Uttryck om jordbruk
Svenska uttryck, idiom och ordspråk med ursprung i jordbruk. Utforska betydelse, exempel och bakgrund.
Sverige var ett bondesamhälle långt in på 1900-talet, och jordbruksarbetet präglade hela livet. Att "så som man bäddar får man ligga" eller "skilja agnarna från vetet" är uttryck som uppstod ur böndernas vardag men som lever vidare i modern svenska med helt överförd betydelse. Jordbruksuttryck är bland de äldsta vi har och visar hur djupt det agrara arvet sitter i svenskan.
(9 uttryck
(det är) som att slå vatten på en gås
Kritik eller råd som inte får något genomslag — påverkar inte personen alls, precis som vatten rinner av gåsens fjädrar.
idiom(fram) på kvällskvisten
Sen på eftermiddagen eller tidigt på kvällen, när dagen lider mot sitt slut.
idiom(få) eld i baken
Bli plötsligt motiverad och börja agera snabbt; få fart på sig efter att ha varit passiv eller lat.
idiom(få) sluta sina dagar
Dö, avsluta sitt liv. Ofta med positiv klang – att få leva ut sina dagar i fred och lugn.
idiom(ingen vill) hålla i skaftet
Ta på sig ansvaret eller utföra det otacksamma, jobbiga arbetet — ingen vill vara den som bär bördan.
idiom(inte) för allt smör i Småland
Ingenting i världen skulle få mig att göra det — används för att betona ett absolut nej eller vägran.
idiom(leta efter) en knappnål i en höstack
Söka efter något extremt svårt att hitta bland mängder av andra saker.
idiom(man skall inte slakta) hönan som värper guldägg
Förstör inte din värdefulla inkomstkälla för en kortsiktig vinst.
idiom(man skall inte) skåda given häst i munnen
Var tacksam för gåvor och kritisera dem inte — precis som man inte undersöker en skänkt hästs tänder för att bedöma dess värde.
idiomA29 uttryck
Aftonen kröner morgonen.
Hur dagen slutar avgör hur den bedöms — ett bra slut väger tyngre än en lovande början.
ordsprakAkta dig för hunden, skuggan bits inte.
Var rädd för verkliga faror, inte skenbara hot — en skugga kan inte skada dig, bara det som kastar den.
ordsprakAldrig är dagen så lång, att inte aftonen kommer.
Hur svårt eller långt något än känns, tar det till slut slut. Tålamod lönar sig — allt har ett slut.
ordsprakAlla svin är svarta i mörkret.
I mörker syns inga skillnader — olikheter och kvaliteter suddas ut när omständigheterna gör det omöjligt att skilja det ena från det andra.
ordsprakAlla vill att yxan skall gå, men ingen vill hålla i skaftet.
Alla vill se arbetet utfört, men ingen vill ta på sig det tunga, otacksammajobbetjobbet själv.
ordsprakAlla vill luta åt den sidan lasset välter.
Alla söker sig till den starka sidan — folk är opportunistiska och stöder den som redan har övertaget eller vinner.
ordsprakAlla vill vara herrar, men ingen vill bära säcken.
Alla vill ha makt och status, men ingen vill ta det tunga, mödosamma arbetet som följer med ansvar.
ordsprakAlla vill över där gärdesgården är lägst.
Folk väljer alltid den enklaste vägen och undviker svårigheter när det finns ett lättare alternativ.
ordsprakAllt kommer till den som har tid att vänta.
Tålamod lönar sig — den som väntar lugnt får till slut det han önskar sig.
ordsprakAlltid bättre säd på grannens åker.
Man tror alltid att andras tillgångar eller situation är bättre än ens egna — gräset är alltid grönare på andra sidan.
ordsprakAlltid duger han till nå't, sa bonden, skurade stallet med katten.(Skåne) (SVO)
Ironisk kommentar om att använda någon på ett olämpligt sätt — man hittar alltid användning för folk, även om det skadar dem.
ordsprakAlltid kommer ved med vintern.
När svårigheter uppstår brukar också hjälp och resurser dyka upp — nöden och lösningen kommer ofta hand i hand.
ordsprakAntingen ägg eller ungar.
Man måste välja — man kan inte ha allt på en gång. Antingen det ena eller det andra.
ordsprakApril våt och maj kall fyller bondens lador all.
Regnig april och kall maj ger god skörd och fyllda lador — fukt och kyla gynnar grödorna.
ordsprakArbete och möda ger daglig spis och föda.
Hårt arbete och ansträngning är vad som ger en mat på bordet och försörjning i vardagen.
ordsprakArg hund och racka ha inte mycken lust att tacka.
Arga eller illasinnade människor visar sällan tacksamhet för hjälp de fått.
ordsprakArga hundar är goda väktare.
Aggressiva och vaksamma individer är ofta de mest effektiva skyddarna — en skarp natur gör en pålitlig vakt.
ordsprakArm brunn, som man måste bära vatten uti.
En som borde vara en källa till hjälp eller resurser, men själv är så utblottad att den istället behöver tillföras det den borde ge.
ordsprakArm häst, som ej orkar bära sin sadel.
Den som inte klarar ens sina grundläggande skyldigheter är illa lottad — man måste orka bära sin egen börda.
ordsprakAtt ge dårar råd är detsamma som att slå vatten på gåsen.
Råd till dårar är bortkastat — de tar inte till sig dem, precis som vatten rinner av fjädrar utan att tränga in.
ordsprakAtt läsa och inte förstå är att plöja och inte så.
Läsning utan förståelse är bortkastad möda — precis som att plöja en åker utan att sedan så några frön.
ordsprakAv den gamla oxen lär den unga att draga.
Unga lär sig av erfarna. Den som saknar erfarenhet tar efter och lär av dem som har levt länge och vet hur saker görs.
ordsprakAv egen åker kommer den bästa säden.
Det man odlar och producerar själv är alltid mest värdefullt och av högst kvalitet.
ordsprakAv kladdig fåle kan bliva god häst.
En klumpig och stökig ung person kan med tiden utvecklas till något riktigt bra.
ordsprakAv kokta ägg blir inga kycklingar.
Det som förstörts eller förändrats i grunden kan inte återställas — av det som redan är förbrukat kan inget nytt skapas.
ordsprakAv många hugg blir yxan slö.
Upprepat hårt arbete tär på krafterna — även den starkaste blir till slut utmattad av för mycket ansträngning.
ordsprakAv samma korn och skrå– Variant av uttrycket ”Av samma skrot och korn”, med identisk betydelse.
Variant av uttrycket ”Av samma skrot och korn”, med identisk betydelse.
idiomAv samma skrot och korn– Vara av samma (underförstått dåliga) kvalitet eller sort.
Vara av samma (underförstått dåliga) kvalitet eller sort.
idiomAv små grisar blir det stora svin.
Barn växer upp och blir vuxna — det som är litet och oskyddat nu kommer med tiden att bli stort och kraftfullt.
ordsprakB12 uttryck
Barnryggen måste böjas i tid.
Barn måste fostras och vänja sig vid goda vanor tidigt — det är svårare att forma dem när de blivit äldre.
ordsprakBedja är tyngre än plöja.
Att tigga om hjälp är mer förödmjukande och tyngre att bära än det hårdaste kroppsarbete.
ordsprakBetsel och töm hålla hästen i styr.
Regler och disciplin håller människor (eller situationer) i schack, precis som betsel och tyglar styr en häst.
ordsprakBi utan vise flyga villevägar.
Utan klok ledare går en grupp vilse och handlar planlöst, precis som bin utan drottning flyger åt alla håll.
ordsprakBjud icke lusen i skinnfällen, hon kommer nog objuden.
Välkomna inte problem eller ovälkomna gäster — de dyker ändå upp av sig själva.
ordsprakBlandar man sig i drav, blir man äten av svin; blandar man sig i guld, blir man lagd i skrin.
Umgås man med dåligt folk behandlas man illa; umgås man med fint folk behandlas man med respekt. Sällskapet avgör hur man bemöts.
ordsprakBlind höna hittar också ett korn.
Även den som saknar skicklighet eller förmåga kan ibland lyckas av en slump.
ordsprakBocken vet nog att han har horn.
Den skyldige är medveten om sina egna fel eller brister, även om han låtsas som ingenting.
ordsprakBondebruk är inte barnalek.
Jordbruk och lantbruk är hårt, krävande arbete som kräver kunskap och erfarenhet — inte något enkelt eller lättsamt.
ordsprakBondefot och herresko passa inte väl tillsammans.
Folk från olika samhällsklasser passar inte ihop — skillnader i bakgrund och levnadssätt skapar friktion i relationer.
ordsprakBonden flyttar ej bo, utan att mista en ko.
Att flytta hem innebär alltid förluster och kostnader — man offrar något när man byter plats.
ordsprakBonden är inte mätt förrän han hickar.
Girig person som aldrig är nöjd förrän han tagit mer än han behöver — överdrift som tecken på belåtenhet.
ordsprakVisar 50 av 609 uttryck om jordbruk.
Relaterade teman
Alla teman
Se alla teman och ämnesområden
Alla uttryck
Sök bland tusentals svenska uttryck