Det var sjutton, sa han som hade aderton när nitton kom ut.(Närke) (SVO)
Uttrycket "Det var sjutton, sa han som hade aderton när nitton kom ut.(Närke) (SVO)" är ett svenskt ordspråket som ofta används i vardagligt tal. Betydelse, exempel och bakgrund.
Betydelse
"Det var sjutton, sa han som hade aderton när nitton kom ut.(Närke) (SVO)" betyder att ordvits om att nästan lyckas: hade 18 men 19 vann — "sjutton!" används som mild svordom när man missar med en siffra..
Exempel
- •Han nästan vann tävlingen och sa bara 'sjutton!' när resultatet var en siffra ifrån rätt.
- ✓Fungerar när: När man missar mållinjen med en smal marginal, använd som mild frustration
- ✗Fungerar inte när: När man helt missat eller när man faktiskt lyckas helt
Ursprung och bakgrund
Ordvits från Närke dialekt baserad på siffrorna 17–19. Ordleken uppstår när man hade 18 men 19 kom ut istället — 'sjutton' blir mild svordom. Uttrycket härstammar från ordlek.
Liknande uttryck
Det var sjutton, sa han som blev en av de aderton i akademin.(Stockholm) (SVO)
Ordvits: "sjutton" (mild svordom) låter som talet 17, men han hamnar bland "de aderton" i Svenska Akademien — en ironisk poäng om överraskande öden.
Nära skjuter ingen hare.Ström (1981), p. 385
Att nästan lyckas räcker inte — antingen träffar man eller missar man. Nästan spelar ingen roll.
Blyg hund blir sällan fet.
Den som är för blyg att kräva sin del eller ta för sig missar möjligheter och lyckas sällan.
Relaterade ord
Fler ordspråk
Eld släcks inte med eld.
Konflikter och problem löses inte genom att använda samma metod som orsakade dem — våld bemöts inte med våld.
Den som bygger hus vid allmänna landsvägen, får många byggmästare.
Den som gör något offentligt får ovälkomna råd och synpunkter från alla håll — alla vill lägga sig i.
Kort aftonmåltid gör lång livstid.
Att äta lite på kvällen är nyttigt och bidrar till ett längre, hälsosammare liv.