Inga nyheter är goda nyheter

Uttrycket "Inga nyheter är goda nyheter" är ett svenskt ordspråket som ofta används i vardagligt tal. Betydelse, exempel och bakgrund.

Betydelse

"Inga nyheter är goda nyheter" betyder att tystnad tolkas som positivt tecken — om något allvarligt hänt hade man hört av sig..

Annons

Exempel

•Vi ringde honom för att höra hur det gick, men han svarade aldrig. Inga nyheter är goda nyheter, så vi antar att allt är bra.
✓Fungerar när: När man inväntar nyheter och tystnad tolkas som positivt tecken.
✗Fungerar inte när: När tystnad faktiskt döljer problem eller man behöver aktivt feedback.

Ursprung och bakgrund

Baserat på att dåliga nyheter ofta rapporteras snabbt medan ingen kontakt tolkas som framgång. Uttrycket härstammar från kommunikation.

Tema: kommunikation

Annons

Liknande uttryck

Den som tiger, han samtycker.

Tystnad tolkas som godkännande — den som inte protesterar anses hålla med.

Inget svar är också svar.

Tystnad tolkas som ett svar i sig — oftast nekande eller ointresse. Den som inte svarar kommunicerar ändå något.

Tala mycket är icke tecken till gott förstånd.

Den som pratar mycket visar inte nödvändigtvis klokhet — tystnad och eftertanke är tecken på större förstånd än pratsamhet.

Löser du korsord eller webbkryss?Hitta “Inga nyheter är goda nyheter” och tusentals andra svenska uttryck på Språkmotor Korsord →

Fler ordspråk

När suggan ej vill vall, har hon många förfall.

Den som inte vill göra något hittar alltid ursäkter för att slippa.

Kyrkan är ett gammalt hus och fan en skalk.

Även i heliga eller respektabla sammanhang kan lurat och ondska dölja sig — yttre skenet bedrar.

Lätt att sitta vid rodret, när det ej blåser.

Enkelt att leda när allt går smidigt — den verkliga prövningen kommer först när det uppstår svårigheter och motgångar.

Andra uttryck att utforska

elda för kråkorna

Slösa energi på att värma ett utrymme i onödan, t.ex. när dörrar eller fönster står öppna i kylan.

Se som en örn– Ha extremt bra syn.

Ha extremt bra syn.

relativ majoritet

Att ett alternativ (t.ex. ett parti eller en kandidat) har flest röster eller mest stöd av alla alternativ, utan att nödvändigtvis ha mer än hälften av det totala antalet — till skillnad från absolut majoritet som kräver över 50 procent.