Lyckan är torget lik
Uttrycket "Lyckan är torget lik" är ett svenskt ordspråket som ofta används i vardagligt tal. Betydelse, exempel och bakgrund.
Betydelse
"Lyckan är torget lik" betyder att dröjer man litet, blir bättre köp på varan..
På engelska
“Better late than never”
Ordagrant: Luck is the square like
Funktionell motsvarighet — samma betydelse, annat bildspråk
Exempel
- •Lyckan är torget lik, så vi borde vänta lite innan vi säljer huset.
- ✓Fungerar när: När man behöver tålamod för att få bättre villkor genom att vänta
- ✗Fungerar inte när: När man måste agera snabbt eller situationen är tidskritisk
Ursprung och bakgrund
Ordspråk från handelsmiljö - priset på torget varierar, så tålamod ger bättre köp och bättre möjligheter. Uttrycket härstammar från marknad.
Liknande uttryck
Bättre mager soppa, än intet doppa.
Något litet är bättre än ingenting alls.
Bättre små fiskar, än tomma diskar.
Något litet är bättre än ingenting alls — nöj dig med det du har, även om det är blygsamt.
Bättre liten fisk, än intet på disk.
Något litet är bättre än ingenting alls. Man ska vara nöjd med vad man kan få, även om det är blygsamt.
Relaterade ord
Fler ordspråk
När sant kommer fram, får lögnen skam.
Sanningen avslöjar alltid lögner till slut — den som ljugit ställs till svars och skäms.
Kan du inte lyfta stenen, så vält honom.
Om du inte klarar en uppgift på ett sätt, försök med ett annat — anpassa metoden efter din förmåga.
Den som har penningen till sin Gud, gör sig själv till slav under sin dräng.
Den som sätter pengar före allt annat blir i praktiken styrd av dem och förlorar sin frihet och värdighet.
Andra uttryck att utforska
vad det lider
Allteftersom tiden går; ju längre dagen fortskrider. Används för att beskriva något som sker successivt med tidens gång.
idiomtrumma ut
Att aktivt och enträget sprida ett budskap eller en nyhet till en bred publik, ofta med eftertryck och upprepning för att säkerställa att det verkligen når fram.
idiomLundqvist Peter, 2011, Ta tjuren vid hornen
åtgärdsstrategier för säker djurhantering, Sveriges lantbruksuniversitet, p. 23
ordspråk