som ett djur— Arbeta extremt hårt och intensivt, utan att ge upp eller ta paus.

slita spö— undergå spöstraff

slita vänskapsbanden— sluta vara vän(ner)

slit (den) med hälsan— det är dig väl unt att använda (den)

slit den med hälsan— varsågod; lycka till med den

slit den med hälsan!— hoppas du får glädje av den!

slit och släng— (idiomatiskt, ordpar) med flit av dålig kvalitet och som inte håller länge

slit och släp— hårt, utmattande manuellt arbete; slitande arbete

Slösa i guldmynt, hushålla i strösand.— Slösar på det dyrbara men sparar på det värdelösa — felvänd ekonomi och snedvridna prioriteringar.

Slö som en hösäck— Starkt nedvärderande om en person som är mycket slö, lat.

Slug som en räv— Mycket listig och beräknande person som utnyttjar situationer skickligt till sin egen fördel.

sluka (halva) orden— inte uttala (halva) orden

(sluka ngn/ngt) med hull och hår— (sluka ngn/ngt) fullständigt

slumra in— (eufemistiskt) dö

slumra till— somna, falla i slummer

slussa en bäver— (vardagligt) defekera

sluta fred— upphöra att kriga (med); komma överens om att leva i fred (med)

sluta sina dagar— Att dö och avsluta sitt liv; ett högtidligt eller eufemistiskt sätt att tala om när en människa lämn

sluta upp— Att upphöra med en aktivitet eller ett beteende; att avbryta och lägga av med något man höll på med,

Slutet gott, allting gott.Grenholm (2000), p. 316— Om något slutar bra spelar det ingen roll hur det gick längs vägen — ett gott slut rättfärdigar allt

Små bäckar har också sin fisk.— Även små och obetydliga sammanhang eller möjligheter kan ge värde och resultat — förakta inte det li

Små båtar flyta, då stora skepp stå på grund.— När mäktiga aktörer misslyckas eller fastnar i svårigheter kan de små och obetydliga klara sig och l

Små brunnar äro snart östa.— Den med knappa resurser får snabbt slut på dem; litet förråd räcker inte länge.

Små brunnar släcka ock törsten.— Även enkla eller blygsamma resurser kan tillfredsställa ett behov — det behövs inte alltid något sto

Små djur har också galla.— Även små eller svaga personer kan vara modiga, envisa eller ha ett hett humör. Underskattas inte.

Små droppar bilda oceanen.— Många små insatser eller bidrag tillsammans skapar något stort och betydelsefullt.

Små fåglar värpa små ägg.— Små och blygsamma förhållanden ger små resultat — man kan inte förvänta sig storverk av begränsade r

Småfolk får värja sig med munnen.— Den som saknar makt och resurser kan bara försvara sig med ord, inte med styrka eller inflytande.

små grytor har också öron— undvik att prata om saker som barn inte ska höra när de är i närheten

små grytor har också öron— barn hör också vad man säger

Små grytor har också öron— Barn hör också vad man säger.

Små grytor har också öron.— Barn och små personer lyssnar och uppfattar mer än vuxna tror — var försiktig med vad du säger.

Små grytor koka också mat.— Även små eller obetydliga personer kan åstadkomma lika mycket som stora och mäktiga.

Små grytor koka snart över.— Kortväxta eller unga personer kan ha ett häftigt temperament och bli arga snabbt.

Små helgon göra också järtecken.— Även obetydliga eller anspråkslösa personer kan åstadkomma stora och märkliga ting.

Små hundar göra ofta största skadan.— De till synes obetydliga eller svaga kan orsaka störst skada eller problem.

Smaka på dina egna karameller!— Upplev konsekvenserna av ditt eget beteende eller råd — få smaka på vad du själv utsätter andra för.

Smakar det så kostar det.Ström (1981), p. 296— God kvalitet eller njutning har ett pris — vill man ha något bra får man vara beredd att betala mer.

smaka rottingen— (idiomatiskt) få stryk

Smaka stövelklacken— Utsättas för starkt övervåld.

Smaken är som baken, delad.Hellquist (1986), p. 174— Smak är individuell och subjektiv — alla tycker olika, precis som rumpor ser olika ut.

smaklig spis— uttryck som betyder att man önskar att den som serveras kommer tycka om maten

Små klockor har också sitt ljud.— Även små eller obetydliga personer kan göra sin röst hörd och bör inte underskattas.

smälla högre/högst— vara mera/mest värd

smälla lika högt— vara lika mycket värd

Smal som en vidja— Mycket smal och slank, som en tunn och böjlig kvist av vide eller liknande träd.

smälta in— (i synnerhet visuellt) framstå som en naturlig del (i en omgivning), och inte som något främmande, i

Små olyckor varna för större.— Mindre olyckor eller varningssignaler är tecken på att något allvarligare är på väg — ta dem på allv

Små sår och fattiga fränder bör man icke förakta.— Underskatta inte små problem eller blygsamma släktingar — båda kan bli viktigare än de verkar.

Små sår och fattiga vänner ska man inte förakta.Rooth (1968), p. 87— Undervärdera inte det som verkar litet eller obetydligt — även små problem och blygsamma relationer

Små sår svida också.— Även mindre problem eller skador kan göra ont och bör inte ignoreras eller avfärdas som obetydliga.

Små smulor ä' också bröd.— Även små mängder eller obetydliga saker har värde. Man ska inte förakta lite, när man inte har mer.

små smulor är också bröd— även små bidrag är värdefulla

småtimmarna— De tidiga morgontimmarna mellan midnatt och gryning; den tid på natten då de flesta sover.

Små ting göra små människor stolta.— Petiga eller ytliga personer blir stolta över obetydliga saker som inte imponerar på andra.

Små tjuvar gör väg för större.— Småbrott och liten oärlighet banar väg för grövre brott — tolererar man det lilla, uppmuntras det st

Små trätor orsaka stundom stora krig.— Små konflikter och gräl kan eskalera och leda till allvarliga, stora strider eller krig.

Smått folk har ofta stort sinne.— Personer med liten kroppshydd eller låg status besitter ofta stor intelligens, mod eller karaktär. S

Smått gnabb ökar vänskapen.— Lite meningsskiljaktigheter och bickering stärker vänskapen snarare än att skada den.

Smått regn giver också vatten.— Små bidrag eller ansträngningar ger ändå resultat — även det lilla har värde och bör inte underskatt

Smått regn stillar ofta stort väder.— Små, lugna insatser kan ofta lösa stora konflikter eller problem som annars verkar överväldigande.

Smeden har därför tänger, att han ej skall bränna sina händer.— Verktyg och hjälpmedel finns till för att skydda oss — använd rätt medel för att undvika onödiga ris

Smedens barn ä’ inte rädda för gnistorna.— De som växer upp nära något farligt eller svårt vänjer sig vid det och fruktar det inte.

Smedens häst och skomakarens ungar är sämst skodda.Paczolay Gyula, European proverbs— Den som är expert på något försummar ofta att använda sin kompetens för sina egna närmaste.

Smickrare är inga saliggörare.— De som smickrar dig menar det inte ärligt och hjälper dig inte i verkligheten.

smida medan järnet är varmt— handla medan det är fördelaktigt, ta tillfället i akt

smida medan järnet är varmt— (idiomatiskt) passa på att göra det som krävs medan förutsättningarna fortfarande finns

smida medan järnet är varmt— handla medan det är fördelaktigt, ta tillfället i akt

smidig som ett kylskåp— nån som är väldigt osmidig

Smidig som ett kylskåp— Ironiskt menat för någon som är osmidig

sminka grisen— när något framhålls som en förbättring, men det i verkligheten är innehållslöst eller inte tillför n

Sminka grisen— Att försöka få något att se bättre ut än vad det är, men utan att lyckas med det.Uttrycket är trolig

smita före— orätt ta sig plats (smita) före någon annan i en kö

smockan hänger i luften— det är nära att bli slagsmål

Smolk har kommit i smöret.— Något litet har förstört en annars bra situation — en oväntad komplikation har dykt upp och förstört

smolk i glädjebägaren— irritation som (tillfälligt) förstör den goda samvaron

smolk i glädjebägaren— (idiomatiskt) detalj som innebär en inskränkning i någons glädje eller framgång och därmed framkalla

smolk i mjölken— tillfälligt missförstånd

smolk i mjölken— (idiomatiskt) oenighet eller missförstånd, osämja eller trassel mellan några

smörja kråset— Att äta gott och njuta av vällagad och riklig mat — unna sig en festlig och tillfredsställande målti

smörja kråset— (idiomatiskt) äta mycket och gott

Smör skadar ingen mat, sa bonden, lade smör i kallskåln.(Sörmland) (SVO)— Smör förbättrar alltid maten — ett skäl att vara frikostig med goda ting utan att tveka.

Smör skämmer ingen mat, sa gumman, tog det i kallskål.(Gästrikland) (SVO)— Smör förstör ingen rätt — tvärtom förbättrar det allt. En uppmuntran att inte snåla med smör (eller

Smutsig som en gris— Smutsig och ovårdad.

(smyga) i strumpfötterna— (smyga) klädd i strumpor men inga skor

snabba ryck— Arbeta i högt tempo med korta och intensiva insatser; prestera snabbt och effektivt under koncentrer

Snabb/kvick som en vessla— Omdöme om en person, kvick, snabb.

Snabb som blixten— Om någon/något som är mycket snabb.

Snabb som en skottspole— Om någon som är mycket snabb. En skottspole är detsamma som, eller del av, enskytteltill envävstol.

Snabb som vinden- Någon som är mycket snabb.— Används för att beskriva någon eller något som rör sig extremt fort, likt vindens hastighet.

snacka skit— konversera om allt möjligt!, småprata

Snålheten bedrar visheten.— Att vara snål och spara pengar leder ofta till sämre resultat eller större kostnader i längden.

snälla nån (då)!— Ett utrop som uttrycker förvåning, otålighet eller mild frustration; används när något oväntat eller

Snälla som ormar, enfaldiga som duvor.— Ironisk vändning på bibelcitatet om att vara "kloka som ormar, oskyldiga som duvor" — beskriver någo

snäll som en karamell— (liknelser, idiomatiskt) genomgod, genomsnäll; innerligt snäll

snappa upp— råka få höra

snäppa upp— (idiomatiskt) öka en nivå, bli något bättre

snart sagt— Något som låter enkelt eller okomplicerat men i praktiken kan vara svårare; används också för att be

snart sagt (alla)— så gott som (alla)

Snavande häst måste hållas i tygeln.— Den som en gång visat sig opålitlig eller gjort fel behöver noggrann tillsyn och kontroll.

Snavar en häst på fyra fötter, mycket mer en man på en tunga.— Även den mest stabila varelse snavar — så även människan felar lätt i ord och tal.

Snigeln kommer också fram.— Även den som arbetar långsamt eller tar det i sin takt når till slut sitt mål.

snipp, snapp, snorum— ett, två, tre

snöa in— fördjupa sig i en aktivitet eller ämne, ofta intellektuellt

snoppa av— avfärda någon med ett dräpande svar

snubblande nära— mycket nära

snudd på— närapå, vara nära till

snudd på (succé)— inte långt ifrån (succé)

snurra tummarna— vara sysslolös

Snus är den bästa mjölkmat jag vet, sa Gustav.(Västra Sverige) (SVO)— Ironiskt om någon som håller fast vid dåliga vanor och försvarar dem som självklart goda, trots att

snygga till— göra snygg(are)

Snyggt men inte pråligt, sa fan, målade svansen gräsgrön.(Blekinge) (SVO)— Ironisk kommentar om någon som tror sig vara smakfull men i själva verket är löjligt pralig eller öv

socker i botten— belöning i slutet

Sockermun har gift i grund.— Den som talar söta, smickrande ord kan dölja onda avsikter bakom sin charm.

Soen vädrar strax det som stinker.— Liknande söker liknande — den som själv har dåliga egenskaper känner snabbt igen eller dras till det

Sök det som är bäst, ej det som brukas mest.— Sträva efter det bästa alternativet, inte bara det vanligaste eller mest populära — popularitet gara

sök och du skall finna— Den som aktivt letar kommer till slut att lyckas.

Sök och du skall finna.Grenholm (2000), p. 351— Den som aktivt letar och anstränger sig kommer till slut att hitta det hen söker.

Soldaten måste sälja sitt liv dyrt, sa löjtnanten, gifte sig med en gammal änka.(Halland) (SVO)— Man gör det bästa av en dålig situation och ser till att få ekonomisk vinning — här genom att gifta

solen har också sina fläckar— även den bäste har sina fel

Solen har ock sina fläckar, och guldet sitt slagg.— Ingenting är fullkomligt — även det mest värdefulla och beundransvärda har sina brister och ofullkom

Solen skiner även uti orena rum.— Godhet och ljus når även smutsiga och syndiga platser — nåden diskriminerar inte.

sol och vår— (mans) uppvaktning av kvinna, som görs i syfte att lura av henne pengar

(Som) balsam för själen— Något som ger tröst eller lindring.

Som de gamla sjunga, så kvittra de unga.— Barn tar efter föräldrarnas beteende och värderingar — ungdomar speglar de äldres exempel.

som en åsna mellan två hötappar— i valet mellan två tillsynes lika förmånliga alternativ

som en blixt från en klar himmel— helt plötsligt och oväntat

som en blixt från klar himmel— (idiomatiskt) helt oväntat, utan förvarning och mot alla förväntningar

som en borstbindare— (idiomatiskt) överdrivet, övermåttan, omåttligt

som en brækket arm— vældigt dåligt; elendigt

som en dans— (idiomatiskt) enkelt, smidigt

som en duracellkanin— (liknelser, idiomatiskt) på ett sätt som karaktäriseras av outtömlig (och i vissa fall oönskat kraft

som en fågelholk— (idiomatiskt) mycket förvånad; gapande av förvåning

som en marskatt— på ett sätt som karaktäriseras av ständig kåthet eller lust (för något); med detta (eller andra) kar

som en nagel i ögat— obehag; irritation; förtret

Som en skållad råtta— Någon som tar sig för saker på ett rastlöst sätt, till synes utan bestämt mål. Från då man i äldre t

som en sparv i tranedansen— (idiomatiskt) mycket obetydlig eller underlägsen i viss grupp

som ett brev på posten— Säkert, punktligt och utan tvekan; med absolut tillförlitlighet.

som ett jehu— hastigt och ursinnigt, i rasande fart

som ett nix— på ett ögonblick

som ett rö för vinden— Sakna fast övertygelse eller stadga och låta sig påverkas av varje ny vind; vara opportunistisk och

Som ett torrt skinn— Utan syfte och mål.

som fan— (vardagligt, idiomatiskt) förstärker adjektiv och adverb samt används i vissa fasta uttryck

som fan läser bibeln— (idiomatiskt) genom att medvetet misstolka eller snedvrida något för att passa sitt eget mål eller s

som förgjort— helt omöjligt

som genom ett trollslag— som sker plötsligt och på ett obegripligt sätt (som om orsakat av trolldom)

som genom ett trollslag— fullständigt överraskande

Som hampan är till, blir ock tråden.— Råvarans kvalitet avgör slutproduktens kvalitet. Som föräldrarna är, blir barnen — ursprunget formar

som hund och katt— (idiomatiskt) som fiender

som i en ask— (idiomatiskt) säkrat för att kunna fångas in (om något som eftersträvats eller hafts förhoppningar o

som klippt och skuren (för ngt)— mycket lämplig (för ngt)

Som köpmannen är till, gälla ock varorna.— En ohederlig köpman säljer dåliga varor — säljarens karaktär avspeglas i det han säljer.

Somliga straffar Gud direkt.Rolfer (2006)— Vissa människors dumhet eller otur är så omedelbar och uppenbar att det verkar som Gud straffar dem

som man är klädd blir man hädd— man blir bedömd efter sitt yttre

Som man bäddar åt sig, får man ock ligga.— Ens handlingar och val får konsekvenser man själv måste bära — du skördar vad du sår.

som man bäddar får man ligga— man får ta följderna av sitt (dumma) handlande

som man bäddar får man ligga— carry the negative consequences of ones actions

Som man bäddar får man ligga.Holmqvist (1991), p. 31— Konsekvenserna av ens handlingar drabbar en själv — man får stå till svars för sina egna val och bes

Som man kokar, får man supa.— Konsekvenserna av dina handlingar drabbar dig själv — du får leva med resultatet av ditt eget beteen

som man ropar i skogen får man svar— som man frågar får man svar; sättet man frågar på påverkar svaret

som man ropar i skogen får man svar— man får svar i samma stil som man frågar

Som man sår, får man också uppskära.— Dina handlingar får konsekvenser — gör du gott får du gott tillbaka, gör du ont får du lida för det.

Som man sår får man skörda.Holmqvist (1991), p. 31— Dina handlingar får konsekvenser — gör du gott får du gott tillbaka, gör du ont drabbas du själv.

Som man tror, så lever man,— som man lever, så dör man, — som man dör, så far man hädan, — som man far hädan, så bliver man.

Som man tror, så lever man, — som man lever, så dör man, — som man dör, så far man hädan, — som man far hädan, så bliver man.— Ens tro formar ens liv, livet formar döden, och döden avgör ens eviga öde — allt hänger ihop i en ke

Som man vant sig som barn, blir man även som man.— Vanor och beteenden man utvecklar i barndomen tenderar att följa med och forma hur man är som vuxen.

Sommaren föder, vintern öder.— Sommaren ger överflöd och skapar resurser, medan vintern förbrukar och tär på det som samlats under

Sommarfågeln glömmer att han varit en kålmask.— Den som lyckats eller stigit i graderna glömmer sin enkla bakgrund och sitt tidigare ringa ursprung.

somna in— falla i sömn; börja sova

somna ovaggad— somna snabbt (utan sömnmedel)

som om det gällde liv eller död— Med extrem intensitet och desperation; agera som om allt stod på spel.

Som sagt är, sa han som ingenting sagt.(Dalarna) (SVO)— Används ironiskt om någon som åberopar vad han "sagt" — fast han aldrig sagt något. Tomma ord och ef

som sagt var— som tidigare nämnts; alltså

som sju svåra år— Se ut eller känna sig illa däran och utmärglad.

som smör i solsken— (idiomatiskt) mycket snabbt försvinnande, liksom smör som smälter i solen

Som synden är, måste ock näpsten vara.— Straffet ska stå i proportion till brottet — ett stort fel kräver ett hårt straff, ett litet fel ett

som tåget— (idiomatiskt) enkelt, smidigt

Som trädet faller, ligger det.— Saker förblir som de hamnar — man kan inte ändra ett slutresultat eller en persons karaktär i efterh

Som tuppen i hönsgården— Någon med hög rang eller som mår bra. I det första fallet ofta ironiskt.

som uppslukad av jorden— (idiomatiskt) fullständigt försvunnen

som uppslukad av jorden— totalt försvunnen

Söndagsspånad håller icke.— Arbete utfört på söndagen — när man borde vila — håller inte måttet och håller inte länge.

sondera terrängen— göra en förberedande undersökning

Söndrig skjorta finnes ofta under en ny rock.— Yttre välstånd döljer ofta inre fattigdom eller problem — man kan se välklädd ut trots att man har d

Sonen träder gärna i faderns fotspår.— Barn tenderar att följa sina föräldrars exempel och välja samma yrke, vanor eller livsstil som fader

sopa banan— (idiomatiskt) vinna överlägset

sopa banan med— (idiomatiskt) fullständigt besegra

sopa banan med någon— fullständigt besegra någon; dominera någon på ett överlägset sätt

Sopa först rent för egen dörr, innan du sopar för andras.— Åtgärda dina egna brister och problem innan du kritiserar eller försöker hjälpa andra.

sopa golvet/mattan/banan med ngn (motståndare)— vinna mycket överlägset över ngn (motståndare)

sopa hem— skaffa sig i stora mängder

sopa igen spår— (idiomatiskt) göra så att andra personer inte längre kan ta reda på att en person har utfört en viss

sopa mattan med— fullständigt besegra

sopa något under mattan— göra så att något inte syns

sopa ngt under mattan— försöka dölja ngt

sopa rent (fram)för egen dörr— först rätta sina egna fel

Sorg betalar ingen skuld.— Att sörja löser inga praktiska problem — skulder och förpliktelser kvarstår oavsett hur ledsen man ä

Sorgen är svår att dölja.— Djup sorg syns utanpå — tårar, miner och beteende avslöjar vad man känner, oavsett hur mycket man fö

Sorgfullt hjärta lider intet skämt.— Den som är djupt bedrövad har varken sinne eller ork för skämt och lättsamhet.

Sorg gör bleka kinder och röda ögon.— Sorg syns tydligt i ansiktet — man blir blek och får röda ögon av gråt.

Sorg gör levernet surt.— Sorg och bekymmer förgiftar tillvaron och gör livet tungt och glädjelöst att leva.

Sorg och år gör gråa hår.— Livets bekymmer och åldrandet syns i håret — sorger och tidens gång åldrar människan i förtid.

Sörj ej för den dag, du aldrig sett.— Oroa dig inte för framtiden eller problem som ännu inte uppstått.

sota för— plikta för, straffas för

Söt början får ofta en sur ände.— Det som börjar lovande och trevligt slutar ofta i besvikelse eller misslyckande.

Söt som socker— Mycket söt, gullig eller charmig person, ofta ett barn. Jämför sötma med socker för att betona hur f

Sött dricka är surt att betala.— Det som är njutbart och lockande kostar ofta dyrt — nöjen och lyx är dyra att bekosta.

Sött vin ger sur ättika.— Det som börjar sött och behagligt kan sluta bittert — goda ting kan förvandlas till något dåligt om

sova häst— (ålderdomligt) sova med skorna på

Sovande bonde får drömmande dräng.Ström (1981), p. 278— En lat ledare smittar av sig på sina anställda — om chefen sover på jobbet, gör arbetarna detsamma.

Sovande hund skall man ej väcka.— Rör inte ett problem som för tillfället är lugnt — det kan väcka till liv konflikter som annars hade

Sovande orm tro icke.— Lita inte på någon farlig person bara för att de verkar passiv eller oskadlig just nu.

Sovande räv fångar ingen gås.— Den som är passiv och lat når inga mål — framgång kräver aktivitet och ansträngning.

sova på saken— fundera på ngt till nästa dag

sova räv— låtsas sova

Sova som en klubbad oxe— Sova extremt djupt och tungt, helt medvetslös — precis som en oxe som slagits medvetslös.

Sova som en klubbad säl— Sova extremt djupt och tungt, utan att röra sig eller vakna av något.

sova som en stock— Att sova mycket djupt och orörligt utan att störas av omgivningens buller eller rörelser, som en liv

sova som en stock— (idiomatiskt) vara insjunken i djup sömn

Sova som en stock— Sova tungt, svår att väcka.

sov gott— sägs till någon innan de somnar i en önskan om god sömn

Späckad börs gör den bästa kredit.— Den som redan har pengar får lättast låna mer — rikedom skapar förtroende hos långivare.

Spåmannen har blott tvenne villkor, antingen ljuga eller säga sant.— En spåman kan aldrig misslyckas: antingen stämmer förutsägelsen, eller så ljuger han medvetet — båda

spänna bågen (för) högt— satsa (alltför) djärvt

spänna blicken/ögonen i ngn— stirra oavvänt på ngn

spänna hästarna bakom vagnen— (idiomatiskt) utföra något bakvänt, göra något i fel ordning så att det orsakar problem

spänna ut— Att sträcka ut eller göra något spänt och utdraget; bildligt om att pressa eller anstränga något ell

Spänner man bågen för högt, så brister han.— Sätter man för höga krav på sig själv eller andra, riskerar man att misslyckas eller bryta ihop.

Sparad penning är så god som vunnen.— Att spara pengar är lika värdefullt som att tjäna dem — ekonomisk försiktighet ger samma resultat so

spåra upp— hitta efter med hjälp av spår/ledtrådar

spåra ur— (järnväg) gå av (från) och hamna utanför spåret, vanligtvis till följd av alltför hög hastighet, kol

Spara vid brädden, så har du något på botten.— Spara lite i goda tider, så finns det resurser kvar när det kniper.

Spara vid svicken och låta löpa vid tappen är dålig hushållning.— Att vara snål på småsaker men slösa på det stora är dålig ekonomi — man förlorar mer än man sparar.

spåren förskräcker— andras erfarenheter avskräcker

sparka på den som redan ligger— attackera någon som är uppenbarligen svag eller redan skadad

Sparliga lova och rundliga hålla gör god kredit.— Lova lite men hålla mer än du lovat bygger förtroende och gott rykte.

Sparsamhet är mer än löspengar i hushållet.— Att vara sparsam och hushålla väl med resurser är mer värdefullt än att ha lite extra pengar att rör

Sparv i tranedansen— Känna sig som en sparv itranornas dans, liten och betydelselös i ett finare sällskap, med alldeles f

spela allan— spela tuff eller överlägsen

spela allan— uppträda på ett överlägset eller tufft sätt

spela allan— (slang) spela tuff eller överlägsen

spela Allan— variant av spela allan

Spela Allan— Att spela tuff eller överlägsen. Den ”Allan” som det är fråga om är Alan Ladd, en amerikansk filmskå

spela andra fiolen— ha en underordnad roll

spela apa— göra sig till

spela fickpingis— (idiomatiskt, skämtsamt) masturbera, runka

spela för galleriet— vilseleda (den breda massan) genom publikknipande utspel

spela första fiolen— ha en ledande ställning

spela in— lägga information från en källa (antenn, kamera, mikrofon, dator etc.) på ett lagringsmedium (band,

spela i samma liga— jämförelse av yttre skönhet mellan partners i en relation

(spela) kvitt eller dubbelt— (spela) på villkor att man befrias från alla skulder vid vinst men får dem fördubblade vid förlust

spela med öppna kort— inte försöka hemlighålla viktiga fakta eller planer

spela någon ett spratt— Lura någon med ett skämtsamt trick.

spela narr i eget hus— inte få bestämma hemma hos sig själv

spela (ngn) ett spratt— skämta med (ngn)

spela ngn ngt i händerna— råka ge ngn en oförtjänt fördel av ngt

spela över— bete sig på ett överdrivet sätt

spela roll— (slang) det har ingen som helst betydelse

spela sina kort väl— handla taktiskt

spela skinnbanjo— (idiomatiskt, skämtsamt) onanera, runka

spela skinnflöjt— (slang) oralt stimulera en penis i sexuellt syfte

spela skjortan av ngn— helt spela ut ngn

spela under täcket (med ngn)— handla i hemligt samförstånd (med ngn)

spela upp— med hjälp av bildskärm och/eller högtalare (via dator, bandspelare etc.) producera bilder och ljud l

spel för galleriet— Uppträdande som bara syftar till att imponera och inte återspeglar verkliga avsikter.

Spel för galleriet/gallerierna— Publikfrieri, "söka slå an på massorna".

Spendera så på fars son, att även mors dotter får något med.— Var sparsam nog med utgifterna för den ene, så att även andra i hushållet får ta del av resurserna.

Spe och spott göra ingen gott.— Att håna och förakta andra gagnar ingen — varken den som spottar eller den som utsätts för spott och

spetsa öronen— inrikta hela sin uppmärksamhet på att uppfatta speciellt ljud eller meddelande

spik nykter— fullkomligt opåverkad av alkohol

spik nykter— variant av spiknykter

spik nykter— fullkomligt opåverkad av alkohol

spik nykter— variant av spiknykter

spilla krut på döda hökar— göra en meningslös åtgärd

spilla krut på döda kråkor— (idiomatiskt) göra en meningslös åtgärd

Spill inte krut på döda kråkor.Holm (1981), p. 89— Slösa inte tid, energi eller resurser på något som redan är förlorat eller på personer som inte kan

Spisa din välling och håll din käft.— Uppmaning att hålla tyst och inte lägga sig i andras angelägenheter — sköt dig själv och håll käften

Spisa honungen när den är ung och drick vinet när det blivit gammalt.— Vissa saker är bäst färska, andra förbättras med tiden — känn igen vad som kräver vad och agera i rä

spjärna emot— (kraftfullt) göra motstånd mot något

spjärna mot udden— göra ett sista, hopplöst motstånd

splitter ny— alldeles ny

spöka ut— (vardagligt) partikelverb av: utspöka

spola kröken— minska alkoholkonsumtionen

Sporren lär hästen att trava.— Hårt tryck och tydliga krav får människor att prestera och utvecklas — utan sporre uteblir framstege

spotta i nävarna— (idiomatiskt) förbereda sig för en ny insats

spotta i nävarna— förbereda sig för en diger arbetsinsats

spotta i nävarna— förbereda sig för en ny insats

Spotta i nävarna— Ta i, ta nya tag.

spotta i nävarna/händerna— samla nya krafter

Spotta inte i motvind.Ström (1981), p. 213— Utför inte handlingar som slår tillbaka mot dig själv — precis som spott i motvind träffar dig.

spotta upp sig— (börja) göra bättre ifrån sig

spott och spe— Att bli utsatt för hån, förakt och förlöjligande från andra; att behandlas med djup respektlöshet oc

spott och spe— Utsatt för öppet förakt och elakt förlöjligande; att behandlas med hån och ringaktning av sin omgivn

spräcka nollan— (sport) göra första målet i en match

spränga banken— vinna hela kassan

spränga målsnöret— Att avgå som segrare i en tävling eller uppnå ett mål med triumf; bildligt om att lyckas med något s

Sprida sig som ringar på vattnet— Något som sprider sig snabbt åt alla håll,

springa benen av sig— förflytta sig hastigt och mycket

(springa) för glatta livet— (springa) så fort man kan

Springande punkten— Det viktigaste argumentet som avgör en diskussion.

springa sin väg— Fly hastigt från en plats eller situation; smita iväg utan att se sig om.

springa som skållade råttor— springa fort

spring i benen— (oemotståndlig) lust att springa

spritt språngande— helt, komplett

spritt språngande galen— fullständigt galen

Sprucken klocka har ingen klang.— Något skadat eller trasigt kan inte längre fylla sin funktion eller ge gott resultat.

sprucken röst/stämma— röst med ojämn klang

Spy som en hund— Kräka upprepade gånger under en längre tid.

stå ansikte mot ansikte med (ngn/ngt)— ha (ngn/ngt) omedelbart framför sig

Stackare på stackare, sa statarn när han var i lag med fattiggumman.(Östra Sverige) (SVO)— Två stackars människor tillsammans gör situationen dubbelt bedrövlig — fattigdom och elände multipli

stå (där) med sin tvättade hals— snopet kunna konstatera att ngt man lagt ner möda på var förgäves

Stadd vid kassa— Har gott om likvida medel, ha tillgång till mycket kontanta pengar som kan omsättas omgående.Staddär

stå för dörren— vara nära förestående, om något som snart skall inträffa

stå för dörren— snart komma att inträffa

stå för dörren— vara nära förestående, om något som snart skall inträffa

stå för fiolerna— stå för kostnaderna

stå för fiolerna— betala det hela

stå för fiolerna— (idiomatiskt) betala allt

Stå för fiolerna— Svara för kostnaderna. Ursprungligen av franskanspayer les violonssom avsåg att underhålla en kvinna

stå för kostnaderna— Betala notan; ta det ekonomiska ansvaret för något.

stå för notan— (bildligt) betala (för något åt andra)

stå för rusthållet— ha ansvaret för det hela

stå/hamna i skottgluggen— utsättas för aggressiv kritik

stå högt/lågt i kurs— vara högt/lågt värderad

stå i— (idiomatiskt) arbeta hårt

stå i begrepp— vara på väg att, just hålla på att börja (utföra/slutföra något)

stå i blom— Vara i sin mest blomstrande och livfulla period; befinna sig på höjden av sin kraft, skönhet eller f

stå i ljusan låga— brinna häftigt

stå i ljusan låga— (idiomatiskt) brinna kraftigt

stå inför altaret— vigas i kyrkan

stå i slag— Att vara i ett sådant tillstånd eller position att man kan delta i strid eller konfrontation; att va

stå lik— ligga död och svept till beskådande i kistan

ställa allt till rätta— ordna ngt till det bästa

ställa (fångarna) mot muren— arkebusera (fångarna)

ställa mot väggen— (idiomatiskt) konfrontera; fråga ut, hålla en utfrågning i kritiska spörsmål, intervjua på djupet, k

ställa (ngn) i skuggan— få (ngn) att framstå som obetydlig

ställa ngn mot väggen— tvinga ngn att ge besked

ställa (ngt) på framtiden— uppskjuta (ngt)

ställa (ngt) på huvudet— vända (ngt) upp och ned

ställa/sätta kyrkan mitt i byn— ge det viktigaste den bästa platsen

ställa sig in— försöka få någon att ge en själv (orättmätiga) fördelar genom att smickra överdrivet eller vara över

ställa sig på tvären— motsätta sig

ställa till— (transitivt) åstadkomma eller orsaka (någon händelse eller omständighet), anordna, få att inträffa

ställa till det— orsaka bekymmer eller oreda

ställa upp— hjälpa till, stötta

stålsätta sig— Att samla mod och styrka inför något svårt, härda sig mentalt för en prövning.

stå lull— stå utan stöd

stå med båda fötterna på jorden— vara sansad och förnuftig

stå med byxorna nere— ertappas med ngt eller vara oförberedd

stå med ena foten/benet i graven— vara nära livets slut

stå med ena foten i graven— nästan vara död

stå med mössan i hand— Uppträda underdånigt inför någon med makt.

(Stå med) Skägget i brevlådan— En svår situation man själv försatta sig i.

stämma i bäcken— (idiomatiskt) sätta stopp för något i ett tidigt stadium, innan det hunnit utveckla sig för långt oc

stämma överens— överensstämma

stånga hornen av sig— Att lugna sig efter ett våldsamt vredesutbrott; att arbeta av sig ungdomlig ilska eller övermot, som

stånga sin panna blodig— förgäves anstränga sig

stå ngn bi— hjälpa eller stödja ngn

stå ngn dyrt— få svåra efterverkningar för ngn

stanna för gott— stanna slutgiltigt

stå öga mot öga med (ngn/ngt)— ha (ngn/ngt) omedelbart framför sig

stå över— inte vara med, oftast efter att ha varit med tidigare

stå på— (reflexivt) att hävda att ens åsikt är den rätta trots andras motsägelse

stå på bar backe— (idiomatiskt) vara alldeles utblottad

stå på egna ben— klara sig själv i livet

stå på egna fötter— klara sig själv

stå på god fot med— (idiomatiskt) komma bra överens med, vara vän med

stå på god fot med ngn— ha ett vänskapligt förhållande till ngn

stå på gravens rand— vara nära livets slut

stå på huvudet— stå på huvud (och händer) med fötterna uppåt

stå på huvudet— falla handlöst

stå på jämlik fot— ha likvärdig ställning

stå pall— (idiomatiskt) stå emot, tåla, ha tillräcklig styrka för att klara påfrestningar

stå pall (för)— ha tillräcklig styrka för att klara

Stå pall för något— ”Hoppas du står pall för detta?

stå på näsan— ramla handlöst framåt

stå på näsan— (idiomatiskt) trilla omkull

stå på ofri grund— stå på hyrd eller lånad mark

stå på ruinens brant— vara mycket nära undergång eller totalt sammanbrott; stå på randen av ekonomisk eller psykisk förstö

stå på språng— vara beredd (att rusa)

stå på tå för ngn— passa upp eller fjäska för ngn

stå på tillväxt— ännu ej användas i full utsträckning

Stapplande man stöder sig med käpp.— Den som är svag eller osäker söker stöd och hjälp för att klara sig framåt.

Stark som en björn— Mycket stark; urstark.

Stark som en oxe— Mycket stark; urstark.

står rågen i ax på Eriksdagen den 18 maj, kan man baka bröd på Olofsdagen den 29 juli— Bondevisdom om skördetid: om rågen blommar tidigt på våren kan man förvänta sig brödsäd redan i juli

starta eget— starta ett eget företag

stå rycken— (idiomatiskt) väl uthärda påfrestningen

stå rycken— väl uthärda påfrestningen

stå sig— bevisa att vara kvalificerad

stå sig slätt— (idiomatiskt) klara sig eller reda sig skralt eller dåligt

stå sig slätt (i konkurrensen)— klara sig dåligt (i konkurrensen)

stå/sitta som tända ljus— stå/sitta orörliga och raka i ryggen

stå sitt kast— vara tvungen att ta konsekvenserna av sitt handlande

stå sitt kast— (idiomatiskt) ta skulden för något man har gjort fel

stå sitt kast— vara tvungen att ta konsekvenserna av sitt handlande

stå som en åsna mellan två hötappar— (idiomatiskt) stå i valet mellan två tillsynes lika förmånliga alternativ

Stå som en åsna mellan två hötapparellerSom en åsna mellan två hötappar— Ha svårt att välja trots att alla valmöjligheter är lika goda, och det alltså inte har någon betydel

(stå) som fallen från skyarna— (vara) mycket förvånad

stå som fallen från skyarna— vara mycket förvånad

stå som spön i backen— falla häftigt

stå som spön i backen— förekomma ymnigt eller intensivt

Stå som spön i backen— Används nästan uteslutande som "regnet står som spön i backen". Av regn som faller så tätt att regndropparna ser ut som spön som står upp från marken, snarare är enskilda regndroppar som regnar ned.— Det regnar extremt kraftigt och tätt, så att regnet bildar en nästan solid vägg av vatten.

stå/ställa på glänt— (låta) vara en aning öppen

stå/ställas på bar backe— vara/bli alldeles utblottad

Staten skall föras, om än man skall färdas på skottkärran.— Hushållet/värdigheten ska upprätthållas med stil, även om man är fattig och saknar resurser.

statens/kronans kaka är liten men säker— statlig anställning ger låg lön men är trygg

stå till— förhålla sig, i synnerhet vad gäller allmänt hälsotillstånd eller liknande

stå tillbaka för— vara sämre än, ligga sämre till

stå till boks— (idiomatiskt) stå i skuld

stå till buds— vara tillgänglig

stå till svars— ta ansvar för något, oftast brott (mot lagen) eller liknande

stå till svars för något— uppmanas att ta ansvaret för något

stå till svars för (ngt)— ansvara för följderna av (ngt)

statuera ett exempel— varna (genom att straffa ngn)

stå under toffeln— vara helt underordnad sin hustru

stå upp— aktivt försvara

stå upp från de döda— åter bli levande

stå ut— uthärda, tåla, klara av

stå väl hos ngn— vara uppskattad av ngn

stå/vara i beråd (att göra ngt)— just ämna (göra ngt)

stå/vara under ngns färla— stå under ngns (stränga) befäl

steg för steg— stegvis, i flera steg

steka (ngn) vid sakta eld— långsamt plåga (ngn)

Stekta sparvar flyga ingen i munnen.— Framgång och välstånd kommer inte av sig själv — man måste anstränga sig och arbeta för att nå sina

stelna till— bli stel av förskräckelse

stel som en pinne— (liknelser, idiomatiskt) väldigt stel

stel som ett kylskåp— nån som är väldigt osmidig

steppa upp— (anglicism, vardagligt) bli (mycket) bättre efter en period av dålig prestation eller en svacka, gör

sticka huvudet i busken— (försöka) fly undan sanningen eller verkligheten

sticka huvudet i lejonets gap— utsätta sig för fara

sticka huvudet i sanden— (idiomatiskt) blunda för verkligheten, vägra se sanningen i vitögat

Sticka huvudet i sanden— Blunda för problem som börjar bli uppenbara. Baseras på en felaktig myt omstrutsarsbeteende.

sticka i ögonen— (idiomatiskt) irritera genom att vara alltför märkbar

sticka (ngn) i ögonen— irritera (ngn) genom att vara alltför märkbar

sticka svansen mellan benen— bli rädd och ge sig av

sticka svärdet i skidan— (idiomatiskt) upphöra att kriga, avsluta våldsam kamp; sluta fred

sticka under stol med— (idiomatiskt) dölja, undanhålla fakta

Sticka under stol med— Ofta på formen ”Inte sticka under stol med”, att säga vad man tycker i ett kanske kontroversiellt äm

sticka ut— (med en liten del av sig) inkräkta på området utanför

sticka ut hakan— (idiomatiskt) våga säga sin mening även om det ogillas, visa civilkurage och riskera motstånd

Sticka ut hakan— Komma med ett kontroversiellt påstående.

stick i stäv— (bildligt, sjöfart) rakt emot t.ex. vinden, ström i vatten eller ett mötande fartyg (vilka alltså ko

stick i stäv— Att vara direkt motriktat eller i fullständig kontrast mot något; gå rakt emot det man förväntar sig

Stick i stäv mot— Raka motsatsen. Exempel ”Det går stick i stäv mot vad vi kommit överens om”. Ursprungligen en seglar

stiga i graderna— avancera genom att klättra uppåt i hierarkin, göra karriär genom successiva befordran

Stilla och from kommer sällan för dom.— Den som är lugn och from råkar sällan i trubbel eller ställs inför rätta.

Stilla stå är tillbaka gå.— Den som inte utvecklas eller går framåt tappar mark och hamnar efter jämfört med omvärlden.

Stillastående vatten blir snart stinkande.— Den som inte utvecklas eller förändras stagnerar och försämras. Rörelse och förnyelse är nödvändigt

still going strong— som ännu har aktningsvärd prestationsförmåga

still going strong— (anglicism) som fortfarande fungerar väl eller har god förmåga trots hög ålder eller att det brukats

stinn i krävan— (idiomatiskt) uppblåst, högfärdig

stirra sig blind på (ngt)— alltför mycket koncentrera sig på (ngt)

Stjäla är ett indräktigt hantverk, men lönas illa.— Stöld kan verka lönsamt, men straffet eller konsekvenserna gör att det ändå inte lönar sig i längden

stjäla föreställningen— (orättmätigt) få all uppmärksamhet

stjälpa i— (reflexivt, transitivt) dricka snabbt och häftigt

stödja sig på (ngt)— Använda något som grund eller stöd för sitt resonemang; basera sina argument eller sin ståndpunkt på

Stoft är stoft, flöge det än till himmelen opp.— En låg börd förblir låg oavsett hur högt någon strävar — ursprunget går inte att dölja.

stöka till— bringa i oordning

Stoltheten frukosterar med överflödet, äter middag med fattigdomen och afton med vanäran.— Stolthet leder till undergång: den börjar i välstånd, men slutar i fattigdom och skam.

stolt som en tupp— (liknelser, idiomatiskt) väldigt stolt

Stoppa hålet medan det är litet.— Åtgärda ett problem tidigt, innan det växer och blir svårare att hantera.

stoppa i sig— (vardagligt) äta och/eller dricka mycket och njuta av det, särskilt sötsaker

Stopp mästare, sa fan när han dansade med skomakarn.(Småland) (SVO)— Även den starkaste måste erkänna sig besegrad när han möter någon som verkligen är mästare på sitt o

stopp och belägg— Krav på att stanna och lägga fram bevis för vad man just påstått; används för att ifrågasätta obelag

stopp och belägg— (vardagligt) låt bli!

stopp och belägg!— låt bli!, ta det lugnt!

stöpt i samma form— (idiomatiskt) mycket lik någon eller något (i fråga om utseende, karaktär, psykiska egenskaper o.d.)

Stora herrar och vackra kvinnor skall man tjäna väl och tro illa.— Mäktiga personer och vackra kvinnor bör man vara lojal mot men inte lita på — de handlar av egenintr

Stora ord fylla icke pungen.— Skryt och tomma löften ger inga pengar. Handling och arbete är vad som skapar verklig rikedom, inte

Stora ord och liten makt har hin onde sammanbragt.— Den som skrävlar och skryter har ofta lite verklig makt — skrytet och maktlösheten hör ihop som djäv

Stora oxar ska’ ha stora brok.— Stora och mäktiga personer kräver mer utrymme och resurser — storhet medför större behov och anspråk

Stor ära kostar mynt.— Att upprätthålla hög status och anseende kräver pengar och resurser.

Stor ära, stora sorger; stora synder, stora straff.— Hög ställning medför tung börda och lidande; den som syndar mycket straffas hårt. Konsekvenserna mat

Stora skor att fylla— Att ärva eller ta över ett stort ansvar.

Stora som flugor var di, och hemkära var di och väluppfostrade blev di medtiden, sa luffarn om lössen.(Dalarna) (SVO)— Ironisk skönmålning av något obehagligt — att med humor framställa plågor och elände som om de vore

stor i orden— Om någon som skryter men saknar täckning för sina ord.

Stor i orden, feg i hjärtat.— Någon som skryter och låter tuff men saknar mod när det gäller att handla.

stor i orden, liten på jorden— självsäker men i verkligheten oduglig

Stor i orden, liten på jorden.— Om någon skryter och talar stort om sig själv men i verkligheten uträttar lite eller saknar verklig

stor i truten— skrytsam och storordig

Stor[källa behövs]och ståtlig som en fura— Reslig, imponerande och majestätisk till sitt yttre — som en tall som reser sig högt och rakt.

Stor loven och okrympt kläde minskas alltid.— Stora löften och okrympt tyg krymper alltid ihop — den som skryter och lovar mycket levererar sällan

storm i ett vattenglas— (idiomatiskt) stor uppståndelse för något som inte kräver det

Stor som ett hus— Mycket stor; enormt.

Stort hopp faller så snart ned som opp.— Höga förväntningar leder lika snabbt till besvikelse som till framgång — stora förhoppningar slutar

Stort huvud och litet vett.— Någon som verkar viktig eller imponerande men saknar sunt förnuft och klokhet.

stort som ett hus— Mycket stort eller uppenbart; används som förstärkning, ofta om lögner eller misstag som är omöjliga

stöta (ngn) för huvudet— såra eller förtreta (ngn)

stöta (ngn) för pannan— förarga eller såra (ngn)

stöta och blöta— (idiomatiskt) gå igenom flera gånger; ideligen upprepa; vända och vrida på något; älta

stöta och blöta (en fråga)— älta (en fråga)

stöta och blöta ngt— (alltför) ingående diskutera ngt

stöta på— oväntat träffa någon; råka (få syn) på något

stöta på patrull— stöta på hinder eller motstånd

stöta på patrull— (idiomatiskt) stöta på hinder eller motstånd

Stöta på patrull— Att på något sätt få problem när något ska utföras.

stöta sig med (ngn)— göra sig till ovän med (ngn)

stöta sig på (ngn/ngt)— irritera sig på (ngn/ngt)

sträcka gevär— Ge upp kampen och kapitulera inför en övermäktig motståndare — från militärtraditionen att lägga ned

sträcka på benen— ta en promenad

sträcka på sig— Att visa stolthet och självförtroende genom att räta på ryggen och höja huvudet; resa sig till sin f

sträcka upp sig— klä sig i finkläder

sträcka vapen— Att ge upp kampen och erkänna sig besegrad; kapitulera inför motståndaren och sluta försöka vinna el

Sträcka vapen— Kapitulera.

Straffa din vän, men smäda honom icke.— Korrigera din vän när han gjort fel, men förtala eller förödmjuka honom inte inför andra.

Straffet kommer fram långsamt, men hinner nog.— Rättvisan är långsam men oundviklig — den som gjort fel undkommer inte sitt straff i längden.

Stränga herrar regera icke länge.— Alltför sträng ledarskap skapar motstånd och leder till att makthavaren förlorar sin ställning.

stränga sin lyra till (ngns) ära— dikta eller spela till (ngns) ära

strängt taget— vid närmare eftertanke

Strax neka är bättre än länge lova.— Bättre att snabbt säga nej än att lova något man inte tänker hålla.

streck i räkningen— (idiomatiskt) oväntat hinder

Streck i räkningen— Oväntat hinder.

strida/kämpa med blanka vapen— strida/kämpa öppet och ärligt

strida med blanka vapen— kämpa på ett ärligt sätt

strid på kniven— mycket hård strid

strö salt i såren— plåga ngn som redan lider av viss företeelse

strö salt i såren på ngn— fortsätta att angripa ngn som redan lider

strunta i— inte bry sig om (alls, över huvudtaget, ett dugg)

strunta i ngt— Medvetet ignorera eller bortse från något; inte bry sig om en förpliktelse eller ett problem.

stryka flagg— Att ge upp och erkänna nederlag; hämtat från sjöfarten där man hissade ned flaggan som tecken på kap

stryka med— dö /till följd av något/; förolyckas

stryka med— Dö, gå under eller förgås; används ofta om att omkomma i en olycka, katastrof eller svår situation.

strykande åtgång— mycket stor åtgång

stryka (ngn) medhårs— vara inställsam mot (ngn)

stryka över med hartassen— i efterhand försöka mildra

stryka på foten— Att backa och ge upp sin ståndpunkt; att vika undan för tryck eller krav och låta den andre parten f

stryka på foten— (idiomatiskt) ge vika

(stryk) efter noter— eftertryckligt (stryk)

Studentgods är tullfritt.— Studenter förväntas bete sig utsvävande och ges därför större frihet och överseende med sitt uppföra

Stulet bröd smakar väl blott i början.— Oärligt vunnet ger kortvarig tillfredsställelse — skuldkänslor och konsekvenser förstör snart glädje

stup i ett— ideligen, i ett kör

stup i ett— (vardagligt, idiomatiskt) synonym till: stup i kvarten

stup i kvarten— (vardagligt, idiomatiskt) ideligen, oavbrutet, utan uppehåll

stup i kvarten— ideligen, i ett kör

styckevis och delt— uppdelat i stycken

Styra lusta är dygdeprov.— Att behärska sina begär och impulser visar på moralisk styrka och gott karaktär.

styv i korken— självsäker; överdriven självsäker

styv i korken— Att vara mallig, inbilsk och uppblåst — bete sig som om man vore bättre än andra och inte vika sig f

styv i korken— självsäker; överdriven självsäker

Styv i nacken/styvnackad— Stolt och självständig eller självgod.

succès pyramidal— (ålderdomligt) mycket stor succé

suga musten ur— (idiomatiskt, transitivt) en händelse, en person eller ett tillstånd som psykiskt och/eller fysiskt

suga på ramarna— vara utan mat eller ha det ytterst knappt

suga på ramarna— (idiomatiskt) ha det knappt, leva sparsamt, måste inskränka sig

Suga på ramarna— Att ha det knappt.

summan av kardemumman— (vardagligt, idiomatiskt) kontentan, slutsatsen

summan av kardemumman— resultatet av det hela

summa summarum— allt som allt

summa summarum— totalt, sammanlagt

Sund man är rik man.— God hälsa är den största rikedomen — den som är frisk behöver inte mer för att leva ett gott liv.

supa bort— slarva bort eller förlägga i fyllan och villan

supa/ljuga/svära som en borstbindare— supa/ljuga/svära omåttligt

supa någon under bordet— (idiomatiskt) dricka alkohol med någon tills denne blir redlös, kanske till och med däckar, ofta med

supa ner— få (någon) att dricka alkohol med syfte att bli berusad

supa (ngn) under bordet— bjuda (ngn) sprit så att (denne) dricker sig redlös

Sur som ättika— Extremt sur, bitter eller på dåligt humör. Beskriver någon som är gnällig och otrevlig, likt vinäger

sur som en citron— (liknelser) som är riktigt sur (på dåligt humör), jättesur, citronsur

”Surt”, sade räven (om rönnbären).Ström (1981), p. 332— Att förakta något man inte kan få tag på, för att dölja sin besvikelse eller avund.

surt sa räven— Från Aesops saga om räven och druvor, där räven säger att frukt den inte kan nå är sur. Beskriver nä

surt, sa räven om rönnbären— det man inte kan få, låtsar man gärna att man inte vill ha

Sus och dus gör tomt hus.— Slösar man bort pengar på fest och lyx blir man till slut utfattig och får ingenting kvar.

sussa kudde— (barnspråk, idiomatiskt) sova

svälja förtreten (över ngt)— undertrycka sin indignation (över ngt)

Svält är den bästa kocken.— När man är hungrig smakar all mat gott. Hunger gör att man inte är kräsen.

Svanen behöver såväl sina fjädrar som sparven sina.— Alla behöver det de har, oavsett status. Storheten hos en person gör inte andras behov mindre viktig

svänga de lurviga— (vardagligt) dansa

svänga sina lurviga— Dansa med energi och lekfullhet; ett humoristiskt vardagsuttryck för att röra kroppen rytmiskt till

svänga sina lurviga— (vardagligt) dansa

svära i kyrkan— väcka förargelse

svara med samma mynt— ge igen på samma sätt

svära på mästarens ord— blint tro på vad en auktoritet sagt

svår att komma underfund med— Svår att förstå, genomskåda eller begripa; gåtfull och svårtolkad.

Svärd lockar svärd ur skidan.— Aggression provocerar aggression — den som visar fientlighet riskerar att utlösa samma svar hos motp

svaret skyldig— Att inte ha ett svar att ge på en fråga; att stå utan ord eller förklaring, ofta till sin förlägenhe

Svårigheter finns till för att övervinnas.Pelle Holm, Ett ord i rättan tid och 3529 andra ordspåk, 1980, p. 153— Hinder och problem existerar för att vi ska övervinna dem — en uppmaning att inte ge upp inför motst

Svärja ökar synden.— Att svära eller använda svordomar förvärrar en synd eller ett dåligt beteende — man gör saken värre.

svar på tal— (idiomatiskt) starkt motargument

Svarta körsbär äro de bästa.— Det förbjudna lockar mest — det som är svårt att få tag på eller är otillåtet verkar alltid mest loc

Svarta pigor bli också gifta.— Även den som inte anses attraktiv eller fördelaktig hittar en partner. Ingen är för oansenlig för at

Svårt att äta körsbär i lag med herrskapsbarn.— Det är svårt att hävda sig eller konkurrera med dem som har mer resurser, makt eller privilegier än

Svårt att dölja det var man vet.— Den som vet något har svårt att hålla det hemligt — kunskapen syns ofta i beteendet eller minen.

Svårt att draga tillsammans med otuktat ök.— Svårt att samarbeta med någon som är odisciplinerad eller omöjlig att styra.

Svårt att drunkna på torra landet.— Den som håller sig undan farliga situationer riskerar inte att skadas av dem — men missar kanske ock

Svårt att flyga, förrän man fått vingar.— Man kan inte utföra något innan man har de nödvändiga förutsättningarna eller kunskaperna för det.

Svårt att gå i dans på hal is.— Det är svårt att prestera eller lyckas när förutsättningarna är osäkra eller ogynnsamma.

Svårt att gillra för gammal räv.— Erfarna personer är svåra att lura eller fälla i en fälla — de har sett tricken förr.

Svårt att hålla den penning i pungen, som ut måste.— Pengar avsedda för nödvändiga utgifter är svåra att spara — de tar sig ut förr eller senare.

Svårt att lägga i två sängar, vad som skall i en.— Man kan inte dela upp eller sträcka ut det som bara räcker till ett — det är meningslöst att försöka

Svårt att lära gammal hund sitta.— Gamla människor är svåra att förändra — invanda beteenden och vanor sitter djupt och är svåra att br

Svårt att lida nöd för den till välstånd född.— Den som vuxit upp i välstånd har svårt att förstå eller hantera fattigdom och umbäranden.

Svårt att råda, där intet råd gäller.— När en situation eller person är omöjlig att påverka, hjälper varken råd eller vägledning.

Svårt att råda, när man själv står i våda.— När man själv befinner sig i fara eller knipa är det svårt att ge goda råd till andra.

Svårt att ropa högt med en hes hals.— Den som saknar trovärdighet eller är i svag position kan inte effektivt hävda sin sak eller ställa k

Svårt att simma emot strömmen.— Det är svårt att gå emot rådande normer, opinion eller maktstrukturer — att ensam kämpa mot en stark

Svårt att sitta mellan tvenne eldar.— Att befinna sig i en svår situation där man pressas från två håll samtidigt och inte kan undvika kon

Svårt att skära vid mantel av litet kläde.— Med begränsade resurser är det svårt att åstadkomma något stort — man måste anpassa sig efter vad ma

Svårt att spjärna emot udden.— Det är svårt att göra motstånd mot något övermäktigt eller oundvikligt — som att kämpa mot makten el

Svårt att stjäla, där bonden själv är tjuv.— Den som är ohederlig själv är svår att lura eller bedra — en skurk genomskådar andras skurkstreck.

Svårt att stödja sig mot lutande vägg.— Man kan inte lita på någon som själv är svag, ostabil eller på väg att falla — ett opålitligt stöd g

Svårt att tjäna två herrar till nöjes.— Man kan inte tillfredsställa två olika uppdragsgivare samtidigt — deras krav och intressen kollidera

Svårt att vakta sig för hustjuvar.— Det är svårare att skydda sig mot någon i det egna hushållet som stjäl, än mot utomstående tjuvar.

Svårt att vara hund åt var man som visslar.— Man kan inte lyda eller tillfredsställa alla som kräver ens uppmärksamhet och tjänster.

Svarter sven får även någon gång en vit mö.— Även den som verkar minst attraktiv eller lämplig kan någon gång ha tur i kärlek eller få vad han ön

svart flagg— (bildligt) svart flagga

Svart ko mjölkar vit mjölk.— Yttre egenskaper avgör inte resultatet — ur en svart ko kommer ändå vit mjölk. Det som ser oväntat u

Svart och vitt göra intet band.— Skriftliga avtal och löften på papper garanterar ingen verklig lojalitet eller förpliktelse — ord oc

svart på vitt— otvetydigt bevis

svart på vitt— (idiomatiskt) tydligt och klart bevisat, ofta i skriftlig form

svart/vit magi— försök att skada/hjälpa genom magi

sväva i okunnighet (om ngt)— inte känna till (ngt)

sväva i okunskap (om ngt)— inte känna till (ngt)

sväva i ovisshet— vara osäker eller oinformerad

sväva på målet— (idiomatiskt) uttala sig obestämt eller osäkert

sväva på målet— uttala sig obestämt eller osäkert

Sväva på målet— Uttala sig obestämt eller osäkert

Sveriges framsida— Sveriges västkust

Sviker du hästen i häcken, så lägger han dig i bäcken.— Försummar du ditt ansvar i ett kritiskt ögonblick, får du själv lida konsekvenserna.

Svina kan inte få i sig en bit på folkavis, sa käringen.(Halland) (SVO)— Grisar kan inte äta på ett människovärdigt, hövligt sätt — används om någon som beter sig ohyfsat vi

Svinet äter nog okryddat.— Den gråtiga eller ohyflade nöjer sig med det enkla — tackar inte nej och kräver inga finesser.

Svinet bär ej oket för sin dygds skull.— Folk gör inte gott av dygd utan av tvång eller egenintresse — lydnad beror på yttre press, inte inre

Svinet drömmer alltid om drav.— Var och en längtar efter och tänker på det som passar deras natur — man drömmer om det man begär.

svinhugg går igen— man får igen för ngt dumt eller elakt som man har sagt eller gjort

Svintur, sa korpralen, när han föll i ärtvällingen.(Skåne) (SVO)— Används ironiskt om den som väljer att se tur i en pinsam eller olycklig situation — lyckan hittades

Svulten lus biter värst.— Den som är desperat eller fattig kan vara farligare och mer hänsynslös än den som har det gott.

sy ihop— lyckas åstadkomma något ihop med andra

(synas) med blotta ögat— (synas) utan optiskt hjälpmedel

(synas) med obeväpnat öga— (synas) utan optiskt hjälpmedel

synda på nåden— missbruka ett förtroende

Synden är ej fullbordad förrän den rosas.— En synd blir inte fullt begången förrän man skryter om den eller får beröm för den.

Synden kommer med löje, men går bort med gråt.— Det som lockar med glädje och skratt leder till sorg och ånger — synden är rolig i stunden men dyr e

synden straffar sig själv— dåliga handlingar är till skada för en själv

Synden straffar sig själv.Martling (2001)— Onda handlingar bär sina egna konsekvenser — den som gör fel drabbas förr eller senare av sitt eget

Synd på mat, sa bond, spydde om julafton.(Stockholm) (SVO)— Ironisk kommentar om matsvinn: bonden som kräktes på julafton beklagade ändå att maten "gick till sp

synd på så rara ärter— tråkigt att ngt så värdefullt måste gå förlorat

syn för gudar— (idiomatiskt) dråplig, makalös syn

Sysslolöshet är fans hufvudkudde.— Den som inte har något att göra frestas lättare att göra dumheter eller ont — ledighet föder synd.

Syster min, sa fan om horan.(Stockholm) (SVO)— Den som är lika dålig som den han kritiserar har ingen rätt att döma — grytan kallar kitteln sotsvar

ta av daga— (idiomatiskt, stelnat uttryck, högtidligt) beröva (någon) livet

ta avstånd från— förklara sig vara motståndare till

ta avstånd från (ngn/ngt)— förklara sig ogilla (ngn/ngt)

ta bladet från mun(nen)— tala rent ut

ta bladet från munnen— säga rent ut vad man vet

ta bladet från munnen— tala ut; berätta om sådant som hållits hemligt

Ta bladet från munnen— Tala öppet, säga som det är.

ta brödet ur munnen (på ngn)— beröva (ngn) levebrödet

tabula rasa— (bildligt) oskrivet blad, något som kan utvecklas i alla möjliga riktningar

Tacka du fan för det, sa kungen till Beckman.(Stockholm) (SVO)— Uttrycker att något är självklart eller föga förvånande — givet omständigheterna är resultatet helt

tacka fan för det— Det är helt uppenbart och självklart, ja naturligtvis, det är väl logiskt

tacka för det!— det är ju helt naturligt och självklart!

tacka näcken för det— naturligtvis

tacka nej— avvisa en inbjudan eller ett erbjudande, särskilt genom att kort berätta för annan att man uppskatta

tackar (allra) mjukast!— hjärtligt tack!

tacka vet jag (sommaren)— jag tycker bättre om (sommaren)

Tack för i fjol, sa tiggaren, kom nästa dag.(Stockholm) (SVO)— Används som tack för välgörenhet samtidigt som man återvänder för att tigga igen — tacksamhet kombin

Tack för ordet, sa fan när hönan gol.(Bohuslän) (SVO)— Ironiskt tack för en oväntad möjlighet — djävulen passar på när tillfället ges, även om det var oavs

tack för senast— tack för din/er gästfrihet när jag var på besök sist

Tack i evighet, sa flickan om kyssen.(Småland) (SVO)— Ironisk överdrift — man är så förtjust i något angenämt att man tackar i all evighet, trots att det

ta dagen som den kommer— leva utan att bekymra sig för framtiden

ta del av— bli underrättad om

ta det isigt— ta det lugnt

ta det isigt!— ta det lugnt!

ta det lilla lugna— Hålla sig stillsam och avspänd, ta saker i ett lugnare tempo utan att hetsa eller låta oro ta överha

ta det lugnt— Förbli lugn och samlad i en situation, inte stressa eller oroa sig utan hantera det hela med ro och

ta det lugnt— (idiomatiskt) slappna av, inte göra särskilt mycket

(ta det) med en nypa salt— (ta det) med viss reservation

ta det säkra för(e) det osäkra— föredra en säker (men mindre) fördel framför en större (men ovissare)

Ta det säkra före det osäkraellerTa det säkra för det osäkra— Att välja något som framstår som säkert istället för något som framstår som osäkert.

ta det så nätt— ta det varsamt

ta det varligt!— var försiktig!

ta emot med varma servetter— (idiomatiskt, mindre brukligt) möta någon med kraftiga motåtgärder, vanligen fysiskt våld

(ta emot ngn) med öppna armar— (ta emot ngn) mycket hjärtligt

(ta emot ngn) med stora famnen— (ta emot ngn) hjärtligt

(ta emot ngn) med varma servetter— (ta emot ngn) med kraftiga motåtgärder

ta emot ngn med varma servetter— möta ngn med kraftiga motåtgärder

ta en rövare— göra ett fräckt försök

ta/få igen på gungorna vad man förlorar på karusellen— ta/få igen på en sak (affär) det man förlorat på en annan

ta fasta på (ngt)— bestämt räkna med (ngt) såsom ett faktum

ta fel/miste— Att ha fel uppfattning om något, bedöma en situation felaktigt eller förväxla en sak med en annan oc

ta för givet— Anta att något är sant eller självklart utan att ifrågasätta det, inte uppskatta eller reflektera öv

ta för kontant— (idiomatiskt) godta såsom riktig, sätta tro till något, lita på något

ta första steget— utföra en inledande handling i hopp om att ngn annan reagerar välvilligt och tar vid

ta(ga) doket— Att gå i kloster och bli nunna; att ta nunneslöjet som tecken på att man vigt sitt liv åt Gud och de

taga doket— (idiomatiskt) bli nunna

taga kropp— ta konkret gestalt

taga med storm— variantform till ta med storm

taga miste— variantform av ta miste; att ta fel

ta(ga) (ngn) av daga— beröva (ngn) livet

taga slöjan— Att inträda i ett kloster och avlägga nunnelöften; ett bildligt uttryck för att lämna det världsliga

Tag emot lyckan, medan hon bjuds.— Passa på att ta tillvara goda möjligheter när de erbjuds — lyckan återkommer inte alltid.

Tag en jungfru på tjugo år, en vän på femtio.— En ung hustru är att föredra, men en vän bör vara gammal och prövad — erfarenhet och lojalitet tar t

(tagen) på bar gärning— (tagen) vid själva utförandet av gärningen

tagen på sängen— (idiomatiskt) alldeles häpen, kraftigt överraskad, helt paff

Tagen på sängen— Överraskad, totalt oförberedd på något som man borde ha insett skulle kunna inträffa.

Tager man vatten över huvudet, så rinner det ned i ärmarna.— Tar man sig an mer än man klarar av, drabbas man av konsekvenserna — man bör känna sina begränsninga

(tåget är) på ingång— (tåget) ankommer just

Ta gift på något— Försäkra omgivningen om att något är sant. Finns belagt från 1897 iGöteborgs Handels- och Sjöfartsti

tågkrasch i slow motion— långsam process som leder mot misslyckande men ändå inte avbryts

Taglivetlätt, herrre, sa månglerskan, dansa med skräddarn.(Dalarna) (SVO)— Ta det lugnt och njut av livet, även när man tillhör enkelt folk — munkiga råd följs lättast av dem

ta hand om (ngn/ngt)— åta sig att ansvara eller sörja för (ngn/ngt)

ta hänsyn till— Beakta relevanta omständigheter eller perspektiv i ett beslut, inte ignorera faktorer som påverkar u

ta hänsyn till— uppträda hänsynsfullt med tanke på

ta hem spelet— Att vinna och avgöra till sin fördel, säkra den slutgiltiga segern — bildligt hämtat från kortspel d

ta höjd— (idiomatiskt) förbereda sig så att man har handlingsutrymme; ta i med råge eller marginal för att sä

Ta höjd för något— Ta med något i beräkningen.

ta hus i helvete— bli konflikt eller bråk

ta i— anstränga sig fysiskt

(ta i) av alla krafter— Anstränga sig maximalt; använda all sin styrka och energi för en uppgift.

(ta i) för kung och fosterland— (ta i) av alla krafter

ta i från tårna— ta i mycket hårt och ordentligt

ta igen— (transitivt) kompensera för (någon förlust eller utebliven förtjänst, t.ex. pengar eller någon annan

ta i kragen— (idiomatiskt) ta någon i upptuktelse

ta illa upp— bli kränkt eller sårad av något som var inget illa ment

ta illa upp— bli stött eller sårad

ta illa upp— ta nånting personligt och gå i försvar

ta illa upp— bli stött eller sårad

ta illa vid sig— bli stött eller sårad

ta illa vid sig— (reflexivt) ta illa upp; bli kränkt eller sårad av något som inte var illa ment

ta i med hårdhandskarna— ta i riktigt ordentligt

ta i med hårdhandskarna— tillgripa stränga åtgärder

ta inte upp problem i onödan— Låt saker vara som de är; väck inte sovande konflikter eller skapa problem där inga finns.

ta intryck (av)— påverkas (av)

ta in vatten— Om ett fartyg eller en behållare som via ett hål eller en spricka börjar fyllas med vatten och därig

ta i sin mun— (idiomatiskt) säga ett ord eller uttryck, oftast när man vägrar eller aldrig gör det

ta i trä!— må det (fortsätta att) gå bra!

ta itu med— sätta i gång med, sköta om, ta hand om, åtgärda

ta itu med— (beslutsamt) börja ägna sig åt

ta kål på— (idiomatiskt) döda; förgöra; förinta, förstöra, tillintetgöra, utplåna; slå ut

ta kål på— Att fullständigt förgöra, besegra eller sätta stopp för något eller någon — bildligt om att eliminer

Ta kål på något— Att fullständigt förstöra något.

tak över huvudet— (idiomatiskt) bostad, husrum, logi

tala allvar med ngn— tala strängt med ngn

tala är silver, tiga är guld— det är ofta bättre att tiga än att tala

Tala är silver, tiga är guld.— Att hålla tyst är ofta klokare och mer värdefullt än att tala. Tystnad undviker missförstånd och avs

Tala ej om rep i hängd mans hus.— Undvik att nämna ämnen som kan såra eller genera någon som drabbats av just det ämnet.

(tala för) nakna väggar— (tala för) lokal utan publik

tala förstånd med ngn— få ngn att inse vad som är rätt handlingssätt

tala för tomma/nakna väggar— tala utan att ngn lyssnar

tala fritt ur hjärtat— tala utan hämningar

ta lagen i egna händer— själv skipa rättvisa

Tala ingenting så hemligt, att du ej törs säga det offentligt.— Säg inget i hemlighet som du inte vågar säga öppet — var ärlig och stå för dina ord offentligt.

tåla kallt stål— tåla påfrestningar

tala klarspråk— uttrycka ngt utan omskrivningar

tåla knivhugg— Vara tålig nog att uthärda smärta eller svåra påfrestningar utan att ge vika.

Tala med bönder på bönders vis och med de lärde på latin— Att anpassa sitt budskap efter mottagarens förutsättningar att förstå vad man talar om. Kommer frånK

Tala med bönder på bönders vis och med de lärde på latin.sv.wiktionary.org— Anpassa ditt språk och sätt efter vem du talar med — enkelt med vanligt folk, lärt med bildade.

tala med dubbel/kluven tunga— vara falsk i sitt tal

tala med en röst— gemensamt framföra en mening, ståndpunkt eller dylikt

tala med kluven tunga— (idiomatiskt) säga en sak men mena eller göra något helt annat; att inte stå för vad man har sagt; a

tala med små bokstäver— tala tyst och försiktigt

tala med tungor— ägna sig åt tungomålstalande

Tala mindre, tänk mer.— Uppmanar till eftertanke innan man talar — ord bör väljas med omsorg och tystnaden är ofta klokare ä

Tålamod är konsten att hoppas.Topelius Bokförlag (1974), p. 86— Att vara tålmodig innebär att behålla hoppet och tro på att saker förbättras med tiden, även när det

Tålamod! sa käringen, åt välling med syl.(Stockholm) (SVO)— Ironisk kommentar: man predikar tålamod medan man själv tvingas lida igenom något onödigt besvärligt

Tala mycket är icke tecken till gott förstånd.— Den som pratar mycket visar inte nödvändigtvis klokhet — tystnad och eftertanke är tecken på större

Tala mycket och därjämte väl faller sällan på en människas lott.— Den som pratar mycket säger sällan något klokt — talförhet och vältalighet går sällan hand i hand.

tala (ngn) till rätta— få (ngn) att inse sitt misstag

tala om rep i hängd mans hus— (taktlöst) beröra ämnen som är obehagliga för den tilltalade

tala om trollen— när man precis har talat om någon dyker den personen upp på ett överraskande sätt

tala/prata i vädret— prata strunt

tala som de blinda slåss— prata strunt

tala som en bok— tala skriftspråkligt

tala som en bok— (idiomatiskt) tala skriftspråkligt, tala i (pedantiskt) väl övervägda ordalag, tala (pedantiskt) vis

Tala som en bok— Tala som om man läste innantill ur en bok.

tala till punkt— tala färdigt

tala ur skägget— (idiomatiskt) tala högt och tydligt

tala ur skägget— tala tydligt

Tala ur skägget— Tala tydligt, eller att uppriktigt säga vad man tycker.Även formen "Prata ur skägget" förekommer.

tala ut— uttala sig på ett rättframt och tydligt sätt utan att linda in sitt budskap, åsikt el.dyl.

tala utan att ngn lyssnar— Prata utan att få gehör; ens ord faller för döva öron och ingen tar till sig budskapet.

Tala utan att tänka är skjuta utan att sikta.— Att säga saker utan eftertanke leder till missförstånd och fel, precis som skott utan sikte sällan t

tala (varmt) för varan— rekommendera ngt

tala vitt och brett (om ngt)— tala ohämmat, ordrikt och högljutt (om ngt)

ta livet av— (idiomatiskt) döda

Tål och lid, så vinner du allting.— Genom tålamod och uthärdande av motgångar når man till slut framgång.

ta loven av— (idiomatiskt, transitivt) matta, göra verkningslös

ta loven av ngn/ngt— få övertaget över ngn/ngt

ta med en nypa salt— (idiomatiskt) inte tro okritiskt på något

ta med en rejäl skopa salt— (idiomatiskt) variant av ta med en skopa salt

ta med en skopa salt— (idiomatiskt) tro kritiskt på saker och ting

ta med en stor skopa salt— (idiomatiskt) variant av ta med en skopa salt

ta med ett korn salt— (idiomatiskt) variant av ta med en nypa salt

ta med sig något i graven— att hålla något hemligt för alltid, aldrig avslöja något heligt eller privat

ta med storm— (idiomatiskt) väcka stark förtjusning från första stund; hänföra på direkten, hänrycka på stört

ta mej fan— (idiomatiskt, vardagligt) variant av ta mig fan

ta mej fan— utan minsta spår av tvivel

ta mig fan— (idiomatiskt, vardagligt) banne mig

(ta mig) tusan— Kraftuttryck eller svordom som förstärker ett påstående – en ed för att visa att man menar allvar.

ta miste— missuppfatta, ta fel, missta, inte beakta

ta mod till sig— samla nödvändig själslig styrka

ta munnen full— Göra överdrivna påståenden eller löften man inte kan hålla; skryta eller hävda mer om sig själv elle

ta musten ur— (idiomatiskt, transitivt) göra att någon (i högre grad) blir psykologiskt omotiverad eller fysiskt t

ta någon på orden— Att bokstavligen utgå från vad någon sagt och hålla dem vid det.

Ta någon på orden— Att tolka vad någon säger bokstavligt, utan att försöka gissa in några bibetydelser, ironier, sarkas

ta något med en klackspark— (idiomatiskt) ta lättvindigt på något som kan medföra negativa konsekvenser, ignorera negativa konse

Tända på alla cylindrar— Bli mycket uppspelt eller mycket upprörd.

Tand för tunga passar väl både gamla och unga.— Att hålla tungan i styr och tänka innan man talar är klokt för alla, oavsett ålder.

ta ned skylten— Att avsluta sin verksamhet eller sitt liv; ett bildligt uttryck för att dö, hämtat från hur en affär

ta ner månen— göra det omöjliga

Ta ner månen— Utföra det omöjliga.

ta ner skylten— (idiomatiskt) upphöra (om t.ex. en affär)

ta (ngn) i hampan— gripa tag i (ngn)

ta ngn i kragen— ta ngn i upptuktelse

ta ngn i nackskinnet— Gripa tag i någon för att stoppa eller kontrollera dem; bildligt om att med kraft hejda eller hålla

ta ngn i örat— ge ngn en skarp tillrättavisning

ta ngn i upptuktelse— Tillrättavisa eller bestraffa någon strängt för att korrigera dåligt beteende.

ta ngn på orden— tro att ngn menar vad han säger

ta (ngn) på sängen— överrumpla (ngn)

ta ngns parti— (förklara sig) stödja ngn

ta (ngn) till nåder— förlåta (ngn)

ta (ngn) under sina vingars skugga— ta (ngn) i sitt beskydd

ta ngn under sina vingars skugga— beskydda ngn

ta ngt för kontant— godta ngt såsom riktigt

ta ngt lättsinnigt— Behandla något allvarligt på ett vårdslöst eller sorglöst sätt utan att ta hänsyn till konsekvensern

ta ngt med en klackspark— ta ngt lättsinnigt

ta ngt med en nypa salt— inte tro okritiskt på ngt

ta (ngt) med i räkningen— ej utelämna (ngt)

ta ngt på sitt samvete— ta (det moraliska) ansvaret för ngt

Tänka på refrängen— Förbereda sig för att dra sig tillbaka. Uttrycket kommer frånGluntarna, avGunnar Wennerberg. I sång

tänka sig!— Utrop som uttrycker stark förvåning eller häpnad över något oväntat eller anmärkningsvärt som har in

Tänk efter före.Stolpe (1987), p. 49— Planera och fundera noga innan du handlar eller säger något, så undviker du misstag.

Tänk först och tala sen.— Överväg dina ord noggrant innan du öppnar munnen, så undviker du att säga något dumt eller ångra dig

Tankfull som en förlovad mö.— Frånvarande och drömmande, som en nyförlovad ung kvinna som ständigt har tankarna hos sin älskade.

Tänk i dag, tala i morgon.— Överväg noga innan du uttalar dig — tänk igenom dina ord innan du säger dem, så undviker du att säga

Tänk ofta på döden, så skrämmer han dig icke.— Genom att regelbundet påminna sig om dödens oundviklighet förlorar den sin skrämmande makt och man k

tänk om vi vore så långt komna!— Uttryck för önskan att man hade kommit längre i utveckling eller framsteg än vad man faktiskt har.

Tänkte tjuven på galgen, så stule han aldrig.— Om brottslingar tänkte på konsekvenserna av sina handlingar, skulle de aldrig begå brott. Tanken på

Tantali kval— brist mitt i överflöd

ta nunnedoket— Träda in i ett kloster och bli nunna; lämna det världsliga livet för ett liv i religiös avskildhet o

ta nya tag— åter gripa sig an (med ngt)

ta och— göra något som kräver viss handlingskraft eller beslutsamhet

ta ordet ur mun på ngn— säga ngt som ngn annan just tänkt säga

ta på bar gärning— Att gripa eller avslöja någon i samma ögonblick som de begår en oegentlighet.

ta på kornet— (idiomatiskt) med precision och naturtroget återgiva eller skildra

Ta på kornet— Att skildra naturtroget.

ta på krita— (idiomatiskt) köpa något på kredit

ta på orden— (idiomatiskt) tolka vad någon säger bokstavligt, utan att försöka gissa in några bibetydelser, ironi

ta på räkning— ta på kredit

ta parti för ngn— (förklara sig) stödja ngn

ta på sängen— (idiomatiskt) överrumpla

tappa bort— mista och inte längre hitta, på grund av att antingen själv ha glömt bort var saken ifråga är, eller

tappad bakom en vagn— (idiomatiskt) dum och tafatt, ha långsam uppfattningsförmåga

Tappad bakom en vagn— Att vara ointelligent eller ha långsam uppfattningsförmåga.

tappa hakan— öppet visa sin förvåning eller bestörtning

tappa hakan— (idiomatiskt) öppet visa sin förvåning eller bestörtning

Tappa hakan— Att se mycket förvånad ut och bli mållös ut utan att kunna dölja det.

tappa huvudet— (tillfälligt) mista omdömesförmågan

tappa sugen— förlora lusten och ge upp

tappa väderkornet— förlora förmågan att orientera sig

tappa vettet— förlora sitt förstånd, bli galen

ta priset— överträffa allt eller alla

Tårarna torka snart vid en annans olycka.— Man sörjer snabbt över andras olyckor, men känslan av medkänsla är kortvarig och går snabbt över.

ta reda på— skaffa sig kännedom om

tärningen är kastad— en viktig och oåterkallelig handling är utförd

tärningen är kastad— anger att någonting har satts i gång, påbörjats; spelet har börjat

tårta på tårta— (idiomatiskt) för mycket av det goda

tårta på tårta— onödig upprepning av ord eller uttryck med samma eller liknande betydelse

tårta på tårta— (idiomatiskt) för mycket av det goda

tårta på tårta— onödig upprepning av ord eller uttryck med samma eller liknande betydelse

ta saken i egna händer— försöka lösa stridsfrågan på egen hand

ta seden dit man kommer— göra så som värden har för vana att göra - när man är gäst hos någon

ta seden dit man kommer— anpassa sig som gäst till det som värden föredrar

ta sig av daga— (eufemistiskt) avsiktligt döda sig själv

ta sig där bak— uttrycker starkt missnöje med någon och föreslår att vederbörande ska vidröra sitt eget anus

ta sig en bläcka— (idiomatiskt) bli kraftigt berusad på sprit

Ta sig en funderare— Tänka efter.

ta sig/få för mycket till bästa— dricka sig onykter

ta sig för när— känna sig förnärmad

ta sig för pannan— bli förvirrad eller förvånad

ta sig friheten— tillåta sig att göra något utan att först fråga eller be om tillåtelse; göra något på eget initiativ

ta sig i brasan— Uttrycker starkt förakt för någon; gå åt helvete, dra åt helvete

ta sig i kragen— (själsligt) samla sig

ta sig i kragen— (idiomatiskt) samla sig, rycka upp sig, skärpa till sig, skärpa sig

ta sig orådet före— (idiomatiskt, formellt) göra en sådan dumhet som något

ta sig orådet före att...— göra ngt så dumt som att...

ta sig samman— (idiomatiskt) ta kontroll över och sluta visa sina starka känslor (av att vara orolig, upprörd, i ch

ta sig till— (reflexivt) bära sig åt

ta sig till vara— Att vara försiktig och akta sig för risker eller fallgropar, skydda sig mot att göra misstag eller r

ta sig ton— uppträda utmanande

ta sig vatten över huvudet— (idiomatiskt) ta sig an något som man inte är kapabel till, inlåta sig på något vartill ens krafter

ta sig vatten över huvudet— åta sig mer än man klarar av

ta sig vatten över huvudet— (idiomatiskt) ta sig an något som man inte är kapabel till, inlåta sig på något vartill ens krafter

ta sin hand ifrån (ngn/ngt)— sluta att bry sig om och ansvara för (ngn/ngt)

ta sin mats/Mats ur skolan— dra sig ur en obehaglig situation

ta sin Mats ur skolan— (idiomatiskt) dra sig ur en brydsam eller farlig situation utan förlust eller förödmjukelse

ta sin Mats ur skolan— dra sig ur en besvärlig situation

Ta sin Mats ur skolan— Att dra sig ur en brydsam eller farlig situation utan förlust eller förödmjukelse; göra sig kvitt nå

ta sitt förnuft till fånga— bli förståndigare

ta sitt liv— begå självmord

ta sitt liv— (eufemistiskt) avsiktligt döda sig själv

ta självmord— (idiomatiskt, vardagligt) begå självmord

ta skadan igen— skaffa sig kompensation (för ngt) på annat sätt

ta skeden i vacker hand— Acceptera en obehaglig situation och anpassa sig till den utan att göra motstånd; ge upp sin vilja o

ta skeden i vacker hand— (idiomatiskt) hålla sig i skinnet och foga sig efter någons förmaning

ta skeden i vacker hand— Acceptera en obehaglig situation och anpassa sig till den utan att göra motstånd; ge upp sin vilja o

ta skeden i vackra handen— Att acceptera en svår eller obehaglig situation och anpassa sig till den, att lägga stolthet åt sida

ta skruv— (idiomatiskt) ha tydlig verkan

ta skruv— ha tydlig verkan

ta slut— uttömma alla krafter

ta spjärn— sätta sin kropp eller kroppsdelar mot något för att motstå viss kraft

ta ställning— fatta en ståndpunkt

ta ställning/parti för/mot— förklara sig vara anhängare/motståndare till

ta steget fullt ut— fullfölja viss handling och ta konsekvenserna av den

ta studenten— fullborda sina gymnasiestudier

ta tag— gripa; börja hålla (hårt eller stadigt) /i/ något med händerna eller armarna

ta till— (transitivt) (i pressad situation) använda sig av (någon mer aggressiv metod mot sin(a) motståndare)

ta till benen— springa sin väg

ta tillfället i akt— passa på att ta vara på en möjlighet vid ett visst tillfälle innan det är för sent, utnyttja situati

ta till harvärjan— (idiomatiskt) fly, smita sin kos; fega ur

ta till harvärjan— Att ta till harvärjan innebär att fly eller ge sig av hastigt, att söka sin räddning genom att sprin

ta till harvärjan— (idiomatiskt) fly, smita sin kos; fega ur

(ta till) i minsta eller knappaste laget— Beräkna eller uppskatta något för snålt; ge sig själv för liten marginal så att det knappt räcker ti

ta till intäkt— använda som stöd

ta till intäkt (för)— åberopa såsom stöd (för)

(ta till) i underkant— (ta till) i minsta eller knappaste laget

ta till lipen— börja gråta

ta till lipen— (idiomatiskt) börja gråta

ta till orda— börja tala (eller skriva)

ta till orda— Bryta tystnaden och börja tala, ofta i en formell eller allvarlig situation där man vill framföra nå

ta till sjappen— Fly eller smita snabbt från en plats eller situation; ta till flykten när det blir obehagligt eller

ta till storsläggan— med kraft ta itu med ngt

ta till storsläggan— (idiomatiskt) kraftigt ta itu med något för att komma tillrätta med ett missförhållande; våldsamt an

ta till vara— ta hand om (och utnyttja)

ta tjuren vid hornen— ta tag i något som tar emot att göra

ta tjuren vid hornen— (idiomatiskt) utföra något nödvändigt (eller ett besvärligt problem) som man egentligen inte vill

ta tjuren vid hornen— ta tag i något som tar emot att göra

ta tjuren vid hornen— oförskräckt gripa sig an med problem

Ta tjuren vid hornen.Lundqvist Peter, 2011, Ta tjuren vid hornen— åtgärdsstrategier för säker djurhantering, Sveriges lantbruksuniversitet, p. 23

Tätt, tätt med tocke där, sa gumman, blev struken om munnen med brännvinsfjädern.(Stockholm) (SVO)— Nära att få något lockande men bli lurad — man kommer tätt inpå det åtråvärda men får bara ett falsk

ta tydor— göra förutsägelser

ta udden av något— tona ner eller avdramatisera något

ta upp den kastade handsken— anta utmaningen

ta ut i förskott— (transitivt) i förväg, trots att det ännu inte går att avgöra med säkerhet hur det kommer att sluta,

ta ut (ngt) i förskott— (för tidigt) räkna med (ngt) såsom redan uppnått

ta ut ngt i förskott— Tillgodogöra sig något innan man egentligen har rätt till det; njuta av framtida förmåner i förtid.

ta ut sin rätt— via sina naturliga konsekvenser ha en negativ inverkan

ta vägarna förbi— (idiomatiskt) åka förbi med bil

ta väl/illa upp— reagera positivt/negativt (på ngt)

ta väl upp— reagera positivt (på ngt)

ta vara på— (idiomatiskt) se till att något inte går till spillo, ta hand om

ta vara på— ta hand om (och inte låta skadas eller förspillas)

ta vara på (ngt)— se till att (ngt) inte går till spillo

ta vara på sig— hjälpa sig själv

ta vid— fortsätta eller ta över där eller när något eller någon slutar (i handling, tid, rum eller villkor)

Then är alltid god, som glup fyller.— Mat smakar alltid bra när man är hungrig — hungern är den bästa kryddan.

tid är pengar— om man spar tid, spar man också pengar

Tid är pengar.— Tiden är värdefull och bör inte slösas bort — varje minut man arbetar eller utnyttjar väl kan ge eko

tid efter annan— vid slumpvis spridda tillfällen

tid efter annan— periodvis, ibland

Tiden är den dyrbaraste av alla ägodelar.— Tid är mer värdefullt än pengar eller materiella ting — när den är förbrukad kan den aldrig återfås.

tiden är ur led— tidsförhållandena är onormala

tiden är ute för ngt— Något har nått sin slutpunkt; det finns ingen tid kvar att agera eller förändra situationen.

tiden får utvisa— (idiomatiskt) händelser och resultat kan man inte veta på förhand

Tidengår fort när man har roligt.Hagefors (1995), p. 74— Roliga stunder känns kortare än de är — glädjen gör att man tappar känslan för tid.

Tiden har vingar.— Tiden går fort, särskilt när man har roligt eller är upptagen. Livet flyger förbi snabbt.

tiden läker alla sår— efter tillräckligt lång tid glöms allt obehagligt

Tiden läker alla sår.— Med tiden minskar smärta och sorg — svåra upplevelser känns inte lika tunga efter hand som åren går.

tidens tand— tiden betraktad såsom förändrande och nedslitande kraft

tiden tänkt som nedslitande kraft— Tidens obönhörliga slitage — att tiden bryter ner allt, likt en långsam men oundviklig kraft.

Tid ger ära och tro ger bröd.— Med tålamod och uthållighet vinner man respekt, och med trovärdighet och pålitlighet säkrar man sin

Tidigt blomster vissnar tidigt.— Den som utvecklas eller blommar upp tidigt i livet riskerar att också tyna bort eller förlora sin kr

Tidigt bröllop, långvarig kärlek.— Gifter man sig tidigt i livet bygger man en djupare och mer varaktig kärleksrelation.

Tidigt i säng och bittida upp gör en man sund, rik och vis.— Att lägga sig tidigt och stiga upp tidigt främjar hälsa, välstånd och klokhet — regelbundna vanor ge

Tidigt nog, när det är väl nog.— Man är i tid nog om resultatet blir bra — kvaliteten avgör om tidpunkten var rätt, inte hur snabbt m

Tid, ord och ungdom kunna ej fås tillbaka.— Vissa saker går inte att ångra eller återfå — förlorad tid, sagda ord och passerad ungdom är borta f

tids nog— efter viss (vänte)tid

tids nog— (idiomatiskt) förr eller senare, så småningom; efter viss väntetid; i sinom tid, när tiden är inne

Tids nog att räkna kycklingarna, när de blivit utkläckta.— Räkna inte med något innan det verkligen inträffat — vänta tills resultatet är säkert innan du plane

Tids nog att ropa »hej!» när man kommit över bäcken.— Fira eller skryt inte förrän du faktiskt lyckats — vänta tills uppgiften är klar innan du jublar.

Tids nog att sälja huden, när björnen är skjuten.— Räkna inte med vinsten innan uppgiften är klar — planera inte för resultatet innan det faktiskt är u

Tiggarorden är den största orden.— Den som ber och tigger om hjälp når längst — att fråga och be är den effektivaste vägen till framgån

Tiggarpåsen blir aldrig full.— Den som ständigt tigger eller är girig blir aldrig nöjd — begär och missnöje har inget slut.

Tiggarstaven är tung.— Att behöva tigga om hjälp eller leva på andras välgörenhet är skamligt och betungande.

tigga stryk— (idiomatiskt) bete sig utmanande; medvetet provocera fram en reaktion

tigga stryk— bete sig utmanande (som om man ville ha stryk)

Tig själv, så tiga andra även.— Håller du tyst om andras hemligheter, kommer de också att hålla tyst om dina.

till åren kommen— Hövligt och eufemistiskt uttryck för att beskriva någon som är gammal eller ålderstigen; undviker de

till åren kommen— ålderstigen, gammal

till äventyrs— (idiomatiskt) händelsevis, tvärtemot vad som förväntas

till äventyrs— möjligen, händelsevis, mot förmodan

till äventyrs— (idiomatiskt) händelsevis, tvärtemot vad som förväntas

till äventyrs— möjligen, händelsevis, mot förmodan

tillbaka till ruta ett— tillbaka till utgångsläget

Tillbjuden tjänst blir ofta försmådd.— Hjälp som erbjuds utan att någon bett om den brukar avvisas eller inte uppskattas.

till boks— (ålderdomligt) i skuld

till bords— till bordet; för att äta

till buds— tillgänglig

till dags dato— Uttryck som anger fram till och med den aktuella dagen; används för att summera det nuvarande läget

till dels— I viss mån men inte fullt ut; en del av något men långt ifrån allt; används för att nyansera och beg

till den (milda) grad (dum)— I så hög grad att det är anmärkningsvärt; extremt eller överdrivet mycket av en egenskap.

till döddagar— tills man dör

till döds— ihjäl, till döden, så att någon dör

till doms— till att döma, till domen, så att någon dömer

till drycks— till drycken

Till en hård knagg hör en tung klubba.— Svåra problem kräver kraftfulla åtgärder. Mot ett hårt motstånd behövs ett starkt svar.

Till ett träfat hör trälock.— Lika barn leka bäst — likar hör ihop och passar naturligt tillsammans.

Tillfället gör tjuven.— När möjlighet finns frestas folk att göra oärliga saker, även om de normalt inte skulle stjäla eller

till förfång för (ngt)— till skada för (ngt)

till/från höger och vänster— åt/från alla håll

till freds— Att vara nöjd och belåten med sin situation; att känna inre ro och inte sakna eller önska sig något

till fullo— fullständigt

till fyllest— tillräckligt

till gagns— (ålderdomligt) till gagn, till fördel för någon, till nytta

till godo— som anspråk, som fordran, till förfogande; till fördel

till hands— inom räckhåll som kan användas

till hands— inom räckhåll

till intet förpliktande— variant av till intet förpliktigande

till intet förpliktigande— (idiomatiskt) som inte innebär några skyldigheter för någon; som inte förpliktigar

till kojs— Att gå och lägga sig för att sova; att bege sig till sängen för natten, ofta uttryckt som en uppmani

till kungs— (historiskt) till kungen (för att be om lov eller nåd)

till lags— till belåtenhet

till leda— (idiomatiskt) mer än nog (så att man får avsmak, blir trött eller mätt på något)

till livs— att äta eller dricka (även bildligt)

till ljusan dag— till fullt dagsljus

till måls— Att träffa exakt rätt eller nå sitt mål med precision; används bildligt om något som lyckas fullstän

till mans— de flesta, inte allihop men nästan

till max— enormt mycket

till mötes— för att möta, även om tid

till nöds— om det kniper, om man måste, som sista utväg

till nöds— såsom en nödfallsåtgärd

till och från— vid vissa tillfällen

till örlogs— (ålderdomligt) på flottan

till överlopps— Uttryck som betonar att något förekommer i mer än tillräcklig mängd; syftar på ett överflöd som klar

till överlopps— mer än som behövs

till övers— kvar, över; som kan tänkas att överlåtas

(till) på köpet— såsom extra, tillkommande omständighet

till på köpet— utöver allt annat, därtill

till pass— till belåtenhet

till punkt— färdigt, klart

till punkt och pricka— in i minsta detalj

till punkt och pricka— (idiomatiskt) in i minsta detalj, exakt, mycket noggrant

till råga på allt— som ett extra påbröd

till råga på allt/eländet— förutom allt detta som är dåligt

till salu— (avsedd) för försäljning

till salu— för försäljning

till skänks— som gåva, gratis

till skänks— Att erbjuda eller ge bort något utan kostnad eller motprestation; när något ges som en gåva, helt gr

till skänks— som gåva, gratis

till slut— Att något sker eller inträffar efter en lång process eller väntan; används för att markera att något

Tillslutes en dörr, så öppnas en annan.— När en möjlighet försvinner uppstår en ny. Motgångar leder ofta till oväntade chanser.

till spillo— Att slösas bort, förstöras eller försvinna utan att komma till nytta; om resurser, tid eller möjligh

till storms— till attack på häftigt vis

till synes— efter vad det verkar

till synes— som det verkar

till syvende och sist— när allt kommer omkring

till syvende och sist— (idiomatiskt, ordpar) när allt kommer omkring, till sist, till slut

till syvende och sist— när allt kommer omkring

till tals— så att man får uttrycka sig

till tåls— till tålamod, med tålamodet

till tings— till domstol (för rättsligt avgörande)

till topps— till toppen

till torgs— till torget (för försäljning)

till trots— (anger att något händer eller föreligger fastän en omständighet finns som skulle låta förvänta sig m

till tusen— I yttersta grad eller i hög utsträckning — en förstärkning som betonar att något är extremt, fullstä

till väders— Att lyfta eller sända något uppåt mot himlen; används bildligt för att beskriva något som stiger, ka

till väga— (idiomatiskt) i frasen gå till väga

till vardags— på vardagarna, i det vanliga livet som motsats till fritiden

till varje pris— oavsett vad det kostar

till viljes— i enlighet med någons vilja

till yttermera visso— förutom det redan nämnda, dessutom

till yttermera visso— såsom ytterligare bekräftelse

Tio fattiga kunna sämjas i ett hus, men icke två kungar i ett land.— Makt delar sig inte — två starka ledare i samma domän oundvikligen hamnar i konflikt.

Tistel är den bästa sallaten för åsnan.— Var och en tycker bäst om det som passar just dem — smak och tycke är individuellt och det ena passa

titta förbi— besöka under kortare period

titta för djupt i glaset— vara alltför förtjust i sprit

titta in— kasta en blick in

titta i november— Skela, det vill säga ha en blick som inte är parallell utan riktar sig åt olika håll, som om ögonen

titta snett på (ngn)— visa avund eller missnöje mot (ngn)

titta under lugg— titta förstulet

titt och/som tätt— Mycket ofta och med korta mellanrum, upprepade gånger — beskriver något som sker tätt och frekvent,

titt och tätt— Att något förekommer eller händer upprepade gånger med korta mellanrum, återkommande och med påfalla

titt som oftast— I de allra flesta fall, väldigt frekvent — beskriver ett återkommande mönster som upprepas så regelb

tja då— (slang) avslutande hälsningsfras

tjäna av— sitta av sitt fängelsestraff

tjäna in på gungorna vad man förlorar på karusellen— ta igen en förlust på annat håll

tjäna (sju år) för Rakel— tjäna länge och troget för att få ngt

Tjänsten går framför allt.— Plikten och arbetsuppgifterna prioriteras före personliga önskemål eller intressen.

tjena mors— (vardagligt) en hälsningsfras

tjing tjing— (slang) hej då (fras som yttras vid avsked)

tjocka släkten— (den stora) släkten

Tjock som en julegris— Mycket överviktig eller kraftigt byggd, som en välmatad gris uppfödd inför julslakten.

tjuta med ulvarna— göra som alla andra

tjuta med ulvarna— (idiomatiskt) förena sig med angriparna på ett fegt eller opportunistiskt sätt

tjuta med vargarna— (idiomatiskt) förena sig med angriparna på ett fegt eller opportunistiskt sätt

tjuta med vargarna— förena sig med angriparna

Tjuven förstår ej hur ärligt folk föder sig.— Den som lever oärligt förstår inte hur hederliga människor kan försörja sig utan att fuska eller stj

Tjuven tänker att var man stjäl.— Den som själv stjäl tror att alla andra gör detsamma. Man projicerar sina egna brister på omgivninge

tjuv- och rackarspel— spel som inte följer reglerna

Tok blir sent klok.— En dåre lär sig sent av sina misstag — om ens — och blir sällan vis.

tom fras— innehållslöst uttryck, löften utan substans

Tomma ax växa alltid högt.— De som saknar kunskap eller kompetens uppträder ofta mest högmodigt och skrävlar mest.

tömma nederlagets bittra kalk (i botten)— lida (fullständigt) nederlag

Tomma nötter simma ovanpå.— De som saknar innehåll eller kompetens syns och hörs mest — tomhet flyter upp till ytan.

tomma ord— löfte som inte infrias

tomma tunnor skramlar mest— den som har minst att säga är ofta mest högljudd

tomma tunnor skramlar mest— den som argumenterar i ett högt tonläge ofta inte har så mycket att säga

Tomma tunnor skramlar mest.Ström (1981), p. 205— De som pratar mest och högst har ofta minst att säga — skryt och tomt prat kommer från dem med liten

Tom säck kan illa stå upprätt.— Den som är hungrig eller saknar grundläggande resurser kan inte prestera eller fungera väl.

tomtar på loftet— vara dum eller ha låg intelligens

Tomt hus står gärna öppet, men rikt stängs till.— De fattiga är gästvänliga och öppna, medan de rika håller sig för sig själva och inte bjuder in andr

topp tunnor rasande— (idiomatiskt) mycket rasande; ursinnig

topp tunnor rasande— Att vara extremt arg och upprörd, kokande av ilska — beskriver en person som helt förlorat behärskni

törna emot— stöta emot, knuffa till, köra på

törna in— stöta emot, knuffa till, köra på

törna mot— variant av: törna emot

törna till— (vardagligt) slå till någon

torr bakom öronen— (idiomatiskt) erfaren och mogen

Torr bakom öronen— Erfaren och mogen.

torr som snus— alldeles torr

Torrt som fnöske- Mycket torrt.— Extremt torrt. Fnöske är ett brandlättantändligt svampmaterial som måste vara helt torrt för att fun

Torr ved gör en stark eld.— Bra förberedelser och rätt förutsättningar ger starka resultat. Kvalitet i grunden avgör hur väl någ

tråda dansen— börja dansa

träda emellan— Att aktivt gå in och stoppa en konflikt eller ett problem, att lägga sig i en situation för att förh

träda inför skranket— uppträda inför domstol

träda ngns ära för när— Att kränka eller såra någons värdighet och självrespekt genom ord eller handling, att angripa en per

Trädet faller ej vid första hugget.— Svåra mål kräver uthållighet och upprepade försök — man lyckas sällan vid första försöket.

träffa den rätte/rätta— träffa den stora kärleken

träffa huvudet på spiken— uttrycka det absolut väsentliga

träffa huvudet på spiken— få helt rätt

träffa mitt i prick— (idiomatiskt) träffa rätt

träffa/slå huvudet på spiken— träffa rätt

trägen vinner— den ihärdige lyckas

Trägen vinner.— Den som är uthållig och enträgen lyckas till slut. Tålamod och ihärdighet leder till framgång.

trampa gasen i botten— trycka ner gaspedalen så långt som möjligt

trampa i klaveret— göra bort sig

trampa i klaveret— (idiomatiskt) göra sig skyldig till ett pinsamt misstag, ofta en taktlöshet

trampa i klaveret— göra en svår tabbe

Trampa i klaveret— Att begå ett klumpigt misstag; ofta att säga eller göra något man egentligen inte menar. Även ”ett k

Trampa inte katten på svansen, ty då vänder han klorna till.— Provocera inte någon i onödan — den som blir trängd eller retad kan slå tillbaka hårt.

trampa ngn på tårna— förolämpa ngn

trampa på en öm tå— ta upp ett känsligt ämne, som orsakar starka reaktioner

trampa spiken i botten— trampa gaspedalen i botten

trampa under fötterna— behandla hänsynslöst

trampa ur barnskorna— (börja) bli vuxen

trampa ut barnskorna— Att växa upp och lämna barndomen bakom sig, ta steget in i vuxenlivet och sluta bete sig som ett bar

trampa vatten— hålla sig flytande utan att simma någonvart

trampa vatten— hålla sig flytande (på en och samma plats) i vatten genom att utföra tramprörelser

trångt om saligheten— ont om plats

trappa upp— Öka intensiteten, omfattningen eller nivån av något stegvis, som en konflikt, insats eller aktivitet

traska patrull(o) med ngn— osjälvständigt handla på samma sätt som ngn annan

Trätor och kiv göra armt liv.— Ständiga gräl och konflikter gör livet fattigt och eländigt — fred och harmoni är förutsättningar fö

(tredje) gången gillt— (tredje) gången blir det bra

tredje gången gillt— ungefär man lyckas ofta/förmodligen på tredje försöket; tredje försöket (och vi hoppas det går den h

tredje gången gillt— princip som betyder att vid tredje tillfället ska hända något drastiskt, tex högre straff, bot eller

Tredje gången gillt— Skrockfullt, om något som händer för tredje gången och därför ska gälla.

tredje graden— polisförhör under tortyrartade former i syfte att framtvinga bekännelse

tre (eller flera) personer kan (ofta) inte hålla ngt hemligt— Ju fler som känner till en hemlighet, desto svårare är det att bevara den; hemligheter sprids lätt.

Tre komma vanligen väl överens— boktryckare, bokbindare och bokhandlare.

Tre onda ting i ett hus— rök, vägglus och en arg kvinna.

Tre ting äro alltid vissa.— Påminnelse om att vissa saker i livet alltid inträffar — traditionellt syftande på oundvikliga öden

Tre ting bör man hålla sig väl med— sin hustru, sin mage och sitt samvete.

Tre ting kunna illa styras när de få överhand— pöbeln, eld och vatten.

tretton på dussinet— Något som förekommer i överflöd och saknar värde.

trevlig helg— artighetsfras som uttalas innan man skiljs åt för helgen

trevligt att träffas— artigt uttryck som används då talaren möter någon för första gången

trilla av pinn— (idiomatiskt, vardagligt) variantform till trilla av pinnen; dö

trilla av pinn(en)— Dö, ofta oväntat eller i hög ålder; en informell och något lättsam omskrivning för att beskriva att

trilla av pinnen— (vardagligt) dö

trilla dit— råka ut för ngt obehagligt

tripp trapp trull— tre personer eller föremål av olika storlek

tripp trapp trull— (vardagligt) tre föremål eller personer av (tydligt) olika storlekar som står i storleksordning

Trivas som fisken i vattnet— Trivas mycket bra i en specifik situation.

tro det!— Utrop som bekräftar med eftertryck att något verkligen är sant eller faktiskt sker — ofta som svar p

Tro ej din vän, förrän ni ätit upp en halvspann salt tillsammans.— Äkta vänskap tar lång tid att bygga — lär känna någon ordentligt innan du litar på dem fullt ut.

Trogen som en hund— Trogen någon under alla förhållanden.

Tro ger bröd, otro ger nöd.— Tro och positiv inställning leder till välgång och försörjning, medan otro och pessimism leder till

tro gör man i kyrkan— det är inte tillräckligt att tro något stämmer, såvida det inte gäller guds existens (för allt annat

Troheten finner man snarast i hundkojan.— Hundar är mer lojala och trogna än människor.

Tro icke allt vad som säges, det ljuges stugor emellan.— Rykten och lögner sprids lätt mellan människor — tro inte på allt du hör.

Tro icke träguden, utan att han gör järtecken.— Lita inte blint på någon eller något — kräv bevis på förmåga innan du sätter din tro till dem.

Tro ingen vän obeprövad.— Lita inte på någon som vän förrän du har prövat och sett hur de beter sig i svåra situationer.

trojansk häst— person eller grupp som infiltrerar och försvagar ett land eller en organisation

trojansk häst— något till synes oskyldigt som innehåller en dold fara, till exempel ett till synes nyttigt och harm

trolla fram— frambringa något genom trolleri

trolla med knäna— (idiomatiskt, vardagligt) göra något som verkar omöjligt

Trollen bo också i heliga hus.— Även i respekterade eller heliga miljöer finns onda, hycklande eller skadliga människor. Ingen plats

Tron kan försätta berg.Ström (1981), p. 49— Med tillräcklig tro och övertygelse kan man åstadkomma till synes omöjliga saker.

tro och loven— trohetslöfte

Tro och loven bestå i gärning och icke i ord.— Löften och tro bevisas genom handlingar, inte tomma ord — det är vad man gör, inte vad man säger, so

Tror du inte jag känner igen dig, fast du är klädd i kapprock, sa informatorn, fick sill i papper.(Östergötland) (SVO)— Skämtsamt om att genomskåda något förklädda eller förklätt — man känner igen saker trots yttre sken,

tror gör man i kyrkan— Att tro eller anta något är inferiört jämfört med att faktiskt veta något säkert. Uttrycket används

tröst för ett tigerhjärta— (idiomatiskt) klen tröst, bara skenbar tröst

tröst för tigerhjärtan— (idiomatiskt) skenbar tröst, inte mycket till tröst, klen tröst

Trött oxe trampar tungt.— Den som är trött och utmattad arbetar långsamt och tungt — utmattning tar bort effektiviteten.

trumma ut— Att aktivt och enträget sprida ett budskap eller en nyhet till en bred publik, ofta med eftertryck o

trycka ned ngn i galoscherna— få ngn att helt förlora självförtroendet

trycka ner gaspedalen så långt som möjligt— Gasa för fullt, köra med maximal hastighet genom att trampa gasen i botten.

trycka ner ngn (i skorna)— behandla ngn synnerligen nedlåtande

trycka på— envetet försöka påverka (någon eller några att fatta ett visst beslut eller liknande)

tuffa till— (reflexivt) göra sig tuff, brösta upp sig

tugga fradga— få fradga om munnen i samband med tuggning

Tukt och ära är den bästa hemgift.— God uppfostran och hederligt rykte är viktigare än pengar eller ägodelar som medföljer i äktenskapet

Tukt och lära ger bröd och ära.— Disciplin och utbildning leder till försörjning och respekt — den som uppfostras ordentligt och lär

tulla på— i hemlighet använda lite av något slags förbrukningsmateriel innan det egentligen var dags

Tumme med någon— Att åtnjuta någons förtroende.

tummen ned för ngn/ngt— (uttryck för) förkastande eller ogillande av ngn/ngt

tummen upp för ngn/ngt— (uttryck för) uppskattning av ngn/ngt

tummis på det!— det tummar vi på, det lovar vi varandra

Tungan är hjärtats tolk.— Det man säger avslöjar vad man verkligen känner och tänker — orden speglar hjärtats innersta.

Tungan har inga ben, dock knäcker hon stundom ryggkotan.— Ord kan vara oerhört skadliga trots att de inte är fysiska — hårda ord kan krossa människor lika bru

Tungan leker på tandasår.— Man återvänder ständigt till det som gör ont eller är plågsamt, precis som tungan omedvetet söker si

tungan löpte i väg (med honom)— (han) yttrade ngt obetänksamt

tungan på vågen— ngt (till synes obetydligt) som fäller avgörandet

(tung) som själva näcken— oerhört (tung)

Tungt sinne gör en trög lärjunge.— En person som är nedstämd, bekymrad eller tyngd av sorg har svårt att ta till sig ny kunskap och lär

Tungt som bly— Extremt tungt. Bly är ett av de tyngsta vanliga metallerna, så liknelsen beskriver något med överväl

tuppa av— svimma; kollapsa

Tuppen styr lättare tolv höns än mannen en kvinna.— En tupp kan lätt hålla ordning på många höns, men en man har svårare att bestämma över sin hustru.

tuppkammen växer/sväller (på honom)— (han) blir märkbart stolt eller övermodig

tupp tupp men ingen höna— en lek av barn med blommorna på ett grässtrå

tusen tack— större tack än bara tack

tuta i— inbilla någon något felaktigt

tuta och köra— redo att sätta igång

Två fel gör inte ett rätt.Popova (2004), p. 93— Att någon annan gjort fel rättfärdigar inte att du också gör fel. Orätt förblir orätt oavsett om and

Två hundar förlikas icke om ett ben.— När två parter tävlar om samma sak kan de inte komma överens — konkurrens skapar konflikt.

tvåla till— (idiomatiskt) läxa upp

Tvång gör lagen vrång.— När tvång används för att tillämpa regler eller lagar, leder det till orättvisa och snedvridna resul

två sidor av samma mynt— två aspekter av samma sak

två sina händer— förklara sig fri från allt ansvar

två sina händer— (idiomatiskt) frånsäga sig allt ansvar för en utförd handling

tvätta sin smutsiga byk— Att avslöja eller diskutera privata, ofta skamliga eller pinsamma saker offentligt

tvätta sitt smutsiga linne hemma— inte låta stridigheter inom en familj komma ut

Tvenne hårda stenar mala icke godt mjöl.— När två envisa, hårda eller likartade människor möts uppstår konflikt och resultatet blir dåligt — s

Tvenne kunna ljuga den tredje i galgen.— Två personer kan samarbeta och vittna falskt för att få en oskyldig tredje person dömd och hängd.

Tvetalig man gives intet vitsord.— En lögnaktig eller motsägelsefull person förtjänar inget förtroende och kan inte användas som trovär

tvinga (ngn) på knä— tvinga (ngn) till underkastelse

tvista om ngt meningslöst eller ngt som är omöjligt att avgöra— Föra en fruktlös debatt om något som inte kan bevisas eller avgöras; strida om påvens skägg.

tvista om påvens skägg— tvista om ngt meningslöst eller ngt som är omöjligt att avgöra

tvi vale!— Arkaisk utropsfras som uttrycker starkt avsky, moralisk indignation eller förakt; ett kraftfullt sät

Tvungen ära är ingen ära.— Beröm eller heder som framtvingas saknar värde — äkta ära måste ges frivilligt och av hjärtat.

Tvungen ed är Gud led.— En ed avgiven under tvång är inte giltig — Gud ogillar löften som pressas fram mot någons vilja.

Tvungen kärlek, sminkad skönhet och vårdagssnö vara icke länge.— Det som är påtvingat, konstgjort eller säsongsbetonat varar inte — kärlek, skönhet och vinter tar sl

tycka illa vara— (idiomatiskt) ta illa upp

tycka illa vara— ta illa upp

tycka synd om— anse att någon har det svårt /och ge denna sympati/

tycka synd om (ngn)— ha medlidande med (ngn)

Tycke och smak kan ingen förta’.— Smak och preferenser är personliga — ingen kan tvinga någon annan att tycka likadant eller ta ifrån

tyda allt till det bästa— ge allt den gynnsammaste eller välvilligaste tolkningen

tyga till— misshandla eller göra illa, särskilt med synliga skador efteråt

tyna bort— gradvis bli allt mindre livskraftig och svag

Tyst hund är ej att lita på.— En tyst hund ger ingen varning innan den biter — den som är tyst och återhållsam kan vara farligare

Tystlåtenhet är klokhetens nyckel och vishetens helgedom.— Att hålla tyst och inte prata i onödan är ett tecken på klokhet — den vise vet när man ska tiga.

Tystlåten kvinna är guld värd.— En kvinna som talar lite och håller tyst anses vara mycket värdefull — en gammal, patriarkal förestä

tyst, min mun, så får du socker— det här bör jag hålla tyst med

Tyst min mun, så får du socker.— Uppmaning till sig själv att hålla tyst — ofta om något man helst vill säga men bör låta bli.

Tystnaden är icke långlivad.— Hemligheter och tystnad varar inte länge — förr eller senare kommer sanningen fram.

Tystnaden har också sin vältalighet.— Att vara tyst kan ibland tala lika starkt som ord — tystnad förmedlar budskap utan att säga något.

tyst som en mus— alldeles tyst

Tyst som i graven— Absolut tystnad, ingen rörelse eller ljud alls. Används för att beskriva en plats eller situation so

udda fågel— något eller någon som inte passar in i sällskapet eller sammanhanget

ugglor i mossen— när något inte stämmer eller det är problematiskt

Ulven biter ej får på den mark han är född.— Man skadar inte dem från sin hembygd — lojalitet mot ursprunget skyddar de egna.

Ulvhjärta döljs ofta under fårpälsen.— En farlig eller elak person kan dölja sin sanna natur bakom ett vänligt och oskyldigt yttre.

ulv i fårakläder— (idiomatiskt) något som vid första anblick verkar oskuldsfullt och ofarligt men vid närmare granskni

ulv i fårakläder— farlig person som till det yttre verkar ofarlig

Ulv i fårakläder— Någon med onda avsikter förledd till harmlöshet.

Umgänge med en är intet, med två lagom, med tre för mycket.— Sällskap med en person är tråkigt, med två är det idealiskt, men med tre blir det för mycket och kon

undan för undan— så småningom, efter hand

undan för undan— litet i taget, gradvis, successivt

Undantaget bekräftar regeln.Martinsson (1996), p. 293— Ett enstaka undantag visar att en regel faktiskt existerar — utan regel finns inga undantag.

under all kritik— jättedålig, ytterst dålig

under all kritik— inte värd att ens bedömas

under bältet— (mindre brukligt) usel, moraliskt låg

under bordet— (idiomatiskt) bakom kulisserna

Under bordet, pengar under bordet— I hemlighet, mutor.

under knapphetens kalla stjärna— i fattigdom

under kniven— under kniven; att genomgå en operation/kirurgi

Under låga tak bo ofta höga själar.— Storslagna, ädla människor lever ofta i enkla förhållanden — yttre fattigdom säger inget om inre rik

under över alla under!— så utomordentligt märkligt!

under stundom— Inträffa vid vissa tillfällen men inte regelbundet; ett ålderdomligt eller formellt sätt att uttryck

Under svår storm kastar man också vad kärast är över bord.— I nödlägen måste man offra även det mest värdefulla för att överleva — självbevarelsen går före allt

Under vit aska ligga ofta glödande kol.— Lugn yta döljer ofta starka känslor eller farliga krafter — det som verkar avslutat kan fortfarande

(undra) i sitt (stilla) sinne— (undra) inom sig

undra på det!— det är inte så konstigt

Unga hundar har skarpa tänder.— Unga, oerfarna personer kan vara skarpa, hårda eller obetänksamma i sina ord och handlingar — utan d

Ung ängel kan bli gammal djävul.— En person som är god och oskyldig i unga år kan med tiden bli elak och korrumperad.

Ungdom och visdom följs sällan åt.— Unga människor saknar oftast den erfarenhet och klokskap som krävs för visdom, vilket vanligtvis kom

Ungdoms möda är ålderdoms ro.— Hårt arbete och ansträngning i unga år ger trygghet och vila på äldre dagar.

Ungdoms planta är ålderdoms frukt.— Det du odlar och bygger upp i ungdomen — vanor, kunskaper, relationer — skördar du frukterna av på ä

Ung hustru är gammal mans död.— En gammal man som gifter sig med en ung kvinna riskerar att slita ut sig och dö i förtid.

Ungt blod är fullt av mod.— Unga människor är modiga och djärva, eftersom de ännu inte lärt sig att frukta livets risker.

uppåt väggarna— (idiomatiskt, vardagligt) alldeles galet, bortom all logik

uppåt väggarna— Om en person eller situation som är fullständigt orimlig, galen eller absurd, bortom alla normala gr

uppfinna hjulet— (tro sig) uppfinna eller upptäcka ngt som redan (sedan länge) existerar

Uppföra sig som om han/hon ägde stället— Att uppträda (alltför) självsäkert och arrogant.

uppfylla all(an) rättfärdighet— göra allt vad som kan begäras

upphöja (ngn) till skyarna— starkt berömma (ngn)

upp i dagen— fysiskt sett väldigt lik

upp med hakan!— se ljusare på situationen!

upp och ned— (idiomatiskt) variant av upp och ner; så att ovansidan är neråt och vice versa

upp och ner— (idiomatiskt) så att ovansidan är neråt och vice versa

Uppskjut aldrig till i morgon, vad du kan göra i dag.— Prokrastinera inte — utför uppgifter direkt istället för att skjuta upp dem, eftersom fördröjning le

uppta ngns fallna mantel— fortsätta ngns verk

ur askan i elden— (idiomatiskt) från en dålig situation till en ännu sämre

Ur askan, i elden.— Att hamna i en ännu värre situation efter att ha försökt undkomma en dålig.

ur egen fatabur— (idiomatiskt) av egen uppfinning

ur egen fatabur— av egen uppfinning

Ur ett vitt ägg kan ofta komma fram en svart kyckling.— Goda föräldrar kan få onda barn, och från välartade förhållanden kan oväntat komma något dåligt elle

ur gängorna— Fullständigt ur balans och extremt upprörd eller förvirrad; att ha tappat fattningen helt, likt ett

ur jämvikt— I ett tillstånd av obalans där det normala jämviktsläget rubbats, antingen psykologiskt, fysiskt ell

ur stånd— Att vara oförmögen att utföra något eller sakna de nödvändiga förutsättningarna; att befinna sig i e

ur vägen— interjektion som används när man kommer mot folk och vill att de ska flytta sig ur ens väg

Ur vägen, bönder, sa torparn.(Norrland) (SVO)— En person av lägre rang uppträder arrogant och anspråksfullt mot dem som står över honom socialt.

Usch, det var otäckt, sa hon som fick missfall.(Norrland) (SVO)— Ironisk underdrift — att beskriva något fruktansvärt med ett alldeles för milt uttryck av obehag.

utan anseende till person— utan hänsyn till vem personen i fråga är

utan att röra en fena— helt stilla

Utan blygsamhet ingen heder.— Den som saknar blygsamhet och ödmjukhet kan inte vinna äkta respekt och heder från andra.

utandas sin sista suck— Att dö; ett poetiskt och högtidligt omskrivning för dödsögonblicket då en person drar sitt allra sis

utan dess like— Från tidigare form 'utan like', med samma betydelse. Bokstavligt: utan dess motsvarighet, lika eller

utan egen förskyllan— att orsaka något utan avsikt

utan egen förskyllan eller värdighet— utan att egentligen ha förtjänat det

utan en tråd på kroppen— inte (ha) några kläder på sig, helt utan kläder (på sig), naken

utanför ramarna— (idiomatiskt) på ett annorlunda, okonventionellt sätt, från ett helt nytt perspektiv

Utan frestelse ges ingen dygd.— Dygd och moralisk styrka kan bara bevisas och utvecklas när man frestas att handla fel.

utan motstycke— (idiomatiskt) unik i sitt slag; mycket bättre eller sämre än allt annat

utan rast eller ro— utan (möjlighet till) vila

Utan rast ingen rasker gast.— Utan vila och pauser kan ingen hålla sig pigg och arbetsam. Vila är nödvändig för att orka prestera.

Utan sanning ingen frid.— Fred och ro i sinnet kräver ärlighet — lögner och hemligheter skapar oro och konflikt.

Utanskriften visar varthän brevet skall.— Yttre kännetecken eller beteende avslöjar en persons avsikter eller vart man är på väg i livet.

Utan söndag ingen söckendag.— Vila och återhämtning är nödvändiga förutsättningar för arbete — man måste ha ledighet för att orka

Utan strid ingen seger.— För att uppnå något måste man kämpa och övervinna motstånd — framgång kommer inte utan ansträngning

utan uppskov— Att agera omedelbart utan dröjsmål eller fördröjning, att utföra något direkt utan att vänta eller s

Utan vin och bröd varder kärleken död.— Kärlek överlever inte utan materiella grundbehov — mat och dryck (praktiska förutsättningar) måste f

Ute i ogjort väder— Att företa något utan tillräcklig anledning.

utföra sina behov— (idiomatiskt, eufemistiskt) urinera eller göra sig av med avföring

Utför backen går alltid lätt.— Det är lätt att ta den enkla vägen nedåt — att falla, försämras eller ta genvägar kräver ingen anstr

utgå från— (idiomatiskt) anta

utgjuta sig— Att i ord ge uttryck för sin sorg, klagan eller starka känslor; att låta sina innersta tankar och be

utmana ödet— ge sig in på ngt som kan sluta illa

ut och in— (idiomatiskt) så att utsidan är på insidan och vice versa

utom sig— som känner starka känslor

utom sig (av sorg/raseri)— mycket upprörd

(utportionering) i parti och minut— (utportionering) i stor, osorterad mängd

uträtta sina behov— (idiomatiskt, eufemistiskt) urinera eller göra sig av med avföring

uträtta sina naturbehov— uträtta sina behov

uträtta sitt tarv— (idiomatiskt, ålderdomligt, eufemistiskt) utföra sina behov

väcka förargelse— Att orsaka irritation, upprördhet eller anstöt hos andra genom sitt beteende.

väcka ont blod— (idiomatiskt) väcka förargelse eller missnöje

väcka ont/ond blod— orsaka missnöje eller förbittring

väcka till liv— få att börja existera

vacker som en dag— strålande vacker

Vacker som en dag— Någon är mycket vacker.

väck inte den björn som sover— ta inte upp problem i onödan

Väck inte den björn som sover.Bengtsson (1957), p. 116— Provocera inte någon farlig eller trigga ett sovande problem — låt farliga situationer vara ifred.

Vada inte över vatten där du inte ser botten.— Ta inga risker i situationer där du inte känner till farorna eller konsekvenserna.

vad är det (för fel) med (honom)?— Undran över vad som är fel eller konstigt med någons beteende eller tillstånd.

vad är det för fel på dig?— Retorisk fråga som uttrycker irritation eller förundran över någons beteende eller omdöme.

vad är det med dig?— Undran över någons ovanliga beteende eller sinnesstämning – något verkar fel.

vad det lider— med tiden, så småningom

vad det lider— (idiomatiskt) (vid möjlighet) med tiden

Vad du kan göra själv, lägg icke på andra.— Ta hand om dina egna uppgifter själv — skjut inte över arbete på andra som du klarar av på egen hand

vad för slag?— vad menas med detta?

Vad förstår en bonde sig på gurksallat?— En enkel person saknar förutsättningar att förstå eller uppskatta något som kräver bildning eller fö

Vad gagnar det att ha kistan full, om fan har nyckeln till henne? d.ä. då ägodelarna illa användas.— Rikedomar är värdelösa om de används till ont eller slösas bort på fel saker.

Vad gagnar mycket veta och intet göra?— Kunskap utan handling är värdelös — det spelar ingen roll hur mycket man vet om man inte omsätter de

vad går det åt dig?— vad är det med dig?

Vad gör inte tysken för penningar?— Människor är beredda att göra vad som helst för pengar — inget offer är för stort när ekonomisk vinn

Vad hjälper det att tvätta korpen, han blir ändå aldrig vit?— Vissa människors natur eller egenskaper går inte att förändra, oavsett hur mycket man försöker.

Vad hjälper noga räknat, när man betalar illa?— Noggrannhet i beräkningar är meningslös om man ändå inte betalar vad man är skyldig.

vad/hur/vem/var i all världen?— jag undrar verkligen vad/hur/vem/var

(vad) i all sin dar— vad skall detta betyda

vad i all sin dar!— vad är nu detta!

vad i fridens namn?— vad är det som händer?

vad i hela friden?— vad är det som händer?

vad i helskotta?— vad i hela friden?

Vad man icke vet, gör ej heller förtret.— Okunnighet skyddar från oro och bekymmer — det man inte känner till kan inte heller plåga en.

Vad man undandrager för vår Herre, det kommer alltid hin onde till godo.— Det man inte ger till Gud hamnar hos djävulen — resurser eller tid som inte används till gott tjänar

vädra morgonluft— ana nya möjligheter

vädra morgonluft— (idiomatiskt) ana nya möjligheter för politisk eller ekonomisk verksamhet, i synnerhet av tvivelakti

Vädra morgonluft— Se möjligheter, dra nytta av en situation ofta med ett negativt resultat för andra.

vad säger du?— är det verkligen sant?

vad sjutton— mild ickevulgär svordom

vad som är gjort kan inte göras ogjort— Det som redan har hänt går inte att ändra på; man får acceptera konsekvenserna av sina handlingar.

Vad som är skrivet, det är skrivet.— Det som är bestämt är bestämt — ödet eller ett beslut kan inte ändras.

Vad som fattas på fågeln, det har han i fjädrarna.— Den som saknar verkligt värde eller förmåga kompenserar med yttre prakt och skryt — mer utseende än

Vad som gör oss det största bekymret här i tiden, är de olyckor och motgångar som ej inträffa.— Vi plågas mest av katastrofer vi föreställer oss men som aldrig inträffar — onödig oro för inbillade

vad som komma skall— (stelnat uttryck) vad som kommer (att) komma

Vad stort sker, det sker tyst.— Stora, betydelsefulla händelser sker ofta utan buller och bång — verklig storhet behöver inte uppmär

Vad suggan bryter, får grisen betala.— Barn får lida för föräldrarnas misstag och skulder — den yngre generationen betalar priset för de äl

vad tar det åt dig?— vad får dig att handla på det sättet?

Vad tjänar mened till om den inte brukas, sa advokaten.(Stockholm) (SVO)— En cynisk skämtvisdom: verktyg — även oärliga sådana — är meningslösa om de inte används. Ironiserar

vad tog det åt (honom)?— vad är det (för fel) med (honom)?

Vad trenne veta, vet hela världen.— En hemlighet som delas av tre personer sprids snart till alla — det är omöjligt att hålla något heml

vad tycks?— vad tycker du/ni?

vad var det jag sa!— jag fick rätt i alla fall!

väga sina ord på guldvåg— mycket noggrant välja sina ord

vägd och befunnen för lätt— som visat sig sakna nödvändiga förutsättningar

vagel i ögat— (idiomatiskt) något som är till förtret eller förargelse

vägen till helvetet är kantad av goda föresatser— Väl-menade avsikter och goda föresatser leder inte alltid till önskade resultat; ofta resulterar de

vägen till helvetet är kantad med goda föresatser— goda föresatser alena räcker inte om de inte följs upp av handlingar

Vägen till helvetet är kantad med goda föresatser.Åberg (2004), p. 93— Goda intentioner räcker inte — utan handling leder de ingenstans, ofta till dåliga utfall.

vägen till mannens hjärta går genom magen— med god mat vinner kvinnan mannens uppskattning

Väggarna har öron.— Någon kan alltid lyssna i hemlighet — var försiktig med vad du säger, för samtalet kanske inte är pr

vägg i vägg— intill, (som) granne (med)

vägs ände— slutet på vägen, ofta när man har uttömt alla möjligheter eller möjligheter för framsteg; ibland utt

vakna på fel sida— (idiomatiskt) börja dagen på dåligt humör utan att riktigt veta varför (och också under resten av da

vakna på fel sida— vakna trött och vresig

vakta sin tunga— (idiomatiskt) vara försiktig med vad man säger

väl behängd— mycket långhårig

väl bekomme— (idiomatiskt) svar på artighetsfraser såsom tack så mycket

väl bekomme!— var så god!

Väl börjat är halvgjort arbete.— En bra start gör resten lättare — att komma igång ordentligt sparar tid och ansträngning längre fram

Väl dä gick som dä gick, sa bonden, bröt bägge armarna av sig.(Sörmland) (SVO)— Fatalistisk resignation inför ett dåligt utfall — saker gick illa, men man accepterar det utan att k

välja med fötterna— (idiomatiskt) välja (och ekonomiskt stödja) en tjänst framför en annan, exempelvis genom att \"ta me

välja och vraka— att kunna välja fritt mellan många goda alternativ; att ha överflöd av val och kunna vara selektiv

välj och svälj— En måltid bestående av olika rätter att välja mellan, ofta matrester från tidigare måltider

väl mött— (formellt) (ungefär, lite beroende på vad inbjudan osv. avser) \"vi kommer att ha trevligt tillsamma

vän av ordning— (idiomatiskt) person (verklig eller tänkt) som vill upprätthålla en viss grad av ordning

vända (alla) taggarna utåt— uppträda aggressivt

vända andra kinden till— Låta bli att hämnas och visa tolerans och förlåtelse.

vända den andra kinden till— inte ge igen

vända kappan efter vinden— ändra sig efter opinionen

vända kappan efter vinden— (idiomatiskt) ombyta sympatier eller åsikter efter rådande opinion; ändra sig efter vad andra tycker

Vända kappan efter vinden— Ja-sägare, inte stå för sina åsikter, att ändra sig efter vad andra tycker. Oftast som ett negativt

vända näsan i vädret— Dö; bildlig omskrivning för döden där personen slutar andas och livet lämnar kroppen, som om näsan l

vända näsan i vädret— (eufemistiskt) dö, avlida

vända ngn ryggen— Medvetet vända sig bort från någon och avbryta kontakten; svika eller överge en person som tidigare

vända på alla stenar— (idiomatiskt) leta överallt efter en lösning; utforska alla möjligheter

vända på en femöring— vända (ett fordon eller sig själv) på en liten yta

vända på en femöring— vända på en liten yta

vända på klacken— (idiomatiskt) vända helt om, gå sin väg

vända på kuttingen— (idiomatiskt) anlägga ett nytt perspektiv; se på ett nytt sätt

vända på kuttingen— se något ur ett annat perspektiv

vända på kuttingen— anlägga ett nytt (motsatt) perspektiv

vända på slantarna— tänka efter noga före varje utgift

vända på slantarna— (idiomatiskt) vara försiktig med utgifterna, vara sparsam, snåla

vända på slantarna— tänka efter noga före varje utgift

Vända på slantarna— ”Man får minsann vända på slantarna om de ska räcka”, egentligen försöka använda pengarna två gånger

vända på varje sten— (idiomatiskt) variant av vända på alla stenar

vända ryggen till— visa sig hård och avvisande (mot ngn)

Vända sig hur man vill, så har man ändå rumpan bak.— Oavsett hur man försöker förändra sin situation förblir vissa grundläggande saker alltid desamma.

vända sig i graven— Om en avliden som skulle vara djupt chockad om denne visste.

vända sig i sin grav— inte få ro i sin grav

vända sig i sin grav— (idiomatiskt) ogilla någon utveckling efter ens död

vända sina tankar till ngt— börja tänka på ngt

vända upp och ned på— fullständigt förändra

vända ut och in— vränga i motsatt läge

vandra till Canossa— göra avbön under förödmjukande former

vandra till de sälla jaktmarkerna— (idiomatiskt) dö, lämna jordelivet

vänna te— (östgötska) stöka till, smutsa ned

Vännens örfil är ärligt menad, fiendens kyssar vill bedra.Ström (1981), p. 155— En sann väns kritik är värdefullare än en fienes smicker – ärlighet, även om den svider, är mer påli

Vänstra handen bör icke veta vad den högra gör.— Gör gott i det tysta — välgörenhet och goda gärningar ska utföras utan att man söker beröm eller upp

vänta bara (tills...)— akta dig (när...)

(vänta här) så länge— (vänta här) tills vidare

Väntans tider— Om tidsperiod av väntan. Särskilt graviditet.

vänta smått— Att vara gravid och vänta på ett barns ankomst; ett äldre och försiktigt sätt att omskriva att en kv

vara alldeles på tok— Att vara helt fel ute, fullständigt galet eller absurt; något stämmer inte alls.

vara att likna vid— påminna om, (kan) karaktäriseras av/som

vara (av) ngns kött och blod— vara ngns avkomling

vara av ngns kött och blod— vara ngns avkomling

vara av nöden/behovet påkallad— vara nödvändig

(vara) av samma skrot och korn— (vara) av samma (dåliga) sort

vara bakom flötet— vara bortkommen eller mindre intelligent

vara bara skinn och ben— vara mycket mager

vara bekväm med— (anglicism, idiomatiskt) trivas (med), tycka om

vara bestämd till lycka och framgång i livet— Vara förutbestämd att få ett lyckligt och framgångsrikt liv, som om ödet redan avgjort saken.

vara/bli alldeles utblottad— Sakna alla tillgångar; vara helt utan pengar eller ägodelar.

vara/bli du och bror med ngn— (börja) tilltala ngn med "du"

vara bollplank åt ngn— fungera som diskussionspartner åt ngn

vara dagen efter— vara trött efter festande med alkoholförtäring dagen innan

vara dödens lammunge— vara hopplöst förlorad

vara efter— leta efter; försöka få tag i

vara eld och lågor— vara hänförd

vara en man kort— sakna en man

(vara) en nagel i ögat (på ngn)— (vara till) förtret (för ngn)

vara en nagel i ögat (på ngn)— vara ett ständigt problem (för ngn)

vara en öppen fråga— vara ovisst

vara en skugga av sitt forna jag— i viktiga avseenden vara mycket sämre än förut

vara ett rött skynke (för ngn)— vara en källa till stark irritation

vara ett strå vassare— vara lite bättre

vara fara på färde— något farligt är på gång att hända

vara fara värt— (idiomatiskt) finnas risk för

vara färdig med ngn— inte vilja ha mer med ngn att göra

vara fena på— (transitivt) vara fenomenal på något, vara haj på något, att ha en stor talang för något, vara en ba

vara fena på något— vara riktigt skicklig på något

vara född med en silversked i munnen— vara bestämd till lycka och framgång i livet

vara för handen— Att vara för handen innebär att något existerar, finns tillgängligt eller föreligger som ett faktum

vara från sina sinnen— vara förryckt, tokig

vara från vettet— Att bete sig irrationellt eller galet, som om man tappat förståndet — handla på ett sätt som andra u

vara full i fan— vara slug och elak

vara gammal i gården— ha lång erfarenhet

vara/göra ngn till lags— vara ngn till belåtenhet

vara guld värd— vara mycket värdefull

vara hänförd— Att vara djupt gripen, entusiastisk eller upprymd — fylld av stark känsla eller beundran.

vara helt i det blå— vara helt verklighetsfrämmande

vara helt under isen— vara i en utsatt situation med dålig hälsa

vara herre på täppan— vara den som bestämmer

vara het på gröten— vara mycket ivrig

vara hugget som stucket— Två alternativ är likvärdiga — det spelar ingen roll vilket man väljer.

vara hundra på— vara helt säker på; vara säker till 100%

vara huvudet högre— vara klart överlägsen

vara huvud på— (idiomatiskt) vara klipsk

vara i blåsväder— Utsättas för kraftig kritik eller motgångar.

vara i brallan— (idiomatiskt, slang) vara sexuellt upphetsad

vara idel öra— lyssna uppmärksamt med stort intresse

vara idel öra— lyssna uppmärksamt

vara ifrån sig— vara förtvivlad

vara i fred— vara ensam, utan att bli störd

vara i full gång med ngt— Vara mitt uppe i en aktivitet och arbeta intensivt med något utan avbrott.

vara i gasen— vara berusad eller upprymd

vara i görningen— Att vara i görningen innebär att något håller på att förberedas eller planeras bakom kulisserna, uta

vara i gott sällskap— vara i samma situation som (många) andra som gjort samma misstag

vara i hatten— vara berusad

vara i hetluften— Befinna sig i en utsatt sits med kritik eller press.

(vara) i knipa— Befinna sig i en besvärlig situation; ha hamnat i trubbel utan enkel utväg.

vara illa ute— vara i knipa

vara illa ute— vara i besvär; vara i problem

vara i maskopi med— vara i förbund med

vara inne— när något är populärt

vara (inne) på rätt spår— vara nära en upptäckt

vara inne på samma linje— ha samma ståndpunkt

vara i sin ordning— vara helt riktig

vara i sitt esse— (idiomatiskt) trivas och känna sig vara på rätt plats och vanligen spela en framträdande roll

vara i sitt esse— trivas och känna sig vara på rätt plats

vara i sjunde himlen— vara synnerligen förtjust

vara i stöten— (idiomatiskt) vara i fin form, i god kondition; vara på alerten; vara i farten

vara i stöten— vara i fin form

(vara) i svang— (vara) förekommande

(vara) i/ur form— Vara i god respektive dålig fysisk eller mental kondition; prestera på eller under sin normala nivå.

(vara) i/ur slag— (vara) i/ur form

vara i valet och kvalet— inte veta vad man skall välja

(vara) jämnt skägg— (vara) exakt summa

vara jämnt skägg— (idiomatiskt) stå lika, väga jämnt, vara jämn ställning; vara jämnt spel

vara karl för sin hatt— stå för sin mening eller sitt handlande

(vara kär/skuldsatt) upp över öronen— (vara kär/skuldsatt) i allra högsta grad

vara klart som korvspad— Vara fullständigt uppenbart och självklart för alla; jämför tydligheten med det omisskännliga och ka

vara/komma i ropet— vara/bli omtalad eller berömd

vara/komma på grön kvist— ha/få det ekonomiskt bra

vara kvick i vändningarna— vara snabb i sina rörelser

vara lätt på foten— vara lösaktig

vara less på ngn/ngt— vara trött på ngn/ngt

vara/ligga väl framme— ha en god position

vara lika goda kålsupare— (idiomatiskt) vara jämngoda eller likställda med varandra; vara jämställda i fråga om något ofördela

vara lika god som (ngn)— Att vara jämbördig med någon, inte stå tillbaka i förmåga eller värde.

vara med om— att närvara när något händer och personligen uppleva det

vara med på en kant— delta (om också i blygsam omfattning)

vara med på ett hörn— i ngn mån (få) delta i ngt

vara med på noterna— (idiomatiskt) förstå och vara med om något, följa med i galoppen, vara med på saken

vara med på noterna— förstå, hänga med

vara med på noterna— hänga med; förstå

(vara med/ute) i svängen— (vara med/ute) i det allmänna nöjeslivet

vara mycket förtvivlad— Vara djupt förtvivlad och uppgiven, befinna sig i ett tillstånd av stark sorg eller hopplöshet.

vara mycket nära att förintas eller att ej förverkligas— Hänga på en skör tråd, vara ytterst nära undergång eller att något inte blir av.

vara någon till lags— att göra något för att behaga eller tillfredsställa någon, till exempel genom att uppfylla deras öns

vara nära att (explodera)— nästan (explodera)

vår andes stämma i världen— vårt (svenska) språk

vara nere i ngn— vara mycket förälskad i ngn

vara (ngn) i hasorna— vara tätt efter (ngn)

vara ngns liv— vara vad ngn lever för eller går upp i

vara ngns narr— vara en person som ngn ofta förlöjligar

vara (ngn) upp i dagen— vara alldeles lik (ngn)

vara (ngt) på tok— vara (ngt) fel

vara nummer ett— vara bäst eller främst

vara om sig och kring sig— ständigt försöka utvinna (små) fördelar

(vara) ömsom vin, ömsom vatten— (ha) både goda och dåliga inslag

vara på alerten— vara uppmärksam

vara på allas läppar— (idiomatiskt, bildligt) vara allmänt omtalad

vara på bettet— vara full av energi

vara på dekis— vara fysiskt och psykiskt förfallen

vara på döhalvan— ha levt mera än femtio år

vara på fallrepet— vara i dåligt skick

vara (p)å färde— Att något pågår eller är på gång — ofta med en underton av att något hemligt, misstänkt eller ovänta

vara på fri fot— vara frigiven eller på rymmen från fängelse

vara på god väg— vara ganska nära målet

vara på hugget— vara koncentrerad och full av verksamhetslust

vara på krigsstigen— förbereda angrepp

vara på kulan— vara berusad

vara på örat— vara berusad

vara på resande fot— ständigt byta uppehållsort

vara part i målet— vara direkt berörd

vara på rymmarstråt— Befinna sig i färd med att fly eller ha precis lämnat en plats utan tillåtelse; vara på flykt undan

vara på rymmen— Ha flytt från en plats, institution eller situation utan tillstånd och befinna sig på fri fot utan a

vara på samma våglängd— ha samma åsikter och känslor

vara på sin mammas gata— känna sig som hemma

vara på sin mammas gata— (idiomatiskt) vara på ett område som man verkligen känner till

vara på sin plats— vara påkallad och lämplig

vara på sin vakt— (idiomatiskt) vara vaksam, bevaka omgivningen

vara på sin vakt— vara vaksam

vara på snusen— vara berusad

vara på tal— vara aktuell

vara på talefot med ngn— kunna resonera eller förhandla med ngn (motpart)

vara på tapeten— (just för tillfället) vara föremål för samtal eller diskussion

vara på tapeten— (idiomatiskt) just för tillfället vara föremål för samtal eller diskussion

vara på upphällningen— hålla på att ta slut

vara på vippen (att)— vara mycket nära (att)

vara så hungrig att det skriker i magen— vara mycket hungrig

vara sig själv närmast— tänka först och främst på sin egen fördel

vara sig själv nog— vara ointresserad av andra människor

vara sin egen— äga ett företag

vara sin egen lyckas smed— själv (utan Guds eller ngn annans hjälp) skapa sin lycka

vara slagen till slant— (idiomatiskt) vara hjälplös eller besegrad

vara slagen till slant— vara hjälplös eller besegrad

vara snabb i vändningarna— vara snabb med att göra ngt

vara som bortblåst— vara (oförklarligt) försvunnen

Vara som en koloss på lerfötter— Stor och imponerande till det yttre men med svaga grunder — ser mäktig ut men är sårbar och kan lätt

vara som en omvänd hand— vara helt förändrad

Vara som ett gift— Beroendeframkallande i positiv mening.[källa behövs]

(vara) som fisken i vattnet— (vara) helt hemmastadd

Vara som hund och katt— Om två individer som inte (någonsin) kan komma överens.

vara (stadd) vid kassa— Att ha pengar och god ekonomi; att befinna sig i en finansiell situation med tillräckliga medel för

vara stadd vid kassa— ha gott om pengar

vara stadd vid kassa— Att befinna sig i god ekonomisk situation och ha tillräckligt med pengar tillgängliga; vara välförse

vara stor i orden— vara skrytsam och övermodig

vara svag för (ngn/ngt)— ha svårt att motstå (ngn/ngt)

vara synd om— vara så att någon har det svårt /och bör ges sympati/

vara till— Existera eller ha ett syfte, vara av någon nytta eller relevans i ett sammanhang; ha en funktion i v

vara till ända— ha nått slutpunkten

(vara) till åren (kommen)— (vara) ganska gammal

vara till pass— vara till belåtenhet

(vara) till sig— (vara) upprörd eller upprymd

vara trög i magen— ha förstoppning

vara tummis med (ngn)— åtnjuta (ngns) förtroende eller välvilja

vara tung i huvudet— känna mental trötthet

vara under isen— vara i mycket dåligt tillstånd eller dålig form

vara under isen— (idiomatiskt) vara i en svacka

vara under uppsegling— närma sig allt mer

vara under vapen— vara beväpnad

vara uppe i varv— Att befinna sig i ett energiskt och intensivt tillstånd med hög aktivitetsnivå, full av drivkraft, t

vara uppe med solen— vara uppe tidigt

vara uppe med tuppen— (idiomatiskt) stiga upp tidigt om morgonen

vara uppväxt med guldsked i munnen— få privilegier och fördelar pga. sin bakgrund och familj

vara ur dansen— inte längre (få) delta

vara ur gängorna— Vara ur balans eller inte fungera som man brukar.

vara ur räkningen— ej längre komma i fråga

vara ute i ogjort väder— göra sig besvär förgäves

vara ute och cykla— missta sig helt

vara ute och cykla— (idiomatiskt) ha gravt missuppfattat något, ofta till den grad att situationen kan uppfattas som hum

vara ute och segla— (idiomatiskt) helt ha missuppfattat eller missförstått någonting

(vara ute) på hal is— (vara) i svårigheter

vara ute på hal is— i en prekär eller osäker situation

(vara ute) på vift— (vara ute) för att se sig om och ha roligt

vara utom sig av förtvivlan— Vara så förtvivlad eller upprörd att man inte kan tänka klart eller kontrollera sina känslor.

vara värd sin vikt i guld— vara mycket värdefull

Varav hjärtat är fullt talar munnen.Holmqvist (1991), p. 56— Man talar om det som engagerar och fyller en innerst inne — känslor och tankar avslöjas i vad man sä

vara vid sina sinnens fulla bruk— vara mentalt frisk

vara vid sunda vätskor— vara frisk och i balans

vara vild i/på/efter (ngt)— starkt vilja ha (ngt)

Var dag för oss närmare mot den yttersta dagen.— Varje dag som går för oss ett steg närmare döden. En påminnelse om livets förgänglighet och att tide

var dag har nog av sin (egen) plåga— man skall inte tänka på andra bekymmer än dem som för tillfället är aktuella

Var dag har nog av sin egen plåga.Holmqvist (1991), p. 236— Fokusera på dagens bekymmer — inte framtidens. Varje dag bär sina egna problem, oroa dig inte i onöd

Var dag har sin plåga.— Varje dag kommer med sina egna bekymmer och svårigheter. Man behöver inte oroa sig för framtida prob

Vardagsgrann är sällan grann.— Det som verkar snyggt i vanliga sammanhang är sällan verkligt vackert — skönhet i vardagen är ofta m

Var det vägen? sa bonden, åkte i diket.(Värmland) (SVO)— Ironisk kommentar om någon som är övertygad om att de gör rätt, men uppenbarligen har misslyckats el

Var fågel sjunger efter sin egen näbb.Ström (1981), p. 295— Var och en talar och beter sig på sitt eget sätt, utifrån sin natur och bakgrund.

var femte (tionde, tjugonde etc.) minut— vid ett antal tillfällen med fem (tio, tjugo etc.) minuters mellanrum

varg i veum— fredlös person

varg i veum— person som skändat helgedom, och som ofta blir allmänt avskydd

var hälsad— (högtidligt) högtidlig hälsningsfras

Vår häst, sa han som lånat grannens stut.(Gästrikland) (SVO)— Om att tillskriva sig äganderätt till något man bara lånat eller som egentligen tillhör någon annan.

Varhelst vår Herre har en kyrka, där bygger satan ett kapell.— Där det goda finns, finns också det onda i närheten — ondska följer alltid med godheten som en skugg

variera konfekten— göra ngt omväxlande

Varifrån hjälpen kommer, så är den alltid god.— Hjälp är välkommen oavsett vem som erbjuder den — man ska inte vara kräsen när någon ställer upp.

Varje by har sitt berg och varje berg har sitt troll.— Varje plats har sina egna problem och svårigheter — ingen miljö är fri från sina utmaningar eller be

Varje dag av vårt liv är ett blad i vår historia.— Varje dag bidrar till att forma vem vi är och vad vi lämnar efter oss — livet skrivs dag för dag.

Varje fågel sjunger efter sin näbb.— Var och en talar och handlar utifrån sin egen natur, förmåga och karaktär.

Varje fågel tycker om sin sång.— Alla människor är partiska inför sina egna alster, barn eller prestationer och tror att deras eget ä

Varje kar står på sin botten.— Var och en bär ansvar för sig själv och sina egna angelägenheter — ingen kan leva på andras meriter

Varje kropp följes av sin skugga.— Ingen kan undkomma sin egen natur eller sitt förflutna — precis som skuggan alltid följer kroppen.

Varje läger ha sina pipare.— Varje grupp eller sida har sina egna anhängare och förespråkare som talar för dem.

Varje land är födelsebygd.— Alla folk har ett hemland de håller kärt — varje plats på jorden är någons ursprung och tillhörighet

varje moln har en silverkant— det finns en ljusning i varje bedrövelse

Varje moln har en silverkant— Det finns en ljusning i varje bedrövelse; bakom varje moln tittar solen fram.

Varje moln har en silverkant.Holm (1981), p. 108— Även i svåra situationer finns något positivt att hitta — motgångar bär alltid på en ljus sida.

Varje narr sätter värde på sin kåpa.— Folk överskattar gärna sina egna tillhörigheter och förmågor, oavsett hur värdelösa de egentligen är

Varje sak bör ses från mer än en sida.— Man bör överväga flera perspektiv och synvinklar innan man bildar sig en uppfattning eller fattar be

Varje tupp är herre på sin sophög.— Varje person känner sig mäktig och självbestämmande inom sitt eget område eller revir, oavsett hur l

Varje uggla håller sina ungar för de vackraste.— Varje förälder anser sina egna barn vara de finaste, oavsett hur de faktiskt ser ut.

varken fågel eller fisk— (idiomatiskt) variantform till varken fisk eller fågel

varken fågel eller fisk— svår att komma underfund med

varken fisk eller fågel— som tycks sakna tillhörighet till någon av två (vanliga) kategorier; något otydligt, svårplacerat el

varken förr eller senare— aldrig någonsin

varken hackat eller malet— (idiomatiskt) onöjaktigt, otillfreställande, halvhjärtat

varken hackat eller malet— varken det ena eller det andra

varken veta ut eller in— inte alls veta vad man skall göra

Världen är liten.Holm (1965), p. 366— Man stöter oväntat på bekanta personer eller händelser på platser man inte förväntar sig — slumpen f

världen vet vad trenne veta— tre (eller flera) personer kan (ofta) inte hålla ngt hemligt

var man för sig själv— tillstånd där varje person måste klara sig på egen hand, utan hjälp från andra, särskilt vid kris dä

var mans niding— fredlös person

Varmed någon syndar, därmed blir han straffad.— Straffet speglar synden — man bestraffas med samma medel eller på samma sätt som man begick sitt bro

varm i kläderna— van vid förhållandena

Varm i kläderna— Van vid förhållandena

Var mild emot din underlydande, han kan snart bli din överman.— Behandla dem under dig väl — rollerna kan vändas och din underlydande kan bli din chef eller överord

Varnad är väpnad.Martinsson (1996), p. 185— Den som fått en varning är bättre förberedd att möta en fara eller svårighet.

var och en— varje människa (i allmänhet eller i viss grupp)

Var och en älskar sitt, sa’ kråkan om sina ungar.— Man tycker alltid att det egna är bäst, även om andra inte håller med.

Var och en är herre över sin stackare.— Varje person ansvarar för sitt eget öde och sina egna val — ingen annan kan styra över ens liv.

Var och en är sin egen lyckas smed.— Varje person formar sitt eget öde genom sina egna val och handlingar — ingen annan kan skapa din fra

Var och en blir salig på sin tro.(Jfr. 1 Joh. 5— Alla har rätt till sin egen övertygelse; ingen behöver ändra tro för att tillfredsställa andra.

Var och en för sig, Gud för oss alla.— Varje människa tar hand om sig själv, men Gud vakar över alla. Egenintresse är naturligt, men en hög

Var och en har sin smak.— Människor har olika preferenser och tycken — det som en person gillar behöver inte en annan uppskatt

Var och en har sitt kors att draga.— Alla människor bär på egna bördor och svårigheter i livet — ingen slipper undan sina egna prövningar

Var och en rosar sin vattvälling.— Folk tenderar att överdriva förtjänsterna hos det som är deras eget, även om det är medelmåttigt.

var och en söker sig till sin like— Lika barn leka bäst – människor dras till dem som liknar dem själva.

Var och en tycker sin väg vara den rätta.— Alla människor tror att deras eget sätt att göra saker är det bästa och mest riktiga.

var och varannan— nästan varje

var och varannan (dag)— nästan varje (dag)

Varom tvänne förlikas, därmed har den tredje intet att göra.— När två parter kommer överens om något sinsemellan, har en utomstående tredje part ingen rätt att lä

Var rädd om tiden som om pengar.— Tid är lika värdefullt som pengar — slösa inte bort den, utan hushåll med den omsorgsfullt.

var så artig— (ålderdomligt) varsågod, svar på tack

var så artig!— var så god!

var så god— jag erbjuder dig/er (ngt)

var så god— variant av varsågod

var skall sleven vara om inte i grytan— vem skulle vara med om inte han

Var skall sleven vara om inte i grytan?Grenholm (2000), p. 315— Allt har sin naturliga plats — sleven hör hemma i grytan, precis som saker och personer hör hemma dä

Var skulle väl sleven vara, om ej i grytan.— Allt och alla hör hemma där de naturligt hör till — saker finns där de förväntas vara.

Var smed har sin sed.Svenska Akademin (1876), entry Smed— Olika människor har olika vanor och sätt att arbeta — man bör inte förvänta sig att alla gör saker p

Vars och ens vilja är ens himmelrike.— Varje människa är lyckligast när hon får leva efter sin egen vilja och sina egna önskningar.

vartenda dugg— alltsammans

(vart skall han) ta vägen— (vart skall han) förflytta sig

vart tog han vägen?— var blev han av?

Var vänlig emot alla, men vän med få.— Var artig och trevlig mot alla, men välj dina verkliga vänner med omsorg — håll dem få och pålitliga

vasserra tre— (ålderdomligt) ; minsann, bevars, kors, för tusan

vasserra tre— jag lovar och svär

vattentäta skott— total frånvaro av förbindelser

vattentäta skott— vattentät mellanvägg i ett fartygs skrov

vattentäta skott— total frånvaro av förbindelser

vattentäta skott— vattentät mellanvägg i ett fartygs skrov

vattna porslinshästen— (idiomatiskt, skämtsamt) urinera

växa (ngn) över huvudet— bli alltför svår (för ngn)

växa så det knakar— växa med stor kraft eller ansträngning

växa ur barnskorna— Bildligt om att lämna barndomen och anta vuxna roller och ansvar; grundat i metaforen om att växa ur

växla några ord— samtala en kort stund

växla ringar— förlova sig

(vedergällning med) lika för lika— Att ge igen med samma mynt, bemöta en handling med en likvärd motåtgärd — öga för öga.

(vem) i all sin dar— (vem) över huvud taget

(vem) i all världen— (vem) över huvud taget

Vem kan känna till varje vattenpöl, sa skolmästarn när han blev tillfrågat om Svarta havet.(Norrland) (SVO)— Humoristisk bortförklaring av okunskap — att avfärda sin okunnighet genom att låtsas att ämnet är ob

vemod och elände— Uttryck för djup sorg, klagan och lidande; används för att beskriva ett tillstånd av total misär och

Vem vill väl vara hund för ett bens skull!— Ingen vill förödmjuka sig eller göra sig till slav för en liten, obetydlig belöning.

(verka) i det tysta— (verka) utan att det märks

Verket prisar mästaren.— Ett arbetes kvalitet avslöjar skickligheten hos den som utfört det.

Verkligheten överträffar dikten.Holm (1981), p. 171— Verkliga händelser är ofta mer märkliga, dramatiska eller förvånande än vad någon författare skulle

veta hur en slipsten ska dras— (idiomatiskt) veta hur man ska göra för att nå resultat

Veta hur en slipsten ska dras— Att någon vet eller förstår hur man skall bete sig eller sköta en sak o. d. (för att få sin vilja fr

veta hur en slipsten skall dras— veta hur man skall göra för att nå resultat

(veta) hur landet ligger— (veta) hur det förhåller sig

veta hut— uppföra sig anständigt enligt de regler som gäller

(veta) vad ngn går för— (veta) hurdan ngns karaktär är

veta varken fram eller bak— vara hjälplös

veta varken ut eller in— inte veta vad man skall göra eller tycka eller tro

veta var man har ngn— väl känna ngns egenskaper och avsikter

veta var skon klämmer— (idiomatiskt) ha kunskap om vad som är problemet

veta var skon klämmer— veta var den ömma punkten är

Veta var skon klämmer— Komma på något som är känsligt för någon, oftast som en fråga. Ofta på formen ”Det är där skon klämm

vet hut!— du/ni bör skämmas

vet skäms!— du/ni bör skämmas

Vi ä’ alla smålänningar inför Vår Herre.— Alla människor är lika små och ödmjuka inför Gud, oavsett rikedom eller status.

vi är alla lika (små) inför Gud— Ingen är förmer än någon annan; alla människor har samma värde oavsett ställning eller rikedom.

vi är alla smålänningar inför vår Herre— vi är alla lika (små) inför Gud

Vi äro utridna allihop, sa hovfröknarna, kommo ridande på käpp för Gustaf III.(Roslagen) (SVO)— Ironisk bild av skryt och låtsas: man påstår sig ha gjort något fint medan verkligheten avslöjar blu

Vi är snart framme, sa fan, till knallen som sporde var helvetet låg. (Halland) (SVO)— Man är nära något dåligt (helvetet/fördärvet) utan att förstå det — läget är värre än man anar.

vid det här laget— Vid den tidpunkt vi nu befinner oss; om ett tillstånd eller resultat som borde ha uppnåtts eller int

vid djävulens tandvärk— (idiomatiskt) ett kraftuttryck vid förvåning

vid en första anblick— Vid första anblicken — när man ser något för första gången, vid första intrycket.

vid första anblicken— Vid första anblicken; utan närmare granskning eller djupare analys

vid närmare eftertanke— När man tänker efter mer noggrant, efter att ha övervägt saken grundligare.

vid pass— Ungefär, i närheten av ett visst antal eller en viss tidpunkt; anger ett approximate värde utan krav

vid sina sinnens fulla bruk— psykiskt helt frisk

(vidta) mått och steg— (vidta) åtgärder

vidta sina mått och steg— vidta åtgärder

vid Tors hammare— ett kraftuttryck

Vid uppvärmd mat ledsnar man snart.— Upprepning och återanvändning av något som en gång var bra blir snabbt tråkigt och tappar sitt värde

Vig som en katt— Vara mycket vig, smidig och/ellerakrobatisk.

Vig som ett kylskåp- Motsats till vig som en katt.— Klumpig, tung och orörlig – saknar helt smidighet och snabbhet i rörelserna.

vi hörs— (vardagligt) avslutande hälsningsfras

vika hädan— (idiom, poetiskt) vika bort härifrån

vik hädan— Arkaisk uppmaning att ge sig iväg och försvinna; gammaldags och högtidligt sätt att säga 'försvinn h

vila på årorna— låta båten glida med årorna stilla ovan vattenytan

vila på hanen— hålla sig beredd att omedelbart utföra (ngt)

vila på lagrarna— (idiomatiskt) avstå från att försöka vinna ytterligare framgångar

vila på lagrarna— avstå från att försöka vinna ytterligare framgångar

Vilda hästar låter också tämja sig.— Även den mest envise eller svårhanterlige person kan med tålamod och rätt bemötande mjukna och bli m

vild camping— (oorganiserad) camping utanför campingplatserna

(vilja) komma ngn till livs— (vilja) få kroppskontakt med ngn

Viljan drar halva lasset.— Stark motivation och vilja gör att svåra uppgifter känns lättare och halverar den upplevda ansträngn

vilja ngn illa/väl— mena illa/väl med det man gör mot ngn

vilja sjunka genom jorden— vilja bli osynlig på grund av blygsel

Vill du äga dottern, så sök vinna modern.— För att vinna en kvinnas hjärta bör man först charma och få hennes mors välsignelse och godkännande.

Vill du värma mig i dag så skall jag värma dig i natt, sa luffarn till krogskänkan och bad om en sup.(Halland) (SVO)— Slugt förslag om ömsesidig tjänst med tvetydig underton — den som ber om hjälp lovar gentjänst i skä

(vill man bli fin måste man) lida pin— (vill man bli fin måste man) utstå (lättare) pina

vill man vara fin får man lida pin— Den som vill uppnå något tilltalande får acceptera det obehag det innebär.

Vill man vara fin får man lida pin.Pått (1996), p. 31— Skönhet kräver uppoffringar — att se snygg ut innebär ofta obehag eller besvär.

vind för våg— utan tillsyn

vind för våg— (idiomatiskt) utan tillsyn eller ledning

vind i seglen— (idiomatiskt) framgång, medgång

(vinet tycktes) stiga (honom) åt huvudet— (vinet tycktes) göra (honom) berusad

Vin gör vältalig.— Alkohol lösgör tungan och får folk att prata mer fritt och flytande än de annars skulle göra.

vinka med kalla handen— kallsinnigt vägra

vin, kvinnor och sång— Vin, kvinnor och sång — ett klassiskt uttryck för livets stora njutningar och en njutningsrik, ofta

vinna fast fot— få säker ställning

vinna seger över sig själv— övervinna eget inre motstånd

vinna segerpalmen— Uppnå den slutliga och avgörande segern i en tävling eller strid; ta hem det ultimata priset och erk

vinna sina sporrar— vinna sin första framgång

Vin och kvinnor göra visa män galna.— Även kloka och förnuftiga män kan förlora omdömet och handla dåraktigt när njutning och begär tar öv

Vi råkas nog, sa fan, mötte kungen.(Stockholm) (SVO)— Förr eller senare möts alla, oavsett hur olika de är — ödet arrangerar oväntade möten.

visa framfötterna— visa sig duktig

visa framfötterna— (idiomatiskt) visa sig duktig

visa framfötterna— visa sig duktig

visa framfötterna— (idiomatiskt) visa sig duktig

visa klorna— visa hur duktig eller farlig man kan vara

visa lejonklon— visa utmärkt skicklighet

visa (ngn) på dörren— köra ut (ngn)

visa ngn på dörren— köra ut ngn

visa (ngn) till rätta— visa (ngn) rätt väg

visa prov på— Att genom konkret handling demonstrera en egenskap, förmåga eller känsla; att bevisa något om sig sj

Vis är den som råd lyder, men oråd skall ingen lyda.Ström (1981), p. 205— Klok är den som tar goda råd, men dåliga råd ska man inte följa.

visa sig på styva linan— visa sig duktig

visa sig som spöke efter döden— Gå igen som vålnad; hemsöka de levande i spöklik gestalt efter sin död.

visa sitt rätta jag— Avslöja sin verkliga karaktär eller personlighet, ofta den mindre smickrande sidan man brukar dölja.

visa tänderna— vara öppet aggressiv

visa var skåpet ska stå— (idiomatiskt) visa att man är den som bestämmer (visa vem som bestämmer, vara den som bestämmer); äv

Visdomen har långa öron och kort tunga.Topelius Bokförlag (1974), p. 90— Den vise lyssnar mycket och talar lite — att höra på andra ger kunskap.

vi ses— (vardagligt) avslutande hälsningsfras

Visitera mig, sa han som stulit kyssen.(Stockholm) (SVO)— Den skyldige bjuder djärvt in till granskning, säker på att beviset inte kan hittas — man kan inte v

vi skall alla den vägen vandra— vi skall alla dö en gång

Vi skall väl ha vår rast, sa torparn när herrgården brann under middagsrasten.(Västergötland) (SVO)— Att hålla fast vid sina vanor och rättigheter även när kris råder runt omkring — egna intressen går

vi syns— (vardagligt) avslutande hälsningsfras med särskild betoning på att träffas senare någonstans

vita duken— Metonymiskt uttryck för biografduken eller filmen som konstform; har blivit ett samlingsuttryck för

vita gäss— vitt skum på vågtopparna

vita gäss— skum på vågtopparna i havet orsakade av att hög vindstyrka bryter vågorna

Vita höns värpa också vindägg.— Även de som verkar pålitliga eller oskyldiga kan misslyckas och producera dåliga resultat. Ingen är

vita mössan— studentmössan

vit lögn— skonsam lögn

vit som ett lakan— (bildligt) mycket blek i hyn

Vit som ett lakan— Vara mycket blek.

vitt fält— det ovissa, det obekanta

vittflygande— Som har stora, ambitiösa planer eller vidsträckta mål – ofta om idéer eller visioner.

vit vecka— en vecka då man avstår från ett beroende eller ett begär, i synnerhet med avseende på alkohol

von oben— (främst om social status, rang eller intelligensnivå) förmer, självgott överlägsen, högdragen, nedlå

Vore jag inte så rynkig, krokig och utvärkt, skulle jag se både ung och fager ut, sa gumman när hon såg sig i spegeln.(VästraSverige) (SVO)— Självbedrägeri och fåfänga — om det inte vore för alla uppenbara brister skulle man ju se fantastisk

vräka ner— falla i stor mängd

vräka upp— öppna (en dörr eller ett fönster) häftigt, med en snabb rörelse

vränga i motsatt läge— Vända ut och in på något så att det hamnar i rakt motsatt position eller tillstånd.

vredesutbrott gör slut på dolt missnöje— Ett öppet raseriutbrott renar luften och löser upp undertryckt missnöje som annars pyrt i det tysta.

vrida och vända på ngt— betrakta ngt ur olika (syn)vinklar

vrida sig ur— Undvika ansvar genom slughet eller bortförklaringar.

vrida sina händer— vara utom sig av förtvivlan

yla med ulvarna— Att anpassa sig och följa mängden för att passa in, utan att ifrågasätta eller värna om sin egen åsi

yngla av sig— föröka sig rikligt

(ynkligt att) höra löss hosta— (ynkligt att) höra obetydliga eller inskränkta personer yttra sig

yr i mössan— yr i huvudet

yr i mössan— (idiomatiskt) förvirrad, snurrig

Yster som en kalv på grönbete— Livlig, uppspelt och full av energi — precis som en kalv som leker fritt på saftig sommarbetesmark.

Ytterligheterna ligga varandra nära (mötas).— Saker som verkar vara varandras motsatser visar sig ofta ha mer gemensamt än man tror.

Yvs icke över lyckan, hon vänder snart ryggen till.— Skryt inte över din framgång — lyckan är oberäknelig och kan snabbt vända sig mot dig.