Bättre brödlös än rådlös.Topelius Bokförlag (1974), p. 15
Uttrycket "Bättre brödlös än rådlös.Topelius Bokförlag (1974), p. 15" är ett svenskt ordspråket som ofta används i vardagligt tal. Betydelse, exempel och bakgrund.
Betydelse
"Bättre brödlös än rådlös.Topelius Bokförlag (1974), p. 15" betyder att det är bättre att vara fattig och utan försörjning än att stå handfallen och sakna råd om vad man ska göra..
Exempel
- •Efter att ha förlorat sin sparad blev hon arbetslös, men hon tyckte det var bättre brödlös än rådlös — hon visste exakt vad hon skulle göra härnäst.
- ✓Fungerar när: När man måste välja mellan fattigdom och handlingsförlamning; när beslutssamhet värderas högt
- ✗Fungerar inte när: Då man saknar både mat och kunskap; vid akut fattigdom där resurserna är avgörande
Ursprung och bakgrund
Ordspråk från Zachris Topelius som värderar praktisk visdom och handlingskraft högre än materiell välfärd. Reflekterar västerländsk etisk tradition. Uttrycket härstammar från visdom.
Liknande uttryck
Bättre vara brödlös än rådlös, sa gumman, tog katten skura bordet med.(Roslagen) (SVO)
Det är bättre att vara fattig och utan försörjning än att stå handfallen och sakna råd eller lösning på sina problem.
Bättre sent än aldrig.
Det är bättre att göra något försent än att aldrig göra det alls.
Bättre två gånger fråga, än fara en gång vill.
Det är bättre att fråga och känna sig osäker än att handla utan kunskap och göra fel.
Fler ordspråk
Än tåls det, sa gubben, piska gumman.(Hälsingland) (SVO)
Man kan fortfarande uthärda svårigheter — sagt med ironi om att tåla mer än vad som egentligen är rimligt.
Långt från faran gör gamla krigsmän.
Den som har erfarenhet av fara väljer att hålla sig på avstånd från den — klokhet är att undvika onödiga risker.
Det är gjort, som gjort är.
Det som redan har hänt kan inte ändras — acceptera det och gå vidare.