Den ena plöjer, den andra sår, och ingendera vet vem det får.
Uttrycket "Den ena plöjer, den andra sår, och ingendera vet vem det får." är ett svenskt ordspråket som ofta används i vardagligt tal. Betydelse, exempel och bakgrund.
Betydelse
"Den ena plöjer, den andra sår, och ingendera vet vem det får." betyder att arbetet delas mellan flera, men ingen vet vem som till slut skördar frukterna — resultatet är ovisst och ojämnt fördelat..
På engelska
“One sows, another reaps.”
Ordagrant: The one plows, the other sows, and neither knows who it will benefit.
Delvis motsvarighet — liknande men inte identiskt bildspråk
Exempel
- •Det här kan bli ett klassiska fall av den ena plöjer, den andra sår, och ingendera vet vem det får om vi inte klär ut rollerna.
- ✓Fungerar när: Samarbete med oklar arbetsdelning eller osäker resultatfördelning mellan parter.
- ✗Fungerar inte när: När arbetet är klart definierat och fördelningen av resultat är garanterad.
Ursprung och bakgrund
Ordspråket kommer från jordbruksarbete och beskriver odlingens faser. Det belyser risken när arbetet delas utan klara avtal om vem som får frukterna. Uttrycket härstammar från jordbruk.
Liknande uttryck
Den ena jagar, den andra äter steken.
En person gör det hårda arbetet medan en annan skördar frukterna och njuter av resultatet.
Döden blåser ej i horn.
Döden kommer utan förvarning — ingen vet när eller hur livet tar slut.
Den ena arbetar, den andra drar nyttan.
En person utför arbetet medan en annan skördar frukterna utan att bidra — om orättvisa och utnyttjande.
Fler ordspråk
Kriget har en lång rumpa.
Krigets konsekvenser och efterverkningar sträcker sig långt in i framtiden — lidandet slutar inte när striderna upphör.
De små tjuvarna hänger man upp, för de stora lyfter man på hatten.
Samhället straffar hårt de fattiga småbrottslingarna, medan mäktiga storskaliga bedragare slipper undan och till och med hyllas.
När kärare kommer, måste kärt vika.
När något ännu kärare eller viktigare dyker upp, måste man ge upp det man tidigare värderade högt.