12 språk · 13452 uttryck
110 procent
medveten överdrift att man ska ge allt man har och lite till, notera att 110 procent är en omöjlighet
Samma koncept, 12 olika sätt att uttrycka det. Varje kultur hittar sin egen bild för samma mänskliga erfarenhet.
🇸🇪
Svenska
110 procent— medveten överdrift att man ska ge allt man har och lite till, notera att 110 procent är en omöjlighe
å bane— (ålderdomligt) på tal, föremål för diskussion
ack och ve— fras som uttrycker klagan, bestörtning eller förbittring etc; uttryckligen: vemod och elände
ad acta— till handlingarna
Adel utan dygd är lykta utan ljus.— Hög börd utan moralisk karaktär är värdelös — precis som en lykta utan ljus fyller ingen funktion.
Adel utan dygd är lykta utan ljus.— Hög börd utan moralisk karaktär är värdelös — precis som en lykta utan ljus fyller ingen funktion.
Adjö, Svenserud, sa Päte, när han reste tillAmerikaoch aldrig kom dit.(Värmland) (SVO)— Man tar avsked med stora ord från något man aldrig når eller uppnår — tomma löften om en framtid som
Adjö, Svenserud, sa Päte, när han reste tillAmerikaoch aldrig kom dit.(Värmland) (SVO)— Man tar avsked med stora ord från något man aldrig når eller uppnår — tomma löften om en framtid som
(affären kan) gå löst på (1 miljon)— (affären kan) kosta (1 miljon)
(affären kan) gå löst på (1 miljon)— (affären kan) kosta (1 miljon)
af liten gnista blir ofta en stor eld— en liten försummad gnista framkallar ofta en stor eld. Ibland blir en tvist av små saker till storar
Aftonen kröner morgonen.— Hur dagen slutar avgör hur den bedöms — ett bra slut väger tyngre än en lovande början.
Aftonen kröner morgonen.— Hur dagen slutar avgör hur den bedöms — ett bra slut väger tyngre än en lovande början.
Agan är god, när måtta är med.— Bestraffning och disciplin är nyttigt, men bara när det används med måtta och inte överdrivs.
Agan är god, när måtta är med.— Bestraffning och disciplin är nyttigt, men bara när det används med måtta och inte överdrivs.
äga rum— ske, inträffa
äga rum— försiggå, inträffa
äga rum— (idiomatiskt) inträffa, ske, försiggå
Agelös lever, ärelös dör.— Den som lever utan disciplin och fostran dör utan heder eller respekt från andra.
å, jag ber!— för all del, ingen orsak!
aj aj, kapten!— skall ske, kapten!
åka dit— Att bli avslöjad och gripen av myndigheterna; att ertappas med ett brott eller ett felsteg och tving
åka dit— (råka) bli avslöjad, bli upptäckt; åka fast (men inte nödvändigtvis hamna i fängelse)
åka fast— (råka) bli fasttagen, bli gripen; åka dit
åka på— Att råka ut för något oväntat eller obehagligt, att drabbas av något; används bildligt om att krocka
åka på bakslag— (idiomatiskt) drabbas av ett bakslag, drabbas av en motgång, misslyckas
åka på en snyting— (idiomatiskt) få bestraffning; råka ut för något obehagligt, besvärligt; drabbas av en motgång, miss
åka på pumpen— (idiomatiskt) misslyckas, drabbas av en motgång, begå ett misstag
åka på smäll— (idiomatiskt) få bestraffning; råka ut för något obehagligt, besvärligt; drabbas av en motgång, miss
åka på stryk— (idiomatiskt) få bestraffning; råka ut för något obehagligt, besvärligt; drabbas av en motgång, miss
åka på tummen— Att stoppa förbipasserande fordon och be om gratis skjuts längs vägen, en informell och billig form
åka på tummen— Att stoppa förbipasserande fordon och be om gratis skjuts längs vägen, en informell och billig form
åka på tummen— Att stoppa förbipasserande fordon och be om gratis skjuts längs vägen, en informell och billig form
åka skinnhiss— (skämtsamt) onanera
åka skinnkälke— åka utför sluttning på bara byxbaken
åka skinnkälke— åka utför sluttning på bara byxbaken
åka snålskjuts— (idiomatiskt) dra nytta på någon annans bekostnad; utnyttja någon annans arbete eller framgång
åka snålskjuts— (otillbörligt) dra nytta
(åka) värdshus förbi— (passera) utan att göra besök
(åka) värdshus förbi— (passera) utan att göra besök
(åka) värdshus förbi— (passera) utan att göra besök
(akta dig, annars) smäller det— (akta dig, annars) blir det stryk
(akta dig, annars) smäller det— (akta dig, annars) blir det stryk
akta dig för den om vilken ingen talar väl— att vara vaksam gentemot dem som saknar gott rykte är klokt; deras beteende eller rykte kan dölja fa
Akta dig för den om vilken ingen talar väl.— En person som alla talar illa om har förmodligen förtjänat sitt dåliga rykte — håll avstånd.
Akta dig för det slags kattor, som smeka framman och klösa bak.— Var försiktig med hycklare som är vänliga i ansiktet men ondskefulla bakom ryggen — falska människor
Akta dig för fiendegåvor.— Gåvor från fiender kan dölja onda avsikter eller fallgropar — ta inte emot dem utan att vara på din
Akta dig för hunden, skuggan bits inte.— Var rädd för verkliga faror, inte skenbara hot — en skugga kan inte skada dig, bara det som kastar d
akta dig för kitt!— En varnande uppmaning att vara försiktig och på sin vakt — kitt syftar på något lurigt eller farligt
akta dig för kitt!— En varnande uppmaning att vara försiktig och på sin vakt — kitt syftar på något lurigt eller farligt
Akta dig för ond gärning, lögn får snart vändning.— Onda handlingar och lögner slår till slut tillbaka mot den som begår dem — oärlighet och ondska stra
äkta hälft— (idiomatiskt) äktenskapets andra part, make eller maka
äkta hälft— andra part i äktenskap
(åldern) tar ut sin rätt— (åldern) gör sig (negativt) gällande
(åldern) tar ut sin rätt— (åldern) gör sig (negativt) gällande
Aldrig är dagen så lång, att inte aftonen kommer.— Hur svårt eller långt något än känns, tar det till slut slut. Tålamod lönar sig — allt har ett slut.
Aldrig är dagen så lång, att inte aftonen kommer.— Hur svårt eller långt något än känns, tar det till slut slut. Tålamod lönar sig — allt har ett slut.
Aldrig är fågeln så liten, att han inte söker sig bo.— Även den minste och mest obetydlige söker sig ett hem och en trygg plats i livet.
Aldrig är fågeln så liten, att han inte söker sig bo.— Även den minste och mest obetydlige söker sig ett hem och en trygg plats i livet.
Aldrig är vädret så kallt, att prästen fryser i kyrkan så länge offret räcker.— Egenintresse övervinner obehag — när det finns vinning att hämta, klagar man inte på umbärandena.
Aldrig är vädret så kallt, att prästen fryser i kyrkan så länge offret räcker.— Egenintresse övervinner obehag — när det finns vinning att hämta, klagar man inte på umbärandena.
aldrig gott köp i dålig vara— en dålig produkt sällan blir ett bra köp, oavsett priset, då kvaliteten är avgörande för en värdeful
Aldrig gott köp i dålig vara.— Billig vara av dålig kvalitet är aldrig ett bra köp, oavsett lågt pris.
Aldrig gott köp i dålig vara.— Billig vara av dålig kvalitet är aldrig ett bra köp, oavsett lågt pris.
aldrig i livet— kraftuttryck som betyder nej; kraftfullt nekande
aldrig i livet— (idiomatiskt) starkt uttryck för att vägra gå med på något
aldrig i livet!— under inga omständigheter!
aldrig i livet!— under inga omständigheter!
aldrig i livet!— under inga omständigheter!
Aldrig läkes såret så väl, att inte ärret syns.— Även efter att smärta eller skada läkt, finns alltid spår kvar. Svåra upplevelser lämnar bestående m
Aldrig läkes såret så väl, att inte ärret syns.— Även efter att smärta eller skada läkt, finns alltid spår kvar. Svåra upplevelser lämnar bestående m
Aldrig någon olycka, att inte lycka är med.— Även i olycka finns något positivt — varje motgång bär på en dold välsignelse eller möjlighet.
Aldrig någon olycka, att inte lycka är med.— Även i olycka finns något positivt — varje motgång bär på en dold välsignelse eller möjlighet.
Aldrig så elakt väder, att inte den döde måste ut.— Oavsett hur dåliga förhållandena är måste vissa skyldigheter ändå fullgöras — inget väder stoppar en
Aldrig så elakt väder, att inte den döde måste ut.— Oavsett hur dåliga förhållandena är måste vissa skyldigheter ändå fullgöras — inget väder stoppar en
aldrig säga ett ont ord om ngn— aldrig säga ngt nedsättande om ngn
aldrig säga ett ont ord om ngn— aldrig säga ngt nedsättande om ngn
aldrig säga ett ont ord om ngn— aldrig säga ngt nedsättande om ngn
Aldrig så gammal, att man inte tror sig få leva ännu längre.— Människor underskattar sin ålder och lever i tron att döden alltid ligger längre fram — oavsett hur
Aldrig så gammal, att man inte tror sig få leva ännu längre.— Människor underskattar sin ålder och lever i tron att döden alltid ligger längre fram — oavsett hur
Aldrig så långt emellan bergen, att inte trollen råkas.— Likasinnade hittar alltid varandra, oavsett avstånd — folk med samma natur eller intressen möts förr
Aldrig så långt emellan bergen, att inte trollen råkas.— Likasinnade hittar alltid varandra, oavsett avstånd — folk med samma natur eller intressen möts förr
alfa och omega— (idiomatiskt) a och o
alfa och omega— allt väsentligt
alla är barn i början— man kan inte förvänta sig att första försöket ska lyckas
Alla är inte goda kockar, som bära stora knivar.— Yttre attribut och imponerande redskap garanterar inte verklig skicklighet — den som ser ut som expe
Alla är inte goda kockar, som bära stora knivar.— Yttre attribut och imponerande redskap garanterar inte verklig skicklighet — den som ser ut som expe
Alla är vi barn i början.Ström (1981), p. 364— Ingen föds med kunskap eller erfarenhet — alla måste lära sig från grunden, oavsett hur kunniga de s
Alla är vi barn i början.Ström (1981), p. 364— Ingen föds med kunskap eller erfarenhet — alla måste lära sig från grunden, oavsett hur kunniga de s
alla barn i början— man kan inte begära att första försöket skall lyckas
alla barn i början— man kan inte begära att första försöket skall lyckas
Alla behöver kristlig fostran och vård, sa bonden, piskade lopporna med kyrkkäppen.(Halland) (SVO)— Ironisk kommentar om hyckleri: man åberopar fromma ideal som täckmantel för triviala eller egennytti
Alla behöver kristlig fostran och vård, sa bonden, piskade lopporna med kyrkkäppen.(Halland) (SVO)— Ironisk kommentar om hyckleri: man åberopar fromma ideal som täckmantel för triviala eller egennytti
Alla bli ej präster, som gå i skolan.— Inte alla som har samma förutsättningar eller utbildning når samma mål — möjlighet garanterar inte f
Alla bli ej präster, som gå i skolan.— Inte alla som har samma förutsättningar eller utbildning når samma mål — möjlighet garanterar inte f
Alla dagar är inte bakedagar.— Inte varje dag passar för alla sysslor — man kan inte alltid göra precis vad man vill eller planerat
Alla dagar är inte bakedagar.— Inte varje dag passar för alla sysslor — man kan inte alltid göra precis vad man vill eller planerat
Alla dö inte, som lida nöd.— Man överlever svårigheter och nöd — det går oftast bättre än man fruktar.
Alla dö inte, som lida nöd.— Man överlever svårigheter och nöd — det går oftast bättre än man fruktar.
Alla frågar om man är rik, få, om man är from.— Folk bryr sig mer om andras ekonomi än deras moral eller fromhet — rikedom värderas högre än dygd.
Alla frågar om man är rik, få, om man är from.— Folk bryr sig mer om andras ekonomi än deras moral eller fromhet — rikedom värderas högre än dygd.
alla goda ting är tre— tre är det idealiska antalet
alla goda ting är tre— tre är det idealiska antalet
alla goda ting är tre— tre är det idealiska antalet
alla goda ting är tre— allt gott kommer i antalet tre
alla goda ting är tre— allt gott kommer i antalet tre
alla goda ting är tre— allt gott kommer i antalet tre
Alla goda ting är tre.Ström (1981), p. 36— Tre är ett lyckosamt tal; bra saker brukar upprepas eller fullbordas i omgångar om tre.
Alla goda ting är tre.Ström (1981), p. 36— Tre är ett lyckosamt tal; bra saker brukar upprepas eller fullbordas i omgångar om tre.
alla håll och kanter— (idiomatiskt) platser
Alla känna apan, men apan känner ingen.— En beryktad eller löjlig person är känd av alla, men känner inte igen sin egen dåliga rykte eller si
Alla känna apan, men apan känner ingen.— En beryktad eller löjlig person är känd av alla, men känner inte igen sin egen dåliga rykte eller si
Alla lemmar lyda huvudet.— Alla delar i en organisation ska lyda sin ledare, precis som kroppens lemmar lyder hjärnan.
Alla lemmar lyda huvudet.— Alla delar i en organisation ska lyda sin ledare, precis som kroppens lemmar lyder hjärnan.
Alla leva vi vid en Gud, men icke vid en lycka.— Vi delar alla samma Gud och tro, men livet är orättvist — lyckan och framgången fördelas ojämnt mell
Alla leva vi vid en Gud, men icke vid en lycka.— Vi delar alla samma Gud och tro, men livet är orättvist — lyckan och framgången fördelas ojämnt mell
Alla moln ger inte regn.— Inte allt som ser hotfullt ut leder till något negativt. Många farhågor visar sig vara onödiga.
Alla moln ger inte regn.— Inte allt som ser hotfullt ut leder till något negativt. Många farhågor visar sig vara onödiga.
Alla sätt är bra utom de dåliga.Holm (1981), p. 162— Man kan göra saker på många olika vis — det spelar ingen roll hur, bara resultatet är bra.
Alla sätt är bra utom de dåliga.Holm (1981), p. 162— Man kan göra saker på många olika vis — det spelar ingen roll hur, bara resultatet är bra.
Alla sätt är bra utom de dåliga.Holm (1981), p. 162— Man kan göra saker på många olika vis — det spelar ingen roll hur, bara resultatet är bra.
Alla skor görs inte över en läst.— Folk är olika och passar inte i samma mall — det som fungerar för en behöver inte fungera för alla.
Alla skor görs inte över en läst.— Folk är olika och passar inte i samma mall — det som fungerar för en behöver inte fungera för alla.
Alla svin är svarta i mörkret.— I mörker syns inga skillnader — olikheter och kvaliteter suddas ut när omständigheterna gör det omöj
Alla svin är svarta i mörkret.— I mörker syns inga skillnader — olikheter och kvaliteter suddas ut när omständigheterna gör det omöj
alla tiders— Används för att beskriva något eller någon som är utmärkt, enastående eller av högsta klass — något
alla tiders— Används för att beskriva något eller någon som är utmärkt, enastående eller av högsta klass — något
alla tiders— utmärkt, mycket bra
alla tiders— utmärkt, mycket bra
Alla tiders— Utomordentligt.
Alla tiders— Utomordentligt.
Alla vackra flickor vilja gifta sig, och de fula ändå hellre.— Alla kvinnor vill gifta sig — de vackra för sin skönhets skull, de fula ännu mer desperat av rädsla
Alla vackra flickor vilja gifta sig, och de fula ändå hellre.— Alla kvinnor vill gifta sig — de vackra för sin skönhets skull, de fula ännu mer desperat av rädsla
Alla veta råd, förutom den i våndan står.— Det är lätt att ge råd till andra, men den som själv är i nöd eller svårigheter vet inte vad hen ska
Alla veta råd, förutom den i våndan står.— Det är lätt att ge råd till andra, men den som själv är i nöd eller svårigheter vet inte vad hen ska
Alla vill att yxan skall gå, men ingen vill hålla i skaftet.— Alla vill se arbetet utfört, men ingen vill ta på sig det tunga, otacksammajobbetjobbet själv.
Alla vill att yxan skall gå, men ingen vill hålla i skaftet.— Alla vill se arbetet utfört, men ingen vill ta på sig det tunga, otacksammajobbetjobbet själv.
Alla vill ha narren, men ingen vill föda honom.— Alla vill ha underhållning och roliga människor i sin närhet, men ingen vill ta ansvar för att försö
Alla vill ha narren, men ingen vill föda honom.— Alla vill ha underhållning och roliga människor i sin närhet, men ingen vill ta ansvar för att försö
Alla vill luta åt den sidan lasset välter.— Alla söker sig till den starka sidan — folk är opportunistiska och stöder den som redan har övertage
Alla vill luta åt den sidan lasset välter.— Alla söker sig till den starka sidan — folk är opportunistiska och stöder den som redan har övertage
Alla vill över där gärdesgården är lägst.— Folk väljer alltid den enklaste vägen och undviker svårigheter när det finns ett lättare alternativ.
Alla vill över där gärdesgården är lägst.— Folk väljer alltid den enklaste vägen och undviker svårigheter när det finns ett lättare alternativ.
Alla vill över där gärdesgården är lägst.— Folk väljer alltid den enklaste vägen och undviker svårigheter när det finns ett lättare alternativ.
Alla vill vara gamla, men ingen vill heta det.— Alla vill leva länge och uppnå hög ålder, men ingen vill kallas eller betraktas som gammal.
Alla vill vara gamla, men ingen vill heta det.— Alla vill leva länge och uppnå hög ålder, men ingen vill kallas eller betraktas som gammal.
Alla vill vara herrar, men ingen vill bära säcken.— Alla vill ha makt och status, men ingen vill ta det tunga, mödosamma arbetet som följer med ansvar.
Alla vill vara herrar, men ingen vill bära säcken.— Alla vill ha makt och status, men ingen vill ta det tunga, mödosamma arbetet som följer med ansvar.
All begynnelse är svår.— Det är alltid svårt att börja något nytt — de första stegen kräver mest ansträngning.
All begynnelse är svår.— Det är alltid svårt att börja något nytt — de första stegen kräver mest ansträngning.
Alle mans vän är ofta var mans narr.— Den som försöker vara alla till lags riskerar att ingen tar honom på allvar och blir lätt utnyttjad.
allena saliggörande— det endast är en specifik åtgärd, tanke, handling eller lösning som kan lösa ett problem eller leda
Allena saliggörande— Om något (det enda) som ska lösa ett problem.
Allestädes framme är ofta näsbränna.— Den som alltid blandar sig i allt och tränger sig på riskerar att skada sig eller hamna i trubbel.
All hjärna finnes inte i ett huvud.— Ingen person besitter all visdom — olika människor har olika kunskaper och erfarenheter som tillsamm
All hjärna finnes inte i ett huvud.— Ingen person besitter all visdom — olika människor har olika kunskaper och erfarenheter som tillsamm
Allmän nytta, allmän skada.— Det som alla drar nytta av kan också skadas av alla — ingen tar ansvar för det gemensamma.
Allmän nytta, allmän skada.— Det som alla drar nytta av kan också skadas av alla — ingen tar ansvar för det gemensamma.
Allmogen är ett djur med många huvuden.— Folket som grupp är svårstyrt och splittrat — många viljor och åsikter som drar åt olika håll, svårt
Allmogen är ett djur med många huvuden.— Folket som grupp är svårstyrt och splittrat — många viljor och åsikter som drar åt olika håll, svårt
Allmosa minskar inte, kyrkogång hindrar inte.— Att ge allmosor gör dig inte fattigare, och att gå i kyrkan skadar inte — båda är goda vanor utan ne
Allmosa minskar inte, kyrkogång hindrar inte.— Att ge allmosor gör dig inte fattigare, och att gå i kyrkan skadar inte — båda är goda vanor utan ne
Allom är förbjudet att bryta, men ingen att bättra sig.— Alla kan begå fel, men alla har också rätten och möjligheten att förändra sig och bli bättre.
allom bekant— välkänd, som känns till av alla, allbekant
all rätt i världen— full rättighet
all rätt i världen— full rättighet
Allt/allting/var sak har sin tid.Söderbäck (1989), p. 42— Varje aktivitet, händelse eller fas passar bäst vid rätt tillfälle — det finns en lämplig tid för al
Allt/allting/var sak har sin tid.Söderbäck (1989), p. 42— Varje aktivitet, händelse eller fas passar bäst vid rätt tillfälle — det finns en lämplig tid för al
(allt är) gott och väl— (allt är) bra
allt är inte guld som glimmar— även om något verkar väldigt bra vid första ögokast behöver det inte nödvändigvis vara det vid närma
Allt är inte guld som glimmar.Wallensteen (1991), p. 164— Yttre skimmer är inte alltid ett tecken på verkligt värde — något kan se bra ut men ändå vara av dål
Allt är inte guld som glimmar.Wallensteen (1991), p. 164— Yttre skimmer är inte alltid ett tecken på verkligt värde — något kan se bra ut men ändå vara av dål
Allt är vackert som är kantat, sa gumman, kanta osten.(Stockholm) (SVO)— Man rättfärdigar det man vill göra med ett klyftigt påhittat argument — här skär gumman kanterna av
Allt är vackert som är kantat, sa gumman, kanta osten.(Stockholm) (SVO)— Man rättfärdigar det man vill göra med ett klyftigt påhittat argument — här skär gumman kanterna av
Allt efter behag, sa han som fria och fick korgen.(Halland) (SVO)— Ironisk kommentar om att vara tillmötesgående och anpassa sig efter andras önskemål, men ändå få ett
allt emellan(åt)— Att något inträffar vid enstaka tillfällen, varken regelbundet eller sällan — lite då och då, med oj
allt emellanåt— (idiomatiskt) då och då, ibland
Allt fettet bör inte i skomakaren, somt bör också i klöven (i lädret).— Inte allt ska gå till den som utför arbetet — en del måste också satsas på själva arbetet eller råva
Allt fettet bör inte i skomakaren, somt bör också i klöven (i lädret).— Inte allt ska gå till den som utför arbetet — en del måste också satsas på själva arbetet eller råva
Alltför dristiga får bli uppätna av ulven.— Den som är för djärv och tar för stora risker råkar illa ut och får bära konsekvenserna.
Alltför hövlig liknar narren.— Överdrivet artigt beteende framstår som dumt eller fjäskarigt — lagom är bäst.
Alltför klok är största tok.— Den som tror sig vara överlägset klok och försöker vara alltför listig riskerar att göra dumma misst
Alltför mycken frihet alstrar självsvåld.— För stor frihet leder till att människor börjar handla godtyckligt och utan hänsyn till andra eller
Alltför mycken lust är olust.— För mycket av det goda förstör njutningen — överdrift förvandlar glädje till obehag.
Alltför noga minskar vänskapen.— Kräver man för mycket av sina vänner, eller är alltför noggrann med regler och skyldigheter, försämr
Alltför ödmjukt är förklädd högfärd.— Överdrivet självförnekande beteende döljer egentligen stolthet och självcentrering — den som ständig
Alltför ödmjukt är förklädd högfärd.— Överdrivet självförnekande beteende döljer egentligen stolthet och självcentrering — den som ständig
Alltför spetsig blir snart slö.— Den som är alltför skarp, smart eller krävande riskerar att tappa sin förmåga — måttlighet varar län
Alltför stor ära lyktas med skam.— Den som strävar efter för mycket beröm eller ära riskerar att istället dra skam över sig. Hybris str
Alltför stor ära lyktas med skam.— Den som strävar efter för mycket beröm eller ära riskerar att istället dra skam över sig. Hybris str
allt i allo— person som hjälper till med allt
allt i allo— person som hjälper till med allt
allt i allo— person som hjälper till med allt
allt i allo— vara nån som hjälper till med allt
allt i allo— vara nån som hjälper till med allt
allt i allo— vara nån som hjälper till med allt
allt i allo— person som utför många olika typer av uppgifter
allt i allo— person som utför många olika typer av uppgifter
allt i allo— person som utför många olika typer av uppgifter
Alltid bäst som sker.— Det som händer är alltid det bästa möjliga utfallet — en uppmaning att acceptera och vara nöjd med h
Alltid bättre säd på grannens åker.— Man tror alltid att andras tillgångar eller situation är bättre än ens egna — gräset är alltid gröna
Alltid duger han till nå't, sa bonden, skurade stallet med katten.(Skåne) (SVO)— Ironisk kommentar om att använda någon på ett olämpligt sätt — man hittar alltid användning för folk
Alltid får den visa, som kväda vill.— Den som vill klaga eller kritisera hittar alltid ett skäl — precis som den som vill sjunga alltid hi
Alltid får den visa, som kväda vill.— Den som vill klaga eller kritisera hittar alltid ett skäl — precis som den som vill sjunga alltid hi
Alltid får den visa, som kväda vill.— Den som vill klaga eller kritisera hittar alltid ett skäl — precis som den som vill sjunga alltid hi
Alltid fler kalvskinn som torgförs, än kohudar.— Folk skryter och lovar mer än de kan hålla — det finns alltid fler löften och skrytsamma påståenden
Alltid fler kalvskinn som torgförs, än kohudar.— Folk skryter och lovar mer än de kan hålla — det finns alltid fler löften och skrytsamma påståenden
Alltid har man något att blåsa på.— Det finns alltid något att oroa sig för eller klaga på — livet erbjuder ständigt nya bekymmer eller
alltid komma ned på fötterna— alltid klara sig lyckligt ur svåra situationer
alltid komma ned på fötterna— alltid klara sig lyckligt ur svåra situationer
Alltid kommer ved med vintern.— När svårigheter uppstår brukar också hjälp och resurser dyka upp — nöden och lösningen kommer ofta h
Alltid någon, som måste bära hundhuvudet.— Det finns alltid någon som får ta skulden eller bli syndabock när något går fel.
Alltid något nytt, sällan något gott.— Nyheter och förändringar är oftast inte till det bättre — det som är nytt är sällan bra.
Alltid sämsta föret i portlidret.— Det svåraste hindret finns alltid precis vid starten — den kritiska punkten man måste passera för at
Alltid träffar jag dig, sa fan till biskopen.(Halland) (SVO)— Man råkar ständigt på någon man inte väntar sig träffa, ofta i oväntade sammanhang.
Alltid värre, som efter kommer.— Det som kommer efter är alltid sämre — varje efterföljande generation eller situation är värre än de
Allting annat men inte det, sa flickan om kyssen.(Småland) (SVO)— Man låtsas protestera mot något man egentligen gärna vill ha.
Allting bör ske med mått, sa' skräddaren, slog hustrun med alnen.— Hyckleri — att predika måttfullhet och förnuft medan man själv handlar precis tvärtom.
Allting har en övergång sade räven, när de tog skinnet av honom.— Även det värsta tar slut — man uthärdar svårigheter i vetskapen om att de är tillfälliga.
Allting har sin tid.— Varje sak och händelse inträffar när det är rätt tillfälle — man bör inte hasta eller tvinga fram sa
Allting klär ett vackert ansikte, sa flickan, prova nya skorna.(Stockholm) (SVO)— Ett vackert utseende gör att allt klär en — här använt skämtsamt som svepskäl att prova nya skor.
Allting på stort, sa tiggarn, dansa i farstun.(Halland) (SVO)— Ironisk kommentar om falsk storslagenhet — tiggaren skryter om att göra allt i stor stil, men hans "
Allt kommer till den som har tid att vänta.— Tålamod lönar sig — den som väntar lugnt får till slut det han önskar sig.
Allt kommer till den som har tid att vänta.— Tålamod lönar sig — den som väntar lugnt får till slut det han önskar sig.
allt mellan himmel och jord— allt möjligt
allt mellan himmel och jord— allt möjligt
allt som oftast— (idiomatiskt) tämligen ofta; mycket ofta
allt som oftast— (idiomatiskt) tämligen ofta; mycket ofta
allt som oftast— ganska ofta
allt som oftast— ganska ofta
Allt vad man får i sig blir man vacker av, sa flickan.(Halland) (SVO)— Mat och dryck gör en vacker — ett skämtsamt sätt att rättfärdiga sitt ätande.
Allt vad man får i sig blir man vacker av, sa flickan.(Halland) (SVO)— Mat och dryck gör en vacker — ett skämtsamt sätt att rättfärdiga sitt ätande.
allt vad (studier) heter— allt som kan sägas vara (studier)
allt vad (studier) heter— allt som kan sägas vara (studier)
allt vad tygen håller— (idiomatiskt) så mycket man orkar, så snabbt eller intensivt eller kraftfullt man orkar eller förmår
Allt vatten vill i havet.— Allt strävar mot sin naturliga plats eller ursprung; saker och ting följer sin inneboende natur mot
Allt vatten vill i havet.— Allt strävar mot sin naturliga plats eller ursprung; saker och ting följer sin inneboende natur mot
All ursäkt är god när den antages.— En ursäkt behöver inte vara perfekt — om den accepteras av den andre parten har den fyllt sin funkti
All ursäkt är god när den antages.— En ursäkt behöver inte vara perfekt — om den accepteras av den andre parten har den fyllt sin funkti
all världens väg— Att ge sig iväg och försvinna helt, ofta utan att återvända — bort från en plats eller situation för
all världens väg— (med hög hastighet) i en riktning långt bort, ofta bildligt
alter ego— (ngns) andra jag
Amors pil— plötslig förälskelse
Amors pilar— (plötslig) förälskelse
amortera ner— Att gradvis och stegvis arbeta sig igenom eller minska något; att hålla på med ett åtagande och redu
ana argan list— (idiomatiskt, stelnat uttryck) misstänka att något obehagligt kommer att hända; ana oråd
ana argan list— (idiomatiskt, stelnat uttryck) misstänka att något obehagligt kommer att hända; ana oråd
ana argan list— ana att någon håller på med elakheter bakom ryggen på en
ana argan list— ana att någon håller på med elakheter bakom ryggen på en
ana argan list— ana ngn bakomliggande elakhet
ana argan list— ana ngn bakomliggande elakhet
Ana argan list— Ana att något obehagligt är på gång.
Ana argan list— Ana att något obehagligt är på gång.
ana/misstänka argan list— ana att ngt obehagligt är i görningen
ana/misstänka argan list— ana att ngt obehagligt är i görningen
ana oråd— (idiomatiskt) ana att något kommer som är ofördelaktigt eller farligt
ana oråd— misstänka att ngt är fel
ana ugglor i mossen— (idiomatiskt) misstänka att något är (väldigt) fel; ana oråd
ana ugglor i mossen— (idiomatiskt) misstänka att något är (väldigt) fel; ana oråd
ana ugglor i mossen— misstänka en dold fälla
ana ugglor i mossen— misstänka en dold fälla
Ana ugglor i mossen— Ana något misstänkt, misstänka en dold fälla.
Ana ugglor i mossen— Ana något misstänkt, misstänka en dold fälla.
andas ut— (idiomatiskt) känna lättnad; känna eller vara säker på att svårigheter är över, eller att befarade s
(ända) ut i fingerspetsarna— alltigenom, helt och hållet
(ända) ut i fingerspetsarna— alltigenom, helt och hållet
andra bullar— nu blir det annan och strängare ordning
andra bullar— (idiomatiskt) snabbt förändrad och strängare ordning
Andra bullar— en strängare ordning är att vänta.
Andra fåglar flyga bort, kråkan blir alltid kvar.— Oönskade eller besvärliga personer försvinner aldrig — de stannar kvar medan andra mer välkomna lämn
Andras exempel ursäkta inga synder.— Att andra gör fel ursäktar inte dina egna. Du kan inte rättfärdiga ditt dåliga beteende med att hänv
Andras exempel ursäkta inga synder.— Att andra gör fel ursäktar inte dina egna. Du kan inte rättfärdiga ditt dåliga beteende med att hänv
Andras fel göra ingen lag.— Att andra gör fel ger dig ingen rätt att göra samma sak. Andras felaktiga beteende skapar inget rätt
Andras fel göra ingen lag.— Att andra gör fel ger dig ingen rätt att göra samma sak. Andras felaktiga beteende skapar inget rätt
Andras fel mäta, sitt eget förgäta.— Man är duktig på att se och bedöma andras misstag, men glömmer bort sina egna brister.
Andras fel mäta, sitt eget förgäta.— Man är duktig på att se och bedöma andras misstag, men glömmer bort sina egna brister.
Andras skada är ofta den bästa läromästaren.— Man lär sig bäst genom att se andra göra misstag och bära konsekvenserna, utan att själv behöva drab
Andras skada är ofta den bästa läromästaren.— Man lär sig bäst genom att se andra göra misstag och bära konsekvenserna, utan att själv behöva drab
Andras skada är ofta den bästa läromästaren.— Man lär sig bäst genom att se andra göra misstag och bära konsekvenserna, utan att själv behöva drab
Andras skada glöms snart.— Folk glömmer snart andras olyckor och motgångar — man bryr sig mer om sina egna problem än om vad so
Andras skada glöms snart.— Folk glömmer snart andras olyckor och motgångar — man bryr sig mer om sina egna problem än om vad so
Andra tider, andra seder.— Seder och normer förändras med tiden — det som var vanligt förr behöver inte gälla idag.
Andra tider, andra seder.— Seder och normer förändras med tiden — det som var vanligt förr behöver inte gälla idag.
Anfäkta det snuset, sa fan när de sköt honom i näsan. (Blekinge) (SVO)— Uttrycker irritation över en liten olägenhet — ironiskt nog från djävulen själv, som klagar på något
Anfäkta det snuset, sa fan när de sköt honom i näsan. (Blekinge) (SVO)— Uttrycker irritation över en liten olägenhet — ironiskt nog från djävulen själv, som klagar på något
Anfall är bästa försvar.Grenholm (2000), p. 18— Att ta initiativet och attackera motståndaren är effektivare än att passivt försvara sig.
Anfall är bästa försvar.Grenholm (2000), p. 18— Att ta initiativet och attackera motståndaren är effektivare än att passivt försvara sig.
ange takten— spela en ledande roll
ange tonen— spela en ledande roll
än här, än där— ibland på ett ställe, ibland på ett (helt) annat
änkans skärv— andel av något som är reserverat för personer med särskilda behov
annars då— fras som används i hopp om att ens interlokutör har något att tillägga när konversationen har kommit
anno dazumal— tid för länge sedan
än(nu) så länge— Fram till denna tidpunkt, syftande på vad som gällt eller skett ända upp till det nuvarande ögonblic
Anorna göret, sa greven.(Halland) (SVO)— Adlig börd och ärftliga egenskaper förklarar allt — sagt ironiskt om den som skryter med sina anor.
än sen— uttryck för att trivialisera det någon precis har sagt eller ifrågasätta varför det sades
Anse var dag som den sista.— Lev fullt ut varje dag och ta inget för givet — livet är kort och ovärderligt.
än si, än så— ibland på det ena sättet, ibland på det andra
än si, än så— ibland på det ena sättet, ibland på det andra
anslå tonen (för ngt)— från början sätta sin prägel (på ngt)
anslå tonen (för ngt)— från början sätta sin prägel (på ngt)
Antingen ägg eller ungar.— Man måste välja — man kan inte ha allt på en gång. Antingen det ena eller det andra.
Antingen ägg eller ungar.— Man måste välja — man kan inte ha allt på en gång. Antingen det ena eller det andra.
Antingen med eller mot.— Man måste välja sida – det finns ingen neutral mittväg. Du är antingen för eller emot något.
Antingen med eller mot.— Man måste välja sida – det finns ingen neutral mittväg. Du är antingen för eller emot något.
Antingen skalken sitter eller står, är han i dag så god som i går.— En skurk förblir alltid en skurk, oavsett situation — dålig karaktär förändras inte med omständighet
Antingen skalken sitter eller står, är han i dag så god som i går.— En skurk förblir alltid en skurk, oavsett situation — dålig karaktär förändras inte med omständighet
Antingen skall det vara ösapösa, eller skall det vara nörpasnörpa nu för tiden, sa' gamla mormor.— Nuförtiden är det antingen slöseri och överflöd eller snålhet och åtstramning — ingen håller en sund
Antingen skall det vara ösapösa, eller skall det vara nörpasnörpa nu för tiden, sa' gamla mormor.— Nuförtiden är det antingen slöseri och överflöd eller snålhet och åtstramning — ingen håller en sund
använda apostlahästarna— (idiomatiskt) gå till fots
använda apostlahästarna— gå till fots
använda silkesvantarna— (idiomatiskt) gå varsamt fram
Anvisning är ingen betalning.— Ett löfte om betalning eller en betalningsorder är inte detsamma som faktisk betalning — räkna inte
a och o— (idiomatiskt) det viktigaste; det essentiella
A och O— början och slutet, det (enda) viktiga
apa efter— (vardagligt) göra på samma sätt som man sett någon annan göra
å/på ngns vägnar— för ngns räkning, i ngns ställe
å/på ngns vägnar— för ngns räkning, i ngns ställe
Apan håller sina ungar för de vackraste, och dåren sitt tal för det klokaste.— Var och en överskattar det egna: föräldern sitt barn, dåren sina egna tankar — trots att andra ser b
äpplen och päron— (Idiomatiskt) jämförelse mellan två föremål som inte är jämförbara
April våt och maj kall fyller bondens lador all.— Regnig april och kall maj ger god skörd och fyllda lador — fukt och kyla gynnar grödorna.
ärans och hjältarnas språk— (idiomatiskt) svenska språket
ärans och hjältarnas språk— svenska språket
(arbeta) allt vad tygen håller— (arbeta) med största möjliga kraftinsats
(arbeta för) allt vad tygen håller— (arbeta) så mycket man orkar
(arbeta för) allt vad tygen håller— (arbeta) så mycket man orkar
(arbeta) i sitt anletes svett— (arbeta) under stor ansträngning
(arbeta) i sitt anletes svett— (arbeta) under stor ansträngning
Arbeta medan du är ung; det gagnar när du blir gammal och tung.— Hårt arbete i unga år skapar trygghet och välstånd inför ålderdomen, då krafterna avtar.
arbeta med både händer och fötter— arbeta av alla krafter
arbeta ngn i händerna— (ofrivilligt) verka till ngns fördel
arbeta ngn i händerna— (ofrivilligt) verka till ngns fördel
arbeta över— arbeta på övertid
Arbetaren är sin lön värd.— Den som utför ett arbete förtjänar betalning för sin insats.
Arbetaren är sin lön värd.— Den som utför ett arbete förtjänar betalning för sin insats.
Arbeta som du skulle leva evigt; lev som du skulle dö i morgon.— Jobba långsiktigt och noggrant, men lev fullt ut och njut av nuet — balansen mellan framtidstänk och
Arbeta som du skulle leva evigt; lev som du skulle dö i morgon.— Jobba långsiktigt och noggrant, men lev fullt ut och njut av nuet — balansen mellan framtidstänk och
arbeta svart— jobba svart
Arbete är halv hälsa.— Att hålla sig sysselsatt och arbeta bidrar starkt till välmående och god hälsa.
Arbete är halv hälsa.— Att hålla sig sysselsatt och arbeta bidrar starkt till välmående och god hälsa.
Arbete fördriver laster.— Att hålla sig sysselsatt med arbete hindrar en från att frestas av laster och dåliga vanor.
Arbete gör sömnen ljuv.— Den som arbetat hårt sover gott — fysisk och mental ansträngning gör vila och sömn mer välförtjänt o
Arbete och möda ger daglig spis och föda.— Hårt arbete och ansträngning är vad som ger en mat på bordet och försörjning i vardagen.
Arbete och möda ger daglig spis och föda.— Hårt arbete och ansträngning är vad som ger en mat på bordet och försörjning i vardagen.
är du alldeles rysk?— är du alldeles tokig?
är du inte riktigt navlad?— är du inte klok?
är du inte riktigt navlad?— är du inte klok?
Arga hundar är goda väktare.— Aggressiva och vaksamma individer är ofta de mest effektiva skyddarna — en skarp natur gör en pålitl
Arga hundar är goda väktare.— Aggressiva och vaksamma individer är ofta de mest effektiva skyddarna — en skarp natur gör en pålitl
Arga hundar få rivet skinn.— Den som är aggressiv och söker bråk får räkna med att själv bli skadad eller drabbas av konsekvenser
Arga hundar få rivet skinn.— Den som är aggressiv och söker bråk får räkna med att själv bli skadad eller drabbas av konsekvenser
Arga hundar få rivet skinn.— Den som är aggressiv och söker bråk får räkna med att själv bli skadad eller drabbas av konsekvenser
Arga katter får rivet skinn.Börjesson (2008), p. 34— Den som är aggressiv och söker konflikt riskerar att själv bli skadad eller drabbas av konsekvensern
Arga katter får rivet skinn.Börjesson (2008), p. 34— Den som är aggressiv och söker konflikt riskerar att själv bli skadad eller drabbas av konsekvensern
Arg hund och racka ha inte mycken lust att tacka.— Arga eller illasinnade människor visar sällan tacksamhet för hjälp de fått.
Arg hund och racka ha inte mycken lust att tacka.— Arga eller illasinnade människor visar sällan tacksamhet för hjälp de fått.
arg som ett bi— (liknelser) mycket arg, rasande, vansinnig
Arg som ett bi— Mycket arg (men ofarlig för omgivningen).
ärlighet varar längst— i det långa loppet är ärlighet bäst
ärlighet varar längst— i det långa loppet är ärlighet bäst
armbåga sig fram— (idiomatiskt) tränga sig fram utan hänsyn till andra
armbåga sig fram— ta sig fram på andras bekostnad eller utan hänsyn
Armbåga sig fram— Tränga sig fram, skaffa sig egna fördelar på bekostnad av andra.
Arm brunn, som man måste bära vatten uti.— En som borde vara en källa till hjälp eller resurser, men själv är så utblottad att den istället beh
Arm brunn, som man måste bära vatten uti.— En som borde vara en källa till hjälp eller resurser, men själv är så utblottad att den istället beh
Arm häst, som ej orkar bära sin sadel.— Den som inte klarar ens sina grundläggande skyldigheter är illa lottad — man måste orka bära sin ege
Arm häst, som ej orkar bära sin sadel.— Den som inte klarar ens sina grundläggande skyldigheter är illa lottad — man måste orka bära sin ege
Arm högfärd, skrävla och svälta.— Den som är fattig men högmodig skryter och stoltserar trots att han svälter — falsk stolthet straffa
Arm högfärd, skrävla och svälta.— Den som är fattig men högmodig skryter och stoltserar trots att han svälter — falsk stolthet straffa
Arm och rik gör döden lik.— Döden är den stora utjämnaren — den drabbar alla människor lika, oavsett om de är fattiga eller rika
Arm och rik gör döden lik.— Döden är den stora utjämnaren — den drabbar alla människor lika, oavsett om de är fattiga eller rika
Armod är gott för podager.— Fattigdom skyddar mot gikt, som drabbar dem som äter och dricker för väl. Armod tvingar till måttlig
Armod är gott för podager.— Fattigdom skyddar mot gikt, som drabbar dem som äter och dricker för väl. Armod tvingar till måttlig
Armod är gott för podager.— Fattigdom skyddar mot gikt, som drabbar dem som äter och dricker för väl. Armod tvingar till måttlig
Armod är konstens styvmor.— Fattigdom och nöd hämmar konstnärligt skapande — den som kämpar för sin överlevnad har varken tid el
Armod är konstens styvmor.— Fattigdom och nöd hämmar konstnärligt skapande — den som kämpar för sin överlevnad har varken tid el
Armod är konstens styvmor.— Fattigdom och nöd hämmar konstnärligt skapande — den som kämpar för sin överlevnad har varken tid el
Armod botar högmod.— Fattigdom och nöd får den högmodige att bli ödmjuk — svårigheter kurerar övermod och inbilskhet.
Armod botar högmod.— Fattigdom och nöd får den högmodige att bli ödmjuk — svårigheter kurerar övermod och inbilskhet.
Armod botar högmod.— Fattigdom och nöd får den högmodige att bli ödmjuk — svårigheter kurerar övermod och inbilskhet.
Armod går till fots.— Fattigdom drabbar långsamt och smygande — den når dig till slut, men tar sin tid på vägen.
Armod går till fots.— Fattigdom drabbar långsamt och smygande — den når dig till slut, men tar sin tid på vägen.
Armod gör döden söt.— Djup fattigdom gör livet så outhärdligt att döden framstår som en välkommen befrielse.
Armod gör döden söt.— Djup fattigdom gör livet så outhärdligt att döden framstår som en välkommen befrielse.
Armod gör mannen blödig.— Fattigdom gör människan feg och försagd — nöd och brist bryter ner modet och självförtroendet.
Armod gör mannen blödig.— Fattigdom gör människan feg och försagd — nöd och brist bryter ner modet och självförtroendet.
Armod har bragt mången till galgen.— Fattigdom och nöd har drivit många människor till brott och yttersta straff.
Armod har bragt mången till galgen.— Fattigdom och nöd har drivit många människor till brott och yttersta straff.
Armod lär arbete.— Fattigdom och nöd tvingar människan att arbeta och anstränga sig för att försörja sig.
Armod lär arbete.— Fattigdom och nöd tvingar människan att arbeta och anstränga sig för att försörja sig.
Arm råtta, som ej vet mer än ett hål.— Den som bara har en utväg eller ett alternativ är sårbar och lätt att fånga.
Arm råtta, som ej vet mer än ett hål.— Den som bara har en utväg eller ett alternativ är sårbar och lätt att fånga.
Arm tiggare, som ej kan gå ett hus förbi.— Den som är desperat fattig tvingas tigga överallt — kan inte motstå att be om hjälp vid varje tillfä
Arm tiggare, som ej kan gå ett hus förbi.— Den som är desperat fattig tvingas tigga överallt — kan inte motstå att be om hjälp vid varje tillfä
Arm tröst, att också andra har felat.— Svag tröst att veta att andra också gjort fel — det löser inte ditt eget problem.
Arm tröst, att också andra har felat.— Svag tröst att veta att andra också gjort fel — det löser inte ditt eget problem.
Armt skämt, som inte har något allvar med sig.— Ett dåligt skämt saknar substans och djup — det är tomt och meningslöst när det inte finns något all
år noll— (tidsuttryck) utgångsläge, historiens början, tillfälle då allt var rätt och begripligt
år och dag— mycket länge; en mycket lång tid
Art följer art.— Barn ärver föräldrarnas egenskaper och beteenden — som det är med föräldrarna, blir det med barnen.
år ut och år in— varje år under en lång tid
år ut och år in— varje år under en lång tid
asarnas ritt— (ålderdomligt) sträcka där en tromb eller starkare storm har fällt ned många träd
åskan rensar luften— vredesutbrott gör slut på dolt missnöje
As lockar örnen ut.— Även den starka och försiktige kan lockas fram av begär eller frestelse — girighet övervinner vaksam
äta ihjäl— (reflexivt) att äta så mycket då man dör
äta någon ur huset— äta mycket av någons mat
äta ngn ur huset— äta alltför mycket av ngns mat
äta som en fågel— äta mycket litet
äta som en fågel— äta mycket litet
Äta som en fågel- Äta lite— Äter mycket små mängder mat, precis som fåglar hackar i sig lite i taget.
Äta som en fågel- Äta lite— Äter mycket små mängder mat, precis som fåglar hackar i sig lite i taget.
Äta som en fågel- Äta lite— Äter mycket små mängder mat, precis som fåglar hackar i sig lite i taget.
Äta som en gris- Äta ohyfsat och glupskt— Äter utan bordsskick, slukar maten girigt och stökigt, precis som en gris vid krubban.
Äta som en gris- Äta ohyfsat och glupskt— Äter utan bordsskick, slukar maten girigt och stökigt, precis som en gris vid krubban.
Äta som en gris- Äta ohyfsat och glupskt— Äter utan bordsskick, slukar maten girigt och stökigt, precis som en gris vid krubban.
äta som en häst— äta glupskt, vräka i sig
Äta som en häst- Äta mycket— Äter stora mängder mat, precis som en häst som behöver mycket föda för att orka arbeta.
Äta som en häst- Äta mycket— Äter stora mängder mat, precis som en häst som behöver mycket föda för att orka arbeta.
Äta som en häst- Äta mycket— Äter stora mängder mat, precis som en häst som behöver mycket föda för att orka arbeta.
äta ute— äta på restaurang
återgå till näringarna— gå tillbaka till att utföra nyttig verksamhet
återgå till näringarna— gå tillbaka till att utföra nyttig verksamhet
åt fanders— (eufemistiskt) nedtonad variant av åt helvete; till fan, åt helvete
Åt fanders— När något har gått fel.
åt helvete— riktigt dåligt, skit
åt pepparn— så långt bort det går; åt skogen, åt pipsvängen
Åt pipsvängen— När något har gått fel.
Att alltid vinna gör misstänkt.— Den som vinner hela tiden väcker misstanke om fusk eller oärlighet — ingen lyckas alltid utan hjälp.
Att fånga räv med räv, därtill fordras klokhet.— För att besegra en listig person krävs lika stor list och klokhet — slughet möts bäst med slughet.
Att fånga räv med räv, därtill fordras klokhet.— För att besegra en listig person krävs lika stor list och klokhet — slughet möts bäst med slughet.
Att föga begära är reda penningar, att föga köpa är en god årlig inkomst.— Att nöja sig med lite och undvika onödiga köp sparar pengar lika effektivt som att tjäna mer.
Att försvara ett fel är att fela igen.Stolpe (1987), p. 41— Den som inte erkänner sina misstag utan försvarar dem, upprepar i praktiken samma fel.
Att försvara sitt fel är att fela ånyo.— Den som inte erkänner sitt misstag utan försvarar det, begår ett nytt fel genom sin oärlighet.
Att ge dårar råd är detsamma som att slå vatten på gåsen.— Råd till dårar är bortkastat — de tar inte till sig dem, precis som vatten rinner av fjädrar utan at
Att inte äta så mycket man orkar, medför ingen ånger.— Måttlighet vid bordet förebygger ånger — att hålla igen och inte övermätta sig leder till välmående
Att inte äta så mycket man orkar, medför ingen ånger.— Måttlighet vid bordet förebygger ånger — att hålla igen och inte övermätta sig leder till välmående
Att inte hinna fram till målet och löpa detsamma förbi kommer på ett ut.— Att missa målet genom att vara för långsam eller för ivrig ger samma resultat — båda misslyckas.
Att inte hinna fram till målet och löpa detsamma förbi kommer på ett ut.— Att missa målet genom att vara för långsam eller för ivrig ger samma resultat — båda misslyckas.
attiskt salt— fint och bitande skämt(lynne)
attiskt salt— fint och bitande skämt(lynne)
attiskt salt— fint skämt, uddig kvickhet
attiskt salt— fint skämt, uddig kvickhet
Att läsa och inte förstå är att plöja och inte så.— Läsning utan förståelse är bortkastad möda — precis som att plöja en åker utan att sedan så några fr
Att skiljas är att dö en smula.Hellquist (1986), p. 175— Varje avsked innebär en liten förlust — en del av relationen eller stunden dör när man lämnar varand
Att taga en rik hustru, är att mista sin frihet.— Gifter man sig med en rik kvinna för hennes pengar förlorar man sin självständighet och blir beroend
Att tala ett och annat tänka, plär det goda namnet kränka.— Att säga en sak men mena en annan — att vara falsk eller hycklande — skadar ens goda rykte.
Att tala utan att tänka, är att skjuta utan att sikta.— Ord utan eftertanke missar sitt mål och kan orsaka skada, precis som ett skott utan siktning.
Att undvika förtal, är större konst än att vinna beröm.— Att hålla sig fri från kritik och skvaller kräver mer skicklighet och klokhet än att uppnå beröm och
Att vara grann kostar pinat skinn.— Att se vacker och välklädd ut kräver uppoffringar och ansträngning — skönhet har sitt pris.
Att vara grann kostar pinat skinn.— Att se vacker och välklädd ut kräver uppoffringar och ansträngning — skönhet har sitt pris.
av ålder— enligt gammal tradition
av allt att döma— sägs om en hypotes som stöds av många argument; med all sannolikhet
Av att tigga blir man inte fattig.— Att be om hjälp eller förmåner kostar ingenting — man förlorar inget på att fråga.
Av barn blir också gammalt folk.— Barn växer upp och blir gamla — påminnelse om att även de unga en dag är gamla och förtjänar respekt
Av barn, fyllon och dårar får man hörasanningen.Ström (1981), p. 179— Barn, berusade och galenskap saknar sociala filter och säger därför ofta det alla andra tänker men i
Av barn, fyllon och dårar får man hörasanningen.Ström (1981), p. 179— Barn, berusade och galenskap saknar sociala filter och säger därför ofta det alla andra tänker men i
Av barn och dårar får man veta sanningen.— Barn och personer utan sociala hämningar säger vad de tänker utan filter — och avslöjar därmed sanni
Av barn och dårar får man veta sanningen.— Barn och personer utan sociala hämningar säger vad de tänker utan filter — och avslöjar därmed sanni
Av den gamla oxen lär den unga att draga.— Unga lär sig av erfarna. Den som saknar erfarenhet tar efter och lär av dem som har levt länge och v
Av den sista supen kommer den första örfilen.— Överdriven alkoholkonsumtion leder till bråk och våld — den sista droppen som gör att man tappar sjä
Av den tröjan blir det inga byxor.— Det går inte att skapa något större eller bättre av otillräckligt material — man kan inte få mer än
Av egen åker kommer den bästa säden.— Det man odlar och producerar själv är alltid mest värdefullt och av högst kvalitet.
Av elden blir man bränd, av skökan skämd.— Den som leker med eld bränner sig; den som umgås med en hora vanäras. Farliga sällskap medför oundvi
även den mest skröpliga mussla kan innehålla en pärla— nånting som inte ser ut av mycket kan vara mycket värdefullt
Av en rik läckermun blir en fattig tallrikslickare.— Den som lever slösaktigt och njutningslystet när pengarna finns riskerar att hamna i fattigdom och n
även solen har sina fläckar— alla har tillkortakommanden, beteenden och mönster som de är mindre nöjda med
Av fem alnar bör man få ett par handskar om inte skräddaren är en skälm.— Från rikligt med material ska man få vad man betalat för — fuskar hantverkaren tar han mer än sin an
av födsel och ohejdad vana— helt i enlighet med sin natur
Av frukten känner man trädet.— Man bedömer en person efter vad de åstadkommer, precis som man identifierar ett träd efter dess fruk
avgå med döden— Att dö — ett högtidligt eller eufemistiskt uttryck för att livet tar slut, ofta med antydan om en fr
avgå med segern— Att vinna och gå därifrån som segrare — att ta hem vinsten i en tävling, konflikt eller utmaning eft
Av hampgarn gör man inga silkesstrumpor.— Man kan inte skapa något fint eller högkvalitativt av dåligt råmaterial — ursprunget sätter gränser
Av herreumgänge kan man både värma och bränna sig.— Umgänge med mäktiga människor kan ge fördelar, men också medföra risker och skada om man inte är för
av hjärtans lust— hjärtligt och med glädje
Av intet blir intet.— Ingenting skapas ur tomma intet — för att åstadkomma något krävs resurser, arbete eller ett utgångsm
Av kladdig fåle kan bliva god häst.— En klumpig och stökig ung person kan med tiden utvecklas till något riktigt bra.
Av kokta ägg blir inga kycklingar.— Det som förstörts eller förändrats i grunden kan inte återställas — av det som redan är förbrukat ka
Av ljudet kännes malmen, av talet prövas mannen.— Som man känner metallens kvalitet på klangen, avslöjar en persons tal deras karaktär och förmåga.
Av många hugg blir yxan slö.— Upprepat hårt arbete tär på krafterna — även den starkaste blir till slut utmattad av för mycket ans
Av många hugg blir yxan slö.— Upprepat hårt arbete tär på krafterna — även den starkaste blir till slut utmattad av för mycket ans
Av morgonlöje blir aftongråt.— Överdrivet skratt och lättsinne tidigt på dagen — eller i livet — kan leda till sorg och ånger senar
Av morgonlöje blir aftongråt.— Överdrivet skratt och lättsinne tidigt på dagen — eller i livet — kan leda till sorg och ånger senar
Av nöd görs ofta en dygd.— När man tvingas göra något man egentligen inte vill, försöker man hitta något positivt i situationen
av noll och intet värde— Fullständigt värdelöst och utan all mening eller nytta; förstärkt form för att beteckna något som in
av noll och intet värde— Fullständigt värdelöst och utan all mening eller nytta; förstärkt form för att beteckna något som in
av och an— fram och tillbaka, hit och dit; ständigt rörande, ofta med en orolig antydan
av och an— fram och tillbaka
av och till— vid vissa tillfällen
av och till— vid vissa tillfällen
av och till— då och då, stundtals, periodvis, emellanåt, stundom
av och till— då och då, stundtals, periodvis, emellanåt, stundom
av ondo— Skadligt eller till men för någon; något som bör undvikas eftersom det medför negativa konsekvenser
Av rocken kännes mannen.— Kläder avslöjar vem du är — din yttre framtoning speglar din karaktär, status och personlighet.
Av samma korn och skrå— Variant av uttrycket ”Av samma skrot och korn”, med identisk betydelse.
av samma skrot och korn— vara av samma kvalitet
av samma skrot och korn— (idiomatiskt) av samma (dåliga) sort
Av samma skrot och korn— Vara av samma (underförstått dåliga) kvalitet eller sort.
Avsides bor också folk.— Även på avlägsna och undanskymda platser finns det människor som förtjänar uppmärksamhet och hänsyn.
Avsides bor också folk.— Även på avlägsna och undanskymda platser finns det människor som förtjänar uppmärksamhet och hänsyn.
Avsides i ro är bäst att bo.— Att bo avskilt och ostört ger det bästa livet — lugn och avskildhet är att föredra framför ett liv m
Avsides i ro är bäst att bo.— Att bo avskilt och ostört ger det bästa livet — lugn och avskildhet är att föredra framför ett liv m
Av skadan blir man vis, men inte rik.— Misstag och motgångar ger erfarenhet och klokhet, men det kompenserar sällan de ekonomiska förluster
Av skadan blir man vis.Wallensteen (1991), p. 156— Man lär sig av sina misstag och erfarenheter, särskilt de smärtsamma.
Av skåda växer kärlek.— Ju mer man ser någon, desto mer kan kärlek uppstå och växa. Närvaro och umgänge föder känslor.
avsked på grått papper— (idiomatiskt) avsked på ett snöpligt sätt utan motivering
avsked på grått papper— bli av med jobbet på ett sätt som indikerar missnöje hos arbetsköparen
Av små fiskar blir gäddan stor.— Små insatser eller tillgångar, samlade över tid, bygger upp något stort och betydelsefullt.
Av små grisar blir det stora svin.— Barn växer upp och blir vuxna — det som är litet och oskyddat nu kommer med tiden att bli stort och
Av sött vin blir sur ättika.— Det som börjar som något gott och behagligt kan med tiden förvandlas till något bittert och otrevlig
Av sött vin blir sur ättika.— Det som börjar som något gott och behagligt kan med tiden förvandlas till något bittert och otrevlig
Av två onda ting bör man välja det minsta.— När man måste välja mellan två dåliga alternativ, ta det som är minst skadligt eller besvärligt.
Av två onda ting bör man välja det minsta.— När man måste välja mellan två dåliga alternativ, ta det som är minst skadligt eller besvärligt.
Av uggle-ätt kommer uggle-ungar.— Barn ärver sina föräldrars egenskaper och beteenden — man blir vad man föds till, familjeegenskaper
Av uggle-ätt kommer uggle-ungar.— Barn ärver sina föräldrars egenskaper och beteenden — man blir vad man föds till, familjeegenskaper
Avunden är ärans följeslagare.— Den som uppnår framgång eller berömmelse väcker alltid avundsjuka hos andra — det hör ihop.
Avunden är ärans följeslagare.— Den som uppnår framgång eller berömmelse väcker alltid avundsjuka hos andra — det hör ihop.
Avunden fräter var hon bor.— Avund är självdestruktiv — den skadar och plågar den avundsjuke personen inifrån, oavsett var denne
Avunden fräter var hon bor.— Avund är självdestruktiv — den skadar och plågar den avundsjuke personen inifrån, oavsett var denne
Avundsjukan vilar aldrig.Hellquist (1986), p. 106— En avundsjuk person får aldrig ro — missnöjet med andras framgång är ständigt närvarande.
av värde— Något som besitter verkligt värde — en person, sak eller egenskap som är värd att uppskatta, bevara
av vikt— Används för att betona att något är betydelsefullt och förtjänar uppmärksamhet — en sak av vikt är i
av vikt— Om något som är av stor betydelse och bör ges uppmärksamhet; viktigt och relevant att ta hänsyn till
axla någons mantel— ta över någons ansvar
axla ngns (fallna) mantel— fortsätta ngns verk
axla ngns kappa— överta ngns uppgift
babylonisk förbistring— allvarlig (språklig) oreda
babylonisk förbistring— allvarlig (språklig) oreda
babylonisk förbistring— språkförvirring (se 1 Mos 11)
babylonisk förbistring— språkförvirring (se 1 Mos 11)
backa upp— stödja någon genom att hjälpa denne om och när det behövs
Bäckman hjälp, sa fan, råka ut för Boström.(Sörmland) (SVO)— Att söka hjälp men hamna i en värre sits — från ett ont till ett värre.
Bäckman hjälp, sa fan, råka ut för Boström.(Sörmland) (SVO)— Att söka hjälp men hamna i en värre sits — från ett ont till ett värre.
bada bastu— sitta i en bastu i syfte att bli så pass varm att man svettas
bäddas i graven— (eufemistiskt) dö
både hängslen och livrem— överdriven försiktighet
både länge och väl— mycket länge
bak och fram— (idiomatiskt, ordpar) omvänt; med baksidan framåt och vice versa
bak och fram— med baksidan fram
Bakom arvingars tårar ofta man löjet spårar.— Arvingars sorg vid dödsfall är ofta hycklad — bakom tårarna döljer sig egentligen glädje över arvet.
bakom flötet— nån som är trögfattat eller ointelligent
bakom flötet— dum i huvudet
bakom flötet— (idiomatiskt, nedsättande) obegåvad, ointelligent
Bakom flötet— Inte fatta vad saken gäller.
bakom/inom lås och bom— i fängsligt eller gott förvar
bakom/inom lås och bom— i fängsligt eller gott förvar
bakom kulisserna— (idiomatiskt) i det fördolda, i hemlighet; i vidare bemärkelse: utom allmänhetens syn
bakom lås och bom— inlåst i fängelse
bakom lås och bom— (idiomatiskt) i fängelse
Bakom lås och bom— I fängelse, i säkert förvar.
bakom lyckta dörrar— (idiomatiskt) utan allmän insyn; i hemlighet
Bakom lyckta dörrar— Utan allmän insyn.
bakom någons rygg— (idiomatiskt) i hemlighet; speciellt om att hålla en handling hemlig för en viss person
Bakom ordet bör finnas en man.— Den som lovar något ska hålla sitt ord — integritet och ärlighet är grundläggande egenskaper hos en
bakom ryggen— variant av bakom någons rygg
bakom ryggen på någon— (idiomatiskt) variant av bakom någons rygg
bakom slutna dörrar— Att något sker i avskildhet och utan insyn från utomstående; möten eller beslut som fattas privat, u
Baktal gör vänskillnad.— Att tala illa om någon bakom ryggen förstör vänskaper och sår split mellan människor.
balansera på slak lina— något är väldigt osäkert eller riskabelt, där en liten felrörelse eller händelse kan få allvarliga k
Balansera på slak lina— Att riskera något och vara osäker på utgången.
balla ur— göra något utöver det normala; gå överstyr
bälte och hängslen— extra säkerhetssystem som fungerar som backup ifall ett skulle fallera
bana väg för— skapa förutsättningar för, underlätta
bana väg för— skapa förutsättningar för, underlätta
banga ur— (slang) på grund av rädsla eller osäkerhet dra sig ur något (som man misstänker skulle kunna bli far
bängen trålar— (talesätt) polisen är ute och patrullerar eller jagar bov; polispatrull är inkommande
bäng i bollen— (slang) riktigt konstig, riktigt dum
banka bäver— (slang) knulla
banne mej— (idiomatiskt, vardagligt) variant av banne mig
banne mig— (idiomatiskt, vardagligt) i strid med det man själv eller någon annan tror eller har trott, förstärk
banne mig— En eds- eller bekräftelseformel som understryker att något verkligen stämmer — används för att beton
Bannor bita inte till bens.— Skällsord och tillsägelser gör inte varaktig skada — de går inte djupt in i en människa.
bära avog sköld mot (fäderneslandet)— uppträda såsom fiende mot (fäderneslandet)
bära avog sköld mot sitt land— begå landsförräderi, vara landsförrädare
bara/blott/endast till namnet (ett äktenskap)— endast till den yttre formen (ett äktenskap)
bara/blott/endast till namnet (ett äktenskap)— endast till den yttre formen (ett äktenskap)
bära dagens tunga— uthärda dagens möda
Bara döda fiskar följer strömmen.Rooth (1968), p. 47— Endast den som saknar eget tänkande och initiativ följer med i mängden — som en död fisk som driver
bära/föra avog sköld mot— vara fientlig (och svekfull) mot
bära/föra avog sköld mot— vara fientlig (och svekfull) mot
bära hand på (ngn)— begå våldshandling mot (ngn)
bära hand på (ngn)— begå våldshandling mot (ngn)
bära hundhuvudet— ta skulden för annans förbrytelse
Bära hundhuvudet— Få bära skulden för något.
bära huvudet högt— visa sig stolt
bära kappan på båda axlarna— vara beredd på eventualiteter; i vackert väder bars kappan bara på vänstra axeln
bära kappan på båda axlarna— vara beredd på eventualiteter; i vackert väder bars kappan bara på vänstra axeln
bära kappan på båda axlarna— kompromissa
bära kappan på båda axlarna— kompromissa
bära marskalkstaven i ränseln— ha förutsättningar att nå ledande ställning
bära marskalkstaven i ränseln— ha förutsättningar att nå ledande ställning
Bära något i sitt sköte— Komma att medföra.
bära ngn i gullstol— bära ngn sittande på två personers sammanflätade händer
bära ngn i gullstol— bära ngn sittande på två personers sammanflätade händer
bära sig åt— uppföra sig, bete sig
bära sina år med heder— ha åldrats föga och på ett stilfullt sätt
bära sina år med heder— ha åldrats föga och på ett stilfullt sätt
bära sitt kors— uthärda sitt lidande
bära sitt kors— uthärda sitt lidande
bära syn för sagen— tydligt vittna om ngt
bära syn för sagen— tydligt vittna om ngt
bära syn för sägen— tydligt vittna om ngt
bära syn för sägen— tydligt vittna om ngt
bära syn för sägen— utgöra synligt bevis för något som påståtts, vittna om något som omtalats
bära syn för sägen— utgöra synligt bevis för något som påståtts, vittna om något som omtalats
Bära syn för sägen— Bevisa något som tidigare påståtts.
Bära syn för sägen— Bevisa något som tidigare påståtts.
bära vittnesbörd om— utgöra bevis för
bära vittnesbörd om— utgöra bevis för
barka åt pipsvängen— (vardagligt, idiomatiskt) variant av barka åt skogen
barka åt skogen— (idiomatiskt) gå på tok
barka åt skogen— Att något utvecklas fel och går mot ett dåligt slut; en plan, ett projekt eller en situation som hål
Barka åt skogen— Det kommer att gå illa.”Det barkar åt skogen”, ”Se vartåt det barkar”.
barka ihop— börja slåss eller gräla
barka löst— Att plötsligt bryta ut i aggression eller starka känslor; att kasta sig in i ett bråk eller en konfr
Barnagömmor, arma gömmor.— Gömmer man något på ett ställe där barn brukar gömma saker, hittas det lätt — det är ett dåligt göms
Barnagömmor, arma gömmor.— Gömmer man något på ett ställe där barn brukar gömma saker, hittas det lätt — det är ett dåligt göms
Barn är fattig mans rikedom.— Barn ses som den största tillgången för den som saknar materiell rikedom — kärlek och familj värdera
Barn är fattig mans rikedom.— Barn ses som den största tillgången för den som saknar materiell rikedom — kärlek och familj värdera
Barn är moderns bästa speleman.— En mor finner alltid sina barn underbara och talangfulla, precis som en speleman gläder sin publik —
Barn är moderns bästa speleman.— En mor finner alltid sina barn underbara och talangfulla, precis som en speleman gläder sin publik —
Barn av sin tid— När någon eller något är präglat av den tid man lever i.
Barnen är aldrig så många, att inte fadern är äldst.— Oavsett hur många barn det finns är fadern alltid äldre än dem alla — föräldern har alltid mer erfar
Barnen är aldrig så många, att inte fadern är äldst.— Oavsett hur många barn det finns är fadern alltid äldre än dem alla — föräldern har alltid mer erfar
Barnen är ej för många, när de arta sig väl.— Väluppfostrade och lydiga barn är alltid välkomna, oavsett hur många de är.
Barnen är ej för många, när de arta sig väl.— Väluppfostrade och lydiga barn är alltid välkomna, oavsett hur många de är.
Barn gå ifrån hjärtat och till hjärtat.— Barn föds ur föräldrarnas kärlek och bär alltid med sig en plats i deras hjärtan, oavsett avstånd.
Barn gå ifrån hjärtat och till hjärtat.— Barn föds ur föräldrarnas kärlek och bär alltid med sig en plats i deras hjärtan, oavsett avstånd.
Barn gör barns gärning.— Barn beter sig som barn — de leker, stökar och gör misstag, vilket är naturligt och förväntat.
Barn gör barns gärning.— Barn beter sig som barn — de leker, stökar och gör misstag, vilket är naturligt och förväntat.
Barn gör så i by, som hemma vant.— Barn uppför sig ute i samhället på samma sätt som de lärt sig hemma — uppfostran syns i beteendet.
Barn gör så i by, som hemma vant.— Barn uppför sig ute i samhället på samma sätt som de lärt sig hemma — uppfostran syns i beteendet.
Barn gör så i by, som hemma vant.— Barn uppför sig ute i samhället på samma sätt som de lärt sig hemma — uppfostran syns i beteendet.
Barn gör som du gör, inte som du säger.Rooth (1968), p. 47— Barn imiterar vuxnas handlingar snarare än följer deras ord. Föregå med gott exempel istället för at
Barn gör som du gör, inte som du säger.Rooth (1968), p. 47— Barn imiterar vuxnas handlingar snarare än följer deras ord. Föregå med gott exempel istället för at
Barn gör som du gör, inte som du säger.Rooth (1968), p. 47— Barn imiterar vuxnas handlingar snarare än följer deras ord. Föregå med gott exempel istället för at
Barn leka med nötter och gammalt folk med eder.— Gamla människor svär och använder eder lika lättsinnigt som barn leker med småsaker — var och en har
Barn leka med nötter och gammalt folk med eder.— Gamla människor svär och använder eder lika lättsinnigt som barn leker med småsaker — var och en har
Barn måste ha äpple med riset.— Barn behöver både belöning (äpplet) och disciplin (riset) — uppfostran kräver en balans av godhet oc
Barn måste ha äpple med riset.— Barn behöver både belöning (äpplet) och disciplin (riset) — uppfostran kräver en balans av godhet oc
barn och blomma— barn och hustru
Barn och narrar tala snarast sant (talar sanningen).— Barn och dårar säger ofta sanningen utan filter, eftersom de saknar sociala hämningar och taktik.
Barn och narrar tala snarast sant (talar sanningen).— Barn och dårar säger ofta sanningen utan filter, eftersom de saknar sociala hämningar och taktik.
Barnryggen måste böjas i tid.— Barn måste fostras och vänja sig vid goda vanor tidigt — det är svårare att forma dem när de blivit
Barn utan bröd är en stor nöd.— Fattiga barn som saknar mat innebär stort lidande och elände för familjen.
Barn utan bröd är en stor nöd.— Fattiga barn som saknar mat innebär stort lidande och elände för familjen.
baske mej— (idiomatiskt, vardagligt) variant av baske mig
baske mig— (idiomatiskt, vardagligt) banne mig
Bästa frukterna hänga i toppen.— De bästa belöningarna kräver störst ansträngning — precis som de godaste frukterna sitter högst upp
Bästa frukterna hänga i toppen.— De bästa belöningarna kräver störst ansträngning — precis som de godaste frukterna sitter högst upp
Bästa gödsel faller från husbondens sko.— En gårds bästa skötsel kommer från ägarens personliga närvaro och tillsyn — husbondens eget öga och
Bästa gödsel faller från husbondens sko.— En gårds bästa skötsel kommer från ägarens personliga närvaro och tillsyn — husbondens eget öga och
Bästa musik, när mun och hjärta kväda ett.— Sann harmoni uppstår när ord och känslor stämmer överens — när man talar uppriktigt från hjärtat.
Bästa musik, när mun och hjärta kväda ett.— Sann harmoni uppstår när ord och känslor stämmer överens — när man talar uppriktigt från hjärtat.
Bästa simmare kan också drunkna.— Även den mest erfarne och skicklige kan misslyckas eller råka illa ut — ingen är osårbar.
Bästa simmare kan också drunkna.— Även den mest erfarne och skicklige kan misslyckas eller råka illa ut — ingen är osårbar.
Bäst att bli klok av andras skada.— Lär dig av andras misstag istället för att behöva uppleva dem själv för att förstå konsekvenserna.
Bäst att bli klok av andras skada.— Lär dig av andras misstag istället för att behöva uppleva dem själv för att förstå konsekvenserna.
Bäst att göra frid med draget svärd.— Förhandla fred medan du fortfarande har övertaget — det är lättare att nå goda villkor från en stark
Bäst att göra frid med draget svärd.— Förhandla fred medan du fortfarande har övertaget — det är lättare att nå goda villkor från en stark
Bäst att göra gott, så spörjs det minst.— Den som lever rättskaffens och gör gott väcker minst uppmärksamhet och ifrågasättande från omgivning
Bäst att göra gott, så spörjs det minst.— Den som lever rättskaffens och gör gott väcker minst uppmärksamhet och ifrågasättande från omgivning
Bäst att hålla sig på mattan.— Vara ödmjuk och inte skryta eller sticka ut — hålla en låg profil och inte överskatta sig själv.
Bäst att hålla sig på mattan.— Vara ödmjuk och inte skryta eller sticka ut — hålla en låg profil och inte överskatta sig själv.
Bäst att hålla upp, medan leken är god.— Sluta på toppen medan allt går bra, istället för att fortsätta tills situationen försämras.
Bäst att hålla upp, medan leken är god.— Sluta på toppen medan allt går bra, istället för att fortsätta tills situationen försämras.
Bäst att inte ha någon trasa (slarva) med i den byken.— Undvik att ta med en opålitlig eller slarvig person i ett sammanhang — den personen kan förstöra det
Bäst att inte ha någon trasa (slarva) med i den byken.— Undvik att ta med en opålitlig eller slarvig person i ett sammanhang — den personen kan förstöra det
Bäst att lida, det man inte kan vrida.— Acceptera det du inte kan förändra — det är klokare att uthärda en oundviklig situation än att slösa
Bäst att lida, det man inte kan vrida.— Acceptera det du inte kan förändra — det är klokare att uthärda en oundviklig situation än att slösa
Bäst att rätta munnen efter matsäcken.— Anpassa dina anspråk och önskemål efter dina faktiska resurser — lev inte över dina tillgångar.
Bäst att rätta munnen efter matsäcken.— Anpassa dina anspråk och önskemål efter dina faktiska resurser — lev inte över dina tillgångar.
Bäst att smida, medan järnet är varmt.— Passa på att agera när tillfället är gynnsamt — väntar man för länge kan möjligheten gå förlorad.
Bäst att smida, medan järnet är varmt.— Passa på att agera när tillfället är gynnsamt — väntar man för länge kan möjligheten gå förlorad.
Bäst att smida medan järnet är varmt.Rooth (1968), p. 48— Passa på att agera när tillfället är gynnsamt — väntar man för länge kan möjligheten försvinna.
Bäst att smida medan järnet är varmt.Rooth (1968), p. 48— Passa på att agera när tillfället är gynnsamt — väntar man för länge kan möjligheten försvinna.
Bäst att ta det säkra för det osäkra.— Välj det trygga alternativet framför det riskfyllda — försiktighet är bättre än att chansa och ångra
Bäst att ta det säkra för det osäkra.— Välj det trygga alternativet framför det riskfyllda — försiktighet är bättre än att chansa och ångra
Bäst att ta emot lyckan medan hon tillbjudes.— Passa på att ta vara på goda möjligheter när de dyker upp — de kanske inte kommer igen.
Bäst att ta emot lyckan medan hon tillbjudes.— Passa på att ta vara på goda möjligheter när de dyker upp — de kanske inte kommer igen.
Bäst att ta skeden i vacker hand.— Acceptera en ointressant eller obehaglig situation utan att protestera — ge upp motståndet och foga
Bäst att ta skeden i vacker hand.— Acceptera en ointressant eller obehaglig situation utan att protestera — ge upp motståndet och foga
Bäst att tiga när ingen frågar.— Håll tyst och undvik att lyfta fram saker som ingen efterfrågat — onödigt prat kan ställa till probl
Bäst att tiga när ingen frågar.— Håll tyst och undvik att lyfta fram saker som ingen efterfrågat — onödigt prat kan ställa till probl
Bäst att tiga och stoppa i tålamodspåsen.— Håll tyst och uthärda med tålamod — det lönar sig inte att klaga eller protestera.
Bäst att tiga och stoppa i tålamodspåsen.— Håll tyst och uthärda med tålamod — det lönar sig inte att klaga eller protestera.
Bäst att vara lugn som en filbunke.— Att hålla sig helt lugn och samlad i en situation, utan att reagera med oro eller uppståndelse. Film
Bäst att vara lugn som en filbunke.— Att hålla sig helt lugn och samlad i en situation, utan att reagera med oro eller uppståndelse. Film
Bästa vete har också agnar.— Även det bästa har sina brister. Ingenting är fullkomligt — varje person eller sak har någon form av
Bästa vete har också agnar.— Även det bästa har sina brister. Ingenting är fullkomligt — varje person eller sak har någon form av
Bäst bli klok av annans skada.Åström (1997), p. 194— Lär dig av andras misstag istället för att behöva göra dem själv och lida konsekvenserna.
Bäst bli klok av annans skada.Åström (1997), p. 194— Lär dig av andras misstag istället för att behöva göra dem själv och lida konsekvenserna.
bäst det regnar så kommer det en skur— det här regnandet tar aldrig slut
basunera ut— göra allmänt känt, sprida, meddela
Basunera ut— Högljutt meddela något.
Bättre äga än önska.— Att ha något är bättre än att bara längta efter det. Nöj dig med det du faktiskt äger.
Bättre äga än önska.— Att ha något är bättre än att bara längta efter det. Nöj dig med det du faktiskt äger.
Bättre älskat och förlorat än att aldrig ha älskat.Lind (2004), p. 25— Kärlekens värde överstiger smärtan av förlust — det är bättre att ha upplevt kärlek än att aldrig ha
Bättre älskat och förlorat än att aldrig ha älskat.Lind (2004), p. 25— Kärlekens värde överstiger smärtan av förlust — det är bättre att ha upplevt kärlek än att aldrig ha
Bättre att andra säga— där löper han, än att de skola säga: där ligger han.
Bättre att andra säga— där löper han, än att de skola säga: där ligger han.
Bättre att barnet gråter, än att föräldrarna sucka.— Ibland måste man ta svåra beslut som orsakar kortvarig smärta, för att undvika större lidande senare
Bättre att barnet gråter, än att föräldrarna sucka.— Ibland måste man ta svåra beslut som orsakar kortvarig smärta, för att undvika större lidande senare
Bättre att fattigt folk sitter för din dörr, än du för deras.— Bättre vara välbärgad och ge allmosor än att själv vara fattig och behöva tigga hos andra.
Bättre att fattigt folk sitter för din dörr, än du för deras.— Bättre vara välbärgad och ge allmosor än att själv vara fattig och behöva tigga hos andra.
Bättre blåsa på gröten, än bränna sig.— Var försiktig i förväg för att undvika obehagliga konsekvenser — försiktighet är bättre än att ångra
Bättre blåsa på gröten, än bränna sig.— Var försiktig i förväg för att undvika obehagliga konsekvenser — försiktighet är bättre än att ångra
Bättre bli klok av skadan än av skammen.— Det är bättre att lära sig av sina misstag och deras konsekvenser än att behöva skämmas offentligt f
Bättre bli klok av skadan än av skammen.— Det är bättre att lära sig av sina misstag och deras konsekvenser än att behöva skämmas offentligt f
Bättre bocka huvudet, än stöta pannan.— Ödmjukhet lönar sig mer än envishet — det är klokare att ge efter än att möta motstånd med hårdhet.
Bättre bocka huvudet, än stöta pannan.— Ödmjukhet lönar sig mer än envishet — det är klokare att ge efter än att möta motstånd med hårdhet.
bättre brödlös än rådlös— det är bättre att sakna ekonomiska tillgångar än idéer
Bättre brödlös än rådlös.Topelius Bokförlag (1974), p. 15— Det är bättre att vara fattig och utan försörjning än att stå handfallen och sakna råd om vad man sk
Bättre brödlös än rådlös.Topelius Bokförlag (1974), p. 15— Det är bättre att vara fattig och utan försörjning än att stå handfallen och sakna råd om vad man sk
Bättre brödlös än rådlös.Topelius Bokförlag (1974), p. 15— Det är bättre att vara fattig och utan försörjning än att stå handfallen och sakna råd om vad man sk
Bättre bryta av sig armen, än halsen.— Det är bättre att ta en mindre skada eller förlust än att riskera något värre eller livsfarligt.
Bättre bryta av sig armen, än halsen.— Det är bättre att ta en mindre skada eller förlust än att riskera något värre eller livsfarligt.
Bättre bryta av sig armen, än halsen.— Det är bättre att ta en mindre skada eller förlust än att riskera något värre eller livsfarligt.
Bättre dåligt minne än dåliga minnen.Holm (1975), p. 54— Att glömma är bättre än att bära på smärtsamma minnen.
Bättre dåligt minne än dåliga minnen.Holm (1975), p. 54— Att glömma är bättre än att bära på smärtsamma minnen.
Bättre dåligt minne än dåliga minnen.Holm (1975), p. 54— Att glömma är bättre än att bära på smärtsamma minnen.
Bättre den första vreden än den sista skadan.— Det är bättre att reagera direkt på en kränkning än att vänta och drabbas av värre konsekvenser sena
Bättre den första vreden än den sista skadan.— Det är bättre att reagera direkt på en kränkning än att vänta och drabbas av värre konsekvenser sena
Bättre den första vreden än den sista skadan.— Det är bättre att reagera direkt på en kränkning än att vänta och drabbas av värre konsekvenser sena
Bättre dricka upp mjölken än äta upp kon.— Använd avkastningen, inte kapitalet — det är bättre att leva på vad något ger än att förbruka själva
Bättre dricka upp mjölken än äta upp kon.— Använd avkastningen, inte kapitalet — det är bättre att leva på vad något ger än att förbruka själva
Bättre dricka upp mjölken än äta upp kon.— Använd avkastningen, inte kapitalet — det är bättre att leva på vad något ger än att förbruka själva
bättre en fågel i handen än tio i skogen— hellre en liten och säker vinst än en stor men osäker
bättre en fågel i handen än tio i skogen— hellre en liten och säker vinst än en stor men osäker
bättre en fågel i handen än tio i skogen— hellre en liten och säker vinst än en stor men osäker
Bättre en fågel i handen, än tio i skogen.— Det säkra är bättre än det osäkra — håll fast vid det du redan har istället för att riskera det för
Bättre en fågel i handen, än tio i skogen.— Det säkra är bättre än det osäkra — håll fast vid det du redan har istället för att riskera det för
Bättre en fågel i handen, än tio i skogen.— Det säkra är bättre än det osäkra — håll fast vid det du redan har istället för att riskera det för
Bättre en fågel i handen än tio i skogen.Holmqvist (1981), p. 138— Det säkra är bättre än det osäkra — håll fast vid vad du redan har istället för att riskera det för
Bättre en fågel i handen än tio i skogen.Holmqvist (1981), p. 138— Det säkra är bättre än det osäkra — håll fast vid vad du redan har istället för att riskera det för
Bättre en fågel i handen än tio i skogen.Holmqvist (1981), p. 138— Det säkra är bättre än det osäkra — håll fast vid vad du redan har istället för att riskera det för
Bättre en kaka med ro, än två med oro.— Hellre ha lite men leva lugnt, än ha mer men lida av oro och stress.
Bättre en kaka med ro, än två med oro.— Hellre ha lite men leva lugnt, än ha mer men lida av oro och stress.
Bättre en levande hund, än ett dött lejon.— Att leva under enkla omständigheter är bättre än att dö med äran i behåll. Livet självt är det vikti
Bättre en levande hund, än ett dött lejon.— Att leva under enkla omständigheter är bättre än att dö med äran i behåll. Livet självt är det vikti
Bättre en mager förlikning, än en fet rättegång.— En liten uppgörelse utanför domstol är bättre än en kostsam och utdragen rättsprocess.
Bättre en mager förlikning, än en fet rättegång.— En liten uppgörelse utanför domstol är bättre än en kostsam och utdragen rättsprocess.
Bättre enögd, än blind.— Något bristfälligt är ändå bättre än ingenting alls.
Bättre enögd, än blind.— Något bristfälligt är ändå bättre än ingenting alls.
Bättre enögd, än blind.— Något bristfälligt är ändå bättre än ingenting alls.
Bättre en rätt kål med kärlek, än en gödd oxe med hat.— En enkel måltid i kärleksfull miljö är bättre än lyx och överflöd i ett hem fyllt av konflikt och ha
Bättre en rätt kål med kärlek, än en gödd oxe med hat.— En enkel måltid i kärleksfull miljö är bättre än lyx och överflöd i ett hem fyllt av konflikt och ha
Bättre en rätt kål med kärlek, än en gödd oxe med hat.— En enkel måltid i kärleksfull miljö är bättre än lyx och överflöd i ett hem fyllt av konflikt och ha
Bättre en rik bonde, än en fattig adelsman.— Verklig rikedom är mer värd än högt stånd utan tillgångar — pengar väger tyngre än titlar.
Bättre en rik bonde, än en fattig adelsman.— Verklig rikedom är mer värd än högt stånd utan tillgångar — pengar väger tyngre än titlar.
Bättre en rik bonde, än en fattig adelsman.— Verklig rikedom är mer värd än högt stånd utan tillgångar — pengar väger tyngre än titlar.
Bättre en rik bonde, än en fattig adelsman.— Verklig rikedom är mer värd än högt stånd utan tillgångar — pengar väger tyngre än titlar.
Bättre ensam än i dåligt sällskap.Holm (1981), p. 29— Hellre vara för sig själv än omge sig med personer som påverkar en negativt.
Bättre ensam än i dåligt sällskap.Holm (1981), p. 29— Hellre vara för sig själv än omge sig med personer som påverkar en negativt.
Bättre ensam än i dåligt sällskap.Holm (1981), p. 29— Hellre vara för sig själv än omge sig med personer som påverkar en negativt.
Bättre en sur vän, än en söt fiende.— En ärlig vän som ibland är besvärlig är mer värd än en fiende som låtsas vara trevlig.
Bättre en sur vän, än en söt fiende.— En ärlig vän som ibland är besvärlig är mer värd än en fiende som låtsas vara trevlig.
Bättre en sur vän, än en söt fiende.— En ärlig vän som ibland är besvärlig är mer värd än en fiende som låtsas vara trevlig.
Bättre en uppenbar fiende, än en hemlig ovän.— En öppen fiende är lättare att hantera och försvara sig mot än någon som låtsas vara vän men i hemli
Bättre en uppenbar fiende, än en hemlig ovän.— En öppen fiende är lättare att hantera och försvara sig mot än någon som låtsas vara vän men i hemli
Bättre en uppenbar fiende, än en hemlig ovän.— En öppen fiende är lättare att hantera och försvara sig mot än någon som låtsas vara vän men i hemli
Bättre en viss fred, än en oviss seger.— Säkra en trygg fred hellre än att riskera allt på en osäker seger som kanske aldrig kommer.
Bättre en viss fred, än en oviss seger.— Säkra en trygg fred hellre än att riskera allt på en osäker seger som kanske aldrig kommer.
Bättre en viss fred, än en oviss seger.— Säkra en trygg fred hellre än att riskera allt på en osäker seger som kanske aldrig kommer.
Bättre ett ärligt nej än ett falskt ja.Ström (1981), p. 361— Ärlighet är bättre än falska löften — ett tydligt avslag skadar mindre än ett ja man inte menar.
Bättre ett ärligt nej än ett falskt ja.Ström (1981), p. 361— Ärlighet är bättre än falska löften — ett tydligt avslag skadar mindre än ett ja man inte menar.
Bättre ett ärligt nej än ett falskt ja.Ström (1981), p. 361— Ärlighet är bättre än falska löften — ett tydligt avslag skadar mindre än ett ja man inte menar.
Bättre ett åsyna vittne, än tio, som »hört berättas».— Förstahandsinformation från en ögonvittne väger tyngre än många andrahandsberättelser.
Bättre ett åsyna vittne, än tio, som »hört berättas».— Förstahandsinformation från en ögonvittne väger tyngre än många andrahandsberättelser.
Bättre ett åsyna vittne, än tio, som »hört berättas».— Förstahandsinformation från en ögonvittne väger tyngre än många andrahandsberättelser.
Bättre ett gott rykte, än stora rikedomar.— Ärlighet och anseende värderas högre än materiell rikedom — ett gott namn är svårt att återvinna när
Bättre ett gott rykte, än stora rikedomar.— Ärlighet och anseende värderas högre än materiell rikedom — ett gott namn är svårt att återvinna när
Bättre ett kvintin(äldre vikt=3,329 g)lycka, än ett skålpund vett.— Lite tur är mer värt än mycket förstånd. Lyckan väger tyngre än intelligensen när det gäller framgån
Bättre ett kvintin(äldre vikt=3,329 g)lycka, än ett skålpund vett.— Lite tur är mer värt än mycket förstånd. Lyckan väger tyngre än intelligensen när det gäller framgån
Bättre ett ord före, än tio efter.— Det är bättre att varna eller tala om något i förväg än att behöva förklara och ursäkta sig efteråt.
Bättre ett ord före, än tio efter.— Det är bättre att varna eller tala om något i förväg än att behöva förklara och ursäkta sig efteråt.
Bättre fattig med ära, än rik med skam.— Hederlighet och integritet värderas högre än rikedom vunnen genom oärlighet eller skamliga handlinga
Bättre fattig med ära, än rik med skam.— Hederlighet och integritet värderas högre än rikedom vunnen genom oärlighet eller skamliga handlinga
Bättre få vänner och trygga, än många som gå till rygga.— Få men lojala vänner är bättre än många som sviker eller vänder en ryggen när det behövs.
Bättre få vänner och trygga, än många som gå till rygga.— Få men lojala vänner är bättre än många som sviker eller vänder en ryggen när det behövs.
Bättre få vänner och trygga, än många som gå till rygga.— Få men lojala vänner är bättre än många som sviker eller vänder en ryggen när det behövs.
bättre fly än illa fäkta— övning är viktigt om man vill bli bra på något
Bättre fly än illa fäkta.— Det är klokare att retirera från en hopplös situation än att kämpa vidare utan chans att vinna.
Bättre fly än illa fäkta.— Det är klokare att retirera från en hopplös situation än att kämpa vidare utan chans att vinna.
Bättre förekomma, än förekommas.— Det är bättre att agera först och ta initiativet, än att låta någon annan hinna före dig.
Bättre förekomma, än förekommas.— Det är bättre att agera först och ta initiativet, än att låta någon annan hinna före dig.
Bättre förekomma, än förekommas.— Det är bättre att agera först och ta initiativet, än att låta någon annan hinna före dig.
Bättre förekomma än förekommas, sa flickan, gick på besök hos gossen.(Hälsingland) (SVO)— Det är bättre att ta initiativet själv än att vänta och låta någon annan hinna före dig.
Bättre förekomma än förekommas, sa flickan, gick på besök hos gossen.(Hälsingland) (SVO)— Det är bättre att ta initiativet själv än att vänta och låta någon annan hinna före dig.
Bättre förekomma än förekommas, sa flickan, gick på besök hos gossen.(Hälsingland) (SVO)— Det är bättre att ta initiativet själv än att vänta och låta någon annan hinna före dig.
Bättre förekomma än förekommas.Ström (1981), p. 173— Agera först innan någon annan hinner agera mot dig — ta initiativet för att slippa bli överrumplad.
Bättre förekomma än förekommas.Ström (1981), p. 173— Agera först innan någon annan hinner agera mot dig — ta initiativet för att slippa bli överrumplad.
Bättre förekomma än förekommas.Ström (1981), p. 173— Agera först innan någon annan hinner agera mot dig — ta initiativet för att slippa bli överrumplad.
Bättre förevar, än eftersnar.— Det är bättre att agera i förväg och förebygga problem än att försöka åtgärda dem i efterhand.
Bättre förevar, än eftersnar.— Det är bättre att agera i förväg och förebygga problem än att försöka åtgärda dem i efterhand.
Bättre förevar, än eftersnar.— Det är bättre att agera i förväg och förebygga problem än att försöka åtgärda dem i efterhand.
Bättre fråga än fara vilse.— Hellre ställa en fråga och få hjälp, än att avstå och hamna fel.
Bättre fråga än fara vilse.— Hellre ställa en fråga och få hjälp, än att avstå och hamna fel.
Bättre fråga än fara vilse.— Hellre ställa en fråga och få hjälp, än att avstå och hamna fel.
Bättre fria en brottslig, än fälla en oskyldig.— Det är bättre att låta en skyldig gå fri än att döma en oskyldig — rättssäkerhet prioriteras över fä
Bättre fria en brottslig, än fälla en oskyldig.— Det är bättre att låta en skyldig gå fri än att döma en oskyldig — rättssäkerhet prioriteras över fä
Bättre fria en brottslig, än fälla en oskyldig.— Det är bättre att låta en skyldig gå fri än att döma en oskyldig — rättssäkerhet prioriteras över fä
Bättre gå barfota, än ha inga fötter.— En dålig situation är ändå bättre än att sakna något helt. Man ska vara tacksam för det man har, tro
Bättre gå barfota, än ha inga fötter.— En dålig situation är ändå bättre än att sakna något helt. Man ska vara tacksam för det man har, tro
Bättre gå barfota, än ha inga fötter.— En dålig situation är ändå bättre än att sakna något helt. Man ska vara tacksam för det man har, tro
Bättre gå omkring, än falla i diket.— Det lönar sig att ta den säkra vägen, även om den är längre, hellre än att ta genvägar och råka illa
Bättre gå omkring, än falla i diket.— Det lönar sig att ta den säkra vägen, även om den är längre, hellre än att ta genvägar och råka illa
Bättre gå omkring, än falla i diket.— Det lönar sig att ta den säkra vägen, även om den är längre, hellre än att ta genvägar och råka illa
Bättre gå till sängs utan aftonvard, än stiga upp med gäld.— Hellre leva sparsamt och gå hungrig än att låna pengar och vakna upp med skulder.
Bättre gå till sängs utan aftonvard, än stiga upp med gäld.— Hellre leva sparsamt och gå hungrig än att låna pengar och vakna upp med skulder.
Bättre gå till sängs utan aftonvard, än stiga upp med gäld.— Hellre leva sparsamt och gå hungrig än att låna pengar och vakna upp med skulder.
Bättre gömma en skilling, än förlora en daler.— Det är klokare att varsamt spara lite än att riskera och förlora mer. Försiktighet lönar sig bättre
Bättre gömma en skilling, än förlora en daler.— Det är klokare att varsamt spara lite än att riskera och förlora mer. Försiktighet lönar sig bättre
Bättre gömma en skilling, än förlora en daler.— Det är klokare att varsamt spara lite än att riskera och förlora mer. Försiktighet lönar sig bättre
Bättre göra tio ärliga, än en till skälm.— Hederlighet värderas högt — det är bättre att utföra tio ärliga handlingar än att begå ett enda oärl
Bättre göra tio ärliga, än en till skälm.— Hederlighet värderas högt — det är bättre att utföra tio ärliga handlingar än att begå ett enda oärl
Bättre göra tio ärliga, än en till skälm.— Hederlighet värderas högt — det är bättre att utföra tio ärliga handlingar än att begå ett enda oärl
Bättre grov kaka, än intet smaka.— Något enkelt är bättre än ingenting alls — tacka för det man får, även om det inte är perfekt.
Bättre grov kaka, än intet smaka.— Något enkelt är bättre än ingenting alls — tacka för det man får, även om det inte är perfekt.
Bättre grov kaka, än intet smaka.— Något enkelt är bättre än ingenting alls — tacka för det man får, även om det inte är perfekt.
bättre hälft— (skämtsamt) make/maka; någons partner
bättre hälft— Skämtsamt och kärleksfullt uttryck för sin make eller maka; antyder att partnern utgör den bättre de
Bättre halvt bröd, än allt mista.— Något är bättre än ingenting; nöj dig med det du kan få istället för att riskera att förlora allt.
Bättre halvt bröd, än allt mista.— Något är bättre än ingenting; nöj dig med det du kan få istället för att riskera att förlora allt.
Bättre ingen gris ha än en som inte håret går av, sa bonden.(Sörmland) (SVO)— Hellre ingenting äga än något odugligt som bara ställer till besvär och inte ger något tillbaka.
Bättre ingen gris ha än en som inte håret går av, sa bonden.(Sörmland) (SVO)— Hellre ingenting äga än något odugligt som bara ställer till besvär och inte ger något tillbaka.
Bättre köra sakta, än släpa lasset till bys.— Det är bättre att ta det lugnt och nå målet säkert, än att hasta och råka ut för olyckor eller missö
Bättre köra sakta, än släpa lasset till bys.— Det är bättre att ta det lugnt och nå målet säkert, än att hasta och råka ut för olyckor eller missö
Bättre köra sakta, än släpa lasset till bys.— Det är bättre att ta det lugnt och nå målet säkert, än att hasta och råka ut för olyckor eller missö
Bättre krig, än oviss fred.— Öppen konflikt är att föredra framför en osäker, skör fred som när som helst kan brytas.
Bättre krig, än oviss fred.— Öppen konflikt är att föredra framför en osäker, skör fred som när som helst kan brytas.
Bättre kröka ryggen, än stöta sig i dörren.— Bättre att böja sig och vara ödmjuk än att envist hålla huvudet högt och skada sig.
Bättre kröka ryggen, än stöta sig i dörren.— Bättre att böja sig och vara ödmjuk än att envist hålla huvudet högt och skada sig.
Bättre kröka ryggen, än stöta sig i dörren.— Bättre att böja sig och vara ödmjuk än att envist hålla huvudet högt och skada sig.
Bättre lägga sig själv, än låta sig kastas omkull.— Det är bättre att frivilligt ge upp eller backa än att tvingas ned av andra — ta kontroll över situa
Bättre lägga sig själv, än låta sig kastas omkull.— Det är bättre att frivilligt ge upp eller backa än att tvingas ned av andra — ta kontroll över situa
Bättre lägga sig själv, än låta sig kastas omkull.— Det är bättre att frivilligt ge upp eller backa än att tvingas ned av andra — ta kontroll över situa
Bättre låta bära sig till graven av fyra, än gå dit själv.— Det är bättre att dö av sjukdom eller ålder än att ta sitt eget liv.
Bättre låta bära sig till graven av fyra, än gå dit själv.— Det är bättre att dö av sjukdom eller ålder än att ta sitt eget liv.
Bättre låta bära sig till graven av fyra, än gå dit själv.— Det är bättre att dö av sjukdom eller ålder än att ta sitt eget liv.
Bättre lida för sanning, än taga lön för lögn.— Ärlighet är värt mer än belöning för lögn — det är bättre att acceptera konsekvenserna av sanningen
Bättre lida för sanning, än taga lön för lögn.— Ärlighet är värt mer än belöning för lögn — det är bättre att acceptera konsekvenserna av sanningen
Bättre lida orätt, än göra orätt.— Det är moraliskt bättre att utsättas för orättvisa än att själv begå en orätt handling mot någon ann
Bättre lida orätt, än göra orätt.— Det är moraliskt bättre att utsättas för orättvisa än att själv begå en orätt handling mot någon ann
Bättre liten fisk, än intet på disk.— Något litet är bättre än ingenting alls. Man ska vara nöjd med vad man kan få, även om det är blygsa
Bättre liten fisk, än intet på disk.— Något litet är bättre än ingenting alls. Man ska vara nöjd med vad man kan få, även om det är blygsa
Bättre liten harm, än stor skada.— Acceptera en liten besvikelse eller förlust för att undvika en värre konsekvens.
Bättre liten harm, än stor skada.— Acceptera en liten besvikelse eller förlust för att undvika en värre konsekvens.
Bättre litet och gott, än mycket som till intet duger.— Kvalitet är viktigare än kvantitet — lite som är värdefullt är bättre än mycket som är värdelöst.
Bättre litet och gott, än mycket som till intet duger.— Kvalitet är viktigare än kvantitet — lite som är värdefullt är bättre än mycket som är värdelöst.
Bättre litet och gott, än mycket som till intet duger.— Kvalitet är viktigare än kvantitet — lite som är värdefullt är bättre än mycket som är värdelöst.
Bättre mager soppa, än intet doppa.— Något litet är bättre än ingenting alls.
Bättre mager soppa, än intet doppa.— Något litet är bättre än ingenting alls.
Bättre mista en tå, än hela foten.— Bättre offra något litet för att rädda det större — acceptera en liten förlust för att undvika en to
Bättre mista en tå, än hela foten.— Bättre offra något litet för att rädda det större — acceptera en liten förlust för att undvika en to
Bättre något än intet.— Hellre få något litet än ingenting alls. En påminnelse om att vara tacksam för vad man har, även om
Bättre något än intet.— Hellre få något litet än ingenting alls. En påminnelse om att vara tacksam för vad man har, även om
Bättre något än intet.— Hellre få något litet än ingenting alls. En påminnelse om att vara tacksam för vad man har, även om
Bättre något nött, än allt förött.— Det är bättre att använda något tills det är slitet och uttjänt, än att slösa bort allt på en gång.
Bättre något nött, än allt förött.— Det är bättre att använda något tills det är slitet och uttjänt, än att slösa bort allt på en gång.
Bättre något nött, än allt förött.— Det är bättre att använda något tills det är slitet och uttjänt, än att slösa bort allt på en gång.
Bättre något släppa, än allt mista.— Det är klokare att frivilligt ge upp något än att riskera att förlora alltihop.
Bättre något släppa, än allt mista.— Det är klokare att frivilligt ge upp något än att riskera att förlora alltihop.
Bättre något släppa, än allt mista.— Det är klokare att frivilligt ge upp något än att riskera att förlora alltihop.
Bättre och sämre har jag känt, sa flickan om karlarna.(Småland) (SVO)— Man har upplevt både bättre och sämre, så det nuvarande är varken särskilt bra eller dåligt — en res
Bättre och sämre har jag känt, sa flickan om karlarna.(Småland) (SVO)— Man har upplevt både bättre och sämre, så det nuvarande är varken särskilt bra eller dåligt — en res
Bättre rikta skomakaren, än apotekaren.— Det är bättre att förebygga problem (sköta skorna/fötterna) än att behöva söka dyr vård senare. Prev
Bättre rikta skomakaren, än apotekaren.— Det är bättre att förebygga problem (sköta skorna/fötterna) än att behöva söka dyr vård senare. Prev
Bättre såras av sin vän, än kyssas av sin ovän.— Ärlig kritik från en vän är mer värdefull än falsk vänlighet från en fiende.
Bättre såras av sin vän, än kyssas av sin ovän.— Ärlig kritik från en vän är mer värdefull än falsk vänlighet från en fiende.
Bättre såras av sin vän, än kyssas av sin ovän.— Ärlig kritik från en vän är mer värdefull än falsk vänlighet från en fiende.
bättre sent än aldrig— bättre att ngt över huvud taget äger rum, även om det är sent, än att det aldrig sker
bättre sent än aldrig— bättre att ngt över huvud taget äger rum, även om det är sent, än att det aldrig sker
bättre sent än aldrig— bättre att ngt över huvud taget äger rum, även om det är sent, än att det aldrig sker
Bättre sent än aldrig.— Det är bättre att göra något försent än att aldrig göra det alls.
Bättre sent än aldrig.— Det är bättre att göra något försent än att aldrig göra det alls.
Bättre skrynka på skon, än blåsa på foten.— Acceptera en liten olägenhet hellre än att försöka undvika den och hamna i ett värre läge.
Bättre skrynka på skon, än blåsa på foten.— Acceptera en liten olägenhet hellre än att försöka undvika den och hamna i ett värre läge.
Bättre små fiskar, än tomma diskar.— Något litet är bättre än ingenting alls — nöj dig med det du har, även om det är blygsamt.
Bättre små fiskar, än tomma diskar.— Något litet är bättre än ingenting alls — nöj dig med det du har, även om det är blygsamt.
Bättre snava med fötterna, än med tungan.— Att säga något felaktigt eller sårande är värre än att snubbla fysiskt. Tänk dig för innan du talar.
Bättre snava med fötterna, än med tungan.— Att säga något felaktigt eller sårande är värre än att snubbla fysiskt. Tänk dig för innan du talar.
Bättre stämma i bäcken, än i ån.— Stoppa problem tidigt, innan de växer sig stora och svåra att hantera. Agera i tid.
Bättre stämma i bäcken, än i ån.— Stoppa problem tidigt, innan de växer sig stora och svåra att hantera. Agera i tid.
Bättre stämma i bäcken, än i ån.— Stoppa problem tidigt, innan de växer sig stora och svåra att hantera. Agera i tid.
Bättre ta varning av ord, än av hugg.— Det är klokare att lyssna på varningar än att behöva lära sig av smärtsamma konsekvenser eller fysis
Bättre ta varning av ord, än av hugg.— Det är klokare att lyssna på varningar än att behöva lära sig av smärtsamma konsekvenser eller fysis
bättre tiga än illa tala— det är bättre att tiga än att prata dumheter
bättre tiga än illa tala— det är bättre att tiga än att prata dumheter
bättre tiga än illa tala— det är bättre att tiga än att prata dumheter
Bättre tiga, än illa tala.— Tystnad är bättre än att säga något skadligt eller dumt. Håll tyst om du inte har något bra att säga
Bättre tiga, än illa tala.— Tystnad är bättre än att säga något skadligt eller dumt. Håll tyst om du inte har något bra att säga
Bättre tunt öl, än tomma kar.— Lite är bättre än ingenting — man bör vara tacksam för det man har, även om det är knappt.
Bättre tunt öl, än tomma kar.— Lite är bättre än ingenting — man bör vara tacksam för det man har, även om det är knappt.
Bättre tunt öl, än tomma kar.— Lite är bättre än ingenting — man bör vara tacksam för det man har, även om det är knappt.
Bättre två gånger fråga, än fara en gång vill.— Det är bättre att fråga och känna sig osäker än att handla utan kunskap och göra fel.
Bättre två gånger fråga, än fara en gång vill.— Det är bättre att fråga och känna sig osäker än att handla utan kunskap och göra fel.
Bättre två gånger fråga, än fara en gång vill.— Det är bättre att fråga och känna sig osäker än att handla utan kunskap och göra fel.
Bättre två gånger mätet, än en gång förgätet.— Det är bättre att kontrollera något en gång extra än att missa något viktigt genom slarv eller glöms
Bättre två gånger mätet, än en gång förgätet.— Det är bättre att kontrollera något en gång extra än att missa något viktigt genom slarv eller glöms
Bättre två gånger mätet, än en gång förgätet.— Det är bättre att kontrollera något en gång extra än att missa något viktigt genom slarv eller glöms
bättre upp!— bättre än så!
Bättre väcka avund, än medömkan.— Det är bättre att vara framgångsrik och väcka andras avund än att vara i en situation som väcker med
Bättre väcka avund, än medömkan.— Det är bättre att vara framgångsrik och väcka andras avund än att vara i en situation som väcker med
Bättre väcka avund, än medömkan.— Det är bättre att vara framgångsrik och väcka andras avund än att vara i en situation som väcker med
Bättre väl dö, än illa leva.— Det är bättre att dö med värdighet än att leva ett eländigt, skamligt eller plågsamt liv.
Bättre väl dö, än illa leva.— Det är bättre att dö med värdighet än att leva ett eländigt, skamligt eller plågsamt liv.
Bättre väl dö, än illa leva.— Det är bättre att dö med värdighet än att leva ett eländigt, skamligt eller plågsamt liv.
Bättre vända om i tid, än att gå vilse.— Bättre inse ett misstag tidigt och ändra kurs, än att fortsätta fel väg tills situationen förvärras.
Bättre vända om i tid, än att gå vilse.— Bättre inse ett misstag tidigt och ändra kurs, än att fortsätta fel väg tills situationen förvärras.
Bättre vända om i tid, än att gå vilse.— Bättre inse ett misstag tidigt och ändra kurs, än att fortsätta fel väg tills situationen förvärras.
Bättre vända om i tid, än att gå vilse.— Bättre inse ett misstag tidigt och ändra kurs, än att fortsätta fel väg tills situationen förvärras.
Bättre vända sig till Gud själv, än till hans helgon.— Gå direkt till den som har makten, inte till mellanhänder — kontakta beslutsfattaren själv istället
Bättre vända sig till Gud själv, än till hans helgon.— Gå direkt till den som har makten, inte till mellanhänder — kontakta beslutsfattaren själv istället
Bättre vända sig till Gud själv, än till hans helgon.— Gå direkt till den som har makten, inte till mellanhänder — kontakta beslutsfattaren själv istället
Bättre vara brödlös, än rådlös.— Hellre fattig och utan mat än utan förmåga att tänka klart och fatta egna beslut.
Bättre vara brödlös, än rådlös.— Hellre fattig och utan mat än utan förmåga att tänka klart och fatta egna beslut.
Bättre vara brödlös, än rådlös.— Hellre fattig och utan mat än utan förmåga att tänka klart och fatta egna beslut.
Bättre vara brödlös än rådlös, sa gumman, tog katten skura bordet med.(Roslagen) (SVO)— Det är bättre att vara fattig och utan försörjning än att stå handfallen och sakna råd eller lösning
Bättre vara brödlös än rådlös, sa gumman, tog katten skura bordet med.(Roslagen) (SVO)— Det är bättre att vara fattig och utan försörjning än att stå handfallen och sakna råd eller lösning
Bättre vara brödlös än rådlös, sa gumman, tog katten skura bordet med.(Roslagen) (SVO)— Det är bättre att vara fattig och utan försörjning än att stå handfallen och sakna råd eller lösning
Bättre vara ensam, än i dåligt sällskap.— Hellre ensam än omgiven av människor som påverkar en negativt eller skapar problem.
Bättre vara ensam, än i dåligt sällskap.— Hellre ensam än omgiven av människor som påverkar en negativt eller skapar problem.
Bättre vara ensam, än i dåligt sällskap.— Hellre ensam än omgiven av människor som påverkar en negativt eller skapar problem.
Bättring är bästa ånger.— Att verkligen förändra sitt beteende är viktigare än att bara känna ånger — handlingen att bli bättr
Bättring är bästa ånger.— Att verkligen förändra sitt beteende är viktigare än att bara känna ånger — handlingen att bli bättr
Bättring är bästa ånger.— Att verkligen förändra sitt beteende är viktigare än att bara känna ånger — handlingen att bli bättr
Bättring gör syndaren fri.— Den som erkänner sina fel och förbättrar sitt beteende kan bli förlåten och befrias från skuld eller
Bättring gör syndaren fri.— Den som erkänner sina fel och förbättrar sitt beteende kan bli förlåten och befrias från skuld eller
Bättring gör syndaren fri.— Den som erkänner sina fel och förbättrar sitt beteende kan bli förlåten och befrias från skuld eller
Beck och tjära är båtsmans ära.— En sjöman är stolt över sitt hantverk och sina arbetsredskap, även om de är smutsiga. Yrkesidentitet
Beck och tjära är båtsmans ära.— En sjöman är stolt över sitt hantverk och sina arbetsredskap, även om de är smutsiga. Yrkesidentitet
Beck och tjära är båtsmans ära.— En sjöman är stolt över sitt hantverk och sina arbetsredskap, även om de är smutsiga. Yrkesidentitet
Bed ingen annan om det du inte själv vill göra.— Behandla andra som du vill bli behandlad — kräv inte av andra det du själv inte är villig att utföra
Bed ingen annan om det du inte själv vill göra.— Behandla andra som du vill bli behandlad — kräv inte av andra det du själv inte är villig att utföra
Bed ingen annan om det du inte själv vill göra.— Behandla andra som du vill bli behandlad — kräv inte av andra det du själv inte är villig att utföra
Bedja är tyngre än plöja.— Att tigga om hjälp är mer förödmjukande och tyngre att bära än det hårdaste kroppsarbete.
Bedja är tyngre än plöja.— Att tigga om hjälp är mer förödmjukande och tyngre att bära än det hårdaste kroppsarbete.
Bedja är tyngre än plöja.— Att tigga om hjälp är mer förödmjukande och tyngre att bära än det hårdaste kroppsarbete.
bedra sig på någon— missta sig, ta fel
Befinna sig ifritt fall— Om något som försämras i rask takt.
befordra ngn till laga näpst— se till att ngn döms enligt lagen
befordra ngn till laga näpst— se till att ngn döms enligt lagen
befordra ngn till laga näpst— se till att ngn döms enligt lagen
befordra ngn till laga näpst— se till att ngn döms enligt lagen
be för sin sjuka mor— tala i egen sak under sken av att tala för ngn annan
be för sin sjuka mor— tala i egen sak under sken av att tala för ngn annan
be för sin sjuka mor— tala i egen sak under sken av att tala för ngn annan
begära ngns hand— Att begära någons hand är ett traditionellt uttryck för att fria, alltså att formellt be om att få g
begära ngns huvud på ett fat— kräva att ngn strängt och öppet bestraffas
begära ngns huvud på ett fat— kräva att ngn strängt och öppet bestraffas
begära ngns huvud på ett fat— kräva att ngn strängt och öppet bestraffas
begära ngns huvud på ett fat— kräva att ngn strängt och öppet bestraffas
begå självmord— avsiktligt döda sig själv
begrava stridsyxan— (idiomatiskt) upphöra att kriga, avsluta våldsam kamp; sluta fred
Begynna med en nål, sluta med en silverskål (om snatteri).— Småstölder eskalerar — den som börjar stjäla petitesser slutar med att begå grova brott.
Begynna med en nål, sluta med en silverskål (om snatteri).— Småstölder eskalerar — den som börjar stjäla petitesser slutar med att begå grova brott.
Begynna med en nål, sluta med en silverskål (om snatteri).— Småstölder eskalerar — den som börjar stjäla petitesser slutar med att begå grova brott.
Behåll ett gott kort till sista sticket.— Spara din starkaste resurs eller ditt bästa argument till det avgörande ögonblicket, när det verklig
Behåll ett gott kort till sista sticket.— Spara din starkaste resurs eller ditt bästa argument till det avgörande ögonblicket, när det verklig
Behåll ett gott kort till sista sticket.— Spara din starkaste resurs eller ditt bästa argument till det avgörande ögonblicket, när det verklig
Behandla andra som du själv vill bli behandlad.Martinsson (1996), p. 141— Visa samma respekt och omtanke mot andra som du önskar att de ska visa mot dig — den gyllene regeln.
Behandla andra som du själv vill bli behandlad.Martinsson (1996), p. 141— Visa samma respekt och omtanke mot andra som du önskar att de ska visa mot dig — den gyllene regeln.
Behandla andra som du själv vill bli behandlad.Martinsson (1996), p. 141— Visa samma respekt och omtanke mot andra som du önskar att de ska visa mot dig — den gyllene regeln.
(behandla) med silkesvantar— (behandla) på mildast möjliga sätt
(behandla) med silkesvantar— (behandla) på mildast möjliga sätt
(behandla) med silkesvantar— (behandla) på mildast möjliga sätt
Bekänd sak är halvt förlåten.— Att erkänna sin skuld eller sitt fel är ett första steg mot förlåtelse — den som bekänner är redan h
Bekänd sak är halvt förlåten.— Att erkänna sin skuld eller sitt fel är ett första steg mot förlåtelse — den som bekänner är redan h
Bekänd sak är halvt förlåten.— Att erkänna sin skuld eller sitt fel är ett första steg mot förlåtelse — den som bekänner är redan h
Bekänd sak är så god som vittnad.— En erkänd handling är lika giltig som ett bevittnat faktum — den som erkänner behöver ingen vittne.
Bekänd sak är så god som vittnad.— En erkänd handling är lika giltig som ett bevittnat faktum — den som erkänner behöver ingen vittne.
Bekänd sak är så god som vittnad.— En erkänd handling är lika giltig som ett bevittnat faktum — den som erkänner behöver ingen vittne.
bekänna färg— (idiomatiskt) göra sitt ställningstagande allmänt känt; tillkännage sina avsikter; lägga korten på b
bekänna färg— offentliggöra sin ståndpunkt
bekänna kort— (bildligt, idiomatiskt, ålderdomligt) bekänna färg
beklagar sorgen— sägs eller skrivs till en person som är närstående till någon som nyss avlidit
Bekymren bo under höga tak.— Rika människor har ofta fler bekymmer än fattiga — välstånd och hög status medför egna sorger och pr
Bekymren bo under höga tak.— Rika människor har ofta fler bekymmer än fattiga — välstånd och hög status medför egna sorger och pr
Bekymren bo under höga tak.— Rika människor har ofta fler bekymmer än fattiga — välstånd och hög status medför egna sorger och pr
bena ut— separera och klarlägga delarna av något; jfr. skärskåda, dissekera
bereda väg(en) för ngn/ngt— ge möjlighet för ngn/ngt
bereda väg(en) för ngn/ngt— ge möjlighet för ngn/ngt
bereda väg(en) för ngn/ngt— ge möjlighet för ngn/ngt
berget födde en råtta— det såg storartat ut men resultatet blev klent
berg- och dalbana— stavningsvariant av bergochdalbana
beskärd del— (idiomatiskt) andel av något som med rätta tillkommer någon (särskilt om den andelen är ganska eller
(besked/löfte) under hand— (besked/löfte) medan saken ännu ej är avgjord eller utredd
Beslut och handling är ett, sa domarn, utskrev utslaget.(Småland) (SVO)— Att besluta och att handla sker samtidigt — man agerar direkt utan att tveka eller dröja.
Beslut och handling är ett, sa domarn, utskrev utslaget.(Småland) (SVO)— Att besluta och att handla sker samtidigt — man agerar direkt utan att tveka eller dröja.
beställa om sitt hus— ordna sina angelägenheter
beställa om sitt hus— ordna sina angelägenheter
beställa om sitt hus— ordna sina angelägenheter
bestämma var skåpet skall stå— vara den som bestämmer
besvara ngns känslor— (komma att) älska ngn som själv älskar en
beta av— äta upp allt (till exempel gräs)
betala allt på ett bräde— betala allt på en gång
betala allt på ett bräde— betala allt på en gång
betala allt på ett bräde— betala allt på en gång
betala/bestå kalaset— stå för kostnaderna
betala för gammal ost— Utkräva hämnd för en gammal oförrätt och låta någon bära konsekvenserna för något de gjort men ännu
betala för gammal ost— Utkräva hämnd för en gammal oförrätt och låta någon bära konsekvenserna för något de gjort men ännu
betala för gammal ost— Utkräva hämnd för en gammal oförrätt och låta någon bära konsekvenserna för något de gjort men ännu
(betala) i klingande mynt— (betala) kontant
(betala) i klingande mynt— (betala) kontant
(betala) i klingande mynt— (betala) kontant
betala med ränta— ge mer igen
betala med samma mynt— (idiomatiskt) behandla lika illa som man själv blivit behandlad
betala med samma mynt— ge lika gott igen
betala med samma mynt— ge igen på samma sätt som man blivit behandlad
(betala) (per) extra kontant— (betala) omedelbart
Betsel och töm hålla hästen i styr.— Regler och disciplin håller människor (eller situationer) i schack, precis som betsel och tyglar sty
Betsel och töm hålla hästen i styr.— Regler och disciplin håller människor (eller situationer) i schack, precis som betsel och tyglar sty
beväpnad till tänderna— förberedd för en svår situation
beväpnad till tänderna— förberedd för en svår situation
beväpnad till tänderna— starkt beväpnad
beväpnad till tänderna— starkt beväpnad
beväpnad till tänderna— starkt beväpnad
beväpnad till tänderna— förberedd för en svår situation
bevara/hålla huvudet kallt— bevara sitt lugn och sin omdömesförmåga
bevare mig väl— (ålderdomligt) ett (mildare) kraftuttryck som uttrycker irritation, avsmak, förvåning eller liknande
bevingade ord— (idiomatiskt) bildligt och metaforiskt uttryck, vanligen bestående av 2-4 ord, som är allmänt känt o
bevingat ord— (idiomatiskt) uttryck och talesätt som (nästan) alla känner till
bevingat ord— (idiomatiskt) uttryck och talesätt som (nästan) alla känner till
bevingat ord— välkänt och väl formulerat uttryck
bevingat ord— välkänt och väl formulerat uttryck
Bida och lida stillar mycken kvida.— Tålamod och uthållighet minskar lidandet — den som väntar och håller ut slipper mycket onödig oro oc
Bida och lida stillar mycken kvida.— Tålamod och uthållighet minskar lidandet — den som väntar och håller ut slipper mycket onödig oro oc
Bida och lida stillar mycken kvida.— Tålamod och uthållighet minskar lidandet — den som väntar och håller ut slipper mycket onödig oro oc
bida sin tid— (idiomatiskt) tåligt avvakta med att göra något planerat till ett mer gynnsamt tillfälle
biffa upp— stärka, ge mer muskler eller substans
Bileams åsna såg bättre än hennes herre.— En till synes enkel eller underlägsen person kan ibland se sanningen klarare än den som anses klok e
Bileams åsna såg bättre än hennes herre.— En till synes enkel eller underlägsen person kan ibland se sanningen klarare än den som anses klok e
Bileams åsna såg bättre än hennes herre.— En till synes enkel eller underlägsen person kan ibland se sanningen klarare än den som anses klok e
binda ris åt egen rygg— (oavsiktligt) orsaka sitt eget lidande
binda ris åt egen rygg— (oavsiktligt) orsaka sitt eget lidande
binda ris åt egen rygg— vålla sin egen olycka
binda ris åt egen rygg— vålla sin egen olycka
Binda ris för/åt egen rygg— Själv oavsiktligt erbjuda underlag för kritik.
binda upp svansen på ngn— kuva eller besegra ngn
binda upp svansen på ngn— kuva eller besegra ngn
bistra till— Att anta ett hårdare och allvarligare ansiktsuttryck; att minen plötsligt skärps och blir strängare,
Bita av någon— Bryskt avbryta någon.
bita huvudet av skammen— vara fräck eller hänsynslös
bita huvudet av skammen— vara fräck eller hänsynslös
bita huvudet av skammen— (idiomatiskt) visa sig inte skämmas för att ha gjort något mycket skamligt; tappa all skamkänsla; fr
bita huvudet av skammen— (idiomatiskt) visa sig inte skämmas för att ha gjort något mycket skamligt; tappa all skamkänsla; fr
Bita huvudet av skammen— Visa sig inte skämmas för att ha gjort något mycket skamligt
Bita huvudet av skammen— Visa sig inte skämmas för att ha gjort något mycket skamligt
bita i det sura äpplet— acceptera motgång med passivitet
bita i det sura äpplet— (idiomatiskt) tvingas göra något som man inte vill, t.ex. något obehagligt; vara tvungen att foga si
bita i det sura äpplet— acceptera motgång med passivitet
bita i det sura äpplet— (idiomatiskt) tvingas göra något som man inte vill, t.ex. något obehagligt; vara tvungen att foga si
bita i det sura äpplet— (tvingas) göra ngt som man inte vill
bita i det sura äpplet— (tvingas) göra ngt som man inte vill
bita i gräset— förlora, duka under
bita i gräset— (idiomatiskt) avlida, dö i strid
bita i gräset— (idiomatiskt) avlida, dö i strid
bita i gräset— förlora, duka under
bita i gräset— Misslyckas totalt, besegras eller dö; uttrycket beskriver ett krossande nederlag eller att möta sitt
bita i gräset— Misslyckas totalt, besegras eller dö; uttrycket beskriver ett krossande nederlag eller att möta sitt
Bita i gräset— Förlora, misslyckas, avlida.
Bita i gräset— Förlora, misslyckas, avlida.
bita ihop käkarna— (idiomatiskt) variant av bita ihop tänderna
bita ihop tänderna— (idiomatiskt) undertrycka sina känslor, härda ut (för att tåla prövningar eller påfrestningar)
bita ihop tänderna— (idiomatiskt) undertrycka sina känslor, härda ut (för att tåla prövningar eller påfrestningar)
bita ihop tänderna— stålsätta sig
bita ihop tänderna— stålsätta sig
bita sig i läppen— undertrycka känsloutbrott
bita sig i läppen— undertrycka känsloutbrott
bita sig i läppen— undertrycka känsloutbrott
bita sig i tummen— Att inse att man gjort ett misstag eller bedömt fel; att ångra sig och erkänna för sig själv att man
bita sig i tummen— (idiomatiskt) missta sig, misslyckas
bita sig i tummen— (idiomatiskt) missta sig, misslyckas
bita sig i tummen— Att inse att man gjort ett misstag eller bedömt fel; att ångra sig och erkänna för sig själv att man
bita sig i tungan— (idiomatiskt, reflexivt) säga något och ångra det i samma ögonblick
bita sig i tungan— hejda sig i sitt tal
bita sig i tungan— (idiomatiskt, reflexivt) säga något och ångra det i samma ögonblick
bita sig i tungan— (idiomatiskt, reflexivt) säga något och ångra det i samma ögonblick
bita sig i tungan— hejda sig i sitt tal
bita sig i tungan— hejda sig i sitt tal
Bi utan vise flyga villevägar.— Utan klok ledare går en grupp vilse och handlar planlöst, precis som bin utan drottning flyger åt al
Bi utan vise flyga villevägar.— Utan klok ledare går en grupp vilse och handlar planlöst, precis som bin utan drottning flyger åt al
Bi utan vise flyga villevägar.— Utan klok ledare går en grupp vilse och handlar planlöst, precis som bin utan drottning flyger åt al
bjuda med armbågen— (idiomatiskt) bjuda utan att mena det; bjuda för syns skull
bjuda med armbågen— bjuda utan att mena det
bjuda ngn spetsen— sätta sig till motvärn mot ngn
(bjuda på) vad huset förmår— (bjuda på) vad som kan åstadkommas med de resurser som finns hemma
(bjuda på) vad huset förmår— (bjuda på) vad som kan åstadkommas med de resurser som finns hemma
(bjuda på) vad huset förmår— (bjuda på) vad som kan åstadkommas med de resurser som finns hemma
Bjuda till— Anstränga sig, göra sitt bästa.
bjuda upp— be en person om att få dansa med henne eller honom
bjuda ut— bjuda (någon) på restaurang
Bjud icke lusen i skinnfällen, hon kommer nog objuden.— Välkomna inte problem eller ovälkomna gäster — de dyker ändå upp av sig själva.
Bjud icke lusen i skinnfällen, hon kommer nog objuden.— Välkomna inte problem eller ovälkomna gäster — de dyker ändå upp av sig själva.
Bjud icke lusen i skinnfällen, hon kommer nog objuden.— Välkomna inte problem eller ovälkomna gäster — de dyker ändå upp av sig själva.
Bjud sällan till gäst din vän, aldrig din ovän.— Bjud inte hem vänner för ofta — det sliter på relationen. Din ovän bör du aldrig bjuda in alls.
Bjud sällan till gäst din vän, aldrig din ovän.— Bjud inte hem vänner för ofta — det sliter på relationen. Din ovän bör du aldrig bjuda in alls.
Bjud sällan till gäst din vän, aldrig din ovän.— Bjud inte hem vänner för ofta — det sliter på relationen. Din ovän bör du aldrig bjuda in alls.
Bläck och penna är de säkraste vittnen.— Skriftliga dokument är mer tillförlitliga än muntliga löften eller minnet — det skrivna ordet ljuger
Bläck och penna är de säkraste vittnen.— Skriftliga dokument är mer tillförlitliga än muntliga löften eller minnet — det skrivna ordet ljuger
Bläck och penna är de säkraste vittnen.— Skriftliga dokument är mer tillförlitliga än muntliga löften eller minnet — det skrivna ordet ljuger
Black om foten— Ett svårt hinder.
blanda bort korten— medvetet skapa oklarhet
blanda bort korten (för ngn)— medvetet skapa oklarhet (för ngn)
blanda bort korten (för ngn)— medvetet skapa oklarhet (för ngn)
Blandar man sig i drav, blir man äten av svin; blandar man sig i guld, blir man lagd i skrin.— Umgås man med dåligt folk behandlas man illa; umgås man med fint folk behandlas man med respekt. Säl
Blandar man sig i drav, blir man äten av svin; blandar man sig i guld, blir man lagd i skrin.— Umgås man med dåligt folk behandlas man illa; umgås man med fint folk behandlas man med respekt. Säl
Blandar man sig i drav, blir man äten av svin; blandar man sig i guld, blir man lagd i skrin.— Umgås man med dåligt folk behandlas man illa; umgås man med fint folk behandlas man med respekt. Säl
Bland hundra galna skall man inte finna en klok.— I en skara dårar finns ingen klok — dåraktighet smittar och trängsel av oförnuft utesluter visdom.
Bland hundra galna skall man inte finna en klok.— I en skara dårar finns ingen klok — dåraktighet smittar och trängsel av oförnuft utesluter visdom.
Bland hundra galna skall man inte finna en klok.— I en skara dårar finns ingen klok — dåraktighet smittar och trängsel av oförnuft utesluter visdom.
Bland Mammons dyrkare finns ingen sekterism.— Penningbegär förenar alla — den som älskar rikedom bryr sig inte om andras bakgrund, religion eller
Bland Mammons dyrkare finns ingen sekterism.— Penningbegär förenar alla — den som älskar rikedom bryr sig inte om andras bakgrund, religion eller
Bland trenne stallbröder blir en klämd.— I tre nära vänner hamnar alltid en i kläm — tredje person blir den som får stå tillbaka eller lider.
Bland trenne stallbröder blir en klämd.— I tre nära vänner hamnar alltid en i kläm — tredje person blir den som får stå tillbaka eller lider.
Bland trenne stallbröder blir en klämd.— I tre nära vänner hamnar alltid en i kläm — tredje person blir den som får stå tillbaka eller lider.
blanka vapen— ärligt och svekfritt handlingssätt
Blank som en spegel— Helt slät, glänsande och reflekterande yta — utan repor eller fläckar.
Blank som en spegel— Helt slät, glänsande och reflekterande yta — utan repor eller fläckar.
blåsa faran över— meddela att en fara inte längre är aktuell
Blåsa faran över— Konstatera att det farliga läget har passerat.
blåsa under ngt— ge näring eller förstärkning åt ngt
Blek kopia— Något som inte är lika bra som originalet.
blek om näbben— blek i ansiktet
blek som ett lik— (idiomatiskt) mycket blek (som om personen vore död)
blek som ett lik— (idiomatiskt) mycket blek (som om personen vore död)
blek som ett spöke— (idiomatiskt) mycket blek (eventuellt med en spöklik uppsyn)
bli annat ljud i skällan— (idiomatiskt) börja låta på ett annat sätt; radikalt ändra uppträdande, attityd, inställning e.d.
bli annat ljud i skällan— börja låta på ett annat sätt
bli annat ljud i skällan— (idiomatiskt) börja låta på ett annat sätt; radikalt ändra uppträdande, attityd, inställning e.d.
bli annat ljud i skällan— (idiomatiskt) börja låta på ett annat sätt; radikalt ändra uppträdande, attityd, inställning e.d.
bli annat ljud i skällan— börja låta på ett annat sätt
bli annat ljud i skällan— börja låta på ett annat sätt
bli av— (intransitivt) komma till stånd, inträffa
bli avlång i ansiktet— bli synbart förvånad
bli avlång i ansiktet— bli synbart förvånad
bli behandlad som luft— (idiomatiskt) bli ignorerad
bli blåst på konfekten— (idiomatiskt) bli lurad på något värdefullt (som man var förtjänt), d.v.s. inte få något som man bor
bli blåst på ngt— bli lurad på ngt
bli blåst på ngt— bli lurad på ngt
Bli blåst/snuvad/lurad på konfekten— Känna sig lurad (på något).
bli blek som lärft— bli väldigt blek i ansiktet
bli eld och lågor (för ngt)— bli mycket entusiastisk (för ngt)
bli eld och lågor (för ngt)— bli mycket entusiastisk (för ngt)
bli eld och lågor (för ngt)— bli mycket entusiastisk (för ngt)
bli hängd i tysthet— lämnas helt obeaktad
bli hängd i tysthet— lämnas helt obeaktad
bli hängd i tysthet— lämnas helt obeaktad
bli klok på— förstå sig på; lära sig hur något fungerar eller hänger ihop
bli/komma på det klara med— komma att förstå
bli/komma på det klara med— komma att förstå
bli/komma på det klara med— komma att förstå
bli lång i ansiktet— bli märkbart snopen
bli lång i ansiktet— bli märkbart snopen
bli lång i ansiktet— (idiomatiskt) bli förvånat besviken
bli lång i ansiktet— (idiomatiskt) bli förvånat besviken
bli lång i ansiktet/synen— bli synbart snopen
bli lång i ansiktet/synen— bli synbart snopen
bli man för (ngt)— se till att (ngt) blir gjort
bli man för (ngt)— se till att (ngt) blir gjort
bli människa igen— komma att känna sig som vanligt igen
bli människa igen— komma att känna sig som vanligt igen
bli människa igen— komma att känna sig som vanligt igen
bli någon svaret skyldig— när någon säger en massa ord men ändå inte lyckas svara; inte ha ett svar
Blind höna hittar också ett korn.— Även den som saknar skicklighet eller förmåga kan ibland lyckas av en slump.
Blind höna hittar också ett korn.— Även den som saknar skicklighet eller förmåga kan ibland lyckas av en slump.
Blind höna hittar också ett korn.— Även den som saknar skicklighet eller förmåga kan ibland lyckas av en slump.
Blind man bör inte döma om färger.— Den som saknar kunskap eller erfarenhet inom ett område bör inte uttala sig om eller bedöma det.
Blind man bör inte döma om färger.— Den som saknar kunskap eller erfarenhet inom ett område bör inte uttala sig om eller bedöma det.
Blind man bör inte döma om färger.— Den som saknar kunskap eller erfarenhet inom ett område bör inte uttala sig om eller bedöma det.
Blir det gjort, nog blir det sport.— När man väl tar sig för något och genomför det, upptäcker man ofta att det är roligt och givande.
Blir det gjort, nog blir det sport.— När man väl tar sig för något och genomför det, upptäcker man ofta att det är roligt och givande.
Blir det gjort, nog blir det sport.— När man väl tar sig för något och genomför det, upptäcker man ofta att det är roligt och givande.
bli riden av en mara— (idiomatiskt) drömma mardrömmar
bli snuvad på konfekten— (idiomatiskt) variant av bli blåst på konfekten
bli till— komma till stånd, skapas
bli till en visa— bli föremål för skvaller eller åtlöje
bli till en visa— bli föremål för skvaller eller åtlöje
bli till en visa— bli föremål för skvaller eller åtlöje
bliva av— variant av bli av
bliva av med— variant av bli av med
bli(va) på valplatsen— Att falla och dö på slagfältet under strid, att ge sitt liv i kamp utan att fly eller överge sin pos
bli(va) på valplatsen— Att falla och dö på slagfältet under strid, att ge sitt liv i kamp utan att fly eller överge sin pos
bli(va) på valplatsen— Att falla och dö på slagfältet under strid, att ge sitt liv i kamp utan att fly eller överge sin pos
bli/vara (ngn) svaret skyldig— bli/vara svarslös
bli/vara (ngn) svaret skyldig— bli/vara svarslös
bli/vara varm i kläderna— bli/vara van vid förhållandena
bli/vara varm i kläderna— bli/vara van vid förhållandena
bli/vara varm i kläderna— bli/vara van vid förhållandena
bli varm i kläderna— (idiomatiskt) bli van vid förhållandena
bli varm i kläderna— (idiomatiskt) bli van vid förhållandena
bli varm i kläderna— Att gradvis vänja sig vid och finna sig tillrätta i en ny situation, miljö eller uppgift tills man k
bli varm i kläderna— Att gradvis vänja sig vid och finna sig tillrätta i en ny situation, miljö eller uppgift tills man k
bli varm om hjärtat— bli rörd och glad
bli varm om hjärtat— bli rörd och glad
bli varm om hjärtat— bli rörd och glad
Bli vid sin läst— Inte försöka sig på något nytt, hålla sig till en påtagen uppgift.Se ävenläst.
Blixten slår gärna ned i höga torn.— De mäktiga och framgångsrika riskerar mer än andra — hög position lockar avund, fiender och motgånga
Blixten slår gärna ned i höga torn.— De mäktiga och framgångsrika riskerar mer än andra — hög position lockar avund, fiender och motgånga
Blodad tand— Bli inspirerad att göra mer av något.
Blodet är alltid tjockare än vattnet.— Familjeband och lojalitet mot släktingar väger tyngre än vänskapsband eller andra relationer.
Blodet är alltid tjockare än vattnet.— Familjeband och lojalitet mot släktingar väger tyngre än vänskapsband eller andra relationer.
Blodet är alltid tjockare än vattnet.— Familjeband och lojalitet mot släktingar väger tyngre än vänskapsband eller andra relationer.
Blod för blod, sa hamnbusen, dräpte lusen.(Stockholm) (SVO)— Att reagera överdrivet och högtidligt på något fullständigt trivialt och litet.
Blod för blod, sa hamnbusen, dräpte lusen.(Stockholm) (SVO)— Att reagera överdrivet och högtidligt på något fullständigt trivialt och litet.
Blödigt hjärta, stor smärta.— Den som är för känslosam, medlidsam eller lättpåverkad av andras lidande drabbas lätt av stor egen s
Blödigt hjärta, stor smärta.— Den som är för känslosam, medlidsam eller lättpåverkad av andras lidande drabbas lätt av stor egen s
Blödigt hjärta, stor smärta.— Den som är för känslosam, medlidsam eller lättpåverkad av andras lidande drabbas lätt av stor egen s
Blödig tuktan gör tredska barn.— För mild eller svag uppfostran och bestraffning leder till trotsiga och olydiga barn.
Blödig tuktan gör tredska barn.— För mild eller svag uppfostran och bestraffning leder till trotsiga och olydiga barn.
Blödig tuktan gör tredska barn.— För mild eller svag uppfostran och bestraffning leder till trotsiga och olydiga barn.
Blod på händerna— Vara skyldig till våldsbrott (t ex om regim).
Blod skall flyta, sa bonden, kasta lusen utför trapporna.(Sörmland) (SVO)— Skämtsam överdrift: man utlovar dramatik men utför något helt obetydligt. Stor mun, liten handling.
Blod skall flyta, sa bonden, kasta lusen utför trapporna.(Sörmland) (SVO)— Skämtsam överdrift: man utlovar dramatik men utför något helt obetydligt. Stor mun, liten handling.
Blod skall flyta, sa bonden, kasta lusen utför trapporna.(Sörmland) (SVO)— Skämtsam överdrift: man utlovar dramatik men utför något helt obetydligt. Stor mun, liten handling.
blommor och bin— omskrivning för fortplantning, hur sex går till
blommor och bin— något som rör sexualitet och konsten att älska
blott den är stark som ibland kan ge efter— den som envist aldrig kan ge efter är inte stark
Blott det närvarande kan tillfoga skada.— Bara det som existerar här och nu kan göra oss illa — inte det förflutna eller framtida.
Blott det närvarande kan tillfoga skada.— Bara det som existerar här och nu kan göra oss illa — inte det förflutna eller framtida.
Blott det närvarande kan tillfoga skada.— Bara det som existerar här och nu kan göra oss illa — inte det förflutna eller framtida.
blott och bart— Uteslutande och ingenting annat; ett förstärkande uttryck som betonar att något är rent och enkelt b
blott och bart— Uteslutande, ingenting annat — används för att betona att något är precis vad det är, utan tillägg,
BlottSverigesvenska krusbär har.Grenholm (2000), p. 189— Ironisk kommentar om svensk nationalism: tron att allt svenskt är unikt och överlägset, att Sverige
BlottSverigesvenska krusbär har.Grenholm (2000), p. 189— Ironisk kommentar om svensk nationalism: tron att allt svenskt är unikt och överlägset, att Sverige
BlottSverigesvenska krusbär har.Grenholm (2000), p. 189— Ironisk kommentar om svensk nationalism: tron att allt svenskt är unikt och överlägset, att Sverige
Blyga pojkar får aldrig kyssa vackra flickor.— Den som är för blyg och försiktig missar möjligheter — man måste vara modig och ta initiativ för att
Blyga pojkar får aldrig kyssa vackra flickor.— Den som är för blyg och försiktig missar möjligheter — man måste vara modig och ta initiativ för att
Blyga pojkar får aldrig kyssa vackra flickor.— Den som är för blyg och försiktig missar möjligheter — man måste vara modig och ta initiativ för att
Blyg hund blir sällan fet.— Den som är för blyg att kräva sin del eller ta för sig missar möjligheter och lyckas sällan.
Blyg hund blir sällan fet.— Den som är för blyg att kräva sin del eller ta för sig missar möjligheter och lyckas sällan.
Blyg hund blir sällan fet.— Den som är för blyg att kräva sin del eller ta för sig missar möjligheter och lyckas sällan.
Blyg man duger inte till hovs (vid hovet).— Den som är blyg och tillbakadragen lyckas inte i maktens korridorer — framgång kräver självförtroend
Blyg man duger inte till hovs (vid hovet).— Den som är blyg och tillbakadragen lyckas inte i maktens korridorer — framgång kräver självförtroend
Blyg man duger inte till hovs (vid hovet).— Den som är blyg och tillbakadragen lyckas inte i maktens korridorer — framgång kräver självförtroend
Blygsamhet är ungdomens prydnad.— Unga människor bör vara blygsamma och anspråkslösa — det klär dem och gör ett gott intryck.
Blygsamhet är ungdomens prydnad.— Unga människor bör vara blygsamma och anspråkslösa — det klär dem och gör ett gott intryck.
Blygsamhet är ungdomens prydnad.— Unga människor bör vara blygsamma och anspråkslösa — det klär dem och gör ett gott intryck.
Blygsam kvinna är en dygdespegel.— En kvinna som är blygsam och anspråkslös speglar god karaktär och moraliska dygder — hennes ödmjukhe
Blygsam kvinna är en dygdespegel.— En kvinna som är blygsam och anspråkslös speglar god karaktär och moraliska dygder — hennes ödmjukhe
Blygsam kvinna är en dygdespegel.— En kvinna som är blygsam och anspråkslös speglar god karaktär och moraliska dygder — hennes ödmjukhe
Blyg tiggare får ofta svälta.— Den som är för blyg att be om hjälp eller kräva sin rätt riskerar att gå miste om det hen behöver.
Blyg tiggare får ofta svälta.— Den som är för blyg att be om hjälp eller kräva sin rätt riskerar att gå miste om det hen behöver.
Blyg tiggare får ofta svälta.— Den som är för blyg att be om hjälp eller kräva sin rätt riskerar att gå miste om det hen behöver.
Blysvärd i guldbalja (= fager yta och råa seder).— Fin och imponerande yta som döljer råa, simpla seder inuti — som ett värdelöst blysvärd i ett praktf
Blysvärd i guldbalja (= fager yta och råa seder).— Fin och imponerande yta som döljer råa, simpla seder inuti — som ett värdelöst blysvärd i ett praktf
Blysvärd i guldbalja (= fager yta och råa seder).— Fin och imponerande yta som döljer råa, simpla seder inuti — som ett värdelöst blysvärd i ett praktf
Bocken vet nog att han har horn.— Den skyldige är medveten om sina egna fel eller brister, även om han låtsas som ingenting.
Bocken vet nog att han har horn.— Den skyldige är medveten om sina egna fel eller brister, även om han låtsas som ingenting.
(bo) dörr i dörr— (bo) såsom närmaste granne
(bo) dörr i dörr— (bo) såsom närmaste granne
(bo) dörr i dörr— (bo) såsom närmaste granne
bo i kappsäck— vara på resor där man lever under mer eller mindre provisoriska förhållanden och har kläder m.m. för
bo i kappsäck— ofta byta logi
bo i kappsäck— ofta byta logi
bo i kappsäck— ofta byta logi
bo i kappsäck— vara på resor där man lever under mer eller mindre provisoriska förhållanden och har kläder m.m. för
bo i kappsäck— vara på resor där man lever under mer eller mindre provisoriska förhållanden och har kläder m.m. för
Böj vidjan medan hon är grön, så blir hon både fager och skön.— Forma och fostra barn medan de är unga och formbara — väntar man för länge blir karaktären stel och
Böj vidjan medan hon är grön, så blir hon både fager och skön.— Forma och fostra barn medan de är unga och formbara — väntar man för länge blir karaktären stel och
Bokstaven blygs icke.— Skriftliga ord saknar blygsel — man kan skriva saker man aldrig skulle våga säga högt till någon.
Bokstaven blygs icke.— Skriftliga ord saknar blygsel — man kan skriva saker man aldrig skulle våga säga högt till någon.
bollen är rund— (idiomatiskt) utgången är oviss, allt kan hända
bollen ligger hos honom— det är han som har möjlighet eller skyldighet att handla
bollen ligger hos honom— det är han som har möjlighet eller skyldighet att handla
bomber och granater— (idiomatiskt) uttrycker stark förvåning; jösses
Bön är dyraste köpet.— Att tigga eller be om något kostar mest — bättre att betala eller arbeta för det än att ödmjuka sig
Bön är dyraste köpet.— Att tigga eller be om något kostar mest — bättre att betala eller arbeta för det än att ödmjuka sig
Bön är dyraste köpet.— Att tigga eller be om något kostar mest — bättre att betala eller arbeta för det än att ödmjuka sig
Bondebruk är inte barnalek.— Jordbruk och lantbruk är hårt, krävande arbete som kräver kunskap och erfarenhet — inte något enkelt
Bondebruk är inte barnalek.— Jordbruk och lantbruk är hårt, krävande arbete som kräver kunskap och erfarenhet — inte något enkelt
Bondebruk är inte barnalek.— Jordbruk och lantbruk är hårt, krävande arbete som kräver kunskap och erfarenhet — inte något enkelt
Bondefot och herresko passa inte väl tillsammans.— Folk från olika samhällsklasser passar inte ihop — skillnader i bakgrund och levnadssätt skapar frik
Bondefot och herresko passa inte väl tillsammans.— Folk från olika samhällsklasser passar inte ihop — skillnader i bakgrund och levnadssätt skapar frik
Bonden är inte mätt förrän han hickar.— Girig person som aldrig är nöjd förrän han tagit mer än han behöver — överdrift som tecken på belåte
Bonden är inte mätt förrän han hickar.— Girig person som aldrig är nöjd förrän han tagit mer än han behöver — överdrift som tecken på belåte
Bonden är inte mätt förrän han hickar.— Girig person som aldrig är nöjd förrän han tagit mer än han behöver — överdrift som tecken på belåte
Bonden bör först ha sin rätt, sedan kungen.— Vanligt folk och deras grundläggande rättigheter ska prioriteras före mäktiga herrars intressen.
Bonden bör först ha sin rätt, sedan kungen.— Vanligt folk och deras grundläggande rättigheter ska prioriteras före mäktiga herrars intressen.
Bonden flyttar ej bo, utan att mista en ko.— Att flytta hem innebär alltid förluster och kostnader — man offrar något när man byter plats.
Bonden flyttar ej bo, utan att mista en ko.— Att flytta hem innebär alltid förluster och kostnader — man offrar något när man byter plats.
Bonden flyttar ej bo, utan att mista en ko.— Att flytta hem innebär alltid förluster och kostnader — man offrar något när man byter plats.
Bondens fjät göra åkern fet.— Bondens närvaro och tillsyn på fältet är det bästa gödningsmedlet — personligt engagemang och flit g
Bondens fjät göra åkern fet.— Bondens närvaro och tillsyn på fältet är det bästa gödningsmedlet — personligt engagemang och flit g
Bondens fjät göra åkern fet.— Bondens närvaro och tillsyn på fältet är det bästa gödningsmedlet — personligt engagemang och flit g
Bönder är inte gäss för det de är grå.— Enkla eller lantliga människor är inte dumma bara för att de ser enkla ut — döm inte folk efter yttr
Bönder är inte gäss för det de är grå.— Enkla eller lantliga människor är inte dumma bara för att de ser enkla ut — döm inte folk efter yttr
Bondtron är den bästa.— Enkel, orubblig tro utan tvivel eller intellektuella krångel är den starkaste och mest äkta formen a
Bondtron är den bästa.— Enkel, orubblig tro utan tvivel eller intellektuella krångel är den starkaste och mest äkta formen a
Bondtron är den bästa.— Enkel, orubblig tro utan tvivel eller intellektuella krångel är den starkaste och mest äkta formen a
bon mot— kvickt infall, kvickhet
Bön och tro får både oxe och ko.— Stark tro och bön kan ge stora välsignelser och materiellt välstånd — även det mest värdefulla man k
Bön och tro får både oxe och ko.— Stark tro och bön kan ge stora välsignelser och materiellt välstånd — även det mest värdefulla man k
Bordblyger får största skadan.— Den som är för blyg och tillbakadragen vid matbordet får minst att äta — den försiktige och undfalla
Bordblyger får största skadan.— Den som är för blyg och tillbakadragen vid matbordet får minst att äta — den försiktige och undfalla
Borgen bar armod i följe.— Att gå i borgen för någon annan leder till ekonomisk ruin — det är farligt att ta ansvar för andras
Borgen bar armod i följe.— Att gå i borgen för någon annan leder till ekonomisk ruin — det är farligt att ta ansvar för andras
börja på ny kula— börja om med andra förutsättningar
börja på ny kula— (idiomatiskt) börja på en ny omgång, ursprungligen i spel
börja på ny kula— (idiomatiskt) börja på en ny omgång, ursprungligen i spel
börja på ny kula— börja om med andra förutsättningar
Börja på ny kula— Börja om på nytt.
Börja på ny kula— Börja om på nytt.
Borsta framför din egen dörr först.Stolpe (1987), p. 153— Rätta till dina egna brister och problem innan du kritiserar eller lägger dig i andras angelägenhete
Borsta framför din egen dörr först.Stolpe (1987), p. 153— Rätta till dina egna brister och problem innan du kritiserar eller lägger dig i andras angelägenhete
Borta är bra, men hemma är bäst.— Även om resor och äventyr är roliga, är det alltid skönt att komma hem igen — hemmet är tryggt och o
Borta är bra, men hemma är bäst.— Även om resor och äventyr är roliga, är det alltid skönt att komma hem igen — hemmet är tryggt och o
bort det!— det kommer inte i fråga!
bortom all ära och redlighet— (bildligt, idiomatiskt) bortom civilisation, på en avlägsen, isolerad plats
bortom all ära och redlighet— i en avlägsen avkrok
bortom all ära och redlighet— i en avlägsen avkrok
bortom all ära och redlighet— (bildligt, idiomatiskt) bortom civilisation, på en avlägsen, isolerad plats
bortre parentes— den övre gränsen, den tidpunkt då något ska upphöra
Bot hör till synd, liksom lus till skorv.— Där synd finns, följer ångern naturligt efter — precis som lus följer med skabb. Botgöring är synden
Bot hör till synd, liksom lus till skorv.— Där synd finns, följer ångern naturligt efter — precis som lus följer med skabb. Botgöring är synden
botten upp— Indikation att hela glaset ska drickas
botten upp!— En uppmaning att dricka ur sitt glas helt och hållet på en gång; ett skålutrop som kräver att glaset
(bo) vägg i vägg— (bo) såsom närmaste granne
(bo) vägg i vägg— (bo) såsom närmaste granne
boven i dramat— den eller det som vållat problemen
boven i dramat— den eller det som vållat problemen
Bra karl reder sig själv.Rooth (1968), p. 47— En duglig person klarar sina problem på egen hand utan att behöva hjälp från andra.
Bra karl reder sig själv.Rooth (1968), p. 47— En duglig person klarar sina problem på egen hand utan att behöva hjälp från andra.
bränna alla broar— förstöra alla möjligheter
bränna sina skepp— (idiomatiskt) handla så att man förlora alla sina möjligheter att återvända
bränna sina skepp— (idiomatiskt) handla så att man förlora alla sina möjligheter att återvända
bränna sina skepp— göra sig av med alla möjligheter till reträtt
bränna sina skepp— göra sig av med alla möjligheter till reträtt
Bränna sina skepp— Göra en återgång till det gamla omöjlig.
Bränna sina skepp— Göra en återgång till det gamla omöjlig.
bränna sitt ljus i båda ändar— överanstränga sig genom att försöka göra allt på en gång
bränna sitt ljus i båda ändar— överanstränga sig genom att försöka göra allt på en gång
bränna sitt ljus i båda ändar— (idiomatiskt) leva på ett mycket ansträngande och kraftödande sätt, ofta genom att arbeta hårt och h
bränna sitt ljus i båda ändar— (idiomatiskt) leva på ett mycket ansträngande och kraftödande sätt, ofta genom att arbeta hårt och h
Bränna sitt ljus i båda ändar— Oklokt utnyttjande av sina krafter.
Bränna sitt ljus i båda ändar— Oklokt utnyttjande av sina krafter.
bränna sitt ljus i båda ändar(na)— leva på ett ytterst ansträngande och nedbrytande sätt
bränna sitt ljus i båda ändar(na)— leva på ett ytterst ansträngande och nedbrytande sätt
Bränt är icke stekt.— Att överdriva eller förstöra något är inte detsamma som att fullborda det rätt — för mycket leder ti
Bränt är icke stekt.— Att överdriva eller förstöra något är inte detsamma som att fullborda det rätt — för mycket leder ti
Bränt barn skyr elden.— Den som råkat ut för något obehagligt är försiktig och undviker liknande situationer i framtiden.
Bränt barn skyr elden.— Den som råkat ut för något obehagligt är försiktig och undviker liknande situationer i framtiden.
Bränt barn skyr elden, sa löjtnanten åt kadetten.(Stockholm) (SVO)— Den som en gång råkat illa ut av något är försiktig och undviker att utsätta sig för samma fara igen
Bränt barn skyr elden, sa löjtnanten åt kadetten.(Stockholm) (SVO)— Den som en gång råkat illa ut av något är försiktig och undviker att utsätta sig för samma fara igen
braskar Anders så slaskar jul— om det är kallt på Andersdagen blir det tö till julen
brassa nagg— Slanguttryck för att laga mat och tillaga en måltid, särskilt använt i ungdomlig eller informell kon
brassa på— elda för fullt; skjuta kraftigt
bringa å bane— föra fram, aktualisera
bringa å bane— föra fram, aktualisera
bringa ngn om livet— (låta) döda ngn
bringa ngn om livet— (låta) döda ngn
bringa ngn ur fattningen— få ngn att förlora självkontrollen
bringa ngn ur fattningen— få ngn att förlora självkontrollen
bringa om livet— Eufemistiskt uttryck för att döda eller beröva någon livet, ofta använt i formella eller litterära s
Brinna för något— Vara mycket engagerad i något.
brinna i knutarna— (idiomatiskt) vara bråttom
Brinner i knutarna— Det är mycket bråttom.
Brodersämjan räcker inte alltid till.— Även nära relationer och god vilja räcker inte alltid för att lösa konflikter eller tillgodose allas
Brodersämjan räcker inte alltid till.— Även nära relationer och god vilja räcker inte alltid för att lösa konflikter eller tillgodose allas
Bror min, sa fan om lantmätaren.(Norrland) (SVO)— En lantmätare är så slug och ohederlig att till och med djävulen känner igen honom som en av sina eg
Bror min, sa fan om lantmätaren.(Norrland) (SVO)— En lantmätare är så slug och ohederlig att till och med djävulen känner igen honom som en av sina eg
Brukad nyckel är alltid blank.— Regelbunden användning håller både föremål och färdigheter i gott skick — övning och flit ger result
Brukad nyckel är alltid blank.— Regelbunden användning håller både föremål och färdigheter i gott skick — övning och flit ger result
Bruka ej den till din läkare, som skall ärva dig.— Anlita inte någon som ärver dig som din läkare — den som tjänar på din död har inget intresse av att
Bruka ej den till din läkare, som skall ärva dig.— Anlita inte någon som ärver dig som din läkare — den som tjänar på din död har inget intresse av att
brusa upp— bli väldigt arg
brygga över— Skapa en förbindande länk mellan två skilda saker; jämna ut eller täppa till ett gap mellan idéer, p
bryta/dra en lans för (ngn/ngt)— stödja, kämpa för (ngn/ngt)
bryta/dra en lans för (ngn/ngt)— stödja, kämpa för (ngn/ngt)
bryta en lans för ngn/ngt— kämpa för ngn/ngt
bryta en lans för ngn/ngt— kämpa för ngn/ngt
bryta ihop— (intransitivt) få ett mentalt sammanbrott, bli tillfälligt väldigt ledsen
bryta isen— (idiomatiskt) lätta på stämningen; ta bort inledande sociala spänningar i en situation och få kommun
bryta isen— ta initiativet
bryta isen— ta initiativet
bryta isen— (idiomatiskt) lätta på stämningen; ta bort inledande sociala spänningar i en situation och få kommun
bryta laget— bryta upp från glatt sällskap
bryta samman— (intransitivt) få ett mentalt sammanbrott, bli tillfälligt mentalt sjuk
bryta sitt ord— frångå något tidigare utlovat, göra något som går emot tidigare löfte
bryta staven— döma (någon) till döden; även ge (någon) ett hårt straff eller hård dom
bryta staven över ngn/ngt— fördöma ngn/ngt
bryta taffeln— avsluta måltiden
bryta udden av ngt— ta bort den värsta anfallskraften ur ngt
bulla upp— (idiomatiskt) duka fram mycket mat eller dryck
bura in— försätta någon i fångenskap /i en bur eller ett fängelse/; fängsla
bus eller godis— fras som sägs av barn på halloween i samband med dörrknackning för att bli tilldelade godis
butelj på er!— Ett ålderdomligt skålutrop som uppmanar bordsgästerna att dricka; ett högtidligt sätt att föreslå en
butelj på er!— Ett ålderdomligt skålutrop som uppmanar bordsgästerna att dricka; ett högtidligt sätt att föreslå en
Bygående höna får antingen korn i kräva eller käpp i nacke.— Den som vågar ge sig ut och ta risker får antingen belöning eller straff — ingen vinst utan risk.
Bygående höna får antingen korn i kräva eller käpp i nacke.— Den som vågar ge sig ut och ta risker får antingen belöning eller straff — ingen vinst utan risk.
bygga broar— (bildligt, idiomatiskt) skapa förbindelser, förståelse eller samarbeten mellan människor eller grupp
Bygga broar— Försöka skapa något som förenar.
Bygga hus med vars mans råd kommer sällan tak på.— Den som lyssnar på allas råd får ingenting gjort — för många inblandade hindrar arbetet från att bli
Bygga hus med vars mans råd kommer sällan tak på.— Den som lyssnar på allas råd får ingenting gjort — för många inblandade hindrar arbetet från att bli
bygga luftslott— (idiomatiskt) fantisera, dagdrömma, överdriva positiva sidor av något
Bygga luftslott— Drömma ljusa men svagt underbyggda drömmar.
(bygga sitt hus) på lösan sand— (grunda sina planer) på osäkert underlag
(bygga sitt hus) på lösan sand— (grunda sina planer) på osäkert underlag
Bygger du ett hus, så glöm inte taket.— Påminnelse om att slutföra det man påbörjar — ta inte genvägar eller hoppa över viktiga delar när du
Bygger du ett hus, så glöm inte taket.— Påminnelse om att slutföra det man påbörjar — ta inte genvägar eller hoppa över viktiga delar när du
byta ett/några ord med ngn— ha ett kort samtal med ngn
byta fot— ändra uppfattning, ofta plötsligt och helt tvärt jämfört med tidigare
Byta fot— Plötsligt ändra åsikt.
byta/växla ord (med ngn)— gräla/samtala (med ngn)
circulus vitiosus— (egentligen felaktig cirkel) ett förlopp där två eller flera onda ting (t ex sjukdomar) undan för un
Cirkeln är sluten— Att något eller någon åter är där det började.
con amore— (musik) av hjärtans lust
då blev det annat ljud i pipan— då inträdde en stor förändring
då blev det annat ljud i pipan— då inträdde en stor förändring
Dagen kommer väl, om också inte tuppen gal.— Dagen infinner sig ändå, oavsett om tuppen väcker en. Saker sker av sig själva utan påminnelse.
dagen till ära— såsom markerat uttryck för dagens betydelse
dagen till ära— såsom markerat uttryck för dagens betydelse
Daggen faller både på lort och lilja.— Naturen — och livet — behandlar alla lika, oavsett status eller värde. Det goda når både ädla och en
dagsens sanning— fullständigt sant
dagsens sanning— fullständigt sant
dagsens sanning— (idiomatiskt, stelnat uttryck) det som är helt sant
dagsens sanning— (idiomatiskt, stelnat uttryck) det som är helt sant
dag ut och dag in— varje dag under lång tid, utan någon synbar förändring
Dålig fågel som smutsar i eget bo.— Den som kritiserar eller skadar sin egen familj, grupp eller sitt eget hemland är en dålig människa
Dålig fågel som smutsar i eget bo.— Den som kritiserar eller skadar sin egen familj, grupp eller sitt eget hemland är en dålig människa
Dålig friare som inte själv framför sitt ärende.— Den som inte vågar tala för sig själv i viktiga ärenden visar svaghet och saknar övertygelsekraft.
Dålig friare som inte själv framför sitt ärende.— Den som inte vågar tala för sig själv i viktiga ärenden visar svaghet och saknar övertygelsekraft.
Dålig häst som ej kan förtjäna sitt foder.— Den som inte presterar tillräckligt för att motivera vad hen kostar eller konsumerar förtjänar inte
Dålig häst som ej kan förtjäna sitt foder.— Den som inte presterar tillräckligt för att motivera vad hen kostar eller konsumerar förtjänar inte
Dålig höna som lägger ägg utangårds.— Den som ger bort sina resurser eller förmåner till utomstående istället för att behålla dem inom fam
Dålig höna som lägger ägg utangårds.— Den som ger bort sina resurser eller förmåner till utomstående istället för att behålla dem inom fam
Dålig köpenskap utan vinning.— En affär eller handel som inte ger någon fördel eller vinst är meningslös — man har gjort en dålig d
Dålig köpenskap utan vinning.— En affär eller handel som inte ger någon fördel eller vinst är meningslös — man har gjort en dålig d
Dålig tjänare blir aldrig god herre.— Den som inte kan lyda och tjäna väl saknar de egenskaper som krävs för att bli en rättvis och god le
Dålig tjänare blir aldrig god herre.— Den som inte kan lyda och tjäna väl saknar de egenskaper som krävs för att bli en rättvis och god le
Damma av något— Ta något i bruk igen.
damma ihop— börja slåss
damma på/till ngn— slå (till) ngn
damma på/till ngn— slå (till) ngn
dansa efter någons pipa— Att blint och villkorslöst följa en annan persons vilja och direktiv utan att ifrågasätta; att helt
dansa efter ngns pipa— helt foga sig efter ngn
dansa efter ngns pipa— helt foga sig efter ngn
Dansa på någons grav— Triumfera när någon dött eller trätt tillbaka.
Dansen kring den gyllene kalven/guldkalven— Penningdyrkan, penningbegär (jämförguldkalven).
dansen kring den gyllne kalven— penningdyrkan, penningbegäret
dansen kring den gyllne kalven— penningdyrkan, penningbegäret
dansen kring guldkalven— dyrkan av och begär efter pengar
dansen kring guldkalven— dyrkan av och begär efter pengar
dansk skalle— slag eller stöt med huvudet
Dans på rosor— ”Det är minsann ingen dans på rosor!”
då och då— Inträffa med oregelbundna mellanrum, ibland men utan ett fast mönster; varken sällan nog att vara ov
då och då— Vid oregelbundna och inte alltför täta tillfällen, utan något fast mönster — varken sällan nog att s
Då Petrus kom till hovs, blev han en skälm.— När någon får makt eller kommer nära maktens centrum, korrumperas de och förlorar sin hederlighet.
Då Petrus kom till hovs, blev han en skälm.— När någon får makt eller kommer nära maktens centrum, korrumperas de och förlorar sin hederlighet.
Där är ej många hemma, när bonden går själv vall.— En ledare som måste sköta det enklaste arbetet själv har dålig organisation eller brist på folk att
Där är ej många hemma, när bonden går själv vall.— En ledare som måste sköta det enklaste arbetet själv har dålig organisation eller brist på folk att
Dårar finna gott råd efteråt.— Det är lätt att i efterhand se vad man borde ha gjort — men då är det för sent.
Dårar finna gott råd efteråt.— Det är lätt att i efterhand se vad man borde ha gjort — men då är det för sent.
Där åtelen är, dit samlas ock örnarna.— Där det finns något att vinna eller hämta samlas de som vill ha del av det.
Där åtelen är, dit samlas ock örnarna.— Där det finns något att vinna eller hämta samlas de som vill ha del av det.
Därav hjärtat är fullt, talar munnen.— Man talar om det som engagerar en mest — känslor och tankar som fyller hjärtat kommer naturligt ut i
Därav hjärtat är fullt, talar munnen.— Man talar om det som engagerar en mest — känslor och tankar som fyller hjärtat kommer naturligt ut i
Där bästa vinet växer, dricker man det sämsta.— De som producerar något värdefullt exporterar det bästa och behåller det sämsta själva. Närhet till
Där bästa vinet växer, dricker man det sämsta.— De som producerar något värdefullt exporterar det bästa och behåller det sämsta själva. Närhet till
Där det finns duvor, finns också hökar.— Där oskyldiga eller svaga finns, lockas också de som vill utnyttja dem.
Där det finns duvor, finns också hökar.— Där oskyldiga eller svaga finns, lockas också de som vill utnyttja dem.
Där det finns en vacker värdinna, är ölet godt.— Trevlig omgivning och vacker sällskap gör att mat och dryck smakar bättre — stämningen påverkar uppl
Där det finns en vacker värdinna, är ölet godt.— Trevlig omgivning och vacker sällskap gör att mat och dryck smakar bättre — stämningen påverkar uppl
Där det finns getter i huset, är bocken på taket.— Där kvinnor finns, söker sig männen dit — kärlek och begär lockar som bock till getter.
Där det finns getter i huset, är bocken på taket.— Där kvinnor finns, söker sig männen dit — kärlek och begär lockar som bock till getter.
Där du intet sått, får du intet skörda.— Man får bara resultat av det arbete man faktiskt lagt ner — utan ansträngning kommer ingen belöning.
Där du intet sått, får du intet skörda.— Man får bara resultat av det arbete man faktiskt lagt ner — utan ansträngning kommer ingen belöning.
Där duvor finnas, flyga duvor till.— Framgång lockar till sig mer framgång — där något bra redan finns, dras likasinnade eller fler möjli
Där duvor finnas, flyga duvor till.— Framgång lockar till sig mer framgång — där något bra redan finns, dras likasinnade eller fler möjli
Dåren är bland annat folk som ugglan ibland kråkor.— Den som saknar omdöme sticker ut och passar inte in bland vanligt folk, precis som ugglan är en främ
Dåren är bland annat folk som ugglan ibland kråkor.— Den som saknar omdöme sticker ut och passar inte in bland vanligt folk, precis som ugglan är en främ
Dåren kan så snart gråta som le.— En dåre saknar kontroll över sina känslor och växlar snabbt mellan gråt och skratt utan egentlig anl
Dåren kan så snart gråta som le.— En dåre saknar kontroll över sina känslor och växlar snabbt mellan gråt och skratt utan egentlig anl
Dåren menar att alla är sådana som han.— Den som är dum tror att andra också är det — man bedömer andra utifrån sig själv.
Dåren menar att alla är sådana som han.— Den som är dum tror att andra också är det — man bedömer andra utifrån sig själv.
Där en vilja finnes, finnes ock alltid en väg.— Med tillräcklig motivation och beslutsamhet går det alltid att hitta en lösning, oavsett hur svårt n
Där en vilja finnes, finnes ock alltid en väg.— Med tillräcklig motivation och beslutsamhet går det alltid att hitta en lösning, oavsett hur svårt n
Dåren vinner alltid första spelet.— En nybörjare eller oerfaren person vinner ofta det första partiet eftersom motståndaren underskattar
Dåren vinner alltid första spelet.— En nybörjare eller oerfaren person vinner ofta det första partiet eftersom motståndaren underskattar
Där geten är bunden, gnager hon.— Man utnyttjar och förbrukar det man har tillgång till där man befinner sig — man gör det bästa av si
Där geten är bunden, gnager hon.— Man utnyttjar och förbrukar det man har tillgång till där man befinner sig — man gör det bästa av si
Där gror, varest hägnas.— Det som skyddas och vårdas blomstrar — omsorg och skydd är förutsättningar för att något ska trivas
Där gror, varest hägnas.— Det som skyddas och vårdas blomstrar — omsorg och skydd är förutsättningar för att något ska trivas
där har han ingenting att hämta— där kan han inte vinna framgång
där har han ingenting att hämta— där kan han inte vinna framgång
där har vi ägget!— där är det länge sökta
där har vi ägget!— där är det länge sökta
Där hjärterum är, där är ock husrum.— Har man välvilja och generositet i hjärtat, finns det alltid plats att ta emot fler gäster eller hjä
Där hjärterum är, där är ock husrum.— Har man välvilja och generositet i hjärtat, finns det alltid plats att ta emot fler gäster eller hjä
Där hustrun siden och sammet bär, där elden i spiseln snart slocknad är.— Lyx och slöseri med pengar på kläder leder till fattigdom — snart finns inget kvar till ved och värm
Där hustrun siden och sammet bär, där elden i spiseln snart slocknad är.— Lyx och slöseri med pengar på kläder leder till fattigdom — snart finns inget kvar till ved och värm
Där ingen åklagare är, finnes heller ingen domare.— Utan anmälan eller anklagelse sker ingen rättslig prövning — brott som ingen rapporterar förblir ost
Där ingen åklagare är, finnes heller ingen domare.— Utan anmälan eller anklagelse sker ingen rättslig prövning — brott som ingen rapporterar förblir ost
Där intet är att taga, behöver man ej rädas för plundring.— Den som ingenting äger behöver inte oroa sig för att bli bestulen eller utnyttjad.
Där intet är att taga, behöver man ej rädas för plundring.— Den som ingenting äger behöver inte oroa sig för att bli bestulen eller utnyttjad.
Där intet finns, har kejsaren förlorat sin rätt.— Man kan inte kräva något av den som ingenting har — inte ens en kejsare kan ta vad som inte finns.
Där intet finns, har kejsaren förlorat sin rätt.— Man kan inte kräva något av den som ingenting har — inte ens en kejsare kan ta vad som inte finns.
Där kärleken slutar, tager hatet vid.— När kärlek försvinner kan starka känslor vändas till sitt motsatta — det är lätt att börja hata den
Där kärleken slutar, tager hatet vid.— När kärlek försvinner kan starka känslor vändas till sitt motsatta — det är lätt att börja hata den
Där lag brister, ligger freden sjuk.— När lagar och regler saknas eller inte efterlevs, kan fred och ordning inte råda i samhället.
Där lag brister, ligger freden sjuk.— När lagar och regler saknas eller inte efterlevs, kan fred och ordning inte råda i samhället.
Där lag slutar, bör heder möta.— När lagen inte räcker till ska ärlighet och heder styra beteendet.
Där lag slutar, bör heder möta.— När lagen inte räcker till ska ärlighet och heder styra beteendet.
Där lystnaden befaller, får plånboken betala.— När begär och impulser styr ens val, är det plånboken som får lida och betala priset.
Där lystnaden befaller, får plånboken betala.— När begär och impulser styr ens val, är det plånboken som får lida och betala priset.
Där man tagit soten, tager man ock boten.— Den som orsakat ett problem har också förmågan att lösa det — botemedlet finns där skadan uppstod.
Där man tagit soten, tager man ock boten.— Den som orsakat ett problem har också förmågan att lösa det — botemedlet finns där skadan uppstod.
Där misstankan träder in, går kärleken ut.— När misstro uppstår i en relation försvinner kärleken — de kan inte samexistera.
Där misstankan träder in, går kärleken ut.— När misstro uppstår i en relation försvinner kärleken — de kan inte samexistera.
Där mycket är, dit vill alltid mer.— Den som redan har mycket tenderar att locka till sig ännu mer — rikedom föder rikedom.
Där mycket är, dit vill alltid mer.— Den som redan har mycket tenderar att locka till sig ännu mer — rikedom föder rikedom.
Där mycket tages, ses många hål.— Stor förbrukning eller slitage syns tydligt — överanvändning lämnar märken som inte kan döljas.
Där mycket tages, ses många hål.— Stor förbrukning eller slitage syns tydligt — överanvändning lämnar märken som inte kan döljas.
Därom tvista de lärde— När ett problem är svårt eller omöjligt att avgöra. Ofta skämtsamt.
darra på manschetten— vara rädd eller nervös
darra på manschetten— vara rädd eller nervös
darra på manschetten— variant av darra på manschetterna
darra på manschetten— variant av darra på manschetterna
darra på manschetterna— (bildligt, idiomatiskt) uppträda nervöst
darra på manschetterna— uppträda nervöst
darra på manschetterna— (bildligt, idiomatiskt) uppträda nervöst
darra på manschetterna— uppträda nervöst
darra som ett asplöv— darra häftigt
darra som ett asplöv— darra häftigt
darra som ett asplöv— (idiomatiskt) skaka hastigt (av rädsla, kyla eller liknande)
darra som ett asplöv— (idiomatiskt) skaka hastigt (av rädsla, kyla eller liknande)
Darra som ett asplöv— Darra av köld eller rädsla.
Darra som ett asplöv— Darra av köld eller rädsla.
där ser man— jaha (det visste jag inte), se där, minsann
Där trädet faller, bliver det liggande.— Hur man lever sitt liv avgör vart man hamnar — och där stannar man. Ödet eller ens val bestämmer slu
Där trädet faller, bliver det liggande.— Hur man lever sitt liv avgör vart man hamnar — och där stannar man. Ödet eller ens val bestämmer slu
Där träd huggas, falla alltid spånor.— Vid stora arbeten eller förändringar uppstår alltid bieffekter och skador — man kan inte uppnå något
Där träd huggas, falla alltid spånor.— Vid stora arbeten eller förändringar uppstår alltid bieffekter och skador — man kan inte uppnå något
Där tukt är, där är ära.— Disciplin och ordning leder till respekt och anseende — den som uppför sig väl förtjänar äran.
Där tukt är, där är ära.— Disciplin och ordning leder till respekt och anseende — den som uppför sig väl förtjänar äran.
Därunder ligger en hund begraven.— Det finns något dolt eller misstänkt bakom det uppenbara — en hemlig anledning eller dolda intressen
Därunder ligger en hund begraven.— Det finns något dolt eller misstänkt bakom det uppenbara — en hemlig anledning eller dolda intressen
Där vettet brister, tager lyckan vid.— Den som saknar förnuft och omdöme räddas ibland av turen — tur kompenserar för bristande klokhet.
Där vettet brister, tager lyckan vid.— Den som saknar förnuft och omdöme räddas ibland av turen — tur kompenserar för bristande klokhet.
Därvinetgår in, går vettet ut.— Alkohol försämrar omdömet — när man dricker försvinner förnuftet och man fattar dåliga beslut.
Därvinetgår in, går vettet ut.— Alkohol försämrar omdömet — när man dricker försvinner förnuftet och man fattar dåliga beslut.
Dä va dä jag trodde, sa bond när yxan sjönk.(Blekinge) (SVO)— Ironisk kommentar om att ens dystra förväntan besannades — man visste redan att det skulle gå illa.
Dä va dä jag trodde, sa bond när yxan sjönk.(Blekinge) (SVO)— Ironisk kommentar om att ens dystra förväntan besannades — man visste redan att det skulle gå illa.
De är inte helgon alla, som gå i kyrkan.— Yttre fromhet garanterar inte inre godhet — att besöka kyrkan gör inte någon till en moraliskt god m
De är inte helgon alla, som gå i kyrkan.— Yttre fromhet garanterar inte inre godhet — att besöka kyrkan gör inte någon till en moraliskt god m
De är inte jägare alla, som blåser i horn.— Alla som verkar kunniga eller viktiga är det inte i verkligheten — skenet bedrar.
De är inte jägare alla, som blåser i horn.— Alla som verkar kunniga eller viktiga är det inte i verkligheten — skenet bedrar.
De är inte jungfrur alla, som bär kransar.— Yttre tecken på oskuld eller dygd garanterar inte att personen verkligen är det den utger sig för.
De är inte jungfrur alla, som bär kransar.— Yttre tecken på oskuld eller dygd garanterar inte att personen verkligen är det den utger sig för.
(de är) lika goda kålsupare— (de är) av samma betänkliga sort
(de är) lika goda kålsupare— (de är) av samma betänkliga sort
De är så sura, sa’ räven om rönnbären.— Man föraktar eller nedvärderar något man inte kan få tag på, för att dölja sin besvikelse eller avun
De är så sura, sa’ räven om rönnbären.— Man föraktar eller nedvärderar något man inte kan få tag på, för att dölja sin besvikelse eller avun
De är två alnar av ett stycke.— De är lika varandra, av samma sort — oftast med negativ klang om personer med samma dåliga egenskape
De är två alnar av ett stycke.— De är lika varandra, av samma sort — oftast med negativ klang om personer med samma dåliga egenskape
de breda lagren— folkets stora massa
(de föll) med flaggan i topp— (de föll) med heder och stolthet
(de föll) med flaggan i topp— (de föll) med heder och stolthet
De gamla ha almanackan i kroppen.— Äldre människor känner av väderförändringar och årstider i kroppen, som om de bär en almanacka inom
De gamla ha också varit barn.— Äldre människor har upplevt ungdomens glädje och bekymmer — de förstår de unga och förtjänar respekt
De gamla komedierna spelas ännu, fast på ett annat sätt.— Mänskliga dårskaper och misstag upprepas genom historien, bara i nya former och sammanhang.
De gamla skall man ära, de unga skall man lära.— Äldre förtjänar respekt och vördnad för sin erfarenhet, medan unga behöver vägledning och undervisni
De gamla till råd, de unga till dåd.— Äldre bidrar med visdom och erfarenhet genom råd, medan unga bidrar med energi och handlingskraft i
de grå tinningarnas charm— det att vara gråhårig (och åldras) på ett charmfullt sätt
de grå tinningarnas charm— det att vara gråhårig (och åldras) på ett charmfullt sätt
deja vu— variant av déjà vu
de jordiska kvarlevorna— den döda kroppen
de jordiska kvarlevorna— den döda kroppen
Delad glädje är dubbel glädje (och delad sorg är halv sorg).Ström (1981), p. 251— Att dela med sig av glädje gör den större för alla, medan att dela sorg med andra gör den lättare at
Delad glädje är dubbel glädje (och delad sorg är halv sorg).Ström (1981), p. 251— Att dela med sig av glädje gör den större för alla, medan att dela sorg med andra gör den lättare at
dela ljuvt och lett— dela både onda och goda dagar
dela med— (reflexivt) ge bort en del av något man äger
Den arbetet straffar, han lastar mästaren.— Den som är dålig på sitt arbete skyller på sin lärare eller chef i stället för sig själv.
Den arbetet straffar, han lastar mästaren.— Den som är dålig på sitt arbete skyller på sin lärare eller chef i stället för sig själv.
Den är inte fattig, som rår om sitt.— Den som har kontroll över och förvaltar det de äger är inte fattig, oavsett hur litet det är.
Den är inte fattig, som rår om sitt.— Den som har kontroll över och förvaltar det de äger är inte fattig, oavsett hur litet det är.
Den är inte galen, som räds för det onda.— Att vara försiktig och frukta fara eller det onda är klokt, inte ett tecken på galenskap.
Den är inte galen, som räds för det onda.— Att vara försiktig och frukta fara eller det onda är klokt, inte ett tecken på galenskap.
Den är inte galen, som räds för det onda.— Att vara försiktig och frukta fara eller det onda är klokt, inte ett tecken på galenskap.
Den är inte värd det söta, som aldrig smakat det sura.— Man kan inte uppskatta det goda i livet utan att ha upplevt motgångar — kontrast ger perspektiv.
Den är inte värd det söta, som aldrig smakat det sura.— Man kan inte uppskatta det goda i livet utan att ha upplevt motgångar — kontrast ger perspektiv.
Den är lugn att ha, sa pojken om bockhättan.(Dalarna) (SVO)— Något är okomplicerat och lättskött — kräver ingen ansträngning eller omsorg. En sak man äger utan b
Den är lugn att ha, sa pojken om bockhättan.(Dalarna) (SVO)— Något är okomplicerat och lättskött — kräver ingen ansträngning eller omsorg. En sak man äger utan b
Den är lugn att ha, sa pojken om bockhättan.(Dalarna) (SVO)— Något är okomplicerat och lättskött — kräver ingen ansträngning eller omsorg. En sak man äger utan b
Den är rik, som ingen skuld har.— Verklig rikedom handlar om att vara skuldfri — att inte vara skyldig någon något är ett större välst
Den är rik, som ingen skuld har.— Verklig rikedom handlar om att vara skuldfri — att inte vara skyldig någon något är ett större välst
Den är rik, som ingen skuld har.— Verklig rikedom handlar om att vara skuldfri — att inte vara skyldig någon något är ett större välst
Den bästa osten blir mest eftersökt och snarast maskäten.— Det som är mest värdefullt och eftertraktat är också mest utsatt — framgång och kvalitet lockar till
Den bästa osten blir mest eftersökt och snarast maskäten.— Det som är mest värdefullt och eftertraktat är också mest utsatt — framgång och kvalitet lockar till
Den bästa osten blir mest eftersökt och snarast maskäten.— Det som är mest värdefullt och eftertraktat är också mest utsatt — framgång och kvalitet lockar till
Den bästa vetenskapen är den, som gör oss mer fromma än lärda.— Sann kunskap ska göra oss ödmjuka och goda, inte bara lärda — vishet är viktigare än fakta.
Den bästa vetenskapen är den, som gör oss mer fromma än lärda.— Sann kunskap ska göra oss ödmjuka och goda, inte bara lärda — vishet är viktigare än fakta.
Den bästa vetenskapen är den, som gör oss mer fromma än lärda.— Sann kunskap ska göra oss ödmjuka och goda, inte bara lärda — vishet är viktigare än fakta.
Den behöver skrika högt, som vill skrämma fan.— För att övervinna något mäktigt eller farligt krävs stor kraft och mod — halvhjärtade försök räcker
Den behöver skrika högt, som vill skrämma fan.— För att övervinna något mäktigt eller farligt krävs stor kraft och mod — halvhjärtade försök räcker
Den börda som bäres av tvänne, är ej hälften så tung.— Delade bördor känns lättare — problem och svårigheter blir mindre tunga när man bär dem tillsammans
Den börda som bäres av tvänne, är ej hälften så tung.— Delade bördor känns lättare — problem och svårigheter blir mindre tunga när man bär dem tillsammans
den breda vägen— (idiomatiskt) syndens väg
den breda vägen— syndens väg
Den breda vägen— Syndens väg.
Den dagen, den sorgen— Om något bekymmersamt som man inte behöver oroa sig för i förtid.
Den dagen, den sorgen.Bengtsson (1957), p. 27d— Oroa dig inte för framtida problem nu — varje dag har sina egna bekymmer att hantera när de väl komm
Den dagen, den sorgen.Bengtsson (1957), p. 27d— Oroa dig inte för framtida problem nu — varje dag har sina egna bekymmer att hantera när de väl komm
Den dag som gången är, får du ej igen.— Förfluten tid går inte att återfå — dagen som passerat är borta för alltid. Passa på medan du har ch
Den dag som gången är, får du ej igen.— Förfluten tid går inte att återfå — dagen som passerat är borta för alltid. Passa på medan du har ch
Den där råd lyder är vis, sa pojken, stal på uppmaning av far sin.(Västergötland) (SVO)— Den som följer andras råd är vis — ironiskt sagt av pojken som stal på faderns order, för att rättfä
Den där råd lyder är vis, sa pojken, stal på uppmaning av far sin.(Västergötland) (SVO)— Den som följer andras råd är vis — ironiskt sagt av pojken som stal på faderns order, för att rättfä
Den drucknes tal är den nyktres tankar.Ström (1981), p. 136— Berusade människor säger högt vad nyktra tänker men håller inne med.
Den drucknes tal är den nyktres tankar.Ström (1981), p. 136— Berusade människor säger högt vad nyktra tänker men håller inne med.
Den drunknar inte, som hänga skall.— Den som är ämnad att hängas kommer inte att drunkna — ödet är förutbestämt och kan inte undvikas på
Den drunknar inte, som hänga skall.— Den som är ämnad att hängas kommer inte att drunkna — ödet är förutbestämt och kan inte undvikas på
Den dyraste hälsa är den som hämtas från apoteket.— Att köpa medicin på apotek är dyrt — det är billigare att hålla sig frisk genom bra levnadsvanor.
Den dyraste hälsa är den som hämtas från apoteket.— Att köpa medicin på apotek är dyrt — det är billigare att hålla sig frisk genom bra levnadsvanor.
Den ena arbetar, den andra drar nyttan.— En person utför arbetet medan en annan skördar frukterna utan att bidra — om orättvisa och utnyttjan
Den ena åsnan hugnas åt att den andra bär säcken.— Man gläds åt att någon annan får bära bördan eller göra det tunga arbetet istället för en själv.
Den ena åsnan hugnas åt att den andra bär säcken.— Man gläds åt att någon annan får bära bördan eller göra det tunga arbetet istället för en själv.
Den ena åsnan klår den andra.— Folk kritiserar hos andra just de fel de själva har. Lika skyldiga parter anklagar varandra ömsesidi
Den ena åsnan klår den andra.— Folk kritiserar hos andra just de fel de själva har. Lika skyldiga parter anklagar varandra ömsesidi
Den ena dagen är ej den andra lik.— Varje dag är olika — livet är föränderligt och oförutsägbart. Det man upplever idag behöver inte upp
den ena gången efter den andra— Att något upprepas ständigt och utan uppehåll — gång på gång, om och om igen, utan att det verkar ta
Den ena har lyckan, den andra kryckan.— Livet är ojämlikt fördelat — vissa föds till tur och framgång, andra till olycka och motgång.
Den ena har namnet, den andra gör gagnet.— En person får äran och erkännandet medan en annan utför det verkliga arbetet.
Den ena hedern är den andra värd.— Visar du någon respekt och ärlighet förväntas du få samma tillbaka — hederlighet ska besvaras med he
Den ena jagar, den andra äter steken.— En person gör det hårda arbetet medan en annan skördar frukterna och njuter av resultatet.
Den ena korpen hackar inte ut ögat på den andra.— Personer inom samma grupp skyddar varandra och skvallrar inte eller skadar sina egna.
Den ena kråkan sitter gärna hos den andra.— Likasinnade människor söker sig till varandra — lika barn leka bäst.
Den ena lögnen räcker den andra handen.— En lögn leder till en annan — lögner stödjer varandra och skapar en kedja som är svår att bryta.
Den ena plöjer, den andra sår, och ingendera vet vem det får.— Arbetet delas mellan flera, men ingen vet vem som till slut skördar frukterna — resultatet är ovisst
Den ena prästen ger ej den andra offer.— Folk inom samma yrke hjälper inte varandra eller skickar inte kunder till konkurrenter — var och en
Den ena prästen ger ej den andra offer.— Folk inom samma yrke hjälper inte varandra eller skickar inte kunder till konkurrenter — var och en
Den ena räven bör inte sättas att vakta den andra.— Man ska inte låta en ohederlig person övervaka en annan — de kommer att samarbeta och svika förtroen
Den ena räven bör inte sättas att vakta den andra.— Man ska inte låta en ohederlig person övervaka en annan — de kommer att samarbeta och svika förtroen
Den ena skälmen vet bäst, hur den andra är till mods.— Skurkar förstår varandra bäst — den som själv är slug eller opålitlig genomskådar lättast en annan a
Den ena skälmen vet bäst, hur den andra är till mods.— Skurkar förstår varandra bäst — den som själv är slug eller opålitlig genomskådar lättast en annan a
Den ena tiggaren förtryter det, att den andra står för dörren.— Fattiga och utsatta kan ändå avundas och reta sig på varandra — även den som tigger värnar om sin "k
Den ena tiggaren förtryter det, att den andra står för dörren.— Fattiga och utsatta kan ändå avundas och reta sig på varandra — även den som tigger värnar om sin "k
Den ena tycker om modern, den andra om dottern, och så bli de bägge gifta.— Olika människor har olika smak, och tack vare det hittar alla sin match — mångfalden i preferenser g
Den ena tycker om modern, den andra om dottern, och så bli de bägge gifta.— Olika människor har olika smak, och tack vare det hittar alla sin match — mångfalden i preferenser g
den enes bröd (är) den andres död— det som är bra för ngn är dåligt för ngn annan
Den enes död, den andres bröd.— En persons olycka eller förlust kan vara en annan persons fördel eller möjlighet till förtjänst.
Den enes vinning, den andres skada.— Det som gynnar en person sker på bekostnad av en annan — vad någon vinner, förlorar någon annan.
Den enögde är högst i korgen bland de blinde.— Även den med små förmågor kan framstå som överlägsen i ett sammanhang där alla andra har ännu mindre
den eviga sömnen— En poetisk omskrivning för döden, som liknar livets upphörande vid en djup sömn man aldrig vaknar up
den eviga sömnen— En poetisk omskrivning för döden, som liknar livets upphörande vid en djup sömn man aldrig vaknar up
den eviga vilan— En poetisk omskrivning för döden, som framställer den som en permanent och fridfull vila från livets
den eviga vilan— En poetisk omskrivning för döden, som framställer den som en permanent och fridfull vila från livets
Den fålen har alltid lyte, som man ej kan få.— Det man inte kan få verkar alltid ha brister — ett sätt att trösta sig när man missar något åtråvärt
Den fålen har alltid lyte, som man ej kan få.— Det man inte kan få verkar alltid ha brister — ett sätt att trösta sig när man missar något åtråvärt
Den faran älskar, är faran närmst.— Den som söker upp eller trivs med risker utsätter sig för störst fara — risktagande ökar sannolikhet
Den farligaste posten är den högsta äreposten.— De som innehar de mest prestigefyllda positionerna löper störst risk — makten och äran medför också
Den fattige får alltid den sämsta lotten.— De som redan har det svårt drabbas oftast hårdast och får minst — orättvisan drabbar de fattiga opro
Den fattige hugnar sig vid sin like.— Fattiga människor tröstar sig med att andra har det lika svårt — lidandet känns lättare i sällskap a
Den fattiges jul räcker icke till påsken.— Den fattige har så lite att julens resurser och glädje tar slut långt innan nästa högtid kommer.
Den feta soen vet inte vad den svultna lider.— Den som har det gott förstår inte den som lider nöd eller saknar det nödvändiga.
Den förnöjsamme har alltid nog.— Den som är nöjd med vad hen har upplever sig alltid ha tillräckligt, oavsett hur lite det är.
Den förnöjsamme har alltid nog.— Den som är nöjd med vad hen har upplever sig alltid ha tillräckligt, oavsett hur lite det är.
Den förste, den bäste.— Den som kommer eller väljer först får det bästa alternativet. Uppmanar till att agera snabbt för att
Den förste, den bäste.— Den som kommer eller väljer först får det bästa alternativet. Uppmanar till att agera snabbt för att
Den fri är född, är träldom svår.— Den som fötts fri uthärdar slaveri och ofrihet extra svårt — frihet är ett grundbehov som saknas smä
den friske är ovetande rik— att vara frisk är mycket värdefullt men den som är det kanske inte är medveten om detta innan den bl
Den fromme blir snarast besviken.— Den godtrogna och naive personen blir lättast lurad och besviken, eftersom hen inte räknar med andra
Den frukt som faller på grannens gård är hans.— Det som hamnar på någon annans mark eller område tillhör den personen, oavsett vem som ursprungligen
den fula ankungen— den utanförstående som först blir illa behandlad men sedan beundrad
Den gås som halsen är av, kacklar inte mer.— Den som är död eller eliminerad kan inte längre störa, bråka eller prata.
Den gås som halsen är av, kacklar inte mer.— Den som är död eller eliminerad kan inte längre störa, bråka eller prata.
Den geten som mest bräker, mjölkar minst.— Den som klagar och skryter mest bidrar minst med verkligt arbete eller resultat.
Den girige får aldrig nog.— En girig person är aldrig nöjd med vad hen har — begäret efter mer är omättligt.
Den giriges plåga är länge leva.— En girig person plågas av att leva länge, eftersom varje år kräver att hen spenderar av sin insamlad
Den gnäller alltid, som hugg får.— Den som straffas eller drabbas av konsekvenser klagar alltid, även om det är välförtjänt.
Den gode herden klipper sina får, den elake slår dem.— En god ledare utnyttjar sina undersåtar måttligt och hållbart, medan en tyrann exploaterar och först
Den gode herden klipper sina får, den elake slår dem.— En god ledare utnyttjar sina undersåtar måttligt och hållbart, medan en tyrann exploaterar och först
Den gode herden lämnar sitt liv för fåren.— En sann ledare offrar sig själv för dem han ansvarar för, istället för att fly undan fara.
Den gode herden lämnar sitt liv för fåren.— En sann ledare offrar sig själv för dem han ansvarar för, istället för att fly undan fara.
Den god husfrid hava vill, han göre vad hustrun råder till.— Den som vill ha fred och harmoni i hemmet bör följa sin hustrus råd och önskemål.
Den god husfrid hava vill, han göre vad hustrun råder till.— Den som vill ha fred och harmoni i hemmet bör följa sin hustrus råd och önskemål.
Den god husfrid hava vill, han göre vad hustrun råder till.— Den som vill ha fred och harmoni i hemmet bör följa sin hustrus råd och önskemål.
Den gör ont nog som inte gör gott.— Den som underlåter att göra gott orsakar redan skada genom sin passivitet — att inte hjälpa är i sig
Den gör ont nog som inte gör gott.— Den som underlåter att göra gott orsakar redan skada genom sin passivitet — att inte hjälpa är i sig
Den gråter aldrig guld, som aldrig guld ägde.— Man sörjer inte förlusten av något man aldrig haft — den som aldrig ägde rikedom saknar den inte hel
Den gråter aldrig guld, som aldrig guld ägde.— Man sörjer inte förlusten av något man aldrig haft — den som aldrig ägde rikedom saknar den inte hel
Den gråter aldrig guld, som aldrig guld ägde.— Man sörjer inte förlusten av något man aldrig haft — den som aldrig ägde rikedom saknar den inte hel
Den gren som bågnar är bättre, än den som brister.— Bättre att böja sig och ge efter än att bryta samman helt — flexibilitet och anpassningsförmåga är s
Den gren som bågnar är bättre, än den som brister.— Bättre att böja sig och ge efter än att bryta samman helt — flexibilitet och anpassningsförmåga är s
Den gubben går/gick inte— Vardagligt, när man inte går med på något.
den gubben går inte— mig lurar du inte; det försöket att luras går ej
den gyllene medelvägen— den förträffliga kompromissen
den gyllene regeln— den kristna moralprincip som uttrycks i Bergspredikan
Den har en kort fastlag, som skall betala sin skuld till påsk.— Tiden går fort när man har skulder att betala — en deadline känns alltid nära för den som är skyldig
Den här veckan kommer att gå fort, i övermorgon är det onsdag, sa dagkarln.(Medelpad) (SVO)— Ironisk kommentar om att arbetsveckan går snabbt — redan i övermorgon är det onsdag och halva veckan
Den här veckan kommer att gå fort, i övermorgon är det onsdag, sa dagkarln.(Medelpad) (SVO)— Ironisk kommentar om att arbetsveckan går snabbt — redan i övermorgon är det onsdag och halva veckan
Den hönan som sitter närmast till tuppen, är alltid fetast.— Den som befinner sig nära makten eller chefen får flest fördelar och privilegier.
Den hönan som sitter närmast till tuppen, är alltid fetast.— Den som befinner sig nära makten eller chefen får flest fördelar och privilegier.
Den hulpen vill bli, han hjälpe sig själv.— Den som vill få hjälp måste ta egna initiativ och anstränga sig själv — ingen hjälper den som inte h
Den hulpen vill bli, han hjälpe sig själv.— Den som vill få hjälp måste ta egna initiativ och anstränga sig själv — ingen hjälper den som inte h
Den hund man måste tvinga till skogs, biter inte många djur.— Den som saknar motivation och måste tvingas till ett arbete, gör det inte bra och åstadkommer lite.
Den hund man måste tvinga till skogs, biter inte många djur.— Den som saknar motivation och måste tvingas till ett arbete, gör det inte bra och åstadkommer lite.
Den hund som mest skäller, bites minst.— Den som hotar och skräver mest är sällan den farligaste — stora ord döljer ofta liten handling.
Den hund som mest skäller, bites minst.— Den som hotar och skräver mest är sällan den farligaste — stora ord döljer ofta liten handling.
Den hund som vill bita i var sten, skall ha goda tänder.— Den som vill ta sig an varje utmaning måste vara väl förberedd och ha tillräckliga resurser eller fö
Den hund som vill bita i var sten, skall ha goda tänder.— Den som vill ta sig an varje utmaning måste vara väl förberedd och ha tillräckliga resurser eller fö
Den i leken går, måste leken tåla.— Om man väljer att delta i något måste man acceptera konsekvenserna, även när det blir obehagligt.
Den illa gör, han illa far.— Den som behandlar andra illa kommer själv att drabbas av olycka eller dålig behandling. Onda handlin
Den illa gör, han illa far.— Den som behandlar andra illa kommer själv att drabbas av olycka eller dålig behandling. Onda handlin
Den i mej, sa flickan om obelisken.(Stockholm) (SVO)— Skämtsamt uttryck om att önska sig något storslaget eller omöjligt stort — med tydlig sexuell anspel
Den i mej, sa flickan om obelisken.(Stockholm) (SVO)— Skämtsamt uttryck om att önska sig något storslaget eller omöjligt stort — med tydlig sexuell anspel
Den i mig, sa bagaren om galten.(Blekinge) (SVO)— Humoristiskt uttryck om att ha förtärt något stort — det som är nedsatt i magen är säkert ditt.
Den i mig, sa bagaren om galten.(Blekinge) (SVO)— Humoristiskt uttryck om att ha förtärt något stort — det som är nedsatt i magen är säkert ditt.
Den inte aktar sitt namn, älskar ej heller sin heder.— Den som inte värnar om sitt rykte bryr sig inte heller om sin heder — namn och heder hänger ihop.
Den inte kännes av sig själv, kännes av dem, med vilka han umgås.— Man avslöjas av sitt sällskap — den som saknar självkännedom röjer sin karaktär genom de människor h
Den inte lärt att lyda, vet ej heller att befalla.— Den som inte lärt sig lyda order kan inte heller leda andra — man måste förstå underordning för att
Den intet gott vill göra, har alltid någon ursäkt att föra.— Den som inte vill göra något bra hittar alltid en ursäkt för att slippa.
Den intet gott vill göra, har alltid någon ursäkt att föra.— Den som inte vill göra något bra hittar alltid en ursäkt för att slippa.
Den intet vågar, han intet vinner.— För att lyckas måste man ta risker. Den som inte vågar försöka kan heller inte uppnå något.
Den intet vågar, han intet vinner.— För att lyckas måste man ta risker. Den som inte vågar försöka kan heller inte uppnå något.
Den inte vet tiga, vet ej heller tala.— Den som inte kan hålla tyst i rätt läge saknar också förmåga att tala klokt och med gott omdöme.
Den inte vet tiga, vet ej heller tala.— Den som inte kan hålla tyst i rätt läge saknar också förmåga att tala klokt och med gott omdöme.
Den inte vill arbeta, får efter maten leta.— Den som vägrar arbeta kommer att sakna mat och tvingas söka efter föda — arbete är nödvändigt för fö
Den inte vill arbeta, får efter maten leta.— Den som vägrar arbeta kommer att sakna mat och tvingas söka efter föda — arbete är nödvändigt för fö
Den kakan man vill ha till heders, bryter man ej.— Det man värdesätter och vill bevara som en skatt bör man inte förstöra eller förbruka.
Den känner ej det söta, som aldrig smakat det sura.— Man måste ha upplevt motgångar och svårigheter för att kunna uppskatta och glädjas åt det goda i liv
Den känner ej det söta, som aldrig smakat det sura.— Man måste ha upplevt motgångar och svårigheter för att kunna uppskatta och glädjas åt det goda i liv
Den knakar inte mer än en trivs med det, sa stolsmakarn om stolen.(Dalsland) (SVO)— Skaparen försvarar sina egna produkter och finner sig till rätta med dess brister — man är nöjd med
den kolorerade veckopressen— den smaklösa och sensationsinriktade veckopressen
Den kommer också fram, som oxarna driver.— Tålamod och långsamt arbete leder ändå till målet — det går framåt, om än i oxarnas lugna takt.
Den kommer också fram, som oxarna driver.— Tålamod och långsamt arbete leder ändå till målet — det går framåt, om än i oxarnas lugna takt.
Den kommer tids nog, som skall hängas vid ljus.— Det som är förutbestämt går inte att undvika — den som är dömd till ett dåligt slut möter det oundvi
Den kommer tids nog, som skall hängas vid ljus.— Det som är förutbestämt går inte att undvika — den som är dömd till ett dåligt slut möter det oundvi
Den kommer tids nog, som skall hängas vid ljus.— Det som är förutbestämt går inte att undvika — den som är dömd till ett dåligt slut möter det oundvi
Den lag stiftar, äger ock lag tyda.— Den som skapar en lag har också rätten att tolka den — makten att stifta regler ger makt att definie
Den lata har alltid helgdag.— Den som är lat hittar alltid skäl att inte arbeta — varje dag blir en ledig dag.
Den lata och den feta ha alltid ont av hetta.— Lata och överviktiga personer lider mer av värme än aktiva, eftersom de saknar kondition och bär på
den lede— Eufemistisk beteckning på djävulen eller Satan, ondskans personifikation i kristen tradition, använd
den lilla världen— den (betydelsefulla) del av livsmiljön som utgörs av familj, vänner, grannar och arbetskamrater
den lilla världen— den (betydelsefulla) del av livsmiljön som utgörs av familj, vänner, grannar och arbetskamrater
Den litet sår, han litet får.— Den som sår lite får liten skörd — man skördar vad man sår, och liten insats ger liten belöning.
Den lyckan flyr, honom följer hon efter; den henne söker, för honom flyr hon undan.— Lyckan kommer till den som inte jagar den, men flyr från den som desperat söker den.
Den lyckan råkar, blir sovandes rik.— Den som råkar ut för tur av en slump kan bli rik utan ansträngning — lyckan kan komma oväntat och ut
Den många frukta, måste själv rädas för många.— Den som styr genom att skrämma andra lever själv i ständig rädsla för hämnd och uppror.
Den många frukta, måste själv rädas för många.— Den som styr genom att skrämma andra lever själv i ständig rädsla för hämnd och uppror.
Den man gärna umgås med, dennes seder lär man.— Man anammar vanor och beteenden från dem man umgås med. Sällskap påverkar karaktären.
Den man gärna umgås med, dennes seder lär man.— Man anammar vanor och beteenden från dem man umgås med. Sällskap påverkar karaktären.
Den måste bittida upp, som skall göra alla till lags.— Det är omöjligt att tillfredsställa alla — den som försöker måste anstränga sig orimligt mycket.
Den måste bittida upp, som skall göra alla till lags.— Det är omöjligt att tillfredsställa alla — den som försöker måste anstränga sig orimligt mycket.
Den med ulven äter, får med ulven tjuta.— Den som umgås med dåligt sällskap måste anpassa sig till deras beteende och acceptera konsekvenserna
Den med ulven äter, får med ulven tjuta.— Den som umgås med dåligt sällskap måste anpassa sig till deras beteende och acceptera konsekvenserna
Den mer vill tära, än han kan nära, får armod till lön.— Den som konsumerar mer än han förtjänar drabbas av fattigdom.
Den mer vill tära, än han kan nära, får armod till lön.— Den som konsumerar mer än han förtjänar drabbas av fattigdom.
Den mycket kan göra, får mycket att röra.— Den som är duktig och kapabel tilldelas fler uppgifter och mer ansvar — förmåga lockar till sig krav
Den mycket kan göra, får mycket att röra.— Den som är duktig och kapabel tilldelas fler uppgifter och mer ansvar — förmåga lockar till sig krav
Den mycket vill veta, får mycket arbeta.— Kunskap kräver ansträngning — den som söker djup förståelse måste vara beredd att lägga ner hårt arb
Den mycket vill veta, får mycket arbeta.— Kunskap kräver ansträngning — den som söker djup förståelse måste vara beredd att lägga ner hårt arb
Den något gott har lärt, blir mycket gott beskärd.— Den som skaffar sig kunskaper och bildning får riklig belöning tillbaka — lärdom lönar sig och ger g
Den något gott har lärt, blir mycket gott beskärd.— Den som skaffar sig kunskaper och bildning får riklig belöning tillbaka — lärdom lönar sig och ger g
Den något lärt och något kan, han tar sig alltid fram.— Den som har kunskap och färdigheter klarar sig alltid i livet och hittar en väg framåt.
Den något lärt och något kan, han tar sig alltid fram.— Den som har kunskap och färdigheter klarar sig alltid i livet och hittar en väg framåt.
Den något spar, han något har.— Den som sparar pengar eller resurser kommer alltid att ha något i reserv när det behövs.
Den något spar, han något har.— Den som sparar pengar eller resurser kommer alltid att ha något i reserv när det behövs.
Den något vill lära, kommer till ära.— Den som är villig att lära sig och anstränga sig för kunskap kommer att nå framgång och bli uppskatt
Den något vill lära, kommer till ära.— Den som är villig att lära sig och anstränga sig för kunskap kommer att nå framgång och bli uppskatt
Den nyckel som ständigt är i bruk, är alltid blank.— Regelbunden övning håller färdigheter och förmågor levande — det som används ofta förblir i gott ski
Den nyckel som ständigt är i bruk, är alltid blank.— Regelbunden övning håller färdigheter och förmågor levande — det som används ofta förblir i gott ski
Den ordentlige betalaren är herre över andras pung.— Den som alltid betalar i tid kan lätt låna pengar av andra — pålitlighet ger makt över andras vilja
Den passar, som ingen trumf har.— Den som saknar resurser eller goda kort på hand tvingas ge upp och låta bli att agera.
Den räddaste slår först.— Den som är mest rädd agerar oftast snabbast och slår till innan hotet hinner bli verkligt.
Den räddaste slår först.— Den som är mest rädd agerar oftast snabbast och slår till innan hotet hinner bli verkligt.
Den råd lyder är vis.— Den som tar emot och följer goda råd visar klokhet och mognad.
Den råd lyder är vis.— Den som tar emot och följer goda råd visar klokhet och mognad.
Den rike är allestädes hemma.— Rika människor är välkomna och känner sig hemma överallt — pengar öppnar dörrar och skapar tillhörig
Den rike är allestädes hemma.— Rika människor är välkomna och känner sig hemma överallt — pengar öppnar dörrar och skapar tillhörig
Den rike är allestädes hemma.— Rika människor är välkomna och känner sig hemma överallt — pengar öppnar dörrar och skapar tillhörig
Den rike äter vad han vill, den fattige vad han har.— Rika människor har valmöjligheter och kan tillfredsställa sina önskningar, medan fattiga måste nöja
Den rike äter vad han vill, den fattige vad han har.— Rika människor har valmöjligheter och kan tillfredsställa sina önskningar, medan fattiga måste nöja
Den rike äter vad han vill, den fattige vad han har.— Rika människor har valmöjligheter och kan tillfredsställa sina önskningar, medan fattiga måste nöja
Den rike har många fränder.— Rika människor lockar till sig många som vill vara deras vänner eller släktingar, ofta av egenintres
Den rike har många fränder.— Rika människor lockar till sig många som vill vara deras vänner eller släktingar, ofta av egenintres
den röda tråden— det genomgående temat
den röda tråden— den genomgående tanken, det genomgående sammanhanget som binder ihop
den röde hanen— (idiomatiskt) vådeld, eldsvåda
den röde hanen— Den röde hanen är en poetisk metafor för en eldsvåda eller vådeld, syftande på eldens röda och flamm
Den sällan felar, blir snart förlåten.— Den som sällan begår misstag förlåts lättare när det väl händer, eftersom ett gott rykte skapar fört
Den sällan felar, blir snart förlåten.— Den som sällan begår misstag förlåts lättare när det väl händer, eftersom ett gott rykte skapar fört
Dens bröd man äter, dens visa man kväder.— Man är lojal mot den som försörjer en och anpassar sig efter dennes åsikter och intressen.
Dens bröd man äter, dens visa man kväder.— Man är lojal mot den som försörjer en och anpassar sig efter dennes åsikter och intressen.
Den sent kommer, kommer ock.— Även den som anländer sent får sin del — man behöver inte vara först för att få något.
den sista/eviga vilan— Eufemism för döden, det slutliga tillstånd av evig ro som väntar alla levande varelser när livet är
den sista/eviga vilan— Eufemism för döden, det slutliga tillstånd av evig ro som väntar alla levande varelser när livet är
(den) skäms inte för sig— (den) är ganska bra
(den) skäms inte för sig— (den) är ganska bra
Den skatter samlar, samlar sig sorger.— Att samla på rikedomar leder till oro och bekymmer — materiellt välstånd ger inte lycka utan snarare
Den smak kärlet en gång fått, behåller det gärna.— Tidiga intryck och vanor sitter i — man präglas av sina första erfarenheter och är svår att förändra
den smala vägen— det (moraliskt) riktiga men svårare handlingssättet
Den som aldrig gjort illa, gör sällan väl.— Den som är så försiktig att hen aldrig riskerar att göra fel, saknar också mod och engagemang att ås
Den som aldrig gör väl, har inget gott att vänta.— Gör du aldrig gott mot andra, kan du inte heller förvänta dig att något gott ska hända dig.
Den som alltid vet bäst lär sig aldrig något.Brombergs Bokförlag (2004), p. 16— Arrogans och självgodhet hindrar inlärning — den som tror sig veta allt är stängd för ny kunskap och
Den som är domare mellan två vänner, mister den ena.— Att medla i en konflikt mellan vänner leder till att en av dem vänder sig mot dig och vänskapen bryt
Den som är domare mellan två vänner, mister den ena.— Att medla i en konflikt mellan vänner leder till att en av dem vänder sig mot dig och vänskapen bryt
Den som är född att stjäla, är också född att hängas.— Den som har brottsliga anlag kommer oundvikligen att straffas hårt för sina gärningar.
Den som är född att stjäla, är också född att hängas.— Den som har brottsliga anlag kommer oundvikligen att straffas hårt för sina gärningar.
Den som är fri från synd skall kasta första stenen.Martling (2001), p. 85— Ingen är utan fel, så ingen har rätt att döma andra. Från Bibeln, Jesus försvar av en kvinna anklaga
Den som är fri från synd skall kasta första stenen.Martling (2001), p. 85— Ingen är utan fel, så ingen har rätt att döma andra. Från Bibeln, Jesus försvar av en kvinna anklaga
Den som är slagen till en slant, blir aldrig en dukat.— Den som föds med begränsade förutsättningar eller låg karaktär kan inte förändra sin grundläggande n
Den som är slagen till en slant, blir aldrig en dukat.— Den som föds med begränsade förutsättningar eller låg karaktär kan inte förändra sin grundläggande n
Den som artar till nässlan, bränner tidigt.— Den som har dåliga anlag visar det tidigt — precis som nässlan bränner redan som liten planta.
Den som är väl död, har ock väl levat.— Den som dör lugnt och utan ånger har levt ett gott och meningsfullt liv.
Den som är väl död, har ock väl levat.— Den som dör lugnt och utan ånger har levt ett gott och meningsfullt liv.
Den som är van att ljuga, kan man ej heller tro, när han talar sanning.— En lögnare förlorar trovärdighet — även när han faktiskt talar sanning tror ingen på honom.
Den som är van att ljuga, kan man ej heller tro, när han talar sanning.— En lögnare förlorar trovärdighet — även när han faktiskt talar sanning tror ingen på honom.
Den som äter med vargarna, måste tjuta med dem.— Anpassar man sig till sitt sällskap tvingas man följa deras beteende, även om det strider mot ens eg
Den som äter med vargarna, måste tjuta med dem.— Anpassar man sig till sitt sällskap tvingas man följa deras beteende, även om det strider mot ens eg
Den som bär eld i barmen, bränner sig.— Den som leker med farliga saker eller håller något skadligt nära inpå sig riskerar att skada sig sjä
Den som bär eld i barmen, bränner sig.— Den som leker med farliga saker eller håller något skadligt nära inpå sig riskerar att skada sig sjä
Den som betalar sin skuld, förbättrar sitt gods.— Att betala sina skulder stärker din ekonomiska ställning och ditt anseende — du äger mer när du är s
Den som bitit huvudet av skammen, skäms inte mer.— Den som en gång övervunnit sin skam och gjort något skamligt, slutar bry sig om vad andra tycker.
Den som blygs att fråga, skäms vid att lära.— Att vara för stolt för att ställa frågor leder till okunnighet — fråga hellre och lär dig än att låt
den som börjar med en knappnål slutar med en silverskål— en liten snattare blir med tiden en stor tjuv
den som börjar med en knappnål slutar med en silverskål— en liten snattare blir med tiden en stor tjuv
den som börjar med en knappnål slutar med en silverskål— en liten snattare blir med tiden en stor tjuv
Den som börjar med mycket, slutar oftast med ingenting.— Att ta sig an för mycket på en gång leder till att man inte fullföljer något och till slut åstadkomm
Den som börjar med mycket, slutar oftast med ingenting.— Att ta sig an för mycket på en gång leder till att man inte fullföljer något och till slut åstadkomm
Den som bygger hus vid allmänna landsvägen, får många byggmästare.— Den som gör något offentligt får ovälkomna råd och synpunkter från alla håll — alla vill lägga sig i
Den som bygger hus vid allmänna landsvägen, får många byggmästare.— Den som gör något offentligt får ovälkomna råd och synpunkter från alla håll — alla vill lägga sig i
Den som bygger sitt hus med andras skada, samlar sten till sin grav.— Att skaffa sig fördelar på andras bekostnad leder till sitt eget fördärv — orättfärdighet straffar t
Den som bygger sitt hus med andras skada, samlar sten till sin grav.— Att skaffa sig fördelar på andras bekostnad leder till sitt eget fördärv — orättfärdighet straffar t
Den som ej går framåt, går tillbaka.— Stillastående är inte neutralt — utan aktiv utveckling och framsteg förfaller man, förlorar mark och
Den som ej går framåt, går tillbaka.— Stillastående är inte neutralt — utan aktiv utveckling och framsteg förfaller man, förlorar mark och
Den som ej gråter sin vän varm, får visserligen sörja honom kall.— Visa uppskattning och kärlek till vänner medan de lever — annars sörjer du dem bara när de är döda o
Den som ej gråter sin vän varm, får visserligen sörja honom kall.— Visa uppskattning och kärlek till vänner medan de lever — annars sörjer du dem bara när de är döda o
Den som ej har mer än ett öga, är rädd om det.— Den som bara har lite kvar av något värdefullt, värnar desto mer om det.
Den som ej har sporrar, han rider med spö.— Den som saknar rätt verktyg får klara sig med sämre alternativ för att nå sitt mål.
Den som ej står till att råda, står ej heller till att hjälpa.— Den som vägrar ta emot råd kan inte heller hjälpas — motvilja mot vägledning omöjliggör all hjälp.
Den som en gång stulit, får alltid heta tjuv.— En persons dåliga handlingar förföljer dem för alltid — ett dåligt rykte är svårt att skaka av sig.
Den som far skyldig bort, kommer ock skyldig åter.— Den som lämnar med olösta skulder eller problem löser dem inte genom att resa bort — problemen finns
Den som flyger för nära solen, sveder vingarna.— Att vara alltför djärv eller övermodig leder till sitt eget fall — precis som Ikaros i den grekiska
Den som föder hönan, bör också ha äggen.— Den som investerar arbete och resurser i något har också rätt att ta del av vinsterna och utbytet.
Den som föder sig av träta, arbetar på djävulens verkstad.— Att leva för gräl och konflikter är att tjäna det onda — bråk skapar skada och gynnar ingen utom djä
Den som följer hopen, har många stallbröder.— Följer man strömmen och anpassar sig till mängden, får man många likasinnade sällskap — men kanske p
Den som försmår det lilla, får intet av det stora.— Den som avvisar eller föraktar något litet och obetydligt, kommer inte heller att få något stort och
Den som först kommer till kvarnen, får först mala.— Den som agerar snabbt och tidigt får fördelar framför dem som dröjer. Motsvarar "först till kvarn" e
Den som försummar tiden, blir försummad av tiden.— Slösar du bort din tid utnyttjar du inte möjligheterna som ges, och livet går förbi utan att du hinn
Den som gapar efter mycket, mister ofta hela stycket.— Försöker man få allt på en gång riskerar man att förlora vad man redan har. Nöj dig med lagom.
Den som går för vars mans dörr och säger sanning, får en sönderslagen panna.— Att alltid tala sanning öppet för alla leder till problem — folk vill inte höra sanningen och straff
Den som går i borgen, går i sorgen.— Att gå i borgen (garantera någons skuld) innebär stor risk — man riskerar att själv drabbas ekonomis
Den som går långsamt, går säkert.— Noggrannhet och försiktighet ger bättre resultat än att hasta fram — hellre långsamt och rätt än sna
Den som gärna vill röra i andras grytor, sveder ofta sin egen gråt.— Den som blandar sig i andras angelägenheter riskerar att orsaka sig själv skada eller lidande.
Den som gärna vill röra i andras grytor, sveder ofta sin egen gråt.— Den som blandar sig i andras angelägenheter riskerar att orsaka sig själv skada eller lidande.
Den som gärna vill slåss, får alltid något att plåstra.— Den som söker bråk och konflikter skadar sig alltid själv — aggressivitet leder oundvikligen till eg
Den som gärna vill slåss, får alltid något att plåstra.— Den som söker bråk och konflikter skadar sig alltid själv — aggressivitet leder oundvikligen till eg
Den som ger av givet, ler Gud åt.— Att ge bort något man själv fått i gåva är inte generositet — det är hån mot Gud och sann givmildhet
Den som ger av givet, ler Gud åt.— Att ge bort något man själv fått i gåva är inte generositet — det är hån mot Gud och sann givmildhet
Den som ger sig in i leken, får leken tåla.Ström (1981), p. 255— Accepterar du att delta i något, måste du också acceptera dess konsekvenser och risker.
Den som ger sig in i leken, får leken tåla.Ström (1981), p. 255— Accepterar du att delta i något, måste du också acceptera dess konsekvenser och risker.
Den som ger silver och guld, honom bliver kvinnan huld.— Kvinnor gynnar den man som är frikostig med gåvor och pengar — rikedom köper tillgivenhet.
Den som ger silver och guld, honom bliver kvinnan huld.— Kvinnor gynnar den man som är frikostig med gåvor och pengar — rikedom köper tillgivenhet.
Den som ger tills han tigger, bör ha stryk tills han ligger.— Överdrivet givmild person som ger bort allt tills han själv blir utfattig och måste tigga handlar du
Den som ger tills han tigger, bör ha stryk tills han ligger.— Överdrivet givmild person som ger bort allt tills han själv blir utfattig och måste tigga handlar du
Den som glömmer att slå knut på tråden, gör månget styng förgäves.— Glömmer man säkra sitt arbete i slutet, går hela ansträngningen förlorad — avslutningen är lika vikt
Den som glömmer att slå knut på tråden, gör månget styng förgäves.— Glömmer man säkra sitt arbete i slutet, går hela ansträngningen förlorad — avslutningen är lika vikt
Den som gör allt vad honom behagar, måste ofta lida vad honom icke behagar.— Att följa sina lustar utan självkontroll leder till obehagliga konsekvenser — njutning och lidande h
Den som gör sig själv till får, blir av vargar uppäten.— Den som uppträder svagt eller naivt blir lätt utnyttjad och skadad av hänsynslösa människor.
Den som gör vad han kan, gör lika mycket som påven i Rom.— Att göra sitt bästa räcker — ingen kan kräva mer av dig än din fulla förmåga, oavsett din ställning.
Den som gräver en grop åt andra faller ofta själv däri.Bengtsson (1957), p. 36— Den som planerar skada för andra riskerar att själv drabbas av sina egna onda avsikter.
Den som gräver en grop åt andra faller ofta själv däri.Bengtsson (1957), p. 36— Den som planerar skada för andra riskerar att själv drabbas av sina egna onda avsikter.
Den som gräver grop åt andra, faller själv däruti.— Den som planerar att skada eller lura andra riskerar att drabbas av samma öde själv. Onda planer slå
Den som gräver grop åt andra, faller själv däruti.— Den som planerar att skada eller lura andra riskerar att drabbas av samma öde själv. Onda planer slå
Den som håller, är ej bättre än den som slår.— Den som hjälper eller möjliggör ett brott är lika skyldig som den som faktiskt utför det.
Den som håller, är ej bättre än den som slår.— Den som hjälper eller möjliggör ett brott är lika skyldig som den som faktiskt utför det.
den som håller sig god vän med alla är inte vän med någon— man har inga vänner om man inte orkar säga ifrån och stå på sig och sätta sunda gränser
Den som håller stegen, är lika god med tjuven.— Den som hjälper en tjuv att begå ett brott är lika skyldig som tjuven själv.
Den som håller stegen, är lika god med tjuven.— Den som hjälper en tjuv att begå ett brott är lika skyldig som tjuven själv.
Den som har biskopen till morbror, kommer lätt fram i världen.— Att ha inflytelserika släktingar eller kontakter öppnar dörrar och ger fördelar som andra saknar — n
Den som har en stor mun, bör ha en stark rygg.— Den som skryter eller talar stort måste vara beredd att stå för sina ord och klara av konsekvenserna
Den som har en styvmor har också en styvfar.— Olyckor och problem kommer sällan ensamma — har man ett bekymmer finns ofta flera till.
Den som har en vacker syster, får nog en svåger.— Har man en vacker syster lockar hon friare, och man kommer oundvikligen att få en svåger.
Den som har korset i handen, signar sig först själv.— Den som har makt eller tillgång till resurser utnyttjar det för egen fördel innan andra får ta del a
Den som har många järn i elden, bränner några.— Att ha för många projekt igång samtidigt leder oundvikligen till att några misslyckas eller försumma
Den som har många järn i elden, bränner några.— Att ha för många projekt igång samtidigt leder oundvikligen till att några misslyckas eller försumma
Den som har maten på bordet och går hungrig därifrån, får skylla sig själv.— Har man tillgång till det man behöver men inte utnyttjar möjligheten, är det ens eget fel om man lid
Den som har mera fett, än han behöver, kaste somt i kålen.— Den som har överflöd bör dela med sig till dem som har det sämre ställt.
Den som har mera fett, än han behöver, kaste somt i kålen.— Den som har överflöd bör dela med sig till dem som har det sämre ställt.
Den som har penningen till sin Gud, gör sig själv till slav under sin dräng.— Den som sätter pengar före allt annat blir i praktiken styrd av dem och förlorar sin frihet och värd
Den som har penningen till sin Gud, gör sig själv till slav under sin dräng.— Den som sätter pengar före allt annat blir i praktiken styrd av dem och förlorar sin frihet och värd
Den som har råd, steker fläsk och låter den fattige doppa.— Den rike njuter av det bästa, medan den fattige nöjer sig med smulorna. Rikedom ger privilegier som
Den som har råd, steker fläsk och låter den fattige doppa.— Den rike njuter av det bästa, medan den fattige nöjer sig med smulorna. Rikedom ger privilegier som
Den som ingenstädes far, saknas inte hemma.— Den som aldrig ger sig ut i världen gör ingen nytta och lämnar inget avtryck — ingen märker om man s
Den som ingenstädes far, saknas inte hemma.— Den som aldrig ger sig ut i världen gör ingen nytta och lämnar inget avtryck — ingen märker om man s
Den som ingenting vet, om ingenting tvistar.— Okunnighet skyddar från konflikter — den som inte vet något har inget att argumentera om och slipper
Den som inte har en skilling lika kär som en daler, blir aldrig rik.— Den som inte värdesätter små summor lika högt som stora, kommer aldrig att bygga upp en förmögenhet.
Den som inte har pengar i pungen, bör ha goda ord på tungan.— Saknar du pengar, bör du kompensera med vänlighet och artighet — goda ord kan öppna dörrar som penga
Den som inte kan sova, bör gå i kyrkan (där det är lätt att somna).— Ironisk visa att kyrkobesök och predikningar är så tråkiga att till och med sömnlösa somnar där.
Den som inte lyder mor, får lyda styvmor.— Lyder du inte dem som är snälla mot dig, tvingas du lyda någon strängare och sämre.
Den som inte ser upp med ögonen, får se upp med pungen.— Den som är oaktsam och inte håller ögonen öppna får betala för sin slarv — oförsiktighet kostar peng
Den som inte tager vara på styvern, får ingen daler.— Den som inte sparar på de små pengarna kommer aldrig att ha stora summor — småsparande bygger förmög
Den som inte unnar sig själv gott, unnar heller ingen annan.— Den som är snål eller sträng mot sig själv brukar också vara det mot andra — självkärlek speglar sig
Den som inte vill arbeta i värmen, får hungra i kölden.— Den som vägrar jobba när det finns möjlighet drabbas av fattigdom och brist när det är svårt att för
Den som inte vill låta sig råda, står heller inte att hjälpa.— Den som vägrar ta emot råd kan inte heller räkna med hjälp när det går fel.
Den som inte vill låta sig råda, står heller inte att hjälpa.— Den som vägrar ta emot råd kan inte heller räkna med hjälp när det går fel.
Den som inte vill lyda far och mor, får lyda trumman.— Den som vägrar följa föräldrarnas råd tvingas in i militärtjänst och lyda order där — lydnad är ound
Den som inte vill lyda far och mor, får lyda trumman.— Den som vägrar följa föräldrarnas råd tvingas in i militärtjänst och lyda order där — lydnad är ound
Den som i sitt femtionde år äktar en ung hustru, han bjuder döden till gäst.— En äldre man som gifter sig med en ung kvinna riskerar sin hälsa och påskyndar sin egen död.
Den som i sitt femtionde år äktar en ung hustru, han bjuder döden till gäst.— En äldre man som gifter sig med en ung kvinna riskerar sin hälsa och påskyndar sin egen död.
Den som i ungdomen förstör fågelbon, antänder byar i ålderdomen.— Smågrym i unga år leder till grov ondska som vuxen — tidig hänsynslöshet mot djur och natur varslar
Den som i ungdomen förstör fågelbon, antänder byar i ålderdomen.— Smågrym i unga år leder till grov ondska som vuxen — tidig hänsynslöshet mot djur och natur varslar
Den som kan styra sin tunga, bevarar också sitt skinn.— Att hålla tyst och inte säga för mycket skyddar en från problem och fiender.
Den som kan väl se genom finger, behöver inga glasögon.— Den som är skicklig på att blunda för fel och brister behöver inte skärpa sin blick eller vara alltf
Den som klandrar arbetet, lastar också mästaren.— Kritiserar man ett verk kritiserar man även dess skapare — arbete och mästare är oskiljaktiga.
Den som kliver högt, faller djupt.— Den som är arrogant eller strävar för högt riskerar ett hårt fall — både bildligt och bokstavligt. H
den söm kommer först te' kvarna får 'n första malä— den som kommer först får fördelarna eller belöningarna
den som kommer först till kvarnen, får först mala— den som kommer först får fördelarna eller belöningarna
Den som kommer först till kvarnen, får först mala.— Den som agerar snabbt och tidigt har fördelar. Prioritet ges åt den som är först på plats eller tar
Den som kommer i valet, kommer i kvalet.— Fler valmöjligheter leder till svårare beslut — att ha alternativ innebär också besväret att välja m
Den som kommer sist till kvarnen, får också mala.— Även den som kommer sist får sin tur — ingen behöver oroa sig för att missa sin möjlighet bara för a
Den som kommer vid tjära, blir nedsmord därav.— Umgås man med dåligt sällskap eller sysslar med skumma saker, riskerar man att själv bli smutsad ell
Den som kryper emellan barken och trädet, blir snart klämd.— Den som lägger sig i andras konflikter riskerar att hamna i kläm och drabbas av konsekvenserna själv
Den som kryper, kommer också fram.— Även den som rör sig långsamt eller ödmjukt når till slut sitt mål — tålamod och uthållighet lönar s
Den som lägger sig i draf, blir uppäten av svin.— Blandar man sig i skräp eller dåligt sällskap, får man ta konsekvenserna — man behandlas som man upp
Den som lägger sig i draf, blir uppäten av svin.— Blandar man sig i skräp eller dåligt sällskap, får man ta konsekvenserna — man behandlas som man upp
Den som lånar, gör väl; den som betalar, gör bättre.— Att låna är hederligt, men att betala tillbaka skulden är ännu mer hedersamt och visar god karaktär.
Den som lånar, gör väl; den som betalar, gör bättre.— Att låna är hederligt, men att betala tillbaka skulden är ännu mer hedersamt och visar god karaktär.
Den som längst står, vinner platsen.— Den som är mest uthållig och tålmodig vinner till slut det han eftersträvar.
Den som längst står, vinner platsen.— Den som är mest uthållig och tålmodig vinner till slut det han eftersträvar.
Den som låter andra se i sina kort, tappar spelet.— Avslöjar man sina planer eller hemligheter för andra riskerar man att förlora fördelen och misslycka
Den som låter andra se i sina kort, tappar spelet.— Avslöjar man sina planer eller hemligheter för andra riskerar man att förlora fördelen och misslycka
Den som låter locka sig att stjäla, blir trugad att hänga.— Små brott leder till stora straff — den som börjar med stöld riskerar att hamna i ännu värre situati
Den som låter locka sig att stjäla, blir trugad att hänga.— Små brott leder till stora straff — den som börjar med stöld riskerar att hamna i ännu värre situati
Den som lätt blir yr i huvudet, bör inte kliva högt.— Den som inte klarar press eller svindel bör undvika situationer som kräver det — känn dina begränsni
Den som lätt blir yr i huvudet, bör inte kliva högt.— Den som inte klarar press eller svindel bör undvika situationer som kräver det — känn dina begränsni
Den som leker med elden, bränner sig slutligen.— Den som tar onödiga risker eller beter sig hänsynslöst kommer förr eller senare att drabbas av konse
den som lever får se— tiden viser om något var vettigt eller korrekt
Den som lever, får se.— Framtiden är oviss — man kan inte förutsäga vad som kommer att hända, utan får vänta och se hur det
Den som lever, får se.— Framtiden är oviss — man kan inte förutsäga vad som kommer att hända, utan får vänta och se hur det
Den som lever i galopp, får rida i trav till helvetet.— Den som lever hänsynslöst och i rus får ändå sin straff — vägen till fördärvet är oundviklig, om än
Den som lever i galopp, får rida i trav till helvetet.— Den som lever hänsynslöst och i rus får ändå sin straff — vägen till fördärvet är oundviklig, om än
Den som ligger omkull, springer var man över.— Den som är svag eller i underläge blir utnyttjad och trampad på av andra.
Den som ljuger i ett, blir misstrodd i allt.— En enda lögn räcker för att förstöra förtroendet helt — den som ljugit en gång tros inte längre ens
Den som ljuger i ett, blir misstrodd i allt.— En enda lögn räcker för att förstöra förtroendet helt — den som ljugit en gång tros inte längre ens
Den som många vill bjuda, måste mycket sjuda.— Den som är populär och har många gäster måste lägga ner mycket arbete och resurser på att ta hand om
Den som många vill bjuda, måste mycket sjuda.— Den som är populär och har många gäster måste lägga ner mycket arbete och resurser på att ta hand om
Den som minst söker äran, får henne ofta först.— Ödmjuka personer som inte jagar beröm och erkännande brukar ändå få det — äran kommer till dem som i
Den som missgår, honom missbjudes.— Den som redan har det svårt eller misslyckas behandlas också dåligt av andra — olycka lockar till si
Den som missgår, honom missbjudes.— Den som redan har det svårt eller misslyckas behandlas också dåligt av andra — olycka lockar till si
Den som mycket håller av sig själv, honom håller ingen av.— Självgoda och egocentriska personer som älskar sig själva för mycket blir omtyckta av ingen — självk
Den som mycket håller av sig själv, honom håller ingen av.— Självgoda och egocentriska personer som älskar sig själva för mycket blir omtyckta av ingen — självk
Den som något har, får nog bli i laget.— Den som redan äger något, hur litet det än är, har alltid en fördel och bör värna om det de har. Ord
Den som när sig med förhoppningar, löper fara att dö av hunger.— Enbart hopp och drömmar räcker inte — utan konkret handling och resurser riskerar man att misslyckas
Den som när sig med förhoppningar, löper fara att dö av hunger.— Enbart hopp och drömmar räcker inte — utan konkret handling och resurser riskerar man att misslyckas
Den som njutit det söta, må njuta det sura också.— Den som fått uppleva det goda i livet måste också acceptera det svåra — man kan inte välja bara det
Den som njutit det söta, må njuta det sura också.— Den som fått uppleva det goda i livet måste också acceptera det svåra — man kan inte välja bara det
Den som pratar mycket, ljuger även mycket.— Den som talar mycket riskerar att säga osanningar — mycket prat ökar risken för överdrifter och lögn
Den som predikar sanning, talar grekiska.— Sanning är svår att förstå eller acceptera — den som talar sanning uppfattas som obegriplig av de fl
Den som rätt skriftar, blir ock rätt avlöst.— Den som bekänner sina synder ärligt och fullständigt får också full förlåtelse — ärlighet i plikten
Den som rätt skriftar, blir ock rätt avlöst.— Den som bekänner sina synder ärligt och fullständigt får också full förlåtelse — ärlighet i plikten
Den som rosen vill plocka, får ej rädas för taggarna.— Vill man nå något vackert eller värdefullt måste man vara beredd att möta svårigheter och uppoffring
Den som säger allt vad han vet, han lär ock säga vad han inte vet.— Den som pratar för mycket och delar med sig av allt, riskerar att börja hitta på eller överdriva bor
Den som säger allt vad han vet, han lär ock säga vad han inte vet.— Den som pratar för mycket och delar med sig av allt, riskerar att börja hitta på eller överdriva bor
Den som säger allt vad han vill, får ofta höra vad han inte vill.— Talar man utan filter riskerar man att få hård och obehaglig kritik tillbaka.
Den som säger allt vad han vill, får ofta höra vad han inte vill.— Talar man utan filter riskerar man att få hård och obehaglig kritik tillbaka.
Den som sår ärter på landsvägen, får ej många skidor in i ladan.— Sår man slarvigt eller på fel ställe får man ingen skörd — dåligt arbete ger dåligt resultat.
Den som sår ärter på landsvägen, får ej många skidor in i ladan.— Sår man slarvigt eller på fel ställe får man ingen skörd — dåligt arbete ger dåligt resultat.
Den som sår orättvisa, får skörda hat och hämnd.— Orättvist beteende leder till att andra reagerar med hat och vilja till hämnd — man får tillbaka det
Den som sår orättvisa, får skörda hat och hämnd.— Orättvist beteende leder till att andra reagerar med hat och vilja till hämnd — man får tillbaka det
Den som ser väl framför sig, kommer inte själv bakefter.— Den som planerar och tänker framåt undviker problem och hamnar inte på efterkälken.
Den som själv riktigt lärt, kan ock riktigt lära andra.— Djup egen kunskap är förutsättningen för att kunna förmedla och lära ut något till andra på ett bra
Den som skall till olyckan, må så gärna löpa som krypa.(Jfr. 2 Krön. 25— Om olyckan är oundviklig spelar det ingen roll hur fort eller långsamt man rör sig — ödet hinner ika
Den som skämmer sig själv, han ärar ingen annan.— Den som vanhedrar sig själv saknar också respekt för andra — självrespekt och respekt för omgivninge
Den som skär av sig näsan, skamfilar sitt ansikte.— Att skada någon annan av hämnd eller illvilja drabbar en själv hårdare — man skadar sig själv mer än
Den som slaktar kalven, uppföder ingen oxe.— Offrar man framtida möjligheter för kortsiktig vinning går man miste om större nytta på sikt.
Den som släpper tygeln, blir snart kastad ur sadeln.— Förlorar man kontrollen eller disciplinen tappar man snart makten och sin position.
Den som slår min hund, älskar mig icke.— Skadar någon det du älskar eller värnar om, visar den personen att den inte bryr sig om dig heller.
Den som söker, han finner.— Den som anstränger sig och letar efter något kommer till slut att hitta det. Ihärdighet lönar sig.
Den som söker, han finner.— Den som anstränger sig och letar efter något kommer till slut att hitta det. Ihärdighet lönar sig.
Den som sova vill, drager sparlakanen till.— Den som vill uppnå något måste själv skapa förutsättningarna för det — ta initiativet och agera istä
Den som sova vill, drager sparlakanen till.— Den som vill uppnå något måste själv skapa förutsättningarna för det — ta initiativet och agera istä
Den som sover med hundar, stiger upp med loppor.— Umgås man med dåligt sällskap får man dela deras problem och dåliga egenskaper.
Den som sover med hundar, stiger upp med loppor.— Umgås man med dåligt sällskap får man dela deras problem och dåliga egenskaper.
Den som sover, syndar icke.— Den som sover kan inte göra något fel eller ont — sömnen är ett tillstånd av oskuld och frihet från
Den som sover, syndar icke.— Den som sover kan inte göra något fel eller ont — sömnen är ett tillstånd av oskuld och frihet från
Den som sparar riset, älskar ej barnet.— Att inte bestraffa ett barn är ett tecken på bristande kärlek — disciplin anses vara en del av att v
Den som sparar riset, älskar ej barnet.— Att inte bestraffa ett barn är ett tecken på bristande kärlek — disciplin anses vara en del av att v
Den som sparar riset, älskar ej barnet.— Att inte bestraffa ett barn är ett tecken på bristande kärlek — disciplin anses vara en del av att v
Den som spar han har.Stolpe (1987), p. 38— Att spara och hushålla med resurser lönar sig — den som inte slösar har alltid något kvar när det be
Den som spar han har.Stolpe (1987), p. 38— Att spara och hushålla med resurser lönar sig — den som inte slösar har alltid något kvar när det be
Den som strider med lögnens vapen, har en sjuk sak att försvara.— Den som ljuger för att vinna en argumentation avslöjar att hans sak är svag eller orättfärdig — sann
Den som strider med lögnens vapen, har en sjuk sak att försvara.— Den som ljuger för att vinna en argumentation avslöjar att hans sak är svag eller orättfärdig — sann
Den som stulit en gång, är en tjuv.— Den som begått ett brott, även en enda gång, betraktas som kriminell — förflutna handlingar stämplar
Den som stulit en gång, är en tjuv.— Den som begått ett brott, även en enda gång, betraktas som kriminell — förflutna handlingar stämplar
Den som tager barnet vid handen, tager modern vid hjärtat.— Visar du omsorg om någons barn vinner du moderns kärlek och förtroende.
Den som tager en änka, får bord och bänka’, men mycket att tänka.— Att gifta sig med en änka ger materiella fördelar (möbler, hushåll), men också bekymmer och komplika
Den som tager gåvor, säljer sin frihet.— Att ta emot gåvor skapar beroende och förpliktelser — man offrar sin självständighet och kan inte lä
Den som tager herrar till stalldrängar, får brutna hästar och söndriga sadlar.— Anlitar man fel personer för ett arbete — de som saknar rätt inställning eller kompetens — blir resu
Den som tager trollet för guldet, behåller trollet, när borta är guldet.— Tar man något falskt eller bedrägligt för äkta värde, sitter man kvar med bedrägeriet när det verkli
Den som tagit hin i båten, får ock föra honom i land.— Den som börjat med något problematiskt måste också ta konsekvenserna och fullfölja det till slutet.
Den som tål det onda, främjar det ock.— Den som accepterar eller tolererar något ont utan att protestera bidrar indirekt till att det fortsä
Den som tål det onda, främjar det ock.— Den som accepterar eller tolererar något ont utan att protestera bidrar indirekt till att det fortsä
Den som tar köttet, får också ta benen.— Tar man det goda, måste man också acceptera det mindre behagliga som följer med — man kan inte välja
Den som tiger, förtalar sig ej.— Tystnad skyddar mot att säga något dumt eller kränkande — den som håller tyst riskerar inte att tala
Den som tiger, han samtycker.— Tystnad tolkas som godkännande — den som inte protesterar anses hålla med.
Den som tingar spelmannen, skall ock betala honom.— Den som beställer en tjänst är skyldig att betala för den — man kan inte begära arbete utan att ersä
Den som tjänar på nåder, han lönas med barmhärtighet.— Arbetar man utan ordentliga villkor och förlitar sig på arbetsgivarens välvilja, får man bara medlid
Den som träter med matmodern, finner det igen på fatet.— Grälar man med den som lagar maten, riskerar man att straffas genom sämre eller mindre mat på tallri
Den som träter med matmodern, finner det igen på fatet.— Grälar man med den som lagar maten, riskerar man att straffas genom sämre eller mindre mat på tallri
Den som tvivlar att Gud är, kan även tvivla om solen finnes.— Den som ifrågasätter det mest självklara — Guds existens — kan lika gärna tvivla på allt uppenbart,
Den som tvivlar att Gud är, kan även tvivla om solen finnes.— Den som ifrågasätter det mest självklara — Guds existens — kan lika gärna tvivla på allt uppenbart,
Den som utsår dygd, han uppskär ett gott namn.— Den som lever dygdigt och handlar rätt vinner ett gott rykte och respekt från andra.
Den som vågar, han vinner.— Mod och risktagande lönar sig — den som inte är rädd för att försöka har störst chans att lyckas.
Den som vågar, han vinner.— Mod och risktagande lönar sig — den som inte är rädd för att försöka har störst chans att lyckas.
Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge.Ström (1981), p. 384— Tålamod lönar sig — det är värt att vänta på något bra, för väntan känns kortare när slutresultatet
Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge.Ström (1981), p. 384— Tålamod lönar sig — det är värt att vänta på något bra, för väntan känns kortare när slutresultatet
Den som varit med i leken, bör även ha med av steken.— Den som deltog i ett riskfullt eller gemensamt företag har rätt att dela på vinsten eller utbytet.
Den som vill äta körsbär med de stora, kan lätt få kärnorna i synen.— Umgås man med mäktiga eller inflytelserika personer riskerar man att drabbas av deras nackdelar och
Den som vill äta körsbär med de stora, kan lätt få kärnorna i synen.— Umgås man med mäktiga eller inflytelserika personer riskerar man att drabbas av deras nackdelar och
Den som vill bedja ulven, bör ta hunden till hjälp.— Att hantera en farlig motståndare kräver hjälp av någon som känner dem inifrån — bekämpa liket med l
Den som vill begagna sig av elden, får även hålla röken till godo.— Vill man ha fördelarna av något, måste man också acceptera nackdelarna. Man kan inte plocka russinen
Den som vill ha äggen, får ej döda hönan.— Förstör inte det som ger dig nytta. Offra inte din långsiktiga inkomstkälla för kortsiktig vinning.
Den som vill ha äggen, får ej döda hönan.— Förstör inte det som ger dig nytta. Offra inte din långsiktiga inkomstkälla för kortsiktig vinning.
Den som vill ha ägg, får tåla att hönsen kackla.— Vill man ha fördelarna av något, måste man acceptera de olägenheter som följer med.
Den som vill ha ägg, får tåla att hönsen kackla.— Vill man ha fördelarna av något, måste man acceptera de olägenheter som följer med.
Den som vill ha dottern, får hålla sig väl med modern.— För att vinna någons gunst måste man även hålla sig väl med de närstående som har inflytande över pe
Den som vill ha en stut att predika, får vara nöjd om han kan lära honom böla.— Försök inte göra något storslaget av den som saknar förmåga — var nöjd med de blygsamma resultat som
Den som vill ha kärnan, måste först bita nöten.— För att nå det värdefulla målet måste man först ta sig igenom det svåra arbetet eller hindret som sk
Den som vill ha kärnan, måste först bita nöten.— För att nå det värdefulla målet måste man först ta sig igenom det svåra arbetet eller hindret som sk
Den som vill jaga andra, måste ock själv löpa.— Den som kräver något av andra måste själv vara beredd att göra detsamma. Kräv inte av andra det du i
Den som vill jaga andra, måste ock själv löpa.— Den som kräver något av andra måste själv vara beredd att göra detsamma. Kräv inte av andra det du i
Den som vill köpa allt vad han ser, får sälja allt vad han äger.— Varnar för girighet och konsumtionsbegär: den som köper allt han åtrår riskerar att ruinera sig och
Den som vill köpa allt vad han ser, får sälja allt vad han äger.— Varnar för girighet och konsumtionsbegär: den som köper allt han åtrår riskerar att ruinera sig och
Den som vill köpa korven av hunden, måste ge fläsk igen.— För att återfå något man förlorat måste man ofta betala mer än det ursprungligen var värt.
Den som vill köpa korven av hunden, måste ge fläsk igen.— För att återfå något man förlorat måste man ofta betala mer än det ursprungligen var värt.
Den som vill kyssa barn, får gå till vaggan.— Den som vill ha något måste söka upp det där det finns — man kan inte vänta på att det ska komma til
Den som vill kyssa barn, får gå till vaggan.— Den som vill ha något måste söka upp det där det finns — man kan inte vänta på att det ska komma til
Den som vill lära andra, bör ock själv något veta.— Man måste ha kunskap och kompetens själv innan man försöker undervisa eller vägleda andra.
Den som vill lära andra, bör ock själv något veta.— Man måste ha kunskap och kompetens själv innan man försöker undervisa eller vägleda andra.
Den som vill leva länge och väl, han äter och dricker med mått och skäl.— Måttlighet i mat och dryck leder till ett långt och hälsosamt liv.
Den som vill leva länge och väl, han äter och dricker med mått och skäl.— Måttlighet i mat och dryck leder till ett långt och hälsosamt liv.
Den som vill ljuga, bör ha gott minne.— Den som ljuger måste komma ihåg sina lögner för att inte avslöjas av motsägelser.
Den som vill ljuga, bör ha gott minne.— Den som ljuger måste komma ihåg sina lögner för att inte avslöjas av motsägelser.
Den som vill med njuta, bör ock med skjuta.— Den som vill dela på utbytet måste också delta i arbetet. Man kan inte njuta av frukterna utan att b
Den som vill med njuta, bör ock med skjuta.— Den som vill dela på utbytet måste också delta i arbetet. Man kan inte njuta av frukterna utan att b
Den som vill rivas med vargar, bör ha björnklor.— Vill du utmana farliga motståndare måste du själv vara tillräckligt stark och välrustad för kampen.
Den som vill rivas med vargar, bör ha björnklor.— Vill du utmana farliga motståndare måste du själv vara tillräckligt stark och välrustad för kampen.
Den som vill smeta igen alla munnar, skall ha mycket klister.— Det är omöjligt att tysta alla som pratar eller kritiserar — det finns alltid fler som talar.
Den som vill smeta igen alla munnar, skall ha mycket klister.— Det är omöjligt att tysta alla som pratar eller kritiserar — det finns alltid fler som talar.
Den som vill smeta igen alla munnar, skall ha mycket klister.— Det är omöjligt att tysta alla som pratar eller kritiserar — det finns alltid fler som talar.
Den som vill vinna intet, bör begära för mycket.— Den som kräver för mycket riskerar att få ingenting alls — överdrivna krav skrämmer bort motparten.
Den som vill vinna intet, bör begära för mycket.— Den som kräver för mycket riskerar att få ingenting alls — överdrivna krav skrämmer bort motparten.
Den som vill vinna intet, bör begära för mycket.— Den som kräver för mycket riskerar att få ingenting alls — överdrivna krav skrämmer bort motparten.
Den som vinet drack, må även tömma dräggen.— Den som njutit av det goda måste också acceptera de obehagliga konsekvenserna som följer med det.
Den som vinet drack, må även tömma dräggen.— Den som njutit av det goda måste också acceptera de obehagliga konsekvenserna som följer med det.
Den som vinet drack, må även tömma dräggen.— Den som njutit av det goda måste också acceptera de obehagliga konsekvenserna som följer med det.
Den som viskar han ljuger.Ström (1981), p. 60— Den som talar tyst och undvikande döljer något — hemlighetsmakeri signalerar oärlighet.
Den som viskar han ljuger.Ström (1981), p. 60— Den som talar tyst och undvikande döljer något — hemlighetsmakeri signalerar oärlighet.
Den som viskar han ljuger.Ström (1981), p. 60— Den som talar tyst och undvikande döljer något — hemlighetsmakeri signalerar oärlighet.
Den som vrede kan styra, vinner en fiende.— Att behärska sin vrede ger styrka nog att övervinna motståndare — självkontroll är ett kraftfullare
Den som vrede kan styra, vinner en fiende.— Att behärska sin vrede ger styrka nog att övervinna motståndare — självkontroll är ett kraftfullare
Den som vrede kan styra, vinner en fiende.— Att behärska sin vrede ger styrka nog att övervinna motståndare — självkontroll är ett kraftfullare
Den sorgen älskar, får alltid något att kvida över.— Den som gillar att klaga och vara olycklig hittar alltid nya anledningar till det — sorg och gnäll ä
Den sorgen älskar, får alltid något att kvida över.— Den som gillar att klaga och vara olycklig hittar alltid nya anledningar till det — sorg och gnäll ä
Den spelar ej illa, som vinner sin insats.— Resultatet avgör bedömningen — den som lyckas och vinner kan inte kritiseras för sitt tillvägagångss
Den spelar ej illa, som vinner sin insats.— Resultatet avgör bedömningen — den som lyckas och vinner kan inte kritiseras för sitt tillvägagångss
Den spiken drog, sa’ timmerman’ när han stoppa’ honom i fickan.— Något visade sig vara användbart eller lönsamt — man hittade nytta i något till synes obetydligt och
Den spiken drog, sa’ timmerman’ när han stoppa’ honom i fickan.— Något visade sig vara användbart eller lönsamt — man hittade nytta i något till synes obetydligt och
Den spiken drog, sa’ timmerman’ när han stoppa’ honom i fickan.— Något visade sig vara användbart eller lönsamt — man hittade nytta i något till synes obetydligt och
Den spik som sticker ut blir slagen.Kriss (2008)— Den som sticker ut eller avviker från normen straffas — konformitet belönas, avvikelse bestraffas.
Den spik som sticker ut blir slagen.Kriss (2008)— Den som sticker ut eller avviker från normen straffas — konformitet belönas, avvikelse bestraffas.
Den spik som sticker ut blir slagen.Kriss (2008)— Den som sticker ut eller avviker från normen straffas — konformitet belönas, avvikelse bestraffas.
den springande punkten— det som är avgörande
den springande punkten— det som är avgörande
den springande punkten— det som är avgörande
den springande punkten— (idiomatiskt) det som är avgörande
den springande punkten— (idiomatiskt) det som är avgörande
den springande punkten— (idiomatiskt) det som är avgörande
den stora massan— folket i gemen, den stora allmänheten, de flesta människor
Den största seger någon kan vinna, är segern över sig själv.— Att besegra sina egna svagheter, begär och dåliga vanor är svårare och mer värdefullt än att vinna ö
Den största seger någon kan vinna, är segern över sig själv.— Att besegra sina egna svagheter, begär och dåliga vanor är svårare och mer värdefullt än att vinna ö
Den största seger någon kan vinna, är segern över sig själv.— Att besegra sina egna svagheter, begär och dåliga vanor är svårare och mer värdefullt än att vinna ö
Den styver man sparar, är lika så god som den man förtjänar.— Att spara en styver (litet mynt) är lika värdefullt som att tjäna en — sparsamhet är lika lönsamt so
Den styver man sparar, är lika så god som den man förtjänar.— Att spara en styver (litet mynt) är lika värdefullt som att tjäna en — sparsamhet är lika lönsamt so
Den svälter inte, som dyrt köper.— Att köpa dyrt och kvalitativt är lönsamt i längden — man förlorar inte på att investera i bra varor.
Den svälter inte, som dyrt köper.— Att köpa dyrt och kvalitativt är lönsamt i längden — man förlorar inte på att investera i bra varor.
Den svälter inte, som dyrt köper.— Att köpa dyrt och kvalitativt är lönsamt i längden — man förlorar inte på att investera i bra varor.
den tändande gnistan— den (till synes obetydliga) faktor som startar ett ödesdigert förlopp
den tändande gnistan— den (till synes obetydliga) faktor som startar ett ödesdigert förlopp
Den tid vinner, vinner allt.— Den som lyckas utnyttja eller vinna tid över andra har en avgörande fördel och kan uppnå framgång.
Den trätan »mitt och ditt» har skiljt mången ifrån sitt.— Tvister om ägande och gränser har fått många att förlora det de faktiskt ägde.
Den uppgående solen vördas mer, än den nedgående.— De som är på väg upp i makt eller framgång får mer respekt än de som är på väg ned.
Den väl sitter, han sitter, om han kan.— Den som har en bra position eller ställning försöker behålla den så länge det är möjligt.
Den väl sitter, han sitter, om han kan.— Den som har en bra position eller ställning försöker behålla den så länge det är möjligt.
Den väl smörjer, han åker lätt.— Mutor och gåvor underlättar framgång — den som betalar eller smickrar rätt personer når sina mål lät
Den väntar aldrig för länge, som väntar på något gott.— Tålmodigt väntande på något värdefullt upplevs inte som för länge — gott värt att vänta på.
Den vår Herre ger ett ämbete, ger han ock förmåga därtill.— Den som får ett uppdrag eller ansvar av Gud får också förmågan att klara av det.
Den vår Herre vill förgöra, honom slår han med blindhet.— Den som Gud vill straffa eller fördärva, berövar han först sitt sunda förnuft och omdöme.
Den vår Herre vill förgöra, honom slår han med blindhet.— Den som Gud vill straffa eller fördärva, berövar han först sitt sunda förnuft och omdöme.
Den vår Herre vill väl, honom står ej heller Sankt Per emot.— Den som Gud gynnar kan ingen hindra — inte ens himmelens portvakt Sankt Per kan stå i vägen.
Den vår Herre vill väl, honom står ej heller Sankt Per emot.— Den som Gud gynnar kan ingen hindra — inte ens himmelens portvakt Sankt Per kan stå i vägen.
Den vitt far, blir mycket var.— Den som reser mycket och ser världen skaffar sig erfarenhet och visdom.
Den vitt far, blir mycket var.— Den som reser mycket och ser världen skaffar sig erfarenhet och visdom.
de onämnbara— kalsonger eller trosor
De sämjas som hund och katt.— De kommer ständigt i konflikt och kan inte samarbeta — precis som en hund och katt som alltid bråkar
De sämjas som hund och katt.— De kommer ständigt i konflikt och kan inte samarbeta — precis som en hund och katt som alltid bråkar
De små tjuvarna hänger man upp, för de stora lyfter man på hatten.— Samhället straffar hårt de fattiga småbrottslingarna, medan mäktiga storskaliga bedragare slipper un
De små tjuvarna hänger man upp, för de stora lyfter man på hatten.— Samhället straffar hårt de fattiga småbrottslingarna, medan mäktiga storskaliga bedragare slipper un
De sova icke alla, som snarka.— Alla som ser ut att sova eller vara ouppmärksamma är det inte — vissa låtsas för att lyssna eller be
De sova icke alla, som snarka.— Alla som ser ut att sova eller vara ouppmärksamma är det inte — vissa låtsas för att lyssna eller be
dess värre— Används för att beklaga något negativt eller olyckligt; markerar att talaren önskar att förhållanden
De stora känna varann.— Mäktiga och inflytelserika personer känner varandra, eftersom de rör sig i samma kretsar.
De stora känna varann.— Mäktiga och inflytelserika personer känner varandra, eftersom de rör sig i samma kretsar.
det allseende ögat— (symbol för) Guds öga
Det angår också dig när det brinner i grannens vägg.Ström (1981), p. 142— Andras problem kan snabbt bli dina egna — ignorera inte din omgivnings svårigheter, för de kan drabb
Det anstår en illa att döma andra, då man är skyldig själv.— Den som själv har begått fel bör inte kritisera eller döma andra för liknande brister.
det ante mig— jag anade det, det hade jag på känn
det ante mig— jag anade det, det hade jag på känn
(det är) äkta vara— (det är) ingen förfalskning
Det är aldrig för sent.Forsberg (1972)— Man kan alltid börja om eller förändra något, oavsett hur gammal man är eller hur länge man väntat.
Det är aldrig för sent.Forsberg (1972)— Man kan alltid börja om eller förändra något, oavsett hur gammal man är eller hur länge man väntat.
(det är) alltid samma visa— (det är) på samma sätt som vanligt
(det är) alltid samma visa— (det är) på samma sätt som vanligt
Det är ändå litet, sa flickan, slog pigan med vispen.(Västerbotten) (SVO)— Även något litet kan göra skada — man ska inte underskatta det lilla för att det verkar oskyldigt.
Det är ändå litet, sa flickan, slog pigan med vispen.(Västerbotten) (SVO)— Även något litet kan göra skada — man ska inte underskatta det lilla för att det verkar oskyldigt.
(det är bara) på skoj— (det är) inte på allvar
(det är bara) på skoj— (det är) inte på allvar
(det är bara) toppen av isberget— (det är bara) den synliga delen
(det är bara) toppen av isberget— (det är bara) den synliga delen
Det är bäst att bita i det sura äpplet.(Ström)— Bäst att ta itu med något obehagligt eller svårt direkt, istället för att skjuta upp det.
Det är bäst att bita i det sura äpplet.(Ström)— Bäst att ta itu med något obehagligt eller svårt direkt, istället för att skjuta upp det.
(det är) bättre att stämma i bäcken än i ån— (det är) bättre att hindra eller stoppa ngt i tid
(det är) bättre att stämma i bäcken än i ån— (det är) bättre att hindra eller stoppa ngt i tid
Det är bra att vara liten, sa Wall, föll i papperskorgen.(Stockholm) (SVO)— Ironisk kommentar om att vara liten/obetydlig — den som skryter om sin litenhet riskerar att bli ign
Det är bra att vara liten, sa Wall, föll i papperskorgen.(Stockholm) (SVO)— Ironisk kommentar om att vara liten/obetydlig — den som skryter om sin litenhet riskerar att bli ign
Det är dåligt att drunkna på torra landet.— Att misslyckas eller hamna i allvarliga problem i situationer där faran borde vara obefintlig — att
Det är dåligt att drunkna på torra landet.— Att misslyckas eller hamna i allvarliga problem i situationer där faran borde vara obefintlig — att
det är där skon klämmer— det är det som är problemet
(det är) den gamla vanliga visan— (det är) på samma sätt som vanligt
(det är) den gamla vanliga visan— (det är) på samma sätt som vanligt
det är det enda raka— det är den enda förnuftiga eller möjliga lösningen
det är döden i grytan— det betyder en säker död
det är döden i grytan— det betyder en säker död
Det är don efter person.— Olika människor behöver olika verktyg och metoder — vad som passar en person passar inte nödvändigtv
Det är don efter person.— Olika människor behöver olika verktyg och metoder — vad som passar en person passar inte nödvändigtv
Det är dumt att förbinda foten, när huvudet' är sårat.— Åtgärda det viktigaste problemet först — det är meningslöst att sköta småsaker medan det allvarligas
Det är dumt att förbinda foten, när huvudet' är sårat.— Åtgärda det viktigaste problemet först — det är meningslöst att sköta småsaker medan det allvarligas
Det är ej alla kulor som träffa.— Inte alla försök lyckas — man kan inte förvänta sig att allt man gör ska bli rätt eller lyckat.
Det är ej alla kulor som träffa.— Inte alla försök lyckas — man kan inte förvänta sig att allt man gör ska bli rätt eller lyckat.
Det är ej gott i huse, där ingen är kuse, men hälften värre, där var och en är herre.— Utan ledarskap fungerar inget, men när alla vill bestämma blir det ännu värre kaos.
Det är ej gott i huse, där ingen är kuse, men hälften värre, där var och en är herre.— Utan ledarskap fungerar inget, men när alla vill bestämma blir det ännu värre kaos.
Det är en dålig lycka som inte har två avundsmän.— Verklig framgång väcker alltid avund — lycka som ingen avundas är inte särskilt imponerande.
Det är en dålig lycka som inte har två avundsmän.— Verklig framgång väcker alltid avund — lycka som ingen avundas är inte särskilt imponerande.
det är en fnurra på tråden (mellan dem)— (de) är osams
det är en fnurra på tråden (mellan dem)— (de) är osams
Det är en hund att föda sig, sa käringen om vargungen.(Norrland) (SVO)— Att försörja sig är svårt och mödosamt — även den starkaste varelse kämpar för sin överlevnad.
Det är en hund att föda sig, sa käringen om vargungen.(Norrland) (SVO)— Att försörja sig är svårt och mödosamt — även den starkaste varelse kämpar för sin överlevnad.
Det är en mager stek som ingenting dryper av.— En så snål eller fattig person att ingenting överskott finns att dela med sig av till andra.
Det är en mager stek som ingenting dryper av.— En så snål eller fattig person att ingenting överskott finns att dela med sig av till andra.
det är få förunnat— (stelnat uttryck) få har turen att, få förunnas med
(det är) fara (p)å färde— ngt farligt håller på att ske
det är fara värt— det finns risk för
det är fara värt att...— man kan frukta att...
det är fara värt att...— man kan frukta att...
Det är förgäves att laga gärdesgården, när grinden står öppen.— Meningslöst att åtgärda smådetaljer när huvudproblemet kvarstår olöst.
Det är förgäves att laga gärdesgården, när grinden står öppen.— Meningslöst att åtgärda smådetaljer när huvudproblemet kvarstår olöst.
Det är försent att lägga locket på brunnen, när barnet har drunknat.— Förebyggande åtgärder är meningslösa efter att olyckan redan skett — man borde ha agerat innan katas
Det är försent att lägga locket på brunnen, när barnet har drunknat.— Förebyggande åtgärder är meningslösa efter att olyckan redan skett — man borde ha agerat innan katas
Det är försent att stänga buren, när fågeln är utflugen.— När skadan redan är skedd hjälper det inte att vidta försiktighetsåtgärder — det är för sent att age
Det är försent att stänga buren, när fågeln är utflugen.— När skadan redan är skedd hjälper det inte att vidta försiktighetsåtgärder — det är för sent att age
Det är förtjänsten man lever av.— Man lever inte på inkomsten utan på vad som återstår efter utgifterna — vinsten är det som räknas.
Det är förtjänsten man lever av.— Man lever inte på inkomsten utan på vad som återstår efter utgifterna — vinsten är det som räknas.
det är fråga om...— det rör sig om...
Det är gjort, som gjort är.— Det som redan har hänt kan inte ändras — acceptera det och gå vidare.
Det är gjort, som gjort är.— Det som redan har hänt kan inte ändras — acceptera det och gå vidare.
(det är) god natt med den/det— (det är) slut med den/det
(det är) god natt med den/det— (det är) slut med den/det
(det är) hipp som happ— (det är) likgiltigt
(det är) hipp som happ— (det är) likgiltigt
det är hög tid— det är nästan för sent
det är hög tid— det är nästan för sent
det är högt i tak (i partiet)— även avvikande åsikter får komma till uttryck (i partiet)
det är högt i tak (i partiet)— även avvikande åsikter får komma till uttryck (i partiet)
det är höjden!— det är alltför fräckt!
det är höljt i dunkel— det är helt okänt
det är höljt i dunkel— det är helt okänt
det är hugget som stucket— det är svårt att avgöra eller välja
det är hugget som stucket— det är svårt att avgöra eller välja
det är ingen fara på taket— det finns ingen anledning till oro
det är ingen fara på taket— det finns ingen anledning till oro
Det är ingen konst att dansa, när lyckan är spelman.— När omständigheterna är gynnsamma är det lätt att lyckas — framgång kräver ingen skicklighet när lyc
Det är ingen konst att dansa, när lyckan är spelman.— När omständigheterna är gynnsamma är det lätt att lyckas — framgång kräver ingen skicklighet när lyc
det är ingen ko på isen— det är ingen överhängande brådska eller fara
det är ingen ko på isen— det är ingen överhängande brådska eller fara
Det är ingen ko på isen så länge ändan är på land.— Ingen fara så länge situationen går att rädda — problemet är inte akut förrän det är oåterkalleligt.
Det är ingen ko på isen så länge ändan är på land.— Ingen fara så länge situationen går att rädda — problemet är inte akut förrän det är oåterkalleligt.
det är ingen ko på isen så länge stjärten är i land— ingen problemer; ingen fare
det är ingenting med (henne)— (hon) duger inte till ngt
det är ingenting med (henne)— (hon) duger inte till ngt
det är inget att stå efter— det är inget att önska
det är inget att stå efter— det är inget att önska
det är inte allom givet att...— alla kan inte...
det är inte allom givet att...— alla kan inte...
Det är inte allt gods, man skall vinna på.— Inte allt man äger eller besitter bör utnyttjas för vinning — en varning mot girighet och övertro på
Det är inte allt gods, man skall vinna på.— Inte allt man äger eller besitter bör utnyttjas för vinning — en varning mot girighet och övertro på
Det är inte allt gott för magen, som smakar sött i munnen.— Sådant som verkar lockande eller angenämt kan visa sig vara skadligt eller dåligt i längden.
Det är inte allt gott för magen, som smakar sött i munnen.— Sådant som verkar lockande eller angenämt kan visa sig vara skadligt eller dåligt i längden.
Det är inte allt guld, som glimmar.— Yttre glans garanterar inte verkligt värde — något som ser bra ut kan visa sig vara av sämre kvalite
Det är inte allt guld, som glimmar.— Yttre glans garanterar inte verkligt värde — något som ser bra ut kan visa sig vara av sämre kvalite
Det är inte allt krokigt, som rättas skall.— Inte allt som verkar fel eller skevt behöver korrigeras — en del saker är bäst att lämna som de är.
Det är inte allt krokigt, som rättas skall.— Inte allt som verkar fel eller skevt behöver korrigeras — en del saker är bäst att lämna som de är.
Det är inte allt latin, som ändas påus.— Inte allt som låter lärt eller imponerande är det i verkligheten — skenet bedrar.
Det är inte allt latin, som ändas påus.— Inte allt som låter lärt eller imponerande är det i verkligheten — skenet bedrar.
Det är inte allt slags trä, som duger till träskor.— Inte alla människor eller saker passar för alla uppgifter — man måste ha rätt egenskaper för rätt än
Det är inte allt slags trä, som duger till träskor.— Inte alla människor eller saker passar för alla uppgifter — man måste ha rätt egenskaper för rätt än
Det är inte allt spöken, som går i dotterns kammare.— Inte allt som smyger runt i en ung kvinnas rum är övernaturligt — det kan vara en hemlig beundrare m
Det är inte allt spöken, som går i dotterns kammare.— Inte allt som smyger runt i en ung kvinnas rum är övernaturligt — det kan vara en hemlig beundrare m
Det är inte borta, som man ger sin gris.— Det man ger till sina egna är inte bortkastat — det återkommer till en i någon form, som grisens mat
Det är inte borta, som man ger sin gris.— Det man ger till sina egna är inte bortkastat — det återkommer till en i någon form, som grisens mat
Det är inte ens fel när två träter.Ström (1981), p. 367— I en konflikt bär båda parter ansvar — ingen tvist uppstår utan att båda bidrar.
Det är inte ens fel när två träter.Ström (1981), p. 367— I en konflikt bär båda parter ansvar — ingen tvist uppstår utan att båda bidrar.
det är inte fy skam— det är inte att förakta
det är inte fy skam— det är inte att förakta
det är inte fyskam!— det är inte att förakta!
det är inte fyskam!— det är inte att förakta!
Det är inte givet, som den fattige förtjänar.— Livet är orättvist — den som arbetar hårt och behöver mest får inte alltid vad hen förtjänar.
Det är inte givet, som den fattige förtjänar.— Livet är orättvist — den som arbetar hårt och behöver mest får inte alltid vad hen förtjänar.
det är inte gott att...— det är inte lätt att...
det är inte gott att...— det är inte lätt att...
Det är inte gott att låna åt stora herrar.— Mäktiga personer betalar sällan tillbaka det de lånar, och man vågar inte kräva dem på skulden.
Det är inte gott att låna åt stora herrar.— Mäktiga personer betalar sällan tillbaka det de lånar, och man vågar inte kräva dem på skulden.
Det är inte gott tecken för kon, när hon kommer åkande.— När kon måste bäras eller köras istället för att gå själv, är hon troligen sjuk eller döende — ett d
Det är inte gott tecken för kon, när hon kommer åkande.— När kon måste bäras eller köras istället för att gå själv, är hon troligen sjuk eller döende — ett d
Det är inte här jag skall ruttna, sa gubben när han vilat sig på kyrkogården.(Halland) (SVO)— Man stannar inte längre än nödvändigt på ett ställe — man har mål och tänker röra sig vidare.
Det är inte här jag skall ruttna, sa gubben när han vilat sig på kyrkogården.(Halland) (SVO)— Man stannar inte längre än nödvändigt på ett ställe — man har mål och tänker röra sig vidare.
det är inte hela världen— det är inte så farligt
det är inte hela världen— det är inte så farligt
Det är inte jul mer än en gång om året.— Njut av det speciella när det väl inträffar — sällsynta tillfällen förtjänar att firas helhjärtat ut
Det är inte jul mer än en gång om året.— Njut av det speciella när det väl inträffar — sällsynta tillfällen förtjänar att firas helhjärtat ut
Det är inte kungsord allt, som drottning talar.— Inte allt som sägs av en i maktposition är tillförlitligt eller bindande, trots avsändarens höga stä
Det är inte kungsord allt, som drottning talar.— Inte allt som sägs av en i maktposition är tillförlitligt eller bindande, trots avsändarens höga stä
Det är inte långt emellan varven här, sa’ käringen, satt på kvarnstenen.— Saker händer i snabb takt, en efter en. Humorn ligger i att käringen sitter på en roterande kvarnste
Det är inte långt emellan varven här, sa’ käringen, satt på kvarnstenen.— Saker händer i snabb takt, en efter en. Humorn ligger i att käringen sitter på en roterande kvarnste
det är inte likt någonting— det är alldeles tokigt
det är inte likt någonting— det är alldeles tokigt
(det är inte lönt att) gråta över spilld mjölk— (det är inte lönt att) hålla på och beklaga det som redan hänt och inte kan ändras
(det är inte lönt att) gråta över spilld mjölk— (det är inte lönt att) hålla på och beklaga det som redan hänt och inte kan ändras
Det är inte mindre konst behålla, än förvärva.— Att behålla det man har kräver lika mycket skicklighet och ansträngning som att förvärva det från bö
Det är inte mindre konst behålla, än förvärva.— Att behålla det man har kräver lika mycket skicklighet och ansträngning som att förvärva det från bö
Det är inte nog med att ha näverskor för att kunna dansa.— Att ha rätt utrustning räcker inte — man behöver också skicklighet och förmåga för att lyckas med nå
Det är inte nog med att ha näverskor för att kunna dansa.— Att ha rätt utrustning räcker inte — man behöver också skicklighet och förmåga för att lyckas med nå
Det är inte riddersmansfärd att draga svärd emot värnlös man.— Det är fegt och ovärdigt att angripa någon som inte kan försvara sig.
Det är inte riddersmansfärd att draga svärd emot värnlös man.— Det är fegt och ovärdigt att angripa någon som inte kan försvara sig.
det är inte så bara det!— det är inte så obetydligt
det är inte så bara det!— det är inte så obetydligt
Det är inte så gott, skall mästarn tro.— Påpekar att något är svårare eller sämre än det verkar, ofta klagande mot en överordnad som inte för
Det är inte så gott, skall mästarn tro.— Påpekar att något är svårare eller sämre än det verkar, ofta klagande mot en överordnad som inte för
Det är inte sagt att den alltid är dum, som heter Hans.— Man ska inte döma eller förutsätta något om en person utifrån namn eller yttre — alla förtjänar att
Det är inte sagt att den alltid är dum, som heter Hans.— Man ska inte döma eller förutsätta något om en person utifrån namn eller yttre — alla förtjänar att
Det är inte sanning allt, som liknar sanning.— Inte allt som verkar trovärdigt eller sant är det i verkligheten — sken kan bedra.
Det är inte sanning allt, som liknar sanning.— Inte allt som verkar trovärdigt eller sant är det i verkligheten — sken kan bedra.
det är inte småpotatis— det är inte lite
det är inte småpotatis— det är inte lite
det är inte snutet ur näsan/näven— det är inte så lätt
det är inte snutet ur näsan/näven— det är inte så lätt
Det är inte strax dager, därför att en fågel kvittrar.— Ett tecken i taget räcker inte för att dra slutsatser — man ska inte ta förhastade beslut baserat på
Det är inte strax dager, därför att en fågel kvittrar.— Ett tecken i taget räcker inte för att dra slutsatser — man ska inte ta förhastade beslut baserat på
det är inte tu tal om (det)— det råder inget tvivel om (det)
det är inte tu tal om (det)— det råder inget tvivel om (det)
det är inte tu tal om det— det är inte minsta tvekan om det
det är inte tu tal om det— det är inte minsta tvekan om det
det är inte utan— det är faktiskt så
det är inte utan— det är faktiskt så
Det är inte värt att ge bullar åt bagarens barn.— Meningslöst att ge någon något de redan har i överflöd.
Det är inte värt att ge bullar åt bagarens barn.— Meningslöst att ge någon något de redan har i överflöd.
Det är inte värt att kosta krut på döda kråkor.— Slösa inte resurser eller ansträngning på något som redan är förlorat eller saknar värde.
Det är inte värt att kosta krut på döda kråkor.— Slösa inte resurser eller ansträngning på något som redan är förlorat eller saknar värde.
Det är inte värt att kosta krut på döda kråkor.— Slösa inte resurser eller ansträngning på något som redan är förlorat eller saknar värde.
det är inte vårt bord— det är inte vår sak att ta itu med det
det är inte vårt bord— det är inte vår sak att ta itu med det
det är klart som dagen/som korvspad— det är alldeles uppenbart
det är klart som dagen/som korvspad— det är alldeles uppenbart
det är klart som dagen/som korvspad— det är alldeles uppenbart
Det är knepet att bli salig, sa gumman, tog nattvarden två gånger samma dag.(Halland) (SVO)— Man försöker säkra sin frälsning genom överdrivet nitiska åtgärder — naivt tro att mer av det goda a
Det är knepet att bli salig, sa gumman, tog nattvarden två gånger samma dag.(Halland) (SVO)— Man försöker säkra sin frälsning genom överdrivet nitiska åtgärder — naivt tro att mer av det goda a
Det är knepet att bli salig, sa gumman, tog nattvarden två gånger samma dag.(Halland) (SVO)— Man försöker säkra sin frälsning genom överdrivet nitiska åtgärder — naivt tro att mer av det goda a
det är kört— det finns ingen chans längre
det är kört— det har misslyckats
Det är lättare att bygga två ugnar, än att värma en.— En snål eller kallhjärtad person är så svår att värma upp att det vore enklare att bygga nytt än för
Det är lättare att bygga två ugnar, än att värma en.— En snål eller kallhjärtad person är så svår att värma upp att det vore enklare att bygga nytt än för
Det är lättare att bygga två ugnar, än att värma en.— En snål eller kallhjärtad person är så svår att värma upp att det vore enklare att bygga nytt än för
Det är lättare att riva ned, än bygga opp.— Att förstöra något kräver mindre ansträngning än att skapa det. Kritik och nedrivning är enklare än
Det är lättare att riva ned, än bygga opp.— Att förstöra något kräver mindre ansträngning än att skapa det. Kritik och nedrivning är enklare än
Det är lättare att riva ned, än bygga opp.— Att förstöra något kräver mindre ansträngning än att skapa det. Kritik och nedrivning är enklare än
Det är lättare att vinna ett land, än att styra det.— Att erövra makt är enkelt jämfört med det svåra arbetet att förvalta och leda det man vunnit.
Det är lättare att vinna ett land, än att styra det.— Att erövra makt är enkelt jämfört med det svåra arbetet att förvalta och leda det man vunnit.
Det är lättare att vinna ett land, än att styra det.— Att erövra makt är enkelt jämfört med det svåra arbetet att förvalta och leda det man vunnit.
(det är lätt att) få en klick på sig— (det är lätt att) få dåligt rykte
(det är lätt att) få en klick på sig— (det är lätt att) få dåligt rykte
(det är lätt att) få en klick på sig— (det är lätt att) få dåligt rykte
det är lätt att säga tulipanaros— det är lätt att prata om (nästan) omöjliga saker
det är lätt att säga tulipanaros— det är lätt att prata om (nästan) omöjliga saker
det är lätt att säga tulipanaros— det är lätt att prata om (nästan) omöjliga saker
Det är lätt att skära breda remsor av andras läder.Martinsson (1996), p. 702— Lätt att vara frikostig med andras resurser eller tillgångar när man själv inte drabbas av förlusten
Det är lätt att skära breda remsor av andras läder.Martinsson (1996), p. 702— Lätt att vara frikostig med andras resurser eller tillgångar när man själv inte drabbas av förlusten
Det är lätt att skära breda remsor av andras läder.Martinsson (1996), p. 702— Lätt att vara frikostig med andras resurser eller tillgångar när man själv inte drabbas av förlusten
Det är lätt att vara efterklok.Lövgren (2007), p. 144— Enkelt att i efterhand se vad som borde ha gjorts, men svårare att fatta rätt beslut när situationen
Det är lätt att vara efterklok.Lövgren (2007), p. 144— Enkelt att i efterhand se vad som borde ha gjorts, men svårare att fatta rätt beslut när situationen
Det är lätt att vara efterklok.Lövgren (2007), p. 144— Enkelt att i efterhand se vad som borde ha gjorts, men svårare att fatta rätt beslut när situationen
det är lite si och så med den saken— det är inte helt bra
det är lite si och så med den saken— det är inte helt bra
Det är litet som granner, sa fan, fick grankotten i ögat.(Östergötland) (SVO)— Även små saker kan orsaka stor smärta eller besvär — det lilla kan göra mer ont än man förväntar sig
Det är litet som granner, sa fan, fick grankotten i ögat.(Östergötland) (SVO)— Även små saker kan orsaka stor smärta eller besvär — det lilla kan göra mer ont än man förväntar sig
Det är litet som granner, sa fan, fick grankotten i ögat.(Östergötland) (SVO)— Även små saker kan orsaka stor smärta eller besvär — det lilla kan göra mer ont än man förväntar sig
det är lugnt— (vardagligt) ingen anledning till oro
Det är mängden som gör det, sa’ kryddkrämaren, sålde för en styver billigare än han själv givit.— Ironisk kommentar om dålig affärslogik: att sälja med förlust per enhet men tro att stor volym ändå
Det är mängden som gör det, sa’ kryddkrämaren, sålde för en styver billigare än han själv givit.— Ironisk kommentar om dålig affärslogik: att sälja med förlust per enhet men tro att stor volym ändå
Det är mängden som gör det, sa’ kryddkrämaren, sålde för en styver billigare än han själv givit.— Ironisk kommentar om dålig affärslogik: att sälja med förlust per enhet men tro att stor volym ändå
Det är mänskligt att fela men gudomligt att förlåta.Holmqvist (1991), p. 173— Alla människor begår misstag, men att förlåta är en ädel och hög dygd.
Det är mänskligt att fela men gudomligt att förlåta.Holmqvist (1991), p. 173— Alla människor begår misstag, men att förlåta är en ädel och hög dygd.
Det är mänskligt att fela men gudomligt att förlåta.Holmqvist (1991), p. 173— Alla människor begår misstag, men att förlåta är en ädel och hög dygd.
det är mer än jag vet— det vet jag inte
(det är) min melodi— (det är) ngt jag gillar
(det är) min melodi— (det är) ngt jag gillar
det är modellen— så ska det gå till
Det är obegripligt, sa skräddarn, höll bibelförklaring.(Småland) (SVO)— En person uttalar sig om något han inte förstår — ironisk bild av självgod okunnighet.
Det är obegripligt, sa skräddarn, höll bibelförklaring.(Småland) (SVO)— En person uttalar sig om något han inte förstår — ironisk bild av självgod okunnighet.
Det är obegripligt, sa skräddarn, höll bibelförklaring.(Småland) (SVO)— En person uttalar sig om något han inte förstår — ironisk bild av självgod okunnighet.
Det är ofta större lycka än konst.— Framgång beror ofta mer på tur än på skicklighet eller förmåga.
Det är ofta större lycka än konst.— Framgång beror ofta mer på tur än på skicklighet eller förmåga.
Det är ofta större lycka än konst.— Framgång beror ofta mer på tur än på skicklighet eller förmåga.
det är reda med honom— han är ordentlig och pålitlig
det är rena grekiskan— det är obegripligt
det är rena grekiskan— det är obegripligt
det är rena grekiskan— det är obegripligt
det är rena löjan!— det är nonsens
det är sak samma— det är likgiltigt
(det är) sak samma (hur det går)— det har ingen egentlig betydelse (hur det går)
Det är saligare att giva än att taga.Grenholm (2000), p. 294— Att ge till andra ger större glädje och tillfredsställelse än att själv ta emot gåvor eller förmåner
Det är saligare att giva än att taga.Grenholm (2000), p. 294— Att ge till andra ger större glädje och tillfredsställelse än att själv ta emot gåvor eller förmåner
Det är saligare att giva än att taga.Grenholm (2000), p. 294— Att ge till andra ger större glädje och tillfredsställelse än att själv ta emot gåvor eller förmåner
det är så sant som det är sagt— det stämmer verkligen
det är så sant som det är sagt— det stämmer verkligen
det är skillnad på folk och fä— alla är inte lika (hyfsade)
det är skillnad på folk och fä— alla är inte lika (hyfsade)
Det är skillnad på folk och folk.— Alla människor är inte likadana — det finns skillnader i kvalitet, beteende eller värde mellan olika
Det är skillnad på folk och folk.— Alla människor är inte likadana — det finns skillnader i kvalitet, beteende eller värde mellan olika
Det är skillnad på folk och folk.— Alla människor är inte likadana — det finns skillnader i kvalitet, beteende eller värde mellan olika
Det är skönare lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge.Ström (1981), p. 152— Bättre att ha försökt och misslyckats än att aldrig ha vågat försöka — det är vackrare med ett brute
Det är skönare lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge.Ström (1981), p. 152— Bättre att ha försökt och misslyckats än att aldrig ha vågat försöka — det är vackrare med ett brute
Det är skönare lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge.Ström (1981), p. 152— Bättre att ha försökt och misslyckats än att aldrig ha vågat försöka — det är vackrare med ett brute
(det är) som att slå vatten på en gås— (det är) verkningslöst
(det är) som att slå vatten på en gås— (det är) verkningslöst
(det är) som att slå vatten på en gås— (det är) verkningslöst
(det är) som att slå vatten på en gås— (det är) verkningslöst
det är som förgjort— det är helt omöjligt
det är som förgjort— det är helt omöjligt
Det är som mörkast innan gryningen.Holmqvist (1991), p. 98— Saker är som svårast precis innan de vänder till det bättre.
Det är som mörkast innan gryningen.Holmqvist (1991), p. 98— Saker är som svårast precis innan de vänder till det bättre.
Det är som mörkast innan gryningen.Holmqvist (1991), p. 98— Saker är som svårast precis innan de vänder till det bättre.
Det är svårt att dölja vad var man vet.— Allmänt känd information är svår att hemlighålla — det som alla redan vet kan inte döljas.
Det är svårt att dölja vad var man vet.— Allmänt känd information är svår att hemlighålla — det som alla redan vet kan inte döljas.
Det är svårt att dölja vad var man vet.— Allmänt känd information är svår att hemlighålla — det som alla redan vet kan inte döljas.
Det är svårt att få vagn, när alla vilja åka.— När alla vill ha samma sak samtidigt blir det svårt att tillgodose allas behov — efterfrågan översti
Det är svårt att få vagn, när alla vilja åka.— När alla vill ha samma sak samtidigt blir det svårt att tillgodose allas behov — efterfrågan översti
Det är svårt att få vagn, när alla vilja åka.— När alla vill ha samma sak samtidigt blir det svårt att tillgodose allas behov — efterfrågan översti
Det är svårt att vakta den höna som borta vill värpa.— Svårt att hålla kvar någon som är fast besluten att söka sig annorstädes — man kan inte tvinga den s
Det är svårt att vakta den höna som borta vill värpa.— Svårt att hålla kvar någon som är fast besluten att söka sig annorstädes — man kan inte tvinga den s
Det är svårt att vakta den höna som borta vill värpa.— Svårt att hålla kvar någon som är fast besluten att söka sig annorstädes — man kan inte tvinga den s
Det är tanken som räknas.Hanson (2011)— Avsikten och omtanken bakom en handling värderas högre än handlingens storlek eller resultat.
Det är tanken som räknas.Hanson (2011)— Avsikten och omtanken bakom en handling värderas högre än handlingens storlek eller resultat.
Det är tanken som räknas.Hanson (2011)— Avsikten och omtanken bakom en handling värderas högre än handlingens storlek eller resultat.
(det är) trångt om saligheten— (det är) ont om plats
(det är) trångt om saligheten— (det är) ont om plats
(det är) trångt om saligheten— (det är) ont om plats
Det är väl ej heller så stora herrar döda, att tiggare böra åka med kronskjuts.— Även om mäktiga har dött betyder det inte att de lägre stående får överta deras privilegier eller hö
Det är väl ej heller så stora herrar döda, att tiggare böra åka med kronskjuts.— Även om mäktiga har dött betyder det inte att de lägre stående får överta deras privilegier eller hö
Det är väl ej heller så stora herrar döda, att tiggare böra åka med kronskjuts.— Även om mäktiga har dött betyder det inte att de lägre stående får överta deras privilegier eller hö
Det är vanskligt att draga rep med en stark.— Riskabelt att tävla eller kämpa mot någon starkare — man förlorar nästan alltid när motståndaren har
Det är vanskligt att draga rep med en stark.— Riskabelt att tävla eller kämpa mot någon starkare — man förlorar nästan alltid när motståndaren har
Det är vanskligt att draga rep med en stark.— Riskabelt att tävla eller kämpa mot någon starkare — man förlorar nästan alltid när motståndaren har
Det är våra vänner vi ska leva av, våra fiender kommer inte till oss, sa krämarn.(Göteborg) (SVO)— Ens försörjning och välgång kommer från dem som håller en om hjärtat — fiender bidrar ingenting.
Det är våra vänner vi ska leva av, våra fiender kommer inte till oss, sa krämarn.(Göteborg) (SVO)— Ens försörjning och välgång kommer från dem som håller en om hjärtat — fiender bidrar ingenting.
Det är våra vänner vi ska leva av, våra fiender kommer inte till oss, sa krämarn.(Göteborg) (SVO)— Ens försörjning och välgång kommer från dem som håller en om hjärtat — fiender bidrar ingenting.
det är/var rätt åt dig— du har dig själv att skylla
det är/var rätt åt dig— du har dig själv att skylla
Det bekommer inte åsnan väl, att vara lejonets stallbroder.— Den svage bör inte umgås på lika fot med den mäktige — det kan bli farligt för den svagare parten.
Det blev pannkaka av alltihop— När något blivit helt misslyckat.
det blev pannkaka av (alltsammans/alltihop)— det blev totalt misslyckat
det blev pannkaka av (alltsammans/alltihop)— det blev totalt misslyckat
det blev pannkaka av (alltsammans/alltihop)— det blev totalt misslyckat
det blev svart för ögonen för mig— jag svimmade
det blev svart för ögonen för mig— jag svimmade
det blev svart för ögonen för mig— jag svimmade
Det blir aldrig som man tänkt sig.Blomberg (1995), p. 15— Livet sällan följer våra planer — verkligheten avviker alltid från det vi föreställt oss och hoppats
Det blir ej alla präster, som gå i skolan.— Inte alla som utbildar sig når sitt mål — studier garanterar inte framgång eller den eftersträvade p
Det blir ej alla präster, som gå i skolan.— Inte alla som utbildar sig når sitt mål — studier garanterar inte framgång eller den eftersträvade p
Det blir ej frukt efter varje blomma.— Inte alla löften eller möjligheter leder till resultat — många förhoppningar förblir ofullbordade.
Det blir ej frukt efter varje blomma.— Inte alla löften eller möjligheter leder till resultat — många förhoppningar förblir ofullbordade.
Det blir inte olönt, som illa lönes.— Den som handlar illa mot andra kommer att få sitt rättmätiga straff — onda gärningar lämnas inte obe
Det blir inte olönt, som illa lönes.— Den som handlar illa mot andra kommer att få sitt rättmätiga straff — onda gärningar lämnas inte obe
Det blir som det blir.Bremberg (1992), p. 42— Uttrycker resignation och acceptans inför det man inte kan kontrollera — resultatet är oundvikligt o
Det blir som det blir.Bremberg (1992), p. 42— Uttrycker resignation och acceptans inför det man inte kan kontrollera — resultatet är oundvikligt o
Det börjar att gå nu, sa flickan, njöt äktenskapets fröjder.(Stockholm) (SVO)— En kvinna som åtnjöt sexuella nöjen utanför äktenskapet konstaterar ironiskt att det "börjar gå" — e
Det börjar med en knappenål och slutar med en silverskål.— Småsaker man tar utan lov leder till större stölder — oärlighet växer successivt från det lilla till
det brinner i knutarna— det är mycket bråttom
det brinner i knutarna— det är mycket bråttom
Det dig inte bränner, behöver du ej blåsa på.— Blanda dig inte i saker som inte angår dig — lämna det som inte påverkar dig ifred.
det drar ihop (sig) till ngt— det verkar bli ngt
det drar ihop (sig) till ngt— det verkar bli ngt
Det drucken gör, får nykter betala.— Man får ta konsekvenserna av sina handlingar när berusningen lagt sig — man kan inte undkomma ansvar
Det drunknar fler i öl och vin om året, än i vatten.— Alkohol dödar fler människor än vatten — en varning om att drickandets faror överskattas och missbru
det du— (vardagligt) fras som besvarar en fråga och betyder ungefär \"det är min hemlighet och det tänker ja
Det duger ej att sätta bocken till trädgårdsmästare.— Man ska inte låta någon ansvara för något som de har intresse av att utnyttja eller förstöra.
Det duggar jämt, sa domarn, tog emot mutor.(Norrland) (SVO)— Korrupt domare konstaterar ironiskt att mutorna strömmar in regelbundet — "duggar jämt" syftar på de
Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.— Otydligt språk avslöjar otydligt tänkande — den som inte kan förklara klart har inte förstått ordent
Det elfte budet heter— »Du skall inte låta dig förbluffa.»
Det ena är mot det andra som dag och natt.— De två sakerna är varandras motsatser — helt olika, utan någon likhet alls.
Det ena är mot det andra som dag och natt.— De två sakerna är varandras motsatser — helt olika, utan någon likhet alls.
Det ena du vill, det andra du skall.— Vad man vill göra och vad man måste göra är sällan samma sak — plikten går före lusten.
Det ena först och det andra sedan.— Gör saker i rätt ordning — avsluta det första uppgiften innan du börjar med nästa.
Det ena goda förskjuter inte det andra.— Man kan njuta av flera goda saker samtidigt — ett positivt val tränger inte undan ett annat.
Det ena kolet glödgar det andra.— Entusiasm och engagemang smittar av sig — när en person brinner för något inspireras andra att göra
det ena med det andra— allt möjligt
det ena ordet ger det andra— en elakhet ger upphov till en annan (vid gräl)
Det ena skall man göra, och det andra därför icke låta.— Man kan göra två saker samtidigt — att utföra en uppgift hindrar inte att man också sköter en annan.
Det ena skall man göra, och det andra därför icke låta.— Man kan göra två saker samtidigt — att utföra en uppgift hindrar inte att man också sköter en annan.
Det ena stålet vässer det andra.— Människor (eller ting) förbättrar varandra genom konkurrens och samspel — precis som två stålblad so
Det ena stålet vässer det andra.— Människor (eller ting) förbättrar varandra genom konkurrens och samspel — precis som två stålblad so
Det ena svärdet håller det andra i skidan.— Ömsesidig styrka och hotbild håller fred — ingen vågar angripa om motparten kan slå tillbaka lika hå
Det ena svärdet håller det andra i skidan.— Ömsesidig styrka och hotbild håller fred — ingen vågar angripa om motparten kan slå tillbaka lika hå
det faller (av) sig själv(t)— det är självklart
det faller (av) sig själv(t)— det är självklart
Det faller i god jord, sa klockarn, när prästen föll i graven.(Halland) (SVO)— Ironisk ordlek: klockaren tar "falla i god jord" bokstavligt när prästen ramlar ner i graven. Beskri
det får stå för din räkning— det får du ansvara för
det får stå för din räkning— det får du ansvara för
Det feta vill gärna flyta ovanpå.— Rika och privilegierade människor tenderar att hamna överst i samhället, precis som fett flyter upp
det fina i kråksången— själva poängen med det hela
det fina i kråksången— själva poängen med det hela
det fina i kråksången— (idiomatiskt) själva poängen med det hela, finessen med något i synnerlighet när det förefaller den
det fina i kråksången— (idiomatiskt) själva poängen med det hela, finessen med något i synnerlighet när det förefaller den
Det finns en kyrka i var mans bröst.— Varje människa bär sitt eget samvete och sin egen moraliska kompass inom sig — inget behov av yttre
Det finns flera brokiga hundar än prästens.— Det finns fler liknande fall eller alternativ än det du känner till — saken är inte unik för just de
det finns inga fria luncher— man får inte nått för ingenting
Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder.Eriksson (2006)— Med rätt utrustning och inställning kan man hantera alla förhållanden — dåliga resultat beror på dål
Det finns mycket i himmelen och på jorden, varom skolmästaren ingenting vet.— Världen rymmer mer än vad den lärdaste kan förstå — kunskap har sina gränser och ödmjukhet inför det
det flyger inga stekta sparvar i munnen på en— man får inget utan ansträngning
det flyger inga stekta sparvar i munnen på en— man får inget utan ansträngning
Det flyger inga stekta sparvar i munnen på en— Man får inget gratis.
Det flyger inga stekta sparvar i munnen på en— Man får inget gratis.
Det fordras en stark rygg att bära goda dagar.— Välgång och framgång är svårare att hantera än motgång — det krävs karaktär och mognad för att inte
Det fordras ett starkt lås att hålla inne en orättfärdig penning.— Pengar som tjänats på oärligt sätt är svåra att behålla — de försvinner lika lätt som de kom.
det förlösande ordet— yttrande som lättar stämningen
det förlösande ordet— yttrande som lättar stämningen
det förstår sig— det är klart
det förstår sig— det är klart
det förstås!— det är klart!
det förstås!— det är klart!
Det gagnar föga att kon mjölkar mycket, när hon själv sparkar omkull byttan.— Vinsten av ett gott arbete går förlorad om man själv förstör resultatet genom eget oförståndigt bete
Det gäller att smida medan järnet är varmt.Hellquist (1986), p. 111— Passa på att agera när tillfället är gynnsamt — väntar man för länge går chansen förlorad.
Det gäller att smida medan järnet är varmt.Hellquist (1986), p. 111— Passa på att agera när tillfället är gynnsamt — väntar man för länge går chansen förlorad.
det går an— Används för att säga att något är tillräckligt bra eller godtagbart, även om det inte är perfekt — d
det går åt pepparn— det misslyckas totalt
(det går) åt pipan— (det går) alldeles galet
(det går) åt pipan— (det går) alldeles galet
(det går) åt skogen— (det går) alldeles galet
Det går dock som Gud vill.— Oavsett vad människan planerar eller önskar, bestämmer till slut Gud (eller ödet) hur det blir.
Det går dock som Gud vill.— Oavsett vad människan planerar eller önskar, bestämmer till slut Gud (eller ödet) hur det blir.
Det går ej så i sju år, som i sju dagar.— Saker förändras med tiden — det som fungerar en kort period håller inte nödvändigtvis i längden.
det går en ängel genom rummet— det blir plötsligt tyst
det går ingen nöd på (mig)— (jag) har det ganska bra
det går ingen nöd på (mig)— (jag) har det ganska bra
Det går många önskningar i en säck.— Önskningar kostar ingenting och är lätta att ha många av, men de förverkligas inte av sig själva.
det går om man vill— (talspråk) uttryck att något går om man har viljan
det går på Guds försyn— det sker utan varje hänsyn till riskerna
det går på Guds försyn— det sker utan varje hänsyn till riskerna
det går på Guds försyn— det sker utan varje hänsyn till riskerna
det går runt i huvudet (på ngn)— (ngn) känner yrsel
det går runt i huvudet (på ngn)— (ngn) känner yrsel
det går runt i huvudet (på ngn)— (ngn) känner yrsel
Det går sin gilla gång— När inget sker utom det vanliga.
(det går) som smort— (det går) utan besvär
(det går) som smort— (det går) utan besvär
(det går) som smort— (det går) utan besvär
det går upp en talgdank— (idiomatiskt) det har plötsligt blivit tydligt; ett sammanhang eller lösningen på ett problem har up
det går upp ett ljus för ngn— ngn förstår plötsligt sammanhanget
det går upp ett ljus för ngn— ngn förstår plötsligt sammanhanget
det går upp ett ljus för ngn— ngn förstår plötsligt sammanhanget
Det går ur hand och i mun.— Man spenderar allt man tjänar direkt utan att spara något — lever på existensminimum.
det går utför— det går nerför tex i en backe
Det går utför— 1.Det är nerförsbacke.2.Om något som ständigt försämras.
det går väl fler tåg— det blir väl fler möjligheter
Det gick med knep, sa skräddarn när hönan sprang omkull honom på torget.(Sörmland) (SVO)— Något gick snett men man försöker framställa det som avsiktligt eller skickligt, för att rädda ansik
Det gick med knep, sa skräddarn när hönan sprang omkull honom på torget.(Sörmland) (SVO)— Något gick snett men man försöker framställa det som avsiktligt eller skickligt, för att rädda ansik
(det gick) på skruvar— (det gick) med svårighet
(det gick) på skruvar— (det gick) med svårighet
(det gick) på skruvar— (det gick) med svårighet
det gick upp ett ljus— plötslig uppenbarelse av något
Det goda är aldrig för mycket.— Man kan aldrig ha för mycket av något bra eller positivt — goda saker är alltid välkomna, oavsett mä
Det goda är aldrig för mycket.— Man kan aldrig ha för mycket av något bra eller positivt — goda saker är alltid välkomna, oavsett mä
Det goda är ej nytt, och det nya är ej alltid gott.— Beprövade metoder är ofta bättre än nymodigheter — det som är nytt är inte automatiskt bättre än det
Det goda är ej nytt, och det nya är ej alltid gott.— Beprövade metoder är ofta bättre än nymodigheter — det som är nytt är inte automatiskt bättre än det
Det godas underlåtande är det ondas fullgörande.— Att inte göra det goda är lika med att låta det onda ske — passivitet möjliggör ondska.
Det godas underlåtande är det ondas fullgörande.— Att inte göra det goda är lika med att låta det onda ske — passivitet möjliggör ondska.
det gör det samma— det är likgiltigt
Det gör ingenting, vi äro ett kött, sa gubben, åt upp fläsket för gumman.(Halland) (SVO)— Maken äter upp hustruns mat och rättfärdigar det med att gifta par är "ett kött" — ironisk ursäkt fö
Det gör inget att hunden skäller, blott han ej bits.— Hot och skällande ord är harmlösa så länge de inte följs av verkliga handlingar eller skada.
det gör varken till eller från— det har ingen (vare sig positiv eller negativ) betydelse
det gör varken till eller från— det har ingen (vare sig positiv eller negativ) betydelse
det gör varken till eller från— det har ingen (vare sig positiv eller negativ) betydelse
Det hade jag inte trott, sade bonden när han välte med vagnen.— Ironisk kommentar när något förutsägbart ändå inträffar — man låtsas förvånad över något man borde h
Det här är hampa som håller, sa skomakarn om ullgarnet.(Skåne) (SVO)— Ironisk kommentar om någon som tar fel på saken men ändå är nöjd — tror sig ha det rätta när det i s
Det här är hampa som håller, sa skomakarn om ullgarnet.(Skåne) (SVO)— Ironisk kommentar om någon som tar fel på saken men ändå är nöjd — tror sig ha det rätta när det i s
det har gått troll i ngt— ngt är helt omöjligt att komma till rätta med
det har gått troll i ngt— ngt är helt omöjligt att komma till rätta med
det har gått troll i ngt— ngt är helt omöjligt att komma till rätta med
Det här ger inte bröd, sa tiggarn, stod på logen och tröska.(Halland) (SVO)— Arbete som inte ger omedelbar belöning är ändå nödvändigt; man måste gå igenom flera steg för att nå
Det här ger inte bröd, sa tiggarn, stod på logen och tröska.(Halland) (SVO)— Arbete som inte ger omedelbar belöning är ändå nödvändigt; man måste gå igenom flera steg för att nå
Det här ger inte bröd, sa tiggarn, stod på logen och tröska.(Halland) (SVO)— Arbete som inte ger omedelbar belöning är ändå nödvändigt; man måste gå igenom flera steg för att nå
Det har ingen art, sa han som kysste syster sin.(Skåne) (SVO)— Används ironiskt om någon som bortförklarar ett uppenbart felaktigt beteende med att det inte gör nå
Det har ingen art, sa han som kysste syster sin.(Skåne) (SVO)— Används ironiskt om någon som bortförklarar ett uppenbart felaktigt beteende med att det inte gör nå
Det här ser illa ut, Ers nåd, sa doktorn, titta frun mellan bena.(Norrland) (SVO)— Saker som ser olämpliga eller stötande ut kan ha en helt oskyldig, professionell förklaring — kontex
Det här ser illa ut, Ers nåd, sa doktorn, titta frun mellan bena.(Norrland) (SVO)— Saker som ser olämpliga eller stötande ut kan ha en helt oskyldig, professionell förklaring — kontex
Det här ser illa ut, Ers nåd, sa doktorn, titta frun mellan bena.(Norrland) (SVO)— Saker som ser olämpliga eller stötande ut kan ha en helt oskyldig, professionell förklaring — kontex
Det här ser illa ut, Ers nåd, sa doktorn, titta frun mellan bena.(Norrland) (SVO)— Saker som ser olämpliga eller stötande ut kan ha en helt oskyldig, professionell förklaring — kontex
Det har sig inte så lätt att tämja tjurar som andra nöt.— Svårare fall kräver mer ansträngning — det som fungerar för vanliga problem fungerar inte alltid för
Det har sig inte så lätt att tämja tjurar som andra nöt.— Svårare fall kräver mer ansträngning — det som fungerar för vanliga problem fungerar inte alltid för
Det har sig inte så lätt att tämja tjurar som andra nöt.— Svårare fall kräver mer ansträngning — det som fungerar för vanliga problem fungerar inte alltid för
det har sina randiga skäl— det skulle kunna motiveras mycket grundligt och utförligt
det har sina randiga skäl— det skulle kunna motiveras mycket grundligt och utförligt
det har sina randiga skäl— det skulle kunna motiveras mycket grundligt och utförligt
Det har varit i säck, förrän det kom i påse.— Något var redan bestämt eller klart i förväg, långt innan det officiellt tillkännagavs eller kom fra
Det har varit i säck, förrän det kom i påse.— Något var redan bestämt eller klart i förväg, långt innan det officiellt tillkännagavs eller kom fra
Det har varit i säck, förrän det kom i påse.— Något var redan bestämt eller klart i förväg, långt innan det officiellt tillkännagavs eller kom fra
det har varit i säck innan det kom i påse— det som sägs har tidigare sagts eller tänkts av ngn annan
det har varit i säck innan det kom i påse— det som sägs har tidigare sagts eller tänkts av ngn annan
det har varit i säck innan det kom i påse— det som sägs har tidigare sagts eller tänkts av ngn annan
det har varit i säck innan det kom i påse— det som sägs har tidigare sagts eller tänkts av ngn annan
det här var månljust— det här var obehagligt
(det hjälper inte att) kasta jästen efter brödet i ugnen— (det hjälper inte att) ingripa sedan saken är avgjord
(det hjälper inte att) kasta jästen efter brödet i ugnen— (det hjälper inte att) ingripa sedan saken är avgjord
(det hjälper inte att) kasta jästen efter brödet i ugnen— (det hjälper inte att) ingripa sedan saken är avgjord
Det hör inte hit, sa domarn om rättvisan.(Stockholm) (SVO)— Ironisk kommentar om att rättvisa sällan hör hemma i rättssalen — rättsväsendet skippar inte alltid
Det hör inte hit, sa domarn om rättvisan.(Stockholm) (SVO)— Ironisk kommentar om att rättvisa sällan hör hemma i rättssalen — rättsväsendet skippar inte alltid
Det hör till min tur, sa’ han som tappa galoscherna.— När otur drabbar en, tar man det med resignerad humor — man är så van vid motgångar att det känns sj
Det hör till min tur, sa’ han som tappa galoscherna.— När otur drabbar en, tar man det med resignerad humor — man är så van vid motgångar att det känns sj
det hör till pjäsen— det hör till saken
det hör till pjäsen— det hör till saken
det hör till pjäsen— det hör till saken
Det hör till saken, sa sotarn om skrika.(Västergötland) (SVO)— Vissa obehagliga eller oundvikliga saker hör naturligt ihop med situationen — de är en del av jobbet
Det hör till saken, sa sotarn om skrika.(Västergötland) (SVO)— Vissa obehagliga eller oundvikliga saker hör naturligt ihop med situationen — de är en del av jobbet
Det hushåll är ej utan kval, där hanen kacklar och hönan gal.— Ett hushåll där könsrollerna är omvända — mannen är passiv och kvinnan dominerar — präglas av osämja
Det hushåll är ej utan kval, där hanen kacklar och hönan gal.— Ett hushåll där könsrollerna är omvända — mannen är passiv och kvinnan dominerar — präglas av osämja
Det hushåll är ej utan kval, där hanen kacklar och hönan gal.— Ett hushåll där könsrollerna är omvända — mannen är passiv och kvinnan dominerar — präglas av osämja
Det kan du hoppa upp och sätta dig på— Tvärsäker försäkran.
det kan du sätta dig på— det kan du vara helt säker på
det kan du sätta dig på— det kan du vara helt säker på
det kan du sätta dig på— det kan du vara helt säker på
det kan du sätta dig på— det kan du vara helt säker på
det kan du skriva upp— anger att den andra parten i en konversation (alternativt en åhörare eller läsare) kan vara säker på
det kan du skriva upp!— det kan du vara säker på!
det kan du skriva upp!— det kan du vara säker på!
Det kan du skriva upp— Tvärsäker försäkran.
det kan göra/vara detsamma— det är likgiltigt
Det kan kallas för sy, sa skräddarn, trilla under bordet.(Östergötland) (SVO)— Skräddarens skämt på "sy" (istället för "si och så") gör honom så road av sitt eget ordvits att han
Det kan kallas för sy, sa skräddarn, trilla under bordet.(Östergötland) (SVO)— Skräddarens skämt på "sy" (istället för "si och så") gör honom så road av sitt eget ordvits att han
(det kan) mycket väl (vara så)— (det är) möjligt och ganska troligt (att det är så)
det kan ni skriva upp— variant av det kan du skriva upp
det kan väl hända— det kan kanske förhålla sig så
(det kan vara) hugget som stucket— (det är) ingen skillnad
(det kan vara) hugget som stucket— (det är) ingen skillnad
(det kan vara) hugget som stucket— (det är) ingen skillnad
det kittlar i maggropen— det känns spännande men nervöst
det kittlar i maggropen— det känns spännande men nervöst
det kittlar i maggropen— det känns spännande men nervöst
det kliar i fingrarna— det känns lockande
det kliar i fingrarna— det känns lockande
det kliar i fingrarna— det känns lockande
det kliar i fingrarna (på ngn)— (ngn) har stark lust att göra ngt
det kliar i fingrarna (på ngn)— (ngn) har stark lust att göra ngt
det kliar i fingrarna (på ngn)— (ngn) har stark lust att göra ngt
det knallar (och går)— jag/vi klarar mig/oss ganska bra
det knallar och går— det är som det brukar; som det ska
det knallar och går— (idiomatiskt) det går någorlunda bra; det står rätt bra till
Det knallar och går— Allt är som det ska, ganska bra eller som vanligt.
Det kommer inga stekta sparvar flygande i din mun.Martinsson (1996), p. 578— Framgång och mat kommer inte av sig själv — man måste arbeta och anstränga sig för att uppnå något.
Det kommer inga stekta sparvar flygande i din mun.Martinsson (1996), p. 578— Framgång och mat kommer inte av sig själv — man måste arbeta och anstränga sig för att uppnå något.
det kommer inte på fråga— det är helt uteslutet
det kommer inte på fråga— det är helt uteslutet
det kommer inte på fråga— det är helt uteslutet
Det kommertidenatt utvisa, sa klockarn, när man bjöd honom välkommen.(Halland) (SVO)— Framtiden avgör hur något utvecklar sig — man bör inte döma eller lova för tidigt.
Det kommertidenatt utvisa, sa klockarn, när man bjöd honom välkommen.(Halland) (SVO)— Framtiden avgör hur något utvecklar sig — man bör inte döma eller lova för tidigt.
(det kom) som på beställning— (det kom) mycket lägligt
(det kom) som på beställning— (det kom) mycket lägligt
(det kom) som på beställning— (det kom) mycket lägligt
Det kostar ej mycket att ge ett gott ord.— Att säga något vänligt eller uppmuntrande kostar ingenting men kan betyda mycket för den som tar emo
Det kostar ej mycket att ge ett gott ord.— Att säga något vänligt eller uppmuntrande kostar ingenting men kan betyda mycket för den som tar emo
det kostar fläsk— det är dyrt
Det kostar möda att lära, men skaffar nöje och ära.— Lärande kräver ansträngning, men belönar med glädje och respekt — mödan är värd besväret.
Det kostar möda att lära, men skaffar nöje och ära.— Lärande kräver ansträngning, men belönar med glädje och respekt — mödan är värd besväret.
det kostar skjortan— det kostar väldigt mycket
det kvittar (mig) lika— det är (mig) likgiltigt
det kvittar (mig) lika— det är (mig) likgiltigt
det kvittar (mig) lika— det är (mig) likgiltigt
Det lackar mot julellerdet lider mot jul— Julafton närmar sig.
Det låter otroligt men är verkligen sant, sa gubben, satt och ljög.(Värmland) (SVO)— Ironisk kommentar om någon som påstår att något otroligt är sant — medan de själva ljuger.
Det låter otroligt men är verkligen sant, sa gubben, satt och ljög.(Värmland) (SVO)— Ironisk kommentar om någon som påstår att något otroligt är sant — medan de själva ljuger.
Det låter otroligt men är verkligen sant, sa gubben, satt och ljög.(Värmland) (SVO)— Ironisk kommentar om någon som påstår att något otroligt är sant — medan de själva ljuger.
det låter säga sig— det är rimligt
det låter säga sig— det är rimligt
det låter säga sig— det är rimligt
det lät han inte säga sig två gånger— han reagerade omedelbart positivt
det lät han inte säga sig två gånger— han reagerade omedelbart positivt
det lät han inte säga sig två gånger— han reagerade omedelbart positivt
det lät något, det— det lät fantastiskt bra
Det leder till intet gagn att göra sin granne skada.— Att skada andra ger ingen egen vinning — man tjänar ingenting på att göra sin nästa illa.
Det leder till intet gagn att göra sin granne skada.— Att skada andra ger ingen egen vinning — man tjänar ingenting på att göra sin nästa illa.
det lider inget tvivel— det är helt säkert
det lider inget tvivel— det är helt säkert
det lider inget tvivel— det är helt säkert
det ligger honom i fatet— det är ett hinder för honom
det ligger honom i fatet— det är ett hinder för honom
det ligger honom i fatet— det är ett hinder för honom
det ligger i gudarnas knän— det är (högst) ovisst
det ligger i gudarnas knän— det är (högst) ovisst
det ligger i gudarnas knän— det är (högst) ovisst
det ligger i sakens natur— det är självklart
det ligger i sakens natur— det är självklart
det ligger i sakens natur— det är självklart
det ligger i sakens natur— det är självklart
det ligger i vida fältet— det är ovisst
det ligger i vida fältet— det är ovisst
det ligger i vida fältet— det är ovisst
Det lilla är det storas begynnelse.— Små saker leder till stora resultat — varje stor bedrift börjar i det lilla.
Det lilla är det storas begynnelse.— Små saker leder till stora resultat — varje stor bedrift börjar i det lilla.
Det lilla är det storas begynnelse.— Små saker leder till stora resultat — varje stor bedrift börjar i det lilla.
Det lönar inte mödan att lugga den skallige.— Meningslöst att försöka ta något från den som inte har det att ge.
Det lönar inte mödan att lugga den skallige.— Meningslöst att försöka ta något från den som inte har det att ge.
det lutar ditåt— det tycks vara (eller bli) så
det lutar ditåt— det tycks vara (eller bli) så
det lutar ditåt— det tycks vara (eller bli) så
Det lyckas inte, sa bagarn, gjorde bullar i solvärmen.(Småland) (SVO)— Ironisk självuppfyllande profetia: den som gör saker på fel sätt och sedan klagar på att det inte fu
Det lyckas inte, sa bagarn, gjorde bullar i solvärmen.(Småland) (SVO)— Ironisk självuppfyllande profetia: den som gör saker på fel sätt och sedan klagar på att det inte fu
Det lyckas inte, sa bagarn, gjorde bullar i solvärmen.(Småland) (SVO)— Ironisk självuppfyllande profetia: den som gör saker på fel sätt och sedan klagar på att det inte fu
det må bära eller brista— det får utfalla på vilket sätt som helst (positivt eller negativt)
det må bära eller brista— det får utfalla på vilket sätt som helst (positivt eller negativt)
det må bära eller brista— det får utfalla på vilket sätt som helst (positivt eller negativt)
det må jag (då) säga!— det förvånar mig verkligen!
Det man äter ur grytan, får man inte på fatet.— Om man förbrukar något i förtid eller under processen, finns det inte kvar till det rätta tillfället
Det man äter ur grytan, får man inte på fatet.— Om man förbrukar något i förtid eller under processen, finns det inte kvar till det rätta tillfället
Det man ej kan få, är bäst att vända hågen ifrån.— Sluta längta efter det som är utom räckhåll — acceptera verkligheten och rikta tankarna mot annat.
Det man ej kan få, är bäst att vända hågen ifrån.— Sluta längta efter det som är utom räckhåll — acceptera verkligheten och rikta tankarna mot annat.
Det man ej kan få, är bäst att vända hågen ifrån.— Sluta längta efter det som är utom räckhåll — acceptera verkligheten och rikta tankarna mot annat.
Det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellen.Martinsson (1996), p. 550— Förluster på ett ställe kompenseras av vinster på ett annat — livet jämnar ut sig i längden.
Det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellen.Martinsson (1996), p. 550— Förluster på ett ställe kompenseras av vinster på ett annat — livet jämnar ut sig i längden.
Det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellen.Martinsson (1996), p. 550— Förluster på ett ställe kompenseras av vinster på ett annat — livet jämnar ut sig i längden.
Det man gärna hör, tror man snart.— Vi tenderar att snabbt tro på information som bekräftar vad vi redan vill ska vara sant.
Det man gärna hör, tror man snart.— Vi tenderar att snabbt tro på information som bekräftar vad vi redan vill ska vara sant.
Det man gärna hör, tror man snart.— Vi tenderar att snabbt tro på information som bekräftar vad vi redan vill ska vara sant.
det man inte har i huvudet får man ha i benen— om mna är glömsk får man räkna med att gå flera gånger
det man inte har i huvudet får man ha i benen— om mna är glömsk får man räkna med att gå flera gånger
det man inte har i huvudet får man ha i benen— om mna är glömsk får man räkna med att gå flera gånger
det man inte har i huvudet får man ha i benen— om man glömmer att uträtta vad man skulle, får man gå en gång till
det man inte har i huvudet får man ha i benen— om man glömmer att uträtta vad man skulle, får man gå en gång till
det man inte har i huvudet får man ha i benen— om man glömmer att uträtta vad man skulle, får man gå en gång till
Det man inte har i huvudet får man ha i benen.— Man är glömsk och får gå flera gånger.
Det man inte har i huvudet får man ha i benen.— Man är glömsk och får gå flera gånger.
Det man inte har i huvudet får man ha i benen.— Man är glömsk och får gå flera gånger.
Det man inte har i huvudet får man ha i benen.Ström (1981), p. 289— Saknar man förmåga att planera och tänka i förväg måste man kompensera med extra fysisk ansträngning
Det man inte har i huvudet får man ha i benen.Ström (1981), p. 289— Saknar man förmåga att planera och tänka i förväg måste man kompensera med extra fysisk ansträngning
Det man inte har i huvudet får man ha i benen.Ström (1981), p. 289— Saknar man förmåga att planera och tänka i förväg måste man kompensera med extra fysisk ansträngning
Det man inte vet mår man inte dåligt av.Åström (1997), p. 192— Okunnighet skyddar från oro och lidande — att inte känna till något obehagligt besparar en från beky
Det man inte vet mår man inte dåligt av.Åström (1997), p. 192— Okunnighet skyddar från oro och lidande — att inte känna till något obehagligt besparar en från beky
Det man inte vet mår man inte dåligt av.Åström (1997), p. 192— Okunnighet skyddar från oro och lidande — att inte känna till något obehagligt besparar en från beky
Det man tar ifrån Gud, det tar fan igen.— Otillbörliga vinster försvinner lika fort som de kom — vad man skaffar sig på oärlig väg, förlorar m
Det man tar ifrån Gud, det tar fan igen.— Otillbörliga vinster försvinner lika fort som de kom — vad man skaffar sig på oärlig väg, förlorar m
Det man tar ifrån Gud, det tar fan igen.— Otillbörliga vinster försvinner lika fort som de kom — vad man skaffar sig på oärlig väg, förlorar m
det må vara hänt— det kan (nätt och jämnt) godtas
Det njugger ger, må raggen tigga.— Den snåle ger så lite att mottagaren ändå måste tigga. Snålhet lönar sig inte — det ger ingenting av
Det njugger ger, må raggen tigga.— Den snåle ger så lite att mottagaren ändå måste tigga. Snålhet lönar sig inte — det ger ingenting av
det nös jag på— det bekräftades genom att jag nös
det nös jag på— det bekräftades genom att jag nös
det nös jag på— det bekräftades genom att jag nös
det nös jag på— det bekräftades genom att jag nös
Det ögat aldrig såg, hjärtat ej begråter.— Man saknar inte det man aldrig känt till — okunnighet om en förlust skyddar från sorg.
Det ögat aldrig såg, hjärtat ej begråter.— Man saknar inte det man aldrig känt till — okunnighet om en förlust skyddar från sorg.
Det ögat aldrig såg, hjärtat ej begråter.— Man saknar inte det man aldrig känt till — okunnighet om en förlust skyddar från sorg.
Det ögat ser, det tror ock hjärtat, d. ä. ögat är ett troget vittne.— Vi tror på det vi själva ser med egna ögon — synintrycket är det mest trovärdiga beviset.
Det ögat ser, det tror ock hjärtat, d. ä. ögat är ett troget vittne.— Vi tror på det vi själva ser med egna ögon — synintrycket är det mest trovärdiga beviset.
Det onda är snart kommet, men ej så snart gånget.— Ont kommer snabbt men är svårt att bli av med — problem uppstår lätt men tar lång tid att lösa.
Det onda är snart kommet, men ej så snart gånget.— Ont kommer snabbt men är svårt att bli av med — problem uppstår lätt men tar lång tid att lösa.
Det onda är snart kommet, men ej så snart gånget.— Ont kommer snabbt men är svårt att bli av med — problem uppstår lätt men tar lång tid att lösa.
Det onda blir alltid spordt.— Onda gärningar och dåligt beteende kommer alltid fram i ljuset — det går inte att dölja vad som är o
Det onda blir alltid spordt.— Onda gärningar och dåligt beteende kommer alltid fram i ljuset — det går inte att dölja vad som är o
Det onda blir alltid spordt.— Onda gärningar och dåligt beteende kommer alltid fram i ljuset — det går inte att dölja vad som är o
Det orätt fås, med sorg förgås.— Orättvist vunna tillgångar eller fördelar leder slutligen till olycka och förlust — ohederlighet str
Det orätt fås, med sorg förgås.— Orättvist vunna tillgångar eller fördelar leder slutligen till olycka och förlust — ohederlighet str
det regnar småspik— det regnar mycket hårt
det regnar småspik— det regnar mycket hårt
det regnar småspik— det regnar mycket hårt
det regnar småspik— det regnar mycket hårt
Det rinner mycket vatten, medan mjölnaren sover.— Mycket hinner hända medan man inte är uppmärksam eller försummar sina plikter.
Det rinner mycket vatten, medan mjölnaren sover.— Mycket hinner hända medan man inte är uppmärksam eller försummar sina plikter.
Det roliga varar sällan länge.— Roliga stunder och njutbara upplevelser tar snabbt slut — glädje är flyktig och kortvarig.
Det roliga varar sällan länge.— Roliga stunder och njutbara upplevelser tar snabbt slut — glädje är flyktig och kortvarig.
det säger sig själv(t)— det är självklart
det säger sig själv(t)— det är självklart
det säger sig själv(t)— det är självklart
Det sägs efter sägen och ljugs efter lögn.— Rykten och lögner sprids vidare och förstoras för varje berättelse — en sanning som förvanskats via
Det sägs efter sägen och ljugs efter lögn.— Rykten och lögner sprids vidare och förstoras för varje berättelse — en sanning som förvanskats via
Det sägs efter sägen och ljugs efter lögn.— Rykten och lögner sprids vidare och förstoras för varje berättelse — en sanning som förvanskats via
Det sämsta hjulet på vagnen skriker mest.— Den som klagar mest och hörs mest är ofta den minst kompetente eller duglige.
Det sämsta hjulet på vagnen skriker mest.— Den som klagar mest och hörs mest är ofta den minst kompetente eller duglige.
Det sämsta hjulet på vagnen skriker mest.— Den som klagar mest och hörs mest är ofta den minst kompetente eller duglige.
Det ser mörkt ut, sa gubben, titta upp genom skorstenen.(Värmland) (SVO)— Ironisk kommentar om pessimism: den som ser dystert på tillvaron väljer själv ett mörkt perspektiv —
Det ser mörkt ut, sa gubben, titta upp genom skorstenen.(Värmland) (SVO)— Ironisk kommentar om pessimism: den som ser dystert på tillvaron väljer själv ett mörkt perspektiv —
Det ska böjas itiddet som krokigt ska bli.Åström (1997), p. 100— Barn och unga måste fostras och formas tidigt — väntar man för länge är det svårare att påverka.
Det ska böjas itiddet som krokigt ska bli.Åström (1997), p. 100— Barn och unga måste fostras och formas tidigt — väntar man för länge är det svårare att påverka.
det ska du få för— det skall jag hämnas på dig för
det ska du få för— det skall jag hämnas på dig för
det ska du få för— det skall jag hämnas på dig för
det ska gudarna veta— förstärkning av påstående
det skall gudarna veta— det är verkligen sant
det skall stå dig dyrt— det skall du få ångra
det skall stå dig dyrt— det skall du få ångra
det skall stå dig dyrt— det skall du få ångra
Det skall vara en dristig mus, som vågar göra bo i kattens öra.— Det krävs extrem dumdristighet att utmana en övermäktig fiende på dennes egen hemmaplan.
Det skall vara en dristig mus, som vågar göra bo i kattens öra.— Det krävs extrem dumdristighet att utmana en övermäktig fiende på dennes egen hemmaplan.
Det skall vara en dristig mus, som vågar göra bo i kattens öra.— Det krävs extrem dumdristighet att utmana en övermäktig fiende på dennes egen hemmaplan.
Det ska till vett för att skämmas.— Bara den som har förstånd kan känna skam — den som saknar vett inser inte ens när hen borde skämmas.
Det ska till vett för att skämmas.— Bara den som har förstånd kan känna skam — den som saknar vett inser inte ens när hen borde skämmas.
det ska vi (allt) bli två om— i det fallet vill jag också vara med och bestämma
det ska vi (allt) bli två om— i det fallet vill jag också vara med och bestämma
det ska vi (allt) bli två om— i det fallet vill jag också vara med och bestämma
Det skedde i grevens tid.— Något hände precis i tid, i sista möjliga ögonblick — precis innan det var för sent.
Det skedde i grevens tid.— Något hände precis i tid, i sista möjliga ögonblick — precis innan det var för sent.
Det sker intet nytt under solen.— Allt som händer har hänt förut — historien upprepar sig och ingenting är verkligt nytt i världen.
Det sker intet nytt under solen.— Allt som händer har hänt förut — historien upprepar sig och ingenting är verkligt nytt i världen.
det skulle bara fattas annat— det är självklart
det skulle bara fattas annat— det är självklart
det skulle bara fattas annat— det är självklart
(det skulle) inte vara ur vägen— (det skulle) inte skada
(det skulle) inte vara ur vägen— (det skulle) inte skada
(det skulle) inte vara ur vägen— (det skulle) inte skada
det slår lock för öronen— man hör sämre
det slår lock för öronen— man hör sämre
det slår lock för öronen— man hör sämre
det slår lock för öronen— man hör sämre
det smakar ändå fågel— det är trots ofullkomlighet bättre än inget
Det smakar ändå fågel, sa' käringen, kokade käppen som kråkan suttit på.— Man nöjer sig med en svag ersättning och inbillar sig att det duger, trots att kopplingen till det m
Det smakar ändå fågel, sa' käringen, kokade käppen som kråkan suttit på.— Man nöjer sig med en svag ersättning och inbillar sig att det duger, trots att kopplingen till det m
Det smakar ändå karl, sa flickan, kysste tuppen.(Skåne) (SVO)— Man nöjer sig med vad man får och hittar det bästa i en dålig situation — hellre något än ingenting.
Det smakar ändå karl, sa flickan, kysste tuppen.(Skåne) (SVO)— Man nöjer sig med vad man får och hittar det bästa i en dålig situation — hellre något än ingenting.
det smakar fågel— det smakar utmärkt
det smakar som att sticka tungan ut genom fönstret— det har fadd smak
det smakar som att sticka tungan ut genom fönstret— det har fadd smak
det smakar som att sticka tungan ut genom fönstret— det har fadd smak
Det som börjar med en knappnål slutar oftast med en silverskål.Rooth (1968), p. 4— Småstölder leder till större; den som stjäl smått börjar snart stjäla stort.
Det som börjar med en knappnål slutar oftast med en silverskål.Rooth (1968), p. 4— Småstölder leder till större; den som stjäl smått börjar snart stjäla stort.
Det som ej är synavärdt, är ej heller pengar värt.— Om något saknar kvalitet eller skönhet nog att vara värt att se på, är det inte heller värt att beta
Det som ej är synavärdt, är ej heller pengar värt.— Om något saknar kvalitet eller skönhet nog att vara värt att se på, är det inte heller värt att beta
det som göms i snö kommer upp i tö— det som döljs kommer förr eller senare fram
det som göms i snö kommer upp i tö— det som döljs kommer förr eller senare fram
det som göms i snö kommer upp i tö— det som döljs kommer förr eller senare fram
det som göms i snö kommer upp i tö— det som döljs kommer förr eller senare fram
Det som göms i snö, kommer upp i tö.— Hemligheter och fel som döljs avslöjas förr eller senare — sanningen kommer alltid fram till slut.
Det som göms i snö, kommer upp i tö.— Hemligheter och fel som döljs avslöjas förr eller senare — sanningen kommer alltid fram till slut.
Det som inte dödar, härdar.Tapper (2011), p. 516— Svåra erfarenheter och motgångar stärker karaktären och gör en mer motståndskraftig.
Det som inte dödar, härdar.Tapper (2011), p. 516— Svåra erfarenheter och motgångar stärker karaktären och gör en mer motståndskraftig.
Det som kommer ifrån hjärtat, går ock till hjärtat.— Äkta och uppriktiga ord, som talas med genuint engagemang, når och berör lyssnaren på djupet.
Det som kommer ifrån hjärtat, går ock till hjärtat.— Äkta och uppriktiga ord, som talas med genuint engagemang, når och berör lyssnaren på djupet.
Det som med våld fås, med våld förgås.— Saker som vunnits genom våld eller tvång tenderar att förloras på samma sätt — makt som tagits med k
Det som med våld fås, med våld förgås.— Saker som vunnits genom våld eller tvång tenderar att förloras på samma sätt — makt som tagits med k
Det som två veta, kommer snart till den tredje.— Hemligheter sprids lätt — det som bara två personer känner till, avslöjas snart för andra.
Det som två veta, kommer snart till den tredje.— Hemligheter sprids lätt — det som bara två personer känner till, avslöjas snart för andra.
Det söta har ofta en sur eftersmak.— Njutning och välbehag följs ofta av negativa konsekvenser eller besvikelse — glädje är sällan utan e
Det söta har ofta en sur eftersmak.— Njutning och välbehag följs ofta av negativa konsekvenser eller besvikelse — glädje är sällan utan e
Det söta har ofta en sur eftersmak.— Njutning och välbehag följs ofta av negativa konsekvenser eller besvikelse — glädje är sällan utan e
det spelar ingen teater— det spelar ingen roll
det spelar ingen teater— det spelar ingen roll
det spelar ingen teater— det spelar ingen roll
Det spörjes väl i bygden, hurudant folket är till dygden.— Folks rykte och moraliska karaktär blir känt i bygden — det är svårt att dölja hur man verkligen är
Det spörjes väl i bygden, hurudant folket är till dygden.— Folks rykte och moraliska karaktär blir känt i bygden — det är svårt att dölja hur man verkligen är
det spör(j)s att...— det påstås att...
det spör(j)s att...— det påstås att...
det spör(j)s att...— det påstås att...
det spör(j)s om...— jag undrar om...
det står honom fritt— han får göra som han vill
det står honom fritt— han får göra som han vill
det står honom fritt— han får göra som han vill
det starka könet— En ålderdomlig omskrivning för männen som grupp, grundad i en traditionell föreställning om det mask
Det starkaste trädet växer långsammast.— Saker som utvecklas långsamt och tålmodigt blir starkare och mer beständiga än de som växer snabbt.
Det starkaste trädet växer långsammast.— Saker som utvecklas långsamt och tålmodigt blir starkare och mer beständiga än de som växer snabbt.
Det starkaste trädet växer långsammast.— Saker som utvecklas långsamt och tålmodigt blir starkare och mer beständiga än de som växer snabbt.
Det står och faller med honom/henne/den/det— Nödvändigt villkor för existens.
det står skrivet i stjärnorna— det bestämmer ödet
det står skrivet i stjärnorna— det bestämmer ödet
det står skrivet i stjärnorna— det bestämmer ödet
det står skrivet i stjärnorna— det bestämmer ödet
det svaga/täcka könet— En ålderdomlig och patroniserande omskrivning för kvinnorna som grupp, baserad på en föreställning o
Det svärdet som biter skarpast, är böjligast.— Den som är flexibel och anpassningsbar är också mest effektiv och kraftfull — stelhet är en svaghet,
Det svärdet som biter skarpast, är böjligast.— Den som är flexibel och anpassningsbar är också mest effektiv och kraftfull — stelhet är en svaghet,
Det svärdet som biter skarpast, är böjligast.— Den som är flexibel och anpassningsbar är också mest effektiv och kraftfull — stelhet är en svaghet,
det svarta guldet— (bränn)oljan
Detta är ord och inga visor.— Allvarligt menat, inga tomma ord eller skämt — det som sägs är sant och ska tas på fullt allvar.
Detta är ord och inga visor.— Allvarligt menat, inga tomma ord eller skämt — det som sägs är sant och ska tas på fullt allvar.
Detta är ord och inga visor.— Allvarligt menat, inga tomma ord eller skämt — det som sägs är sant och ska tas på fullt allvar.
det täcka könet— (idiomatiskt) det vackra könet. Används för att syfta på kvinnor i allmänhet
det talar vi tyst om— det låtsas vi inte om
det talar vi tyst om— det låtsas vi inte om
det talar vi tyst om— det låtsas vi inte om
det talar vi tyst om— det låtsas vi inte om
det tål att tänka på— det kräver eller förtjänar noggrant övervägande
det tål att tänka på— det kräver eller förtjänar noggrant övervägande
det tål att tänka på— det kräver eller förtjänar noggrant övervägande
det tål att tänka på— det kräver eller förtjänar noggrant övervägande
det tar hus i helvete— det blir ett förskräckligt rabalder
det tar hus i helvete— det blir ett förskräckligt rabalder
Det tar sig, sa pojken om skrikandet.(Halland) (SVO)— Ironiskt om något som förvärras men beskrivs som om det går framåt — skrikandet tilltog, men pojken
Det tar sig, sa pojken om skrikandet.(Halland) (SVO)— Ironiskt om något som förvärras men beskrivs som om det går framåt — skrikandet tilltog, men pojken
det tar sin (lilla) tid— det tar ganska lång tid
det tar sin (lilla) tid— det tar ganska lång tid
det tar sin (lilla) tid— det tar ganska lång tid
det tar sin (lilla) tid— det tar ganska lång tid
Det tar väl en gång slut, sade fan om böndagen.— Även det tråkiga och plågsamma tar till slut slut — uttryckt med cynisk lättnad inför något outhärdl
Det tar väl en gång slut, sade fan om böndagen.— Även det tråkiga och plågsamma tar till slut slut — uttryckt med cynisk lättnad inför något outhärdl
Detta trodde jag, sa gubben, ramla i sjön.(Småland) (SVO)— Man kan vara övertygad om något och ändå ha fel — självförtroende skyddar inte mot att verkligheten
Detta trodde jag, sa gubben, ramla i sjön.(Småland) (SVO)— Man kan vara övertygad om något och ändå ha fel — självförtroende skyddar inte mot att verkligheten
Detta trodde jag, sa gubben, ramla i sjön.(Småland) (SVO)— Man kan vara övertygad om något och ändå ha fel — självförtroende skyddar inte mot att verkligheten
Detta trodde jag, sa gubben, ramla i sjön.(Småland) (SVO)— Man kan vara övertygad om något och ändå ha fel — självförtroende skyddar inte mot att verkligheten
Det träd som ofta flyttas, fattar ej rot.— Den som ständigt byter miljö eller situation får svårt att etablera sig och skapa varaktiga relation
Det träd som ofta flyttas, fattar ej rot.— Den som ständigt byter miljö eller situation får svårt att etablera sig och skapa varaktiga relation
det tror jag det!— naturligtvis är det så!
det vänder sig i (magen på) ngn— ngn får kväljningar
det vänder sig i (magen på) ngn— ngn får kväljningar
det vänder sig i (magen på) ngn— ngn får kväljningar
det var baddarn!— det var som tusan!
det var det värsta!— jag har aldrig upplevt ngt värre
Det var djävulen till mat, sa fan om ölsupan.(Gästrikland) (SVO)— Man berömmer entusiastiskt det lilla man har, och är nöjd med enkla nöjen.
Det var djävulen till mat, sa fan om ölsupan.(Gästrikland) (SVO)— Man berömmer entusiastiskt det lilla man har, och är nöjd med enkla nöjen.
det var droppen— kort för (det var) droppen som fick bägaren att rinna över
det var droppen (som kom bägaren att rinna över)— det var den sista påfrestning som fordrades
det var droppen (som kom bägaren att rinna över)— det var den sista påfrestning som fordrades
det var droppen (som kom bägaren att rinna över)— det var den sista påfrestning som fordrades
Det var dumt, sa skräddarn, slapp in men fick stryk.(Halland) (SVO)— Att ta sig in någonstans kan verka som en vinst, men om det leder till straff var det dumt att försö
Det var dumt, sa skräddarn, slapp in men fick stryk.(Halland) (SVO)— Att ta sig in någonstans kan verka som en vinst, men om det leder till straff var det dumt att försö
det var en annan femma— det var en annan sak
det var en syn för gudar— det var en dråplig syn
det var en syn för gudar— det var en dråplig syn
det var en syn för gudar— det var en dråplig syn
Det var en vacker visa, sa fan om psalmen.(Småland) (SVO)— Ironisk beröm — när fel person eller källa prisar något, avslöjas hur tomt eller hycklande lovpriset
Det var en vacker visa, sa fan om psalmen.(Småland) (SVO)— Ironisk beröm — när fel person eller källa prisar något, avslöjas hur tomt eller hycklande lovpriset
Det var fan att svida, sa pojken, fick stryk för att han svor.(Stockholm) (SVO)— Pojken svär ("fan"), får stryk, svär igen av smärtan — en ond cirkel där försöket att undvika straff
Det var fan att svida, sa pojken, fick stryk för att han svor.(Stockholm) (SVO)— Pojken svär ("fan"), får stryk, svär igen av smärtan — en ond cirkel där försöket att undvika straff
det var inte fy skam— det var inte illa
det var inte fy skam— det var inte illa
det var inte fy skam— det var inte illa
det var inte fy skam— det var inte illa
det var inte kattskit— det var inte dåligt
det var inte kattskit— det var inte dåligt
det var inte kattskit— det var inte dåligt
Det var klippt, sa käringen när gubben sa att det var skuret.(Småland) (SVO)— Handlar om att envist hävda sin egen formulering trots att man menar samma sak – onödig trätlystnad
Det var klippt, sa käringen när gubben sa att det var skuret.(Småland) (SVO)— Handlar om att envist hävda sin egen formulering trots att man menar samma sak – onödig trätlystnad
det var lagom åt dig!— det var precis vad du förtjänade
det var lagom åt dig!— det var precis vad du förtjänade
det var lagom åt dig!— det var precis vad du förtjänade
det var lagom åt dig!— det var precis vad du förtjänade
det var ljusblått!— det var bekymmersamt!
Det var mig en blodsugare, sa gumman om blodigeln.(Småland) (SVO)— Ironisk underdrift: att kalla något vid dess rätta namn när det är uppenbart. Blodigeln suger blod —
Det var mig en blodsugare, sa gumman om blodigeln.(Småland) (SVO)— Ironisk underdrift: att kalla något vid dess rätta namn när det är uppenbart. Blodigeln suger blod —
(det var) min själ (inte dåligt)— (det var) minsann (inte dåligt)
(det var) min själ (inte dåligt)— (det var) minsann (inte dåligt)
(det var) min själ (inte dåligt)— (det var) minsann (inte dåligt)
(det var) min själ (inte dåligt)— (det var) minsann (inte dåligt)
det var nära ögat— det var nära att en (svår) olycka inträffade
(det var NN) i egen hög person— (det var NN) själv
(det var NN) i egen hög person— (det var NN) själv
Det var numro ett, sa’ fan, kasta' länsman över gärdesgården.— Att skryta om en tvivelaktig eller lagstridig bedrift som om den vore ett storverk — djävulen är sto
Det var numro ett, sa’ fan, kasta' länsman över gärdesgården.— Att skryta om en tvivelaktig eller lagstridig bedrift som om den vore ett storverk — djävulen är sto
(det var) ord och inga visor— (det var) rena sanningen och fulla allvaret
(det var) ord och inga visor— (det var) rena sanningen och fulla allvaret
(det var) ord och inga visor— (det var) rena sanningen och fulla allvaret
det var på tiden— det var i senaste laget
det var på tiden— det var i senaste laget
det var på tiden— det var i senaste laget
Det var puts för vägglöss, sa pojken när stugan brann.(Sörmland) (SVO)— En drastisk lösning på ett litet problem orsakar större skada — ironisk kommentar om att bota värre
Det var puts för vägglöss, sa pojken när stugan brann.(Sörmland) (SVO)— En drastisk lösning på ett litet problem orsakar större skada — ironisk kommentar om att bota värre
Det var rafflande, sa fan, strök sig om näsan med nässelkvasten.(Blekinge) (SVO)— Ironisk underdrift: något obehagligt beskrivs som spännande, som när man utstår smärta men låtsas ty
Det var rafflande, sa fan, strök sig om näsan med nässelkvasten.(Blekinge) (SVO)— Ironisk underdrift: något obehagligt beskrivs som spännande, som när man utstår smärta men låtsas ty
det var raskt marscherat— (idiomatiskt) det gick fort; det var snabbt gjort (endast om något som gått bra)
Det var roligt lika väl, sa han som grät för han fått korgen.(Uppland) (SVO)— Ironisk kommentar när något går dåligt — man låtsas vara nöjd trots besvikelse, som att säga "lika b
Det var roligt lika väl, sa han som grät för han fått korgen.(Uppland) (SVO)— Ironisk kommentar när något går dåligt — man låtsas vara nöjd trots besvikelse, som att säga "lika b
Det var så gott det, sa torparn, fick en örfil och tre daler i drickspengar.(Småland) (SVO)— Att vara nöjd trots att man fick både ont och gott — man accepterar det negativa när det kommer med
Det var så gott det, sa torparn, fick en örfil och tre daler i drickspengar.(Småland) (SVO)— Att vara nöjd trots att man fick både ont och gott — man accepterar det negativa när det kommer med
Det var så gott det, sa torparn, fick en örfil och tre daler i drickspengar.(Småland) (SVO)— Att vara nöjd trots att man fick både ont och gott — man accepterar det negativa när det kommer med
det var så lite— (vardagligt) ingen orsak, inga problem
det var så lite så— (vardagligt) variant av det var så lite
det var så sant!— det höll jag på att glömma!
Det var sjutton, sa han som blev en av de aderton i akademin.(Stockholm) (SVO)— Ordvits: "sjutton" (mild svordom) låter som talet 17, men han hamnar bland "de aderton" i Svenska Ak
Det var sjutton, sa han som blev en av de aderton i akademin.(Stockholm) (SVO)— Ordvits: "sjutton" (mild svordom) låter som talet 17, men han hamnar bland "de aderton" i Svenska Ak
Det var sjutton, sa han som hade aderton när nitton kom ut.(Närke) (SVO)— Ordvits om att nästan lyckas: hade 18 men 19 vann — "sjutton!" används som mild svordom när man miss
Det var sjutton, sa han som hade aderton när nitton kom ut.(Närke) (SVO)— Ordvits om att nästan lyckas: hade 18 men 19 vann — "sjutton!" används som mild svordom när man miss
Det var sjutton, sa han som hade aderton när nitton kom ut.(Närke) (SVO)— Ordvits om att nästan lyckas: hade 18 men 19 vann — "sjutton!" används som mild svordom när man miss
det var som fan— (vardagligt, idiomatiskt) uttrycker förvåning
det var som katten— det var otroligt (används vid överraskelse)
Det var styggt men starkt, sa fan när han band mor sin med vidjelänkar.(Värmland) (SVO)— Används ironiskt om någon som gör något hänsynslöst men rättfärdigar det med att det fungerar effekt
Det var styggt men starkt, sa fan när han band mor sin med vidjelänkar.(Värmland) (SVO)— Används ironiskt om någon som gör något hänsynslöst men rättfärdigar det med att det fungerar effekt
Det var styggt men starkt, sa fan när han band mor sin med vidjelänkar.(Värmland) (SVO)— Används ironiskt om någon som gör något hänsynslöst men rättfärdigar det med att det fungerar effekt
Det var svinaktigt, sa han som red på soa.(Västergötland) (SVO)— Ironisk kommentar om hyckleri: den som själv beter sig ovärdigt kritiserar andras beteende som "svin
Det var svinaktigt, sa han som red på soa.(Västergötland) (SVO)— Ironisk kommentar om hyckleri: den som själv beter sig ovärdigt kritiserar andras beteende som "svin
Det var svinaktigt, sa han som red på soa.(Västergötland) (SVO)— Ironisk kommentar om hyckleri: den som själv beter sig ovärdigt kritiserar andras beteende som "svin
det var värst vad...— det var väldigt vad...
Det vattnet du hämtar ur bäcken lär dig känna källan.Åström (1997), p. 185— Genom att arbeta nära något lär du dig förstå dess ursprung och natur — praktisk erfarenhet ger djup
Det vattnet du hämtar ur bäcken lär dig känna källan.Åström (1997), p. 185— Genom att arbeta nära något lär du dig förstå dess ursprung och natur — praktisk erfarenhet ger djup
det vete fåglarna— Det vet jag inte.
det vete fåglarna— det vet jag inte
det vete fåglarna— omskrivning för det vete fan, kraftuttryck när man inte vet något
Det vete fåglarna— När man inte vet eller är osäker.
det vete fan— det är svårt att säga
det vete fan— (idiomatiskt, vulgärt) ingen aning
det vete fan— kraftuttryck när man inte har någon aning alls
det vete gudarna— (idiomatiskt) ingen aning
det vete katten— (idiomatiskt) ingen aning
det vete katten— (idiomatiskt) ingen aning
det vete katten— det är det svårt att veta ngt säkert om
det vete katten— det är det svårt att veta ngt säkert om
det vete sjutton— (idiomatiskt, eufemistiskt) ingen aning
Det viktigaste är inte att vinna, utan att kämpa väl.Grenholm (2000), p. 198— Strävan och hederligt deltagande värderas högre än segern — att göra sitt bästa är mer betydelsefull
Det viktigaste är inte att vinna, utan att kämpa väl.Grenholm (2000), p. 198— Strävan och hederligt deltagande värderas högre än segern — att göra sitt bästa är mer betydelsefull
det vilar ett löjets skimmer över (ngt)— (ngt) är lite löjligt
det vilar ett löjets skimmer över (ngt)— (ngt) är lite löjligt
det vilar ett löjets skimmer över (ngt)— (ngt) är lite löjligt
det vilar ett löjets skimmer över (ngt)— (ngt) är lite löjligt
Det vill allt mer till plogen än vissla, och mer till dans än ett par näverskor.— Goda resultat kräver rätt förutsättningar och ordentlig ansträngning — det räcker inte med ett minim
Det vill allt mer till plogen än vissla, och mer till dans än ett par näverskor.— Goda resultat kräver rätt förutsättningar och ordentlig ansträngning — det räcker inte med ett minim
det ville sig inte— det lyckades inte
det ville sig inte— det lyckades inte
det ville sig inte— det lyckades inte
Det vill många möss till att binda en katt.— Många svaga måste samarbeta för att besegra en stark motståndare — ensam är man för liten för uppgif
Det vill många möss till att binda en katt.— Många svaga måste samarbeta för att besegra en stark motståndare — ensam är man för liten för uppgif
det vill mycket till— det krävs extraordinära insatser eller omständigheter
det vill mycket till— det krävs extraordinära insatser eller omständigheter
det vill mycket till— det krävs extraordinära insatser eller omständigheter
det vore just likt något!— det skulle allt se ut!
det vore just likt något!— det skulle allt se ut!
det vore just likt något!— det skulle allt se ut!
De vackraste äpplena bli först maskstungna.— Det som är mest lockande och attraktivt drabbas ofta först av problem, frestelser eller fördärv.
De vackraste äpplena bli först maskstungna.— Det som är mest lockande och attraktivt drabbas ofta först av problem, frestelser eller fördärv.
De vise fela också.— Även kloka och lärda människor begår misstag — ingen är ofelbara.
De vise fela också.— Även kloka och lärda människor begår misstag — ingen är ofelbara.
Dig må den köpa som icke känner dig, sa gubben till åsnan.(Värmland) (SVO)— Den som inte känner dig kan bli lurad att värdera dig högt — bekantskap avslöjar brister som okunnig
Dig må den köpa som icke känner dig, sa gubben till åsnan.(Värmland) (SVO)— Den som inte känner dig kan bli lurad att värdera dig högt — bekantskap avslöjar brister som okunnig
din mamma— (vardagligt, vulgärt) allmän missnöjesyttring, svar på frågor man inte önskar
Dit man gärna vill, drages man med ett hårstrå.— Stark önskan kräver ingen stor kraft — vilja att nå ett mål gör att minsta anledning räcker som driv
Dit man gärna vill, drages man med ett hårstrå.— Stark önskan kräver ingen stor kraft — vilja att nå ett mål gör att minsta anledning räcker som driv
dit pepparn växer— (idiomatiskt) i riktning långt bort från personen i fråga, ibland mer eller mindre eufemistiskt men
ditt och datt— litet av varje
ditt och datt— (idiomatiskt) lite av varje, något som kommer från många företeelser
ditt och datt— (idiomatiskt) lite av varje, något som kommer från många företeelser
ditt och datt— litet av varje
ditt och datt— litet av varje
ditt och datt— (idiomatiskt) lite av varje, något som kommer från många företeelser
Ditt och datt— Lite av varje.En variant även dittan och dattan.
Ditt och datt— Lite av varje.En variant även dittan och dattan.
Ditt och datt— Lite av varje.En variant även dittan och dattan.
djävlar anamma— stavningsvariant av jävlar anamma
Djävlar i den, sa bagaren, drogs meddöden.(Halland) (SVO)— Svordomar hjälper inte när döden väl kommit — man kan inte göra annat än acceptera det oundvikliga m
Djävlar i den, sa bagaren, drogs meddöden.(Halland) (SVO)— Svordomar hjälper inte när döden väl kommit — man kan inte göra annat än acceptera det oundvikliga m
Djävlar i den, sa bagaren, drogs meddöden.(Halland) (SVO)— Svordomar hjälper inte när döden väl kommit — man kan inte göra annat än acceptera det oundvikliga m
djävulens bönbok— Kortleken, kallad så av kyrkan som betraktade kortspel som syndigt; ett folkligt och nedsättande nam
Djupa strömmar löpa tyst.— Tysta, återhållsamma personer döljer ofta stor visdom, styrka eller känslor bakom ett lugnt yttre.
Djupa strömmar löpa tyst.— Tysta, återhållsamma personer döljer ofta stor visdom, styrka eller känslor bakom ett lugnt yttre.
Djupa strömmar löpa tyst.— Tysta, återhållsamma personer döljer ofta stor visdom, styrka eller känslor bakom ett lugnt yttre.
djurens konung— Lejonet, som i fabel och folktradition anses härska över alla djur och symbolisera styrka, mod och k
dö bort— (hålla på att) tyna (bort), försvinna (tills det inte alls finns kvar) och/eller upphöra att exister
döda tiden— få tiden att gå
Döden är den sista rätten.— Döden drabbar alla till slut — den är det oundvikliga slutet som ingen kan undkomma, likt måltidensi
Döden är den sista rätten.— Döden drabbar alla till slut — den är det oundvikliga slutet som ingen kan undkomma, likt måltidensi
Döden är den sista rätten.— Döden drabbar alla till slut — den är det oundvikliga slutet som ingen kan undkomma, likt måltidensi
Döden är en bitter ört, men har en söt eftersmak.— Döden är svår och smärtsam att möta, men ger slutligen frid och befrielse från livets lidanden.
Döden är en bitter ört, men har en söt eftersmak.— Döden är svår och smärtsam att möta, men ger slutligen frid och befrielse från livets lidanden.
Döden är en bitter ört, men har en söt eftersmak.— Döden är svår och smärtsam att möta, men ger slutligen frid och befrielse från livets lidanden.
Döden är en snäll jägare.— Döden hinner alltid ikapp — ingen undkommer sin sista stund, hur länge man än flyr eller lever.
Döden är en snäll jägare.— Döden hinner alltid ikapp — ingen undkommer sin sista stund, hur länge man än flyr eller lever.
Döden är en snäll jägare.— Döden hinner alltid ikapp — ingen undkommer sin sista stund, hur länge man än flyr eller lever.
Döden är viss, men stunden oviss.— Alla kommer att dö, men ingen vet när. Påminnelse om livets osäkerhet och att vi bör leva i nuet.
Döden är viss, men stunden oviss.— Alla kommer att dö, men ingen vet när. Påminnelse om livets osäkerhet och att vi bör leva i nuet.
Döden är viss, men stunden oviss.— Alla kommer att dö, men ingen vet när. Påminnelse om livets osäkerhet och att vi bör leva i nuet.
Döden blåser ej i horn.— Döden kommer utan förvarning — ingen vet när eller hur livet tar slut.
Döden blåser ej i horn.— Döden kommer utan förvarning — ingen vet när eller hur livet tar slut.
Döden blåser ej i horn.— Döden kommer utan förvarning — ingen vet när eller hur livet tar slut.
Döden finnes ofta i sockrad mat.— Det som verkar lockande och sött kan dölja fara — vackra erbjudanden eller njutningar kan ha skadlig
Döden finnes ofta i sockrad mat.— Det som verkar lockande och sött kan dölja fara — vackra erbjudanden eller njutningar kan ha skadlig
Döden finnes ofta i sockrad mat.— Det som verkar lockande och sött kan dölja fara — vackra erbjudanden eller njutningar kan ha skadlig
Döden frågar inte efter åren.— Döden drabbar alla oavsett ålder — ingen är för ung eller för gammal för att dö.
Döden frågar inte efter åren.— Döden drabbar alla oavsett ålder — ingen är för ung eller för gammal för att dö.
Döden frågar inte efter åren.— Döden drabbar alla oavsett ålder — ingen är för ung eller för gammal för att dö.
Döden hjälper utur nöden.(Jfr. Joh. 3— Döden ses som en befrielse från svårt lidande eller hopplös nöd — när livet är outhärdligt ger döden
Döden hjälper utur nöden.(Jfr. Joh. 3— Döden ses som en befrielse från svårt lidande eller hopplös nöd — när livet är outhärdligt ger döden
Döden hjälper utur nöden.(Jfr. Joh. 3— Döden ses som en befrielse från svårt lidande eller hopplös nöd — när livet är outhärdligt ger döden
döden i grytan— säkert fördärv
döden i grytan— säkert fördärv
döden i grytan— säkert fördärv
Döden låter inte skrämma sig.— Döden är oundviklig och kan inte avskräckas eller stoppas — förr eller senare drabbar den alla, oavs
Döden låter inte skrämma sig.— Döden är oundviklig och kan inte avskräckas eller stoppas — förr eller senare drabbar den alla, oavs
Döden låter inte skrämma sig.— Döden är oundviklig och kan inte avskräckas eller stoppas — förr eller senare drabbar den alla, oavs
Döden tar inga mutor.— Ingen kan köpa sig fri från döden — rik som fattig, mäktig som svag, alla måste dö till slut.
Döden tar inga mutor.— Ingen kan köpa sig fri från döden — rik som fattig, mäktig som svag, alla måste dö till slut.
Döden tar inga mutor.— Ingen kan köpa sig fri från döden — rik som fattig, mäktig som svag, alla måste dö till slut.
död för egen hand— Att ha avlidit genom en självvald handling; en eufemistisk omskrivning för självmord som betonar han
Död hund skäller inte och ingen fälls av stumt vittne.— Den döde kan inte vittna mot dig, och den som tiger fäller ingen — båda utgör inget hot.
Död hund skäller inte och ingen fälls av stumt vittne.— Den döde kan inte vittna mot dig, och den som tiger fäller ingen — båda utgör inget hot.
Död hund skäller inte och ingen fälls av stumt vittne.— Den döde kan inte vittna mot dig, och den som tiger fäller ingen — båda utgör inget hot.
Död man är dåligt sällskap för andra än rovfåglar och maskar.— Den döde kan inte längre bidra eller umgås — bara rovdjur och nedbrytare har nytta av honom.
Död man är dåligt sällskap för andra än rovfåglar och maskar.— Den döde kan inte längre bidra eller umgås — bara rovdjur och nedbrytare har nytta av honom.
Död man är dåligt sällskap för andra än rovfåglar och maskar.— Den döde kan inte längre bidra eller umgås — bara rovdjur och nedbrytare har nytta av honom.
Död man är snart glömd vid hovet.— När någon dör eller förlorar sin makt glöms han snabbt bort av omgivningen — lojalitet och minne är
Död man är snart glömd vid hovet.— När någon dör eller förlorar sin makt glöms han snabbt bort av omgivningen — lojalitet och minne är
Död man är snart glömd vid hovet.— När någon dör eller förlorar sin makt glöms han snabbt bort av omgivningen — lojalitet och minne är
Dödsfruktan är värre än själva döden.— Rädslan och ångesten inför döden orsakar mer lidande än döden själv.
Dödsfruktan är värre än själva döden.— Rädslan och ångesten inför döden orsakar mer lidande än döden själv.
dö i barnsäng— (idiomatiskt) avlida vid förlossning
dö knall och fall— dö plötsligt och oväntat
Döm inte boken efter omslaget.— Bedöm inte något eller någon enbart utifrån det yttre utseendet — det inre värdet kan skilja sig mar
Döm inte boken efter omslaget.— Bedöm inte något eller någon enbart utifrån det yttre utseendet — det inre värdet kan skilja sig mar
Döm inte hunden efter håren.— Yttre utseende avslöjar inte en persons sanna karaktär eller värde — bedöm inte någon enbart utifrån
Döm inte hunden efter håren.— Yttre utseende avslöjar inte en persons sanna karaktär eller värde — bedöm inte någon enbart utifrån
don efter person— ngt som särskilt lämpar sig för personen
Don efter person— När ett föremål passar en viss person särskilt bra, ofta skämtsamt.
dö som flugor— Att dö i stora mängder på kort tid, lika lättvindigt och snabbt som flugor faller — används om massd
dö som flugor— Att dö i stora mängder på kort tid, lika lättvindigt och snabbt som flugor faller — används om massd
dö som flugor— Att dö i stora mängder på kort tid, lika lättvindigt och snabbt som flugor faller — används om massd
dö sotdöden— (idiomatiskt) dö av sjukdom, ålderdom eller på annat ej våldsamt sätt
dö strådöden— dö i sin säng
dö strådöden— (idiomatiskt) dö fridfullt i sin säng
Dottern klär sig gärna i moderns särk.— Döttrar tenderar att likna sina mödrar och ärva deras vanor, egenskaper och beteenden. Liknande "som
Dottern klär sig gärna i moderns särk.— Döttrar tenderar att likna sina mödrar och ärva deras vanor, egenskaper och beteenden. Liknande "som
dött lopp— oavgjort lopp
dö ut— (biologi) gå ur tiden helt och hållet (efter den sista levande individens död)
dra alla över en kam— (idiomatiskt) behandla alla eller allt i en grupp på samma sätt utan att ta hänsyn till individuella
dra åt helvete— uttrycker stark förvåning, överraskning, rädsla etc; det var som fan
dra åt pipan!— En grov och otålig uppmaning att försvinna och inte visa sig mer; uttrycker stark irritation och upp
dra åt pipan!— En grov och otålig uppmaning att försvinna och inte visa sig mer; uttrycker stark irritation och upp
dra åt pipan!— En grov och otålig uppmaning att försvinna och inte visa sig mer; uttrycker stark irritation och upp
dra åt pipsvängen— (idiomatiskt, eufemistiskt) variant av fara åt pipsvängen
dra åt skogen— (idiomatiskt) försvinn!
dra åt skogen!— Uppmanar irriterat eller argt någon att försvinna och sluta störa; ett folkligt och ovårdat sätt att
dra åt svångremmen— (idiomatiskt) börja leva under knappare förhållanden
dra åt svångremmen— (börja) leva under knappare förhållanden
Dra åt svångremmen— Anpassa sig efter knappare ekonomiska förhållanden.
dra åt tumskruvarna— (idiomatiskt) göra kraftig påtryckningar, frihetsinskränkningar
dra åt tumskruvarna— sätta press på någon
dra benen efter sig— (idiomatiskt) gå långsamt
dra benen efter sig— gå långsamt eller söla
dra benen efter sig— gå långsamt eller söla
dra benen efter sig— gå långsamt eller söla
dra benen efter sig— (idiomatiskt) gå långsamt
dra benen efter sig— (idiomatiskt) gå långsamt
dra blankt— blotta vapen
dra det kortaste/längsta strået— förlora/vinna
dra det kortaste strået— (idiomatiskt) förlora
dra det kortaste strået— Vara den som kommer sämst ut i en tävling, förhandling eller situation där någon måste förlora eller
Dra det längsta/kortaste strået— Att vinna respektive förlora i en tvistefråga.
dra det längsta strået— Ha den bästa utgången i en tävling eller svår situation och komma ut som vinnare när lotten eller st
dra det längsta strået— (idiomatiskt) vinna
dra (det) tyngsta lasset— göra det mesta arbetet
Dra det tyngsta lasset— Göra det mesta arbetet.
dra dit pepparn växer— (idiomatiskt) försvinn!, eufemism för dra åt helvete
dra dit pepparn växer!— En kraftfull uppmaning att försvinna och hålla sig borta; uttrycker stark irritation och önskan att
dra dit pepparn växer!— En kraftfull uppmaning att försvinna och hålla sig borta; uttrycker stark irritation och önskan att
dra dit pepparn växer!— En kraftfull uppmaning att försvinna och hålla sig borta; uttrycker stark irritation och önskan att
dra en barmhärtighetens slöja över— hänsynsfullt låta bli att beröra
dra en barmhärtighetens slöja över— hänsynsfullt låta bli att beröra
dra en barmhärtighetens slöja över— hänsynsfullt låta bli att beröra
dra en handtralla— (vardagligt) onanera
dra en lina— (slang) ta kokain (eller annan drog som snortas, t.ex. amfetamin eller mefedron)
dra en vals— Att ljuga eller hitta på en historia; att berätta något osant på ett övertygande eller charmigt sätt
dra ett streck över det som varit— försonas; glömma förgångna uförrätter
dra ett streck över det som varit— försonas; glömma förgångna uförrätter
dra ett streck över det som varit— försonas; glömma förgångna uförrätter
dra ett streck över det som varit— låta det skedda vara glömt
dra ett streck över det som varit— låta det skedda vara glömt
dra ett streck över det som varit— låta det skedda vara glömt
Dra ett streck över det som varit— Att glömma oförrätter.
Dra ett streck över det som varit— Att glömma oförrätter.
Dra ett streck över det som varit— Att glömma oförrätter.
dra för kungen— spela ut ett lågt kort för att tvinga ut esset och få kungen att bli högsta kort
dra för kungen— spela ut ett lågt kort för att tvinga ut esset och få kungen att bli högsta kort
dra för kungen— spela ut ett lågt kort för att tvinga ut esset och få kungen att bli högsta kort
dra fötterna efter sig— (bildligt, idiomatiskt) agera (alltför) långsamt
draga i smutsen— äldre variant av dra i smutsen
draga någon på halis— när man utsätter någon för en prekär eller äventyrlig situation
draga vid näsan— (ålderdomligt, idiomatiskt) dra vid näsan; lura
drag under galoscherna— Ha fart, energi och driv; om något eller någon som rör sig med kraft, rörelse och framåtanda.
drag under galoscherna— fart på en (trög) verksamhet
drag under galoscherna— (idiomatiskt) full fart i verksamheten, köra fort eller att sätta fart på en trög verksamhet.
Dra/hålla i tåtarna— Att diskret kontrollera och styra.
Dra/hålla i trådarna— Att ha kontrollen över någon viss verksamhet.
dra ihop— (idiomatiskt, opersonligt, reflexivt) närma sig den tidpunkt då något ska ske; bli dags
dra i långbänk— förhala, uppskjuta
dra i långbänk— förhala, uppskjuta
dra i långbänk— förhala, uppskjuta
dra in hakan— Vara försiktig och hålla en lägre profil för att undvika problem, kritik eller konfrontation med and
dra in hakan— Vara försiktig och hålla en lägre profil för att undvika problem, kritik eller konfrontation med and
dra in hakan— Vara försiktig och hålla en lägre profil för att undvika problem, kritik eller konfrontation med and
dra in klorna— visa sig fredlig(are)
dra in klorna— visa sig fredlig(are)
dra in klorna— visa sig fredlig(are)
Dra inte alla över en kam.Topelius Bokförlag (1974), p. 63— Behandla inte alla människor som om de vore likadana — var och en är unik och bör bedömas individuel
Dra inte alla över en kam.Topelius Bokförlag (1974), p. 63— Behandla inte alla människor som om de vore likadana — var och en är unik och bör bedömas individuel
dra i smutsen— (idiomatiskt, bildligt) häda, skända; ärekränka; förtala
dra iväg— (intransitivt, sport) utöka ledningen drastiskt, så pass att motståndaren ej längre kan komma ikapp
dra jämnt— kunna umgås utan allvarligare konflikter
dra mig baklänges— uttrycker förvåning över något man just fått veta
Dra mig baklänges— Uttryck för förvåning.
drämma till— slå med stor styrka
dra något gammalt över— (idiomatiskt, reflexivt) försvinna ur någons åsyn
Dra något gammalt över sig— ”Du kan dra något gammalt över dig!”
dra något i långbänk— (idiomatiskt) förhala
Dra något i långbänk— Att förhala, långdragen process som fördröjer beslut.
dra ner byxorna på ngn— avslöja ngn
dra ner byxorna på ngn— avslöja ngn
dra ner byxorna på ngn— avslöja ngn
dra (ngn) vid näsan— Avsiktligt vilseleda någon genom lögner eller bedrägliga påståenden, så att personen tror på något s
dra (ngn) vid näsan— Avsiktligt vilseleda någon genom lögner eller bedrägliga påståenden, så att personen tror på något s
dra (ngn) vid näsan— Avsiktligt vilseleda någon genom lögner eller bedrägliga påståenden, så att personen tror på något s
dra ngn vid näsan— Lura eller vilseleda någon medvetet; få en person att tro på något falskt genom bedrägeri, manipulat
dra ngn vid näsan— Lura eller vilseleda någon medvetet; få en person att tro på något falskt genom bedrägeri, manipulat
dra ngn vid näsan— Lura eller vilseleda någon medvetet; få en person att tro på något falskt genom bedrägeri, manipulat
dra ngn vid näsan— Lura eller vilseleda någon medvetet; få en person att tro på något falskt genom bedrägeri, manipulat
dra ngt i långbänk— dra ut på tiden med att avgöra ngt
dra ngt i långbänk— dra ut på tiden med att avgöra ngt
dra ngt i långbänk— dra ut på tiden med att avgöra ngt
dra ngt i långbänk— dra ut på tiden med att avgöra ngt
dra om— dröja, dra ut på tiden
dra öronen åt— (idiomatiskt, reflexivt) bli försiktig, ana oråd
dra öronen åt sig— bli försiktig
dra öronen åt sig— bli försiktig
dra öronen åt sig— bli försiktig
dra öronen åt sig— bli försiktig
dra över— vara längre tid än planerat
dra på benen— gå långsamt eller söla
dra på benen— gå långsamt eller söla
dra på benen— gå långsamt eller söla
dra på benen— gå långsamt eller söla
dra på mun— Le svagt eller motvilligt; en subtil uppåtrörelse i mungiporna som antyder ett halvt undertryckt ell
dra på munnen— (idiomatiskt) (små)le
dra på munnen— Le svagt eller diskret, ofta med ett drag av ironi eller belåtenhet; ett leende som antyder att man
dra på munnen— (idiomatiskt) (små)le
dra på munnen— (idiomatiskt) (små)le
dra på munnen— Le svagt eller diskret, ofta med ett drag av ironi eller belåtenhet; ett leende som antyder att man
dra på munnen— Le svagt eller diskret, ofta med ett drag av ironi eller belåtenhet; ett leende som antyder att man
dra på munnen/smilbandet— Le svagt och diskret, ofta på grund av något roligt eller tillfredsställande som man inte vill visa
dra på munnen/smilbandet— Le svagt och diskret, ofta på grund av något roligt eller tillfredsställande som man inte vill visa
dra på munnen/smilbandet— Le svagt och diskret, ofta på grund av något roligt eller tillfredsställande som man inte vill visa
dra på smilbanden— skratta åt något eller någon
dra på smilbandet— Att börja le eller dra på munnen; ett bildligt uttryck där smilbandet syftar på de muskler som sträc
dra på smilbandet— (idiomatiskt) (små)le
dra på smilbandet— Att börja le eller dra på munnen; ett bildligt uttryck där smilbandet syftar på de muskler som sträc
dra på smilbandet— (idiomatiskt) (små)le
dra på smilbandet— Att börja le eller dra på munnen; ett bildligt uttryck där smilbandet syftar på de muskler som sträc
dra på smilbandet— (idiomatiskt) (små)le
dra på trissor— (idiomatiskt) ett uttryck av djup förvåning och häpenhet
dra på trissor— (idiomatiskt) ett uttryck av djup förvåning och häpenhet
dra på trissor!— Uppmaning till någon att sluta med vad de håller på med, ofta uttryckt med irritation eller otålighe
dra på trissor!— Uppmaning till någon att sluta med vad de håller på med, ofta uttryckt med irritation eller otålighe
dra på trissor!— Uppmaning till någon att sluta med vad de håller på med, ofta uttryckt med irritation eller otålighe
Dra på trissor— Uttryck för förvåning eller lättare missnöje.
Dra på trissor— Uttryck för förvåning eller lättare missnöje.
Dra/rycka undan mattan för någon/något— Plötsligt göra förutsättningarna osäkra för någon/något.
dra samman— Att dra ihop något så att det minskar eller samlas; bildligt om att konsolidera krafter, resurser el
dra sig för— känna ett motstånd mot att utföra en viss handling; hysa betänkligheter; känna tvivel och farhågor i
dra sig till minnes— erinra sig, minnas, återminnas
dra sig till minnes— erinra sig, minnas, återminnas
dra sig till minnes— erinra sig, minnas, återminnas
dra sig till minnes— Anstränga sig för att plocka fram något från minnet som man inte spontant kommer ihåg men vet att ma
dra sig till minnes— Anstränga sig för att plocka fram något från minnet som man inte spontant kommer ihåg men vet att ma
dra sig till minnes— Anstränga sig för att plocka fram något från minnet som man inte spontant kommer ihåg men vet att ma
dra sina färde— Lämna en plats eller situation permanent, ofta utan att be om lov eller med en viss självständighet
dra sina färde— Lämna en plats eller situation permanent, ofta utan att be om lov eller med en viss självständighet
dra sina färde— Lämna en plats eller situation permanent, ofta utan att be om lov eller med en viss självständighet
dra sina färde— ge sig iväg, bege sig från nuvarande plats
dra sina färde— ge sig iväg, bege sig från nuvarande plats
dra sina färde— ge sig iväg, bege sig från nuvarande plats
Dra sina färde— Ge sig iväg.
Dra sina färde— Ge sig iväg.
Dra sina färde— Ge sig iväg.
dra sin sista suck— (idiomatiskt) avlida, dö
dra sista sucken— (idiomatiskt) avlida, dö
dra sitt strå till stacken— bidra efter bästa förmåga
dra sitt strå till stacken— bidra efter bästa förmåga
dra sitt strå till stacken— (idiomatiskt) hjälpa till efter bästa förmåga
dra sitt strå till stacken— (idiomatiskt) hjälpa till efter bästa förmåga
dra sitt strå till stacken— (idiomatiskt) hjälpa till efter bästa förmåga
dra sitt strå till stacken— (idiomatiskt) hjälpa till efter bästa förmåga
dra sitt strå till stacken— bidra efter bästa förmåga
dra sitt strå till stacken— bidra efter bästa förmåga
dra sitt strå till stacken— göra sin del för gemenskapen; bidra med sin del till helheten
dra sitt strå till stacken— göra sin del för gemenskapen; bidra med sin del till helheten
dra sitt strå till stacken— göra sin del för gemenskapen; bidra med sin del till helheten
dra sitt strå till stacken— göra sin del för gemenskapen; bidra med sin del till helheten
dra/slå en vals— ljuga eller bluffa
dra (stora) växlar på (ngt)— dra (stora) fördelar av (ngt)
dra (stora) växlar på (ngt)— dra (stora) fördelar av (ngt)
dra (stora) växlar på (ngt)— dra (stora) fördelar av (ngt)
dra till— spontant och utan större eftertanke framföra (en gissning, ett förslag, en undanflykt etc.) eller ut
dra till med— (vardagligt) ta till på en höft, anföra på måfå; häva ur sig
dra timmerstockar— (idiomatiskt) snarka
dra timmerstockar— (idiomatiskt) snarka
dra timmerstockar— (idiomatiskt) snarka
dra timmerstockar— snarka kraftigt
dra timmerstockar— snarka kraftigt
dra timmerstockar— snarka kraftigt
Dra timmerstockar— Snarka kraftigt.
Dra timmerstockar— Snarka kraftigt.
Dra timmerstockar— Snarka kraftigt.
dra tyngsta lasset— göra den största delen av arbetet
dra ut på tiden— dröja, ta längre tid än beräknat
dra ut på tiden— dröja, ta längre tid än beräknat
dra ut på tiden— dröja, ta längre tid än beräknat
dra växlar på— (idiomatiskt) dra fördel av, utnyttja
Dra växlar på något— Utnyttja och dra fördelar av något.
dra växlar (på ngt)— utnyttja (ngt) för mycket
dra växlar (på ngt)— utnyttja (ngt) för mycket
dra växlar (på ngt)— utnyttja (ngt) för mycket
dra vid näsan— (idiomatiskt) lura
Drick med gåsen, så blir du ej yr i huvudet.— Drick måttfullt (som en gås dricker vatten) så undviker du berusning och håller huvudet klart.
Drick med gåsen, så blir du ej yr i huvudet.— Drick måttfullt (som en gås dricker vatten) så undviker du berusning och håller huvudet klart.
Dristig man har lyckan i följe.— Den som vågar och handlar modigt får ofta framgång — lyckan följer den djärve.
Dristig man har lyckan i följe.— Den som vågar och handlar modigt får ofta framgång — lyckan följer den djärve.
Dristigt vågat är hälften vunnet.— Att våga ta ett djärvt steg ger ett försprång — mod och beslutsamhet ökar chansen att lyckas.
Dristigt vågat är hälften vunnet.— Att våga ta ett djärvt steg ger ett försprång — mod och beslutsamhet ökar chansen att lyckas.
drite i— (värmländska) strunta i, inte bry sig om
driva gäck— Att håna, förlöjliga eller spotta på någon; att roa sig på andras bekostnad genom spydigheter och hå
driva gäck med— Att driva gäck med någon innebär att håna, spotta eller gyckla med personen på ett nedlåtande och fö
driva gäck med— Att driva gäck med någon innebär att håna, spotta eller gyckla med personen på ett nedlåtande och fö
driva gäck med— Att driva gäck med någon innebär att håna, spotta eller gyckla med personen på ett nedlåtande och fö
driva igenom— förverkliga med hjälp av påtryckningar
Driva något till sin spets— Gå så långt det är möjligt i en fråga eller konflikt.
driva på— Att pressa, uppmana eller motivera någon att arbeta snabbare eller mer intensivt; att vara den driva
Drömmar äro strömmar.— Drömmar är flyktiga och föränderliga som strömmande vatten — de glider förbi och är svåra att hålla
Drömmar äro strömmar.— Drömmar är flyktiga och föränderliga som strömmande vatten — de glider förbi och är svåra att hålla
Drömmar äro strömmar.— Drömmar är flyktiga och föränderliga som strömmande vatten — de glider förbi och är svåra att hålla
drömmen om Elin— (talesätt) en naiv önskedröm, även i utvidgad betydelse
dröm sött— sägs till någon innan de somnar i en önskan om god sömn
droppeen urholkar stenen— ihärdighet ger så småningom resultat
Droppe i havet— En mycket obetydlig mängd.
Droppen kan urholka stenen.Martinsson (1996), p. 590— Tålamod och uthållighet lönar sig — små, upprepade ansträngningar kan med tiden åstadkomma stora res
Droppen kan urholka stenen.Martinsson (1996), p. 590— Tålamod och uthållighet lönar sig — små, upprepade ansträngningar kan med tiden åstadkomma stora res
droppen som fick bägaren att rinna över— (idiomatiskt) det som till slut får någon att tröttna på något dåligt som pågått en längre tid, eska
Drucken buk gör lungan sjuk.— Överdrivet drickande skadar kroppen och hälsan — alkoholmissbruk leder till sjukdom.
Drucken buk gör lungan sjuk.— Överdrivet drickande skadar kroppen och hälsan — alkoholmissbruk leder till sjukdom.
Drucken buk gör lungan sjuk.— Överdrivet drickande skadar kroppen och hälsan — alkoholmissbruk leder till sjukdom.
Drucken kvinna är en olåst kista.— En berusad kvinna saknar sina normala hämningar och försvar — hon är lättlurad, lättförförd och dela
Drucken kvinna är en olåst kista.— En berusad kvinna saknar sina normala hämningar och försvar — hon är lättlurad, lättförförd och dela
Drucken man gör ingenting rätt, utom då han lägger sig i rännstenen.— En berusad person misslyckas med allt han företar sig — det enda han gör rätt är att hamna i rännste
Drucken man gör ingenting rätt, utom då han lägger sig i rännstenen.— En berusad person misslyckas med allt han företar sig — det enda han gör rätt är att hamna i rännste
Drucken man gör ingenting rätt, utom då han lägger sig i rännstenen.— En berusad person misslyckas med allt han företar sig — det enda han gör rätt är att hamna i rännste
Drucken man ser sju för tu.— En berusad person har förvrängd verklighetsuppfattning och ser fel på saker — symboliskt för att ber
Drucken man ser sju för tu.— En berusad person har förvrängd verklighetsuppfattning och ser fel på saker — symboliskt för att ber
Drucken man ser sju för tu.— En berusad person har förvrängd verklighetsuppfattning och ser fel på saker — symboliskt för att ber
Drucken mans glädje är nykter mans sorg.— Det som berusat folk skrattar åt och njuter av, skäms eller ångrar de när de nyktrat till.
Drucken mans glädje är nykter mans sorg.— Det som berusat folk skrattar åt och njuter av, skäms eller ångrar de när de nyktrat till.
Drucken mans glädje är nykter mans sorg.— Det som berusat folk skrattar åt och njuter av, skäms eller ångrar de när de nyktrat till.
Drucken mun talar av hjärtats grund.— När man är berusad säger man vad man verkligen tänker och känner — alkoholen sänker hämningarna och
Drucken mun talar av hjärtats grund.— När man är berusad säger man vad man verkligen tänker och känner — alkoholen sänker hämningarna och
Drucken mun talar av hjärtats grund.— När man är berusad säger man vad man verkligen tänker och känner — alkoholen sänker hämningarna och
Drucken vis är nykter galen.— Den som verkar klok och förnuftig när han är berusad, är egentligen tokig och oförnuftig när han är
Drucken vis är nykter galen.— Den som verkar klok och förnuftig när han är berusad, är egentligen tokig och oförnuftig när han är
Drucken vis är nykter galen.— Den som verkar klok och förnuftig när han är berusad, är egentligen tokig och oförnuftig när han är
Dryckenskap är egenvillig dårskap.— Att dricka sig berusad är en medveten dumhet — till skillnad från annan dårskap väljer man själv att
Dryckenskap är egenvillig dårskap.— Att dricka sig berusad är en medveten dumhet — till skillnad från annan dårskap väljer man själv att
Dryckenskap är egenvillig dårskap.— Att dricka sig berusad är en medveten dumhet — till skillnad från annan dårskap väljer man själv att
Dryckenskap är ungdoms fall.— Överdrivet drickande leder unga människor till fördärvet och förstör deras framtid.
Dryckenskap är ungdoms fall.— Överdrivet drickande leder unga människor till fördärvet och förstör deras framtid.
Dryckenskap är ungdoms fall.— Överdrivet drickande leder unga människor till fördärvet och förstör deras framtid.
dryga ut— göra drygare genom att skenbart öka mängden, t.ex. späda
Du är en riktig pojk, sa fan åt hamnbusen.(Stockholm) (SVO)— Ironisk hyllning till någon som är extra djärv eller stökig — till och med djävulen imponeras av en
Du är en riktig pojk, sa fan åt hamnbusen.(Stockholm) (SVO)— Ironisk hyllning till någon som är extra djärv eller stökig — till och med djävulen imponeras av en
Du är en riktig pojk, sa fan åt hamnbusen.(Stockholm) (SVO)— Ironisk hyllning till någon som är extra djärv eller stökig — till och med djävulen imponeras av en
Du är lycklig du, som inte har någon balans, sa kronofogden om den fulle.(Halland) (SVO)— Ordvits där "balans" betyder både skuldsaldo och kroppsjämvikt — kronofogden avundas den fulle som s
Du är lycklig du, som inte har någon balans, sa kronofogden om den fulle.(Halland) (SVO)— Ordvits där "balans" betyder både skuldsaldo och kroppsjämvikt — kronofogden avundas den fulle som s
Du är lycklig du, som inte har någon balans, sa kronofogden om den fulle.(Halland) (SVO)— Ordvits där "balans" betyder både skuldsaldo och kroppsjämvikt — kronofogden avundas den fulle som s
Du är rolig du bror, sa fan om tuppen.(Småland) (SVO)— Ironisk replik när någon säger något fånigt eller inbilskt — ungefär "det kan du skratta åt", med un
Du är rolig du bror, sa fan om tuppen.(Småland) (SVO)— Ironisk replik när någon säger något fånigt eller inbilskt — ungefär "det kan du skratta åt", med un
Du är rolig du bror, sa fan om tuppen.(Småland) (SVO)— Ironisk replik när någon säger något fånigt eller inbilskt — ungefär "det kan du skratta åt", med un
dubbla måttstockar— (plurale tantum) det att förespråka andra moraliska principer än de man tillämpar i sitt eget liv; d
(du borde) veta bättre än (så)— (du borde) veta att man inte gör (så)
Du föder mina lamm, sa fan till biskopen.(Norrland) (SVO)— Ironisk kritik mot hycklande präster: biskopen tros tjäna kyrkan men gynnare i själva verket djävule
Du föder mina lamm, sa fan till biskopen.(Norrland) (SVO)— Ironisk kritik mot hycklande präster: biskopen tros tjäna kyrkan men gynnare i själva verket djävule
Du för dej, sa kungen till dalmasen.(Västmanland) (SVO)— Var och en klarar sig på egen hand — ingen räknar med att få hjälp av andra.
Du för dej, sa kungen till dalmasen.(Västmanland) (SVO)— Var och en klarar sig på egen hand — ingen räknar med att få hjälp av andra.
Duglighet är bättre än förord.— Egen förmåga och kompetens väger tyngre än rekommendationer eller kontakter när det gäller att lycka
Duglighet är bättre än förord.— Egen förmåga och kompetens väger tyngre än rekommendationer eller kontakter när det gäller att lycka
Duglighet är bättre än förord.— Egen förmåga och kompetens väger tyngre än rekommendationer eller kontakter när det gäller att lycka
duka under— (vardagligt, idiomatiskt) stryka med; dö
Duka under— Ge vika, gå under.
dum i huvudet— (vardagligt, nedsättande) mycket dum, korkad
dum i huvudet— (vardagligt, nedsättande) mycket dum, korkad
dum i huvudet— (vardagligt, nedsättande) mycket dum, korkad
du milde!— Utrop som uttrycker förvåning, bestörtning eller häpnad inför något oväntat eller svårt att ta in.
dummare än tåget— väldigt dum, väldigt enfaldig, väldigt ointelligent
Dummare än tåget— När någon är oerhört dum.
Dum räv, som löper i saxen vid solsken.— Den som går i en uppenbar fälla trots att faran borde vara lätt att se är dumdristig och oförsiktig.
Dum räv, som löper i saxen vid solsken.— Den som går i en uppenbar fälla trots att faran borde vara lätt att se är dumdristig och oförsiktig.
Dum räv, som löper i saxen vid solsken.— Den som går i en uppenbar fälla trots att faran borde vara lätt att se är dumdristig och oförsiktig.
Dum som en åsna— Bete sig allmänt dumt utan att tänka sig för.
dum som en gås— (liknelser) mycket trögfattad, dum, sinnesslö, trög
dum som en gås— nån som är väldigt dum
Dum som en gås— Bete sig allmänt dumt utan att tänka sig för.
du säger något— det du säger är intressant
du säger/sade något— det var så sant
Du ska väl göra nytta, ditt nöt, sa bonden, snöt sig i nattskjortan.(Göteborg) (SVO)— Man uppmanar andra att uppföra sig ordentligt samtidigt som man själv beter sig illa — en ironisk ko
Du ska väl göra nytta, ditt nöt, sa bonden, snöt sig i nattskjortan.(Göteborg) (SVO)— Man uppmanar andra att uppföra sig ordentligt samtidigt som man själv beter sig illa — en ironisk ko
Du slipper inte längre in än du kommit, sa flickan till pojken.(Dalarna) (SVO)— En flicka sätter gräns för en pojkes närmanden: du får inte komma längre än du redan har kommit — st
Du slipper inte längre in än du kommit, sa flickan till pojken.(Dalarna) (SVO)— En flicka sätter gräns för en pojkes närmanden: du får inte komma längre än du redan har kommit — st
Du sticks, sa fan, åkte i spiktunnan.(Småland) (SVO)— Den som hotar eller skadar andra råkar själv ut för samma öde — en påminnelse om att det onda drabba
Du sticks, sa fan, åkte i spiktunnan.(Småland) (SVO)— Den som hotar eller skadar andra råkar själv ut för samma öde — en påminnelse om att det onda drabba
Du tillhör familjen, sa fan om skåningen.(Stockholm) (SVO)— Stockholmare ansåg skåningar vara så besvärliga att till och med djävulen kände igen sig i dem — reg
Du tillhör familjen, sa fan om skåningen.(Stockholm) (SVO)— Stockholmare ansåg skåningar vara så besvärliga att till och med djävulen kände igen sig i dem — reg
Duvan måste ha en hök och grodan en stork.— Alla har sina naturliga fiender och hot — motgångar och faror är oundvikliga i livet.
Duvan måste ha en hök och grodan en stork.— Alla har sina naturliga fiender och hot — motgångar och faror är oundvikliga i livet.
Dygden älskar ett rent härbärge.— Moralisk godhet och ett hederligt liv trivs bäst i en ren och ordnad miljö — renhet och dygd hör iho
Dygden älskar ett rent härbärge.— Moralisk godhet och ett hederligt liv trivs bäst i en ren och ordnad miljö — renhet och dygd hör iho
Dygderik är mer än rik.— Att ha goda dygder och ett hederligt sinne är mer värdefullt än materiell rikedom.
Dygderik är mer än rik.— Att ha goda dygder och ett hederligt sinne är mer värdefullt än materiell rikedom.
Dygdesam kvinna pryder sitt hus.— En kvinna med gott uppförande och moralisk karaktär är en tillgång och prydnad för sitt hem och sin
Dygdesam kvinna pryder sitt hus.— En kvinna med gott uppförande och moralisk karaktär är en tillgång och prydnad för sitt hem och sin
Dygd finnes även hos olärt folk.— Moral och god karaktär är inte beroende av utbildning — även enkla, obildade människor kan vara dygd
Dygd finnes även hos olärt folk.— Moral och god karaktär är inte beroende av utbildning — även enkla, obildade människor kan vara dygd
Dygd föder dygd.— Goda handlingar och dygdigt beteende inspirerar andra att också handla dygdigt — dygden sprider sig
Dygd föder dygd.— Goda handlingar och dygdigt beteende inspirerar andra att också handla dygdigt — dygden sprider sig
Dygdig kvinna är mannens långa liv.— En god och dygdefullt hustru bidrar till mannens välmående, lycka och ett långt liv.
Dygdig kvinna är mannens långa liv.— En god och dygdefullt hustru bidrar till mannens välmående, lycka och ett långt liv.
Dygd och goda seder gå inte i arv.— Goda egenskaper och beteenden måste förvärvas av var och en — de ärvs inte automatiskt från föräldra
Dygd och goda seder gå inte i arv.— Goda egenskaper och beteenden måste förvärvas av var och en — de ärvs inte automatiskt från föräldra
Dygd och högfärd sämjas ej under samma tak.— Dygd (moral godhet) och högfärd (arrogans) kan inte samsas — den som är stolt och självgod saknar äk
Dygd och högfärd sämjas ej under samma tak.— Dygd (moral godhet) och högfärd (arrogans) kan inte samsas — den som är stolt och självgod saknar äk
Dygd och odygd är närmaste grannar.— Gränsen mellan dygd och last är hårfin — det är lätt att glida från det goda till det dåliga.
Dygd och odygd är närmaste grannar.— Gränsen mellan dygd och last är hårfin — det är lätt att glida från det goda till det dåliga.
Dygd växer inte på träd.— Dygd och goda egenskaper kommer inte av sig själv — de kräver medveten ansträngning och ständig övni
Dygd växer inte på träd.— Dygd och goda egenskaper kommer inte av sig själv — de kräver medveten ansträngning och ständig övni
dygnet runt— både under dagen och under natten; hela tiden
dyka upp— (plötsligt och oväntat) framträda, bli synlig, komma, anlända
dyka upp— ankomma nånstans eller framträda i något sammanhang
Dyka upp som gubben i lådan— Någon dyker upp när någon minst anar det.
(dyka upp) som gubben i/ur lådan— (dyka upp) helt oväntat
(dyka upp) som gubben i/ur lådan— (dyka upp) helt oväntat
Dyra håvor gömmas väl.— Den som äger värdefulla saker förvarar dem omsorgsfullt och döljer dem för andra.
Dyra håvor gömmas väl.— Den som äger värdefulla saker förvarar dem omsorgsfullt och döljer dem för andra.
Dyr den ära, som slutar med skada.— Äran är inte värd sitt pris om den leder till skada — stolthet och prestige kan bli kostsamma om kon
Dyr den ära, som slutar med skada.— Äran är inte värd sitt pris om den leder till skada — stolthet och prestige kan bli kostsamma om kon
Dyr hälsa, som skall tagas på apoteket.— Hälsa som kräver dyra mediciner är ett dåligt alternativ — bättre att hålla sig frisk naturligt än a
Dyr hälsa, som skall tagas på apoteket.— Hälsa som kräver dyra mediciner är ett dåligt alternativ — bättre att hålla sig frisk naturligt än a
Dyr klenod är lustig ögonfägnad.— Dyrbara och värdefulla ting ger stor glädje och njutning att beskåda — det sköna och kostbara fröjda
Dyr klenod är lustig ögonfägnad.— Dyrbara och värdefulla ting ger stor glädje och njutning att beskåda — det sköna och kostbara fröjda
Dyrköpt vett är bästa vett.— Erfarenhet köpt med misstag och lidande ger den bestående och mest värdefulla visheten.
Dyrköpt vett är bästa vett.— Erfarenhet köpt med misstag och lidande ger den bestående och mest värdefulla visheten.
ebba ut— långsamt minska i omfattning eller styrka; avstanna, upphöra
Ebberöds bank— dilettantiska och förlustbringande affärsmetoder
Eder och ägg är snart brutna.— Löften och ägg är lika bräckliga — båda bryts lätt. Varnar för att inte lita blint på svurna eder.
efter alla konstens regler— följande det nödvändiga förfaringssättet
Efteråt är intet råd.Stolpe (1987), p. 62— När något redan hänt går det inte att ångra eller ändra — det är för sent att hitta en lösning.
Efteråt är intet råd.Stolpe (1987), p. 62— När något redan hänt går det inte att ångra eller ändra — det är för sent att hitta en lösning.
Efteråt är vi alla kloka.— Det är lätt att i efterhand se vad man borde ha gjort annorlunda — visdom kommer ofta för sent.
Efteråt är vi alla kloka.— Det är lätt att i efterhand se vad man borde ha gjort annorlunda — visdom kommer ofta för sent.
efter behag— enligt var och ens egna preferenser; på ett sätt som som en finner lämpligt
Efter dålig skörd bör man likväl så.— Även efter misslyckanden ska man fortsätta försöka — motgångar är ingen anledning att ge upp hoppet.
Efter dålig skörd bör man likväl så.— Även efter misslyckanden ska man fortsätta försöka — motgångar är ingen anledning att ge upp hoppet.
efter eget gottfinnande— enligt var och ens egna preferenser; på ett sätt som som en finner lämpligt
Efter en samlare kommer en ödslare.— Det som en generation samlar ihop och sparar, slösar nästa bort.
Efter en samlare kommer en ödslare.— Det som en generation samlar ihop och sparar, slösar nästa bort.
Efter fullgjort arbete är vilan god.— Vila och avkoppling känns förtjänad och god när man har slutfört sina uppgifter och ansträngt sig or
Efter fullgjort arbete är vilan god.— Vila och avkoppling känns förtjänad och god när man har slutfört sina uppgifter och ansträngt sig or
Efter god mat och from hustru väntar man aldrig för länge.— Goda ting i livet — smaklig mat och en kärleksfull maka — gör att tid och väntan känns kortare och m
Efter god mat och from hustru väntar man aldrig för länge.— Goda ting i livet — smaklig mat och en kärleksfull maka — gör att tid och väntan känns kortare och m
efter hand— allteftersom tiden går
Efter hett solsken faller gärna slagregn.— Efter en period av lycka eller framgång kommer ofta motgångar. Goda tider följs av svåra tider.
Efter hett solsken faller gärna slagregn.— Efter en period av lycka eller framgång kommer ofta motgångar. Goda tider följs av svåra tider.
efter många om och men— efter mycket trassel
efter råd och lägenhet— efter vad resurserna tillåter
Efter regn växer gräs, efter vin snack.— Vin löser upp tungan och får folk att prata mer fritt och öppet.
Efter regn växer gräs, efter vin snack.— Vin löser upp tungan och får folk att prata mer fritt och öppet.
Efter sig själv dömer man alltid andra.— Man bedömer andras beteende utifrån sitt eget sinnelag — den som är opålitlig misstänker lätt opålit
Efter sig själv dömer man alltid andra.— Man bedömer andras beteende utifrån sitt eget sinnelag — den som är opålitlig misstänker lätt opålit
Eftersinna kan mycket finna.— Eftertanke och reflektion leder ofta till nya insikter och lösningar som man inte såg direkt.
Eftersinna kan mycket finna.— Eftertanke och reflektion leder ofta till nya insikter och lösningar som man inte såg direkt.
Eftersinna kan mycket finna.— Eftertanke och reflektion leder ofta till nya insikter och lösningar som man inte såg direkt.
efter sin tid— med åsikter som hör till en förfluten tid
efter sitt sinne— efter sin egen smak
efter sitt sinne— efter sin egen smak
efter sitt sinne— efter sin egen smak
efter sju sorger och åtta bedrövelser— efter stora svårigheter och bekymmer
Efter söt klåda kommer sur sveda.— Njutning och utsvävningar följs ofta av ånger eller obehagliga konsekvenser — man får betala priset
Efter söt klåda kommer sur sveda.— Njutning och utsvävningar följs ofta av ånger eller obehagliga konsekvenser — man får betala priset
Efter söt klåda kommer sur sveda.— Njutning och utsvävningar följs ofta av ånger eller obehagliga konsekvenser — man får betala priset
Efter surt smakar det söta bäst.— Motgångar och svårigheter gör att man uppskattar glädjen och det goda i livet desto mer.
Efter surt smakar det söta bäst.— Motgångar och svårigheter gör att man uppskattar glädjen och det goda i livet desto mer.
eftertankens kranka blekhet— (överdriven) försiktighet, obeslutsamhet
eftertrakta ngns liv— vilja döda ngn
eftertrakta ngns liv— vilja döda ngn
efter välförrättat värv— sedan ngt slutförts
efter välförrättat värv— sedan ngt slutförts
efter vartannat— det ena efter det andra
Egen hand är alltid huldast.— Man litar mest på sig själv och gör saker bäst på egen hand — ingen tar hand om dina intressen bättr
Egen härd är guld värd.— Det egna hemmet är det bästa stället att vara på — ingenting kan ersätta tryggheten och värmen i sit
Egenkär är ingen kär.— Den som älskar sig själv för mycket vinner ingen annans kärlek eller uppskattning.
Egenkär är ingen kär.— Den som älskar sig själv för mycket vinner ingen annans kärlek eller uppskattning.
Egennytta är en bottenlös bytta.— Själviskhet går aldrig att tillfredsställa — den som bara tänker på sig själv vill alltid ha mer.
Egennytta är en bottenlös bytta.— Själviskhet går aldrig att tillfredsställa — den som bara tänker på sig själv vill alltid ha mer.
Egennytta är en bottenlös bytta.— Själviskhet går aldrig att tillfredsställa — den som bara tänker på sig själv vill alltid ha mer.
Egennytta gör vänskapen trög.— När egna intressen och vinning styr, försämras och försvåras äkta vänskap.
Egennytta gör vänskapen trög.— När egna intressen och vinning styr, försämras och försvåras äkta vänskap.
Egennyttan vill gärna ha första dansen.— Människor prioriterar ofta sina egna intressen före andras — själviskhet tenderar att styra beslut o
Egennyttan vill gärna ha första dansen.— Människor prioriterar ofta sina egna intressen före andras — själviskhet tenderar att styra beslut o
Egennyttig är ingen nyttig.— Den som bara ser till sin egen fördel gör ingen nytta för andra eller för det gemensamma.
Egennyttig är ingen nyttig.— Den som bara ser till sin egen fördel gör ingen nytta för andra eller för det gemensamma.
Egen ull värmer bäst.— Det man producerar eller äger själv ger störst nytta och tillfredsställelse — självförsörjning är me
Egen ull värmer bäst.— Det man producerar eller äger själv ger störst nytta och tillfredsställelse — självförsörjning är me
Eget beröm luktar illa.— Att prisa sig själv uppfattas som skrytsamt och osympatiskt — beröm har större värde när det kommer
Eget näste hålls för det bäste.— Människor värderar sitt eget hem och sin hemmiljö högst — ingenting känns så bra som det egna.
Eget råd är ej att lita på.— Man bör inte förlita sig på sitt eget omdöme — det är klokt att söka råd från andra, eftersom vi lät
Eget samvete är mer än tusende tungor.— Det egna samvetets röst är starkare än all kritik utifrån — ingen kan döma dig hårdare än du själv.
Egna fel äro svåra att se.— Man är blind för sina egna brister och misstag, men ser lätt andras fel.
eja vore vi där!— tänk om vi vore så långt komna!
eja vore vi där!— tänk om vi vore så långt komna!
Elak hand som ej vill värja huvudet.— Den som inte skyddar sig själv eller de sina är otrogen mot sitt ansvar.
Elak hustru som själv äter gulan av ägget och ger mannen vitan.— En självisk hustru som tar det bästa för sig själv och ger maken det sämre.
Elak hustru som själv äter gulan av ägget och ger mannen vitan.— En självisk hustru som tar det bästa för sig själv och ger maken det sämre.
Elak stallbroder som äter upp allt ensam.— Kritik mot den som är självisk och inte delar med sig till sina kamrater eller kollegor.
Elakt budskap kommer alltid tids nog.— Dåliga nyheter når oss förr eller senare — man kan inte undvika dem hur länge man än försöker.
elda för kråkorna— slösa med bränsle
elda för kråkorna— (idiomatiskt) elda så att man slösar på värme
elda för kråkorna— slösa med bränsle
elda för kråkorna— (idiomatiskt) elda så att man slösar på värme
Elda för kråkorna— Slösa med bränsle eller värme.
Elda för kråkorna— Slösa med bränsle eller värme.
Elda inte för kråkorna.Pelle Holm— Slösa inte med resurser — värm inte upp ett rum du inte använder eller gör något som bara kommer and
Elda inte för kråkorna.Pelle Holm— Slösa inte med resurser — värm inte upp ett rum du inte använder eller gör något som bara kommer and
Elden är god, när den ej rår sig själv.— Eld är nyttig och välgörande när den hålls under kontroll — inte får spridas fritt. Makt och kraft ä
Elden är god, när den ej rår sig själv.— Eld är nyttig och välgörande när den hålls under kontroll — inte får spridas fritt. Makt och kraft ä
Elden är god, när den ej rår sig själv.— Eld är nyttig och välgörande när den hålls under kontroll — inte får spridas fritt. Makt och kraft ä
Elden börjas med gnistor.— Stora händelser har små början — precis som en eld alltid startar med några få gnistor.
Elden börjas med gnistor.— Stora händelser har små början — precis som en eld alltid startar med några få gnistor.
eld och lågor— starkt engagemang
Eld och lågor— Mycket entusiastisk.
Eld släcks inte med eld.— Konflikter och problem löses inte genom att använda samma metod som orsakade dem — våld bemöts inte
Eld släcks inte med eld.— Konflikter och problem löses inte genom att använda samma metod som orsakade dem — våld bemöts inte
eller hur— antyder att man söker medhåll i det man sa
eller hur?— har jag inte rätt?
Emot en järnskodd häl sätt fram en udd av stål.— Möt hårdhet med hårdhet — stå emot en stark motståndare med lika stor styrka och beslutsamhet.
en akademisk fråga— en fråga som saknar praktiskt intresse
en akademisk fråga— en fråga som saknar praktiskt intresse
En älskad vän är ens egen avbild.— Vi söker och värdesätter vänner som liknar oss själva — en nära vän speglar vår egen personlighet oc
En älskad vän är ens egen avbild.— Vi söker och värdesätter vänner som liknar oss själva — en nära vän speglar vår egen personlighet oc
en annan— Indirekt, ödmjukt eller ibland ironiskt sätt att referera till sig själv — talaren pekar på sig utan
en annan femma— (idiomatiskt) en annan sak eller något helt annat, det förändrar saken
En annan femma— En annan sak, det förändrar saken. Oftast abstrakt.
En annan gång är en skälm.— Den som alltid skjuter upp saker till "en annan gång" lurar sig själv och andra — det blir sällan av
En annan gång är en skälm.— Den som alltid skjuter upp saker till "en annan gång" lurar sig själv och andra — det blir sällan av
en annan stackare— Ironiskt eller anspråkslöst självrefererande uttryck där talaren beskriver sig själv som en stackare
en ann är så god som en ann— jag är inte sämre än andra
en ann är så god som en ann— jag är inte sämre än andra
en ann är så god som en ann— jag är inte sämre än andra
En ann gång går du hem, sa gumman, slog ryggen av grisen.(Halland) (SVO)— Man hotar med en framtida konsekvens som aldrig kan inträffa — den drabbade är redan oskadliggjord.
En ann gång går du hem, sa gumman, slog ryggen av grisen.(Halland) (SVO)— Man hotar med en framtida konsekvens som aldrig kan inträffa — den drabbade är redan oskadliggjord.
En ann’ kan vara så god som en ann’.— Ingen människa är bättre än en annan — alla är lika mycket värda, oavsett status eller bakgrund.
En apa kan komma många att glo och gapa.— Något ovanligt eller exotiskt väcker nyfikenhet och får folk att stirra — det sällsynta drar alltid
enarmad bandit— spelautomat med spak att dra i
enarmad bandit— spelautomat med spak att dra i
En åsna med en guldsäck vinner fasta städer.— Med tillräckligt med pengar kan man mutas sig fram och besegra även de starkaste motståndare. Rikedo
En åsna med en guldsäck vinner fasta städer.— Med tillräckligt med pengar kan man mutas sig fram och besegra även de starkaste motståndare. Rikedo
En bild säger mer än tusen ord— Visuell information förmedlar budskap snabbare och mer effektivt än långa textbeskrivningar.
en black om foten— (idiomatiskt) hämmande faktor
en black om foten— ett svårt hinder
en black om foten— En person eller omständighet som hindrar framsteg och begränsar handlingsfriheten; en tung och svårh
en blind höna hittar också ett korn— även en okunnig eller obegåvad person kan ha rätt ngn gång
en blind höna hittar också ett korn— även en okunnig eller obegåvad person kan ha rätt ngn gång
En blind höna hittar också ett korn ibland.— Även den som saknar skicklighet eller kunskap kan av en slump lyckas eller ha tur ibland.
En bonde är större på sina ben än en herreman på sina knän.— En självförsörjande, stolt bonde värd mer än en adelsman som tigger eller ödmjukar sig.
En bra karl hjälper sig själv.— En duglig person tar hand om sig själv och löser sina egna problem utan att be andra om hjälp.
en bra slant— ett större belopp pengar
Enda kakan och enda skjortan är svåra att spara.— När man bara har ett av något är det svårt att hålla sig från att använda det — fattigdom gör sparan
Enda kakan och enda skjortan är svåra att spara.— När man bara har ett av något är det svårt att hålla sig från att använda det — fattigdom gör sparan
En dålig hantverkare skyller på sina verktyg.Martinsson (1996), p. 173— Den som saknar skicklighet ger andra skulden för sina misslyckanden, istället för att ta eget ansvar
En dålig hantverkare skyller på sina verktyg.Martinsson (1996), p. 173— Den som saknar skicklighet ger andra skulden för sina misslyckanden, istället för att ta eget ansvar
Enda ögat är alltid ömt.— Det man bara har ett av är man extra rädd om och känslig inför — det enda man äger är alltid dyrbart
Enda ögat är alltid ömt.— Det man bara har ett av är man extra rädd om och känslig inför — det enda man äger är alltid dyrbart
En dåre kan fråga mer, än tio kloka kunna besvara.— Att ställa frågor är lätt, men att besvara dem kräver kunskap. En okunnig person kan överväldigande
En dåre kan fråga mer, än tio kloka kunna besvara.— Att ställa frågor är lätt, men att besvara dem kräver kunskap. En okunnig person kan överväldigande
en död bokstav— text som är betydelselös
En doktor kan nog vara en narr, men en narr är inte därför en doktor.— Att ha en titel garanterar inte visdom, men avsaknad av titel utesluter inte dårskap. Kompetens och
En doktor kan nog vara en narr, men en narr är inte därför en doktor.— Att ha en titel garanterar inte visdom, men avsaknad av titel utesluter inte dårskap. Kompetens och
En doktor och en bonde vet mer än en doktor ensam.— Praktisk erfarenhet och folklig visdom kompletterar teoretisk kunskap — tillsammans vet de mer än ex
En doktor och en bonde vet mer än en doktor ensam.— Praktisk erfarenhet och folklig visdom kompletterar teoretisk kunskap — tillsammans vet de mer än ex
Endräkt när, tvedräkt tär.— Samstämmighet och enighet bygger upp och stärker, medan oenighet och konflikt bryter ner och förstör
Endräkt när, tvedräkt tär.— Samstämmighet och enighet bygger upp och stärker, medan oenighet och konflikt bryter ner och förstör
en droppe i havet— en förhållandevis mycket liten mängd
en droppe i havet— en förhållandevis mycket liten mängd
en droppe i havet— (idiomatiskt) något som inte har någon som helst effekt, något som är helt försumbart
en droppe i havet— (idiomatiskt) något som inte har någon som helst effekt, något som är helt försumbart
En dvärg är en dvärg, stod’ han än på högsta berg.— Ens sanna natur förändras inte av yttre omständigheter — hög position döljer inte bristande förmåga
En dvärg är en dvärg, stod’ han än på högsta berg.— Ens sanna natur förändras inte av yttre omständigheter — hög position döljer inte bristande förmåga
En ed är aldrig så god, att den icke vore bättre osvuren.— Det är alltid bättre att inte svära en ed alls, eftersom löften man inte kan hålla skadar mer än de
En elak granne är en daglig skärseld.— En ond granne orsakar ständigt lidande och plåga — som att leva i ett dagligt helvete utan möjlighet
en eller annan— Någon ospecificerad person — vem som helst bland ett flertal möjliga. Används när man inte vet eller
En emot en och två emot fan.— Tillsammans är man stark — två personer kan klara även det omöjliga, till och med besegra djävulen s
En fader kan förr föda tio barn, än tio barn en fader.— Föräldrakärlek är starkare än barnens tacksamhet — en förälder försörjer gärna många barn, men sälla
en fågel har kvittrat i mitt öra— jag har hört sägas
en fågel har kvittrat i mitt öra— jag har hört sägas
En fågel i handen är bättre än tio i skogen.— Det säkra är bättre än det osäkra — håll fast vid det du redan har istället för att riskera det för
En fågel i handen är bättre än tio i skogen.— Det säkra är bättre än det osäkra — håll fast vid det du redan har istället för att riskera det för
En fager mö bär hemgiften i sitt ansikte.— En vacker kvinna behöver ingen medgift — hennes skönhet är tillräcklig tillgång i sig.
En fager mö bär hemgiften i sitt ansikte.— En vacker kvinna behöver ingen medgift — hennes skönhet är tillräcklig tillgång i sig.
Enfaldig som en sju års rävunge.— Ironiskt uttryck: verkar naiv men är i själva verket listig och slug — en sjuårig räv anses ha blivi
Enfaldig som en sju års rävunge.— Ironiskt uttryck: verkar naiv men är i själva verket listig och slug — en sjuårig räv anses ha blivi
en fjäder i hatten— en fin merit
en fjäder i hatten— en fin merit
en fjäder i hatten— en fin merit
en fjäder i hatten— (idiomatiskt) en merit
en fjäder i hatten— (idiomatiskt) en merit
en fjäder i hatten— (idiomatiskt) en merit
En flitig mor uppföder ofta en lat dotter.— När en mor gör allt åt sina barn lär de sig inte ansvar — flit hos föräldern skapar lathet hos barne
En flitig mor uppföder ofta en lat dotter.— När en mor gör allt åt sina barn lär de sig inte ansvar — flit hos föräldern skapar lathet hos barne
En flygande fågel finner alltid något korn, den sittande intet.— Den som aktivt söker och anstränger sig hittar möjligheter, medan den passiva och overksamma inte få
En flygande fågel finner alltid något korn, den sittande intet.— Den som aktivt söker och anstränger sig hittar möjligheter, medan den passiva och overksamma inte få
en flytande likkista— ett icke sjövärdigt fartyg
en flytande likkista— ett icke sjövärdigt fartyg
en fnurra på tråden— en mindre misshällighet
en fnurra på tråden— en mindre misshällighet
(en författare) på modet— (en författare) i tongivande gruppers smak
(en författare) på modet— (en författare) i tongivande gruppers smak
en ful fisk— en skurkaktig person
en ful fisk— en skurkaktig person
en ful gubbe— en man som antastar (små)barn sexuellt
en gång är ingen gång— uttryck av att något som händer en enda gång inte är betydelsefullt - först när det sker upprepade g
En gång är ingen gång, och två gånger är en halv.— Att göra något en gång räknas inte, och två gånger är bara halv väg — en vana kräver upprepning för
En gång är ingen gång, och två gånger är en halv.— Att göra något en gång räknas inte, och två gånger är bara halv väg — en vana kräver upprepning för
*En gång är ingen gång.Ström (1981), p. 367— Att göra något en enda gång räknas inte som en vana eller ett mönster — det är tillåtet utan konsekv
*En gång är ingen gång.Ström (1981), p. 367— Att göra något en enda gång räknas inte som en vana eller ett mönster — det är tillåtet utan konsekv
En gång dö och sedan domen.— Döden är oundviklig och efter den kommer Guds dom — ingen slipper undan dessa två öden.
En gång dö och sedan domen.— Döden är oundviklig och efter den kommer Guds dom — ingen slipper undan dessa två öden.
en gång för alla— slutgiltigt
en gång för alla— slutgiltigt
en gång för alla— slutligen, rejält, för gott
en gång för alla— slutligen, rejält, för gott
En gång för alla— Slutgiltigt.
En gång för alla— Slutgiltigt.
En gång, ingen gång — två gånger, en vana.Holm (1981), p. 41— två gånger, en vana.Holm (1981), p. 41
En gång, ingen gång — två gånger, en vana.Holm (1981), p. 41— två gånger, en vana.Holm (1981), p. 41
en gång i tiden— vid en viss tidpunkt
en gång i tiden— vid en viss tidpunkt
en gång i tiden— vid en viss tidpunkt
En gång uppslukade de magra korna de feta, men nu för tiden är det tvärtom.— Biblisk bild: förr kunde de svaga övervinna de starka, men idag är det de starka som tar från de sva
En gång uppslukade de magra korna de feta, men nu för tiden är det tvärtom.— Biblisk bild: förr kunde de svaga övervinna de starka, men idag är det de starka som tar från de sva
En glad givare älskar Gud.— Den som ger av hjärtat och med glädje — inte motvilligt — handlar i enlighet med Guds vilja.
En glad givare älskar Gud.— Den som ger av hjärtat och med glädje — inte motvilligt — handlar i enlighet med Guds vilja.
en glädjande tilldragelse— ett barns födelse
en glädjande tilldragelse— ett barns födelse
en glad skit— (idiomatiskt, vardagligt) med en naturligt glad personlighet
En gnista är också en eld.— Även något litet och obetydligt kan vara kraftfullt eller farligt — en liten början kan växa till nå
En gnista är också en eld.— Även något litet och obetydligt kan vara kraftfullt eller farligt — en liten början kan växa till nå
En gnutta osaklighet sparar tonvis med förklaringar.Hökby & Åberg (1990), p. 96— En liten överdrift eller slarv med sanningen kan göra att man slipper långa, omständliga förklaringa
En gnutta osaklighet sparar tonvis med förklaringar.Hökby & Åberg (1990), p. 96— En liten överdrift eller slarv med sanningen kan göra att man slipper långa, omständliga förklaringa
En god gömmare har en god skaffare.— Den som sparar och gömmer undan saker säkrar sig resurser för framtiden — sparsamhet ger trygghet.
En god gömmare har en god skaffare.— Den som sparar och gömmer undan saker säkrar sig resurser för framtiden — sparsamhet ger trygghet.
En god gömmare har en god skaffare.— Den som sparar och gömmer undan saker säkrar sig resurser för framtiden — sparsamhet ger trygghet.
En god granne är halva livet.— Att ha en bra granne gör vardagen mycket enklare och tryggare — grannskapet påverkar livskvaliteten
En god granne är halva livet.— Att ha en bra granne gör vardagen mycket enklare och tryggare — grannskapet påverkar livskvaliteten
En god granne är halva livet.— Att ha en bra granne gör vardagen mycket enklare och tryggare — grannskapet påverkar livskvaliteten
En god granne är landets bästa värn.— Goda grannar som hjälper och värnar om varandra ger trygghet och skydd bättre än murar eller vapen.
En god granne är landets bästa värn.— Goda grannar som hjälper och värnar om varandra ger trygghet och skydd bättre än murar eller vapen.
En god granne är landets bästa värn.— Goda grannar som hjälper och värnar om varandra ger trygghet och skydd bättre än murar eller vapen.
En god krok måste krökas i tid.— Barn och unga måste fostras och formas tidigt, innan vanor och karaktär stelnar och blir svåra att f
En god krok måste krökas i tid.— Barn och unga måste fostras och formas tidigt, innan vanor och karaktär stelnar och blir svåra att f
En god samlare vill ha en god utdelare.— Den som samlar ihop mycket vill också ge det vidare på ett meningsfullt sätt — att samla och dela hö
En god samlare vill ha en god utdelare.— Den som samlar ihop mycket vill också ge det vidare på ett meningsfullt sätt — att samla och dela hö
en god stund— En tämligen lång tid; ett betonat sätt att säga att något pågick eller dröjde längre än förväntat el
en händelse som ser ut som en tanke— ngt som inte tycks ha inträffat av en slump
en händelse som ser ut som en tanke— ngt som inte tycks ha inträffat av en slump
En hand tvättar den andra, och de bli båda rena.— Ömsesidigt samarbete gynnar alla parter — hjälper du mig hjälper jag dig, och båda vinner på det.
En härlig syn, sa hin när han såg prästen vid spelbordet.(Östergötland) (SVO)— Djävulen gladdes åt att se en präst vid hasardspel — en hycklare som bryter mot sina egna moraliska
En härlig syn, sa hin när han såg prästen vid spelbordet.(Östergötland) (SVO)— Djävulen gladdes åt att se en präst vid hasardspel — en hycklare som bryter mot sina egna moraliska
en hel del— (idiomatiskt, allmänt) ganska mycket (av något)
en het potatis— en fråga som kan vålla strid
en het potatis— en fråga som kan vålla strid
En hovman kan spisa pepparrot utan att gråta.— Den som är van vid hovlivet kan dölja sina känslor och uthärda obehag utan att visa det utåt.
En hovman kan spisa pepparrot utan att gråta.— Den som är van vid hovlivet kan dölja sina känslor och uthärda obehag utan att visa det utåt.
(en idealist) av renaste vatten— (en idealist) av yppersta slag
(en idealist) av renaste vatten— (en idealist) av yppersta slag
Enighet ger styrka.— Människor som samarbetar och håller ihop är starkare och kan åstadkomma mer än om var och en agerar
Enighet ger styrka.— Människor som samarbetar och håller ihop är starkare och kan åstadkomma mer än om var och en agerar
En jungfrulock drar starkare än tio par oxar.— En kvinnas attraktion och skönhet har större makt över män än all fysisk styrka i världen.
En jungfrulock drar starkare än tio par oxar.— En kvinnas attraktion och skönhet har större makt över män än all fysisk styrka i världen.
En käpphäst äter mera än tio vagnshästar.— En hobby eller ett kärt ämne kostar mer i tid och pengar än tio praktiska nödvändigheter.
En käpphäst äter mera än tio vagnshästar.— En hobby eller ett kärt ämne kostar mer i tid och pengar än tio praktiska nödvändigheter.
En karl står vid sina ord.— En man håller vad han lovar och är pålitlig – han sviker inte sina löften eller åtaganden.
en katt bland hermelinerna— en uppkomling i societeten
en katt bland hermelinerna— en uppkomling i societeten
En kedja är inte starkare än dess svagaste länk.Martinsson (1996), p. 597— Ett systems styrka begränsas av dess svagaste del — en grupp är bara så stark som sin sämsta medlem.
En klar morgon gör ofta en mulen dag.— En lovande början garanterar inte ett gott slut — det som börjar bra kan ändå sluta dåligt.
(en klen) tröst för ett tigerhjärta— endast skenbar tröst
(en klen) tröst för ett tigerhjärta— endast skenbar tröst
En kloker höna kan också värpa i nässlorna.— Även kloka och erfarna personer kan ibland göra misstag eller hamna i olämpliga situationer.
En kloker höna kan också värpa i nässlorna.— Även kloka och erfarna personer kan ibland göra misstag eller hamna i olämpliga situationer.
En klumpfot kan också hitta rätta vägen.— Även den som är klumpig eller osmidig kan ibland lyckas hitta rätt lösning eller göra något bra.
En klumpfot kan också hitta rätta vägen.— Även den som är klumpig eller osmidig kan ibland lyckas hitta rätt lösning eller göra något bra.
en knapp i västen— En ironisk omskrivning för ett glas brännvin eller en sup, tanken att man knäpper upp en knapp i väs
en knapp i västen— En ironisk omskrivning för ett glas brännvin eller en sup, tanken att man knäpper upp en knapp i väs
en knapp i västen— En ironisk omskrivning för ett glas brännvin eller en sup, tanken att man knäpper upp en knapp i väs
en knäpp på näsan— en åthutning
en knäpp på näsan— en åthutning
en knäpp på näsan— en åthutning
En knuten näve kan varken ge eller ta.Holmqvist (1992), p. 32— Den som håller hårt i sina tillgångar och är snål kan varken dela med sig eller ta emot något nytt.
En knuten näve kan varken ge eller ta.Holmqvist (1992), p. 32— Den som håller hårt i sina tillgångar och är snål kan varken dela med sig eller ta emot något nytt.
en läpparnas bekännelse— en bekännelse som inte är uppriktig
En lat tjuv skadar mindre än en trög dräng.— En slarvig eller inkompetent anställd orsakar mer skada genom dåligt arbete än vad en lat brottsling
enligt alla konstens regler— enligt beprövat tillvägagångssätt
enligt alla konstens regler— enligt beprövat tillvägagångssätt
Enligt/efter konstens alla regler— grundligt, ordentligt, iakttagande av vederbörliga ceremonier"
En liten kan göra mycket, medan en stor vänder sig.— Små och smidiga aktörer kan agera snabbt och effektivt, medan stora och tunga tar lång tid att ändra
en ljus figur— en otrevlig figur
en ljus figur— en otrevlig figur
En ljuvlig kvinna är ett osäkert urverk.— En vacker kvinna är opålitlig och oberäknelig — man kan inte lita på hennes känslor eller beteende.
En mager förlikning är bättre än en fet process.— En dålig uppgörelse utanför domstol är ändå bättre än en lång och kostsam rättsprocess.
(en man) av gamla stammen— (en man) som håller på gamla seder och bruk
en masse— Alla på en och samma gång, i stor samlad grupp utan undantag; används för att betona att något sker
(en mästerregissör) i vardande— (en person) som håller på att utvecklas till (en mästerregissör)
(en mästerregissör) i vardande— (en person) som håller på att utvecklas till (en mästerregissör)
en men ett lejon— bara en men i gengäld ngn med överlägsna egenskaper
En mulen morgon gör en klar dag.— En svår eller dyster början kan leda till ett gott slut. Motgångar tidigt behöver inte betyda att al
en och annan— Ett litet, obestämt antal personer eller ting — inte många, men fler än en. Antyder en begränsad ell
en och en— I tur och ordning, var för sig och inte alla på en gång; betecknar ett metodiskt förfarande där varj
en offentlig hemlighet— ngt som skall vara hemligt men är allmänt känt
en offentlig hemlighet— ngt som skall vara hemligt men är allmänt känt
En olycka kommer sällan ensam.Ström (1981), p. 246— När något dåligt händer tenderar fler motgångar att följa — olyckor inträffar ofta i serie.
En orätt penning drager tio andra ut med sig.— Oärligt förvärvade pengar leder till ännu större förluster — ohederlighet kostar mer än den ger.
en passant— i förbifarten
En plats för var sak och var sak på sin plats.Rydberg (1957), p. 77— Ordning och reda — allt ska ha sin bestämda plats och återställas dit efter användning.
en plats i solen— en framträdande plats
en plats i solen— en framträdande plats
en plump i protokollet— Ett pinsamt misstag eller felsteg i en formell eller social situation som lämnar ett bestående negat
en plump i protokollet— Ett pinsamt misstag eller felsteg i en formell eller social situation som lämnar ett bestående negat
en plump i protokollet— misstag, tabbe, fadäs
en plump i protokollet— misstag, tabbe, fadäs
En ringa misstanke kan förstöra ett gott rykte.— Redan en liten, obetydlig misstanke räcker för att skada eller förstöra ett välförtjänt gott rykte.
en ropandes röst i öknen— en som ensam och förgäves talar eller varnar för ngt
en ropandes röst i öknen— en som ensam och förgäves talar eller varnar för ngt
En sak som ägs av alla, värderas föga.— Gemensamt ägande leder till bristande omsorg — ingen känner personligt ansvar för det alla äger.
Ensam är stark.Holm (1981), p. 41— Man klarar sig bäst på egen hand och är starkare utan att behöva förlita sig på andra.
Ensam är stark.Holm (1981), p. 41— Man klarar sig bäst på egen hand och är starkare utan att behöva förlita sig på andra.
en sjöman till häst— en person på fel plats
en sjöman till häst— en person på fel plats
En sjudande gryta stillas med litet kallt vatten.— En liten lugn insats kan dämpa ett stort upprört sinnestillstånd eller en hetsig konflikt.
En skabbig häst äter lika mycket som en god.— En dålig tillgång kostar lika mycket att underhålla som en bra — lönar sig inte att hålla sig med då
en skänk från ovan— helt oväntad förmån eller hjälp
en skrift på väggen— Ett tydligt tecken eller varsel om att något allvarligt och olyckligt är på väg att inträffa; ett om
en skrift på väggen— Ett tydligt tecken eller varsel om att något allvarligt och olyckligt är på väg att inträffa; ett om
En skruv lös— Lätt korkad, vansinnig eller dum.
en sparv i trandans(en)— ngn som framstår som liten och löjlig i fint sällskap
en sparv i trandans(en)— ngn som framstår som liten och löjlig i fint sällskap
en spik i ngns (lik)kista— ngt som påskyndar ngns död eller fördärv
en spik i ngns (lik)kista— ngt som påskyndar ngns död eller fördärv
en spik i ngns likkista— ngt som småningom kommer att vålla ngns död eller fördärv
en spik i ngns likkista— ngt som småningom kommer att vålla ngns död eller fördärv
en spik i ngns likkista— ngt som småningom kommer att vålla ngns död eller fördärv
En sprucken tallrik kan ibland räcka lika länge som en hel.— Något skadat eller bristfälligt kan ändå fungera lika bra och hålla lika länge som något perfekt.
en sten faller från ngns bröst— ngn känner sig lättad
En sträng borgenär är ofta en slät gäldenär.— Den som kräver skulder alltför hårt riskerar att gäldenären undviker eller inte kan betala — strängh
En sträng borgenär är ofta en slät gäldenär.— Den som kräver skulder alltför hårt riskerar att gäldenären undviker eller inte kan betala — strängh
en strid om ord— en meningslös diskussion
en strid om ord— en meningslös diskussion
en strid om ord— en meningslös diskussion
En stund försummad gör ofta ett års dröjsmål.— Att försumma något litet under kort tid kan leda till stora förseningar och långvariga konsekvenser
En stund försummad gör ofta ett års dröjsmål.— Att försumma något litet under kort tid kan leda till stora förseningar och långvariga konsekvenser
En svala gör ingen sommar.— Ett enskilt positivt tecken räcker inte för att dra slutsatser — man behöver fler bevis innan man ka
En svala gör ingen sommar.— Ett enskilt positivt tecken räcker inte för att dra slutsatser — man behöver fler bevis innan man ka
(en talare) av Guds nåde— (en) mycket framstående (talare)
En tålig man är bättre än en stark.— Tålamod och uthållighet är värdefullare egenskaper än fysisk styrka — den som håller ut vinner i län
En tålig man är bättre än en stark.— Tålamod och uthållighet är värdefullare egenskaper än fysisk styrka — den som håller ut vinner i län
En tålig man är bättre än en stark.— Tålamod och uthållighet är värdefullare egenskaper än fysisk styrka — den som håller ut vinner i län
En tom tiggarpåse är tyngre att bära än en full.— Fattigdom och hopplöshet är psykiskt tyngre att bära än välstånd — tomheten väger mer än fullheten.
En tom tiggarpåse är tyngre att bära än en full.— Fattigdom och hopplöshet är psykiskt tyngre att bära än välstånd — tomheten väger mer än fullheten.
En trätgirig präst, en jungfru utan blygsamhet och en blomma i mars, taga en snöplig ända.— Saker som strider mot sin natur — en bråkig präst, en skamlös jungfru, en för tidig blomma — går all
En trätgirig präst, en jungfru utan blygsamhet och en blomma i mars, taga en snöplig ända.— Saker som strider mot sin natur — en bråkig präst, en skamlös jungfru, en för tidig blomma — går all
En trätgirig präst, en jungfru utan blygsamhet och en blomma i mars, taga en snöplig ända.— Saker som strider mot sin natur — en bråkig präst, en skamlös jungfru, en för tidig blomma — går all
En trogen tjänare är en stor skatt i huset.— En lojal och pålitlig medarbetare är ovärderlig och värd mer än materiella tillgångar.
En trogen tjänare är en stor skatt i huset.— En lojal och pålitlig medarbetare är ovärderlig och värd mer än materiella tillgångar.
En trogen vän är en levande skatt.— En lojal och pålitlig vän är ovärderlig — mer värd än materiella rikedomar.
En trogen vän är en levande skatt.— En lojal och pålitlig vän är ovärderlig — mer värd än materiella rikedomar.
En trogen vän kan icke så snart fås som mistas.— Att förlora en lojal vän går snabbare än att skaffa en ny — trogna vänner är svåra att ersätta.
En trogen vän kan icke så snart fås som mistas.— Att förlora en lojal vän går snabbare än att skaffa en ny — trogna vänner är svåra att ersätta.
en ulv i fårakläder— en farlig person som på ytan verkar ofarlig och snäll
en ulv i fårakläder— en farlig person som på ytan verkar ofarlig och snäll
En ung kan dö, en gammal måste dö.— Döden är oviss för den unge men oundviklig för den gamle — alla måste dö, men ålder gör det till en
En ung kan dö, en gammal måste dö.— Döden är oviss för den unge men oundviklig för den gamle — alla måste dö, men ålder gör det till en
en vacker dag— Vid någon obestämd tidpunkt i framtiden eller det förflutna; ett vagt uttryck för när något plötslig
en vacker dag— någon gång /i framtiden/, förr eller senare
En vacker dag— Någon gång när man minst anar det.
En vandring på tusen mil börjar alltid med ett steg.Wallensteen (1991), p. 165— Även det största projektet måste påbörjas med en liten, enkel handling. Börja nu, oavsett hur övervä
En vandring på tusen mil börjar alltid med ett steg.Wallensteen (1991), p. 165— Även det största projektet måste påbörjas med en liten, enkel handling. Börja nu, oavsett hur övervä
Envar är sin egen lyckas smed.Ström (1981), p. 243— Varje person skapar själv sitt öde och sin framgång genom egna val och ansträngningar.
envar blir salig på sin fason/tro— var och en blir lycklig på sitt eget sätt
envar blir salig på sin fason/tro— var och en blir lycklig på sitt eget sätt
En vis man har tungan i hjärtat, en dåre har hjärtat på tungan.— Kloka tänker innan de talar; dårar säger rakt ut vad de känner utan eftertanke.
En vis man har tungan i hjärtat, en dåre har hjärtat på tungan.— Kloka tänker innan de talar; dårar säger rakt ut vad de känner utan eftertanke.
envis som en åsna— (liknelser, idiomatiskt) mycket envis
Envis som en åsna— Mycket envis.
Envis som en röd gris— Mycket envis.
Envis som synden— Mycket envis.
en viss potentat— Eufemistisk omskrivning för djävulen; undviker att nämna det onda vid namn, grundat i folklig tro at
en viss potentat— Eufemistisk omskrivning för djävulen; undviker att nämna det onda vid namn, grundat i folklig tro at
erbjuda sina bona officia— (idiomatiskt) (om en stat) erbjuda sig att medla vid tvist mellan stater
Erfarenheten är en god tjänare.— Erfarenhet hjälper oss att handla klokt och undvika misstag — den som lärt sig av livet har ett värd
erkänna sig besegrad— Medge att man förlorat eller inte kan fortsätta kämpa, kapitulera inför en motståndare eller situati
(ertappa ngn) på bar gärning— (ertappa ngn) under utförande av (viss) förbjuden handling
(ertappa ngn) på bar gärning— (ertappa ngn) under utförande av (viss) förbjuden handling
etik schmetik— avser ett ifrågasättande av att en företeelse är etisk, att ett avståndstagande från ett etiskt förh
Ett blått öga för en god vän gör ingenting.— Man offrar gärna något för en god vän — lite uppoffring eller skada är ingenting mot vänskapen.
ett dåligt huvud— en klen begåvning
ett dåligt huvud— en klen begåvning
etter värre— Ännu mer besvärligt, allvarligt eller problematiskt än tidigare — en situation som förvärras utöver
etter värre— (vardagligt) ännu värre, värre och värre
Ett exempel gör ingen regel.— Ett enstaka fall räcker inte för att fastställa en allmän regel — undantag eller enstaka händelser b
ett fall framåt— ett misslyckande som trots allt ger hopp om kommande framgångar
Ett glatt hjärta gör ett blitt ansikte.— Inre glädje och harmoni lyser upp ansiktet och ger ett milt, vänligt uttryck utåt.
Ett glatt sinne behöver ingen pipare.— Den som är glad av naturen behöver ingen underhållning eller yttre stimulans för att må bra — inre g
Ett gott mod är bättre än penningar.— Positivt sinnelag och mod är mer värdefullt än ekonomiska tillgångar — inre styrka ger bättre föruts
Ett gott råd är ej betalt med penningar.— Goda råd är ovärderliga — inget pris kan fullt kompensera ett råd som verkligen hjälper.
Ett gott råd är ej betalt med penningar.— Goda råd är ovärderliga — inget pris kan fullt kompensera ett råd som verkligen hjälper.
Ett gott rykte är bättre än guld.— Ens goda anseende och heder är mer värdefullt än materiell rikedom — ett gott rykte öppnar dörrar so
Ett gott rykte är bättre än guld.— Ens goda anseende och heder är mer värdefullt än materiell rikedom — ett gott rykte öppnar dörrar so
Ett gott samvete är den bästa huvudkudde.— Den som lever hederligt och inte har något att skämmas för sover gott och lever utan oro.
Ett gott skratt förlänger livet.Furuland & Furuland (1983), p. 81— Att skratta och ha roligt är hälsosamt och bidrar till ett längre, lyckligare liv.
Ett hår av Hin— En mycket elak person.”Hin” är en kortform avHin håle, ettnoaordför Satan.
ett horn i sidan— (idiomatiskt) negativ inställning
Ett »i dag» är mera, än två »i morgon».— Handling idag är mer värd än löften om imorgon — skjut inte upp det du kan göra nu.
Ett »i dag» är mera, än två »i morgon».— Handling idag är mer värd än löften om imorgon — skjut inte upp det du kan göra nu.
ett kok stryk— (idiomatiskt) stryk, en omgång stryk
ett kok stryk— en omgång stryk
Ett kok stryk— Ordentligt med stryk.
Ett kvintin förstånd är bättre än ett centner lärdom.— Lite praktiskt förnuft väger tyngre än mycket boklig kunskap.
ett land som flyter av mjölk och honung— ett bördigt, välsignat land
ett land som flyter av mjölk och honung— ett bördigt, välsignat land
ett lik i garderoben— en obehaglig företeelse som man inte vill tala om
ett lik i garderoben— en obehaglig företeelse som man inte vill tala om
Ett litet moln kan också ge regn.— Även små eller obetydliga saker kan få stora konsekvenser. Undervärdera inte det som verkar litet el
Ett litet moln kan skyla både sol och måne.— Något litet kan ändå dölja eller förstöra något mycket större — ett litet problem kan skymma all glä
Ett litet smolk kan fördärva ett gott öga.— En liten brist eller felsteg kan förstöra ett annars gott intryck eller en välvillig relation.
ett minne blott— endast ett minne
Ett mjukt svar stillar vreden.— Att svara lugnt och vänligt när någon är arg dämpar konflikten, medan hårda ord trappas upp situatio
ett och annat— lite av varje
ett och annat— (idiomatiskt, allmänt) en viss mängd av något, mer än \"lite grann\" och mindre än \"mycket\"
Ett ord före är mera värt än två efteråt.— Att säga något i förväg är mer värdefullt än att ångra sig eller förklara sig i efterhand.
ett oskrivet blad— en person som ännu inte visat några särskilda (framstående) egenskaper
ett oskrivet blad— en person som ännu inte visat några särskilda (framstående) egenskaper
ett par tre (stycken)— två eller tre
Ett pund fjäder väger lika mycket som ett pund bly.— Lika mängd av olika saker väger alltid lika mycket — mängden avgör vikten, inte materialet.
Ett rapp till, sa bonden, dansa med länsman.(Dalarna) (SVO)— Man kan lika gärna vara djärv och ta risken, även när situationen är farlig — trotsar konsekvenserna
Ett rent samvete är bästa huvudkudden.Holmqvist (1991), p. 62— Den som inte har något att ångra eller skämmas för sover gott och lever utan oro.
Ett skabbigt får smittar hela hjorden.— En dålig eller korrumperad individ kan förstöra eller negativt påverka hela gruppen den tillhör.
ett slag i ansiktet— (ngt som upplevs som) en kränkning
ett slag i ansiktet— (ngt som upplevs som) en kränkning
ett slag i luften— en verkningslös åtgärd
ett slag i luften— en verkningslös åtgärd
ett slag i luften— en verkningslös åtgärd
ett slag under bältet— ett fult, otillbörligt angrepp
ett stenkast bort— väldigt nära
ett strå vassare— ytterligare lite bättre
ett streck i räkningen— ett oväntat hinder
ett streck i räkningen— ett oväntat hinder
ett streck i räkningen— ett oväntat hinder
Ett trefalt rep går ej så lätt sönder.— Samarbete och gemenskap gör oss starkare — tre som håller ihop är svårare att besegra än en ensam.
Ett trefalt rep går ej så lätt sönder.— Samarbete och gemenskap gör oss starkare — tre som håller ihop är svårare att besegra än en ensam.
ett tu tre— (idiomatiskt) plötsligt
ett tu tre— Mycket snabbt och utan förvarning, nästan ögonblickligen — saker sker så fort att man knappt hinner
Ett utfluget ord kommer aldrig åter.— Det som sägs kan inte tas tillbaka — ord är oåterkalleliga när de väl yttrats.
Ett utfluget ord kommer aldrig åter.— Det som sägs kan inte tas tillbaka — ord är oåterkalleliga när de väl yttrats.
ett visst ställe— Eufemistisk omskrivning för toaletten; används i sällskapliga sammanhang för att diskret antyda ett
ett visst ställe— Eufemistisk omskrivning för toaletten; används i sällskapliga sammanhang för att diskret antyda ett
Evad du gör, tänk på ändan, sa skolmästarn, piskade pojken i baken.(Halland) (SVO)— Tänk på konsekvenserna av dina handlingar — med ett ordvitsigt dubbelspel: "ändan" betyder både slut
Exempel är bättre än föreställningar.— Konkreta exempel lär och övertygar mer effektivt än abstrakta idéer eller teoretiska förklaringar.
extra kontant— (idiomatiskt) omedelbart eller inom 10 dagar vid fakturering
få ändan ur vagnen— börja handla
få ändan ur vagnen— påbörja något
få ändan ur vagnen— (idiomatiskt) ta itu med något som man skjutit upp och borde ha gjort tidigare
Få ändan ur vagnen— Börja handla efter inaktiv period.
få arslet ur vagnen— komma igång
(få återvända) med oförrättat ärende— (få återvända) utan att ha lyckats utföra sitt ärende
(få återvända) med oförrättat ärende— (få återvända) utan att ha lyckats utföra sitt ärende
få avsked på grått papper— bli bryskt eller snöpligt avskedad
få avsked på grått papper— bli bryskt eller snöpligt avskedad
få backning— bli underkänd (på); tvingas göra om eller ändra
få/bära hundhuvudet (för ngt)— bli beskylld och kritiserad (för ngt)
få/bära hundhuvudet (för ngt)— bli beskylld och kritiserad (för ngt)
få/begära svart på vitt på (ngt)— få/begära skriftligt intyg på (ngt)
få/begära svart på vitt på (ngt)— få/begära skriftligt intyg på (ngt)
få betalt för gammal ost— bli utsatt för hämnd
få betalt för gammal ost— bli utsatt för hämnd
få betalt för gammal ost— (idiomatiskt) bli utsatt för hämnd
få betalt för gammal ost— (idiomatiskt) bli utsatt för hämnd
få bita i det sura äpplet— tvingas acceptera ngt obehagligt
få bita i det sura äpplet— tvingas acceptera ngt obehagligt
få blodad tand— (idiomatiskt) bli inspirerad att ägna sig mer aktivt åt något, vanligen genom någon framgång
få blodad tand— bli inspirerad att göra något
få blodad tand— bli inspirerad att ägna sig mer aktivt åt ngt
få blodad tand (för ngt)— (plötsligt) få starkt (eller förstärkt) intresse (för ngt)
få blodad tand (för ngt)— (plötsligt) få starkt (eller förstärkt) intresse (för ngt)
få bukt med— (idiomatiskt) lyckas vinna kontroll över
få bukt med ngn/ngt— lyckas vinna kontroll över ngn/ngt
få damp— bli riktigt sur eller irriterad (på någon eller något)
Faderns dygd är barnens stora skatt.— En fars goda egenskaper och dygdiga levnadssätt utgör det värdefullaste arv han kan ge sina barn.
(få det) hett om öronen— komma i ett svårt, utsatt läge
få det hett om öronen— (idiomatiskt) komma i ett svårt, utsatt läge
få/drabbas av stora darren— bli mycket rädd
(få) eld i baken— (få) mycket bråttom
(få) eld i baken— (få) mycket bråttom
få en knäpp— få ett ryck av galenskap
få en lidnersk knäpp— drabbas av plötslig klarsyn
få en lidnersk knäpp— drabbas av plötslig klarsyn
få en släng av sleven— få sin (begränsade) del av ngt
få en syl i vädret— (idiomatiskt) lyckas sticka emellan med en replik i ett samtal
Få en syl i vädret— Få yttra sig i ett samtal. Ofta på formen ”Inte få en syl i vädret”.
Fåfäng gå lärer mycket ont.— Fåfängliga eller fåfängt gjorda ansträngningar leder till lidande och skada — den som handlar förgäv
Fåfäng gå lärer mycket ont.— Fåfängliga eller fåfängt gjorda ansträngningar leder till lidande och skada — den som handlar förgäv
Fåfänglighet i ungdomen bringar arbete i ålderdomen.— Slösar man bort ungdomen på lättja och fåfänga, tvingas man arbeta hårt på äldre dagar.
Fåfänglighet i ungdomen bringar arbete i ålderdomen.— Slösar man bort ungdomen på lättja och fåfänga, tvingas man arbeta hårt på äldre dagar.
Fåfängt att gå till rätta utan bevis.— Det är meningslöst att försöka vinna en rättslig tvist eller anklagelse om man saknar bevis för sin
Fåfängt att gå till rätta utan bevis.— Det är meningslöst att försöka vinna en rättslig tvist eller anklagelse om man saknar bevis för sin
Fåfängt att hindra det ske måste.— Det är meningslöst att försöka stoppa det som ändå är oundvikligt. Man kan inte kämpa mot ödet.
Fåfängt att hindra det ske måste.— Det är meningslöst att försöka stoppa det som ändå är oundvikligt. Man kan inte kämpa mot ödet.
Fåfängt att pråla med lånta kläder.— Meningslöst att skryta med sådant man lånat — det är inte ditt och avslöjar att du försöker verka bä
Fåfängt att pråla med lånta kläder.— Meningslöst att skryta med sådant man lånat — det är inte ditt och avslöjar att du försöker verka bä
få för sig— få uppfattningen, komma till slutsatsen
få för sig ngt— inbilla sig ngt eller få ngt plötsligt infall
få för sig ngt— inbilla sig ngt eller få ngt plötsligt infall
få foten— Att bli avskedad från sitt arbete; ett informellt uttryck som bildar bilden av att bli sparkad ut ge
få foten— bli avskedad
Få frispel— Bli väldigt upphetsad.
Fågeln flyger aldrig så högt, att han ju icke söker sin föda på marken.— Hur högt någon än stiger i livet, måste alla förr eller senare återvända till grundläggande behov oc
Fågeln flyger aldrig så högt, att han ju icke söker sin föda på marken.— Hur högt någon än stiger i livet, måste alla förr eller senare återvända till grundläggande behov oc
få/ge ngn svar på tal— avfärda ngn med ett svar som får denne att tystna
få/ge ngn svar på tal— avfärda ngn med ett svar som får denne att tystna
få/ge på moppe— få/ge stryk
få/ge på moppe— få/ge stryk
Fager kropp och sedig själ finnas inte alltid tillsammans.— Yttre skönhet och inre dygd följs inte alltid åt — ett vackert utseende garanterar inte god karaktär
Fager utan tukt är en ros utan lukt.— Skönhet utan uppfostran och disciplin saknar verkligt värde — precis som en ros utan doft ser vacker
Fagra ord fröjda en dåre.— Endast en dåre låter sig bländas av vackert tal och smicker utan att se igenom tomma ord.
Fagra ord mätta inte magen.— Vackra löften och tomma ord löser inga praktiska problem — handling och konkreta gärningar väger tyn
få grepp om— (idiomatiskt) förstå
få/gripas av stora skälvan— bli mycket rädd
få/gripas av stora skälvan— bli mycket rädd
få/ha/äga ett ord med i laget— ha rätt att säga sin mening
få/ha/äga ett ord med i laget— ha rätt att säga sin mening
få/ha ett ord med i laget— (få) vara med och bestämma
få/ha ett ord med i laget— (få) vara med och bestämma
få/ha kläm på ngt— (börja) förstå sig på ngt
få/ha kläm på ngt— (börja) förstå sig på ngt
få/ha tag i/på (ngn)— (lyckas) komma i kontakt med (ngn)
få/ha tag i/på (ngn)— (lyckas) komma i kontakt med (ngn)
få/ha tag i/på (ngt)— (lyckas) komma i besittning av (ngt)
få/ha tag i/på (ngt)— (lyckas) komma i besittning av (ngt)
få hembud— Eufemistiskt uttryck för att dö; bildligt kallad hem, som om döden vore en återkomst till ett urspru
få hembud— Ålderdomligt uttryck för att dö; härstammar från föreställningen om att bli kallad hem till Gud och
få in en fot— (bildligt, idiomatiskt) skaffa sig en första möjlighet eller position inom ett område (som så smånin
få in en fot— (bildligt, idiomatiskt) skaffa sig en första möjlighet eller position inom ett område (som så smånin
få in en fot— få en (obetydlig) ställning som så småningom kan förbättras
få in en fot— få en (obetydlig) ställning som så småningom kan förbättras
få kalla fötter— plötsligt få starka betänkligheter
få kalla fötter— (idiomatiskt) ångra ett beslut eller ett åtagande
få kalla handen— bli avvisad
få kål på— (idiomatiskt) döda; förgöra; förinta, förstöra, tillintetgöra, utplåna; slå ut
få kläm på— (idiomatiskt) få insikter i
få klart för sig— Att slutligen begripa och ha en tydlig bild av något — att reda ut en förvirring och nå verklig förs
få klart för sig— Att slutligen begripa och ha en tydlig bild av något — att reda ut en förvirring och nå verklig förs
få korgen— (idiomatiskt) få avslag på sitt frieri, om man
få korgen (av ngn)— få avslag på sitt frieri (till ngn)
få korn på— (idiomatiskt) få sikte på, få en klar uppfattning om; få insikt om, varsebli
få kött på benen— komma att bli mer utförlig eller detaljerad
få kött på benen— komma att bli mer utförlig eller detaljerad
få lång näsa— Bli lurad eller bedragen och hamna i löjets skimmer som den som gått på ett trick och inte genomskåd
få lång näsa— (idiomatiskt) bli lurad
falla bort— Att något upphör att gälla, utelämnas eller försvinner ur ett sammanhang; används när ett alternativ
falla i farstun— (idiomatiskt, vardagligt) bli imponerad av; låta sig imponeras (trots att man borde vara lite kritis
falla i farstun— (idiomatiskt, vardagligt) bli imponerad av; låta sig imponeras (trots att man borde vara lite kritis
falla i farstun— bli imponerad
falla i farstun— bli imponerad
falla ifrån— (sport) tappa kontakten med ledaren eller (ledar)klungan
falla i glömska— (idiomatiskt) bli bortglömd; inte bli ihågkommen
falla i god jord— mottas med uppskattning eller intresse
falla i god jord— mottas med uppskattning eller intresse
falla i god jord— bli accepterad
falla i god jord— bli accepterad
falla i rövarhänder— bli överfallen av rövare
falla i rövarhänder— bli överfallen av rövare
falla i smaken— Att behaga och tilltala någon positivt; att bli uppskattad och omtyckt av en person eller grupp, oft
falla i sömn— insomna; somna
falla mellan stolarna— (bildligt, idiomatiskt) hamna i en situation utan uppmärksamhet, stöd eller hjälp, ofta på grund av
falla någon i talet— avbryta nån
Falla någon på läppen— Något som gillas av någon.
falla ngn i ryggen— anfalla ngn bakifrån
falla ngn i ryggen— anfalla ngn bakifrån
falla ngn i smaken— passa ngns smak
falla ngn i smaken— passa ngns smak
falla (ngn) i talet— avbryta (ngn)
falla (ngn) i talet— avbryta (ngn)
falla (ngn) på läppen— behaga (ngn)
falla (ngn) på läppen— behaga (ngn)
falla ngn på läppen— tilltala ngn
falla ngn på läppen— tilltala ngn
falla på eget grepp— genom egen handling orsaka sitt misslyckande
falla på eget grepp— genom egen handling orsaka sitt misslyckande
falla på eget grepp— genom egen handling orsaka sitt misslyckande
Falla på eget grepp— Misslyckas på grund av egna handlingar.
Falla på eget grepp— Misslyckas på grund av egna handlingar.
Falla på eget grepp— Misslyckas på grund av egna handlingar.
falla på läppen— (idiomatiskt, transitivt) behaga
falla platt till marken— fullständigt (och snöpligt) misslyckas
falla platt till marken— fullständigt (och snöpligt) misslyckas
falla tillbaka på (ngt)— stödja sig på (ngt)
falla tillbaka på (ngt)— stödja sig på (ngt)
falla till föga— kapitulera, ge efter, låta sitt motstånd gå förlorat
falla till föga— kapitulera, ge efter, låta sitt motstånd gå förlorat
falla till föga— Ge upp motståndet och acceptera nederlag eller övermakt, ofta efter långvarigt motstånd som till slu
falla till föga— Ge upp motståndet och acceptera nederlag eller övermakt, ofta efter långvarigt motstånd som till slu
falla ur rollen— (bildligt, idiomatiskt) agera på ett sätt som inte överensstämmer med de förväntningar eller beteend
falla ur sin roll— variant av falla ur rollen
Faller krukan på en sten, så spricker hon; och faller stenen på en kruka, så spricker hon också.— Den svage förlorar alltid — oavsett vem som tar initiativet i en konflikt med den starke.
Falskhet slår sin egen herre på nacken.— Den som är falsk och bedräglig skadar till slut sig själv — svek och lögner drabbar till sist sin eg
Falskhet slår sin egen herre på nacken.— Den som är falsk och bedräglig skadar till slut sig själv — svek och lögner drabbar till sist sin eg
Falsk mans spel är ärlig mans död.— En oärlig person utnyttjar den ärliges godtrogenhet — den som spelar falskt vinner, medan den rättsk
Falsk mans spel är ärlig mans död.— En oärlig person utnyttjar den ärliges godtrogenhet — den som spelar falskt vinner, medan den rättsk
få luft under vingarna— komma igång ordentligt (med ngt)
få luft under vingarna— komma igång ordentligt (med ngt)
få något på hjärnan— (idiomatiskt) envist hålla på med något till synes obefogat och överdrivet
få ned (maten)— kunna äta (maten)
fånga dagen— (idiomatiskt) ta vara på dagen, njuta av (den flyende) dagen, leva i nuet
fånga upp— (transitivt) lyckas identifiera, få kontakt med och på så sätt kunna hjälpa (personer som tillhör en
få ngn/ngt ur sitt sinne— få ngn/ngt ur tankarna
få ngn/ngt ur sitt sinne— få ngn/ngt ur tankarna
få ngt innanför västen— få ngt att äta och dricka
få ngt innanför västen— få ngt att äta och dricka
få (ngt) om bakfoten— få en oriktig föreställning om (ngt)
få (ngt) på halsen— tvingas ta hand om och ägna sig åt (ngt)
få (ngt) på halsen— tvingas ta hand om och ägna sig åt (ngt)
få ngt på köpet— få ngt gratis utöver det överenskomna
få ngt på köpet— få ngt gratis utöver det överenskomna
fan i mej— (idiomatiskt, vardagligt) variant av fan i mig
fan i mig— (idiomatiskt, vardagligt) banne mig
Fan i min anda, sa bagarn, drogs meddöden.(Västmanland) (SVO)— Även inför döden reagerar man med sin vanliga förvåning och förbittring — ödet drabbar en oavsett va
fan och hans moster— (nedsättande, idiomatiskt) något utöver det som tidigare nämnts som man undviker att namnge på grund
Fan och hans moster— Allt möjligt, alla möjliga personer. ”Skafferiet var överfullt av gammalt bröd, mögliga syltburkar o
Fan visste inte vad helvete var, förr än han blev gift.— Äktenskapet kan vara värre än man anar — till och med djävulen fick uppleva något ännu mer plågsamt
få nys om— komma över upplysningar om
få nys om ngt— få en första kännedom om ngt
få om bakfoten— (idiomatiskt) missförstå
Få ord och dryga (djupsinniga) hedra mannen bäst.— Få men välvalda och innehållsrika ord vittnar om visdom och karaktär — en tystlåten men klok person
Få ord och dryga (djupsinniga) hedra mannen bäst.— Få men välvalda och innehållsrika ord vittnar om visdom och karaktär — en tystlåten men klok person
få på huden— utsättas för omild behandling
få på huden— utsättas för omild behandling
få på moppe— (idiomatiskt, vardagligt) få stryk; få en åthutning
få på nosen— få en utskällning
få på nosen— få en utskällning
få på nöten— Bli slagen eller misshandlad; utsättas för fysiskt våld som riktas mot huvudet eller kroppen, ofta s
få på nöten— Bli slagen eller misshandlad; utsättas för fysiskt våld som riktas mot huvudet eller kroppen, ofta s
få påökt— få löneförhöjning
få på pälsen— få stryk eller ovett
få på pälsen— få stryk eller ovett
få på pälsen— (idiomatiskt) få skäll eller stryk
få på pälsen— (idiomatiskt) få skäll eller stryk
få på skallen— Bli hårt bestraffad eller tillintetgjord i en konfrontation; lida ett kännbart nederlag, antingen fy
få på skallen— Bli hårt bestraffad eller tillintetgjord i en konfrontation; lida ett kännbart nederlag, antingen fy
få påskrivet för ngt— få en tillrättavisning för ngt
få påskrivet för ngt— få en tillrättavisning för ngt
få på söta knölen— Att få stryk eller ett ordentligt kok stryk — bli slagen eller straffad på ett kännbart och obehagli
få på söta knölen— Att få stryk eller ett ordentligt kok stryk — bli slagen eller straffad på ett kännbart och obehagli
(få) plåster på såren— (få) en smula tröst eller kompensation för ngn motgång
(få) plåster på såren— (få) en smula tröst eller kompensation för ngn motgång
fara å färde— något farligt som håller på att ske (fara är på färd)
(fara) all världens väg— (fara) långt bort
Fara å/på färde— Något farligt.
fara åt pipsvängen— (idiomatiskt) eufemism för dra åt helvete
fara fram som ett jehu— fara fram i rasande fart
fara fram som ett jehu— fara fram i rasande fart
Fara fram som ett yrväder— Ändra någon verksamhet utan hänsyn till andras synpunkter.
fara med osanning— (idiomatiskt) lämna oriktiga uppgifter
Fara med osanning— Tala osanning.
fara med osanning/lögn— Att medvetet vilseleda genom att säga saker man vet är falska; att ljuga eller dölja sanningen bakom
fara med osanning/lögn— Att medvetet vilseleda genom att säga saker man vet är falska; att ljuga eller dölja sanningen bakom
fara omkring som ett torrt skinn— (idiomatiskt) fara omkring utan syfte
(fara) som ett torrt skinn— (fara) kvickt och rastlöst
(fara) som ett torrt skinn— (fara) kvickt och rastlöst
få rätsida på— (idiomatiskt) få ordning på problem med
få rätsida på ngt/ngn— få ordning på problem med ngt/ngn
få rätsida på ngt/ngn— få ordning på problem med ngt/ngn
(färden gick) över stock och sten— (färden gick) över svårframkomlig mark
(färden gick) över stock och sten— (färden gick) över svårframkomlig mark
få reda på— komma över upplysningar om
få respass— slutgiltigt och omilt bli ivägskickad
Far i mak, så hinner du säkrast fram.— Gå i lugnt, stadigt tempo — det är det säkraste sättet att nå målet. Brådska leder ofta till misstag
Far och mor är goda, men Gud är bättre.— Föräldrar ger kärlek och omsorg, men Guds godhet och försyn överstiger även det bästa som mänskliga
Far och mor är goda, men Gud är bättre.— Föräldrar ger kärlek och omsorg, men Guds godhet och försyn överstiger även det bästa som mänskliga
Far och mor har högsta rösten.— Föräldrar bestämmer och har sista ordet i familjen. Deras beslut väger tyngst och ska respekteras av
Far och mor har högsta rösten.— Föräldrar bestämmer och har sista ordet i familjen. Deras beslut väger tyngst och ska respekteras av
Far till barnet, sa fan om smedpojken.(Dalarna) (SVO)— Ironiskt om någon som stolt tar på sig faderskapet till något dåligt eller besvärligt — skryter om s
Far till barnet, sa fan om smedpojken.(Dalarna) (SVO)— Ironiskt om någon som stolt tar på sig faderskapet till något dåligt eller besvärligt — skryter om s
(få) sätta livet till— Att förlora livet i ett sammanhang man inte kunnat undvika — i krig, olycka eller till följd av ett
(få) sätta livet till— Att förlora livet i ett sammanhang man inte kunnat undvika — i krig, olycka eller till följd av ett
få/sätta myror i huvudet— bli/göra mycket förbryllad
få/sätta myror i huvudet— bli/göra mycket förbryllad
fasa ut— avveckla under tid
få se i stjärnorna efter ngn/ngt— förgäves få leta efter ngn/ngt
få se i stjärnorna efter ngn/ngt— förgäves få leta efter ngn/ngt
(få sig) en tår på tand— (få sig) en sup
(få sig) en tår på tand— (få sig) en sup
få (sig) ngt till livs— få ngt att förtära
få (sig) ngt till livs— få ngt att förtära
få silkessnöret— (idiomatiskt) få en uppmaning att begära avsked; uppmanas eller tvingas att avgå från förtroendepost
få sina fiskar varma— (idiomatiskt) få ovett, det vill säga få skäll eller bannor
få sina fiskar varma— (idiomatiskt) få ovett, det vill säga få skäll eller bannor
få sina fiskar varma— bli utskälld
få sina fiskar varma— bli utskälld
Få sina fiskar varma— Få stark kritik.
Få sina fiskar varma— Få stark kritik.
få sin beskärda del— få vad man rätteligen skall ha (eller mer)
få sin beskärda del— få vad man rätteligen skall ha (eller mer)
få sin vilja fram— uppnå att få som man vill
få sin vilja fram— uppnå att få som man vill
få sista ordet— få slutrepliken i diskussion
få sista ordet— få slutrepliken i diskussion
få sitta emellan— (orättvist) drabbas när andra strider
få sitta emellan— (orättvist) drabbas när andra strider
(få) sluta sina dagar— Att få möjligheten att avsluta sitt liv naturligt eller i fred; ett mjukt och försonande sätt att ta
(få) sluta sina dagar— Att få möjligheten att avsluta sitt liv naturligt eller i fred; ett mjukt och försonande sätt att ta
få slut på (ngt)— undanröja (ngt)
få slut på (ngt)— undanröja (ngt)
få smaka på sin egen medicin— (idiomatiskt, bildligt) bli utsatt för samma obehagliga eller orättvisa behandling som man själv tid
få smaka sin egen medicin— själv få samma dåliga behandling som man ger andra
få smaka sin egen medicin— själv få samma dåliga behandling som man ger andra
få snurren— Att bli förvirrad, upprörd eller mentalt instabil; ett folkligt uttryck för att tappa fattningen ell
Få som far, ingen som mor.— Moderskärleken är oöverträffbar — andra kan likna fadern, men ingen kan ersätta eller mäta sig med m
Få som far, ingen som mor.— Moderskärleken är oöverträffbar — andra kan likna fadern, men ingen kan ersätta eller mäta sig med m
få spader— Bli fullständigt utom sig av ilska, frustration eller förtvivlan; tappa fattningen totalt och reager
få sparken— bli sparkad, bli avskedad
få spatt— Att plötsligt bli mycket upprörd eller rasande; ett bildligt uttryck för att tappa besinningen och r
Fasta är god, då hon eld släcker.— Fasta är nyttig när den dämpar starka begär och passioner — avhållsamhet är mest värdefull när den t
Fasta är god, då hon eld släcker.— Fasta är nyttig när den dämpar starka begär och passioner — avhållsamhet är mest värdefull när den t
Fastän räven är slug, så säljs det ändå flera rävskinn än åsnehudar.— Slughet skyddar inte alltid — de listiga faller ändå oftare än de tröga och enfaldiga.
få ståpäls— försättas i ett tillstånd av stark sinnesrörelse
fastna i ngns nät— bli lurad av ngn
fastna i ngns nät— bli lurad av ngn
fastna på kroken— låta lura sig
fastna på kroken— låta lura sig
få stryk— (vardagligt) bli slagen; bli utsatt för misshandel eller aga
få svar på tal— bli tyst när man hör svaret från nån
få/ta en ända med förskräckelse— sluta med en katastrof
få/ta en ända med förskräckelse— sluta med en katastrof
få tag i— komma i besittning av
fata morgana— (slags) hägring, luftspegling (efter en fe i sagan om kung Arthur)
få till stånd— få (något positivt) gjort, (lyckas) uträtta, göra så att (något, t ex en målsättning eller annan ang
få tji— missta sig, göra en missbedömning
Få tji— Göra ett förargligt bakslag.
fatta eld— börja brinna
fatta galoppen— (idiomatiskt) förstå vad det handlar om
fatta posto— inta (vakt)ställning
fatta posto— inta (vakt)ställning
fatta schäsen— begripa hur ngt hänger ihop
fatta schäsen— begripa hur ngt hänger ihop
Fattig friare får snart korgen.— En fattig man som friar avvisas snabbt — rikedom krävs för att vara attraktiv som partner.
Fattig kvinna skänker hönsägg, för att få gåsägg igen.— Ger man en liten gåva i hopp om att få något större tillbaka — generositet driven av egenintresse sn
Fattig man är känd av få.— Fattigdom leder till social isolering — få människor bryr sig om eller umgås med den som saknar peng
Fattig man är känd av få.— Fattigdom leder till social isolering — få människor bryr sig om eller umgås med den som saknar peng
Fattig man blir alltid avundad fager hustru och fet häst.— En fattig man avundas alltid för det lilla han har — en vacker hustru och en välmätt häst.
Fattig man bor tryggast.— Den som inte äger något har heller inget att förlora och behöver inte frukta stöld, avund eller fien
Fattig man får ock någongång en god dag.— Även den som har det svårt kan ibland uppleva lycka och glädje. Motgångar är inte permanenta.
Fattig man får ock någongång en god dag.— Även den som har det svårt kan ibland uppleva lycka och glädje. Motgångar är inte permanenta.
Fattig man får ock någongång en god dag.— Även den som har det svårt kan ibland uppleva lycka och glädje. Motgångar är inte permanenta.
Fattig man felar något, den girige allt.— Den fattige saknar vissa saker, men den girige känner sig alltid fattig — girighet skapar aldrig til
Fattig man felar något, den girige allt.— Den fattige saknar vissa saker, men den girige känner sig alltid fattig — girighet skapar aldrig til
Fattig man finner ock stundom ett gott råd.— Även den som saknar resurser kan ibland hitta en klok lösning eller ett bra råd.
Fattig man finner ock stundom ett gott råd.— Även den som saknar resurser kan ibland hitta en klok lösning eller ett bra råd.
Fattig man går trygg sin väg.— Den som inte har några ägodelar behöver inte frukta rån eller stöld — fattigdom ger paradoxalt nog e
Fattig man går trygg sin väg.— Den som inte har några ägodelar behöver inte frukta rån eller stöld — fattigdom ger paradoxalt nog e
Fattig man kokar tunn välling.— Den som har lite pengar får nöja sig med enkla och knappa resurser — fattigdom ger inte råd till någ
Fattig man kokar tunn välling.— Den som har lite pengar får nöja sig med enkla och knappa resurser — fattigdom ger inte råd till någ
Fattig mans korn växer alltid tunt.— Den som redan har det svårt drabbas ständigt av motgångar — fattigdom och otur verkar förstärka vara
Fattig mans mat är snart äten.— Den fattige har så lite mat att den tar slut fort — fattigdom innebär ständig brist och knapphet.
Fattig mans råd får sällan något gälla.— Råd från fattiga eller maktlösa människor ignoreras ofta — samhället lyssnar mer på dem med pengar o
fattig som en kyrkråtta— (idiomatiskt, liknelser) mycket fattig
fattig som en kyrkråtta— (idiomatiskt, liknelser) mycket fattig
fattig som en kyrkråtta— mycket fattig
fattig som en kyrkråtta— mycket fattig
Fattig som en kyrkråtta— Helt utblottad.
Fattig som en kyrkråtta— Helt utblottad.
fattig som en skåpråtta— mycket fattig
fattig som en skåpråtta— mycket fattig
få tummen ur röven/arslet/ändan— sätta fart (och få ngt uträttat)
(Få/tvingas) bita i det sura äpplet— Göra något som man inte vill.
få vatten på sin kvarn— få ytterligare bevis för att man har rätt
få vatten på sin kvarn— få ytterligare bevis för att man har rätt
få vatten på sin kvarn— (idiomatiskt) få ytterligare argument eller exempel ur verkligheten som ger stöd åt sin åsikt
få vatten på sin kvarn— (idiomatiskt) få ytterligare argument eller exempel ur verkligheten som ger stöd åt sin åsikt
få veta att man lever— bli hårt ansatt
få veta att man lever— bli hårt ansatt
få veta att man lever— bli hårt ansatt
få vind i seglen— börja få framgång
få vind i seglen— börja få framgång
få vind i seglen— börja få framgång
felande länk— lucka, länk som saknas
femte hjulet under vagnen— (idiomatiskt) överflödig eller hindrande detalj eller person
Femte hjulet under vagnen— I vägen eller överflödig.
Fett kök gör mager pung.— Att leva frossarigt och spendera mycket på mat tömmer plånboken. Lyx i köket leder till fattigdom.
Fett kök gör mager pung.— Att leva frossarigt och spendera mycket på mat tömmer plånboken. Lyx i köket leder till fattigdom.
fick du fikon!— där blev du lurad!
fick du fikon!— där blev du lurad!
Fick jag ingen fisk, så har jag dock mina maskar kvar.— Även om försöket misslyckades har man ändå kvar sina resurser och kan försöka igen.
Fick jag ingen fisk, så har jag dock mina maskar kvar.— Även om försöket misslyckades har man ändå kvar sina resurser och kan försöka igen.
fikon fick du!— där blev du lurad!
fikon fick du!— där blev du lurad!
fina fisken— ngt utmärkt
fina fisken— ngt utmärkt
Fina papper, sa skam om psalmboken.(Västra Sverige) (SVO)— Ytligt beröm för något oviktigt — man beundrar det yttre (fint papper) men missar det väsentliga inn
Fina papper, sa skam om psalmboken.(Västra Sverige) (SVO)— Ytligt beröm för något oviktigt — man beundrar det yttre (fint papper) men missar det väsentliga inn
Fina papper, sa skam om psalmboken.(Västra Sverige) (SVO)— Ytligt beröm för något oviktigt — man beundrar det yttre (fint papper) men missar det väsentliga inn
fina q— ngt fint eller bra
fin i kanten— (idiomatiskt) (strunt)förnäm eller kräsen, karaktäriserar en person som högmodigt och föraktfullt ma
fin i kanten— (idiomatiskt) (strunt)förnäm eller kräsen, karaktäriserar en person som högmodigt och föraktfullt ma
fin i kanten— (idiomatiskt) (strunt)förnäm eller kräsen, karaktäriserar en person som högmodigt och föraktfullt ma
fin i kanten— ngt (strunt)förnäm eller kräsen
fin i kanten— ngt (strunt)förnäm eller kräsen
fin i kanten— ngt (strunt)förnäm eller kräsen
Fin i kanten— Att vara lite fånigt förnäm eller kräsen.
Fin i kanten— Att vara lite fånigt förnäm eller kräsen.
Fin i kanten— Att vara lite fånigt förnäm eller kräsen.
finna för gott— anse det bäst
finna för gott— anse det bäst
finna nåd inför ngns ögon— accepteras av ngn
finna nåd inför ngns ögon— accepteras av ngn
finna nåd inför ngns ögon— accepteras av ngn
finna sig till rätta— anpassa sig till en ny situation
finna sig till rätta— anpassa sig till en ny situation
finna sig till rätta— anpassa sig till en ny situation
finna sig (väl) till rätta— bli van, acklimatisera sig
finna sig (väl) till rätta— bli van, acklimatisera sig
Finns det hjärterum, finns det stjärterum.Ström (1981), p. 132— Om viljan finns att ta emot någon, löser sig alltid platsbristen — generositet skapar utrymme.
Finns det hjärterum, finns det stjärterum.Ström (1981), p. 132— Om viljan finns att ta emot någon, löser sig alltid platsbristen — generositet skapar utrymme.
finns det hjärterum så finns det stjärterum— är man goda vänner så räcker platsen till
finns det hjärterum så finns det stjärterum— är man goda vänner så räcker platsen till
fint som snus— mycket fint
fint som snus— mycket fint
fint som snus— mycket fint
fiska i grumligt vatten— skaffa sig fördelar på ett fult eller ohederligt sätt
fiska i grumligt vatten— (idiomatiskt) till egen fördel utnyttja förvirring eller stridigheter eller någons betryckta läge; s
fiska i grumligt vatten— (idiomatiskt) till egen fördel utnyttja förvirring eller stridigheter eller någons betryckta läge; s
fiska i grumligt vatten— skaffa sig fördelar på ett fult eller ohederligt sätt
Fisken har goda dagar; han dricker när han vill.— Ironisk liknelse om en person som dricker alkohol fritt och utan begränsningar, likt en fisk som all
Fisken har goda dagar; han dricker när han vill.— Ironisk liknelse om en person som dricker alkohol fritt och utan begränsningar, likt en fisk som all
fix idé— tvångstanke; sjukligt fasthållande vid en viss mening
fix och färdig— Fullständigt klar och redo att användas eller levereras — inget återstår att göra, allt är ombesörjt
fix och färdig— Fullständigt klar och redo att användas eller levereras — inget återstår att göra, allt är ombesörjt
fjällen föll från hans ögon— han insåg plötsligt det verkliga förhållandet
fjärde ståndet— oegentligt namn på arbetarklassen
Fjärilar i magen— Känna sig nervös.
Fjäska mindre, så uträttar du mer.— Att springa och pyssla med småsaker, smickra eller vara överdrivet ivrig hindrar effektivt arbete —
Fjäska mindre, så uträttar du mer.— Att springa och pyssla med småsaker, smickra eller vara överdrivet ivrig hindrar effektivt arbete —
flagga på halv stång— flagga på ca 2/3 av flaggstångens höjd
flagga på halv stång— flagga på ca 2/3 av flaggstångens höjd
Flå inte björnen innan du har skjutit den.— Räkna inte med framgång innan den är säkrad — planera inte för vinster du ännu inte har.
Flå inte björnen innan du har skjutit den.— Räkna inte med framgång innan den är säkrad — planera inte för vinster du ännu inte har.
Flå inte björnen innan du har skjutit den.— Räkna inte med framgång innan den är säkrad — planera inte för vinster du ännu inte har.
Flåsa någon i nacken— Att vara nära att hinna i kapp någon.
flika in— (snabbt) yttra ett kort inlägg i ett samtal; inskjuta
Flinkt arbete leder snarast till vilan.— Den som arbetar snabbt och skickligt blir fortare färdig och kan vila tidigare.
Flinkt arbete leder snarast till vilan.— Den som arbetar snabbt och skickligt blir fortare färdig och kan vila tidigare.
Flit är lyckans högra arm och sparsamhet dess vänstra.— Hårt arbete och ekonomisk försiktighet är de viktigaste verktygen för att uppnå framgång och välstån
Flit är lyckans högra arm och sparsamhet dess vänstra.— Hårt arbete och ekonomisk försiktighet är de viktigaste verktygen för att uppnå framgång och välstån
Flit är lyckans högra arm och sparsamhet dess vänstra.— Hårt arbete och ekonomisk försiktighet är de viktigaste verktygen för att uppnå framgång och välstån
flitens lampa— (idiomatiskt) ihärdigt arbete som sträcker sig inpå småtimmarna
flitens lampa lyser— när nån jobbar hårt mot ett mål
flitig som en myra— (liknelser) som arbetar mycket flitigt
Flitig som en myra— Mycket flitig, ofta överdrivet.
Flitig som ett bi— Mycket flitig.
Flit och håg är redan två goda arvedelar.— Flit och intresse är i sig värdefulla egenskaper att ärva — de räcker långt i livet.
Flit och håg är redan två goda arvedelar.— Flit och intresse är i sig värdefulla egenskaper att ärva — de räcker långt i livet.
Flit och håg är redan två goda arvedelar.— Flit och intresse är i sig värdefulla egenskaper att ärva — de räcker långt i livet.
flöda över— innehålla mycket (eller för mycket) av något
Flugan är icke hovman för det hon sätter sig på furstens näsa.— Att befinna sig nära mäktiga personer ger inte automatiskt makt eller hög status själv.
Flugan är icke hovman för det hon sätter sig på furstens näsa.— Att befinna sig nära mäktiga personer ger inte automatiskt makt eller hög status själv.
Flugor och vänner komma om sommaren.— Både flugor och ytliga vänner dyker upp när det är gott väder — en varning om att vissa vänner bara
Flugor och vänner komma om sommaren.— Både flugor och ytliga vänner dyker upp när det är gott väder — en varning om att vissa vänner bara
Flugor och vänner komma om sommaren.— Både flugor och ytliga vänner dyker upp när det är gott väder — en varning om att vissa vänner bara
fly fältet— ge upp striden
fly fältet— (idiomatiskt) hastigt lämna en plats, ofta för att undvika konflikt eller ansvar
fly förbannad— Att vara utom sig av raseri; så vred att man inte kan tänka klart och närmast tvingas lämna platsen
fly förbannad— Att vara utom sig av raseri; så vred att man inte kan tänka klart och närmast tvingas lämna platsen
fly förbannad— Att vara utom sig av raseri; så vred att man inte kan tänka klart och närmast tvingas lämna platsen
Flyga i luften— Explodera, få ett raseriutbrott.
Flyga i luften— Explodera, få ett raseriutbrott.
Flyga i luften— Explodera, få ett raseriutbrott.
flyta ovanpå— göra sig gällande genom att spela överlägsen
flyta ovanpå— göra sig gällande genom att spela överlägsen
flyta ovanpå— göra sig gällande genom att spela överlägsen
flytta sina penater— byta bostad
flytta sina penater— byta bostad
flytta sina penater— byta bostad
flytta till en etta med grästak— (eufemistiskt) dö
född i farstun— (idiomatiskt) ointelligent, tafatt eller obegåvad, ofta i negation om en person som vid första anbli
fog för— giltiga skäl (baserade i fakta) för något; ett faktiskt förhållande som kan motivera något
(följa) blodets röst— (följa) känslan för släkten
Följa/gå i någons fotspår— Härma någons levnadsbana.
följa med strömmen— göra som alla andra
(följa) minsta motståndets lag— (välja) det lättaste alternativet
(följa) minsta motståndets lag— (välja) det lättaste alternativet
(följa) minsta motståndets lag— (välja) det lättaste alternativet
föra bakom ljuset— (idiomatiskt) lura
föra en tynande tillvaro— nätt och jämnt vara vid liv
föra en tynande tillvaro— nätt och jämnt vara vid liv
föra en tynande tillvaro— nätt och jämnt vara vid liv
föra en tynande tillvaro— (idiomatiskt) ha ett innehållslöst och inaktivt liv; nätt och jämnt vara vid liv
föra en tynande tillvaro— (idiomatiskt) ha ett innehållslöst och inaktivt liv; nätt och jämnt vara vid liv
föra en tynande tillvaro— (idiomatiskt) ha ett innehållslöst och inaktivt liv; nätt och jämnt vara vid liv
Föra en tynande tillvaro— Ha ett innehållslöst och inaktivt liv; nätt och jämnt vara vid liv
Föra en tynande tillvaro— Ha ett innehållslöst och inaktivt liv; nätt och jämnt vara vid liv
Föra en tynande tillvaro— Ha ett innehållslöst och inaktivt liv; nätt och jämnt vara vid liv
föra i säkerhet— (idiomatiskt) flytta något från en osäker (farlig) plats till en plats som är säker i syfte att skyd
för all(an) del— det var inget speciellt
för all(an) del— det var inget speciellt
för all(an) del— det var inget speciellt
för all(an) del— det var inget speciellt
för all del— ingen orsak, visst, om ni så önskar
för all del— ingen orsak, visst, om ni så önskar
för all del— ingen orsak, visst, om ni så önskar
för all del— ingen orsak, visst, om ni så önskar
för all del— under alla omständigheter
för all del— under alla omständigheter
för all del— under alla omständigheter
för all del— under alla omständigheter
för allt i världen— under alla omständigheter
för allt i världen— under alla omständigheter
för allt i världen— under alla omständigheter
för allt i världen— under alla omständigheter
För allt smör i Småland— ”Inte för allt smör i Småland”, inte till något pris som helst.
(för) allt vad tygen håller— så mycket man orkar
(för) allt vad tygen håller— så mycket man orkar
(för) allt vad tygen håller— så mycket man orkar
(för) allt vad tygen håller— så mycket man orkar
För allt vad tygen håller— Så mycket eller så fort man orkar.
föra med sig— ha till följd
Föra någon bakom ljuset— Lura någon.
föra ngn bakom ljuset— Vilseleda någon med list och oärlighet så att personen tror på något falskt och inte genomskådar bed
föra ngn bakom ljuset— Vilseleda någon med list och oärlighet så att personen tror på något falskt och inte genomskådar bed
föra ngn bakom ljuset— Vilseleda någon med list och oärlighet så att personen tror på något falskt och inte genomskådar bed
föra (ngn) till altaret— gifta sig kyrkligt med (ngn)
föra (ngn) till altaret— gifta sig kyrkligt med (ngn)
föra (ngn) till altaret— gifta sig kyrkligt med (ngn)
föra (ngt) i hamn— uppnå avsett resultat (med ngt)
föra (ngt) i hamn— uppnå avsett resultat (med ngt)
föra (ngt) i hamn— uppnå avsett resultat (med ngt)
föra (ngt) till torgs— låta (ngt) komma till uttryck och bli känt
föra (ngt) till torgs— låta (ngt) komma till uttryck och bli känt
föra (ngt) till torgs— låta (ngt) komma till uttryck och bli känt
föra ordet— sitta som ordförande
föra på tal— (idiomatiskt) nämna, ta upp till diskussion
förbanne mig— Används för att uttrycka förvåning eller eftertryck, ungefär som 'verkligen' eller 'faktiskt' — ofta
förbanne mig— Används för att uttrycka förvåning eller eftertryck, ungefär som 'verkligen' eller 'faktiskt' — ofta
förbanne mig— Används för att uttrycka förvåning eller eftertryck, ungefär som 'verkligen' eller 'faktiskt' — ofta
förbaske mig— En kraftfull utropsfras som betonar sanningshalten i ett påstående; används för att med eftertryck f
förbaske mig— En kraftfull utropsfras som betonar sanningshalten i ett påstående; används för att med eftertryck f
för böfvelen— (gammalstavning) genom stavningsreformen 1906 ersatt av för bövelen
för bövelen— uttrycker stark irritation
för brinnande/glatta livet— så fort eller ivrigt som om det gällde livet
för brinnande/glatta livet— så fort eller ivrigt som om det gällde livet
för brinnande/glatta livet— så fort eller ivrigt som om det gällde livet
för brinnande livet— som om det gällde liv eller död
för brinnande livet— som om det gällde liv eller död
för brinnande livet— som om det gällde liv eller död
förd bakom ljuset— Lurad eller bedragen; att ha manipulerats till att tro på något falskt genom svek, list eller vilsel
för den delen— vad den saken anbelangar
för den delen— vad den saken anbelangar
för den delen— vad den saken anbelangar
för den rene är allting rent— ingenting är oanständigt för den som har en ren fantasi
för den rene är allting rent— ingenting är oanständigt för den som har en ren fantasi
för den rene är allting rent— ingenting är oanständigt för den som har en ren fantasi
för din skull— Uttryck som anger att en handling utförs av omtanke om en viss person; att offra något eller anpassa
för djävlig— (vardagligt) mycket hemsk, fruktansvärd
för dyra pengar— Betala ett högt pris för något, ofta mer än vad det egentligen är värt eller vad man tycker är rimli
för dyra pengar— Betala ett högt pris för något, ofta mer än vad det egentligen är värt eller vad man tycker är rimli
för dyra pengar— Betala ett högt pris för något, ofta mer än vad det egentligen är värt eller vad man tycker är rimli
före detta— förutvarande
för en gångs skull— såsom (enstaka) undantagsfall
för en gångs skull— såsom (enstaka) undantagsfall
för en gångs skull— såsom (enstaka) undantagsfall
för en gångs skull— som ett undantag
för en gångs skull— som ett undantag
för en gångs skull— som ett undantag
före sin tid— med åsikter vars tid ännu inte har kommit
föret är värst i portgången— svårigheterna är störst i början
föret är värst i portgången— svårigheterna är störst i början
föret är värst i portgången— svårigheterna är störst i början
för fulla klutar— med alla segel hissade
för fulla klutar— med alla segel hissade
för fulla klutar— med alla segel hissade
för fulla muggar— av alla krafter
för fulla muggar— av alla krafter
för fulla muggar— av alla krafter
för fulla muggar— med vigör och entusiasm
för fulla muggar— med vigör och entusiasm
för fulla muggar— med vigör och entusiasm
för fulla muggar— (idiomatiskt) väldigt intensivt, med all kraft
för fulla muggar— (idiomatiskt) väldigt intensivt, med all kraft
för fulla muggar— (idiomatiskt) väldigt intensivt, med all kraft
För fulla muggar— Av alla krafter.
För fulla muggar— Av alla krafter.
För fulla muggar— Av alla krafter.
för fulla segel— med maximal segelyta och drivande vind
för fulla segel— med maximal segelyta och drivande vind
för fulla segel— med maximal segelyta och drivande vind
för full musik— av alla krafter
för full musik— av alla krafter
för full musik— av alla krafter
för gott— för alltid, i all evighet
för gott— Permanent och utan möjlighet att återvända — att en situation eller ett tillstånd är avslutat en gån
för hand— med händerna, utan att använda maskiner
för handen— till hands, till reds, i beredskap
För handen— inte föreligga.
För hela slanten— Uteslutande.
för helskotta— en lättare svordom (mildare än för fan)
för ingen del— på intet sätt
för ingen del— på intet sätt
för ingen del— på intet sätt
för jämnan— Alltid och utan uppehåll; om något som sker ständigt och oavbrutet, utan variation eller paus, på et
för jämnan— ständigt, alltid, jämt
för jävlig— (vardagligt) variant av för djävlig
För kung och fosterland— Av alla krafter, (ta i) allt vad man orkar.
förlora ansiktet— förlora sin prestige
förlora ansiktet— förlora sin prestige
förlora ansiktet— förlora sin prestige
förlora/tappa ansiktet— förlora sin prestige
förlora/tappa ansiktet— förlora sin prestige
förlora/tappa ansiktet— förlora sin prestige
förlora/tappa koncepterna— komma av sig och förlora fattningen
förlora/tappa koncepterna— komma av sig och förlora fattningen
förlora/tappa koncepterna— komma av sig och förlora fattningen
för ovanlighet(en)s skull— såsom ett undantag från regeln
för ovanlighet(en)s skull— såsom ett undantag från regeln
för ovanlighet(en)s skull— såsom ett undantag från regeln
för ovanlighetens skull— såsom ngt ovanligt
för ovanlighetens skull— såsom ngt ovanligt
för övrigt— i fråga om alla andra omständigheter än de nämnda
förrätta sitt tarv— (ålderdomligt, idiomatiskt, eufemistiskt) utföra sina behov
förr eller senare— någon gång i framtiden
förr eller senare— ngn gång i framtiden
förr eller senare— ngn gång i framtiden
förr eller senare— någon gång i framtiden
förr eller senare— ngn gång i framtiden
förr eller senare— någon gång i framtiden
för resten— sagt som ett tillägg
förr i tiden— för länge sedan, långt tillbaka i tiden
för ro(s) skull— för nöjes skull
för ro(s) skull— för nöjes skull
för ro(s) skull— för nöjes skull
för säkerhets skull— försiktigtvis
för säkerhets skull— försiktigtvis
för säkerhets skull— försiktigtvis
(försäljning) i parti och minut— (försäljning) genom grosshandel och detaljhandel
(försäljning) i parti och minut— (försäljning) genom grosshandel och detaljhandel
(försäljning) i parti och minut— (försäljning) genom grosshandel och detaljhandel
för sjutton gubbar— Utrop som uttrycker förvåning, irritation eller förargelse, använt som en mildare svordom för att un
för sjutton gubbar— Utrop som uttrycker förvåning, irritation eller förargelse, använt som en mildare svordom för att un
för sjutton gubbar— Utrop som uttrycker förvåning, irritation eller förargelse, använt som en mildare svordom för att un
för skam(s) skull— för att inte behöva skämmas
för skam(s) skull— för att inte behöva skämmas
första bästa— den första som finns till hands och som väljs utan närmare eftertanke eller undersökning
första bästa (förslag)— första (förslag), oberoende av kvalitet
första bästa (förslag)— första (förslag), oberoende av kvalitet
första bästa (förslag)— första (förslag), oberoende av kvalitet
första bästa (tåg)— första (tåg) eller vilket (tåg) som helst
första bästa (tåg)— första (tåg) eller vilket (tåg) som helst
första bästa (tåg)— första (tåg) eller vilket (tåg) som helst
(förstå) hur landet ligger— (förstå) sammanhanget
(förstå) hur landet ligger— (förstå) sammanhanget
(förstå) hur landet ligger— (förstå) sammanhanget
Förstå hur landet ligger— Se, veta hur något ligger till eller hur det förhåller sig med något.
förstå vad klockan är slagen— förstå vad man har att vänta
förstå vad klockan är slagen— förstå vad man har att vänta
försten till kvarn— variant av först till kvarn
först och främst— såsom det allra viktigaste
först och främst— såsom det allra viktigaste
först och främst— såsom det allra viktigaste
först och främst— innan allt annat; det viktigaste; det som är mest prioriterat
först och främst— innan allt annat; det viktigaste; det som är mest prioriterat
först och främst— innan allt annat; det viktigaste; det som är mest prioriterat
först till kvarn— (idiomatiskt) man har fördel av att komma före alla andra
först till kvarn— den som kommer först får fördelarna eller belöningarna
först till kvarn får först mala— man har fördel av att komma före alla andra
först till kvarn får först mala— man har fördel av att komma före alla andra
(försvara sig) med näbbar och klor— (försvara sig) med alla medel
(försvara sig) med näbbar och klor— (försvara sig) med alla medel
försvinna i det tomma— (idiomatiskt) försvinna ut i tomma luften
(försvinna ut) i geografin— (försvinna ut) i omgivande natur
(försvinna ut) i geografin— (försvinna ut) i omgivande natur
(försvinna ut) i geografin— (försvinna ut) i omgivande natur
Fort och väl följs icke gärna åt.— Snabbhet och hög kvalitet är svåra att kombinera — skyndar man sig, blir resultatet ofta sämre.
Fort och väl följs icke gärna åt.— Snabbhet och hög kvalitet är svåra att kombinera — skyndar man sig, blir resultatet ofta sämre.
för tusan hakar!— för sjutton!
för tusan hakar!— för sjutton!
förvalta sitt pund— (omsorgsfullt) sköta sina tillgångar
förvalta sitt pund— (omsorgsfullt) sköta sina tillgångar
Förvrida huvudet på någon— Att göra någon tokig av förälskelse.
förvrida huvudet på ngn— göra ngn tokig av förälskelse
förvrida huvudet på ngn— göra ngn tokig av förälskelse
Fråga min broder, om jag är en tjuv.— Att fråga en partisk person om någon annans karaktär ger inget trovärdigt svar — närstående vittnar
Fråga min broder, om jag är en tjuv.— Att fråga en partisk person om någon annans karaktär ger inget trovärdigt svar — närstående vittnar
Fråga min broder, om jag är en tjuv.— Att fråga en partisk person om någon annans karaktär ger inget trovärdigt svar — närstående vittnar
Frågan är fri.— Alla har rätt att ställa frågor utan att det är oartigt eller olämpligt. Frågor är alltid tillåtna.
Frågan är fri.— Alla har rätt att ställa frågor utan att det är oartigt eller olämpligt. Frågor är alltid tillåtna.
Frågan är fri.— Alla har rätt att ställa frågor utan att det är oartigt eller olämpligt. Frågor är alltid tillåtna.
frågan är om...— jag tvivlar på att...
fråga ngn till råds— be ngn om anvisningar
fråga ngn till råds— be ngn om anvisningar
fråga ngn till råds— be ngn om anvisningar
Fråga och lära gör mångens ära.— Att ställa frågor och vilja lära sig är något hedervärt — den som söker kunskap förtjänar respekt.
Fråga och lära gör mångens ära.— Att ställa frågor och vilja lära sig är något hedervärt — den som söker kunskap förtjänar respekt.
Fråga och lära gör mångens ära.— Att ställa frågor och vilja lära sig är något hedervärt — den som söker kunskap förtjänar respekt.
Framåt, sa generaln och vände.(Uppland) (SVO)— Säger en sak men gör det motsatta — befaller framryckning medan man själv retirar.
Framåt, sa generaln och vände.(Uppland) (SVO)— Säger en sak men gör det motsatta — befaller framryckning medan man själv retirar.
Framåt, sa generaln och vände.(Uppland) (SVO)— Säger en sak men gör det motsatta — befaller framryckning medan man själv retirar.
framåtstupa nedförsbacke— (idiomatiskt) förhållandet där någon helt plötsligt åker störtlopp eller dylikt (utför i nedförsback
framför allt— av högsta vikt; som går före allting annat
(framgången tycktes) stiga (honom) åt huvudet— (framgången tycktes) göra (honom) övermodig
(framgången tycktes) stiga (honom) åt huvudet— (framgången tycktes) göra (honom) övermodig
främmande fågel— någon som inte passar in
Främmande löss bita värst.— Annoyances or problems from strangers feel more bothersome than the same from people we know — we to
Främmande löss bita värst.— Annoyances or problems from strangers feel more bothersome than the same from people we know — we to
Främmande löss bita värst.— Annoyances or problems from strangers feel more bothersome than the same from people we know — we to
Främmande sorger göra fåfängt bekymmer.— Att oroa sig för andras problem är meningslöst — man kan ändå inte påverka dem och bekymret tjänar i
Främmande sorger göra fåfängt bekymmer.— Att oroa sig för andras problem är meningslöst — man kan ändå inte påverka dem och bekymret tjänar i
Främmande sorger göra fåfängt bekymmer.— Att oroa sig för andras problem är meningslöst — man kan ändå inte påverka dem och bekymret tjänar i
Fram och åter är det lika långt.— Vägen dit och tillbaka är lika lång — det lönar sig inte att vända, man kan lika gärna fortsätta fra
Fram och åter är det lika långt.— Vägen dit och tillbaka är lika lång — det lönar sig inte att vända, man kan lika gärna fortsätta fra
(fram)på/framåt nattkröken— vid början av natten
(fram)på/framåt nattkröken— vid början av natten
(fram) på/framåt nattkvisten— vid början av natten
(fram) på/framåt nattkvisten— vid början av natten
(fram) på kvällskröken— (fram) på kvällen
(fram) på kvällskröken— (fram) på kvällen
(fram) på kvällskvisten— (fram) på kvällen
(fram) på kvällskvisten— (fram) på kvällen
(fram)på nattsidan— (fram) på natten
(fram)på nattsidan— (fram) på natten
(fram) på småtimmarna— under timmarna efter midnatt
(fram) på småtimmarna— under timmarna efter midnatt
från A till Ö— från början till slut, hela alfabetet, alltsamman
från ax till limpa— den långa vägen från idé till färdigt resultat
från ax till limpa— under hela processen
Från ax till limpa— Från första idé till färdig produkt i en (tillverknings)process.
från barnsben— från barndomen
från hjässan till fotabjället— från huvud till fot
från hjässan till fotabjället— från huvud till fot
från hjässan till fotabjället— från huvud till fot
från hjässan till fotabjället— från huvud till fot
från hjässan till fotabjället— från huvud till fot
från hjässan till fotabjället— från huvud till fot
från Metusalems dagar— (idiomatiskt) urgammalt, från en tid för ofantligt länge sedan
från när och fjärran— både från närbelägna och avlägsna platser
från och till— Ibland och oregelbundet, utan fast mönster — något som händer lite då och då men inte konsekvent ell
från och till— Ibland och oregelbundet, utan fast mönster — något som händer lite då och då men inte konsekvent ell
från och till— Ibland och oregelbundet, utan fast mönster — något som händer lite då och då men inte konsekvent ell
från öster(n) kommer ljuset— från österlandet kommer kulturen
från pärm till pärm— (idiomatiskt) noggrant från början till slut
från soluppgång till solnedgång— från bittida till sent, hela dagen lång
från stund till annan— (tidsuttryck) uttryck för en eller flera korta tidsperioder
fransysk visit— Ett mycket kort och flyktigt besök utan avsikt att dröja sig kvar; en hastig hälsning eller snabb ge
fransysk visit— Ett mycket kort och flyktigt besök utan avsikt att dröja sig kvar; en hastig hälsning eller snabb ge
fransysk visit— mycket kort besök
fransysk visit— mycket kort besök
från topp till tå— från huvudet ända ner till fötterna
från topp till tå— från huvudet ända ner till fötterna
från topp till tå— från huvudet ända ner till fötterna
från vaggan till graven— under hela livet
från vaggan till graven— under hela livet
från vettet— Fullständigt vansinnig eller galen; att ha förlorat förståndet eller omdömesförmågan helt och hållet
Från vettet— Har tillfälligt tappat förståndet.
Fred föder, ofred öder.— Fred och lugn skapar välstånd och tillväxt, medan krig och oroligheter förstör och utarmar samhällen
Fred föder, ofred öder.— Fred och lugn skapar välstånd och tillväxt, medan krig och oroligheter förstör och utarmar samhällen
Fred gör åkern bördig.— I fredstid kan bönder odla sina åkrar ostört, vilket ger goda skördar. Fred är en förutsättning för
Fred gör åkern bördig.— I fredstid kan bönder odla sina åkrar ostört, vilket ger goda skördar. Fred är en förutsättning för
fresta på— ta någons krafter eller uthållighet starkt i anspråk; anstränga; kosta på; trötta
fria händer— (idiomatiskt, bildligt) stor frihet att agera utan begränsningar
(fria) på narri— (fria) på lek
(fria) på narri— (fria) på lek
Fria till änkan medan hon ännu sörjer.— Att passa på att frieri när någon är som mest sårbar, för att öka sina chanser att få ja.
Fria till änkan medan hon ännu sörjer.— Att passa på att frieri när någon är som mest sårbar, för att öka sina chanser att få ja.
Fria till änkan medan hon ännu sörjer.— Att passa på att frieri när någon är som mest sårbar, för att öka sina chanser att få ja.
fria tyglar— (idiomatiskt, bildligt) stor frihet att agera utan begränsningar
frid och fröjd— (idiomatiskt, ordpar) bra, härligt utan problem och bekymmer
Frid och fröjd— Allmänt positivt. ”Allt är frid och fröjd.”
Fri från skuld, fri från fara.— Den som inte har gjort något fel behöver inte frukta konsekvenser — ett rent samvete skyddar mot far
Fri från skuld, fri från fara.— Den som inte har gjort något fel behöver inte frukta konsekvenser — ett rent samvete skyddar mot far
Frihet är själens själ.(Jfr. Joh. 8— Frihet är det mest grundläggande för människan — utan frihet saknar livet och själen sitt innersta v
Frihet är själens själ.(Jfr. Joh. 8— Frihet är det mest grundläggande för människan — utan frihet saknar livet och själen sitt innersta v
Frihet är själens själ.(Jfr. Joh. 8— Frihet är det mest grundläggande för människan — utan frihet saknar livet och själen sitt innersta v
Frihet gäller mer än silver och guld.— Frihet är mer värd än pengar och rikedomar — ingen materiell rikedom kan ersätta friheten att leva s
Frihet gäller mer än silver och guld.— Frihet är mer värd än pengar och rikedomar — ingen materiell rikedom kan ersätta friheten att leva s
Frihet gäller mer än silver och guld.— Frihet är mer värd än pengar och rikedomar — ingen materiell rikedom kan ersätta friheten att leva s
friska i— Bli starkare eller intensivare med tiden; används framför allt om vind, väder eller känslor som grad
frisk och färdig— fullt frisk
frisk och färdig— fullt frisk
frisk och färdig— fullt frisk
frisk som en nötkärna— (liknelser) mycket frisk, vid mycket god hälsa
frisk som en nötkärna— alldeles frisk
frisk som en nötkärna— alldeles frisk
frisk som en nötkärna— alldeles frisk
frisk som en nötkärna— (liknelser) mycket frisk, vid mycket god hälsa
frisk som en nötkärna— (liknelser) mycket frisk, vid mycket god hälsa
Frisk som en nötkärna— Att någon är mycket frisk.
Frisk som en nötkärna— Att någon är mycket frisk.
Frisk som en nötkärna— Att någon är mycket frisk.
Friskt mod är gott harnesk.— Mod och självförtroende skyddar lika bra som rustning — den som är orädd klarar sig bättre än den so
Friskt mod är gott harnesk.— Mod och självförtroende skyddar lika bra som rustning — den som är orädd klarar sig bättre än den so
Friskt mod gör friskt blod.— Positivt sinnelag och mod stärker kroppen och hälsan — en god attityd påverkar det fysiska välmående
Friskt mod gör friskt blod.— Positivt sinnelag och mod stärker kroppen och hälsan — en god attityd påverkar det fysiska välmående
friskt vågat är hälften vunnit— den som vågar har bättre framgång jämfört med den som inte vågar
Friskt vågat, hälften vunnet.Ström (1981), p. 364— Att våga ta ett djärvt initiativ ger redan från start en stor fördel — mod och beslutsamhet är halva
Friskt vågat, hälften vunnet.Ström (1981), p. 364— Att våga ta ett djärvt initiativ ger redan från start en stor fördel — mod och beslutsamhet är halva
Fri som en fågel— Vara obunden av andra.
Fritt folk, fritt tal.— I ett fritt samhälle har folk rätt att säga vad de tycker, även om det är provocerande eller obekväm
Fritt folk, fritt tal.— I ett fritt samhälle har folk rätt att säga vad de tycker, även om det är provocerande eller obekväm
Fröjd av ondo är kval med ändan.— Glädje som uppnås genom ont handlande leder till lidande i slutändan — onda medel ger ett plågsamt r
Fröjd av ondo är kval med ändan.— Glädje som uppnås genom ont handlande leder till lidande i slutändan — onda medel ger ett plågsamt r
Fromhet är intet arvegods.— Gudstro och fromhet ärvs inte från föräldrarna — varje människa måste själv välja och odla sin tro.
Fromhet är intet arvegods.— Gudstro och fromhet ärvs inte från föräldrarna — varje människa måste själv välja och odla sin tro.
Fromhet misstänker ingen.— En oskyldig och from person misstänker inte andra för onda avsikter — den renhjärtade ser inte ondsk
Fromhet misstänker ingen.— En oskyldig och from person misstänker inte andra för onda avsikter — den renhjärtade ser inte ondsk
From hustru är ett gott läkeblad.— En god och from hustru är en tröst och hjälp i livet — hennes dygd och omtanke botar sorger och beky
From hustru är ett gott läkeblad.— En god och from hustru är en tröst och hjälp i livet — hennes dygd och omtanke botar sorger och beky
From hustru vinner med lydnad.— En from (from = from/dygdig) hustru når framgång och respekt genom att vara lydig och undergiven mot
From hustru vinner med lydnad.— En from (from = from/dygdig) hustru når framgång och respekt genom att vara lydig och undergiven mot
From som ett lamm— Snäll och beskedlig. Mycket snäll, helt ofarlig.
Fromt folk är tunnsått.— Äkta fromma och goda människor är sällsynta och svåra att hitta.
Fromt folk är tunnsått.— Äkta fromma och goda människor är sällsynta och svåra att hitta.
Fromt folk har ock sin galla.— Även fromma och snälla människor kan bli arga och bittra — ingen är helt utan aggressivitet eller il
Fromt folk har ock sin galla.— Även fromma och snälla människor kan bli arga och bittra — ingen är helt utan aggressivitet eller il
Fromt folk måste alltid betala lärpengar.— Godtrogna och naiva människor utnyttjas lätt och får betala priset för sin oerfarenhet.
Fromt folk måste alltid betala lärpengar.— Godtrogna och naiva människor utnyttjas lätt och får betala priset för sin oerfarenhet.
Frukta Gud är fred och hälsa.— Gudsfruktan och fromhet leder till ett lugnt och hälsosamt liv — tron skänker inre ro och välmående.
Frukta Gud är fred och hälsa.— Gudsfruktan och fromhet leder till ett lugnt och hälsosamt liv — tron skänker inre ro och välmående.
Frukta Gud gör landet tryggt.— Gudstro och moralisk ordning skapar ett tryggt och stabilt samhälle för alla.
Frukta Gud gör landet tryggt.— Gudstro och moralisk ordning skapar ett tryggt och stabilt samhälle för alla.
Frukta Gud och följ landsvägen.— Lev gudfruktigt och håll dig till den rätta, säkra vägen — undvik genvägar och oärlighet i livet.
Frukta Gud och följ landsvägen.— Lev gudfruktigt och håll dig till den rätta, säkra vägen — undvik genvägar och oärlighet i livet.
Fruktan gör livet bittert.— Att leva i ständig rädsla förgiftar tillvaron och hindrar en från att njuta av livet.
Fruktan gör livet bittert.— Att leva i ständig rädsla förgiftar tillvaron och hindrar en från att njuta av livet.
Fruktan hindrar rådslag.— När rädslan tar överhanden kan man inte tänka klart eller fatta välgrundade beslut genom lugnt överv
Fruktan hindrar rådslag.— När rädslan tar överhanden kan man inte tänka klart eller fatta välgrundade beslut genom lugnt överv
Fruktan mäter med rundelig aln.— Den som är rädd överdriver faror och hot — fruktan får saker att verka värre och större än de verkli
Fruktan mäter med rundelig aln.— Den som är rädd överdriver faror och hot — fruktan får saker att verka värre och större än de verkli
Fruktan ökar faran.— Rädsla gör att man fattar sämre beslut och handlar panikartat, vilket förvärrar farliga situationer.
Fruktan ökar faran.— Rädsla gör att man fattar sämre beslut och handlar panikartat, vilket förvärrar farliga situationer.
Frukten brås på stammen.— Barn liknar sina föräldrar till utseende eller karaktär — egenskaper går i arv från generation till
Frukten brås på stammen.— Barn liknar sina föräldrar till utseende eller karaktär — egenskaper går i arv från generation till
Frysa som en hund— Plågas av köld.
Fula skinn kunna skylas under vackra klutar.— Yttre skönhet kan dölja inre brister — en vacker fasad kan maskera fula egenskaper eller dålig karak
Fula skinn kunna skylas under vackra klutar.— Yttre skönhet kan dölja inre brister — en vacker fasad kan maskera fula egenskaper eller dålig karak
Ful fisk— Skurkaktig person.
fuller väl— Används för att betona att något är fullständigt säkert eller verkligen stämmer; ett arkaiskt förstä
full i fan— (vardagligt) som är påhittig, som löser problem på ett uppfinningsrikt sätt
full i fan— lurig och skojfrisk
Full i fanellerfull i sjutton— Pigg på att skämta och luras (vardagligt).
full i sjutton— (idiomatiskt) påhittig, fantasifull, uppfinningsrik
full i sjutton— (idiomatiskt) påhittig, fantasifull, uppfinningsrik
full i sjutton— pigg på att skämta och luras
full i sjutton— pigg på att skämta och luras
full i skratt— som har stor lust att skratta
full i skratt— som har stor lust att skratta
full platta— (idiomatiskt) full gas, fullt pådrag
full rulle— fullt gaspådrag
full rulle— hög stämning
full rulle— (idiomatiskt) högsta fart
Full rulle— I hög fart, eller när det råder hög stämning.
full som en alika— (vardagligt, idiomatiskt) kraftigt berusad
full som en kaja— redlöst berusad
full som en kaja— redlöst berusad
full som en kaja— (vardagligt) kraftigt berusad
full som en kaja— (vardagligt) kraftigt berusad
full som ett ägg— (vardagligt, idiomatiskt) kraftigt berusad
Full som ett ägg— Mycket berusad av alkohol.
fullt hus— Alla platser är upptagna och inga biljetter finns kvar — en lokal eller föreställning som lockat ful
Fullt kar skvalpar gärna över.— Den som har gott om något – pengar, stolthet eller ord – låter det lätt skvimpa ut och visa sig för
Fullt kar skvalpar gärna över.— Den som har gott om något – pengar, stolthet eller ord – låter det lätt skvimpa ut och visa sig för
fullt och fast— Helt och hållet, utan reservation — används som förstärkning för att understryka att något gäller ti
ful som stryk— (vardagligt, nedsättande) mycket ful, med ofördelaktigt yttre utseende
ful som stryk— (vardagligt, nedsättande) mycket ful, med ofördelaktigt yttre utseende
ful som stryk— Extremt ful till utseendet; en stark hyperbolisk överdrift för att betona att någon eller något är v
ful som stryk— Extremt ful till utseendet; en stark hyperbolisk överdrift för att betona att någon eller något är v
fy bajs!— Ett utrop av äckel, avsky eller moralisk indignation inför något man uppfattar som osmakligt, skamli
fy bubblan— (barnspråk) en mild svordom
fy fabian— nedtonad variant av fy fan
fy farao— (eufemistiskt) en mild svordom
fy fasiken— en mild svordom
fy för djävulen— kraftuttryck vid avsmak, leda, äckel
fylla år— ha födelsedag
fylla en funktion— ha en bra anledning att existera tack vare sin möjlighet till utnyttjande (och potentiellt goda resu
fylla jämnt— fylla ett jämnt tiotal år
fylla jämnt— fylla jämna år, fylla ett år som slutar med 0
fylla sin funktion— utnyttjas, fungera och ge goda resultat, såsom det har planerats eller tänkts
fylld till brädden— stoppfull, proppfull, full till bristningsgränsen
fy på dig!— fy så du gör!
fyra av— Att avfyra ett skott eller projektil; bildligt om att snabbt och kraftfullt utlösa något, som att la
Fyra ögon se mer än två.— Två personer tillsammans märker och uppmärksammar mer än en ensam — samarbete ger bättre resultat.
Fyra ögon se mer än två.— Två personer tillsammans märker och uppmärksammar mer än en ensam — samarbete ger bättre resultat.
Fyra ting kunna inte gärna dölja sig— eld, hosta, skabb och kärlek.
Fyra ting kunna inte gärna dölja sig— eld, hosta, skabb och kärlek.
Fyra ting skall man ej låna ut— sin hustru, sina kläder, sin häst och sina skor.
Fyra ting skall man ej låna ut— sin hustru, sina kläder, sin häst och sina skor.
fy satan— usch; används vid avsmak eller äckel
fy sjutton— (eufemistiskt) nedtonad variant av fy fan
fy skam!— Utbrott av stark moralisk indignation eller avsky inför ett skamligt beteende; ett kraftfullt fördöm
fy skjuttsingen— en mild svordom
fy/vet skäms!— du borde skämmas!
gå/åka på pumpen— begå ett misstag
gå/åka på pumpen— begå ett misstag
gå all-in— (poker, anglicism) satsa samtliga pengar eller marker
gå an— vara acceptabel, men inte mer
(gå) arm i arm— (gå) med en arm instucken under en annan persons böjda arm
(gå) arm i arm— (gå) med en arm instucken under en annan persons böjda arm
gå åt— Dö, förgås eller förbrukas helt; används vardagligt om att någon omkommit i en olycka eller något ta
gå åt fanders— när något inte går som tänkt eller planerat
gå åt helvete— när något inte går som tänkt eller planerat
gå åt helvete— (vardagligt) gå dåligt, gå illa
gå åt pipan— (idiomatiskt) gå alldeles galet, bli fiasko, misslyckas kapitalt
gå åt pipan— när något inte går som tänkt eller planerat
Gå åt pipan— Gå helt fel, misslyckas.
gå åt skogen— när något inte går som tänkt eller planerat
gå åt skogen— (idiomatiskt, verbfraser) gå alldeles galet
Gå åt skogen— Misslyckas.
(gå åt) som smör i solsken— (gå åt) mycket snabbt
(gå åt) som smör i solsken— (gå åt) mycket snabbt
Gå åt som smör i solsken— Något lätt att sälja. Många vill köpa det.
gå av stapeln— Att äga rum eller genomföras; om en planerad händelse eller tillställning som sätts igång, från sjöf
gå av stapeln— Sägs om en planerad händelse eller ett arrangemang som äger rum; bildlig jämförelse med när ett fart
Gå av stapeln— Äga rum.Från sjösättning av fartyg påstapelbädd.
gå back— göra en ekonomisk förlust (på)
gå bakom knuten— gå och urinera
Gå bakom knuten— Att gå och urinera.
Gå bakom ryggen på någon— Göra något utan att någon (viss) får reda på det.
gå bakom ryggen på ngn— göra ngt utan ngns vetskap
gå bakom ryggen på ngn— göra ngt utan ngns vetskap
gå bananas— (vardagligt) bli oregerlig (på olika sätt): bli mycket entusiastisk; bli galen; löpa amok; bli arg;
gå bärsärk— vara våldsam under raseriutbrott
gå bärsärkagång— (idiomatiskt) med besinningslöshet rasera eller skada allt som kommer i ens väg
gå bet— (idiomatiskt) förlora spelet; misslyckas med en uppgift, inte klara något
gå bet på (en uppgift)— misslyckas med (en uppgift)
gå bet på (en uppgift)— misslyckas med (en uppgift)
Gå bet på något— Misslyckas med något.
gå bort— gå på besök eller fest hos ngn
gå brandvakt— vandra omkring utan att få husrum för natten
gadda ihop— (reflexivt) förena sig, bilda en grupp mot gemensam motståndare; även överfört
gadda sig samman— förena sig, bilda en grupp mot gemensam motståndare; även överfört
gå den långa vägen— genom idogt arbete sakta förbättra sin ställning
gå dit näsan pekar— gå rakt fram
gå dit näsan pekar— gå rakt fram
Gå dit näsan pekar— Gå rakt fram.
Gå dit näsan pekar— Gå rakt fram.
gå för— (vardagligt) få orgasm; komma
gå för fullt— arbeta med högsta kapacitet
gå för fullt— arbeta med högsta kapacitet
gå för sig— passa, vara accepterad
gå från gård och grund— lämna ifrån sig all (fast) egendom
gå från klarhet till klarhet— (idiomatiskt) ständigt förbättra sig
gå från klarhet till klarhet— (idiomatiskt) ständigt förbättra sig
gå från klarhet till klarhet— bli ständigt duktigare
gå från klarhet till klarhet— bli ständigt duktigare
gå genom eld och vatten— uppoffra sig helt
gå genom eld och vatten— uppoffra sig helt
gå genom rutan— (media) lyckas framföra budskap i tv
gå halva vägen var— (bildligt, idiomatiskt) synonym till mötas på halva vägen
gå halva vägen var— kompromissa lika mycket var
gå händelserna i förväg— alltför tidigt prata om något, trots att man inte vet hur händelserna kommer att utspela sig
gå hem i stugorna— (idiomatiskt) slå överallt, bli populär hos en stor del av befolkningen
gå hett till— (bildligt) ske i hög takt
gå i arv— övergå från en person eller en individ till en annan person eller annan individ som tillhör en senar
gå i backen— (idiomatiskt) falla till marken (och gå sönder); krascha
gå i baklås— (idiomatiskt) på grund av ett fel inte kunna låsas upp eller öppnas (vanligen om någon därmed blivit
gå i barndom— börja bete sig som ett litet barn igen
gå i barndom— börja bete sig som ett litet barn igen
(gå) i bet— (gå) på bete
gå i bräschen— (idiomatiskt) aktivt verka som försvarare eller initiativtagare; framträda (på den mest utsatta punk
Gå i bräschen för något— Verka för något, vara föregångare.
gå i bräschen för ngt— aktivt verka för ngt
gå i bräschen för ngt— aktivt verka för ngt
gå i däck— falla till golvet eller marken
gå i ett— ske i ett (alltför) hastigt tempo utan tid till reflektion
gå i flock— göra som alla andra
gå i flock och farnöte (med ngn)— (osjälvständigt) ansluta sig (till ngn)
gå i flock och farnöte (med ngn)— (osjälvständigt) ansluta sig (till ngn)
gå i författning om ngt— börja förbereda ngt
gå i författning om ngt— börja förbereda ngt
Gå i gamla hjulspår, fastna i gamla hjulspår— När förändring uteblir.
gå igång på— tända på, bli upphetsad av (särskilt sexuellt)
gå igen— (idiomatiskt) vara förnimbar för de efterlevande efter sin egen död; spöka
gå igen— visa sig som spöke efter döden
gå igenom— systematiskt granska (något befintligt material information)
gå igenom— bli accepterad, godkänd
gå igenom ekluten— gå igenom ett svårt prov
gå igenom ekluten— gå igenom ett svårt prov
gå igenom isen— (idiomatiskt) falla ner i vatten efter att ha befunnit sig på en frusen vattensamling där isen gått
gå i giftastankar— fundera på att gifta sig
gå i giftastankar— fundera på att gifta sig
gå i god för— personligen ge en försäkran (om att tredje part håller vad den lovar, att något håller god kvalitet,
gå i god för någon— när man garanterar att någon är pålitlig
gå i god för ngn/ngt— garantera (pålitligheten hos) ngn/ngt
gå i god för ngn/ngt— garantera (pålitligheten hos) ngn/ngt
gå i god för (ngt)— ansvara för (ngt)
gå i god för (ngt)— ansvara för (ngt)
gå i graven— Dö och begravas — ett poetiskt och eufemistiskt sätt att tala om döden som den slutgiltiga vila unde
gå i graven— Dö och begravas — ett poetiskt och eufemistiskt sätt att tala om döden som den slutgiltiga vila unde
gå i graven— Eufemistisk omskrivning för att dö; en bildlig beskrivning av döden som en vandring ned i graven, of
gå i graven— Eufemistisk omskrivning för att dö; en bildlig beskrivning av döden som en vandring ned i graven, of
Gå i graven— Upphöra att finnas.
Gå i graven— Upphöra att finnas.
gå i ide— påbörja vintersömn
gå i konkurs— (juridik, idiomatiskt) bli föremål för ett konstaterande i domstol att man är oförmögen att betala t
gå i kras— gå sönder genom att splittras i ett större antal delar;
gå i kvav— gå under, förintas
gå i kvav— Att gå under, misslyckas totalt eller sjunka — om projekt, planer eller personer som inte klarar sig
gå i land med något— lyckas med något
gå i land med (ngt)— kunna eller orka utföra (ngt)
gå i land med (ngt)— kunna eller orka utföra (ngt)
gå i lås— (idiomatiskt) lyckas
gå in för (ngt)— ägna stor energi åt (ngt)
gå in för (ngt)— ägna stor energi åt (ngt)
gå i ngns spår— ha ngn som förebild
gå i ngns spår— ha ngn som förebild
gå in i den eviga vilan— (eufemistiskt) dö
gå (in) i väggen— förlora alla krafter
gå (in) i väggen— förlora alla krafter
gå in i väggen— (idiomatiskt) anstränga sig så hårt att man inte har ork kvar
Gå in i väggen— Bli psykiskt eller fysiskt utbränd.
gå i putten— gå om intet, gå förlorad, ofta: gå i konkurs
gå i putten— gå om intet, gå förlorad, ofta: gå i konkurs
gå i putten— gå om intet
gå i putten— gå om intet
gå/irra omkring som en äggsjuk höna— (gå/irra omkring och) vara orolig och villrådig
gå/irra omkring som en äggsjuk höna— (gå/irra omkring och) vara orolig och villrådig
gå isär— vara sinsemellan olika
gå i sina penséer— gå försjunken i sina tankar
gå i sina penséer— gå försjunken i sina tankar
gå i sina penséer— (idiomatiskt) vara försjunken i tankar
gå i sina penséer— (idiomatiskt) vara försjunken i tankar
gå i sjön— Misslyckas totalt med något man försökt genomföra; om projekt, planer eller relationer som havererar
gå i skogen— gå ner bakom (den skogskantade) horisonten, främst om solen men även om stjärna eller måne
Gå i spinn— Uttryck för välbefinnande.
gå i stå— köra fast, inte komma vidare
gå i stå— stanna av, försättas i overksamhet, upphöra med att fungera eller utföra arbete
gå i stöp— (idiomatiskt) variant av gå i stöpet
gå i stöpet— Att misslyckas totalt och inte kunna genomföra sina planer; om en idé eller ett projekt som faller s
gå i stöpet— Att misslyckas totalt och inte kunna genomföra sina planer; om en idé eller ett projekt som faller s
gå i stöpet— (idiomatiskt) misslyckas, gå om intet
gå i stöpet— (idiomatiskt) misslyckas, gå om intet
Gå i stöpet— Misslyckas.
Se även: [synonymer till misslyckas](https://ordsynonymer.se/synonymer/misslyckas)
Gå i stöpet— Misslyckas.
Se även: [synonymer till misslyckas](https://ordsynonymer.se/synonymer/misslyckas)
(gå) i strumplästen— (gå) klädd i strumpor men utan skor
(gå) i strumplästen— (gå) klädd i strumpor men utan skor
gå i taket— (idiomatiskt) explodera av ilska, tappa självbehärskningen (av vrede)
Gå i taket— Bli mycket upprörd.
gå i taket (av ilska)— bli våldsamt upprörd
gå i taket (av ilska)— bli våldsamt upprörd
gå käpprätt åt helvete— förstärkt uttryck för när något inte går som tänkt eller planerat
gå käpprätt åt skogen— förstärkt uttryck för när något inte går som tänkt eller planerat
gå kjortelvägen— försöka nå resultat med hjälp av kvinnor
gå/komma (ngn) till mötes— göra (ngn) till viljes
gå/komma (ngn) till mötes— göra (ngn) till viljes
gå krokvägar— försöka nå sitt mål med (tvivelaktiga) indirekta metoder
gå lös— börja angripa eller slå
gå löst på— kraftigt (börja) bearbeta med händer eller redskap
gå man ur huse— sluta upp i stor utsträckning; möta fram i stort antal
gå man ur huse— sluta upp mangrant
gå man ur huse— (idiomatiskt, stelnat uttryck) gemensamt bege sig iväg till t.ex. evenemang e.d.
gå med egna vågor genom havet— klara sig utan hjälp eller sällskap
gå med håven— försöka locka fram vänligt omdöme om sig själv
gå med håven— (bildligt, idiomatiskt) tigga pengar, försöka få bidrag
gå med på— acceptera, anse något acceptabelt
gå minus— (ekonomi, vardagligt) få underskott; göra förlust; ha större utgifter än inkomster
gå miste om— (idiomatiskt) inte lyckas vara med om något angenämt
Gamla surdegar— Gamla olösta frågor och problemställningar som orsakar konflikter och bitterhet.
gammal är äldst— det är erfarenhet som är viktigast
gammal är (ändå) äldst— det är erfarenhet som är viktigast
gammal i gamet— (idiomatiskt) erfaren
gammal i gamet— (idiomatiskt) erfaren
gammal i gamet— Ha lång erfarenhet av ett område eller en verksamhet och därmed känna till alla knep, fallgropar och
gammal i gamet— Ha lång erfarenhet av ett område eller en verksamhet och därmed känna till alla knep, fallgropar och
gammal i gårde— (idiomatiskt) erfaren
Gammal ost— Gammal oförrätt.
gammal som gatan— (idiomatiskt) väldigt gammal
gammal som gatan— mycket gammal
gammal som gatan— (idiomatiskt) väldigt gammal
gammal som gatan— mycket gammal
Gammal som gatan— Uråldrig, så gammal att den har funnits så länge någon kan minnas.
Gammal som gatan— Uråldrig, så gammal att den har funnits så länge någon kan minnas.
gå mot strömmen— gå sin egen väg
gå någon på nerverna— vara stimuli till irritation hos andra
Gå någon på nerverna— Irritera någon kraftigt.
gå ned för räkning— slås ned så att domare börjar räkna från 1 till 10
gå ned för räkning— slås ned så att domare börjar räkna från 1 till 10
gå ner/ned i varv— lugna ned sig
gå ner/ned i varv— lugna ned sig
gång efter annan— vid (ofta) upprepade tillfällen
gå (ngn) djupt till sinnes— göra (ngn) mycket ledsen och upprörd
gå (ngn) djupt till sinnes— göra (ngn) mycket ledsen och upprörd
gå (ngn) på nerverna— kraftigt irritera (ngn)
gå (ngn) på nerverna— kraftigt irritera (ngn)
gå (ngn) till handa— hjälpa (ngn)
gå (ngn) till handa— hjälpa (ngn)
gång på gång— vid (ofta) upprepade tillfällen
gång på gång— mycket ofta, vid upprepade tillfällen
gång på gång— vid (ofta) upprepade tillfällen
gång på gång— mycket ofta, vid upprepade tillfällen
gå och bada!— dra åt skogen!
gå och lägga— (reflexivt) lägga sig i en säng i syfte att försöka somna och erhålla vila
gå och vika sig— gå och lägga sig
gå och vika sig— gå och lägga sig
gå om intet— (idiomatiskt) inte bli verklig; inte förverkligas eller genomföras
gå om intet— (idiomatiskt) inte bli verklig; inte förverkligas eller genomföras
gå om intet— ej förverkligas
gå om intet— ej förverkligas
gå omintet— Misslyckas totalt och inte leda till något resultat; en plan, ett projekt eller ett försök faller sa
gå omkring som en äggsjuk höna— (gå omkring och) vara helt villrådig
gå omkring som en äggsjuk höna— (gå omkring och) vara helt villrådig
gå över ån efter vatten— göra sig onödigt besvär
gå över ån efter vatten— göra sig onödigt besvär
Gå över ån efter vatten— Att göra någonting på ett krångligare sätt än det behöver vara.
Gå över ån efter vatten— Att göra någonting på ett krångligare sätt än det behöver vara.
gå över lik— (bildligt, idiomatiskt) agera hänsynslöst, inte sky några medel för att uppnå ett mål
Gå över lik— Visa stor hänsynslöshet.
gå över stag— Att helt och hållet byta ståndpunkt eller åsikt; vända om och gå på motpartens linje, från segelterm
gå över styr— (idiomatiskt) gå omkull
gå överstyr— variant av gå över styr
gå på— Bli lurad eller vilseledd av någon; falla för ett bedrägeri, ett trick eller en manipulation och ins
gå på ackord— kompromissa
gå på ackord— kompromissa
gå på bio— besöka en biograf /i syfte att se en film där/
gå på en mina— råka illa ut
gå på en mina— råka illa ut
Gå på en mina— Råka illa ut.
Gå på en mina— Råka illa ut.
gå på ett ut— (idiomatiskt) inte spela någon roll; vara likvärdigt, kvitta
gå på huset— gå på toaletten
gå på huset— gå på toaletten
gå på i ullstrumporna— (idiomatiskt) fortsätta med något utan hänsynstagande
gå på i ullstrumporna— (idiomatiskt) fortsätta med något utan hänsynstagande
gå på i ullstrumporna— fortsätta med ngt utan hänsynstagande
gå på i ullstrumporna— fortsätta med ngt utan hänsynstagande
Gå på i ullstrumporna— Fortsätta en verksamhet utan att låta sig hejdas eller påverkas.
Gå på i ullstrumporna— Fortsätta en verksamhet utan att låta sig hejdas eller påverkas.
gå på knäna— vara nästan utmattad
gå på knäna— vara nästan utmattad
Gå på knäna— Att vara nästan helt utmattad.
Gå på knäna— Att vara nästan helt utmattad.
gå på kryckor— fungera dåligt
gå på kryckor— fungera dåligt
gå på nerverna— (idiomatiskt) kraftigt irritera eller enervera
gå på pumpen— (idiomatiskt) åka på pumpen
Gå på pumpen— Bli lurad, misslyckas.
gå på sparlåga— (idiomatiskt) inte använda mer energi än nödvändigt; ha minimal aktivitet
gå på tok— utfalla galet eller förfärligt
gå på tok— utfalla helt galet
gå plus— (ekonomi, vardagligt) få överskott; göra vinst; ha större inkomster än utgifter
gå rakt på sak— (idiomatiskt) säga något direkt utan utsvävningar eller omskrivningar
gå rakt på sak— (idiomatiskt) säga något direkt utan utsvävningar eller omskrivningar
gå rakt på sak— säga ngt utan omskrivningar
gå rakt på sak— säga ngt utan omskrivningar
gärdet är uppgivet/upprivet— saken är förlorad
gärdet är uppgivet/upprivet— saken är förlorad
gå runt— vandra omkring till fots, planlöst eller (fram och tillbaka) mellan olika platser
gå samman— bilda koalition; (om två eller flera organisationer) slås ihop
gå sin gilla gång— fortgå som vanligt
gå sin gilla gång— (idiomatiskt) fortskrida som vanligt, fortgå utan större förändringar
gå sin gilla gång— (idiomatiskt) fortskrida som vanligt, fortgå utan större förändringar
gå sin gilla gång— fortgå som vanligt
gå sin väg— Lämna en plats eller situation utan att se sig om; avlägsna sig, ofta med antydningen att man inte t
gå sin väg— (idiomatiskt) gå bort från en plats, gå iväg, försvinna
(gå/sitta) i (djupa) penséer— (gå/sitta) i (djupa) tankar
(gå/sitta) i (djupa) penséer— (gå/sitta) i (djupa) tankar
Gå/skära genom märg och ben— När något är mycket störande. (Kyla, ljud.)
gaska upp— muntra upp, pigga upp
gå/skriva till kungs— rikta en ansökan till Kungl. Maj:t
gå/skriva till kungs— rikta en ansökan till Kungl. Maj:t
gå snett— (vardagligt) misslyckas
gå som en anka— ha en vaggande gång
gå som en anka— ha en vaggande gång
Gå som en dans— Det går bra, väldigt flinkt.
gå som katten kring het gröt— vara väldigt försiktigt i kontakt med någon eller något
gå som katten kring het gröt— vara väldigt försiktigt i kontakt med någon eller något
gå som katten kring het gröt— inte våga gå rakt på sak
gå som katten kring het gröt— inte våga gå rakt på sak
gå som på räls— (idiomatiskt) slutföras lätt och problemfritt, om något som gick enklare än förväntat
Gå som på räls— Det går/gick helt utan problem.
gå som smort— (idiomatiskt) slutföras lätt och problemfritt, om något som gick enklare än förväntat
Gå som tåget— Gå enligt plan. Det går/gick helt utan problem.
gå/springa läck— börja ta in vatten
gå/springa läck— börja ta in vatten
gatans parlament— (upprörd) folkmassa
gata upp och gata ned— längs olika gator
gå till— följa ett händelseförlopp; utspela sig
gå till altaret— gå till nattvarden
gå till altaret— gå till nattvarden
gå till botten— Att sjunka ner till botten och gå under; bildligt om att nå botten av ett problem eller utforska någ
gå till botten— Att sjunka ner till botten och gå under; bildligt om att nå botten av ett problem eller utforska någ
Gå till botten med något— Undersöka något grundligt.
gå till botten med ngt— utreda ngt grundligt
gå till botten med ngt— utreda ngt grundligt
gå till de sälla jaktmarkerna— (idiomatiskt) dö
gå till de sälla jaktmarkerna— Att dö; en bildlig omskrivning hämtad från nordamerikanska ursprungsfolks föreställning om ett parad
gå till de sälla jaktmarkerna— Att dö; en bildlig omskrivning hämtad från nordamerikanska ursprungsfolks föreställning om ett parad
gå till de sälla jaktmarkerna— (idiomatiskt) dö
gå till dukat bord— få allt väl tillrättalagt för sig
gå till dukat bord— få allt väl tillrättalagt för sig
gå till kojs— variant av krypa till kojs
Gå till storms mot något— att häftigt angripa någon eller något.
gå till storms mot ngn/ngt— häftigt angripa ngn/ngt
gå till storms mot ngn/ngt— häftigt angripa ngn/ngt
gå till väga— (idiomatiskt) förfara (på visst sätt)
gå till väga— (idiomatiskt) förfara (på visst sätt)
gå till väga— Att genomföra något på ett visst sätt, följa en viss metod eller ordning för att nå ett mål eller lö
gå till väga— Att genomföra något på ett visst sätt, följa en viss metod eller ordning för att nå ett mål eller lö
gå till vila— gå till sängs
gå till vila— gå till sängs
gå troll i— (idiomatiskt) vara helt omöjligt att komma till rätta med
gå troll i något— när något är helt omöjligt att lyckas med
Gå troll i något— När något blir helt omöjligt att komma tillrätta med.
gå undan— Att fortlöpa snabbt och effektivt utan hinder; används om arbete eller affärer som avlöper i ett imp
gå under— förintas, stupa, falla
gå under jorden— göra sig omöjlig eller svår att komma åt eller kontakta, t.ex. för myndigheter, för journalister ell
gå under jorden— göra sig oåtkomlig för eftersökning
Gå under jorden— Göra sig omöjlig att efterspana.
gå under klubban— (handel) auktioneras ut
gå under klubban— säljas på auktion
Gå under klubban— Säljas påauktion.
gå upp ett ljus— (idiomatiskt) man förstår något som man inte förstod tidigare
Gå upp ett ljus för någon— Någon förstår plötsligt, kommer plötsligt till insikt.
gå upp i limningen— (bildligt, idiomatiskt) bli mycket arg eller upprörd
gå upp i limningen— (bildligt, idiomatiskt) bli mycket arg eller upprörd
gå upp i limningen— (bildligt, idiomatiskt) bli mycket arg eller upprörd
gå upp i limningen— inte längre kunna behärska sig
gå upp i limningen— inte längre kunna behärska sig
gå upp i limningen— inte längre kunna behärska sig
Gå upp i limningen— Inte kunna behärska sig.
Gå upp i limningen— Inte kunna behärska sig.
Gå upp i limningen— Inte kunna behärska sig.
gå upp i rök— (idiomatiskt) försvinna utan att lämna några synliga spår
gå upp i rök— (idiomatiskt) försvinna utan att lämna några synliga spår
gå upp i rök— (idiomatiskt) försvinna utan att lämna några synliga spår
gå upp i rök— Försvinna spårlöst eller inte ge något bestående resultat; om planer, pengar eller ansträngningar so
gå upp i rök— Försvinna spårlöst eller inte ge något bestående resultat; om planer, pengar eller ansträngningar so
gå upp i rök— Försvinna spårlöst eller inte ge något bestående resultat; om planer, pengar eller ansträngningar so
gå upp i vind— vända (segelbåts) för mot vinden
gå upp i vind— vända (segelbåts) för mot vinden
gå upp som en sol och ned som en pannkaka— ha en kort glansperiod
gå upp som en sol och ned som en pannkaka— ha en kort glansperiod
gå upp som en sol och ned som en pannkaka— ha en kort glansperiod
gå ur— (transitivt) formellt sluta att vara en medlem i (en organisation eller liknande)
gå ur tiden— Att gå ur tiden är ett förskönande uttryck för att dö, att lämna det jordliga livet och övergå till
gå ur tiden— Att gå ur tiden är ett förskönande uttryck för att dö, att lämna det jordliga livet och övergå till
gå ur tiden— (idiomatiskt) dö, avlida, gå bort, upphöra att leva
gå ur tiden— (idiomatiskt) dö, avlida, gå bort, upphöra att leva
gå utanpå ngt— vara (mycket) bättre än ngt
gå utanpå ngt— vara (mycket) bättre än ngt
gå ut över— rikta sig mot, ske på bekostnad av
gå ut på— ha som syfte eller avsikt
gå vägen— Att gå vägen innebär att lyckas med något, att ett projekt eller en satsning faller väl ut och leder
(gå/vara) för sig själv— (vara) ensam
(gå/vara) för sig själv— (vara) ensam
(gå/vara) för sig själv— (vara) ensam
gå varm— bli för het
gå vidare— sluta tänka på gamla saker och skapa sig en ny vardag
ge bagarbarn(en) bröd— göra en onödig välgärning
ge betalt för gammal ost— Att hämnas en gammal oförrätt; att vedergälla med ränta något som gjordes mot en för länge sedan.
ge betalt för gammal ost— Att hämnas en gammal oförrätt; att vedergälla med ränta något som gjordes mot en för länge sedan.
ge betalt för gammal ost— (idiomatiskt) hämnas
ge betalt för gammal ost— (idiomatiskt) hämnas
ge blanka fan i— variant av ge fan i: ge fullständigt fan i
ge djävulen i ngt— strunta i ngt
ge djävulen i ngt— strunta i ngt
ge efter— överge en hävdad ståndpunkt; ge med sig; ge vika; efterskänka
ge efter— foga sig eller anpassa sig efter andras behov
ge en god dag i (ngt)— strunta i (ngt)
ge en god dag i (ngt)— strunta i (ngt)
ge en känga— (idiomatiskt) bestraffa mer hårdhänt, fysiskt och brutalt än nödvändigt; med ett grovt tillhygge (sk
ge ett ansikte— (idiomatiskt) personifiera
ge fan i— (stötande) vara likgiltig gentemot, inte bry sig om
ge fan i ngt— strunta i ngt
ge fan i ngt— strunta i ngt
ge fan/tusan/sjutton/djävulen i (ngt/ngn)— strunta i (ngn/ngt)
ge fan/tusan/sjutton/djävulen i (ngt/ngn)— strunta i (ngn/ngt)
ge fan/tusan/sjutton/djävulen i (ngt/ngn)— strunta i (ngn/ngt)
ge/få på tafsen— ge/få stryk
ge/få på tafsen— ge/få stryk
ge/få tillbaka/betalt/igen med ränta— ge/få ordentligt igen för oförrätt
ge/få tillbaka/betalt/igen med ränta— ge/få ordentligt igen för oförrätt
ge/få tillbaka/betalt/igen med ränta— ge/få ordentligt igen för oförrätt
ge hals— Att ge hals innebär att skrika eller ropa högt, att höja rösten kraftigt för att varna, kalla på hjä
ge hals— (idiomatiskt) skrika (för att påkalla uppmärksamhet)
ge igen— Hämnas på någon för en upplevd oförrätt genom att göra samma sak tillbaka, betala tillbaka med samma
ge igen— (intransitivt) hämnas (för någon tidigare oförrätt); göra något mot annan part som svar på något som
ge igen för gammal ost— (idiomatiskt) hämnas
ge igen för gammal ost— (idiomatiskt) hämnas
ge igen för gammal ost— (idiomatiskt) hämnas
ge igen för gammal ost— hämnas tidigare oförrätt
ge igen för gammal ost— hämnas tidigare oförrätt
ge igen för gammal ost— hämnas tidigare oförrätt
ge igen med samma mynt— ge igen genom att göra samma sak mot den andra parten som den gjort mot en själv
ge järnet— (idiomatiskt) ge allt, ta i med alla krafter
ge järnet— sätta in alla krafter
Ge järnet— Sätta in alla krafter.
ge katten i (ngt)— strunta i (ngt)
ge katten i (ngt)— strunta i (ngt)
ge korgen— (idiomatiskt) avslå ett frieri (eller annan begäran)
ge luft åt ngt— ge utlopp åt ngt
ge/mäta ngn skäppan full— överösa ngn med ovett
ge med— göra medgivanden efter att ha upphört att göra motstånd; foga sig
ge med den ena handen och ta med den andra— skenbart vara generös men i verkligheten se till att kompensera sig för sin gåva
gemene man— (idiomatiskt) samtliga människor, speciellt sådana som inte utmärker sig speciellt
gemene/menige man— vanligt enkelt folk
gemene/menige man— vanligt enkelt folk
gemene/menige man— vanligt enkelt folk
Ge någon en känga— Ge någon en tillrättavisning, ge någon en knäpp på näsan.
Ge någon friaellerlösa tyglar— Strama tyglar.
ge någon sparken— avskeda; stänga av/avsluta /en anställd/ persons arbete
ge någon svar på tal— svara nån på ett så sätt att den tilltalade tystnar
(ge ngn en) dansk skalle— (ge ngn en) hård stöt i ansiktet med huvudet
ge (ngn) fria händer— låta (ngn) handla efter eget gottfinnande
ge (ngn) fria händer— låta (ngn) handla efter eget gottfinnande
ge (ngn) fria händer— låta (ngn) handla efter eget gottfinnande
ge (ngn) gråa hår— göra (ngn) mycket bekymrad
ge ngn gråa hår— orsaka ngn svåra bekymmer
ge ngn korgen— ge ngn avslag på hans frieri
ge (ngn) lösa tyglar— inte hålla efter (ngn) hårt
ge ngn/ngt på båten— överge ngn/ngt
ge ngn/ngt på båten— överge ngn/ngt
ge ngn/ngt så många som flyger och far— strunta i ngn/ngt
ge ngn/ngt så många som flyger och far— strunta i ngn/ngt
ge ngn/ngt så många som flyger och far— strunta i ngn/ngt
ge ngn/ngt så många som flyger och far— strunta i ngn/ngt
ge ngn ögon— flörta med ngn
ge ngn på nosen— ge ngn en utskällning
ge ngn på nosen— ge ngn en utskällning
ge ngn på nosen— ge ngn en utskällning
ge ngn på nosen— ge ngn en utskällning
ge ngn på pälsen— ge ngn stryk eller ovett
ge ngn på pälsen— ge ngn stryk eller ovett
ge ngn på pälsen— ge ngn stryk eller ovett
ge ngn på pälsen— ge ngn stryk eller ovett
ge ngn respass— slutgiltigt och omilt skicka i väg ngn
genom märg och ben— (idiomatiskt) som tränger sig in på kroppen oberoende vilket val av kläder man gjort
genvägar är(o) senvägar— man förlorar ofta tid på att ta en genväg
ge på båten— (idiomatiskt) avbryta äktenskap eller förlovning med; överge någon (i ett förhållande)
ge på pälsen— (idiomatiskt) ge någon skäll eller stryk
ge råg i ryggen— (idiomatiskt) styrka den moraliska styrkan
ge sig av— (reflexivt) bege sig ifrån (en plats), lämna (fysisk plats)
ge sig djävulen på (ngt)— vara fast besluten på eller övertygad om (ngt)
ge sig djävulen på (ngt)— vara fast besluten på eller övertygad om (ngt)
ge sig fan på— (vardagligt, idiomatiskt) ha en fix idé, vara beslutsam att uppnå ett visst mål
ge sig fan/tusan/sjutton på (att)— vara säker på eller fast besluten (att)
ge sig fan/tusan/sjutton på (att)— vara säker på eller fast besluten (att)
ge sig fan/tusan/sjutton på (att)— vara säker på eller fast besluten (att)
ge sig i kast med— Att aktivt ta sig an en uppgift eller ett problem; att med energi och engagemang börja arbeta med nå
ge sig i kast med— Att aktivt ta sig an en uppgift eller ett problem; att med energi och engagemang börja arbeta med nå
ge sig i kast med ngt— ta itu med ngt
ge sig i kast med ngt— ta itu med ngt
ge sig i kast med ngt— ta itu med ngt
ge sig i lag med (ngn/ngt)— befatta sig med (ngn/ngt)
ge sig i lag med (ngn/ngt)— befatta sig med (ngn/ngt)
ge sig i lag med (ngn/ngt)— befatta sig med (ngn/ngt)
ge sig ngt i våld— helhjärtat ge sig in på ngt
ge sig ngt i våld— helhjärtat ge sig in på ngt
ge sig på— attackera, angripa (fysiskt eller verbalt)
ge sig på nåd och onåd— ge sig villkorslöst
ge sig på nåd och onåd— ge sig villkorslöst
ge sig på nåd och onåd— ge sig villkorslöst
ge sig rackarn på (att göra ngt)— vara fast besluten (att göra ngt)
ge sig rackarn på (att göra ngt)— vara fast besluten (att göra ngt)
ge sig rackarn på (att göra ngt)— vara fast besluten (att göra ngt)
ge sig till känna— visa närvaro, visa sig, avslöja sig
ge sig till känna— visa närvaro, visa sig, avslöja sig
ge sig till känna— visa närvaro, visa sig, avslöja sig
ge sig till känna— låta sin närvaro märkas
ge sig till känna— låta sin närvaro märkas
ge sig till känna— låta sin närvaro märkas
ge sig till tåls— visa tålamod, tålmodigt vänta
ge sig till tåls— visa tålamod, tålmodigt vänta
ge sig till tåls— lugnt och tålmodigt vänta
ge sig till tåls— lugnt och tålmodigt vänta
ge sig tusan på— (vardagligt, idiomatiskt) ha en fix idé, vara beslutsam att uppnå ett visst mål
ge silkessnöret— (idiomatiskt) uppmana att begära avsked; uppmana eller tvinga att avgå från förtroendepost
ge sju för tu— ge rejält igen
ge sju för tu— ge rejält igen
ge sju för tu— ge rejält igen
Ge sju för tu— Ge rejält igen, t.ex. för en oförrätt.
Ge sju för tu— Ge rejält igen, t.ex. för en oförrätt.
Ge sju för tu— Ge rejält igen, t.ex. för en oförrätt.
ge sjutton i— (idiomatiskt) låta bli; inte bry sig om
ge/slå sig i slang med— inlåta sig i samspråk (eller sällskap) med
ge/slå sig i slang med— inlåta sig i samspråk (eller sällskap) med
ge/slå sig i slang med— inlåta sig i samspråk (eller sällskap) med
ge stryk— (vardagligt) slå någon; utsätta för misshandel eller aga
Ge svar på tal— Avfärda någon med ett svar som får den andre att tystna.
ge tappt— Sluta kämpa och erkänna att man inte kan vinna — lägga ned alla ansträngningar och acceptera att man
ge tillbaka/igen med samma mynt— behandla (ngn) lika illa som man själv blivit behandlad (av denne)
ge tillbaka/igen med samma mynt— behandla (ngn) lika illa som man själv blivit behandlad (av denne)
ge tillbaka/igen med samma mynt— behandla (ngn) lika illa som man själv blivit behandlad (av denne)
ge till känna— Offentliggöra eller meddela något, göra en åsikt, ett beslut eller en avsikt känd för andra — ofta p
ge till känna— Offentliggöra eller meddela något, göra en åsikt, ett beslut eller en avsikt känd för andra — ofta p
ge till spillo— låta gå förlorad
ge till spillo— låta gå förlorad
ge till spillo— låta något gå till spillo, låta förloras
ge till spillo— låta något gå till spillo, låta förloras
ge upp— sluta försöka uppnå ett mål, ofta genom insikt av de svårigheter som skulle krävas för att uppnå näm
ge upp andan— Att dö — att livet lämnar kroppen. Uttrycket skildrar döden som att man frivilligt eller slutgiltigt
ge upp andan— Att dö; bildlig beskrivning av dödsögonblicket då andedräkten för sista gången lämnar kroppen och li
ge upphov till— grundlägga, orsaka, vålla, föda
ge vid handen— (idiomatiskt) visa, påvisa
ge vid handen— ådagalägga, visa
ge vid handen— ådagalägga, visa
ge vid handen— (idiomatiskt) visa, påvisa
ge vid handen— (idiomatiskt) visa, påvisa
ge vid handen— ådagalägga, visa
ge vid handen att...— leda till slutsatsen att...
ge vid handen att...— leda till slutsatsen att...
Ge vid handen (att)— ”En undersökning av statistiken ger vid handen att färre insjuknar i tbc nu än tidigare”.
ge vika— sluta göra motstånd
ge vika— sluta ha sin ursprungliga form och fylla sin funktion, genom att (helt eller delvis) kollapsa på gru
gilla läget— läget som verkligen existerar, det faktiska läget
giva efter— stavningsvariant av ge efter
(gjuta) nytt vin i gamla läglar— (göra fruktlösa) försök till förnyelse av gamla former
(gjuta) nytt vin i gamla läglar— (göra fruktlösa) försök till förnyelse av gamla former
(gjuta) nytt vin i gamla läglar— (göra fruktlösa) försök till förnyelse av gamla former
gjuta olja på elden— hetsa upp stämningen ännu mer eller göra ont värre
gjuta olja på elden— hetsa upp stämningen ännu mer eller göra ont värre
gjuta olja på elden— hetsa upp stämningen ännu mer eller göra ont värre
gjuta olja på elden— (bildligt, idiomatiskt) hetsa upp stämningen; öka någons lidelse eller raseri; göra det onda värre
gjuta olja på elden— (bildligt, idiomatiskt) hetsa upp stämningen; öka någons lidelse eller raseri; göra det onda värre
gjuta olja på elden— (bildligt, idiomatiskt) hetsa upp stämningen; öka någons lidelse eller raseri; göra det onda värre
gjuta olja på vågorna— (idiomatiskt) lugna en upprörd situation; dämpa oro eller vrede
gjuta olja på vågorna— (idiomatiskt) lugna en upprörd situation; dämpa oro eller vrede
gjuta olja på vågorna— (idiomatiskt) lugna en upprörd situation; dämpa oro eller vrede
gjuta olja på vågorna— lugna de upprörda känslorna
gjuta olja på vågorna— lugna de upprörda känslorna
gjuta olja på vågorna— lugna de upprörda känslorna
Gjuta olja på vågorna— Lugna de upprörda känslorna.
Gjuta olja på vågorna— Lugna de upprörda känslorna.
Gjuta olja på vågorna— Lugna de upprörda känslorna.
gjuta sin galla över (ngn)— låta sin vrede gå ut över (ngn)
gjuta sin galla över (ngn)— låta sin vrede gå ut över (ngn)
gjuta sin galla över (ngn)— låta sin vrede gå ut över (ngn)
gjuta tårar— Fälla tårar och gråta, ofta med en aning av att det sker demonstrativt eller i en högtidlig, känslol
gjuta tårar— (idiomatiskt) gråta
Glad (eller kvittra) som en lärka.— Mycket glad.
glad i hågen— (idiomatiskt) nöjd och glad
glad i hatten— (idiomatiskt, vardagligt) alkoholpåverkad, i onyktert tillstånd
glädjen stod högt i tak— stämningen var glad och uppsluppen
glädjen stod högt i tak— stämningen var glad och uppsluppen
glad påsk— önskar mottagaren en trevlig påsk
glad påsk!— ha en trevlig påskhelg!
glad som en lärka— uttryck om nån som r väldigt glad
glad som en lärka— (liknelser, idiomatiskt) sprudlande glad
Glad som en lärka— Mycket glad.
Glad som en speleman.— Mycket glad.
Glida fram/in/omkring på en räkmacka— Inte utsättas för motstånd.
glida in på en räkmacka— (idiomatiskt) ha det lätt, ha framgång utan att anstränga sig, få allt serverat
glida på en räkmacka— (idiomatiskt) ha det lätt, ha framgång utan att anstränga sig, få allt serverat
Glimten i ögat(med glimten i ögat, ha glimten i ögat)— Ha humor, vara rolig, skämtsam eller gäckande.
Glimten i ögat(med glimten i ögat, ha glimten i ögat)— Ha humor, vara rolig, skämtsam eller gäckande.
gnugga geniknölarna— göra en intellektuell ansträngning
gnugga geniknölarna— göra en intellektuell ansträngning
gnugga geniknölarna— göra en intellektuell ansträngning
Gnugga geniknölarna— Att anstränga sig mentalt.
Gnugga geniknölarna— Att anstränga sig mentalt.
Gnugga geniknölarna— Att anstränga sig mentalt.
gnugga händerna— (idiomatiskt) vara belåten eller förtjust; glädjas över en god affär
Gnugga händerna— Visa sig tydligt belåten.
gnugga sig i ögonen— (idiomatiskt) vara förvånad över något osannolikt eller fantastiskt
gnugga sömnen ur ögonen— gnugga ögonen för att vakna ordentligt
goddag — yxskaft— svar som inte hänger ihop med den ställda frågan
goddag yxskaft— udtryk som bruges om når folk taler helt forbi hinanden og helt misforstår hinanden
goddag yxskaft— (idiomatiskt) påpekande att ett avgivet svar inte hade någon som helst relevans för den ställda fråg
god/dålig förlorare— person som kan bära en förlust väl/illa
god/dålig förlorare— person som kan bära en förlust väl/illa
god förmiddag— hälsningsfras som nyttjas under förmiddagen
god fortsättning— god jul (används efter juldagen)
god middag— hälsningsfras som nyttjas runt middagstid i dess traditionella mening (det vill säga när solen står
god natt— hoppas du får en bra natt
god ton— Uppföra sig enligt vad som anses socialt acceptabelt och artigt i ett givet sammanhang — följa de os
göra av— (tillfälligt) placera (något föremål)
göra avkall på något— avstå från något
göra av med sig— begå självmord
göra av med sig— begå självmord
göra av med sig— begå självmord
göra besked för sig— göra skäl för sig
göra besked för sig— göra skäl för sig
göra besked för sig— göra skäl för sig
göra bort sig— utan avsikt kliva över en social eller personlig gräns
göra bot och bättring— (idiomatiskt) erkänna sina misstag och försöka reparera dem
göra det hett om öronen— (idiomatiskt) försätta någon i ett läge som vållar honom ängslan eller förlägenhet
göra en dygd av nödvändigheten— göra det bästa möjliga av eller foga sig i det oundvikliga
göra en dygd av nödvändigheten— göra det bästa möjliga av eller foga sig i det oundvikliga
göra en dygd av nödvändigheten— göra det bästa möjliga av eller foga sig i det oundvikliga
Göra en fuga— Att sticka hemifrån.
göra en groda— (idiomatiskt) (av misstag) göra en pinsam felsägning
göra en höna av en fjäder— (idiomatiskt) beskriva något obetydligt som viktigt
göra en höna av en fjäder— beskriva ngt obetydligt såsom viktigt
Göra en höna av en fjäder— Försöka få något obetydligt att verka viktigt.
göra en konst i ngt— strunta i ngt
göra en konst i ngt— strunta i ngt
göra en konst i ngt— strunta i ngt
göra en kovändning— (idiomatiskt) plötsligt byta ståndpunkt
göra en pudel— (idiomatiskt) göra en offentlig avbön, (ödmjukt) be om ursäkt
göra en slät figur— framstå såsom medelmåttig
göra en slät figur— framstå såsom medelmåttig
göra en slät figur— framstå såsom medelmåttig
göra en slät/löjlig figur— göra ett misslyckat intryck
göra en slät/löjlig figur— göra ett misslyckat intryck
göra en slät/löjlig figur— göra ett misslyckat intryck
göra en sorglig figur— misslyckas (på ett sätt som väcker medlidande)
göra en sorglig figur— misslyckas (på ett sätt som väcker medlidande)
göra en sorglig figur— misslyckas (på ett sätt som väcker medlidande)
göra en stor grej av (ngt)— anse (ngt) vara mycket viktigt
göra en tavla— göra ett svårt misstag
göra/förvandla natten till dag— vara uppe om natten och sova om dagen
göra/förvandla natten till dag— vara uppe om natten och sova om dagen
göra/förvandla natten till dag— vara uppe om natten och sova om dagen
göra front mot (ngn/ngt)— gemensamt ta upp kamp mot (ngn/ngt)
göra gällande— hävda, påstå
göra gällande— Att göra gällande innebär att framföra eller hävda något som sin uppfattning eller ståndpunkt, ofta
göra gubbar— Att dra miner och förvränga ansiktet för att roa, skrämma eller uttrycka känslor, ofta på ett överdr
göra heder åt (ngt)— visa uppskattning av (ngt)
(göra) helt om— (göra) helomvändning av kroppen
göra i brallan— (vardagligt, idiomatiskt) bajsa i sina byxor medan de fortfarande sitter på
göra i byxorna— uträtta sina naturbehov trots att man har byxor på sig
göra i byxorna— uträtta sina naturbehov trots att man har byxor på sig
göra i byxorna— uträtta sina naturbehov trots att man har byxor på sig
göra kål på— (idiomatiskt) göra slut på, förstöra
göra livet surt för ngn— göra livet svårt eller obehagligt för ngn
göra livet surt för ngn— göra livet svårt eller obehagligt för ngn
göra livet surt för ngn— göra livet svårt eller obehagligt för ngn
göra med vänster hand— (idiomatiskt) göra något på ett lägre värderat sätt, göra något halvdant eller slarvigt, utföra någo
göra någon rangen stridig— utmana, konkurrera eller uppnå en likvärdig nivå som en opponent
göra någon sällskap— följa med någon som sällskap
göra narr av— förlöjliga, håna
göra narr av (ngn)— få (ngn) att framstå som löjlig
göranden och låtanden— förehavanden
göra ned (ett förslag)— mycket hårt kritisera (ett förslag)
göra ned (ett förslag)— mycket hårt kritisera (ett förslag)
göra ned (ett förslag)— mycket hårt kritisera (ett förslag)
göra ngn det nöjet— glädja ngn (med ngt)
göra ngn förnär— göra ngn ngt ont
göra ngn förnär— göra ngn ngt ont
göra ngn förnär— göra ngn ngt ont
göra ngn förnär— göra ngn ngt ont
göra ngn ngt för när— Skada eller göra orätt mot någon; tillföra en person skada, olycka eller nackdel som personen inte f
göra ngn ngt för när— Skada eller göra orätt mot någon; tillföra en person skada, olycka eller nackdel som personen inte f
göra ngn ngt för när— Skada eller göra orätt mot någon; tillföra en person skada, olycka eller nackdel som personen inte f
göra (ngn) rangen/äran stridig— vara lika god som (ngn)
göra (ngn) rangen/äran stridig— vara lika god som (ngn)
göra (ngn) rangen/äran stridig— vara lika god som (ngn)
göra ngn rangen stridig— försöka överta ngns ställning
göra ngn rangen stridig— försöka överta ngns ställning
göra ngn rangen stridig— försöka överta ngns ställning
göra ngn sin kur— uppvakta ngn
göra ngn sin kur— uppvakta ngn
göra ngn sin kur— uppvakta ngn
göra (ngn) till viljes— handla i enlighet med (ngns) vilja
göra (ngn) till viljes— handla i enlighet med (ngns) vilja
göra (ngn) till viljes— handla i enlighet med (ngns) vilja
(göra ngt) för skojs skull— (göra ngt) för att det är roligt
(göra ngt) för skojs skull— (göra ngt) för att det är roligt
(göra ngt) för skojs skull— (göra ngt) för att det är roligt
(göra ngt) i förbifarten— (göra ngt) medan man ändå är i verksamhet
(göra ngt) i förbifarten— (göra ngt) medan man ändå är i verksamhet
(göra ngt) i förbifarten— (göra ngt) medan man ändå är i verksamhet
(göra ngt) i förbifarten— (göra ngt) medan man ändå är i verksamhet
göra (ngt) med förlängda märgen— göra (ngt) helt automatiskt
göra (ngt) med förlängda märgen— göra (ngt) helt automatiskt
göra (ngt) med förlängda märgen— göra (ngt) helt automatiskt
(göra ngt) med öppna ögon— (göra ngt) med full vetskap om eventuella (negativa) följder
(göra ngt) på fläcken— (göra ngt) ögonblickligen
(göra ngt) på fläcken— (göra ngt) ögonblickligen
(göra ngt) på fläcken— (göra ngt) ögonblickligen
(göra ngt) på pin kiv— (göra ngt) av ren elakhet
(göra ngt) på pin kiv— (göra ngt) av ren elakhet
(göra ngt) på pin kiv— (göra ngt) av ren elakhet
(göra ngt) utan krus— (göra ngt) direkt och utan omsvep
göra omintet— stoppa genomförandet av, korsa
göra omintet— stoppa genomförandet av, korsa
göra omintet— stoppa genomförandet av, korsa
göra pinan kort— raskt få (ngt obehagligt) undanstökat
göra pinan kort— raskt få (ngt obehagligt) undanstökat
göra pinan kort— raskt få (ngt obehagligt) undanstökat
göra processen kort (med ngn)— snabbt avfärda eller tillintetgöra (ngn)
göra rätt för sig— utföra rimlig motprestation
göra rätt för sig— utföra rimlig motprestation
göra rätt för sig— utföra rimlig motprestation
göra rättvisa åt maten— äta med god aptit
göra rättvisa åt maten— äta med god aptit
göra rättvisa åt maten— äta med god aptit
göra rent bord— göra slut på allt
göra rent hus— (bildligt, idiomatiskt) göra upp; erkänna och ta ansvar för forna synder
göra rent hus (med ngt)— helt avskaffa (ngt)
göra rent hus med ngt— fullständigt avlägsna ngt
göra sig av med— göra så att man själv inte längre har visst föremål eller viss person, särskilt när det är oviktigt
göra sig bred— göra sig märkvärdig
göra sig bred— göra sig märkvärdig
göra sig bred— göra sig märkvärdig
göra sig gällande— bli populär, dominerande, vinnande, slå sig fram, göra succé
göra sig gällande— börja märkas
göra sig gällande— börja märkas
göra sig gällande— börja märkas
göra sig gällande— bli populär, dominerande, vinnande, slå sig fram, göra succé
göra sig gällande— bli populär, dominerande, vinnande, slå sig fram, göra succé
göra sig lustig (över ngn/ngt)— skämta (på ngns/ngts bekostnad)
göra sig lustig (över ngn/ngt)— skämta (på ngns/ngts bekostnad)
göra sig lustig (över ngn/ngt)— skämta (på ngns/ngts bekostnad)
göra sig påmind— börja märkas igen
göra sig påmind— börja märkas igen
göra sig påmind— börja märkas igen
göra sig påmind— börja märkas igen
Göra sig själv rättvisa— Visa sin verkliga förmåga.
göra sig skyldig till— Att begå en handling som är olaglig, omoralisk eller klandervärd; att bära det fulla ansvaret för et
göra sig till— uppträda tillgjort; uppträda med en låtsad personlighet eller på ett sätt som inte är karaktäristisk
göra sig till— uppträda tillgjort; uppträda med en låtsad personlighet eller på ett sätt som inte är karaktäristisk
göra sig till— uppträda tillgjort; uppträda med en låtsad personlighet eller på ett sätt som inte är karaktäristisk
göra sig till— uppträda tillgjort; uppträda med en låtsad personlighet eller på ett sätt som inte är karaktäristisk
göra sig till åtlöje— göra sig löjlig
göra sig till tolk för— uttrycka (förhärskande stämning) i ord
göra sig till tolk för— uttrycka (förhärskande stämning) i ord
göra sig till tolk för— uttrycka (förhärskande stämning) i ord
göra sina behov— (idiomatiskt, eufemistiskt) urinera eller göra sig av med avföring
göra sina (första) lärospån— göra sina (första) erfarenheter
göra sina (första) lärospån— göra sina (första) erfarenheter
göra sina (första) lärospån— göra sina (första) erfarenheter
göra sina (första) lärospån— göra sina (första) erfarenheter
göra sitt tarv— (idiomatiskt, ålderdomligt, eufemistiskt) utföra sina behov
göra sitt yttersta— (idiomatiskt) anstränga sig så mycket man bara kan för att åstadkomma ett så bra resultat som möjlig
göra skäl för— (i överkant) uppfylla kraven för
göra skäl för— (i överkant) uppfylla kraven för
göra skäl för— (i överkant) uppfylla kraven för
göra skäl för sitt namn— vara värd att kallas ngt (berömmande)
göra skäl för sitt namn— vara värd att kallas ngt (berömmande)
göra skäl för sitt namn— vara värd att kallas ngt (berömmande)
göra skillnad på folk och folk— behandla olika personer på olika sätt
göra skillnad på folk och folk— behandla olika personer på olika sätt
göra skillnad på folk och folk— behandla olika personer på olika sätt
göra slag i saken— (idiomatiskt) konkretisera något som hittills endast varit en idé
Göra slag i saken— Hastigt avgöra något.
göra slarvsylta av ngn— slå ngn mycket illa
göra slut— avbryta ett kärleksförhållande
göra slut— (idiomatiskt, intransitivt) avsluta ett kärleksförhållande
göra slut på (ngt)— fullständigt förbruka eller förstöra (ngt)
göra slut på (ngt)— fullständigt förbruka eller förstöra (ngt)
göra slut på (ngt)— fullständigt förbruka eller förstöra (ngt)
göra stor affär av ngt— göra mycket väsen av ngt
göra stora ögon— bli märkbart förvånad
göra susen— ge (bra) resultat
göra susen— (idiomatiskt) vara exakt det som krävs för att få det önskade resultatet
göra svårigheter— bråka, krångla, protestera
göra/ta kål på— göra slut på
göra/ta kål på— göra slut på
göra/ta kål på— göra slut på
göra/ta kål på— göra slut på
göra upp räkningen— (bildligt, idiomatiskt) konfrontera och ta itu med tidigare händelser, ibland för att bearbeta ett p
Göra våld på— Handla i strid med.Göra våld på sig själv– Handla i strid med sin egen övertygelse.
göra våld på sig— behärska sig (med svårighet)
göra våld på sig— behärska sig (med svårighet)
göra våld på sig— behärska sig (med svårighet)
göra våld på sina känslor— behärska sig (med svårighet)
göra våld på sina känslor— behärska sig (med svårighet)
göra våld på sina känslor— behärska sig (med svårighet)
göra väl ifrån sig— vara duktig
göra väl ifrån sig— vara duktig
göra väl ifrån sig— vara duktig
gordisk knut— svår uppgift
gordisk knut— svår uppgift
gordisk knut— svår uppgift
gordisk knut— svårighet som man inte kan klara annat än med maktmedel
gordisk knut— svårighet som man inte kan klara annat än med maktmedel
gordisk knut— svårighet som man inte kan klara annat än med maktmedel
Göta Petter— (eufemistiskt) ett milt kraftuttryck
gôtt mos— (idiomatiskt) mycket bra, utmärkt
gött mos— (idiomatiskt) alternativ stavning till gôtt mos
gott nytt år— traditionell lyckönskning vid årsskiftet
gott om (ngt)— god tillgång (på ngt)
gott samvete är den bästa huvudkudden— gott samvete ger den bästa sömnen
Gråa hår,attge någon gråa håreller attfå gråa hår— Att bli eller göra någon mycket bekymrad.
grabbarna grus— (idiomatiskt) betecknar ett grabbgäng, vanligen med insinueringen att dessa är i den yngre åldern oc
Grädde(n) på moset— Något angenämnt som tillkommer, utöver det som redan nämnts.
grädde på moset— ngt (mycket) angenämt som tillkommer
grädde på moset— ngt (mycket) angenämt som tillkommer
grädde på moset— (idiomatiskt) den sista detalj som fulländar något, som gör förträfflighet till perfektion
grädde på moset— (idiomatiskt) den sista detalj som fulländar något, som gör förträfflighet till perfektion
grädde på moset— något utöver det vanliga
grädde på moset— något utöver det vanliga
grå panter— vital pensionär
gråta blod— bli förtvivlad
Gråta blod— Bli förtvivlad.
grattis på födelsedagen— sägs eller skrivs till en person som firar sin födelsedag i syfte att visa sin välönskan
gravad hund— (skämtsamt, idiomatiskt) något skumt, något som luktar skämt
gräva ned stridsyxan— variant av gräva ner stridsyxan
Gräva ned stridsyxan— Sluta fred.
gräva ner stridsyxan— (idiomatiskt, bildligt) sluta fred
gräva ner stridsyxan— Att avsluta en pågående konflikt och sluta fred; lägga striden åt sidan och försona sig med en motst
gräva ner stridsyxan— Att avsluta en pågående konflikt och sluta fred; lägga striden åt sidan och försona sig med en motst
gräva ner stridsyxan— (idiomatiskt, bildligt) sluta fred
gräva sin egen grav— själv orsaka sin olycka
gräva sin egen grav— själv orsaka sin olycka
Gräva sin egen grav— Förstöra för sig själv genom ogenomtänkta handlingar.
Gräva sin egen grav— Förstöra för sig själv genom ogenomtänkta handlingar.
gräva upp stridsyxan— Att återuppta en gammal konflikt eller starta ett nytt bråk; börja fejda med någon igen efter en per
gräva upp stridsyxan— Att återuppta en gammal konflikt eller starta ett nytt bråk; börja fejda med någon igen efter en per
Gräva upp stridsyxan— Inleda krig eller strid.
Gräva upp stridsyxan— Inleda krig eller strid.
greppa efter halmstrån— (bildligt, idiomatiskt) desperat försöka hitta en sista utväg i en svår situation
gripa efter ett halmstrå— (bildligt, idiomatiskt) synonym till greppa efter halmstrån
Gripa efter ett halmstrå— Att försöka klara en situation i sista stund.
gripa något ur luften— (idiomatiskt) fantisera ihop något, fabulera
gripa (ngt) ur luften— fantisera ihop (ngt)
gripa (ngt) ur luften— fantisera ihop (ngt)
gripa/ta till vapen— börja strida
gripa/ta till vapen— börja strida
gripa/ta till vapen— börja strida
gröna fingrar— (idiomatiskt) en förmåga att lyckas med växtodling; en förmåga att få växter att trivas
Gröna fingrar— Vara bra på att sköta om krukväxter eller trädgård.
grön av avund— som visar mycket avund
grova pengar— mycket pengar
grus i maskineriet— smärre hinder eller olägenhet i (viss) process
grus i maskineriet— smärre hinder eller olägenhet i (viss) process
gudars skymning— gudaskymning, världens undergång, ragnarök
Guds barnbarn (är inte Guds bästa barn)— prästsöner (är inte alltid dygdemönster)
Guds barnbarn (är inte Guds bästa barn)— prästsöner (är inte alltid dygdemönster)
guds frid— (religion) religiöst uttryck av välönskan, en kort välsignelse
guldkantade papper— värdepapper med högsta säkerhet
ha ångan uppe— vara i full gång med ngt
ha både hängslen och livrem— vara fullständigt säker eller tillförlitlig
ha både hängslen och livrem— vara fullständigt säker eller tillförlitlig
ha ben i näsan— vara skarp och bestämd
ha ben i näsan— vara skarp och bestämd
(ha) ben som spår väder— (ha) ben som börjar värka vid väderleksombyte
(ha) ben som spår väder— (ha) ben som börjar värka vid väderleksombyte
ha (bra) på fötterna— vara (väl) förberedd
ha (bra) på fötterna— vara (väl) förberedd
hacka tänder— frysa så att tänderna slår mot varandra
hacka tänder— ofrivilligt ge ifrån sig ett klapprande ljud med tänderna
Häcken full— Ha mycket att göra. ”Häcken” avser en typ av foderbehållare av spjälor.
hack i häl— Hack i häl beskriver att någon eller något följer tätt och omedelbart efter, nästan vidrörande, som
hack i häl— (idiomatiskt) strax bakom (vid förföljelse eller liknande); tätt efter; alldeles inpå
Hack i häl— Tätt efter, vid förföljande eller liknande.
hack i häl (på ngn)— alldeles bakom (ngn)
hack i häl (på ngn)— alldeles bakom (ngn)
hack och häl— (idiomatiskt) variant av: hack i häl
ha det bra ställt— ha en bra ekonomisk situation
ha det skralt— inte ha mycket pengar
ha det smått— vara fattig
ha det väl förspänt— ha det väl ordnat för sig
ha det väl förspänt— ha det väl ordnat för sig
(ha) eld i ändan/baken— (ha) bråttom
(ha) eld i ändan/baken— (ha) bråttom
ha en barkad hud— vara tjockhudad eller förhärdad
ha en gås oplockad— (idiomatiskt) ha några oavslutade affärer, ha några sanningens ord man skulle vilja säga eller vilja
Ha en gås oplockad med någon— Ha något otalt med någon, ett ouppklarat i förhållande med någon.
ha en gås oplockad med ngn— ha en motsättning att reda upp med ngn
ha en hållhake på— (idiomatiskt) möjlighet att med informella och otillbörliga medel styra någon, vanligen genom att ma
ha en hållhake på någon— styra någons handlingar mha vissa kunskaper om den andra
ha en oplockad gås— (idiomatiskt) variant av ha en gås oplockad
ha en räkning att göra upp med (ngn)— ha ngt otalt med (ngn)
ha en räkning att göra upp med (ngn)— ha ngt otalt med (ngn)
ha en räv bakom örat— vara bakslug
ha en räv bakom örat— (idiomatiskt) vara slug och opålitlig
ha en skruv lös— (idiomatiskt) vara tokig
ha en trasa med i byken— ha del i ngt skumt
ha en trasa med i byken— ha del i ngt skumt
ha en vän i viken— ha en hjärtevän
ha en vän i viken— ha en hjärtevän
ha ett ess i rockärmen— (idiomatiskt) ha en dold fördel
ha ett finger med i byken— ha del i ngt skumt
ha ett finger med i byken— ha del i ngt skumt
ha ett finger med i spelet— (bildligt, idiomatiskt) vara involverad eller ha inflytande, ofta i hemlighet
ha ett finger med i spelet— (bildligt, idiomatiskt) vara involverad eller ha inflytande, ofta i hemlighet
ha ett finger med i spelet— vara inblandad
ha ett finger med i spelet— vara inblandad
Ha ett finger med i spelet— Vara inblandad.
Ha ett finger med i spelet— Vara inblandad.
ha ett gott öga till (ngn/ngt)— eftertrakta (ngn/ngt)
ha ett gott öga till (ngn/ngt)— eftertrakta (ngn/ngt)
ha ett gott öga till ngn/ngt— tycka om ngn/ngt
ha ett gott öga till ngn/ngt— tycka om ngn/ngt
(ha) ett hår av hin— (vara) mycket elak
(ha) ett hår av hin— (vara) mycket elak
ha ett horn i sidan (till ngn)— vara negativt inställd (till ngn)
ha ett horn i sidan (till ngn)— vara negativt inställd (till ngn)
ha (ett ord) på tungan— vara nära att säga eller komma på (ett ord)
ha (ett ord) på tungan— vara nära att säga eller komma på (ett ord)
ha ett tungt ok att bära— vara bebördat av någonting
ha/få det hett om öronen— vara/bli utsatt för kraftiga angrepp
ha fått ngn/ngt för sina synders skull— ha ngn/ngt som är mycket besvärlig(t)
ha fått ngn/ngt för sina synders skull— ha ngn/ngt som är mycket besvärlig(t)
(ha/få) vind i seglen— (ha/få) framgång
(ha/få) vind i seglen— (ha/få) framgång
ha fjärilar i magen— känna sig nervös
ha fjärilar i magen— känna sig nervös
ha fjärilar i magen— (idiomatiskt) känna sig nervös
ha fjärilar i magen— (idiomatiskt) känna sig nervös
ha flera strängar på sin lyra— ha flera intressen eller talanger, vara mångsidig
ha flera strängar på sin lyra— ha flera intressen eller talanger, vara mångsidig
ha för— (reflexivt) tro att minnas, tro att ha hört eller sett någonting
ha första tjing— (idiomatiskt, vardagligt) vara den som kan välja först
häfta i skuld till (ngn)— vara skyldig (ngn) pengar
häfta i skuld till (ngn)— vara skyldig (ngn) pengar
ha fullt upp— ha tillräckligt mycket att göra
ha fullt upp (med ngt)— vara helt överlupen (med ngt)
ha garderobssorg— inte ha ngt (passande) att ta på sig
ha glimten i ögat— Ha en naturlig känsla för humor och ironi, en förmåga att se det roliga i tillvaron och inte ta allt
ha glimten i ögat— Ha en naturlig känsla för humor och ironi, en förmåga att se det roliga i tillvaron och inte ta allt
ha god hand med ngn/ngt— sköta ngn/ngt bra
ha gröna fingrar— vara bra på trädgårds- och krukväxtsskötsel
ha gröna fingrar— vara bra på trädgårds- och krukväxtsskötsel
ha gröt i munnen— tala otydligt
ha gröt i munnen— tala otydligt
ha grus i ögonen— vara sömnig
ha grus i ögonen— vara sömnig
ha häcken full— (idiomatiskt) vara överlastad med arbete
ha häcken full— ha mycket att göra
ha häcken full— ha mycket att göra
ha händerna fulla— vara mycket upptagen
ha händerna fulla— (bildligt, idiomatiskt) vara mycket upptagen på grund av att många uppgifter måste hanteras samtidig
ha hårda nävar— vara hänsynslös
(ha) hårda nypor— (vara) hårdhänt
ha hjärtat i halsgropen— vara mycket rädd
ha hjärtat i halsgropen— vara mycket rädd
ha hjärtat på rätta stället— ha en varm känslomässig inställning
ha hjärtat på rätta stället— ha en varm känslomässig inställning
ha huvudet på skaft— vara intelligent
ha huvudet på skaft— vara intelligent
ha huvudet på skaft— (idiomatiskt) vara skärpt och uppmärksam; vara snabb på att förstå; vara klyftig
ha huvudet på skaft— (idiomatiskt) vara skärpt och uppmärksam; vara snabb på att förstå; vara klyftig
ha i bakfickan— (idiomatiskt) ha i beredskap
ha i bakhuvudet— (idiomatiskt) ha i åtanke, tänka på, inte glömma, komma ihåg
ha is i magen— vara kallblodig
ha is i magen— vara kallblodig
ha is i magen— (idiomatiskt) vara helt lugn
ha is i magen— (idiomatiskt) vara helt lugn
haja till— rycka till på grund av förskräckelse, förvåning, obehag e.d.
Haj på (något)— Har en stor talang för något, vara en hejare på något; jämför ”börshaj”, ”pokerhaj”
haka på— (vardagligt) hänga med, följa med, hänga på
haka upp sig— fastna i repetitivt mönster
ha klippkort— (idiomatiskt, slang) besöka (förvånansvärt eller orimligt) ofta
ha knäck i lurarna— (idiomatiskt, vardagligt, skämtsamt) ha dålig hörsel
ha kniven på strupen— vara i en mycket pressad situation
ha kniven på strupen— vara i en mycket pressad situation
ha kontoret på fickan— göra informella affärer utan administration
ha kontoret på fickan— göra informella affärer utan administration
ha kort stubin— lätt bli arg
ha kort stubin— lätt bli arg
ha kort stubin— (idiomatiskt) lätt bli arg
ha kort stubin— (idiomatiskt) lätt bli arg
ha kungen/biskopen till morbror— ha fina förbindelser
ha kungen/biskopen till morbror— ha fina förbindelser
ha långa armar— ha stor makt
ha långa fingrar— vara tjuvaktig
ha långa fingrar— vara tjuvaktig
halka in på ett bananskal— råka få (ordinarie) plats
halka in på ett bananskal— råka få (ordinarie) plats
Halka in på ett bananskal— Att hamna i något sammanhang av en ren slump.
Halka in på ett bananskal— Att hamna i något sammanhang av en ren slump.
hålla andan— (idiomatiskt) hålla sig från att andas; hålla luften i lungorna utan att andas ut
hålla/dra/rycka i trådarna— vara den som bestämmer
hålla/dra/rycka i trådarna— vara den som bestämmer
hålla efter— Hålla kontroll över någon eller något, se till att regler och förväntningar efterlevs, ofta genom re
hålla en bakdörr öppen— ha en extra utväg i beredskap
hålla ett öga på— Att noga övervaka eller bevaka något eller någon för att försäkra sig om att allt är som det ska och
hålla färgen— inte avslöja sig
hålla färgen— inte avslöja sig
hålla fingrarna borta— inte lägga sig i
hålla fingrarna borta— inte lägga sig i
hålla före (att...)— hävda (att...)
hålla före (att...)— hävda (att...)
hålla före (att...)— hävda (att...)
hålla/fylla måttet— motsvara uppställda anspråk
hålla god min (i elakt spel)— dölja sitt missnöje
hålla god min (i elakt spel)— dölja sitt missnöje
hålla grytan kokande— oförtrutet fortsätta med (viss) verksamhet
hålla hov— vara självklar medelpunkt
hålla hus— Att vistas eller uppehålla sig på en bestämd plats; att befinna sig och leva sitt vardagsliv på en v
hålla hus— (idiomatiskt) residera, bo
hålla hus— vara på en plats
hålla huvudet kallt— (idiomatiskt) behålla sitt lugn (och inte agera)
hålla i gång— roa sig intensivt
hålla i gång— roa sig intensivt
hålla i gång— vara i farten, vara upptagen eller sysselsatt
hålla i gång— vara i farten, vara upptagen eller sysselsatt
hålla igen— inte utnyttja alla krafter
hålla igen— (transitivt) begränsa, spara
hålla i hästarna— ta det lugnt och inte skynda sig
hålla i Herrans tukt och förmaning— hålla i ett tillstånd av sträng disciplin
hålla i Herrans tukt och förmaning— hålla i ett tillstånd av sträng disciplin
(hålla ihop) i vått och torrt— (hålla ihop) i livets alla skiften
(hålla ihop) i vått och torrt— (hålla ihop) i livets alla skiften
hålla ihop i vått och torrt— alltid hålla ihop, oavsett svårigheter
hålla ihop i vått och torrt— alltid hålla ihop, oavsett svårigheter
hålla i schack— (idiomatiskt, transitivt) hålla i styr, hålla under kontroll, disciplinera, hålla tillbaka, kontroll
hålla i trådarna— (idiomatiskt, intransitivt) ha full kontroll över någon, något eller en situation
Hålla i trådarna— Ha kontroll.
hålla i tukt och Herrans förmaning— hålla i ett tillstånd av sträng disciplin
hålla i tukt och Herrans förmaning— hålla i ett tillstånd av sträng disciplin
hålla käft— (idiomatiskt, vardagligt, stötande) hålla tyst, tiga
hålla käften— (idiomatiskt, stötande) hålla tyst, tiga
hålla koll på— (transitivt) vara medveten om
hålla kort— (idiomatiskt) behandla strängt
hålla/kura skymning— sitta sysslolös (och samtala) medan skymningen faller
hålla/kura skymning— sitta sysslolös (och samtala) medan skymningen faller
hålla låda— (idiomatiskt) tala länge och oavbrutet; frikostigt dela med sig av sina åsikter
hålla låda— prata länge och oavbrutet
Hålla låda— Prata länge och oavbrutet.
hålla målron vid makt— hålla samtalet i gång
hålla målron vid makt— hålla samtalet i gång
hålla målron vid makt— få samtalet att flöda, föra ordet utan pinsamma tystnader eller avbrott
hålla målron vid makt— få samtalet att flöda, föra ordet utan pinsamma tystnader eller avbrott
hålla måttet— (idiomatiskt) vara tillräckligt bra, duga
hålla mun(nen)— Att tiga och inte avslöja information man känner till; att hålla tyst om något, ofta på begäran av e
Hålla någon kort— Att behandla någon strängt.
hällande regn— Extremt kraftigt och ihållande regn; ett skyfall där vattenmängderna är så stora att regnet verkar h
hålla (ngn) i strama tyglar— begränsa (ngns) handlingsfrihet
hålla (ngn) i strama tyglar— begränsa (ngns) handlingsfrihet
hålla ngn kort— behandla ngn strängt
hålla ngn/ngt i schack— noga kontrollera ngn/ngt
hålla ngn/ngt i schack— noga kontrollera ngn/ngt
hålla (ngn) om ryggen— stödja eller beskydda (ngn)
hålla ngn om ryggen— stödja eller beskydda ngn
hålla (ngn) på halster— hålla (ngn) i ovisshet eller spänning
hålla (ngn) på halster— hålla (ngn) i ovisshet eller spänning
hålla ngn på mattan— hålla efter ngn
hålla ngn på mattan— hålla efter ngn
hålla (ngn) på sträckbänken— låta (ngn) vänta länge på viktigt besked
hålla (ngn) på sträckbänken— låta (ngn) vänta länge på viktigt besked
hålla ngn räkning för (ngt)— vara tacksam mot ngn för (ngt)
hålla ngn räkning för (ngt)— vara tacksam mot ngn för (ngt)
hålla (ngn) stången— inte ge vika för (ngn)
hålla (ngn) under armarna— oförbehållsamt stödja (ngn)
hålla ngn under armarna— Att stödja och hjälpa någon som befinner sig i svårigheter — ge praktiskt, ekonomiskt eller moralisk
hälla olja på elden— (bildligt, idiomatiskt) synonym till gjuta olja på elden
hålla ord— infria det man lovar, hålla fast vid vad man har sagt
(hålla på) dagen i ända— (hålla på) hela dagen, från början till slut
(hålla på) dagen i ända— (hålla på) hela dagen, från början till slut
hålla på halster— (idiomatiskt) hålla i ovisshet eller spänning
hålla på halster— hålla någon i ovisshet eller spänning
hålla sig för skratt— (verbfraser, reflexivt) avstå från att skratta trots att man egentligen vill (till exempel då något
hålla sig i skinnet— (idiomatiskt) hålla sig lugn, inte förivra sig, lugna ner sig, behärska sig
hålla sig i skinnet— (idiomatiskt) hålla sig lugn, inte förivra sig, lugna ner sig, behärska sig
hålla sig i skinnet— hålla sig lugn
hålla sig i skinnet— hålla sig lugn
Hålla sig i skinnet— ”Håll dig i skinnet!”
Hålla sig i skinnet— ”Håll dig i skinnet!”
hålla sig på marken— vara realistisk
hålla sig på marken— vara realistisk
hålla sig på mattan— (idiomatiskt, reflexivt) uppföra sig städat
hålla sig på mattan— uppföra sig städat
hålla sig på mattan— uppföra sig städat
hålla sig på mattan— (idiomatiskt, reflexivt) uppföra sig städat
hålla sig på mattan— hålla sig i tamburen och inte oombett tränga in i hus man inte bor i
hålla sig på mattan— hålla sig i tamburen och inte oombett tränga in i hus man inte bor i
hålla sig på sin kant— vara reserverad
hålla sig på sin kant— vara reserverad
hålla sig på sin kant— (idiomatiskt) vara reserverad
hålla sig på sin kant— (idiomatiskt) vara reserverad
hålla sig på sin kant— vara reserverad
hålla sig på sin kant— vara reserverad
hålla sig undan— (idiomatiskt) inte vara i vägen; undvika att störa genom att inte vara närvarande vid viss situation
hålla sig väl med ngn— se till att man är vän med ngn
hålla sig väl med ngn— se till att man är vän med ngn
hålla sin sköld blank— bevara sin ära
hålla sin sköld blank— bevara sin ära
hålla sitt krut torrt— vara beredd på strid
hålla sitt krut torrt— vara beredd på strid
hålla skenet uppe— låtsas att allt är bra
hålla smilbandet i styr— behärska sin munterhet
hålla smilbandet i styr— behärska sin munterhet
hålla snattran— (vardagligt) hålla tyst; sluta prata (tanklöst)
hålla stånd— försvara sig tillfredsställande
hålla streck— förlöpa enligt planerna
hålla streck— fortgå enligt planerna, motsvara förväntningarna
hålla tand för tunga— (idiomatiskt) inte avslöja en hemlighet
hålla tand för tunga— (idiomatiskt) inte avslöja en hemlighet
hålla tand för tunga— vara försiktig i sitt tal
hålla tand för tunga— vara försiktig i sitt tal
Hålla tand för tunga— Att inte avslöja en hemlighet; att bita ihop och inte låta tungan spela fritt.
Hålla tand för tunga— Att inte avslöja en hemlighet; att bita ihop och inte låta tungan spela fritt.
hålla tätt bakåt— inte släppa in ngt mål
hålla tätt (med en hemlighet)— inte avslöja (en hemlighet)
hålla tätt (med en hemlighet)— inte avslöja (en hemlighet)
hålla tätt (med ngt)— inte avslöja (ngt)
hålla till godo— Acceptera och vara nöjd med det som erbjuds eller finns tillgängligt, även om det inte är precis vad
hålla till godo— Acceptera och vara nöjd med det som erbjuds eller finns tillgängligt, även om det inte är precis vad
hålla till godo (med ngn/ngt)— acceptera (ngn/ngt)
hålla till godo (med ngn/ngt)— acceptera (ngn/ngt)
hålla tummarna— (idiomatiskt) intensivt önska framgång, hålla om tummarna med de andra fingrarna som tecken på att m
hålla tummarna för (ngn/ngt)— intensivt önska framgång för (ngn/ngt)
hålla tummarna för (ngn/ngt)— intensivt önska framgång för (ngn/ngt)
hålla tungan i rätt mun— (idiomatiskt) undvika att hångla
hålla tungan i styr— (idiomatiskt) vara försiktig med vad man säger
hålla tungan rätt i mun— vara uppmärksam och försiktig
hålla tungan rätt i mun— vara uppmärksam och försiktig
hålla tungan rätt i mun— (idiomatiskt) koncentrera sig för att åstadkomma något svårt
hålla tungan rätt i mun— (idiomatiskt) koncentrera sig för att åstadkomma något svårt
hålla tungan rätt i mun(nen)— tänka sig för så att man inte säger ngt felaktigt
hålla tungan rätt i mun(nen)— tänka sig för så att man inte säger ngt felaktigt
hålla tungan rätt i munnen— (idiomatiskt) variant av hålla tungan rätt i mun
hålla tyst— inte tala eller göra annat ljud
hålla under armarna— (bildligt) stödja och hjälpa någon
hålla ut— trots svåra omständigheter fortsätta med en viss (viktig) syssla, ett visst (önskvärt) förhållningss
hålla utkik— Vara vaksam och uppmärksam; aktivt spana efter något eller någon och hålla ögonen öppna för förändri
håll babblan!— En uppfordrande uppmaning att sluta prata — håll tyst, säg ingenting mer. Används ofta när någon pra
halledudane mig— uttrycker avmätt förundran
håll gafflan!— En uppmaning att vara tyst och hålla inne med vad man tänkt säga — sluta prata och inte lägga sig i.
håll käft— kortare sätt att säga håll käften med precis samma betydelse
håll käften— uppmaning att vara tyst
håll klaffen!— En brysk uppmaning att hålla tyst, bita ihop munnen och sluta prata — ofta använd i irritation eller
håll snattran!— En uppmaning att sluta prata eller hålla tyst; ett ohövligt eller bestämt sätt att be någon att upph
håll snattran!— En uppmaning att sluta prata eller hålla tyst; ett ohövligt eller bestämt sätt att be någon att upph
håll snattran!— En uppmaning att sluta prata eller hålla tyst; ett ohövligt eller bestämt sätt att be någon att upph
håll till godo!— var så god!
håll till godo!— var så god!
håll truten!— Brysk uppmaning att omedelbart hålla tyst och sluta prata — 'truten' är ett nedsättande ord för mun,
håll tyst!— sluta prata!
hälsan tiger still— när allt är bra uppmärksamman man det inte inför omgivningen
hälsan tiger still— när allt är bra uppmärksamman man det inte inför omgivningen
hälsan tiger still— när allt är bra uppmärksamman man det inte inför omgivningen
hälsan tiger still— när allt är bra, gör man inget väsen av det
hälsan tiger still— när allt är bra, gör man inget väsen av det
hälsan tiger still— när allt är bra, gör man inget väsen av det
hal som en ål— undfallande och opålitlig
hal som en ål— undfallande och opålitlig
hals över huvud— (idiomatiskt) hastigt och oplanerat
hals över huvud— med stor brådska
Hals över huvud— Brådstörtat.
ha luktat krut (förr)— ha härdats i strid
ha luktat krut (förr)— ha härdats i strid
halvkvädna visor— antydningar
halvkvädna visor— antydningar
halvt om halvt— till (mer än) hälften
ha mage— (idiomatiskt) vara fräck nog
ha mage att (göra ngt)— ha fräckheten att (göra ngt)
ha mage att (göra ngt)— ha fräckheten att (göra ngt)
ha många hål att stoppa i— ha stora utgifter
ha många hål att stoppa i— ha stora utgifter
ha många järn i elden— (idiomatiskt) vara sysselsatt med många olika saker på samma gång
ha många järn i elden— ha många projekt i gång
ha många järn i elden— (idiomatiskt) vara sysselsatt med många olika saker på samma gång
ha många järn i elden— ha många projekt i gång
ha många strängar på sin lyra— (idiomatiskt) ha många talanger
ha marmelad i knäna— vara alldeles utmattad
ha marmelad i knäna— vara alldeles utmattad
Hamna i blåsväder— Att hamna i en utsatt situation.
hamna i ett ekorrhjul— (idiomatiskt) bli stressad och tappa förmåga att uträtta något
hamna i orätta händer— hamna hos ngn olämplig person
hamna i orätta händer— hamna hos ngn olämplig person
(hamna) på överblivna kartan— inte (bli) gift
(hamna) på överblivna kartan— inte (bli) gift
hamna på överblivna kartan— (idiomatiskt) inte bli gift
hamna på överblivna kartan— (idiomatiskt) inte bli gift
hamna på överblivna kartan— förbli ogift
hamna på överblivna kartan— förbli ogift
Hamna på överblivna kartan— Att inte bli gift.
Hamna på överblivna kartan— Att inte bli gift.
hamna/sitta på glasberget— inte lyckas bli gift
hamna/sitta på glasberget— inte lyckas bli gift
hamna/sitta på glasberget— inte lyckas bli gift
hämta andan— (idiomatiskt) ta en kort paus och andas djupt för att återfå normal andning efter fysisk ansträngnin
hämta andan— (tillfälligt) vila efter hård ansträngning
ha mycket att stå i— ha mycket att göra
ha mycket att stå i— ha mycket att göra
ha mycket att stå i— vara upptagen
ha mycket att stå i— vara upptagen
Ha något i kikaren— Ha en plan eller avsikt som är lite hemlig för andra.
Ha något på tungan— Att vara nära att säga eller komma på något (eller ett ord).
(han är) bara skinn och ben— (han är) mycket mager
(han är) bara skinn och ben— (han är) mycket mager
(han är) ett nummer för sig— (han är) en originell person
(han är) ett nummer för sig— (han är) en originell person
(han är) ett svagt nummer— (han är) en föga dugande person
(han är) något till (karl)— (han är) en riktig (karl)
(han är) något till (karl)— (han är) en riktig (karl)
ha näsa för (ngt)— vara bra på att bedöma (ngt)
ha näsa för (ngt)— vara bra på att bedöma (ngt)
handel och vandel— sätt att leva och uppföra sig
handen på hjärtat!— uppriktigt sagt!
handen på hjärtat!— uppriktigt sagt!
Handen på hjärtat!— Uppriktigt sagt!
Handen på hjärtat!— Uppriktigt sagt!
handla i god tro— handla som man tror är riktigt
handla i god tro— handla som man tror är riktigt
handla i god tro— handla som man tror är riktigt
handla och vandla— bete sig i sina sysslor och i sin livsföring
handsken är kastad— en utmaning är gjord
Handsken är kastad— Ett avgörande steg är taget.
hands off— bort med tassarna
ha nerverna utanpå— vara mycket nervöst lagd
ha nerverna utanpå— vara mycket nervöst lagd
hänga i— fortsätta sitt arbete, strävan eller kamp mot ett mål (trots att det kräver ett mått av ansträngning
hänga ihop som ler och långhalm— två objekt som hör ihopa, är oskiljaktiga
hänga ihop som ler och långhalm— två objekt som hör ihopa, är oskiljaktiga
hänga ihop som ler och långhalm— vara oskiljaktiga
hänga ihop som ler och långhalm— vara oskiljaktiga
hänga ihop som ler och långhalm— (idiomatiskt) vara oskiljaktiga
hänga ihop som ler och långhalm— (idiomatiskt) vara oskiljaktiga
hänga i luften— (idiomatiskt) inte vara fast grundad
hänga i luften— (idiomatiskt) inte vara fast grundad
hänga i luften— inte vara fast grundad
hänga i luften— inte vara fast grundad
hänga läpp— vara ledsen
hänga läpp— (idiomatiskt) vara på dåligt humör, vara ledsen
Hänga läpp— Att sura, vara deprimerad eller nedstämd.
hänga med— /kunna/ röra sig tillräckligt snabbt för att inte komma efter någon eller några andra eller utveckla
hänga med huvudet— vara märkbart nedstämd
hänga näbb— uttrycka eller känna missmod, vara modstulen och bedrövad
hänga på en skör tråd— (bildligt, idiomatiskt) vara på gränsen till att upphöra eller inte bli av, med en ytterst liten mar
hänga på en tråd— (bildligt, idiomatiskt) synonym till hänga på en skör tråd
hänga på en (tunn/skör) tråd— vara mycket nära att förintas eller att ej förverkligas
hänga på en (tunn/skör) tråd— vara mycket nära att förintas eller att ej förverkligas
hänga på ett hår— vara ytterst nära att misslyckas
hänga på ett hår— vara ytterst nära att misslyckas
hänga på ett hår— vara ytterst nära att misslyckas
hänga på gärdsgården— vara i ett kritiskt läge
hänga på gärdsgården— vara i ett kritiskt läge
hänga på gärdsgården— vara i ett kritiskt läge
hänga på låset— (idiomatiskt) vänta på att en butik, restaurang eller liknande ska öppna, för att få tidig tillgång;
hänga på låset— vänta på något
hänge sig åt— ägna, lägga tid på något intressant
(ha ngn) i hälarna— (ha ngn) alldeles bakom sig
(ha ngn) i hälarna— (ha ngn) alldeles bakom sig
(ha ngn) i hälarna— (ha ngn) alldeles bakom sig
ha (ngn) i hasorna— ha (ngn) tätt efter sig
ha (ngn) i hasorna— ha (ngn) tätt efter sig
ha (ngn) i hasorna— ha (ngn) tätt efter sig
ha ngn/ngt i sitt våld— fullständigt behärska ngn/ngt
ha ngn/ngt i sitt våld— fullständigt behärska ngn/ngt
ha ngn/ngt på gaffeln— vara i stånd att (inom kort) skaffa sig kontroll över (eller besegra) ngn/ngt
ha ngn/ngt på gaffeln— vara i stånd att (inom kort) skaffa sig kontroll över (eller besegra) ngn/ngt
ha ngn på tråden— vara i telefonförbindelse med ngn
ha ngn på tråden— vara i telefonförbindelse med ngn
Hängslen och livrem— Fullständigt säkert.
ha ngt emot ngn— tycka illa om ngn
ha ngt för händer— syssla med ngt
ha ngt för händer— syssla med ngt
ha ngt för ögonen— ha ngt som mål
ha ngt för ögonen— ha ngt som mål
ha ngt i bakfickan— ha ngt i beredskap att tas fram vid behov
ha ngt i bakfickan— ha ngt i beredskap att tas fram vid behov
ha ngt i bakfickan— ha ngt i beredskap att tas fram vid behov
ha (ngt) i kikaren— planera (ngt)
ha (ngt) i kikaren— planera (ngt)
ha ngt obytt med ngn— ha ngt otalt med ngn
ha ngt otalt med ngn— vara inblandad i en outredd konflikt med ngn
ha (ngt) på hand— ha utsikt att få (ngt)
ha (ngt) på hand— ha utsikt att få (ngt)
(ha ngt) på tre kvart— (ha ngt) på sned
(ha ngt) på tre kvart— (ha ngt) på sned
ha ngt som i en (liten) ask— vara helt säker på att få ngt
ha ngt som i en (liten) ask— vara helt säker på att få ngt
ha ngt som i en (liten) ask— vara helt säker på att få ngt
ha (ngt) till hands— ha (ngt) inom räckhåll
ha (ngt) till hands— ha (ngt) inom räckhåll
ha ngt visst— ha ngt speciellt intressant eller lockande
ha ngt visst— ha ngt speciellt intressant eller lockande
han har bollen— det är han som har möjlighet eller skyldighet att handla
han sa inte flaska— han sade absolut ingenting
han sa inte flaska— han sade absolut ingenting
(hans) bättre hälft— (hans) hustru
(hans) dagar är räknade— (han har) inte lång tid kvar att leva
hans dagars upphov— hans förälder/föräldrar
hans dag blev kort— hans levnadstid blev kort
(hans) göranden och låtanden— (hans) förehavanden
(hans) högra hand— (hans) mycket nära medhjälpare
(han sjöng) så att det stod härliga till— (han sjöng) så att det verkligen gjorde intryck
(han sjöng) så att det stod härliga till— (han sjöng) så att det verkligen gjorde intryck
(han skulle) rotera i sin grav— (han skulle) ha reagerat mycket negativt
(han skulle) rotera i sin grav— (han skulle) ha reagerat mycket negativt
(han skulle) rotera i sin grav— (han skulle) ha reagerat mycket negativt
hans stjärna är i sjunkande/nedåtgående— han håller på att förlora sin berömmelse
hans stjärna är i sjunkande/nedåtgående— han håller på att förlora sin berömmelse
han talar som han har förstånd till— han vet inte bättre
han talar som han har förstånd till— han vet inte bättre
han talar som han har förstånd till— han vet inte bättre
(han var) en syn för gudar— (han var) verkligen värd att beskåda
(han var) en syn för gudar— (han var) verkligen värd att beskåda
han var inte med när krutet fanns upp— han är ovanligt enfaldig eller oerfaren
han var inte med när krutet fanns upp— han är ovanligt enfaldig eller oerfaren
ha nyhetens behag— vara behagligt på grund av att det är tidigare obekant
ha ögon där bak— Att uppfatta allt som händer runtomkring, även bakom ryggen — ha en nästan övernaturlig förmåga att
ha ögonen med sig— vara uppmärksam
ha ögonen med sig— vara uppmärksam
Ha ögonen med sig— Att vara uppmärksam.
Ha ögonen med sig— Att vara uppmärksam.
ha ögon i nacken— vara mycket uppmärksam på omgivningen
Ha ögon i nacken— Att se allt.
(ha) ont om (pengar)— (ha) för lite (pengar)
ha ordet på tungan— veta vad man vill säga utan att kunna formulera det
ha ordet på tungan— veta vad man vill säga utan att kunna formulera det
ha på fötterna— (idiomatiskt) ha goda argument, vara förberedd
Ha på fötterna— Vara väl förberedd, väl påläst inför en diskussion eller liknande.
ha på känn— (idiomatiskt) ha en stark känsla eller föraning om något utan att ha konkreta bevis eller säker info
ha på känn— Att ha något på känn innebär att intuitivt ana eller förnimma något utan konkreta bevis, en känsla s
ha panna att (störa)— vara fräck nog att (störa)
ha panna att (störa)— vara fräck nog att (störa)
(ha) pengar som gräs— (ha) mycket pengar
(ha) pengar som gräs— (ha) mycket pengar
(ha) pengar som gräs— (ha) mycket pengar
ha pengar som gräs— ha nästan obegränsat med pengar
ha pengar som gräs— ha nästan obegränsat med pengar
Ha pengar som gräs— Ha nästan obegränsat med pengar.
Ha pengar som gräs— Ha nästan obegränsat med pengar.
ha råd— ha tillräckligt med resurser för att kunna betala given kostnad
ha radar för (ngt)— ha känsla för eller instinktivt ana (ngt)
ha radar för (ngt)— ha känsla för eller instinktivt ana (ngt)
ha råg i ryggen— (idiomatiskt) vara modig; vara stark (mentalt eller fysiskt); ta ansvar; ha moralisk styrka, vara ut
ha råg i ryggen— (idiomatiskt) vara modig; vara stark (mentalt eller fysiskt); ta ansvar; ha moralisk styrka, vara ut
ha råg i ryggen— ha moralisk styrka
ha råg i ryggen— ha moralisk styrka
här blir inga barn gjorda— här händer ingenting som ger något resultat
hårda bandage— (fysiskt eller psykiskt) påfrestande behandling
hårda bud— (idiomatiskt) mycket svåra villkor, riktigt jobbig situation
hårda bud— mycket svåra villkor
hårda bud i Mellerud— (idiomatiskt) variant av \"hårda bud\"; mycket svåra villkor, riktigt jobbig situation; med en viss
härda ut— klara av något jobbigt tills det är över; stå ut
har den äran— sägs eller skrivs till en person som firar sin födelsedag i syfte att visa sin välönskan
Hård som flinta— Något är mycket hårt.
har du ägg i mössan?— Uttryck som ifrågasätter om någon uppför sig dumt eller utan omdöme; ungefär synonymt med 'är du klo
har du ägg i mössan?— Uttryck som ifrågasätter om någon uppför sig dumt eller utan omdöme; ungefär synonymt med 'är du klo
har du sett på fan— det var en överraskning
har du sett på fan— det var en överraskning
har du tagit fan i båten får du ro honom i land— du är ansvarig för att lösa utmaningar du gett dig in i; du får ta konsekvenserna av dina handlingar
håren reste sig på hans huvud— han blev mycket rädd
håren reste sig på hans huvud— han blev mycket rädd
ha rent bröd i påsen— ha rent mjöl i påsen
ha rent mjöl i påsen— inte ha gjort ngt (orätt) som behöver döljas
ha rent mjöl i påsen— inte ha gjort ngt (orätt) som behöver döljas
ha rent mjöl i påsen— (idiomatiskt) inte ha något (t.ex. ha gjort något omoraliskt eller på annat sätt dåligt) som behöver
ha rent mjöl i påsen— (idiomatiskt) inte ha något (t.ex. ha gjort något omoraliskt eller på annat sätt dåligt) som behöver
här ligger en hund begraven— (idiomatiskt) något står inte rätt till, något försöker döljas
här ligger en hund begraven— här föreligger ngt misstänkt
här ligger en hund begraven— här föreligger ngt misstänkt
här ligger en hund begraven— (idiomatiskt) något står inte rätt till, något försöker döljas
Här ligger en hund begraven— Något som är misstänkt föreligger.
Här ligger en hund begraven— Något som är misstänkt föreligger.
har man sagt a får man också säga b— har man börjat måste man fortsätta
har man sett (på maken)!— det var anmärkningsvärt!
har man sett (på maken)!— det var anmärkningsvärt!
här och där— på vissa ställen
här och där— på vissa ställen
här och var— på vissa ställen
här och var— på olika ställen
här ser ut som Jerusalems förstöring— här är det en obeskrivlig röra
här ser ut som Jerusalems förstöring— här är det en obeskrivlig röra
härs och tvärs— än åt ena hållet, än åt andra
härs och tvärs— i diverse riktningar, åt alla håll och kanter
hårt hållen— som inte ges mer än mycket starkt begränsad frihet
Härtill är jag nödd och tvungen— Sebrasklapp.
hart när— i det närmaste
hart när— Mycket nära att inträffa men ändå inte riktigt; på gränsen till något utan att fullt ut nå dit, snud
Har varit i säck innan det kom i påse— Något som tidigare sagts eller tänkts av någon annan.
ha ryggen fri— vara garderad mot efterräkningar
ha ryggen fri— vara garderad mot efterräkningar
ha samvete till— anse som moraliskt rätt
ha samvete till— anse som moraliskt rätt
ha satt sin sista potatis— vara utesluten från vidare deltagande
ha satt sin sista potatis— vara utesluten från vidare deltagande
ha sett sina bästa dagar— ha passerat sin höjdpunkt
ha sett sina bästa dagar— ha passerat sin höjdpunkt
ha sina ljusa stunder— emellanåt visa goda egenskaper
ha sina ljusa stunder— emellanåt visa goda egenskaper
ha sina sidor— ha åtskilliga icke önskvärda egenskaper
ha sina sidor— ha åtskilliga icke önskvärda egenskaper
ha sitt på det torra— ha uppnått en säkrad (ekonomisk) ställning
ha sitt på det torra— ha uppnått en säkrad (ekonomisk) ställning
ha sitt på det torra— (idiomatiskt) ha uppnått en säkrad (ekonomisk) ställning, ha god ekonomi
ha sitt på det torra— (idiomatiskt) ha uppnått en säkrad (ekonomisk) ställning, ha god ekonomi
Ha sitt på det torra— Ha en säker ekonomisk ställning.
Ha sitt på det torra— Ha en säker ekonomisk ställning.
ha skarp näbb— ha för vana att säga elaka saker
ha skinn på näsan— vara bestämd och viljestark
ha skinn på näsan— vara bestämd och viljestark
ha skinn på näsan— (idiomatiskt, bildligt) vara självsäker, bestämd och viljestark
ha skinn på näsan— (idiomatiskt, bildligt) vara självsäker, bestämd och viljestark
ha snö i håret— vara vithårig
ha snö i håret— vara vithårig
ha spenderbyxorna på— (idiomatiskt) vara frikostig med pengar vid visst tillfälle
ha spenderbyxorna på (sig)— vara frikostig med pengar
ha spenderbyxorna på (sig)— vara frikostig med pengar
hastigt och lustigt— plötsligt och oväntat
hastigt och lustigt— plötsligt och oväntat
hata/sky ngt som pesten— hata/sky ngt intensivt
hata/sky ngt som pesten— hata/sky ngt intensivt
ha tjock/hård hud— vara psykiskt okänslig
ha tjock hud— vara (psykiskt) okänslig
ha tomtar på loftet— (idiomatiskt) vara dum eller tokig
ha tomtar på loftet— (idiomatiskt) vara dum eller tokig
ha tomtar på loftet— vara dum eller tokig
ha tomtar på loftet— vara dum eller tokig
ha tomtar på loftet— betyder att en person inte är riktigt klok
ha tomtar på loftet— betyder att en person inte är riktigt klok
ha trög mage— ha förstoppning
Hatten av för— Allt beröm för.
Hatt på hatt— För mycket av det goda, jämför ”Kaka på kaka”.
ha tumme med— (idiomatiskt) vara skicklig på eller ha tur med; lyckas med
ha tumme med (ngn)— åtnjuta (ngns) förtroende eller välvilja
Ha tummen i ögat på någon— Noggrant övervaka någon.
ha tummen i ögat på (ngn)— noga övervaka (ngn)
ha tummen i ögat på (ngn)— noga övervaka (ngn)
ha tummen mitt i handen— vara väldigt dålig på praktiska göromål
ha tummen mitt i handen— vara väldigt dålig på praktiska göromål
ha tummen mitt i handen— (idiomatiskt) vara klumpig eller hjälplös beträffande praktiska göromål
ha tummen mitt i handen— (idiomatiskt) vara klumpig eller hjälplös beträffande praktiska göromål
ha tummen mitt i handen— vara opraktisk
ha tummen mitt i handen— vara opraktisk
ha tummen på ögat på (ngn)— noga övervaka (ngn)
ha tummen på ögat på (ngn)— noga övervaka (ngn)
(ha uppgiften) i första/andra hand— (ha uppgiften) utan/med ett mellanled
(ha uppgiften) i första/andra hand— (ha uppgiften) utan/med ett mellanled
haussa upp— driva upp, uppreklamera
hava ett finger med i spelet— (ålderdomligt) variant av ha ett finger med i spelet
ha väl reda på sig— vara kunnig eller välunderrättad
ha väl reda på sig— vara kunnig eller välunderrättad
hava på känn— ålderdomlig variantform till ha på känn
ha vassa armbågar— uppträda hänsynslöst i sin strävan att vinna fördelar
häva upp— plötsligt utstöta kraftigt ljud
hav förbarmande— ha överseende med
hej kom och hjälp mig— (vardagligt) beskriver en person vars yttre lämnar en del i övrigt att önska
hej på dig— (vardagligt) hälsningsfras
hej vilt— (vardagligt) okontrollerat
hela baletten— alltihop, allihop
hela baletten— (idiomatiskt) allihop, alltihop
hela baletten— alltihopa, det hela
Hela baletten— Alltihop.Från tyskandie ganze Palette.[källa behövs]
hela faderullan— Allt möjligt sammantaget, hela högen eller samlingen — används för att beteckna en grupp saker eller
hela klabbet— Syftar på hela röran, alltihop utan undantag — allt som hör ihop med en viss situation eller ett vis
hela konkarongen— alltsammans, allesammans
hela konkarongen— (idiomatiskt, vardagligt) alltsammans, allesammans
hela köret— Allting utan undantag; hela bunten, hela samlingen eller alla inblandade — ingenting lämnas utanför,
hela rasket— rubbet, alltihop
hela rasket— Allting utan undantag; hela bunten, hela samlingen eller alla inblandade utan att lämna något eller
hela surven— alltihop, allihop
hela tiden— mycket ofta, frekvent
(hela) tjocka släkten— (hela den stora) släkten
helig ko— ngn eller ngt som ej får kritiseras
helt enkelt— enkelt att förklara, självklart, direkt
helt enkelt— så enkelt som
helt och hållet— fullständigt
helt och hållet— (idiomatiskt) fullständigt, fullt (ut)
helt sonika— på ett tydligt och bestämt sätt, utan att tveka, utan betänklighet
helt sonika— på ett tydligt och bestämt sätt, utan att tveka, utan betänklighet
helt sonika— helt enkelt
helt sonika— helt enkelt
(helt) under isen— mycket dålig
(helt) under isen— mycket dålig
herostratiskt ryktbar— känd till följd av ett illdåd (efter den Herostratos som tände eld på Artemis-templet i Efesos)
herre min je— (vardagligt) ett (mildare) kraftuttryck
herre på täppan— (person) med full kontroll över situationen
herre på täppan— (person) med full kontroll över situationen
Herre på täppan— Den som bestämmer eller dominerar.
Herre på täppan— Den som bestämmer eller dominerar.
heta duga— (idiomatiskt, vardagligt) vara mer än tillräcklig; vara mycket tillfredsställande
het på gröten— mycket ivrig
het på gröten— mycket ivrig
het på gröten— alltför ivrig
het på gröten— alltför ivrig
Het på gröten— Ivrig att agera.
Het på gröten— Ivrig att agera.
het potatis— (idiomatiskt) fråga som kan vålla strid, debatt. Ursprunglig betydelse: en känslig fråga som man int
Het potatis— En besvärlig, känslig fråga.
Hett om öronen— Hamna i ett svårt och utsatt läge.
himmel och pannkaka— (vardagligt) uttrycker förvåning
hin håle— Eufemistisk omskrivning för djävulen, använd för att undvika att uttala det direkta namnet på den on
hipp som happ— hur som helst, utan någon tanke eller planering bakom
hissa flaggan på halv stång— hissa flaggan två tredjedelar av stångens längd som tecken på sorg
hissa flaggan på halv stång— hissa flaggan två tredjedelar av stångens längd som tecken på sorg
historiens skräphög— samling av idéer som mänskligheten har lämnat bakom sig och inte vill försöka igen
hit och dit— än åt ena, än åt andra hållet
hit och dit— än åt ena, än åt andra hållet
hit och dit— i en pendlande rörelse
hit och dit— i en pendlande rörelse
hitta på— med fantasin konstruera något abstrakt; tänka ut en lösning på ett problem eller något annat användb
hjälpa ngn på traven— hjälpa ngn att komma i gång
hjälpa ngn på traven— hjälpa ngn att komma i gång
hjälpa (ngn) till rätta— ge (ngn) vägledning i en ny situation
hjälpa (ngn) till rätta— ge (ngn) vägledning i en ny situation
hjälpa till rätta— Hjälpa någon som vilse eller förvirrad att hitta rätt väg, lösning eller riktning, guida dem ur en b
hjärtans gärna— ytterst gärna
Hjärtat på rätta stället— Att vara god, medmänsklig.
hjärtats bildning— Inre godhet och moralisk finhet som inte kommer från lärdom utan från en naturlig och genuin välvilj
hjärtats bildning— Inre godhet och moralisk finhet som inte kommer från lärdom utan från en naturlig och genuin välvilj
hjärtligt tack— innerligt tack från hjärtat
Hög som ett berg— Något väldigt högt
hög som ett hus— (talesätt) mycket hög; mycket lång (om person)
högsta hönset— det höns (den höna) med högst maktställning i hönsens sociala hierarki
högsta hönset— den förnämsta (personen)
högt i tak— (idiomatiskt) där man kan uttrycka sin åsikt fritt utan att ta hänsyn till formella strukturer eller
Högt i tak— Att det är tillåtet med udda åsikter.
höja ngn/ngt till skyarna— starkt berömma ngn/ngt
höja ngn/ngt till skyarna— starkt berömma ngn/ngt
höja (ngn) till skyarna— kraftigt berömma (ngn)
höja (ngn) till skyarna— kraftigt berömma (ngn)
höja ngn till stjärnorna— Att berömma och prisa någon i överdrivet höga ordalag; lyfta fram en person som exceptionell och ge
höja ngn till stjärnorna— Att berömma och prisa någon i överdrivet höga ordalag; lyfta fram en person som exceptionell och ge
höjd över all kritik— så felfri att angrepp är meningslösa
höjd över all kritik— så felfri att angrepp är meningslösa
(hon är sin mor) upp i dagen— (hon är) fullständigt lik (sin mor)
(hon är sin mor) upp i dagen— (hon är) fullständigt lik (sin mor)
(hon hoppades) i sitt stilla sinne— (hon hoppades) tyst för sig själv
(hon hoppades) i sitt stilla sinne— (hon hoppades) tyst för sig själv
hoppa i galen tunna— göra ett felaktigt val
hoppa i galen tunna— göra ett felaktigt val
hoppa i galen tunna— (idiomatiskt) göra ett felaktigt val, begå ett fatalt misstag
hoppa i galen tunna— (idiomatiskt) göra ett felaktigt val, begå ett fatalt misstag
Hoppa i galen tunna— Göra ett felaktigt val.
Hoppa i galen tunna— Göra ett felaktigt val.
hoppa i säng— (idiomatiskt, vardagligt) gå och lägga sig i sängen
hoppa kråka— hoppa jämfota
hoppa över— strunta i; ej ta med
hoppa över skaklarna— (idiomatiskt) undantagsvis göra något opassande men roligt, släppa sig lös på otillbörligt sätt, gör
hoppa över skaklarna— (undantagsvis) göra ngt opassande men roligt
Hoppa över skaklarna— Göra något opassande men roligt, vara otrogen.
höra av— få livstecken eller kontakt av någon
höra hemma— när något är accepterat inom ett sammanhang; har sin rätta plats; är passande
höra hemma— passa bra in, platsa, vara lämplig på en plats
höra röster— ha rösthallucinationer
höra/se på maken— höra/se ngt liknande
höra/se på maken— höra/se ngt liknande
höra sig för— (reflexivt) fråga för att få information, ta reda på något
höra talas om— få kännedom om
hösta in— samla ihop, samla in (stora mängder); ofta, men inte alltid, underförstått att man ska kunna njuta a
hugga i sten— grundligt missta sig
hugga i sten— grundligt missta sig
hugga i sten— göra ett allvarligt misstag
hugga i sten— göra ett allvarligt misstag
Hugga i sten— Grundligt missta sig.
Hugga i sten— Grundligt missta sig.
hugget i sten— (metaforiskt) fastslaget; som ej kan ändras
hugget som stucket— (idiomatiskt) när två alternativ är lika bra eller dåliga; när det inte spelar någon roll vilket alt
hugg i ryggen— (idiomatiskt) svekfull handling
huller om buller— i oordning, i oreda, utan struktur eller organisering; oordning, oreda
huller om buller— utan ngn ordning
hungrig som en varg— (idiomatiskt) extremt hungrig
hungrig som en varg— väldigt hungrig
Hungrig som en varg— Mycket hungrig, omättlig.
(hungrig) till tusen— oerhört (hungrig)
(hungrig) till tusen— oerhört (hungrig)
hur dags?— vid vilken tid på dagen/dygnet?
hur det (nu) var— på vilket sätt det (än) förhöll sig
hur eller hur— (dialektalt) hur som helst, i vilket fall som helst
hur man (än) vänder sig (så) har man ändan/rumpan bak— det är svårt hur man än gör
hur man (än) vänder sig (så) har man ändan/rumpan bak— det är svårt hur man än gör
hur så?— varför säger eller frågar du så?
hur som haver— (idiomatiskt) hur som helst
(huset är intecknat) upp över skorstenen— (huset är intecknat) till sitt fulla värde
(huset är intecknat) upp över skorstenen— (huset är intecknat) till sitt fulla värde
huta åt— bryskt tillrättavisa
hut går hem— den som tillrättavisar ngn kan själv bli åthutad
Huvudet på skaft— Vara klipsk.
huvudstupa nedförsbacke— (idiomatiskt) framåtstupa nedförsbacke
hux flux— plötsligt; oväntat
hux flux— i största hast, plötsligt
i akt och mening att— i syfte att
i akt och mening att— i syfte att
i alla fall— trots något som tidigare nämnts; ändå; under alla omständigheter
i alla fall— trots något som tidigare nämnts; ändå; under alla omständigheter
i alla fulla fall— i alla fall
i alla fulla fall— i alla fall
i all ära— visar att man inte har något emot en viss sak, innan man kommer med en invändning eller ett bättre a
i alla väder— Bildligt för oavsett omständigheter eller förhållanden; betonar att man ställer upp, kvarstår eller
i alla väder— Bildligt för oavsett omständigheter eller förhållanden; betonar att man ställer upp, kvarstår eller
i allo— allt igenom, helt och hållet
i allo— i alla avseenden
i allsin dar— förstärker en fråga, antyder att talaren konfronteras av något som han själv inte blir klok på
i andanom— för sin inre syn
i åratal— under flera års tid
i bara mässingen— (idiomatiskt) naken, oklädd
i bara mässingen— alldeles naken
i bara mässingen— alldeles naken
i bara mässingen— (idiomatiskt) naken, oklädd
i bara mässingen— Helt naken, utan kläder eller täckning överhuvudtaget; uttrycket jämför nakenhet med bar, opolerad m
i bara mässingen— Helt naken, utan kläder eller täckning överhuvudtaget; uttrycket jämför nakenhet med bar, opolerad m
i befintligt skick— (idiomatiskt) i det skick som en vara som överlåts eller uthyrs för tillfället befinner sig i (under
i blindo— helt utan eftertanke, på måfå
i blindo— Att agera utan information eller kunskap om situationen; att kasta sig in i något utan att veta vad
i brådrasket— (idiomatiskt) inom den närmaste tiden; med det snaraste, genast, snart
i brist på bröd äter man limpa— har man inte det ena får man ta det andra
i brist på bröd äter man limpa— har man inte det ena får man ta det andra
icke förty— inte desto mindre
icke sa Nicke— (vardagligt) negativt svar på en fråga; nej
i dag röd, i morgon död— just nu levande men när som helst i framtiden död
i dag röd, i morgon död— just nu levande men när som helst i framtiden död
i delo— Befinna sig i tvist eller konflikt med någon, vara inblandad i ett meningsskifte eller rättslig oeni
i de lugnaste vattnen går de största fiskarna— de största bovarna finns där man minst anar det
i de lugnaste vattnen går de största fiskarna— de största bovarna finns där man minst anar det
i de lugnaste vattnen går de största fiskarna— till synes anständiga personer kan i själva verket vara riktiga skurkar
i de lugnaste vattnen går de största fiskarna— till synes anständiga personer kan i själva verket vara riktiga skurkar
i den vevan— vid ungefär samma tid
i den vevan— vid ungefär samma tid
i den vevan— (bildligt) samtidigt; vid samma tid; i samband med något
i den vevan— (bildligt) samtidigt; vid samma tid; i samband med något
i dessa dagar— (idiomatiskt) nu för tiden
i det blå— i himlen, rymden eller etern, d.v.s. verklighetsfrämmande
i det långa loppet— på lång sikt
i det långa loppet— på lång sikt
i det långa loppet— förr eller senare
i det långa loppet— förr eller senare
i detsamma— i samma ögonblick
id och ävlan— (idiomatiskt) knog, hårt arbete
i efterhand— efteråt, när man kan se resultatet eller konsekvenserna av något
i efterskott— efter att födelsedagen redan varit
i egen hög person— personligen
i egen hög person— personligen
i elfte timmen— (idiomatiskt) i sista stund
i elfte timmen— (idiomatiskt) i sista stund
i elfte timmen— i sista stund
i elfte timmen— i sista stund
i en handvändning— på ett ögonblick
i en handvändning— på ett ögonblick
i enrum— (idiomatiskt) (när vi (de) är (var)) ensam (ensamma) i ett rum /ofta: så att ingen annan hör (hörde)
i ett— utan avbrott
i ett (enda) andetag— utan avbrott
i ett (enda) andetag— utan avbrott
i ett (enda) kör— utan avbrott
i ett (enda) kör— utan avbrott
i ett för allt— med allt inräknat i beloppet
i ett för allt— med allt inräknat i beloppet
i ett huj— på ett ögonblick, med detsamma
i ett huj— på ett ögonblick
i ett kör— utan avbrott
i ett nafs— (idiomatiskt) hastigt och utan svårigheter, på ögonblicket, med ens, i ett huj
i ett nu— Omedelbart och utan dröjsmål; något sker på ett ögonblick, nästan innan man hinner uppfatta att det
i ett sträck— utan avbrott
i ett sträck— utan avbrott
i ett svep— med en enda svepande rörelse
i ett svep— med en enda rörelse eller i ett sammanhang utan avbrott
i evakostym— Utan några kläder på kroppen alls — i sitt naturliga tillstånd, precis som man kom till världen.
i evakostym— Utan några kläder på kroppen alls — i sitt naturliga tillstånd, precis som man kom till världen.
i faggorna— i antågande
i faggorna— på gång, nära förestående
i fåvitsko— av bristande förstånd
i fjol— the previous year
i fjor— (under) förra året
i flock och farnöte— (idiomatiskt) i (större) grupp eller (bildligt) göra gemensam sak med
i flygande fläng— mycket snabbt
i flygande fläng— mycket snabbt
i förbifarten— i förbigående
i förbigående— Nämna något kort och utan att gå in på detaljer, som en hastig sidokommentar utan att egentligen sta
i förbigående— Nämna något kort och utan att gå in på detaljer, som en hastig sidokommentar utan att egentligen sta
i förbigående— Nämna något hastigt och utan att fördjupa sig, ta upp en sak som en sidokommentar utan att göra det
i förbigående— Nämna något hastigt och utan att fördjupa sig, ta upp en sak som en sidokommentar utan att göra det
i förblommerade ordalag— med förskönande ord
i förblommerade ordalag— med förskönande ord
i form av— (inleder en beskrivning av möjliga detaljer)
i första hand— främst, som det viktigaste
i första hand— främst, som det viktigaste
i förstone— till en början
i fråga— under övervägande
i fråga om— beträffande
i framkant— på en fördelaktig position långt framme (i fråga om en utveckling, tävling eller dylikt)
i fred— ensam och ostörd
i full färd med— helt upptagen med
i full färd med— helt upptagen med
i full gala— i festklädsel
i full gala— i festklädsel
i full gång— som sker för fullt; som är pågående
i fyllan och villan— i berusat (eller på annat sätt förvirrat) tillstånd
i fyllan och villan— i berusat (eller på annat sätt förvirrat) tillstånd
i gengäld— på så sätt att någon gör något för en annan person som tack eller motprestation; ersättning eller ko
i godan ro— (idiomatiskt, stelnat uttryck) i lugn och ro; utan stress
i godan ro— i lugn och ro
I godan ro— Utan brådska.
i god tid— tillräckligt lång tid i förväg för att inte behöva jäkta
i god tid— med förhållandevis lång tid kvar till aktuell händelse
i grevens tid— i sista ögonblicket
i grevens tid— (idiomatiskt) i sista ögonblicket, i tid med knapp marginal
i grevens tid— (idiomatiskt) i sista ögonblicket, i tid med knapp marginal
i grevens tid— i sista ögonblicket
i grevens tid— i sista stund; precis innan det är för sent
i grevens tid— i sista stund; precis innan det är för sent
I grevens tid— ”Det var allt i grevens tid du kom!”. JämförI elfte timmen,i sista minuten.
I grevens tid— ”Det var allt i grevens tid du kom!”. JämförI elfte timmen,i sista minuten.
i grund och botten— (idiomatiskt, ordpar) efter en åtminstone någorlunda djupgående utvärdering
i grund och botten— innerst inne, egentligen
i grund och botten— innerst inne, egentligen
i grund och botten— (idiomatiskt, ordpar) efter en åtminstone någorlunda djupgående utvärdering
i gudarnas knän— utom mänsklig kontroll, vars öde är opåverkbart eller outgrundligt
i hastigt mod— oöverlagt, i vredesmod
i hastigt mod— oöverlagt, i vredesmod
i hatten— (idiomatiskt) berusad
i hela fridens namn— förstärker en fråga, antyder att talaren konfronteras av något som han själv inte blir klok på
i helvete— (vulgärt) förstärker en fråga, antyder att talaren konfronteras av något som han själv inte blir klo
i huvudsak— företrädesvis, framför allt
i innersta glödheta— (eufemistiskt) i helvete
i jåns— nyligen, just
i jåns— Nyss och alldeles nyligen; ett ålderdomligt eller dialektalt uttryck för att något inträffade strax
i jösse namn— (ta mig) tusan
i jösse namn— (ta mig) tusan
i julas— (under) förra julen
i klädväg— i fråga om kläder
i klara verba— i otvetydiga ordalag
i klara verba— i otvetydiga ordalag
i klingande mynt— (idiomatiskt) kontant
i klingande mynt— Betalning med fysiska pengar på plats; betonar att en transaktion sker kontant och direkt, utan kred
i klingande mynt— (idiomatiskt) kontant
i klingande mynt— Betalning med fysiska pengar på plats; betonar att en transaktion sker kontant och direkt, utan kred
i korthet— /sagt/ med få ord
i kraft av— med (moraliskt eller rättsligt) stöd av
(i kväll) smäller det— (ikväll) äger det rum
(i kväll) smäller det— (ikväll) äger det rum
i långa banor— i stor mängd
i långa banor— i stor mängd
i längden— förr eller senare
i längden— för framtiden
illa an— ålderdomlig variant av illa däran
illa däran— (idiomatiskt) mycket allvarligt sjuk eller skadad
illa till mods— Att känna sig obekväm, besvärad eller inre orolig i en situation; ett tillstånd av nervositet eller
illa ute— (idiomatiskt) som befinner sig i ett besvärligt läge, som är i knipa
i lönn— på ett sätt som är svårt att upptäcka eller påvisa; i hemlighet
i lönn— i hemlighet
i lönndom— i hemlighet
i lönndom— i hemlighet, i smyg, oförmärkt
i lugnan ro— (idiomatiskt, stelnat uttryck) i lugn och ro; utan stress
i luven— I öppen konflikt, bråk eller handgemäng med någon; att vara i aktiv strid eller häftig dispyt med en
i mångt och mycket— i många avseenden
i mångt och mycket— i många avseenden
i mångt och mycket— till en stor del, nästan
i mångt och mycket— till en stor del, nästan
i mannaminne— så länge någon kan minnas, sedan gammalt
i min (ringa) mån— efter min (ringa) förmåga
i min (ringa) mån— efter min (ringa) förmåga
i misshugg— Betecknar något som sker oavsiktligt och utan planering; en handling utförd av misstag snarare än me
i mjugg— i hemlighet
i mjugg— i hemlighet, i lönndom, i smyg, i skymundan eller i tysthet
i morgon är en skälm— i morgon är det kanske för sent
i morgon är en skälm— i morgon är det kanske för sent
i nådeväg— genom benådning
i någons fotspår— (idiomatiskt) efter någons föredöme, på samma sätt som någon redan har gjort
i nästa nu— i nästa ögonblick
in flagrante delicto— på bar gärning
inför skranket— (idiomatiskt) inför domstol
inga om och men!— inga invändningar!
inga om och men!— inga invändningar!
inga stöttor under nya hus!— sitt inte med armbågarna på bordet och med händerna som stöd under hakan!
inga stöttor under nya hus!— sitt inte med armbågarna på bordet och med händerna som stöd under hakan!
inga stöttor under nya hus!— sitt inte med armbågarna på bordet och med händerna som stöd under hakan!
ingen är profet i sitt eget land— det är svårt att bli erkänd eller uppskattad i sitt eget land
ingen är profet i sitt eget land— det är svårt att bli erkänd eller uppskattad i sitt eget land
ingen fara— kort för det är ingen fara, svar på förlåt
ingen fara på taket— inget att oroa sig för
ingen fara på taket— inget att oroa sig för
ingen fara på taket— ingenting (har hänt) som ger anledning till oro
ingen fara på taket— ingenting (har hänt) som ger anledning till oro
ingen ko på isen— ingen särskild brådska eller fara
ingen ko på isen— (idiomatiskt) ingen särskild brådska eller fara, ingen panik
ingen ko på isen— ingen särskild brådska eller fara
ingen ko på isen— ingen överhängande fara eller brådska
ingen ko på isen— ingen överhängande fara eller brådska
ingen ko på isen— (idiomatiskt) ingen särskild brådska eller fara, ingen panik
Ingen ko på isen— Ingen fara. Från ordspråketIngen ko på isen (så länge rumpan är i/på land).
Ingen ko på isen— Ingen fara. Från ordspråketIngen ko på isen (så länge rumpan är i/på land).
ingen ko på isen, så länge rumpan är kvar på land— ingrn fara; inget problem
ingen nämnd och ingen glömd— innefattande alla men utan att omtala ngn särskild
ingen nämnd och ingen glömd— innefattande alla men utan att omtala ngn särskild
ingen orsak— du hade inte behövt tacka; det var så lite; inga problem (hövligt svar då någon tackat)
ingen orsak— du hade inte behövt tacka
ingen orsak— du hade inte behövt tacka
ingen orsak— du hade inte behövt tacka; det var så lite; inga problem (hövligt svar då någon tackat)
ingen rök utan eld— det ligger ngn sanning i varje rykte
ingen rök utan eld— det ligger ngn sanning i varje rykte
ingen rök utan eld— antagande som innebär att om något verkar fuffens då är det nog så
ingen rök utan eld— antagande som innebär att om något verkar fuffens då är det nog så
ingen ros utan törnen— det finns ingenting som har enbart positiva egenskaper
ingen ros utan törnen— det finns ingenting som har enbart positiva egenskaper
ingen skugga faller över (NN)— ingen kritik kan riktas mot (NN)
ingen skugga faller över (NN)— ingen kritik kan riktas mot (NN)
(ingen vet) var haren har sin gång— (ingen vet) vad som kan inträffa
(ingen vet) var haren har sin gång— (ingen vet) vad som kan inträffa
(ingen vill) hålla i skaftet— (ingen vill) ta ansvaret
(ingen vill) hålla i skaftet— (ingen vill) ta ansvaret
inget att hänga i julgranen— inget av värde, något som har låg värde eller är ointressant
in i det sista— ända till slutet, så länge som möjligt
in i det sista— ända till slutet, så länge som möjligt
in i helvete— (förstärkande adverb, svordomar, slang) förstärker ett påstående om någons oväntade prestationsnivå;
inlägga förtjänster— lämna bidrag (till vetenskapen), gagna, åstadkomma resultat, prestera, skörda segrar
inlägga förtjänst om (ngt)— förtjänstfullt arbeta för (ngt)
inlägga förtjänst om (ngt)— förtjänstfullt arbeta för (ngt)
inlägga stora förtjänster om ngt— förtjänstfullt verka för ngt
inlägga stora förtjänster om ngt— förtjänstfullt verka för ngt
innan man vet ordet av— (idiomatiskt) efter en /till synes/ kort tid, plötsligt
innan man vet ordet av— (idiomatiskt) efter en /till synes/ kort tid, plötsligt
innan man vet ordet av— mycket snabbt
innan man vet ordet av— mycket snabbt
in natura— i varor istället för pengar
innerst inne— i själ och hjärta
innerst inne— i själ och hjärta
i nöd och lust— i såväl goda som dåliga tider
i nöd och lust— i såväl goda som dåliga tider
inom eget rå och rör— på egen mark
inom eget rå och rör— på egen mark
inom fyra väggar— Bildligt för det privata hemmet eller ett slutet rum; betonar att något sker konfidentiellt och skyd
inom fyra väggar— Bildligt för det privata hemmet eller ett slutet rum; betonar att något sker konfidentiellt och skyd
inom kort— Snart och utan lång väntan; används för att ange att något ska inträffa inom en snar framtid utan at
inom lås och bom— Inlåst och fängslad bakom stängda portar med lås och reglar; utan frihet eller möjlighet att ta sig
inom sig— i sitt sinne
inom stadens hank och stör— inom stadens gränser
inom stadens hank och stör— inom stadens gränser
inpå knuten— (idiomatiskt) alldeles intill
in petto— (ålderdomligt) dold, hemligt, privat, i smyg
insupa (ngt) med modersmjölken— förvärva (ngt) tidigt i livet
insupa (ngt) med modersmjölken— förvärva (ngt) tidigt i livet
inte äga skjortan på kroppen— vara utfattig
inte äga skjortan på kroppen— vara utfattig
inte akta för rov (att)— inte genera sig för (att)
inte akta för rov (att)— inte genera sig för (att)
inte bli gammal (på viss plats)— inte stanna länge (på viss plats)
inte bli gammal (på viss plats)— inte stanna länge (på viss plats)
inte bli klok på (ngn/ngt)— inte kunna förstå sig på (ngn/ngt)
inte bli klok på (ngn/ngt)— inte kunna förstå sig på (ngn/ngt)
inte bli ngn svaret skyldig— inte vara svarslös inför förebråelser eller beskyllningar
inte bli ngn svaret skyldig— inte vara svarslös inför förebråelser eller beskyllningar
inte en katt— Används för att betona att absolut ingen alls var närvarande eller involverad — inte ens en katt syn
inte en katt— Används för att betona att absolut ingen alls var närvarande eller involverad — inte ens en katt syn
inte en siffra rätt— allting är fel eller missuppfattat
inte en siffra rätt— allting är fel eller missuppfattat
inte en tillstymmelse— total avsaknad av något; fullständig brist på något väsentligt i sammanhanget
inte ett barr— Absolut ingenting alls; används för att betona total avsaknad av något, lika lite som ett enstaka ba
inte ett barr— Absolut ingenting alls; används för att betona total avsaknad av något, lika lite som ett enstaka ba
inte ett dugg— Absolut ingenting alls — används för att betona total frånvaro av något, ofta i nekande sammanhang m
inte ett dugg— Absolut ingenting alls — används för att betona total frånvaro av något, ofta i nekande sammanhang m
inte ett dugg— Absolut ingenting, inte ens i minsta mån; förstärker ett nekande kraftfullt för att utesluta varje m
inte ett dugg— Absolut ingenting, inte ens i minsta mån; förstärker ett nekande kraftfullt för att utesluta varje m
inte ett dyft— ingenting alls
inte ett dyft— ingenting alls
inte ett dyft— Absolut ingenting alls — en förstärkande negation som betonar fullständig avsaknad, synonym till 'in
inte ett dyft— Absolut ingenting alls — en förstärkande negation som betonar fullständig avsaknad, synonym till 'in
inte ett/en vitten— ingenting alls
inte ett/en vitten— ingenting alls
inte ett jota— inte någonting (över huvud taget)
inte ett jota— inte någonting (över huvud taget)
inte ett jota— Inte den minsta mängd eller det ringaste spår av något; används för att betona total avsaknad, med '
inte ett jota— Inte den minsta mängd eller det ringaste spår av något; används för att betona total avsaknad, med '
inte ett kofen— Absolut ingenting alls; en emfatisk nekation som understryker att inte ens den minsta lilla del av n
inte ett kofen— Absolut ingenting alls; en emfatisk nekation som understryker att inte ens den minsta lilla del av n
inte ett korvöre— (idiomatiskt) inte ett enda öre, inga pengar; ingenting alls
inte ett korvöre— inte ett enda öre
inte ett korvöre— inte ett enda öre
inte ett korvöre— (idiomatiskt) inte ett enda öre, inga pengar; ingenting alls
inte ett piss— absolut ingenting
inte ett piss— absolut ingenting
inte ett rött öre— vara penninglös; vara utan pengar; vara fattig
inte ett skapande grand— inte ett dugg, ingenting
inte ett skapande(s) grand— inte ett dugg
inte ett skapande(s) grand— inte ett dugg
inte ett skapandes grand— variant av inte ett skapande grand
inte ett skit— (vardagligt, idiomatiskt) inte något, ingenting
inte ett skvatt— ingenting alls
inte ett skvatt— inte ngt alls
inte ett skvatt— ingenting alls
inte ett skvatt— inte ngt alls
inte ett smack— inte någonting alls
inte ett smack— inte någonting alls
inte ett spår— Absolut ingenting; ett bestämt förnekande som understryker total avsaknad, som om inte ens ett fotsp
inte ett spår— Absolut ingenting; ett bestämt förnekande som understryker total avsaknad, som om inte ens ett fotsp
inte ett uns— ingenting alls
inte ett vitten— (idiomatiskt) ingenting alls
inte ett vitten— ingenting; inte det minsta
inte få en syl i vädret— inte lyckas komma till tals
inte få en syl i vädret— inte lyckas komma till tals
inte få en syl i vädret— inte få tillfälle att säga ett ord
inte få en syl i vädret— inte få tillfälle att säga ett ord
(inte) för allt smör i Småland— (inte) för hur mycket (pengar) som helst
(inte) för allt smör i Småland— (inte) för hur mycket (pengar) som helst
inte för allt smör i Småland— (idiomatiskt) inte (ens) för hur mycket pengar som helst
inte för inte— inte utan skäl, inte förgäves
inte för inte— inte utan skäl, inte förgäves
inte för inte— (idiomatiskt) inte utan skäl; inte utan (någon egentlig) mening
inte för inte— (idiomatiskt) inte utan skäl; inte utan (någon egentlig) mening
inte för intet— variant av inte för inte
inte för sitt liv (begripa)— inte alls (begripa)
inte för sitt liv (begripa)— inte alls (begripa)
inte gå av för hackor— (idiomatiskt) vara utomordentligt bra, strålande
inte gå av för hackor— (idiomatiskt) vara utomordentligt bra, strålande
inte gå av för hackor— kunna jämföra sig med vem eller vad som helst
inte gå av för hackor— kunna jämföra sig med vem eller vad som helst
Inte gå av för hackor— Ovanligt bra, av bra beskaffenhet.
Inte gå av för hackor— Ovanligt bra, av bra beskaffenhet.
inte gjord i brådrasket— (idiomatiskt) sådan som kräver längre tid att åstadkomma
inte göra (en fluga) för när— inte skada (en fluga)
inte göra (en fluga) för när— inte skada (en fluga)
inte göra en fluga förnär— (idiomatiskt) aldrig (avsiktligt) skada någon; vara mycket snäll
inte göra en fluga förnär— vara mycket snäll
inte göra en fluga förnär— (idiomatiskt) aldrig (avsiktligt) skada någon; vara mycket snäll
inte göra en fluga förnär— vara mycket snäll
Inte göra en fluga förnär— Vara mycket snäll.
Inte göra en fluga förnär— Vara mycket snäll.
inte göra så mycket väsen av sig— inte märkas så mycket
inte göra så mycket väsen av sig— inte märkas så mycket
inte göra sig samvete av— inte ha några moraliska betänkligheter inför
inte göra sig samvete av— inte ha några moraliska betänkligheter inför
inte gråta över spilld mjölk— inte sörja över det som är ohjälpligt förlorat
inte gråta över spilld mjölk— inte sörja över det som är ohjälpligt förlorat
inte ha alla besticken i lådan— när någon inte är så intelligent
inte ha alla bestick i lådan— inte vara så intelligent
inte ha alla hästar hemma— (idiomatiskt) vara rudimentärt begåvad; vara inte så smart; vara knepig eller konstig
inte ha alla hästar hemma— ha bristande intelligens
inte ha alla hästar i hagen— betyder att nån inte är riktigt klok när "man inte har alla hästar i hagen"
inte ha alla indianer i kanoten— (idiomatiskt) inte ha alla hästar hemma
inte ha alla indianer i kanoten— sägs om nån som inte uppfattas vara så intelligent
inte ha alla koppar i skåpet— inte vara så intelligent
inte ha alla koppar i skåpet— (idiomatiskt) inte ha alla hästar hemma
inte ha det för fett— vara ganska fattig
inte ha det för fett— vara ganska fattig
inte ha en (torr) tråd på kroppen— inte ha några (torra) kläder på sig
inte ha en (torr) tråd på kroppen— inte ha några (torra) kläder på sig
inte ha en tråd på kroppen— vara helt naken, inte ha några kläder på sig
inte ha ett rött öre— (idiomatiskt) vara pank, sakna pengar
inte ha/lämna ngn möda ospard— anstränga sig så mycket man kan
inte ha/lämna ngn möda ospard— anstränga sig så mycket man kan
inte ha långt kvar— inte ha lång tid att leva
inte ha långt kvar— inte ha lång tid att leva
(inte) hålla streck— (inte) motsvara förväntning, analys, beräkning eller liknande
(inte) hålla streck— (inte) motsvara förväntning, analys, beräkning eller liknande
inte ha mycket/ngt till övers för (ngn/ngt)— inte sätta mycket/ngt värde på (ngn/ngt)
inte ha mycket/ngt till övers för (ngn/ngt)— inte sätta mycket/ngt värde på (ngn/ngt)
inte ha mycket tid att vinka på— inte ha mycket tid till sitt förfogande
inte ha mycket tid att vinka på— inte ha mycket tid till sitt förfogande
inte ha mycket till övers för— (idiomatiskt) inte sätta stort värde på någon/något; starkt ogilla; ta avstånd från någon/något
inte ha ngn botten— inte kunna bli mätt
inte ha ngn botten— inte kunna bli mätt
inte ha ngt/mycket till övers för (ngn/ngt)— starkt ogilla (ngn/ngt)
inte ha ngt/mycket till övers för (ngn/ngt)— starkt ogilla (ngn/ngt)
inte ha sagt sitt sista ord— inte ha fällt sitt slutgiltiga yttrande eller vidtagit sin sista åtgärd
inte ha sagt sitt sista ord— inte ha fällt sitt slutgiltiga yttrande eller vidtagit sin sista åtgärd
inte hela världen— (idiomatiskt) inget stort problem, inget att oroa sig för
inte i brådrasket— inte inom den närmaste framtiden
inte i brådrasket— inte inom den närmaste framtiden
inte i första taget— inte på länge
inte i första taget— inte på länge
inte illa pinkat— (vardagligt, idiomatiskt) komplimang för något som någon åstadkommit
(inte) klyva näbb— (inte) tvista
(inte) klyva näbb— (inte) tvista
inte kröka ett finger— (idiomatiskt) inte vidta någon ända åtgärd
inte kröka ett hår på någons huvud— (idiomatiskt) helt avstå från att bruka våld mot någon, inte använda minsta våld
inte kröka ett hår på ngns huvud— inte använda det minsta våld mot ngn
inte kröka ett hår på ngns huvud— inte använda det minsta våld mot ngn
inte kröka/röra ett hår på (ngns) huvud— helt avstå från att bruka våld mot (ngn)
inte kröka/röra ett hår på (ngns) huvud— helt avstå från att bruka våld mot (ngn)
inte kunna göra en fluga förnär— inte kunna skada ngn levande varelse
inte kunna göra en fluga förnär— inte kunna skada ngn levande varelse
inte kunna ha (ngn) i möblerade rum— inte kunna stå ut med (ngn)
inte kunna ha (ngn) i möblerade rum— inte kunna stå ut med (ngn)
inte kunna nämnas på samma dag— över huvud taget inte kunna jämföras
inte kunna nämnas på samma dag— över huvud taget inte kunna jämföras
inte kunna neka sig nöjet att (driva med ngn)— inte kunna låta bli att (driva med ngn)
inte kunna neka sig nöjet att (driva med ngn)— inte kunna låta bli att (driva med ngn)
inte lägga fingrarna emellan— inte visa skonsamhet eller överseende
inte lägga fingrarna emellan— inte visa skonsamhet eller överseende
inte lägga två strån i kors— (idiomatiskt) inte bry sig om att göra något som helst
inte lägga två strån i kors— (idiomatiskt) inte bry sig om att göra något som helst
inte lägga två strån i kors— inte alls anstränga sig
inte lägga två strån i kors— inte alls anstränga sig
inte lägga två strån i kors (för ngn)— inte anstränga sig alls (för ngn)
inte lägga två strån i kors (för ngn)— inte anstränga sig alls (för ngn)
inte låta den vänstra handen veta vad den högra gör— utöva ngt i tysthet
inte låta den vänstra handen veta vad den högra gör— utöva ngt i tysthet
inte låta gräset gro under fötterna— vara snabb och effektiv i sitt handlande
inte låta gräset gro under fötterna— vara snabb och effektiv i sitt handlande
inte likna någonting— vara alldeles på tok
inte likna någonting— vara alldeles på tok
inte lyfta ett finger (för att hjälpa till)— inte göra någonting (för att hjälpa till)
inte lyfta ett finger (för att hjälpa till)— inte göra någonting (för att hjälpa till)
inte med bästa vilja i världen— Uttryck för att något är helt omöjligt att åstadkomma eller acceptera, oavsett hur mycket ansträngni
inte med bästa vilja i världen— Uttryck för att något är helt omöjligt att åstadkomma eller acceptera, oavsett hur mycket ansträngni
inte mycket att hänga i granen— inte mycket att visa fram
inte mycket att hänga i granen— en person eller sak som inte är i så bra skick eller så mycket värd
inte mycket att hänga i granen— inte mycket att visa fram
inte mycket att hänga i granen— en person eller sak som inte är i så bra skick eller så mycket värd
inte något vidare— inte särskilt bra
inte något vidare— inte särskilt bra
inte oäven— inte dålig, inte tokig, ganska bra, rätt bra
(inte) på år och dag— (inte) på mycket länge
(inte) på år och dag— (inte) på mycket länge
inte på år och dag— inte på mycket länge
inte på år och dag— inte på mycket länge
inte på långa vägar— uttrycker att mycket saknas för att uppnå något eller vara tillräckligt
inte på långa vägar— uttrycker att mycket saknas för att uppnå något eller vara tillräckligt
inte på långa vägar— inte tillnärmelsevis
inte på långa vägar— inte tillnärmelsevis
Inte på långa vägar— Att inte vara i närheten av att uppnå något.
Inte på långa vägar— Att inte vara i närheten av att uppnå något.
inte på (några) villkor— inte under några omständigheter
inte på (några) villkor— inte under några omständigheter
inte på villkors vis— inte under några omständigheter
inte på villkors vis— inte under några omständigheter
inte röra en min— inte ändra ansiktsuttryck
inte röra en min— inte ändra ansiktsuttryck
inte röra ett finger (för att hjälpa ngn)— inte göra någonting (för att hjälpa ngn)
inte röra ett finger (för att hjälpa ngn)— inte göra någonting (för att hjälpa ngn)
inte röra ngn i ryggen— inte angå eller bekymra ngn det allra minsta
inte röra ngn i ryggen— inte angå eller bekymra ngn det allra minsta
inte rosa marknaden— inte lyckas särskilt bra
inte rosa marknaden— inte lyckas särskilt bra
inte (så) oäven— Vara fullt godtagbar eller överraskande bra; används för att ge beröm med lätt underdrift, ofta om e
inte (så) oäven— Vara fullt godtagbar eller överraskande bra; används för att ge beröm med lätt underdrift, ofta om e
inte så oäven— inte så dålig, inte så tokig, ganska bra, rätt så bra
inte så pjåkig— inte alls dålig, ganska bra; snygg
inte så värst (mycket)— inte särskilt (mycket)
inte så värst (mycket)— inte särskilt (mycket)
inte se längre än näsan räcker— vara kortsynt
inte se längre än näsan räcker— vara kortsynt
inte se röken av (ngn/ngt)— inte se en skymt av (ngn/ngt)
inte se röken av (ngn/ngt)— inte se en skymt av (ngn/ngt)
inte se skogen för alla träd— (idiomatiskt) vara så absorberad i detaljerna hos något att man inte längre ser helhetsbilden
inte se skogen för bara träd— (idiomatiskt) variant av inte se skogen för alla träd
inte se skogen för bara trän— inte kunna få ngn överblick på grund av ett myller av detaljer
inte se skogen för bara trän— inte kunna få ngn överblick på grund av ett myller av detaljer
inte sitta i sjön— inte vara utsatt för omedelbar fara
inte sitta i sjön— inte vara utsatt för omedelbar fara
inte sitta i sjön— inte vara utsatt för omedelbar fara
inte skräda orden— säga sin mening rakt på sak
inte skräda orden— säga sin mening rakt på sak
inte skräda orden— säga sin mening rakt på sak
inte sky några medel— göra vad som helst för att uppnå sitt mål
inte spotta i glaset— tycka om spritdrycker
inte spotta i glaset— tycka om spritdrycker
Inte spotta i glaset— Inte avstå alkohol, och kanske dricka för mycket.
Inte spotta i glaset— Inte avstå alkohol, och kanske dricka för mycket.
inte sticka under stol med— Att öppet och utan omsvep ge uttryck för sina åsikter eller fakta utan att försöka dölja eller skyla
inte sticka under stol med— Att öppet och utan omsvep ge uttryck för sina åsikter eller fakta utan att försöka dölja eller skyla
inte sticka under stol med (ngt)— inte dölja (ngt)
inte sticka under stol med (ngt)— inte dölja (ngt)
intet/inget ont anande— utan att misstänka ngt
intet/inget ont anande— utan att misstänka ngt
intet nytt under solen— det finns ingenting som inte förekommit tidigare
intet nytt under solen— det finns ingenting som inte förekommit tidigare
inte torr bakom öronen— oerfaren och omogen
inte torr bakom öronen— oerfaren och omogen
inte tro sina ögon— inte lita på att man sett rätt
inte tro sina ögon— inte lita på att man sett rätt
inte tu tal— (idiomatiskt) ingen tvekan
inte väcka den björn som sover— inte locka fram en slumrande fara
inte väcka den björn som sover— inte locka fram en slumrande fara
inte vara att leka med— utgöra faktor som kan orsaka stora svårigheter
inte vara att leka med— utgöra faktor som kan orsaka stora svårigheter
inte vara av den ullen— inte ha ifrågavarande (viktiga) egenskaper
inte vara av den ullen— inte ha ifrågavarande (viktiga) egenskaper
inte vara den vassaste kniven i lådan— inte vara så intelligent
inte vara född i farstun— inte vara mindre intelligent eller bortkommen
inte vara född i farstun— inte vara bortkommen eller dum
inte vara född i farstun— inte vara bortkommen eller dum
Inte vara född i farstun— Att inte vara bortkommen eller dum.
Inte vara född i farstun— Att inte vara bortkommen eller dum.
inte vara född i farstun/igår— inte vara bortkommen eller dum
inte vara född i farstun/igår— inte vara bortkommen eller dum
(inte) vara kropp till ngt— (inte) vara i stånd till ngt
(inte) vara kropp till ngt— (inte) vara i stånd till ngt
inte vara tappad bakom en vagn— inte vara dum eller bortkommen
inte vara tappad bakom en vagn— inte vara dum eller bortkommen
inte vara torr bakom öronen— vara ung och oerfaren
inte vara torr bakom öronen— vara ung och oerfaren
inte vara värd ett ruttet lingon— inte vara värd någonting
inte vara värd ett ruttet lingon— inte vara värd någonting
inte värd ett rött öre— (idiomatiskt) värdelös
inte värd ett vitten— (idiomatiskt) värdelös
(inte) veta ordet av— (inte) hinna reagera (på ngt sätt)
(inte) veta ordet av— (inte) hinna reagera (på ngt sätt)
inte veta på vilken fot man skall stå— vara rådvill
inte veta på vilken fot man skall stå— vara rådvill
inte veta (sig) ngn levande(s) råd— inte veta vad man skall göra
inte veta (sig) ngn levande(s) råd— inte veta vad man skall göra
inte veta sig ngn levande(s) råd— inte finna ngn som helst utväg
inte veta sig ngn levande(s) råd— inte finna ngn som helst utväg
(inte veta vart man skall) ta vägen— (inte veta vart man skall) gå
(inte veta vart man skall) ta vägen— (inte veta vart man skall) gå
inte veta vilket ben man skall stå på— vara överlycklig eller tveksam
inte veta vilket ben man skall stå på— vara överlycklig eller tveksam
inte vidare värst— inte särskilt (bra)
inte vidare värst— inte särskilt (bra)
inte vilja ge ett rött öre för— (idiomatiskt) anse något helt värdelöst
inte vilja ge ett rött öre för ngt— anse ngt helt värdelöst
inte vilja ge ett rött öre för ngt— anse ngt helt värdelöst
inte vilja ta i något med tång— när man inte vill ha göra med något
inte vilja ta i (ngn/ngt) med tång— absolut inte vilja befatta sig med (ngn/ngt)
inte vilja ta i (ngn/ngt) med tång— absolut inte vilja befatta sig med (ngn/ngt)
(inte vilja) ta skäl— (inte vilja) ta reson
(inte vilja) ta skäl— (inte vilja) ta reson
(inte vilja) vara i ngns kläder— (inte vilja) vara i ngns situation
(inte vilja) vara i ngns kläder— (inte vilja) vara i ngns situation
intimt umgänge— Eufemistisk omskrivning för sexuellt umgänge; ett diskret sätt att beskriva en sexuell relation elle
intimt umgänge— Eufemistisk omskrivning för sexuellt umgänge; ett diskret sätt att beskriva en sexuell relation elle
in toto— i det hela, över huvud
intresseklubben antecknar— (idiomatiskt) ett sarkastiskt uttryck som speglar talarens totala likgiltighet gentemot något
intresseklubben noterar— (idiomatiskt) variant av intresseklubben antecknar
in vino veritas— spriten löser tungans band
i ny och nedan— Ständigt och vid varje tillfälle som ges; uttrycker att något återkommer eller sker hela tiden, rege
i ny och nedan— Ständigt och vid varje tillfälle som ges; uttrycker att något återkommer eller sker hela tiden, rege
i och för sig— visserligen, förvisso
i onödan— Göra något utan att det behövs eller fyller någon funktion; slösa tid, kraft eller resurser på något
i otid— vid felaktig eller olämplig tidpunkt
i oträngt mål— Göra eller säga något utan att det behövs eller efterfrågats; ta upp eller utföra något i ett samman
i oträngt mål— Göra eller säga något utan att det behövs eller efterfrågats; ta upp eller utföra något i ett samman
i ovist nit— i omdömeslös och överdriven iver
i ovist nit— i omdömeslös och överdriven iver
i övrigt— i fråga om alla andra omständigheter än de nämnda
i paradisdräkt— Vara helt naken utan några kläder; anspelar på Adam och Eva i Edens lustgård innan de fick skam och
i paradisdräkt— Vara helt naken utan några kläder; anspelar på Adam och Eva i Edens lustgård innan de fick skam och
i påskas— (under) förra påsken
i princip— (idiomatiskt) i huvudsak, i grund och botten, i stort sett
i rad— (idiomatiskt) efter varandra, i följd
i rättan tid— (idiomatiskt) i rätt ögonblick; just när det behövs
i regel— i de flesta fall
i (rödaste) rappet— genast, på sekunden
i (rödaste) rappet— genast, på sekunden
i ropet— (idiomatiskt) populär, omtyckt
i ropet— något som är populärt, eftersökt
i runda slängar— ungefär, mer eller mindre, grovt uppskattat, gissningsvis
i runda tal— (allmänt) ungefär, avrundat; grovt uppskattat
i runt tal— ungefärligen
I ryggmärgen— När något är ytterst väl inövat eller inlärt.
i så fall— under sådana omständigheter
i sakta mak— (idiomatiskt) långsamt
i så måtto— i detta avseende, såtillvida
i samma nu— Exakt vid samma tidpunkt som något annat inträffar; två händelser sker simultant utan minsta tidsför
i samma veva— (idiomatiskt) samtidigt; vid samma tid; i samband med något
i samma veva— (idiomatiskt) samtidigt; vid samma tid; i samband med något
i samma veva— vid ungefär samma tid
i samma veva— vid ungefär samma tid
i sanning— Sannerligen och uppriktigt; används för att understryka att något verkligen är fallet, ofta med efte
isen är bruten— de första svårigheterna är övervunna
isen är bruten— de första svårigheterna är övervunna
i sig— själv, utan sin kontext
Is i magen— orubbligt lugn.
i sin gröna ungdom— vid en tämligen oerfaren levnadsålder
i sin gröna ungdom— vid en tämligen oerfaren levnadsålder
i sin linda— begynnande, i ett tidigt stadium
i sin mån— på sitt sätt
i sinom tid— efter viss (vänte)tid
i sinom tid— efter viss (vänte)tid
i sinom tid— (stelnat uttryck) när tiden är inne, så småningom
i sinom tid— (stelnat uttryck) när tiden är inne, så småningom
i sista hand— i grund och botten, ytterst
i sista hand— i grund och botten, ytterst
i sista instans— sist, ytterst
i sista instans— sist, ytterst
i sista minuten— i sista ögonblicket
I sista minuten/i sista ögonblicket— Med knapp marginal.
i sista minuten/sekunden/ögonblicket/stund— nätt och jämnt i tid
i sista minuten/sekunden/ögonblicket/stund— nätt och jämnt i tid
i sista sekunden— i sista ögonblicket
i sitt anletes svett— (idiomatiskt) under stor ansträngning
I sitt esse— I högform. Direkt från tyskansin seinem Esse sein, därEssebetyder 'tillstånd'.
i själ och hjärta— innerst inne i personligheten
i själ och hjärta— innerst inne i personligheten
i sjunde himlen— i tillstånd av gränslös lycka
i sjunde himlen— i tillstånd av gränslös lycka
i skymundan— (idiomatiskt) i bakgrunden, som inte uppmärksammas
i smått— i fråga om detaljer
i smyg— Att göra något utan att andra märker det; att agera i det fördolda, utan att dra uppmärksamhet till
i smyg— på ett sätt som är svårt att upptäcka eller påvisa; i hemlighet
i snitt— i allmänhet
i startgroparna— (idiomatiskt) under uppstart, i ett begynnande skede (av något stort)
i stora drag— summerat utan större precision
I stort sett— I det närmaste.
I stort sett— I det närmaste.
i stöten— (idiomatiskt) åt gången, i taget; i rad, i följd
i strumplästen— utan skor, i bara strumporna
i stundens hetta— (idiomatiskt) där och då, på ett sätt som man gjorde utan att tänka efter men när man ser tillbaka p
i sus och dus— (idiomatiskt, ordpar) i utsvävningar, i rummel, under ständigt festande
i svang— i omlopp, ofta förekommande; i allmänt bruk, i ropet
i taget— i sänder, åt gången
i taka händer— i förvar hos opartisk person
i taka händer— i förvar hos opartisk person
i tandem— i par, i rad, efter varandra
i tidens fullbordan— när allt har utvecklat sig så som meningen är
i tidens fullbordan— när allt har utvecklat sig så som meningen är
i tid och otid— alltid, alltför ofta
i tid och otid— alltid, alltför ofta
i tid och otid— alltför ofta
i tid och otid— alltför ofta
i ty fall— Arkaiskt och formellt uttryck med betydelsen i så fall eller om det förhåller sig på det viset; före
i ur och skur— (idiomatiskt) i alla (i synnerhet bistra, ruggiga och svåra) slags väderförhållanden (som en vana, o
i ur och skur— (idiomatiskt) i alla (i synnerhet bistra, ruggiga och svåra) slags väderförhållanden (som en vana, o
i ur och skur— i alla väder
i ur och skur— i alla väder
i vägen— så att någon (nästan) hindras från att göra något, antingen genom att fysiskt göra det svårt att kom
i väl och ve— i medgång och motgång
i väl och ve— i medgång och motgång
i vardande— som håller på att bli eller utvecklas till
(i) Vår Herres hage— (i) den jordiska miljö människan är hänvisad till
(i) Vår Herres hage— (i) den jordiska miljö människan är hänvisad till
i var mans mun— (idiomatiskt) i tillstånd då alla pratar om det nämnda
i var mans mun— (idiomatiskt) i tillstånd då alla pratar om det nämnda
i var mans mun— i allas tal
i var mans mun— i allas tal
i värsta fall— om det blir så dåligt det kan bli
i värsta fall— om det blir så dåligt det kan bli
i vida kretsar— bland många människor
i vida kretsar— bland många människor
i vintras— (under) förra vintern
i vredesmod— i tillfällig känsla av vrede
i vredesmod— i tillfällig känsla av vrede
Jaga någon medblåslampa— Sätta press på någon.
jag beklagar sorgen— sägs eller skrivs till en person som är närstående till någon som nyss avlidit
jag ber att få rekommendera mig— jag ber att få ta farväl
jag ber att få rekommendera mig— jag ber att få ta farväl
(jag hade) så när (sagt ngt dumt)— (jag hade) nästan (sagt ngt dumt)
(jag har) inte ett/en nickel— (jag har) inga pengar alls
(jag har) inte ett/en nickel— (jag har) inga pengar alls
(jag har) inte ett rött öre— (jag har) inga pengar alls
(jag har) inte ett rött öre— (jag har) inga pengar alls
(jag kommer) i draget— (jag kommer) genast
(jag kommer) i draget— (jag kommer) genast
(jag kommer) i draget— (jag kommer) genast
jag säger då det— det är verkligen anmärkningsvärt
(jag tror honom) inte mer än jämnt— (jag tror honom) knappt
(jag tror honom) inte mer än jämnt— (jag tror honom) knappt
jag vill vara skapt som en nors om...— det är helt otänkbart att...
jag vill vara skapt som en nors om...— det är helt otänkbart att...
ja/jo vars— ja/jo ganska
Jämföra äpplen och päron— Att jämföra storheter som inte kan jämföras.
jämna med marken— riva ned fullständigt
jämna med marken— förstöra, göra till ruiner
jämnt skägg— lika, lika delat
jäms med ryggbastet— nätt och jämnt
jämt och samt— Ideligen och konstant utan uppehåll; om något som sker oavbrutet, ofta med en underton av att frekve
jämt och ständigt— oavbrutet, alltid, för jämnan
(ja) säg det— det är inte lätt att veta
jävlar anamma— (idiomatiskt, vardagligt) en egenskap som kännetecknas av: djärvhet, mod, kamplust, fräckhet, dristi
jobba ända in i kaklet— jobba ända fram till målet eller slutet på en tidsperiod
jobba häcken av sig— (idiomatiskt) arbeta mycket hårt, jobba med all kraft
kacka i eget bo— (idiomatiskt) tala illa om eller nedsätta eller förringa sitt eget
kacka i eget bo— (idiomatiskt) tala illa om eller nedsätta eller förringa sitt eget
kacka i eget bo— tala illa om sina egna eller sitt eget
kacka i eget bo— tala illa om sina egna eller sitt eget
Kacka i eget bo— Att tala illa om sina egna eller sitt eget.
Kacka i eget bo— Att tala illa om sina egna eller sitt eget.
kaka på kaka— (idiomatiskt) för mycket av det goda
kaka söker maka— (idiomatiskt) var och en söker eller dras till (mer eller mindre) likasinnade (gemensamma intressen
kaka söker maka— var och en söker sig till sin like
Kalla fötter— Plötsliga starka betänkligheter.
kalla handen— (idiomatiskt) avvisning
Kalla handen— Bli avvisad.
kamma hem/in (ngt)— vinna eller förskaffa sig (ngt)
kamma hem/in (ngt)— vinna eller förskaffa sig (ngt)
kamma igenom— noga söka igenom
kamma igenom— noga söka igenom
kamma noll— inte få någonting
kamma noll— (idiomatiskt) inte få något
Kamma noll— Att inte få något.
kammen växer på ngn— ngn morskar upp sig
kammen växer på ngn— ngn morskar upp sig
(kämpa) med förtvivlanns mod— (kämpa) i en desperat sinnesstämning
(kämpa) med förtvivlanns mod— (kämpa) i en desperat sinnesstämning
(kämpa) skuldra vid skuldra— (kämpa) tillsammans i enad kamp
(kämpa) skuldra vid skuldra— (kämpa) tillsammans i enad kamp
kanariefågeln i kolgruvan— (idiomatiskt) något som (före allt annat) används för att testa om något inte är farligt; en varning
känna marken bränna under fötterna— finna det farligt att stanna kvar
känna marken gunga under fötterna— känna att läget är ohållbart
känna ngn (endast) till namnet— (endast) veta att det finns en person med det angivna namnet
känna ngn (endast) till namnet— (endast) veta att det finns en person med det angivna namnet
känna ngn på pulsen— undersöka ngns karaktär
känna ngn på pulsen— undersöka ngns karaktär
(känna) par renommé— (känna) ryktesvis eller till namnet
känna sig lätt om hjärtat— känna sig glad och optimistisk
känna sig lätt om hjärtat— känna sig glad och optimistisk
känna sig som en annan människa— känna sig förnyad
känna sig som en annan människa— känna sig förnyad
(känna sig som) en sparv i tran(e)dans(en)— (känna sig) liten och löjlig i fint sällskap
(känna sig som) en sparv i tran(e)dans(en)— (känna sig) liten och löjlig i fint sällskap
(känna sig som) femte hjulet under vagnen— (känna sig vara) överflödig
(känna sig som) femte hjulet under vagnen— (känna sig vara) överflödig
känna sina pappenheimare— väl känna de personer man har att göra med
känna sina pappenheimare— väl känna de personer man har att göra med
känna sina pappenheimare— (idiomatiskt) känna sitt folk, ofta med antydan om att de har vissa betänkliga egenskaper
känna sina pappenheimare— (idiomatiskt) känna sitt folk, ofta med antydan om att de har vissa betänkliga egenskaper
känna sin man— veta vad vederbörande går för
känna sin man— veta vad vederbörande går för
känna sin man— veta vad vederbörande går för
kappa och krage— prästämbete
käppen och moroten— hot och lockelser
käpprätt åt skogen— som går väldigt dåligt
kapten på skutan— den som bestämmer
kapten på skutan— den som bestämmer
kära hjärtanes— Kära hjärtanes är ett utrop av förvåning, förtjusning eller bestörtning, ett milt och ålderdomligt u
kära hjärtanes— uttrycker en stark känsla av beundran, förvåning, bekymmer e.d.
kära nån!— Utrop som uttrycker förvåning, förtjusning eller förskräckelse; ett milt svordomsersättande utrop ut
kära ner sig— (vardagligt) bli kär
käringen mot strömmen— person som till varje pris måste göra tvärt emot (alla) andras vilja
käringen mot strömmen— person som till varje pris måste göra tvärt emot (alla) andras vilja
käringen mot strömmen— person som till varje pris måste göra tvärt emot (alla) andras vilja
kärringen mot strömmen— person som ofta gör tvärt emot andras vilja
kärringen mot strömmen— (idiomatiskt) någon som ofta säger emot andra eller har en annan uppfattning i många frågor än sin o
kär som en klockarekatt— (liknelser, idiomatiskt) upp över öronen förälskad
kär som en klockarkatt— mycket förälskad
kär som en klockarkatt— mycket förälskad
Kär som en klockarkatt— Vara mycket förälskad, förälskad upp över öronen.
Kär som en klockarkatt— Vara mycket förälskad, förälskad upp över öronen.
kasta ett getöga— titta snabbt och förstulet
kasta ett getöga— (idiomatiskt) titta snabbt och förstulet
kasta ett getöga på något— läsa nått extensivt
kasta ett öga på— flyktigt granska
kasta ett öga på— flyktigt granska
kasta in handduken— (idiomatiskt) ge upp, sluta
kasta in handduken— (idiomatiskt) ge upp, sluta
kasta in handduken— Att kasta in handduken betyder att ge upp och erkänna sig besegrad, hämtat från boxning där tränaren
kasta in handduken— Att kasta in handduken betyder att ge upp och erkänna sig besegrad, hämtat från boxning där tränaren
kasta krona och klave (om ngt)— singla slant (om ngt)
kasta ljus över— belysa, betona vikt av, eklärera
kasta loss— (sjöfart) lösgöra förtöjningarna på ett fartyg (som förberedelse för avfärd)
kasta macka— kasta en platt sten ut över en större vattensamling så att stenen studsar några gånger på vattenytan
kasta masken— visa sitt rätta jag
kasta ngn ur sadeln— Beröva någon deras maktposition eller inflytande genom ett oväntat angrepp; störta en person från en
kasta om— ändra ordningsföljden (oftast på bara två element)
kasta pärlor åt svin— ge någon något de inte begriper värdet på
kasta pärlor åt svin— (idiomatiskt) ödsla något värdefullt på någon som inte kan uppskatta det eller inte förstår värdet a
kasta pärlor för svin— ödsla ngt värdefullt på ngn som inte kan uppskatta det
kasta pärlor för svin— ödsla ngt värdefullt på ngn som inte kan uppskatta det
kasta pärlor för svin— ödsla ngt värdefullt på ngn som inte kan uppskatta det
kasta pärlor för svin— (idiomatiskt) variant av kasta pärlor åt svin
kasta pärlor för svin— (idiomatiskt) variant av kasta pärlor åt svin
kasta pärlor för svin— (idiomatiskt) variant av kasta pärlor åt svin
kasta (pengarna) i sjön— slösa bort (pengarna) till ingen nytta
kasta (pengarna) i sjön— slösa bort (pengarna) till ingen nytta
kasta (pengarna) i sjön— slösa bort (pengarna) till ingen nytta
kasta smörgås— (barnlekar) kasta en platt sten ut över en större vattensamling så att stenen studsar några gånger p
kasta smörgås— kasta flata stenar så att de studsar på vattnet
kasta sten i glashus— (idiomatiskt) vara en hycklare, en hypokrit; kritisera någon annan för något som man själv gör sig s
kasta stridshandsken— utmana (ngn)
kasta stridshandsken— utmana (ngn)
kasta vatten— Ett vardagligt och något vulgärt uttryck för att urinera, ofta använt i informella sammanhang eller
kasta vatten— Eufemistiskt uttryck för att urinera; ett lättsamt och bildligt sätt att benämna den naturliga kropp
kasta vatten— Eufemistiskt uttryck för att urinera; ett lättsamt och bildligt sätt att benämna den naturliga kropp
kasta vatten— Eufemistiskt uttryck för att urinera; ett lättsamt och bildligt sätt att benämna den naturliga kropp
kasta vatten— Ett vardagligt och något vulgärt uttryck för att urinera, ofta använt i informella sammanhang eller
kasta vatten— Ett vardagligt och något vulgärt uttryck för att urinera, ofta använt i informella sammanhang eller
kasta yxan i sjön— (idiomatiskt) ge upp sina ansträngningar
kasta yxan i sjön— (idiomatiskt) ge upp sina ansträngningar
kasta yxan i sjön— (idiomatiskt) ge upp sina ansträngningar
kasta yxan i sjön— fullständigt ge upp
kasta yxan i sjön— fullständigt ge upp
kasta yxan i sjön— fullständigt ge upp
katten (också)!— det var illa!
katten (också)!— det var illa!
katten (också)!— det var illa!
kattens lek med råttan— ojämn kamp eller tävling
kattens lek med råttan— ojämn kamp eller tävling
kattens lek med råttan— ojämn kamp eller tävling
kattens lek med råttan— ojämn kamp eller tävling
katt och råtta-lek— (bildligt, idiomatiskt) situation med två olika aktörer där den ena, symboliserad av katten, med öve
kaviar för bönder— (ngt som är) alltför fint för mottagarna
kaviar för bönder— (ngt som är) alltför fint för mottagarna
kaviar för bönder— (ngt som är) alltför fint för mottagarna
kavla upp— Att rulla upp ärmarna som förberedelse för hårt arbete; bildligt om att visa sig redo att ta i med k
kavla upp ärmarna— anstränga sig
kejsarens nya kläder— fräck bluff
kemiskt fri från (humor)— absolut fri från (humor)
kemiskt fri från (humor)— absolut fri från (humor)
kemiskt fri från (humor)— absolut fri från (humor)
kila runt knuten— Eufemistiskt uttryck för att dö, bildat av bilden att man stillatigande kilar runt husknuten och för
kila runt knuten— Eufemistiskt uttryck för att dö, bildat av bilden att man stillatigande kilar runt husknuten och för
kila runt knuten— Eufemistiskt uttryck för att dö, bildat av bilden att man stillatigande kilar runt husknuten och för
kila stadigt (med ngn)— ha ett fastare kärleksförhållande (med ngn)
kila stadigt (med ngn)— ha ett fastare kärleksförhållande (med ngn)
kila stadigt (med ngn)— ha ett fastare kärleksförhållande (med ngn)
klä av (ngn) inpå bara kroppen— totalt avslöja (ngn)
klä av (ngn) inpå bara kroppen— totalt avslöja (ngn)
klä av (ngn) inpå bara kroppen— totalt avslöja (ngn)
klä blodig skjorta för fosterlandet— dö (eller bli sårad) för fosterlandet
klä blodig skjorta för fosterlandet— dö (eller bli sårad) för fosterlandet
klä blodig skjorta för fosterlandet— dö (eller bli sårad) för fosterlandet
kläcka ur— (reflexivt) säga, berätta
klämma (ngn) mellan sköldarna— hårt ansätta (ngn)
klämma (ngn) på ngt— pressa fram ngt (värdefullt) ur (ngn)
klämma (ngn) på ngt— pressa fram ngt (värdefullt) ur (ngn)
klämma (ngn) på ngt— pressa fram ngt (värdefullt) ur (ngn)
klämmas mellan sköldarna— hårt ansättas
klämma till— bestämma sig med omedelbar verkan
klämma till— bestämma sig med omedelbar verkan
klämma till— bestämma sig med omedelbar verkan
klang- och jubeltid— En tid präglad av glädje, festligheter och jubel; en period då livet verkar sorglöst och framgång, f
klang- och jubeltid— En tid präglad av glädje, festligheter och jubel; en period då livet verkar sorglöst och framgång, f
klang- och jubeltid— En tid präglad av glädje, festligheter och jubel; en period då livet verkar sorglöst och framgång, f
klanka ned— (vardagligt) variant av klanka ner
klanka ner— (vardagligt) (vanemässigt och inte nödvändigtvis alltid välmotiverat) kritisera eller klaga på
klappade och klara— (idiomatiskt)
klappad och klar— (idiomatiskt) alldeles (precis) iordningställd, redo eller färdig
klappad och klar— helt avgjord eller färdig
klappa igenom— (vardagligt) braka ihop, rasa samman, kollapsa
klappa ihop— (vardagligt) braka ihop, rasa samman, kollapsa
klappa ngn på axeln— uppmuntra ngn
klappa ngn på axeln— uppmuntra ngn
klappa ngn på axeln— uppmuntra ngn
klappa till— (vardagligt) slå, ge någon ett slag
klappat och klart— (idiomatiskt)
Klapp på axeln— Svagt beröm.
klara biffen— Att lyckas med en uppgift eller ta sig igenom en svår situation; att ordna saken och hantera vad som
klara biffen— Att lyckas med en uppgift eller ta sig igenom en svår situation; att ordna saken och hantera vad som
klara biffen— Att lyckas med en uppgift eller ta sig igenom en svår situation; att ordna saken och hantera vad som
klara hyskan— reda upp (ngt besvärligt)
(klara ngt) med glans— (klara ngt) på ett mycket bra sätt
(klara sig) med ett nödrop— endast nätt och jämnt (klara sig)
(klara sig) med ett nödrop— endast nätt och jämnt (klara sig)
(klara sig) med ett nödrop— endast nätt och jämnt (klara sig)
klara skivan— klara upp ngt
klara skivan— klara upp ngt
klara skivan— klara upp ngt
klart och tydligt— På ett alldeles klart och otvetydigt sätt, utan utrymme för missförstånd eller tolkning av vad som s
klart som dagen— Fullständigt uppenbart och utan minsta tvivel; lika omöjligt att missa som dagsljuset, omöjligt att
klart som dagen— Fullständigt uppenbart och utan minsta tvivel; lika omöjligt att missa som dagsljuset, omöjligt att
klart som dagen— Fullständigt uppenbart och utan minsta tvivel; lika omöjligt att missa som dagsljuset, omöjligt att
klart som korvspad— fullständigt klart, självklart
klart som korvspad— fullständigt klart, självklart
klart som korvspad— fullständigt klart, självklart
klart som korvspad— (idiomatiskt) fullständigt klart, självklart
klart som korvspad— (idiomatiskt) fullständigt klart, självklart
klart som korvspad— (idiomatiskt) fullständigt klart, självklart
Klart som korvspad— något som är mycket tydligt och som alla borde inse.
Klart som korvspad— något som är mycket tydligt och som alla borde inse.
Klart som korvspad— något som är mycket tydligt och som alla borde inse.
klä sig i säck och aska— visa tydliga tecken på ånger och ledsnad
klä sig i säck och aska— visa tydliga tecken på ånger och ledsnad
klä sig i säck och aska— visa tydliga tecken på ånger och ledsnad
klä skott— (idiomatiskt) få skulden för något, få bära ansvaret för något, bli angripen eller hånad
klä skott— utsättas för angrepp (för annans räkning)
klä skott för ngn— bli angripen eller hånad för ngns räkning
klä skott för ngn— bli angripen eller hånad för ngns räkning
klä skott för ngn— bli angripen eller hånad för ngns räkning
klå upp— se: klå (ge stryk)
klå upp— vara våldsam mot en person, ofta med slag
klä ut— (transitivt, reflexivt) sätta på någon kläder för att efterlikna någon eller något
klä väggen— inte bli uppbjuden
klicka hem— (vardagligt, transitivt) med dator köpa en vara från en butik på internet för hemleverans (eller lev
klicka till— plötsligt få en känsla
klinga ut— förklinga, dö ut, tona bort
klippa klorna/vingarna på ngn— beröva ngn hans möjligheter till motstånd/rörelse
klippa klorna/vingarna på ngn— beröva ngn hans möjligheter till motstånd/rörelse
klippa klorna/vingarna på ngn— beröva ngn hans möjligheter till motstånd/rörelse
klippa kuponger— leva gott på aktieutdelning
klippa kuponger— leva gott på aktieutdelning
klippa kuponger— leva gott på aktieutdelning
klippa till— klippa bort delar av något så att detta får önskad form
klockan är bara barnet— klockan är inte mycket
klockan klämtar för ngn— ngn skall dö
klockan klämtar för ngn— ngn skall dö
klockan klämtar för ngn— ngn skall dö
klok gubbe/gumma— naturläkare (på landet)
klok som en pudel— mycket klok
klok som en pudel— mycket klok
klok som en pudel— mycket klok
klok som en uggla— (liknelser, idiomatiskt) mycket klok
Klok som en uggla/pudel— Mycket vis.
klyva näbb— Att munhuggas eller gräla med ord, att kivas och hugga verbalt mot varandra som fåglar som peckar me
klyva näbb— (idiomatiskt) tvista
knacka dörr— gå från dörr till dörr och söka upp folk
knaka i fogarna— vara nära att brista
knaka i fogarna— hålla på att gå sönder eller bryta samman, exempelvis om samarbete
knaka i fogarna— vara nära att brista
knaka i fogarna— vara nära att brista
knaka i fogarna— hålla på att gå sönder eller bryta samman, exempelvis om samarbete
knaka i fogarna— hålla på att gå sönder eller bryta samman, exempelvis om samarbete
knappa in— minska (en förbrukning, en utgiftspost, ett försprång etc.)
knäppa ngn på näsan— komma på ngn med ett fel
knäppa ngn på näsan— komma på ngn med ett fel
knäppa ngn på näsan— komma på ngn med ett fel
knäppa till— plötsligt bli riktigt kallt
knäpp på näsan— (idiomatiskt) skarp tillrättavisning
knipa käft— Att hålla tyst och bita ihop, att tiger och inte säga ett ord — ofta en skarp uppmaning att sluta kl
knipa käft— (idiomatiskt) tiga, hålla munnen, hålla \"truten\"
knulla snett— (vulgärt) vara otrogen
Knut driver julen ut— julen tar slut vid trettondag Knut
Knut kör julen ut— julen tar slut vid trettondag Knut
knyta hymens band— Att gifta sig och ingå äktenskap; en litterär omskrivning som anspelar på Hymen, den grekiske guden
Knyta Hymens band— Att gifta sig. EfterHymenaiosi grekisk mytologi.
knyta näven i byxfickan— dölja sin vrede
knyta näven i byxfickan— dölja sin vrede
knyta näven i byxfickan— dölja sin vrede
knyta näven i (byx)fickan (över ngt)— bli arg (över ngt) men hålla tillbaka vreden
knyta näven i (byx)fickan (över ngt)— bli arg (över ngt) men hålla tillbaka vreden
knyta näven i (byx)fickan (över ngt)— bli arg (över ngt) men hålla tillbaka vreden
knyta upp svansen på ngn— Att tukta, stävja eller sätta någon på plats med fast hand — tvinga den andre att rätta in sig i led
knyta upp svansen på ngn— Att tukta, stävja eller sätta någon på plats med fast hand — tvinga den andre att rätta in sig i led
knyta upp svansen på ngn— Att tukta, stävja eller sätta någon på plats med fast hand — tvinga den andre att rätta in sig i led
koka ihop ngt— (gemensamt) fundera ut ngt
koka ihop ngt— (gemensamt) fundera ut ngt
koka ihop ngt— (gemensamt) fundera ut ngt
koka soppa på en spik— (idiomatiskt) åstadkomma något av nästan ingenting
koka soppa på en spik— åstadkomma ngt av (nästan) ingenting
koka soppa på en spik— åstadkomma ngt av (nästan) ingenting
koka soppa på en spik— åstadkomma ngt av (nästan) ingenting
koka soppa på en spik— (idiomatiskt) åstadkomma något av nästan ingenting
koka soppa på en spik— (idiomatiskt) åstadkomma något av nästan ingenting
kola av— Informellt slanguttryck för att dö; används med viss distans eller svart humor om ett dödsfall.
kola vippen— (vardagligt) dö, avlida
koloss på lerfötter— ngt som ytligt sett är stort och imponerande men i verkligheten mycket sårbart
koloss på lerfötter— ngt som ytligt sett är stort och imponerande men i verkligheten mycket sårbart
koloss på lerfötter— ngt som ytligt sett är stort och imponerande men i verkligheten mycket sårbart
kom an— (idiomatiskt, vardagligt) uppmaning till kamp; uppmaning till utfall vid kamp
kom an!— sätt igång!
kom an då— (idiomatiskt, vardagligt) förlängning av kom an
komma åt— nå, även bildligt
komma av sig— (ofrivilligt eller ofördelaktigt) sluta med en viss aktivitet som utförts regelbundet under längre t
(komma/bli/vara) på efterkälken— (komma/bli/vara) efter
(komma/bli/vara) på efterkälken— (komma/bli/vara) efter
(komma/bli/vara) på efterkälken— (komma/bli/vara) efter
komma/hamna på det sluttande planet— allvarligt försämras
komma/hamna på det sluttande planet— allvarligt försämras
komma/hamna på det sluttande planet— allvarligt försämras
komma i dagen— (idiomatiskt) bli uppenbar, röjas
(komma) i elfte timmen— (komma) i sista stund
(komma) i elfte timmen— (komma) i sista stund
(komma) i elfte timmen— (komma) i sista stund
komma i fråga— beaktas som en möjlighet
komma i fråga— beaktas som en möjlighet
komma i fråga— beaktas som en möjlighet
komma i fråga (för ngt)— vara tänkbar (för ngt)
komma i fråga (för ngt)— vara tänkbar (för ngt)
komma i fråga (för ngt)— vara tänkbar (för ngt)
komma ihåg— Att plocka fram något ur minnet; att ha bevarat en upplevelse eller information och kunna återkalla
(komma in i) andra andningen— (få) nya krafter
(komma in i) andra andningen— (få) nya krafter
(komma in i) andra andningen— (få) nya krafter
komma in i andra andningen— (idiomatiskt) få nya krafter
komma in i bilden— komma med i (det givna) sammanhanget
komma in i bilden— komma med i (det givna) sammanhanget
komma in i bilden— komma med i (det givna) sammanhanget
komma i tagen— bli ivrig och komma igång
komma i tagen— bli ivrig och komma igång
komma i tagen— bli ivrig och komma igång
komma loss— släppa alla hämningar, sluta tveka
(komma med) på sladden— (komma med) bland de sista
(komma med) på sladden— (komma med) bland de sista
(komma med) på sladden— (komma med) bland de sista
komma mellan barken och trädet— störa ett gott förhållande
komma ned på jorden igen— återfå sinnet för realiteter
komma ned på jorden igen— återfå sinnet för realiteter
komma ned på jorden igen— återfå sinnet för realiteter
komma ngt på skam— inte uppfylla ngt
komma ngt på skam— inte uppfylla ngt
komma ngt på skam— inte uppfylla ngt
komma ngt på spåren— börja upptäcka ngt
komma ngt på spåren— börja upptäcka ngt
komma ngt på spåren— börja upptäcka ngt
komma överens— bli enig (vid ett enskilt tillfälle)
komma på— få en /ny/ tanke om
komma på efterkälken— (idiomatiskt) (börja) komma efter (andra), vara efter i tävling eller annan konkurrenssituation
komma på fötter igen— åter få en god eller tryggad ställning
komma på fötter igen— åter få en god eller tryggad ställning
komma på fötter igen— åter få en god eller tryggad ställning
komma på grön kvist— Att komma på grön kvist betyder att man lyckas förbättra sin ekonomi och uppnår välstånd efter en pe
komma på grön kvist— (idiomatiskt) få det ekonomiskt bra
komma på grön kvist— (idiomatiskt) få det ekonomiskt bra
komma på grön kvist— Att komma på grön kvist betyder att man lyckas förbättra sin ekonomi och uppnår välstånd efter en pe
komma på grön kvist— (idiomatiskt) få det ekonomiskt bra
komma på grön kvist— Att komma på grön kvist betyder att man lyckas förbättra sin ekonomi och uppnår välstånd efter en pe
komma på kant med ngn— komma i konflikt med ngn
komma på kant med ngn— komma i konflikt med ngn
komma på kant med ngn— komma i konflikt med ngn
(komma) på minuten— (komma) inom ett ögonblick
(komma) på minuten— (komma) inom ett ögonblick
(komma) på minuten— (komma) inom ett ögonblick
komma på pränt— skrivas ned
komma på pränt— skrivas ned
komma på pränt— skrivas ned
komma på rät köl— (åter) komma till ett ej lutande läge
komma på rät köl— (åter) komma till ett ej lutande läge
komma på rät köl— (åter) komma till ett ej lutande läge
komma på rätt köl— (idiomatiskt) komma i jämviktsläge, komma på benen, stå upprätt eller återvinna andlig jämvikt, intr
komma på skam— inte uppfyllas
komma på skam— inte uppfyllas
komma på skam— inte uppfyllas
komma på skam— visa sig vara fel
komma på skam— visa sig vara fel
komma på skam— visa sig vara fel
komma på tapeten— (idiomatiskt) bli föremål för samtal eller diskussion
komma på vänskaplig fot med— bli vän med
komma på vänskaplig fot med— bli vän med
komma på vänskaplig fot med— bli vän med
komma/råka ur askan i elden— komma ur en svårighet in i en ännu större
komma/råka ur askan i elden— komma ur en svårighet in i en ännu större
komma/råka ur askan i elden— komma ur en svårighet in i en ännu större
komma sättandes— komma springande
komma (sig) upp i smöret— få det mycket bra
komma (sig) upp i smöret— få det mycket bra
komma (sig) upp i smöret— få det mycket bra
komma som en tjuv om natten— komma oförmärkt och överraskande
komma som en tjuv om natten— komma oförmärkt och överraskande
komma som en tjuv om natten— komma oförmärkt och överraskande
(komma) som ett brev på posten— (komma) säkert och oundvikligt
(komma) som ett brev på posten— (komma) säkert och oundvikligt
(komma) som ett brev på posten— (komma) säkert och oundvikligt
komma som ett brev på posten— komma oväntat, som en blixt från klar himmel
komma som ett brev på posten— komma eller inträffa som en naturlig följd
komma som ett brev på posten— komma oväntat, som en blixt från klar himmel
komma som ett brev på posten— komma eller inträffa som en naturlig följd
komma som ett brev på posten— komma eller inträffa som en naturlig följd
komma som ett brev på posten— komma oväntat, som en blixt från klar himmel
(komma) som ett skott— (komma) omedelbart och med hög hastighet
(komma) som ett skott— (komma) omedelbart och med hög hastighet
(komma) som ett skott— (komma) omedelbart och med hög hastighet
komma som lök på laxen— som tillägg
komma till åren— Att ha nått en hög ålder och blivit gammal — åren har kommit ikapp en och lämnat sina spår på kropp
komma till åren— Att ha nått en hög ålder och blivit gammal — åren har kommit ikapp en och lämnat sina spår på kropp
komma till åren— Att ha nått en hög ålder och blivit gammal — åren har kommit ikapp en och lämnat sina spår på kropp
komma till bukt med— variant av få bukt med
komma till heders— bli använd och uppskattad
komma till heders— bli använd och uppskattad
komma till heders— bli använd och uppskattad
komma till korta— (idiomatiskt) misslyckas; inte räcka till för en uppgift
komma till korta— (idiomatiskt) misslyckas; inte räcka till för en uppgift
komma till korta— (idiomatiskt) misslyckas; inte räcka till för en uppgift
komma till korta— Att inte räcka till, misslyckas med att nå sitt mål eller klara av en uppgift — ens förmåga eller re
komma till korta— Att inte räcka till, misslyckas med att nå sitt mål eller klara av en uppgift — ens förmåga eller re
komma till korta— Att inte räcka till, misslyckas med att nå sitt mål eller klara av en uppgift — ens förmåga eller re
komma till rätta med (ngt)— bringa reda i (ngt)
komma till rätta med (ngt)— bringa reda i (ngt)
komma till rätta med (ngt)— bringa reda i (ngt)
komma till saken— börja beröra den egentliga frågan
komma till saken— börja beröra den egentliga frågan
komma till saken— börja beröra den egentliga frågan
komma till sin rätt— kunna utveckla sin förmåga på rimligt sätt
komma till sin rätt— kunna utveckla sin förmåga på rimligt sätt
komma till sin rätt— kunna utveckla sin förmåga på rimligt sätt
komma till skott— (idiomatiskt) äntligen komma igång och göra det som bör göras
komma till skott— (äntligen) göra det som man avsett
komma till skott— (äntligen) göra det som man avsett
komma till skott— (äntligen) göra det som man avsett
komma till skott— (idiomatiskt) äntligen komma igång och göra det som bör göras
komma till skott— (idiomatiskt) äntligen komma igång och göra det som bör göras
komma till tals med ngn— få tillfälle att tala med ngn
komma till tals med ngn— få tillfälle att tala med ngn
komma till tals med ngn— få tillfälle att tala med ngn
komma underfund— (idiomatiskt) förstå, fatta, få (tankemässigt) klart för sig
komma upp i smöret— (idiomatiskt) få det mycket bra, ekonomiskt eller på annat sätt, kommer i en gynnsam situation
komma upp i varv— bli mer aktiv
komma upp i varv— bli mer aktiv
komma upp i varv— bli mer aktiv
komma upp sig i smöret— (idiomatiskt) få det bättre (vanligtvis ekonomiskt eller karriärsmässigt)
komma ur askan i elden— komma från en mindre bra situation till en ännu sämre
komma ur askan i elden— (idiomatiskt) komma från en dålig situation till en ännu sämre
komma ut— stiga ut /ur/, lämna något som omslutit en (även bildligt)
komma (väl) till pass— visa sig användbar
komma (väl) till pass— visa sig användbar
komma (väl) till pass— visa sig användbar
komma väl till pass— (idiomatiskt) visa sig lämplig och användbar
komma/vara i arbetstagen— (börja) arbeta med glädje och energi
komma/vara i arbetstagen— (börja) arbeta med glädje och energi
komma/vara i arbetstagen— (börja) arbeta med glädje och energi
köpa grisen i säcken— (idiomatiskt) köpa något som man inte vet vad det verkligen är och därmed hur värdefullt det är; gör
köpa grisen i säcken— (idiomatiskt) köpa något som man inte vet vad det verkligen är och därmed hur värdefullt det är; gör
köpa grisen i säcken— skaffa sig ngt vars kvalitet man inte har kontrollerat
köpa grisen i säcken— skaffa sig ngt vars kvalitet man inte har kontrollerat
köpa ut— handla spritdrycker
koppla av— låta en själv få ro
köra av— Att avsluta eller avbryta något abrupt; kan syfta på att skilja av en del från en helhet eller att a
(köra fram med) det grova artilleriet— (använda) kraftiga argument
(köra fram med) det grova artilleriet— (använda) kraftiga argument
köra hårt— att anstränga sig hårt för att lyckas med en uppgift, att göra sitt bästa
köra huvudet i väggen— envist fortsätta i en omöjlig situation
köra huvudet i väggen— envist fortsätta i en omöjlig situation
köra ngt i botten— hårt utnyttja ngt tills det förslitits eller förbrukats
köra ngt i botten— hårt utnyttja ngt tills det förslitits eller förbrukats
köra över— (transitivt) köra över (en bro eller liknande)
köra på— (transitivt) med bil eller annat transportmedel träffa (kollidera med)
köra sitt eget race— (idiomatiskt) göra saker efter eget tycke och smak utan att bry sig om gängse normer och regler
Köra som en biltjuv/Köra som ett svin[källa behövs]— Köra ett fordon ovanligt fort, så fort man kan.
köra/visa ngn på porten— tvinga ngn att försvinna
köra/visa ngn på porten— tvinga ngn att försvinna
kör hårt— gör bra ifrån er/dig
kör i vind!— gärna för mig!
kör i vind!— gärna för mig!
korrigera lyckan— spela falskt
korrigera lyckan— spela falskt
korsa klingor (med ngn)— strida (mot ngn)
korsa klingor (med ngn)— strida (mot ngn)
korsa klingor med ngn— påbörja eller utkämpa öppen strid med ngn
korsa klingor med ngn— påbörja eller utkämpa öppen strid med ngn
kors/härs och tvärs— än i den ena, än i den andra riktningen
kors i jösse namn— (vardagligt) uttrycker förvåning
kors i taket— (vardagligt) uttrycker förvåning
kors i taket!— fantastiskt!
kors i taket!— fantastiskt!
kors och tvärs— i alla möjliga riktningar
kors och tvärs— i diverse riktningar, åt alla håll och kanter
kör till!— jag går med på det!
kort i rocken— liten till växten
kort i rocken— liten till växten
kort i rocken— (vardagligt) alltför kort; som inte når
kort i rocken— (vardagligt) alltför kort; som inte når
kort och gott— Sammanfatta något koncist och rakt på sak, utan onödiga omsvep eller utsvävningar — säga det väsentl
kort om huvudet— obegåvad eller oförnuftig
kort sagt— med få ord, kortfattat
kosta på— använda (mycket) pengar eller resurser till något (till exempel ett hus, en bil, en person eller ett
kosta skjortan— (idiomatiskt) vara mycket dyr
köttets lust— sinnlig åtrå
krafsa/kratsa/raka kastanjerna ur elden (för ngn)— hjälpa (ngn) ur en svår situation
krafsa/kratsa/raka kastanjerna ur elden (för ngn)— hjälpa (ngn) ur en svår situation
kräla i stoftet— vara överdrivet underdånig eller ödmjuk
kräla i stoftet— (idiomatiskt) visa sin underdånighet
kräla i stoftet— (idiomatiskt) visa sin underdånighet
kräla i stoftet— vara överdrivet underdånig eller ödmjuk
kränga på sig— ta på sig (med svårighet)
krångla till— göra något onödigt omständligt
kratsa kastanjerna ur elden— (idiomatiskt) hjälpa någon ur en svår situation ofta genom egen risktagning
kratsa kastanjerna ur elden (för ngn)— hjälpa (ngn) ur en svår situation
kratsa kastanjerna ur elden (för ngn)— hjälpa (ngn) ur en svår situation
kratta manegen— (idiomatiskt) göra det enkelt (för någon eller något) att komma igång, underlätta eller hjälpa till
(kräva) klara linjer— (kräva) entydiga besked
(kräva) klara linjer— (kräva) entydiga besked
kreti och pleti— (idiomatiskt) vem som helst, blandat sällskap, ovidkommande massa folk, eho (åld.)
kreti och pleti— (idiomatiskt) vem som helst, blandat sällskap, ovidkommande massa folk, eho (åld.)
kreti och pleti— personer av blandad, huvudsakligen lägre, social ställning
kreti och pleti— personer av blandad, huvudsakligen lägre, social ställning
kröka i tid det som krokigt skall bli— börja uppfostra ngn tidigt
kröka i tid det som krokigt skall bli— börja uppfostra ngn tidigt
kröka (på) armen— Att dricka sprit, ta sig en sup — uttrycket anspelar på den fysiska rörelsen att lyfta ett glas till
kröka (på) armen— Att dricka sprit, ta sig en sup — uttrycket anspelar på den fysiska rörelsen att lyfta ett glas till
kröka på munnen— le (hånfullt)
kröka på munnen— le (hånfullt)
kröka rygg— visa sig underdånig
kröka rygg (för ngn)— göra sig ödmjuk (för ngn)
kröka rygg (för ngn)— göra sig ödmjuk (för ngn)
kronan på verket— det bästa och avslutande
kronan på verket— det bästa och avslutande
krönt huvud— (bildligt) kung, kejsare, majestät
krossa någons hjärta— (idiomatiskt) göra någon mycket ledsen, vanligen genom att inte besvara dennes kärlek
krossa ngns hjärta— göra ngn djupt olycklig
krya på— (reflexivt) tillfriskna, bli kry(are)
krya på dig— tillönskning att krya på sig
krypa bakom ngn— ängsligt söka stöd hos ngn
krypa till kojs— gå och lägga sig, gå till sängs
krypa till korset— (idiomatiskt) ödmjuka sig, giva efter
krypa till korset— ödmjuka sig
krypa till korset— ödmjuka sig
krypa till korset— (idiomatiskt) ödmjuka sig, giva efter
Krypa till korset— Att acceptera någons åsikt, trots att man tidigare opponerat sig mot den.
Krypa till korset— Att acceptera någons åsikt, trots att man tidigare opponerat sig mot den.
kry som ett vinterny— mycket pigg och kry
kry som ett vinterny— mycket pigg och kry
kryssa mellan Skylla och Karybdis— (idiomatiskt) försöka undvika två olika faror
kryssa mellan Skylla och Karybdis— (idiomatiskt) försöka undvika två olika faror
kryssa mellan Skylla och Karybdis— försöka undvika två olika, samtidigt lurande faror
kryssa mellan Skylla och Karybdis— försöka undvika två olika, samtidigt lurande faror
kuka ur— (slang) sluta fungera
kul i haksvängen— (Stockholmsslang, ålderdomligt) bra, utsökt, utmärkt, härligt
kung Orres tid— (idiomatiskt) forntiden
(kunna) höra en knappnål falla— (kunna) höra minsta ljud
kunna lätt hålla sig för skratt— (idiomatiskt, ironiskt) när något tråkigt eller irriterande inträffar
kunna ngt på sina fem fingrar— fullständigt behärska ngt
kunna ngt på sina fem fingrar— fullständigt behärska ngt
(kunna ngt) som ett rinnande vatten— (kunna ngt) utan att haka upp sig
(kunna ngt) som ett rinnande vatten— (kunna ngt) utan att haka upp sig
kunna på sina fem fingrar— (idiomatiskt) fullständigt behärska
kunna säga adjö till ngt— vara tvungen att ge upp eller avstå från ngt
kunna säga adjö till ngt— vara tvungen att ge upp eller avstå från ngt
kunna säga ajöss till ngt— vara tvungen att ge upp eller avstå från ngt
kunna säga ajöss till ngt— vara tvungen att ge upp eller avstå från ngt
(kunna) skatta sig lycklig— (kunna) anse sig vara lycklig
(kunna) skatta sig lycklig— (kunna) anse sig vara lycklig
(kunna) slå sig i backen på— vara övertygad om
(kunna) slå sig i backen på— vara övertygad om
(kunna) slå sig i backen på (ngt)— (kunna) vara alldeles säker på (ngt)
(kunna) slå sig i backen på (ngt)— (kunna) vara alldeles säker på (ngt)
kunna ta varandra i hand— vara av samma (betänkliga) sort
kunna ta varandra i hand— vara av samma (betänkliga) sort
kura skymning— stillsamt beskåda hur skymningen faller (från en bekväm varm plats), sitta utan tänt ljus och funder
kura skymning— sitta och vila eller lugnt samtala i skymningen
kura skymning— sitta och vila eller lugnt samtala i skymningen
kura skymning— stillsamt beskåda hur skymningen faller (från en bekväm varm plats), sitta utan tänt ljus och funder
kusinen från landet— en ngt bortkommen och tafatt person från landsbygden, en lantis
kusinen från landet— en ngt bortkommen och tafatt person från landsbygden, en lantis
kusten är klar— inga hinder eller risker föreligger
kusten är klar— se ingen annan person
kväva ngt i sin linda— stoppa ngt på ett tidigt stadium
kväva ngt i sin linda— stoppa ngt på ett tidigt stadium
kvitt eller dubbelt— på villkor att man befrias från alla skulder (resp. dubblerar sitt kapital) vid vinst men får dubble
kvitt eller dubbelt— på villkor att man befrias från alla skulder (resp. dubblerar sitt kapital) vid vinst men får dubble
kyss mig (i häcken)!— detta struntar jag fullständigt i
kyss mig (i häcken)!— detta struntar jag fullständigt i
kyss till!— låt det bli så!
läcka som ett såll— läcka väldigt mycket
läcka som ett såll— (idiomatiskt) läcka kraftigt, till exempel som en otät båt
ladda upp— förbereda sig för något
laga efter läglighet(en)— rätta sig efter omständigheterna
laga efter läglighet(en)— rätta sig efter omständigheterna
laga efter lägligheten— (idiomatiskt) rätta sig efter omständigheterna
lagen om alltings jävlighet— ”naturlag” som säger att om något kan gå fel, så kommer det att göra det
lägga balsam på såren— (idiomatiskt) lindra eller stilla känslorna
lägga band på— (idiomatiskt, reflexivt) bärga sig, behärska sig
lägga band på (ngn)— få (ngn) att behärska sig
lägga band på (ngn)— få (ngn) att behärska sig
lägga band på sig— behärska sig
lägga band på sig— behärska sig
lägga benen på ryggen— springa sin väg
lägga benen på ryggen— springa sin väg
lägga benen på ryggen— (idiomatiskt) fly, springa sin väg från förföljare eller en riskabel situation
lägga benen på ryggen— (idiomatiskt) fly, springa sin väg från förföljare eller en riskabel situation
Lägga benen på ryggen— Att fly undan en fara så fort man bara kan.
Lägga benen på ryggen— Att fly undan en fara så fort man bara kan.
lägga beslag på— (idiomatiskt) ta något
lägga bort titlarna— (ömsesidigt) övergå till tilltalsordet "du"
lägga bort titlarna— (ömsesidigt) övergå till tilltalsordet "du"
lägga bort titlarna (med ngn)— bli du (med ngn)
lägga bort titlarna (med ngn)— bli du (med ngn)
lägga en pizza— (vardagligt, slang) kräkas
lägga ett (gott) ord för ngn— försöka hjälpa ngn genom att tala väl om honom (i ngt avseende)
lägga ett (gott) ord för ngn— försöka hjälpa ngn genom att tala väl om honom (i ngt avseende)
lägga för fäfot— (idiomatiskt) lägga igen odlad jord; låta odlad jord ligga obrukad
lägg ägg— (idiomatiskt, vardagligt, slang) lägg av, ge dig iväg
lägga händerna i kors— inte är sysselsatt med någonting
lägga hyende under (lasten)— uppmuntra (olämpligt beteende)
lägga i aska— förstöra av brand, brännas
lägga i dagen— Att avslöja eller tydligt demonstrera något som tidigare varit dolt; att blotta en egenskap, en avsi
lägga i dagen— Att avslöja eller tydligt demonstrera något som tidigare varit dolt; att blotta en egenskap, en avsi
lägga i dagen— Att öppet visa eller avslöja något, såsom egenskaper, känslor eller avsikter, som tidigare inte var
lägga i dagen— Att öppet visa eller avslöja något, såsom egenskaper, känslor eller avsikter, som tidigare inte var
lägga i en högre växel— (idiomatiskt) arbeta snabbare eller effektivare
lägga i malpåse— lämna något orört en längre tid med möjlighet att återuppta användningen senare, lägga åt sidan
lägga korten på bordet— öppet visa sina avsikter
lägga korten på bordet— öppet visa sina avsikter
lägga korten på bordet— (idiomatiskt) avslöja allt
lägga korten på bordet— (idiomatiskt) avslöja allt
Lägga korten på bordet— Att berätta (hela) sanningen; att vara ärlig.
Lägga korten på bordet— Att berätta (hela) sanningen; att vara ärlig.
lägga korten/papperen på bordet— öppet meddela alla fakta
lägga korten/papperen på bordet— öppet meddela alla fakta
lägga lök på laxen— öka redan stora svårigheter
lägga lök på laxen— öka redan stora svårigheter
lägga lök på laxen— förvärra något som redan är dåligt
lägga lök på laxen— förvärra något som redan är dåligt
lägga manken till— ta i av alla krafter
lägga manken till— (idiomatiskt) ta i av alla krafter
lägga manken till— ta i av alla krafter
lägga manken till— (idiomatiskt) ta i av alla krafter
Lägga manken till— ”Du får väl lägga manken till!”. Manken är den främre kraftigare delen på fyrfota däggdjurs rygg, ne
Lägga manken till— ”Du får väl lägga manken till!”. Manken är den främre kraftigare delen på fyrfota däggdjurs rygg, ne
lägga något på hyllan— (idiomatiskt) definitivt eller tillfälligt upphöra att ägna sig åt något
Lägga något på hyllan— Att tills vidare skjuta upp ett projekt eller en verksamhet.
lägga näsan i blöt— (idiomatiskt) lägga sig i något; snoka
lägga näsan i blöt— (idiomatiskt) lägga sig i något; snoka
lägga näsan i blöt— blanda sig i saker som man inte har med att göra
lägga näsan i blöt— blanda sig i saker som man inte har med att göra
lägga näsan i blöt— blanda sig i saker som man inte har med att göra
lägga näsan i blöt— (idiomatiskt) lägga sig i något; snoka
Lägga näsan i blöt— Att lägga sig i sådant man inte har att göra med.
Lägga näsan i blöt— Att lägga sig i sådant man inte har att göra med.
Lägga näsan i blöt— Att lägga sig i sådant man inte har att göra med.
lägga ned vapnen— sluta strida
lägga ner arbetet— börja strejka
lägga ner (hela) sin själ i ngt— hårt anstränga sig för ngt
lägga ner (hela) sin själ i ngt— hårt anstränga sig för ngt
lägga ner vapnen— ge upp väpnad kamp
lägga (ngn) ngt till last— ge (ngn) skulden för ngt
lägga (ngn) ngt till last— ge (ngn) skulden för ngt
lägga (ngn) ngt till last— ge (ngn) skulden för ngt
lägga (ngt) på hög— samla mer och mer av (ngt)
lägga (ngt) på hög— samla mer och mer av (ngt)
lägga (ngt) på hög— samla mer och mer av (ngt)
lägga (ngt) på hyllan— definitivt upphöra att ägna sig åt (ngt)
lägga (ngt) på hyllan— definitivt upphöra att ägna sig åt (ngt)
lägga (ngt) på hyllan— definitivt upphöra att ägna sig åt (ngt)
lägga (ngt) på is— tills vidare vänta med att behandla eller använda (ngt)
lägga (ngt) på is— tills vidare vänta med att behandla eller använda (ngt)
lägga (ngt) på is— tills vidare vänta med att behandla eller använda (ngt)
lägga (ngt) på minnet— bevara (ngt) i minnet
lägga (ngt) på minnet— bevara (ngt) i minnet
lägga (ngt) på minnet— bevara (ngt) i minnet
lägga (ngt) till handlingarna— lämna (ngt) utan avseende
lägga (ngt) till handlingarna— lämna (ngt) utan avseende
lägga (ngt) till handlingarna— lämna (ngt) utan avseende
lägga om— (transitivt) ändra (särskilt en vana eller dylikt)
lägga orden i munnen på ngn— hjälpa ngn att formulera vad han tänkt säga
lägga orden i munnen på ngn— hjälpa ngn att formulera vad han tänkt säga
lägga på— (idiomatiskt) avbryta en telefonförbindelse, avsluta ett telefonsamtal; särskilt för telefoner där t
lägga på ett kol— (idiomatiskt) arbeta eller anstränga sig hårdare; sluta lata sig
lägga på ett kol— (idiomatiskt) arbeta eller anstränga sig hårdare; sluta lata sig
lägga på ett kol— öka sin arbetsinsats
lägga på ett kol— öka sin arbetsinsats
lägga på is— (idiomatiskt) göra uppehåll tills vidare, stoppa projekt eller verksamhet för en obestämd tid fram ö
lägga på minnet— (idiomatiskt) memorera
lägga pannan i djupa veck— (idiomatiskt) vara fundersam; tänka intensivt
lägga papperen/korten på bordet— avslöja allt
lägga papperen/korten på bordet— avslöja allt
lägga papperen/korten på bordet— avslöja allt
lägga papperen på bordet— öppet lägga fram alla fakta
lägga papperen på bordet— öppet lägga fram alla fakta
lägga rabarber på— (idiomatiskt) lägga beslag på; lägga vantarna på
lägga rabarber på ngt— (ohämmat) lägga beslag på ngt
lägga rabarber på ngt— (ohämmat) lägga beslag på ngt
lägga sig i— engagera eller involvera sig i, ingripa i eller ta itu med (något som eventuellt inte angår denne)
lägga sig som bomull om/kring hjärtat— ge stor tillfredsställelse
lägga sig som bomull om/kring hjärtat— ge stor tillfredsställelse
lägga sig till med— börja med en (o)vana
lägga sig till med— börja med en (o)vana
lägga sig vinn— variantform till: vinnlägga sig
lägga sig vinn (om ngt)— bemöda sig (om ngt)
lägga sig vinn (om ngt)— bemöda sig (om ngt)
lägga sig vinn om (ngt)— bemöda sig om (ngt)
lägga sig vinn om (ngt)— bemöda sig om (ngt)
lägga sina krokar för ngn— försöka fånga ngn
lägga sina krokar för ngn— försöka fånga ngn
lägga sina ögon tillsamman— (eufemistiskt) dö, avlida
lägga sina ord— uttrycka sig
lägga sista handen vid ngt— fullborda ngt
lägga sista handen vid ngt— fullborda ngt
lägga sordin— (idiomatiskt) dämpa något (exv. stämningen), tillbakahålla
lägga sten på börda— öka svårigheterna
lägga sten på börda— öka svårigheterna
lägga två strån i kors— (idiomatiskt) utföra en minimal ansträngning för att åstadkomma något
lägga ut texten— vidlyftigt förklara ngt
lägg av— (idiomatiskt) sluta prata strunt
lägga vantarna på— (idiomatiskt) lägga beslag på
lägga vantarna på— (idiomatiskt) lägga beslag på
lägga vantarna på— Att gripa eller arrestera någon, att fysiskt ta fast en person och hindra denne från att fly eller u
lägga vantarna på— Att gripa eller arrestera någon, att fysiskt ta fast en person och hindra denne från att fly eller u
lägga vantarna på (ngt)— bemäktiga sig (ngt)
lägga vantarna på (ngt)— bemäktiga sig (ngt)
lägga vikt vid/på (ngt)— behandla (ngt) som viktigt
lägga vikt vid/på (ngt)— behandla (ngt) som viktigt
lagom är bäst— (idiomatiskt) exakt rätt mängd är det bästa
lagt kort ligger— vad som är gjort kan inte göras ogjort
lagt kort ligger— vad som är gjort kan inte göras ogjort
laisser aller— (egentligen låta gå) låtgå-system, slapphet, likgiltighet
lämna bakom— (idiomatiskt, reflexivt) sluta tänka på något eller sluta göra något, ofta i syfte att må bättre
lämna därhän— (idiomatiskt) lägga åt sidan, lämna oavslutat; inte bry sig om att ta upp
lämna detta jordiska— Att dö och lämna det jordiska livet bakom sig; en högtidlig eufemism som betonar övergången från den
lämna detta jordiska— Att dö och lämna det jordiska livet bakom sig; en högtidlig eufemism som betonar övergången från den
lämna en del i övrigt att önska— (vardagligt) att sakna något väsentligt, att vara otillräcklig i någon aspekt
lämna fältet fritt— ge (ngn) handlingsfrihet
lämna fältet fritt— ge (ngn) handlingsfrihet
lämna i sticket— (idiomatiskt) överge i fara eller svårighet; överge när det väl gäller
lämna (ngn) i sticket— överge (ngn) i fara eller svårighet
lämna (ngn) i sticket— överge (ngn) i fara eller svårighet
(lämna ngn) vind för våg— (lämna ngn) utan tillsyn
(lämna ngn) vind för våg— (lämna ngn) utan tillsyn
lämna (ngt) därhän— lämna (ngt) oavslutat
låna sitt öra (åt ngn)— gärna lyssna (till ngn)
låna sitt öra (åt ngn)— gärna lyssna (till ngn)
lända till förfång— vålla skada
landet lagom— (skämtsamt) landet Sverige
land skall med lag byggas— principen om lagstyre
langen går!— nu langar vi!
länge och väl— Förstärkande uttryck som betonar att något pågick under lång tid; tillägget 'och väl' ger känslan av
lång i synen— Att se besviken, missnöjd eller snopen ut i ansiktet; ha ett nedstämt och förtretligt ansiktsuttryck
lång i synen— Att se besviken, missnöjd eller snopen ut i ansiktet; ha ett nedstämt och förtretligt ansiktsuttryck
Långsam som en snigel- väldigt/mycket långsam, tar tid på sig— Rör sig mycket sakta, tar lång tid på sig att utföra något. Snigeln används som symbol för extrem lå
Långsam som en snigel- väldigt/mycket långsam, tar tid på sig— Rör sig mycket sakta, tar lång tid på sig att utföra något. Snigeln används som symbol för extrem lå
långt från/bortom all ära och redlighet— i en avlägsen avkrok
långt från/bortom all ära och redlighet— i en avlägsen avkrok
långt gången— framskriden, avancerad
långt om länge— efter lång (vänte)tid
lapa sol— sola; att vistas i solen och njuta av det
lappa till— (vardagligt) slå till, ge någon en snyting
lära ngn mores— lära ngn vad som är passande och tillåtet
(lära sig ngt) redan i vaggan— (lära sig ngt) i späd ålder
(lära sig ngt) redan i vaggan— (lära sig ngt) i späd ålder
(lära sig) veta hut— (tillägna sig egenskapen att) ha känsla för vad som är passande och tillåtet
(lära sig) veta hut— (tillägna sig egenskapen att) ha känsla för vad som är passande och tillåtet
läsa kursivt— skumma igenom en text
läsa lagen (för ngn)— läxa upp (ngn)
läsa lagen (för ngn)— läxa upp (ngn)
läsa lusen av— (vardagligt, idiomatiskt) läxa upp någon, förhöra ingående någon som sannolikt har talat osanning
Läsa lusen av någon— Ge någon en rejäl utskällning.
läsa lusen av (ngn)— läxa upp (ngn)
läsa mellan raderna— (idiomatiskt) förstå vad som egentligen avses trots att budskapet inte uttrycks i klartext
läsa mellan raderna— förstå ngt som endast är antytt (i en text)
läsa som fan läser bibeln— omtolka allt (i en text) till sin egen fördel
läsa som fan läser bibeln— omtolka allt (i en text) till sin egen fördel
låta bli— inte befatta sig med
låta detta vara detta— låta en sak vara eller gälla för vad den är
låta fem vara jämnt— (idiomatiskt, ålderdomligt) låta udda vara jämnt
låta flitens lampa brinna— arbeta (vid lampsken) långt in på natten
låta flitens lampa brinna— arbeta (vid lampsken) långt in på natten
låta förstå ngt— antydningsvis upplysa om ngt
låta förstå ngt— antydningsvis upplysa om ngt
låta förstå ngt— antydningsvis upplysa om ngt
låta geddesyxan gå— vidtaga stränga besparingsåtgärder
låta maten tysta mun— undvika att prata medan man äter
låta maten tysta mun(nen)— vara tyst medan man äter
låta nådens sol lysa (över ngn)— vara välvillig (mot ngn)
låta nåd gå före rätt— vara förlåtande
låta nåd gå före rätt— vara förlåtande
låta (ngn/ngt) vara— lämna (ngn/ngt) i fred
låta ngn/ngt vara— lämna ngn/ngt i fred
låta ngt ha sin gång— avstå från att ingripa
låta ngt ha sin gång— avstå från att ingripa
låta ngt vara osagt— inte vilja ta ställning till hur ngt förhåller sig
låta påskina— ge intryck av, låta förstå, göra gällande, antyda
låta påskina— ge intryck av, låta förstå, göra gällande, antyda
låta påskina— ge intryck av, antyda
låta påskina— ge intryck av, antyda
låta pengarna rulla— göra av med pengar
låta sig väl smaka— äta med god aptit
låta sig väl smaka— äta med god aptit
låta sitt vatten— Arkaisk och diskret omskrivning för att urinera; ett gammaldags hövligt sätt att tala om den naturli
låta tala med sig— vara möjlig att övertala eller diskutera med
låta tala med sig— vara möjlig att övertala eller diskutera med
låta tala med sig— vara möjlig att övertala eller diskutera med
låta tala om sig— Bli omtalad och uppmärksammad av omvärlden, göra sig ett namn genom anmärkningsvärda prestationer el
låta tala om sig— Bli omtalad och uppmärksammad av omvärlden, göra sig ett namn genom anmärkningsvärda prestationer el
låta tusen blommor blomma— uppmuntra varje människa att uttrycka sig och föra fram sin åsikt
låta udda vara jämnt— (idiomatiskt) låta något passera utan åtgärder eller invändningar, ha överseende med något (till exe
låta udda vara jämnt— avstå från att göra ngt åt smärre orättvisor
låta vänta på sig— Bildligt om något som dröjer längre än förväntat; antyder att det efterlängtade inte infinner sig i
låta vänta på sig— Bildligt om något som dröjer längre än förväntat; antyder att det efterlängtade inte infinner sig i
låta vänta på sig— Bildligt om något som dröjer längre än förväntat; antyder att det efterlängtade inte infinner sig i
låt det stanna därvid!— vidta inte några ytterligare åtgärder!
låt det stanna därvid!— vidta inte några ytterligare åtgärder!
låt det stanna därvid!— vidta inte några ytterligare åtgärder!
låt gå för det!— jag går med på det
låt gå för det!— jag går med på det
låt inte solen gå ner över din vrede— somna inte osams
låt inte solen gå ner över din vrede— somna inte osams
låt inte solen gå ner över din vrede— somna inte osams
(låt oss inte) gå händelserna i förväg— (låt oss inte) behandla sakerna på ett för tidigt stadium
(låt oss inte) gå händelserna i förväg— (låt oss inte) behandla sakerna på ett för tidigt stadium
låtsas om— bry sig om, aktivt tänka på
låtsas som det regnar— (idiomatiskt) strunta i, inte reagera, inte ta notis om
låtsas som det regnar— (idiomatiskt) strunta i, inte reagera, inte ta notis om
låtsas som det regnar— låtsas som om ingenting anmärkningsvärt hänt
låtsas som det regnar— låtsas som om ingenting anmärkningsvärt hänt
lätta på förlåten— (idiomatiskt) synonym till lyfta på förlåten
lätta på förlåten— (idiomatiskt) synonym till lyfta på förlåten
lätta på förlåten— Röja eller avslöja något som tidigare hållits dolt eller hemligt, lyfta på slöjan för information so
lätta på förlåten— Röja eller avslöja något som tidigare hållits dolt eller hemligt, lyfta på slöjan för information so
lätta på trycket— (eufemistiskt, vardagligt) kissa, urinera
lätt att hålla sig för skratt— (idiomatiskt, ironiskt) när något tråkigt eller irriterande inträffar
lätt fånget lätt (för)gånget— det man erhåller lätt förlorar man (ofta) lika lätt
lätt fånget lätt (för)gånget— det man erhåller lätt förlorar man (ofta) lika lätt
lätt fånget lätt (för)gånget— det man erhåller lätt förlorar man (ofta) lika lätt
lätt på foten— Att vara lättsinnig i kärleksaffärer och snabbt byta partner; moraliskt löslig och benägen till flyk
lätt på foten— Att vara lättsinnig i kärleksaffärer och snabbt byta partner; moraliskt löslig och benägen till flyk
lätt på foten— Att vara lättsinnig i kärleksaffärer och snabbt byta partner; moraliskt löslig och benägen till flyk
lätt som en fjäder— (liknelser) som väger ynka lite, mycket lätt
lätt som (en) plätt— mycket lätt
lätt som (en) plätt— mycket lätt
lätt som en plätt— (idiomatiskt) lätt att klara av eller att genomföra
Lätt som en plätt— Något som är mycket enkelt att åstadkomma. Motsvarar engelskans "piece of cake".
läxa upp— (idiomatiskt) skarpt tillrättavisa eller på annat sätt bestraffa
ledande fråga— fråga formulerad så att svaret redan antyds
(le) i mjugg— (le) i smyg, för sig själv
(le) i mjugg— (le) i smyg, för sig själv
le i mjugg— (idiomatiskt) le eller skratta för sig själv; le i smyg
le i mjugg— le i hemlighet
le i mjugg— Le diskret och dolt utan att låta omgivningen märka det, ofta av skadeglädje eller hemlig tillfredss
leka i hågen— (idiomatiskt) (enträget) fresta eller sitta i tankarna
leka med elden— leka med faran
lekande lätt— på ett snabbt och enkelt sätt
lekande lätt— mycket lätt; utan några /som helst/ svårigheter
leka (ngn) i hågen— locka (ngn)
leka (ngn) i hågen— locka (ngn)
leka (ngn) i hågen— locka (ngn)
leka rommen av sig— skaffa sig utlopp för sin sexualdrift
leka rommen av sig— skaffa sig utlopp för sin sexualdrift
leka rommen av sig— skaffa sig utlopp för sin sexualdrift
Lena Handén— (vardagligt) fiktivt kvinnonamn som används i eufemistiska uttryck för manlig/kvinnlig onani
(leta efter) en knappnål i en höstack— (leta efter) ngt som är praktiskt taget omöjligt att hitta
(leta efter) en knappnål i en höstack— (leta efter) ngt som är praktiskt taget omöjligt att hitta
(leta efter) en knappnål i en höstack— (leta efter) ngt som är praktiskt taget omöjligt att hitta
leta efter en nål i en höstack— (idiomatiskt) genomföra en sökning som har en ytterst liten chans för framgång
leta med ljus och lykta— söka grundligt (men förgäves)
leta/söka med ljus och lykta— söka med alla tillgängliga medel
leta syndabock— försöka peka ut enskilda som skyldiga till en händelse där egentligen många är skyldiga
(leva) det ljuva livet— (hänge sig åt) tillvaro fylld av nöjen och utan förpliktelser
(leva) det ljuva livet— (hänge sig åt) tillvaro fylld av nöjen och utan förpliktelser
(leva) det ljuva livet— (hänge sig åt) tillvaro fylld av nöjen och utan förpliktelser
leva för dagen— leva utan omsorg för framtiden
leva för dagen— leva utan omsorg för framtiden
leva för dagen— leva utan omsorg för framtiden
leva för ngn/ngt— helt ägna sitt liv åt ngn/ngt
leva för ngn/ngt— helt ägna sitt liv åt ngn/ngt
leva för ngn/ngt— helt ägna sitt liv åt ngn/ngt
(leva) i högönsklig välmåga— (ha det) så bra som man någonsin kan begära
(leva) i högönsklig välmåga— (ha det) så bra som man någonsin kan begära
(leva) i högönsklig välmåga— (ha det) så bra som man någonsin kan begära
leva i kappsäck— bo provisoriskt
leva i nuet— koncentrera tankarna på det närvarande, utan bekymmer för historia eller framtid, fånga dagen, tillä
(leva) i små omständigheter— (leva) fattigt
(leva) i små omständigheter— (leva) fattigt
(leva) i små omständigheter— (leva) fattigt
(leva i) sus och dus— (leva i) utsvävningar
(leva i) sus och dus— (leva i) utsvävningar
(leva i) sus och dus— (leva i) utsvävningar
(leva) i sus och dus— (leva) under ständigt festande
(leva) i sus och dus— (leva) under ständigt festande
(leva) i sus och dus— (leva) under ständigt festande
leva livet— utnyttja livets glädjeämnen, roa sig
leva livets glada dagar— leva ett bekymmerslöst och trevligt liv
leva livets glada dagar— leva ett bekymmerslöst och trevligt liv
leva livets glada dagar— leva ett bekymmerslöst och trevligt liv
leva loppan— (idiomatiskt) föra ett utsvävande liv
leva loppan— väsnas och bråka
levande död— avliden person som återupplivats eller går igen
leva om— Festa och nöja sig utan begränsningar; leva ett liv präglat av festligheter, överdåd och sorgfri nju
leva på/av nådebröd— leva av annans barmhärtighet
leva på/av nådebröd— leva av annans barmhärtighet
leva på/av nådebröd— leva av annans barmhärtighet
leva på luft— livnära sig på (nästan) ingenting
leva på luft— livnära sig på (nästan) ingenting
leva på luft— livnära sig på (nästan) ingenting
leva på nåder— leva på ngns barmhärtighet
leva på nåder— leva på ngns barmhärtighet
leva på nåder— leva på ngns barmhärtighet
leva på stor fot— (idiomatiskt) leva dyrbart
leva på stor fot— (idiomatiskt) leva dyrbart
leva på stor fot— (idiomatiskt) leva dyrbart
leva på stor fot— Att leva extravagant och spendera friskt utan att hålla igen — att hålla sig med lyxig standard lång
leva på stor fot— Att leva extravagant och spendera friskt utan att hålla igen — att hålla sig med lyxig standard lång
leva på stor fot— Att leva extravagant och spendera friskt utan att hålla igen — att hålla sig med lyxig standard lång
leva rackare— ställa till bråk och oväsen
leva rövare— föra oväsen
leva rullan— festa och roa sig
leva rullan— (idiomatiskt) festa och roa sig
leva rullan/loppan— festa, svira
(leva) som hund och katt— (vara) oförsonliga fiender
(leva) som hund och katt— (vara) oförsonliga fiender
(leva) som hund och katt— (vara) oförsonliga fiender
leva ur hand i mun— (idiomatiskt) leva fattigt; man konsumerar omedelbart allt man får tag på; leva så att man klara sig
leva ur hand i mun— (idiomatiskt) leva fattigt; man konsumerar omedelbart allt man får tag på; leva så att man klara sig
leva ur hand i mun— (idiomatiskt) leva fattigt; man konsumerar omedelbart allt man får tag på; leva så att man klara sig
leva ur hand i mun— leva av vad man har för dagen
leva ur hand i mun— leva av vad man har för dagen
leva ur hand i mun— leva av vad man har för dagen
leva ut— (transitivt) fritt och ohämmat agera i enlighet med
leverera batalj/strid— inlåta sig i strid
leverera batalj/strid— inlåta sig i strid
leverera batalj/strid— inlåta sig i strid
lida mot sitt slut— vara på väg att upphöra
lidnersk knäpp— plötslig insikt
lidnersk knäpp— plötslig insikt
lidnersk knäpp— plötslig insikt
lidnersk knäpp— plötslig höjning av en persons intellektuella förmåga
lidnersk knäpp— plötslig höjning av en persons intellektuella förmåga
lidnersk knäpp— plötslig höjning av en persons intellektuella förmåga
ligga av— (reflexivt) förlora en förmåga, eller bli sämre på något, på grund av att man inte övat på länge
ligga efter— vara efter andra; inte hunnit med det man tänkt
ligga för ankar— vila sig eller ta det lugnt
ligga för ankar— vila sig eller ta det lugnt
ligga för ankar— vila sig eller ta det lugnt
ligga för fäfot— ligga obrukad
ligga för fäfot— (idiomatiskt) ligga obrukad, i synnerhet om jord, men ofta i överförd bemärkelse
ligga för fäfot— (idiomatiskt) ligga obrukad, i synnerhet om jord, men ofta i överförd bemärkelse
ligga för fäfot— ligga obrukad
ligga för fäfot— (idiomatiskt) ligga obrukad, i synnerhet om jord, men ofta i överförd bemärkelse
ligga för fäfot— ligga obrukad
ligga i— arbeta flitigt, vara flitig, göra något snabbt och effektivt
ligga i blodet— utgöra grundläggande karaktärsdrag
ligga i blodet— utgöra grundläggande karaktärsdrag
ligga i blodet— utgöra grundläggande karaktärsdrag
ligga i elden/selen— vara i (intensiv) verksamhet
ligga i elden/selen— vara i (intensiv) verksamhet
ligga i elden/selen— vara i (intensiv) verksamhet
ligga i fatet— (idiomatiskt) vara till nackdel för, utgöra ett problem för, vara ett hinder för
ligga i lä— inte räcka till; inte hålla måttet
ligga i lä— vara underlägsen
ligga i linda— (idiomatiskt) ligga obrukad, i synnerhet om jord
ligga i linje med— överensstämma med
ligga i linje med— överensstämma med
ligga i linje med— överensstämma med
ligga i linje med (ngt)— överensstämma med (ngt)
ligga i linje med (ngt)— överensstämma med (ngt)
ligga i linje med (ngt)— överensstämma med (ngt)
ligga illa till— vara i svårmål
ligga illa till— vara i svårmål
ligga illa till— vara i svårmål
ligga illa till— vara i knipa
ligga illa till— vara i knipa
ligga illa till— vara i knipa
ligga i luften— kunna väntas
ligga i luften— kunna väntas
ligga i luften— kunna väntas
ligga i luven på— vara i strid med
ligga i luven på (ngn)— vara i bråk eller strid med (ngn)
ligga i luven på (ngn)— vara i bråk eller strid med (ngn)
ligga i luven på (ngn)— vara i bråk eller strid med (ngn)
ligga i mask— ligga i vägen
ligga i mask— ligga i vägen
ligga i mask— ligga i vägen
ligga i öppen dag— vara helt uppenbar
ligga i öppen dag— vara helt uppenbar
ligga i öppen dag— vara helt uppenbar
ligga i sin linda— inte ha hunnit långt i utvecklingen
ligga i sin linda— inte ha hunnit långt i utvecklingen
ligga i sin linda— inte ha hunnit långt i utvecklingen
(ligga) i själatåget— (vara) döende
(ligga) i själatåget— (vara) döende
(ligga) i själatåget— (vara) döende
ligga i själatåget— (idiomatiskt) vara döende
ligga i startgroparna— vara redo att sätta igång
ligga i startgroparna— vara redo att sätta igång
ligga i startgroparna— vara redo att sätta igång
ligga i stöpsleven— (idiomatiskt) vara under omarbetning, råka ut för förändring, omprövning eller är eller kommer under
ligga i tiden— (idiomatiskt) vara typiskt för samtiden
ligga i tiden— (idiomatiskt) vara typiskt för samtiden
ligga i tiden— (idiomatiskt) vara typiskt för samtiden
ligga i tiden— vara typiskt för (sam)tiden
ligga i tiden— vara typiskt för (sam)tiden
ligga i tiden— vara typiskt för (sam)tiden
ligga i träda— (idiomatiskt) ligga obrukad, i synnerhet om jord
ligga i träde— (idiomatiskt) ligga obrukad, i synnerhet om jord
ligga lågt— (tills vidare) vara passiv eller försiktig
ligga lågt i kurs— ligga långt från vindens riktning
ligga lågt i kurs— ligga långt från vindens riktning
ligga lågt i kurs— ligga långt från vindens riktning
ligga lik— lek där en person ligger mellan två stolar, med nacken på den ena och hälarna på den andra
ligga med— ha samlag med
ligga nära till hands— som är naturlig och närliggande
ligga nära till hands— som är naturlig och närliggande
ligga nära till hands— som är naturlig och närliggande
ligga nära till hands— vara närliggande
ligga nära till hands— vara närliggande
ligga nära till hands— vara närliggande
ligga (ngn) i fatet— vara (ngn) till hinder eller skada
ligga (ngn) i fatet— vara (ngn) till hinder eller skada
ligga (ngn) i fatet— vara (ngn) till hinder eller skada
ligga (ngn) till last— vara en börda (för ngn)
ligga (ngn) till last— vara en börda (för ngn)
ligga (ngn) till last— vara en börda (för ngn)
ligga (ngn) varmt om hjärtat— vara angelägen (för ngn)
ligga (ngn) varmt om hjärtat— vara angelägen (för ngn)
ligga (ngn) varmt om hjärtat— vara angelägen (för ngn)
ligga på— (idiomatiskt) utöva press mot någon; arbeta för att förmå någon att handla på ett visst sätt, ofta g
ligga på bettet— söka ett för kraftigt stöd mot betslet
ligga på bettet— söka ett för kraftigt stöd mot betslet
ligga på bettet— söka ett för kraftigt stöd mot betslet
ligga på latsidan— Avsiktligt undvika arbete och ansvar, välja lättja och vila framför ansträngning och produktivitet.
ligga på latsidan— Avsiktligt undvika arbete och ansvar, välja lättja och vila framför ansträngning och produktivitet.
ligga på latsidan— Avsiktligt undvika arbete och ansvar, välja lättja och vila framför ansträngning och produktivitet.
(ligga) på lur— (ligga) i bakhåll
(ligga) på lur— (ligga) i bakhåll
(ligga) på lur— (ligga) i bakhåll
ligga på lut— (idiomatiskt) kunna när som helst komma till uttryck
ligga på rulle— vara placerad (i vindskydd och vila) bakom ledande och farthållande åkare
ligga på rulle— vara placerad (i vindskydd och vila) bakom ledande och farthållande åkare
ligga på rulle— vara placerad (i vindskydd och vila) bakom ledande och farthållande åkare
ligga på sitt sista— ligga på dödsbädden
ligga på sitt sista— ligga på dödsbädden
ligga på sitt sista— ligga på dödsbädden
(ligga) på sitt yttersta— (ligga) för döden, på dödsbädden
(ligga) på sitt yttersta— (ligga) för döden, på dödsbädden
(ligga) på sitt yttersta— (ligga) för döden, på dödsbädden
ligga på sofflocket— ligga och lata sig
ligga på sofflocket— ligga och lata sig
ligga på sofflocket— ligga och lata sig
ligga på sotsängen— ligga dödssjuk
ligga på sotsängen— ligga dödssjuk
ligga på sotsängen— ligga dödssjuk
ligga på svaj— ligga fast vid ankare eller boj vilket ger möjlighet att svänga efter vindens och strömmens riktning
ligga på svaj— ligga fast vid ankare eller boj vilket ger möjlighet att svänga efter vindens och strömmens riktning
ligga på svaj— ligga fast vid ankare eller boj vilket ger möjlighet att svänga efter vindens och strömmens riktning
ligga pyrt till— (idiomatiskt, vardagligt) ligga illa till, vara i knipa
ligga pyrt till— vara i svårmål, problem
ligga/råka i lägervall— ligga/råka i förfall
ligga/råka i lägervall— ligga/råka i förfall
ligga/råka i lägervall— ligga/råka i förfall
ligga risigt till— vara i ett svårt läge
ligga som en rem efter marken— springa mycket snabbt
ligga som en rem efter marken— springa mycket snabbt
ligga som en rem efter marken— springa mycket snabbt
ligga till grund för— utgöra ett (tankemässigt) underlag för
ligga till grund för ngt— utgöra (tankemässig) grundval för ngt
ligga till grund för ngt— utgöra (tankemässig) grundval för ngt
ligga till grund för ngt— utgöra (tankemässig) grundval för ngt
ligga ute— (idiomatiskt) ha betalat en viss summa för någon annans räkning, eller ha utfört ett arbete, och nu
ligga väl till— ha en bra position
ligga väl till— ha en bra position
ligga väl till— ha en bra position
ligga/vara i selen— arbeta hårt och enträget
ligga/vara i selen— arbeta hårt och enträget
ligga/vara i selen— arbeta hårt och enträget
ligga/vara i stöpsleven— vara under omarbetning eller omprövning
ligga/vara i stöpsleven— vara under omarbetning eller omprövning
ligga/vara i stöpsleven— vara under omarbetning eller omprövning
lika fullt— Trots allt och ändå — används för att markera att något är sant eller gäller, oavsett vad som sagts
lika med noll— Betecknar något som saknar varje form av värde eller substans; uttrycker att ett resultat, en insats
lika med noll— Betecknar något som saknar varje form av värde eller substans; uttrycker att ett resultat, en insats
lika med noll— Betecknar något som saknar varje form av värde eller substans; uttrycker att ett resultat, en insats
lika som bär— (idiomatiskt) påfallande lika
Lika som bär— Mycket lika; identiska.
lika svårt som att få kamelen genom nålsögat— totalt ogenomförbart eller otänkbart
lika svårt som att få kamelen genom nålsögat— totalt ogenomförbart eller otänkbart
lika svårt som att få kamelen genom nålsögat— totalt ogenomförbart eller otänkbart
lik förbannat— (vardagligt) ändå, likväl, likafullt
lik i garderoben— (idiomatiskt) obehaglig företeelse som man inte vill tala om
lik i lasten— (idiomatiskt) tidigare begångna misstag eller fel
likt och olikt— litet av varje
likt och olikt— litet av varje
likt och olikt— litet av varje
lilla döden— Poetisk och eufemistisk beteckning för orgasmen, hämtad ur franskans la petite mort; syftar på den i
lilla gumman— fras för person av kvinnligt kön
linda (in) ngn i bomull— överbeskydda ngn
linda (in) ngn i bomull— överbeskydda ngn
linda (in) ngn i bomull— överbeskydda ngn
linda (ngn) kring sitt (lill)finger— helt bestämma över (ngn)
linda (ngn) kring sitt (lill)finger— helt bestämma över (ngn)
linda (ngn) kring sitt (lill)finger— helt bestämma över (ngn)
lista ut— komma underfund med genom tankearbete och list
Listig/slug som en räv— Slug, listig på ett lurigt sätt.
lite grann— i begränsad utsträckning; inte så mycket; (mycket) lite
(liten men) naggande god— (liten men) alldeles förträfflig
(liten men) naggande god— (liten men) alldeles förträfflig
(liten men) naggande god— (liten men) alldeles förträfflig
liten men naggande god— liten men väldigt bra
liten, men naggande god— liten, men alldeles förträfflig
Liten som en ärta— Mycket liten
liten tuva stjälper ofta stort lass— en till synes obetydlig företeelse har ofta stora (negativa) verkningar
liten tuva stjälper ofta stort lass— en till synes obetydlig företeelse har ofta stora (negativa) verkningar
liten tuva stjälper ofta stort lass— en till synes obetydlig företeelse har ofta stora (negativa) verkningar
liten tuva stjälper ofta stort lass— en obetydlig sak eller händelse kan leda till stora eller oväntade problem eller konsekvenser
liten tuva stjälper ofta stort lass— en obetydlig sak eller händelse kan leda till stora eller oväntade problem eller konsekvenser
liten tuva stjälper ofta stort lass— en obetydlig sak eller händelse kan leda till stora eller oväntade problem eller konsekvenser
lite till mans— En liten del eller mängd till var och en av de närvarande, något för alla att dela på i en grupp.
lite till mans— En liten del eller mängd till var och en av de närvarande, något för alla att dela på i en grupp.
lite till mans— En liten del eller mängd till var och en av de närvarande, något för alla att dela på i en grupp.
litet varstädes— (idiomatiskt, ålderdomligt) lite varstans
lite var— nästan alla (berörda) människor
lite varstädes— här och där
(livet är ingen) dans på rosor— (livet är inte) bara en lek
(livet är ingen) dans på rosor— (livet är inte) bara en lek
(livet är) ingen dans på rosor— (livet är) inte bekymmersfritt
(livet är) ingen dans på rosor— (livet är) inte bekymmersfritt
livet leker (för ngn)— allting lyckas (för ngn)
livet leker (för ngn)— allting lyckas (för ngn)
livet leker (för ngn)— allting lyckas (för ngn)
livet på en pinne— glad och bekymmerslös tillvaro
livet på en pinne— glad och bekymmerslös tillvaro
livet på en pinne— glad och bekymmerslös tillvaro
livets hårda skola— brist på formell skolgång, kompenserad genom lärdomar från egna misstag
liv/luft i luckan— liv och rörelse, hög stämning
liv/luft i luckan— liv och rörelse, hög stämning
liv/luft i luckan— liv och rörelse, hög stämning
liv och rörelse— allmän aktivitet
liv och rörelse— allmän aktivitet
livs levande— alldeles verklig och påtaglig
livs levande— alldeles verklig och påtaglig
livs levande— alldeles verklig och påtaglig
Ljuga som en häst travar— Att man hejdlös berättar lögner tills det blir absurt
ljuta döden— (idiomatiskt) dö
ljuta döden— Dö, särskilt på ett plågsamt, våldsamt eller olyckligt sätt under svåra omständigheter.
logisk kullerbytta— (idiomatiskt) tvär omkastning i tankegången som ofta utmynnar i en motsägelse
lök på laxen— (idiomatiskt) som förvärrar; ytterligare en sak som gör något sämre
löpa amok— få ett raseriutbrott
löpa linan ut— gå till den yttersta gränsen för det möjliga eller tillåtna
löpa linan ut— gå till den yttersta gränsen för det möjliga eller tillåtna
löpa linan ut— gå till den yttersta gränsen för det möjliga eller tillåtna
Löpa linan ut— Göra något fullt ut, fortsätta ända till slutet.
Löpa linan ut— Göra något fullt ut, fortsätta ända till slutet.
Löpa linan ut— Göra något fullt ut, fortsätta ända till slutet.
loppet är kört— allt är redan avgjort
lösa den gordiska knuten— lösa en nästan olöslig uppgift
lösa den gordiska knuten— lösa en nästan olöslig uppgift
lösa den gordiska knuten— lösa en nästan olöslig uppgift
lösa tungans band— bryta sin tystnad
lossa tungans band— bryta sin tystnad
lossa tungans band— bli frispråkig
lova bot och bättring— (idiomatiskt) lova att förbättra sitt beteende och undvika framtida felsteg
lova gott— Visa tidiga tecken på ett positivt utfall; när omständigheter, signaler eller beteenden antyder att
lova (ngn) guld och gröna skogar— lova (ngn) rikedom och lycka
lova runt och hålla tunt— lova mycket men hålla litet
luckra upp— göra något svagare, lösligare, diffust
luften går ur (ngn/ngt)— (ngn/ngt) förlorar sin kraft
lugna puckar— (idiomatiskt) ingen fara, allt är lugnt
lugnet före stormen— olycksbådande stillhet före ngt våldsamt
lugnet före stormen— olycksbådande stillhet före ngt våldsamt
lugn i stormen!— var lugn (trots upphetsande omständigheter)!
lugn i stormen!— var lugn (trots upphetsande omständigheter)!
lugn som en filbunke— (liknelser, idiomatiskt) väldigt lugn
lugn som en filbunke— alldeles lugn
lugn som en filbunke— alldeles lugn
lugn som en filbunke— (liknelser, idiomatiskt) väldigt lugn
Lugn som enfilbunke— Även somkolugn, lugn som enko.
lukta krutrök— vara med i strid
lukta pyton— Att lukta mycket illa och motbjudande; att avge en stark och obehaglig stank som upplevs som extremt
lukta/smaka apa— lukta/smaka illa
lura i vassen— vänta på rätt tillfälle att göra något
lura ngn på konfekten— bedra ngn på ngt han räknat med
lura ngn på konfekten— bedra ngn på ngt han räknat med
lycka till— anger att man hoppas att det ska gå bra för mottagaren
lycka till— lyckönskning
lycka till!— må det gå bra för dig/er!
lycka till!— må det gå bra för dig/er!
Lydig som en hund— Mycket lydig och följsam, gör vad man blir tillsagd utan att ifrågasätta, precis som en vältränad hu
Lydig som en hund— Mycket lydig och följsam, gör vad man blir tillsagd utan att ifrågasätta, precis som en vältränad hu
lyfta på förlåten— (idiomatiskt) ge inblick i något som omges av sekretess
lyfta sig i kragen— rycka upp sig
lyfta sig i kragen— rycka upp sig
lyfta sig (själv) i håret— överträffa sig själv
lyfta sig (själv) i håret— överträffa sig själv
lyfta sig själv i håret— anstränga sig över förmågan
lyfta sig själv i håret— anstränga sig över förmågan
lyfta sig själv i håret— (idiomatiskt) anstränga sig över förmågan
lyfta sig själv i håret— (idiomatiskt) anstränga sig över förmågan
lysa med lånta fjädrar— stoltsera med ngt som man själv inte har förtjänsten av
lysa med sin frånvaro— (idiomatiskt) inte vara närvarande på den plats där man förväntas vara (om personer eller ting)
lysa med sin frånvaro— (idiomatiskt) inte vara närvarande på den plats där man förväntas vara (om personer eller ting)
lysa med sin frånvaro— väcka uppmärksamhet genom att vara frånvarande
lysa med sin frånvaro— väcka uppmärksamhet genom att vara frånvarande
Lysa med sin frånvaro— ”Han/hon/de lyste med sin frånvaro”. Från den romerske historieskrivarenTacitusi skriftenAnnales.
Lysa med sin frånvaro— ”Han/hon/de lyste med sin frånvaro”. Från den romerske historieskrivarenTacitusi skriftenAnnales.
(lyssna) med ett halvt öra— (lyssna) med begränsad uppmärksamhet
lyssna med ett halvt öra— (idiomatiskt) inte lyssna ordentligt
(lyssna till) husbondens röst— (blint följa) anvisningar av auktoritet
(lyssna till) husbondens röst— (blint följa) anvisningar av auktoritet
magen mättas förr än ögat— man orkar inte med allt som lockar
magen mättas förr än ögat— man orkar inte med allt som lockar
måla djävulen på väggen— göra ngt värre än det är
måla djävulen på väggen— göra ngt värre än det är
måla fan/hin på väggen— göra en sak värre än den är
måla fan/hin på väggen— göra en sak värre än den är
måla fan på väggen— göra ngt värre än det är
måla fan på väggen— göra ngt värre än det är
måla fan på väggen— (idiomatiskt) framställa saker som värre än de är; förutsätta att det värsta kommer att ske; göra en
måla fan på väggen— (idiomatiskt) framställa saker som värre än de är; förutsätta att det värsta kommer att ske; göra en
måla in sig i ett hörn— försätta sig i en trängd situation
måla in sig i ett hörn— försätta sig i en trängd situation
måla in sig i ett hörn— metafor för att sätta sig själv i en svår situtation
måla in sig i ett hörn— metafor för att sätta sig själv i en svår situtation
måla inte fan på väggen— gör det inte värre än det är; blåsa inte upp något litet till något stort
mala tomning— arbeta utan att nå ngt resultat
mala tomning— arbeta utan att nå ngt resultat
mål i baken— baklängesmål
mål i baken— baklängesmål
malört i glädjebägaren— bitter upplevelse som förstör glädjen
malört i glädjebägaren— bitter upplevelse som förstör glädjen
mamma mia— (vardagligt) ett (mildare) kraftuttryck
mammas död— (förortsslang) jag lovar; förstärkande av påstående
månen aktar inte hundgläfs— en storslagen människa bryr sig inte om små människors angrepp eller förtal
månen aktar inte hundgläfs— en storslagen människa bryr sig inte om små människors angrepp eller förtal
många bäckar små gör en stor å— av många små bidrag blir till slut ngt värdefullt
Många bollar i luften— Att hålla på med många olika saker.
Många järn i elden— Att vara engagerad i många olika saker.
Många strängar på sin lyra— Att ha många intressen eller talanger.
mångt och mycket— En stor och bred mängd saker eller aspekter; understryker att något är omfattande och gäller i många
mannen på gatan— den vanlige, genomsnittlige mannen
mannen på gatan— den vanlige, genomsnittlige mannen
månn tro (det)— Uttryck för undran om huruvida något verkligen stämmer eller är troligt — en tvekande fråga till sig
man saknar inte kon förrän båset är tomt— först när hustrun är död inser mannen hur värdefull hon var
man saknar inte kon förrän båset är tomt— först när hustrun är död inser mannen hur värdefull hon var
man saknar inte kon förrän båset är tomt— först när hustrun är död inser mannen hur värdefull hon var
man ska inte ropa hej— det är inte bra att jubla för tidigt
man ska inte ropa hej förrän man kommit över bäcken— det är inte bra att jubla för tidigt
man skall aldrig säga aldrig— man kan inte säkert säga om någonting att det inte kan inträffa
man skall aldrig säga aldrig— man kan inte säkert säga om någonting att det inte kan inträffa
man skall inte bära ut julen— man skall inte hälsa på hos ngn vid jultid och gå sin väg utan att först ha låtit sig bjudas på ngt
man skall inte bära ut julen— man skall inte hälsa på hos ngn vid jultid och gå sin väg utan att först ha låtit sig bjudas på ngt
man skall inte bära ut julen— man skall inte hälsa på hos ngn vid jultid och gå sin väg utan att först ha låtit sig bjudas på ngt
(man skall inte) döma hunden efter håren— (man skall inte bara) bedöma ngn efter de ytliga egenskaperna
(man skall inte) döma hunden efter håren— (man skall inte bara) bedöma ngn efter de ytliga egenskaperna
(man skall inte) döma hunden efter håren— (man skall inte bara) bedöma ngn efter de ytliga egenskaperna
man skall inte döma hunden efter håren— man skall inte bedöma ngn/ngt enbart på grundval av yttre egenskaper
man skall inte döma hunden efter håren— man skall inte bedöma ngn/ngt enbart på grundval av yttre egenskaper
man skall inte döma hunden efter håren— man skall inte bedöma ngn/ngt enbart på grundval av yttre egenskaper
man skall inte döma hunden efter håren— man skall inte bedöma ngn/ngt enbart på grundval av yttre egenskaper
man skall inte gå ut med julen— man skall inte hälsa på hos ngn vid jultid och gå sin väg utan att först ha låtit sig bjudas på ngt
man skall inte gå ut med julen— man skall inte hälsa på hos ngn vid jultid och gå sin väg utan att först ha låtit sig bjudas på ngt
man skall inte gå ut med julen— man skall inte hälsa på hos ngn vid jultid och gå sin väg utan att först ha låtit sig bjudas på ngt
man skall inte kasta sten när man sitter i glashus— man skall inte kritisera andra för fel som man själv har
man skall inte kasta sten när man sitter i glashus— man skall inte kritisera andra för fel som man själv har
man skall inte kasta sten när man sitter i glashus— man skall inte kritisera andra för fel som man själv har
man skall inte ropa hej förrän man är över bäcken— man skall inte jubla för tidigt
man skall inte ropa hej förrän man är över bäcken— man skall inte jubla för tidigt
man skall inte ropa hej förrän man är över bäcken— man skall inte jubla för tidigt
(man skall inte slakta) hönan som värper guldägg— (man skall inte kortsiktigt avyttra) ett företag som ger vinst
(man skall inte slakta) hönan som värper guldägg— (man skall inte kortsiktigt avyttra) ett företag som ger vinst
märka ord— (på ett onödigt sätt) peka ut fel i någons ordval, tal eller skrift
märka ord— hånfullt anmärka på ngns mindre väl valda ord
märka vad klockan är slagen— märka att det är dags för ngt
(märka) vartåt det lutar— (märka) hur det kommer att gå
marsch pannkaka— en omild befallning som används för att få i väg någon (ofta barn)
marsch pannkaka!— ge er iväg!
må så gott!— ha det så bra!
må som en prins— Må utmärkt och känna sig på topp; befinna sig i ett tillstånd av välmående, komfort och god hälsa ut
må som en prins— Må utmärkt och känna sig på topp; befinna sig i ett tillstånd av välmående, komfort och god hälsa ut
må som en prins— Må utmärkt och känna sig på topp; befinna sig i ett tillstånd av välmående, komfort och god hälsa ut
Må som en prins— Må riktigt bra
Må som en prins— Må riktigt bra
Må som en prins— Må riktigt bra
må som en prins i en bagarbod— ha det mycket gott, njuta, trivas
må som en prins i en bagarbod— ha det mycket gott, njuta, trivas
må som en prins i en bagarbod— må synnerligen gott
må som en prins i en bagarbod— må synnerligen gott
måste är en bitter ört— tvång är en plåga
måste är en bitter ört— tvång är en plåga
måste är en bitter ört— tvång är en plåga
mäta ut (ett straff)— bestämma (ett straff)
mat för Måns— något riktigt bra/fint
mat för måns/Måns— ngt tilltalande och kärkommet
mat för måns/Måns— ngt tilltalande och kärkommet
mat för måns/Måns— ngt tilltalande och kärkommet
mat för måns/Måns— ngt tilltalande och kärkommet
mat för måns/Måns— ngt tilltalande och kärkommet
mat för Måns/måns— ngt tilltalande och kärkommet
mat för Måns/måns— ngt tilltalande och kärkommet
mat för Måns/måns— ngt tilltalande och kärkommet
mat för Måns/måns— ngt tilltalande och kärkommet
mat för Måns/måns— ngt tilltalande och kärkommet
måttet är rågat— det får vara nog
måttet är rågat— (idiomatiskt) konstaterande att någons tålamod har frestats till bristningsgränsen (eller är slut)
med 20 (21, 22 etc.) år på nacken— 20 (21, 22 etc.) år gammal
med 20 (21, 22 etc.) år på nacken— 20 (21, 22 etc.) år gammal
med 20 (21, 22 etc.) år på nacken— 20 (21, 22 etc.) år gammal
medaljens baksida— (idiomatiskt) nackdelen
medaljens baksida— (idiomatiskt) nackdelen
medaljens baksida— nackdelen (med ngt)
medaljens baksida— nackdelen (med ngt)
medaljens frånsida— (idiomatiskt) nackdelen
med all gevalt— (idiomatiskt) med all makt, till varje pris
med all önskvärd tydlighet— mycket tydligt
med all respekt— trots all respekt jag känner
med andan i halsen— alldeles andfådd
med andan i halsen— alldeles andfådd
med andra ord— för att summera något, att komma till slutsatsen; alltså
med andra ord— uttryckt på annat sätt, såsom en sammanfattning
med armarna i kors— (idiomatiskt) utan att göra något, passivt, overksamt
med armarna i kors— (idiomatiskt) utan att göra något, passivt, overksamt
med armarna i kors— i overksamhet
med armarna i kors— i overksamhet
med berått mod— Betecknar en handling utförd fullt medvetet och med flit; anger att något gjordes avsiktligt och i f
med besked— (idiomatiskt) med övertygande kraft, kraftigt, rejält, grundligt
med blotta ögat— endast med ögonen, utan förstoringsglas av något slag
med breda marginaler— i betydligt större omfattning än nödvändigt
med breda marginaler— i betydligt större omfattning än nödvändigt
med buller och bång— under uppseendeväckande former
med darr på ribban— (idiomatiskt) med minsta möjliga marginal
med Davids höns under isen— (idiomatiskt) till en plats från vilken det inte kommer tillbaka
(meddela) under hand— (meddela) inofficiellt
med detsamma— Omedelbart och utan dröjsmål; att utföra något direkt i samma stund det sägs eller beslutas, utan at
med detsamma— genast, omedelbart, ögonblickligen, utan fördröjning
med ena foten i graven— se stå med ena foten i graven
med en gång— (vardagligt) genast; utan att vänta
med ens— plötsligt, på en gång
med ens— Plötsligt och utan förvarning, allting på en och samma gång; beskriver en abrupt och oväntad förändr
med ett nödrop— (idiomatiskt) med knapp marginal
med facit i hand— (idiomatiskt) nu när man kan se resultatet eller konsekvenserna (av någons val eller efter det som h
med fingrarna i kakburken— (idiomatiskt) på bar gärning
Med fingrarna i kakburken/syltburken— Bli påkommen på bar gärning.
med flit— med avsikt, avsiktligt
med förenade krafter— Arbeta eller kämpa tillsammans mot ett gemensamt mål, där alla bidrar med sin kraft och sina resurse
med förenade krafter— Arbeta eller kämpa tillsammans mot ett gemensamt mål, där alla bidrar med sin kraft och sina resurse
med förenade krafter— Arbeta eller kämpa tillsammans mot ett gemensamt mål, där alla bidrar med sin kraft och sina resurse
med förlov— med tillstånd, med tillåtelse
med förlov sagt— med ursäkt för min rättframhet
med förlov sagt— med ursäkt för min rättframhet
med förlov sagt— med ursäkt för min rättframhet
med glimten i ögat— (idiomatiskt) som ej bör tas på blodigt allvar; mest på skoj, med humor
med glimten i ögat— (idiomatiskt) som ej bör tas på blodigt allvar; mest på skoj, med humor
med glimten i ögat— (idiomatiskt) som ej bör tas på blodigt allvar; mest på skoj, med humor
med glimten i ögat— Göra eller säga något med en underliggande lekfullhet och ironi, utan att mena det helt bokstavligt
med glimten i ögat— Göra eller säga något med en underliggande lekfullhet och ironi, utan att mena det helt bokstavligt
med glimten i ögat— Göra eller säga något med en underliggande lekfullhet och ironi, utan att mena det helt bokstavligt
med hull och hår— med allt; inget lämnas kvar
med hull och hår— fullständigt
med hull och hår— (idiomatiskt) fullständigt (ofta naivt); (om att ta något till sig)
Med hull och hår— Ofta på formen ”Svälja något med hull och hår”.
med knapp nöd— nästan inte
med kropp och själ— med liv och lust
med liv och lust— ivrigt och med glädje
med liv och lust— ivrigt och med glädje
med liv och lust— ivrigt och med glädje
med liv och själ/lust— entusiastiskt, med engagemang
med liv och själ/lust— entusiastiskt, med engagemang
med liv och själ/lust— entusiastiskt, med engagemang
med lock och pock— med både lockelser och krav
med näbbar och klor— med alla tillgängliga medel
med näbbar och klor— (idiomatiskt) med alla medel; görande sitt yttersta
med näsan i vädret— Bildligt om någon som uppträder inbilskt eller arrogant; den höjda näsan symboliserar känslan av öve
med näsan i vädret— Bildligt om någon som uppträder inbilskt eller arrogant; den höjda näsan symboliserar känslan av öve
med näsan i vädret— Bildligt om någon som uppträder inbilskt eller arrogant; den höjda näsan symboliserar känslan av öve
(med ngt) i högsta hugg— (med ngt) färdigt att omedelbart användas
(med ngt) i högsta hugg— (med ngt) färdigt att omedelbart användas
(med ngt) i högsta hugg— (med ngt) färdigt att omedelbart användas
med nöd och näppe— (idiomatiskt) endast med yttersta svårighet, knappt, med knapp nöd; nätt och jämnt, precis på gränse
med nöd och näppe— nästan inte; knappt
med nöd och näppe— nästan inte
med nöje— Uttryck för villighet och tillmötesgående; man svarar jakande på en förfrågan och signalerar att man
med ondo— Att utstå eller genomföra något under stort lidande och svårigheter; något som sker med smärta, anst
med oväpnat öga— utan optiska hjälpmedel
med pukor och trumpeter— på ett festligt och entusiastiskt sätt
med råge— (idiomatiskt) i större mängd än nödvändigt
med silkesvantar— (idiomatiskt) på ett milt, vänligt eller varsamt sätt
med skäl eller oskäl— under alla omständigheter
med tiden— så småningom, efter hand
med upphöjt lugn— med fullständigt lugn
med/utan namns nämnande— genom/utan att säga namnet
med vänliga hälsningar— bästa hälsningar, kära hälsningar, varma hälsningar
med vänlig hälsning— används som ett artigt avslut i brev
med varm hand— mycket gärna
med varmt hjärta— mycket gärna
med (vett och) vilja— Att göra något medvetet och avsiktligt, inte av misstag eller oaktsamhet, utan med fullt uppsåt och
med (vett och) vilja— Att göra något medvetet och avsiktligt, inte av misstag eller oaktsamhet, utan med fullt uppsåt och
med (vett och) vilja— Att göra något medvetet och avsiktligt, inte av misstag eller oaktsamhet, utan med fullt uppsåt och
mellan fyra ögon— med endast två personer närvarande
mellan hägg och syren— under perioden mellan häggens blomning och syrenens blomning, en kort period på försommaren
Mellan hägg och syren— En kort tid på försommaren, mellan häggens och syrenens blomningar.
mellan raderna— vad som egentligen avses trots att budskapet inte uttrycks i klartext
mellan skål och vägg— (idiomatiskt) vänner emellan, i mer familjära sammanhang där man kan tala fritt
mellan skål och vägg— vänner emellan, i familjära sammanhang
mellan tummen och pekfingret— uppskattningsvis
mellan tummen och pekfingret— uppskattningsvis
mellan varven— under paus i aktivitet
mena allvar— vara allvarlig (med något man uttrycker)
mene tekel— olycksvarning (efter Daniel 5:25—27)
menige man— folk i allmänhet
(men) stor sak (i det)!— (men) strunt i det!
(men) stor sak (i det)!— (men) strunt i det!
(men) stor sak (i det)!— (men) strunt i det!
mer än lovligt— (idiomatiskt) (mycket) mer än rimligt, överdrivet
mera till namnet än till gagnet— mera formellt än reellt
mera till namnet än till gagnet— mera formellt än reellt
mera till namnet än till gagnet— mera formellt än reellt
mer regel än undantag— (idiomatiskt) uttryck som berättar att en företeelse, som i någon mening \"borde\" utgöra ett isoler
mer verkstad— mer slutfört arbete (enligt önskan eller vilja)
milda makter!— Utrop av förvåning, bestörtning eller häpnad, använt för att ge uttryck för stark känsla på ett milt
milda makter!— Utrop av förvåning, bestörtning eller häpnad, använt för att ge uttryck för stark känsla på ett milt
milda makter!— Utrop av förvåning, bestörtning eller häpnad, använt för att ge uttryck för stark känsla på ett milt
mindre nogräknad— (idiomatiskt, eufemistiskt) oseriös eller brottslig
mindre snack och mer verkstad— mer slutfört arbete (och mindre oproduktivt prat, enligt önskan eller vilja)
mindre vetande— (idiomatiskt, vardagligt, eufemism) som verkar vara dum i huvudet; underbegåvad, utvecklingsstörd, e
mindre vetande— (idiomatiskt, vardagligt, eufemism) som verkar vara dum i huvudet; underbegåvad, utvecklingsstörd, e
mindre vetande— (idiomatiskt, vardagligt, eufemism) som verkar vara dum i huvudet; underbegåvad, utvecklingsstörd, e
mindre vetande— underbegåvad eller tokig
mindre vetande— underbegåvad eller tokig
mindre vetande— underbegåvad eller tokig
min je— Milt vardagligt kraftuttryck som uttrycker förvåning, uppgivenhet eller irritation; försvagad och fö
Minne som en guldfisk— Ha ett kort minne
minnet är bra men kort— syftar på att man kan komma ihåg många saker, men att de försvinner väldigt fort från minnet, och an
min ringhet— min obetydliga person
min ringhet— min obetydliga person
min ringhet— min obetydliga person
minska segel— reducera den sammanlagda segelytan
minska segel— reducera den sammanlagda segelytan
minska segel— reducera den sammanlagda segelytan
minst sagt— i underkant sagt
minst sagt— sagt i underkant, sagt i minsta eller knappaste laget
missförstå mig rätt!— förstå mig rätt!
missförstå mig rätt!— förstå mig rätt!
missförstå mig rätt!— förstå mig rätt!
mitt i planeten— mitt i ansiktet
mitt i planeten— mitt i ansiktet
mitt i planeten— mitt i ansiktet
mitt i smeten— i centrum av en händelse eller plats, ofta där det är mest intensivt eller livligt
mjuk fråga— (politisk) fråga som rör (kvinnorna och) omsorgsarbetet i samhället
moder Svea— (en personifikation av) Sverige
Modig som ett lejon— Om någon är mycket modig
moment 22— (bevingade ord) dödläge genom cirkelberoende t.ex. mellan mål och medel; cirkelresonemang
mönstra ut— gallra ut, kassera, skrota
morens sista suck— den plats (i närheten av Granada) varifrån den moriske kungen Boabdil 1492 för sista gången betrakta
morens sista suck— den plats (i närheten av Granada) varifrån den moriske kungen Boabdil 1492 för sista gången betrakta
morens sista suck— den plats (i närheten av Granada) varifrån den moriske kungen Boabdil 1492 för sista gången betrakta
morgondagen— i morgon är det kanske för sent
mörkaste Småland— de mest avlägsna eller efterblivna delarna av Småland
mörkrets furste— Poetisk och högtidlig beteckning på djävulen som mörkrets och ondskan härskare; titel som betonar Sa
mörksens furste— (idiomatiskt, stelnat uttryck) djävulen
mörksens gärningar— (idiomatiskt, stelnat uttryck) onda gärningar
mörksens gärningar— (idiomatiskt, stelnat uttryck) onda gärningar
mörksens gärningar— onda gärningar
mörksens gärningar— onda gärningar
mormors hosta— (vardagligt) vaniljkräm
morsning korsning— (slang) hälsningsfras med en skojfrisk ton som använd främst på morgonen/förmiddagen
möta (ngn) på halva vägen— kompromissa (med ngn)
möta (ngn) på halva vägen— kompromissa (med ngn)
mota olle i grind— variant av mota Olle i grind
mota olle i grind— variant av mota Olle i grind
mota Olle i grind— (idiomatiskt) sätta stopp för något i ett tidigt stadium, innan det hunnit utveckla sig för långt oc
mota Olle i grind— (idiomatiskt) sätta stopp för något i ett tidigt stadium, innan det hunnit utveckla sig för långt oc
mota Olle i grind— hindra (ngn/ngt) på ett tidigt stadium
mota Olle i grind— hindra (ngn/ngt) på ett tidigt stadium
möta sitt Waterloo— (idiomatiskt) lida ett stort nederlag som innebär stora konsekvenser
möta sitt Waterloo— lida sitt (stora, slutgiltiga) nederlag
möta sitt Waterloo— lida sitt (stora, slutgiltiga) nederlag
möta sitt Waterloo— (idiomatiskt) lida ett stort nederlag som innebär stora konsekvenser
mötas på halva vägen— kompromissa lika mycket var
mötas på halva vägen— kompromissa lika mycket var
mötas på halva vägen— (bildligt, idiomatiskt) två parter kompromissar lika mycket för att uppnå en överenskommelse
mötas på halva vägen— (bildligt, idiomatiskt) två parter kompromissar lika mycket för att uppnå en överenskommelse
mot bättre vetande— trots att man vet hur det egentligen förhåller sig
mot bättre vetande— (idiomatiskt) i strid mot det som man vet är rätt eller sant; trots att man vet att det är fel
mott och mal— skadegörare
mullig mansgris— man som inte behandlar kvinnor som jämlikar
mullig mansgris— man som inte behandlar kvinnor som jämlikar
mums filibabba— så att tillfredsställelse hos den ätande uppnås
muntra upp— göra gladare, pigga upp; uppmuntra
muta in— variant av inmuta
Mycket nöje!— Ha det så trevligt!
mycket skrik för lite ull, sa bonden när han klippte grisen— sägs om stor ansträngning med blygsamt resultat
mycket skrik för lite ull sa kärringen som klippte grisen— mycket prat eller ansträngning inte alltid resulterar i mycket nytta eller belöning, på samma sätt s
mycket väsen för ingenting— en uppståndelse kring en ickefråga, något oväsentligt, som berör få
mynna ut— leda fram till och ansluta till (något större område eller vattendrag, en sjö, ett hav etc.)
myrornas krig— (slang) visuellt fenomen på en teves bildskärm med slumpmässigt, mestadels monokromatiskt, videobrus
nå då så— då är det så
nådiga luntan— budgetpropositionen till Sveriges riksdag
nådiga luntan— budgetpropositionen till Sveriges riksdag
nådiga luntan— budgetpropositionen
nådiga luntan— budgetpropositionen
nagel i ögat— (idiomatiskt) något som är till förtret eller förargelse
nagga ngt i kanten— ta bort mindre partier av ngt
nagga ngt i kanten— ta bort mindre partier av ngt
något i hästväg— (idiomatiskt) något extraordinärt, något utöver det vanliga som gör ett mycket starkt intryck
något/någonting i hästväg— ngt som gör ett mycket starkt intryck
något/någonting i hästväg— ngt som gör ett mycket starkt intryck
något så när— Ungefär eller i någorlunda mån; syftar på att något håller en acceptabel nivå eller stämmer tillräck
något står någon upp i halsen— något har blivit alltför påfrestande, tröttsamt
några och (fyrtio)— drygt (fyrtio år)
några och (fyrtio)— drygt (fyrtio år)
nämna ngt vid dess rätta namn— tala om ngt utan förskönande omskrivningar
nämna ngt vid dess rätta namn— tala om ngt utan förskönande omskrivningar
näpsten är lagd på (honom)— (han) är straffad
näpsten är lagd på (honom)— (han) är straffad
nära en orm vid sin barm— (idiomatiskt) vårda och uppfostra någon eller något som efter en tid avvisar de värden du lärt ut
nära en orm vid sin barm— vara hjälpsam mot ngn som visar sig otacksam
nära en orm vid sin barm— vara hjälpsam mot ngn som visar sig otacksam
nära en orm vid sin barm— (idiomatiskt) vårda och uppfostra någon eller något som efter en tid avvisar de värden du lärt ut
när allt kommer omkring— i slutändan, sammanfattningsvis
när allt kommer omkring— i slutändan, sammanfattningsvis
när allt kommer omkring— i slutändan, sammanfattningsvis
när allt kommer omkring— närmare besett, när alla faktorer tas med i beräkningen
när allt kommer omkring— närmare besett, när alla faktorer tas med i beräkningen
när allt kommer omkring— närmare besett, när alla faktorer tas med i beräkningen
när andan faller på— när man har lust
när andan faller på— när man har lust
nära nog— nästan, mycket nära
nära nog— Mycket nära ett visst tillstånd eller gräns men inte riktigt framme; nästan, med bara ett litet steg
nära och kära— (idiomatiskt) personer man har en stark, personlig relation till; familj och vänner
nära ögat— (bildligt) inte långt ifrån att något inträffat, vanligen om olyckor
nära skjuter ingen hare— det räcker inte att bara nästan lyckas
nära skjuter ingen hare— det räcker inte att bara nästan lyckas
nära skjuter ingen hare— (idiomatiskt) påstående om att det inte räcker att \"nästan\" lyckas - även om man nästan lyckades t
nära skjuter ingen hare— (idiomatiskt) påstående om att det inte räcker att \"nästan\" lyckas - även om man nästan lyckades t
nära skjuter ingen hare— det räcker inte att nästan lyckas
nära skjuter ingen hare— det räcker inte att nästan lyckas
när det kommer till kritan— när det verkligen gäller
när det kommer till kritan— (idiomatiskt) när det verkligen gäller
när det kommer till kritan— (idiomatiskt) när det verkligen gäller
när det kommer till kritan— när det verkligen gäller
när det kommer till kritan— när det verkligen gäller
när det kommer till kritan— när det verkligen gäller
när det regnar på prästen så droppar det på klockaren— den ringare (parten) får också del av välfägnaden
när det regnar på prästen så droppar det på klockaren— den ringare (parten) får också del av välfägnaden
när det (väl) gäller— i avgörande eller kritisk situation
när det väl gäller— i kritisk situation
när Erik ger ax ger Olof kaka— står rågen i ax på Eriksdagen den 18 maj, kan man baka bröd på Olofsdagen den 29 juli
när Erik ger ax ger Olof kaka— står rågen i ax på Eriksdagen den 18 maj, kan man baka bröd på Olofsdagen den 29 juli
när helvetet fryser till is— (idiomatiskt) uttrycker ett totalt motstånd till något; (inte förrän) världen går under, aldrig i li
när man talar om trollen så står de i farstun— när man pratar om nån så kan de plötsligt dyka upp
när man talar om trollen så står de i farstun— när man talar om ngn kan det hända att han dyker upp
när man talar om trollen så står de i farstun— när man talar om ngn kan det hända att han dyker upp
när man talar om trollen så står de i farstun— när man talar om ngn kan det hända att han dyker upp
narra(s) april— lura (ngn) att tro eller göra ngt
narra(s) april— lura (ngn) att tro eller göra ngt
narra(s) april— lura (ngn) att tro eller göra ngt
näste man till rakning— nästa person i ordningen; näst på tur
natti natti— Vara berusad av alkohol; ett informellt och bildligt uttryck för att befinna sig i ett påverkat till
nätt och jämnt— (idiomatiskt) med knapp marginal, med knapp nöd
nätt och jämnt— med knapp nöd, utan ngn marginal
nätt opp— just precis
nätt upp— just precis
nå ut— framgångsrikt sprida sitt budskap (till många människor i den tänkta målgruppen)
nedlägga vapnen— sluta strida
nej, långt därifrån!— nej, inte alls!
nej, långt därifrån!— nej, inte alls!
nej, långt därifrån!— nej, inte alls!
nere i skorna— (idiomatiskt) slut
nere på verkstadsgolvet— bland arbetarna
nere på verkstadsgolvet— bland arbetarna
nere på verkstadsgolvet— bland arbetarna
(ngn/ngt) som heter duga— (ngn/ngt) som är förträfflig(t)
(ngn/ngt) som heter duga— (ngn/ngt) som är förträfflig(t)
(ngn/ngt) som heter duga— (ngn/ngt) som är förträfflig(t)
(ngns) bättre hälft— (ngns) hustru
(ngns) förlängda arm— (ngns) ombud eller medhjälpare
(ngns) förlängda arm— (ngns) ombud eller medhjälpare
(ngns) förlängda arm— (ngns) ombud eller medhjälpare
(ngns) handel och vandel— (ngns) sätt att leva och uppföra sig
ngns högra hand— ngns närmaste medarbetare
(ngns) magnum opus— (ngns) främsta verk
ngns namn går inte i bankerna— ngn är inte kreditvärdig
ngns namn går inte i bankerna— ngn är inte kreditvärdig
ngns namn går inte i bankerna— ngn är inte kreditvärdig
(ngns) sista vilorum— (ngns) grav
(ngns) sista vilorum— (ngns) grav
(ngns) sista vilorum— (ngns) grav
ngns sol är i dalande— det går utför med ngn
ngns sol är i dalande— det går utför med ngn
(ngt) är på gång— (ngt) kommer snart att hända
(ngt) är på gång— (ngt) kommer snart att hända
(ngt) är på gång— (ngt) kommer snart att hända
(ngt är) rena slarvsyltan— (ngt är) slarvigt hopkommet
ngt att bita i— en svår uppgift
ngt att bita i— en svår uppgift
ngt att bita i— en svår uppgift
(ngt) bär frukt— (ngt) ger resultat
ngt går in genom det ena örat och ut genom det andra— ngt glöms bort omedelbart, utan att registreras
ngt går in genom det ena örat och ut genom det andra— ngt glöms bort omedelbart, utan att registreras
(ngt) går ngns näsa förbi— ngn blir lurad (på ngt)
(ngt) går ngns näsa förbi— ngn blir lurad (på ngt)
(ngt) går ngns näsa förbi— ngn blir lurad (på ngt)
(ngt inträffade) på kuppen— (ngt inträffade) såsom en plötslig och oväntad följd
(ngt inträffade) på kuppen— (ngt inträffade) såsom en plötslig och oväntad följd
(ngt inträffade) på kuppen— (ngt inträffade) såsom en plötslig och oväntad följd
ngt lurt— ngt som man bör se upp med
(ngt sådant) får man leta efter— (ngt sådant) är nästan omöjligt att finna
(ngt) som heter duga— (ngt) som är utmärkt
(ngt) som heter duga— (ngt) som är utmärkt
(ngt) som heter duga— (ngt) som är utmärkt
ngt som katten släpat in— ngt (mycket) obehagligt
ngt som katten släpat in— ngt (mycket) obehagligt
ngt som katten släpat in— ngt (mycket) obehagligt
ngts saga är all— tiden är ute för ngt
nicka/blinka god mening— nicka/blinka för att visa att man håller med
nicka/blinka god mening— nicka/blinka för att visa att man håller med
nicka/blinka god mening— nicka/blinka för att visa att man håller med
njuta i fulla drag— njuta för fullt
njuta i fulla drag— njuta för fullt
njuta i fulla drag— njuta för fullt
njuta sitt sorgfria väsen— (idiomatiskt) tillbringa längre tid i ett bekymmerslöst och fridfullt tillstånd; leva glatt och utan
nöden har ingen lag— i nödsituationer får vad som helst göras
nöden har ingen lag— i nödsituationer får vad som helst göras
nöden har ingen lag— i nödsituationer får vad som helst göras
nöden har ingen lag— principen om nödvärnsrätten; i nödsituationer kan det vara befogat att bryta mot lagen för att skydd
nöden har ingen lag— principen om nödvärnsrätten; i nödsituationer kan det vara befogat att bryta mot lagen för att skydd
nöden har ingen lag— principen om nödvärnsrätten; i nödsituationer kan det vara befogat att bryta mot lagen för att skydd
noga räknat— för att vara exakt
noll koll— ingen aning
nöta in— (vardagligt) inpränta, plugga in genom upprepad inlärning
nöta sula— gå eller springa mycket (slita på skosulorna), arbeta hårt, anstränga sig, motionera
nu är det klippt— nu är spelet förlorat
nu är det klippt— nu är spelet förlorat
nu är det klippt— nu är spelet förlorat
nu är det kokta fläsket stekt— nu är saken ohjälplig
Nu är det kokta fläsket stekt— När något är riktigt illa, nu får det vara nog.
nu är fan lös— nu sätter eländet i gång
nu är måttet rågat— nu brister tålamodet
nu blev det annat ljud i skällan— nu ändrade man attityd
nu blev det annat ljud i skällan— nu ändrade man attityd
nu blev det annat ljud i skällan— nu ändrade man attityd
nu blir det andra bullar (av)— nu blir det annan och strängare ordning
nu blir det andra bullar (av)— nu blir det annan och strängare ordning
nu blir det andra bullar (av)— nu blir det annan och strängare ordning
nu blommar det!— nu händer det saker!
nu blommar löken— uttryck för stark förvåning eller upprördhet
nu får vi tänka på refrängen— nu måste vi bryta upp
nu får vi tänka på refrängen— nu måste vi bryta upp
nu får vi tänka på refrängen— nu måste vi bryta upp
nu gäller det!— nu kommer avgörandet att ske
nu går skam på torra land— nu har det gått för långt
nu går skam på torra land— nu har det gått för långt
nu går skam på torra land— nu har det gått för långt
nu går skam på torra land!— nu går det för långt!
nu går skam på torra land!— nu går det för långt!
nu går skam på torra land!— nu går det för långt!
nu gick det upp en talgdank (för honom)— nu stod sammanhanget plötsligt klart (för honom)
nu gick det upp en talgdank (för honom)— nu stod sammanhanget plötsligt klart (för honom)
nu gick det upp en talgdank (för honom)— nu stod sammanhanget plötsligt klart (för honom)
(nu kan vi) hälsa hem— (nu kan vi) ge upp allt hopp
(nu kan vi) hälsa hem— (nu kan vi) ge upp allt hopp
(nu kan vi) hälsa hem— (nu kan vi) ge upp allt hopp
nu och då— Emellanåt, ibland men inte regelbundet; syftar på något som inträffar med oregelbundna mellanrum uta
nu ska du få se på fan— nu händer ngt alldeles speciellt
nu ska du få se på fan— nu händer ngt alldeles speciellt
nu ska du få se på fan— nu händer ngt alldeles speciellt
nu tar fan bofinken!— nu går det illa!
nu tar fan bofinken!— nu går det illa!
nu tar fan bofinken!— nu går det illa!
nu tog fan bofinken— nu gick det alldeles galet
nu tog fan bofinken— nu gick det alldeles galet
nu tog fan bofinken— nu gick det alldeles galet
nu var goda råd dyra— nu var situationen allvarlig
nya kvastar sopar bäst— nyanställda personer vill visa sig duktiga och är mest nitiska
nyfiken i en strut!— det angår dig inte!
nyfiken i en strut!— det angår dig inte!
ny i kläderna— Vara nybörjare eller oerfaren i ett sammanhang; inte ännu ha vant sig vid sin roll eller skaffat sig
ny i kläderna— Vara nybörjare eller oerfaren i ett sammanhang; inte ännu ha vant sig vid sin roll eller skaffat sig
nytt vin i gamla läglar— (fruktlöst) försök till förnyelse av gamla former
nytt vin i gamla läglar— (fruktlöst) försök till förnyelse av gamla former
... och på den vägen är det— ... och så är det fortsättningsvis
... och på den vägen är det— ... och så är det fortsättningsvis
odla sin kål— leva obemärkt
odla sin kål— (idiomatiskt) ägna sig åt privata intressen
odla sin kål— (idiomatiskt) ägna sig åt privata intressen
odla sin kål— leva obemärkt
offra/spilla krut på döda kråkor— använda sina krafter eller tillgångar till ingen nytta
offra/spilla krut på döda kråkor— använda sina krafter eller tillgångar till ingen nytta
öga för öga (och tand för tand)— (vedergällning med) lika för lika
öga för öga (och tand för tand)— (vedergällning med) lika för lika
öga för öga och tand för tand— (vedergällning med) lika för lika
öga för öga och tand för tand— (vedergällning med) lika för lika
öga för öga, tand för tand— för varje destruktiv utagerande handling som man gör får man en motsvarande tillbaka
Öga för öga, tand för tand— Att straffet ska vara av samma slag som brottet, att en oförrätt ska besvaras med motsvarande handli
öga mot öga— mötande den andra parten (fysiskt) i samtal eller liknande
ögat är själens spegel— ögonen avslöjer sinnestillståndet
ögna igenom— skumma, läsa en text mycket snabbt för att bilda sig en grov uppfattning om densamma
(olyckorna kommer) slag i slag— (olyckorna kommer) tätt efter varandra
(olyckorna kommer) slag i slag— (olyckorna kommer) tätt efter varandra
Om bakfoten— Att missuppfatta något.
ombytta roller— det att två parter övertar varandras tidigare funktioner
om det kniper— om det verkligen skulle behövas
om det kniper— om det verkligen skulle behövas
om det tränger— om det är nödvändigt
om det vill sig illa— om man hamnar i otur
om det vill sig väl— om det lyckas
om det vill sig väl— om det lyckas
om det vill sig väl/illa— om det går väl/illa
om det vill sig väl/illa— om det går väl/illa
omgjorda sig— sätta på sig gördel eller bälte (runt höfterna) för att vara beredd att handla
omgjorda sig— sätta på sig gördel eller bälte (runt höfterna) för att vara beredd att handla
omgjorda sina länder— sätta på sig gördel eller bälte (runt höfterna) för att vara beredd att handla
omgjorda sina länder— sätta på sig gördel eller bälte (runt höfterna) för att vara beredd att handla
om inte om hade varit— förutsatt att inte just det hindret hade funnits
om inte om hade varit— förutsatt att inte just det hindret hade funnits
om inte om hade varit— förutsatt att inte just det hindret hade funnits
om svar anhålles— vänligen svara
omvändelse under galgen— påtvingad omvändelse eller sinnesändring
onda ögat— (bildligt) folklig föreställning om att någon kan besitta en blick med kraft att orsaka olycka, sjuk
ond begynnelse tar sällan god ända— a good beginning makes a good ending
Ond cirkel— Ogynnsam situation som riskerar att förvärra sig själv.
ont krut förgås inte så lätt— ont försvinner inte så lätt
ont krut förgås inte så lätt— ont försvinner inte så lätt
ont krut förgås inte så lätt— det som är ont är seglivat
ont krut förgås inte så lätt— det som är ont är seglivat
ont öga— en förbannelse som tros utgjutas om någon med onda avsikter stirrar på en person
öppna korpgluggarna— (idiomatiskt) spärra upp ögonen
öppna munnen— (våga) börja yttra sig
öppna näbben— (idiomatiskt) öppna munnen
öppna sitt hjärta— berätta sina (innersta) hemligheter
öppna sitt hjärta— berätta sina (innersta) hemligheter
ordna anletsdragen— behärska ansiktsuttrycket
ordning och reda— uttryck för att det är ordning på något
ordning på torpet— uttryck för att det är ordning på något
ordning på torpet— uttryck för att det är ordning på något
ordning på torpet— (god eller bättre) ordning
ordning på torpet— (god eller bättre) ordning
ord och inga visor— hårda ord, bestämd fotnedsättning
orm i lustgården/paradiset— ngn elak eller lömsk person (eller ngt oroande) som stör (eller förstör) ett idealiskt förhållande
orm i lustgården/paradiset— ngn elak eller lömsk person (eller ngt oroande) som stör (eller förstör) ett idealiskt förhållande
osa hett— (börja) vara farligt
osa hett/katt/bränt— börja verka riskabelt
osa hett/katt/bränt— börja verka riskabelt
osa katt— (idiomatiskt) börja verka riskabelt
osa katt— kännas riskabelt
ösa på— (idiomatiskt, vardagligt) sätta in alla krafter, ta i för fullt; hålla full fart
Oskrivet blad— Person som ännu inte visat några framträdande egenskaper.
öst, väst, - hemma bäst— hemma mår man bäst
osvuret är bäst— när man inte vet helt säkert
osvuret är bäst— man skall inte vara för säker eller lova för mycket
Osvuret är bäst— Det är bäst att inte vara för säker.
otack är världens lön— det lönar sig inte att försöka hjälpa ngn
över ända— Bildligt om något som välts omkull eller hamnat i oordning; kan syfta på fysiska föremål men används
över ända— Att välta, falla omkull eller störtas; används bildligt om planer, ordning eller situationer som slå
över/efter hela linjen— för allas vidkommande, helt och hållet
över/efter hela linjen— för allas vidkommande, helt och hållet
över en natt— på mycket kort tid
över en natt— på mycket kort tid
över en natt— på mycket kort tid
över hövan— i (alltför) hög grad
över hövan— i alltför stor utsträckning; i alltför hög grad
över huvud— (idiomatiskt) synonym till: över huvud taget
över huvud (taget)— under alla omständigheter
över huvud taget— i största allmänhet
över huvud taget— (idiomatiskt) i stort sett; i allmänhet
över lag— genomgående
över lag— (idiomatiskt) mestadels, vanligen, i de flesta fall, på det hela taget; genomgående, med ytterst få
överleva sig själv— bli föråldrad
överleva sig själv— bli föråldrad
överleva sig själv— bli föråldrad
över min döda kropp!— det skall jag bekämpa så långt jag förmår!
över min döda kropp!— det skall jag bekämpa så långt jag förmår!
Över sig given— Förtvivlad.
överträffa sig själv— vara bättre än någonsin tidigare
överträffa sig själv— vara bättre än någonsin tidigare
övning ger färdighet— om man övar sig blir man bra på något, utan övning får man ingen färdighet
övning gör mästaren— med erfarenhet ökar färdighet
på alerten— alert, påpasslig, på sin vakt
på alla håll och kanter— Överallt och i alla tänkbara riktningar; på varje plats och ställe utan undantag, med betoning på to
på alla håll och kanter— Överallt och i alla tänkbara riktningar; på varje plats och ställe utan undantag, med betoning på to
på återseende— (formellt, artigt) avslutande hälsningsfras som förklarar att man kommer eller vill träffa den tillt
på återseende!— vi ses igen!
på återseende!— vi ses igen!
på avigan— ut och in; om ett klädesplagg som vrängts med insidan utåt
på bar gärning— (idiomatiskt) mitt i akten, i det ögonblick som gärningen begås
på bättringsvägen— under tillfrisknande
på bättringsvägen— under tillfrisknande
på bättringsvägen— på väg att bli återställd (frisk) efter en sjukdom eller skada
på bättringsvägen— på väg att bli återställd (frisk) efter en sjukdom eller skada
på bettet— full av energi
packa sin kappsäck— ta eller få avsked
packa sin kappsäck— ta eller få avsked
på den här kanten— här i trakten
på den här kanten— här i trakten
på det hela taget— betraktat såsom helhet
på det hela taget— betraktat såsom helhet
på direkten— utan att vänta, utan fördröjning
på direkten— utan att vänta, utan fördröjning
på direkten— Omedelbart och utan omsvep; att göra eller säga något direkt på stående fot, utan fördröjning eller
på direkten— Omedelbart och utan omsvep; att göra eller säga något direkt på stående fot, utan fördröjning eller
på djävelskap— som utförs /bara/ för att väcka anstöt eller orsaka skada
på egen hand— själv, utan hjälp eller sällskap av andra
på egen hand— själv, utan hjälp eller sällskap av andra
på egen hand— utan hjälp eller sällskap
på egen hand— utan hjälp eller sällskap
på eget bevåg— (idiomatiskt) på eget initiativ, på eget ansvar, utan uppmaning
på eget bevåg— (idiomatiskt) på eget initiativ, på eget ansvar, utan uppmaning
på eget bevåg— på eget initiativ, på eget ansvar
på eget bevåg— på eget initiativ, på eget ansvar
på en gång— samtidigt; vid samma tillfälle
på en höft— utan noggrannare bedömning eller beräkning
på en höft— (idiomatiskt) utan noggrannare bedömning eller beräkning
på en räkmacka— (idiomatiskt) lätt, utan att anstränga sig; med allt serverat, bekvämt
På ett bräde(t ex betala på ett bräde)— Allt på samma gång.
På ett bräde(t ex betala på ett bräde)— Allt på samma gång.
på ett hår när— Med ytterst liten marginal; om något som nästan hände men inte gjorde det, eller nästan undveks men
på ett hår när— Med ytterst liten marginal; om något som nästan hände men inte gjorde det, eller nästan undveks men
på ett (litet) kick— på mycket kort tid
på ett (litet) kick— på mycket kort tid
på (eviga) momangen— Betecknar att något sker omedelbart och utan dröjsmål; uttrycker en stark uppmaning eller konstateri
på (eviga) momangen— Betecknar att något sker omedelbart och utan dröjsmål; uttrycker en stark uppmaning eller konstateri
på fallrepet— (idiomatiskt) nära att gå under, i ett utsatt läge (t.ex. nära konkurs)
på färde— i görningen, som försiggår; som håller på att ske
på färsk gärning— mitt under utförande av en (brottslig) gärning
på färsk gärning— mitt under utförande av en (brottslig) gärning
på fel sida av historien— med åsikter som av historien (längre fram) kommer att bedömas som felaktiga
på fläcken— (idiomatiskt) på stället, genast, ögonblickligen, med detsamma
på förhand— redan i förväg
på fri fot— (idiomatiskt) som har rymt från fängelse
På fri fot— Frisläppt från ett häkte eller fängelse.
på fri hand— utan hjälpmedel
på fri hand— utan hjälpmedel
på g— variant av på G
på G— (idiomatiskt) som är i full fart med något (som kanske inte är uppenbart ännu)
på gamla dar— när man blivit gammal
på gamla dar— när man blivit gammal
på gamledar— på ålderdomen
på gamledar— på ålderdomen
på gång— (idiomatiskt) som är i full fart med något (som kanske inte är uppenbart ännu)
på gator och torg— Känt eller omtalat av alla och envar, spritt i hela samhällets offentliga rum — något som alla känne
på gator och torg— Känt eller omtalat av alla och envar, spritt i hela samhällets offentliga rum — något som alla känne
på glänt— halvöppen, något öppen
På god fot med någon— Att ha ett gott förhållande till någon.
på god väg— tämligen nära målet
på gott och ont— inklusive allt
på gott och ont— inklusive allt
på gott och ont— till nytta och skada, till fördel och nackdel
på gott och ont— till nytta och skada, till fördel och nackdel
På grön kvist— Gott ställt ekonomiskt.
på Gud— (förortsslang) jag lovar; förstärkande av verbet
På halsen— Något man tvingas ägna sig åt.
på håret— (bildligt) mycket nära
på håret— Mycket nära; på ett minimalt avstånd från något eller någon; om situationer eller objekt som befinne
På hjärnan— Något man är helt uppslukad av.
på högspänn— med spänd uppmärksamhet
på högspänn— med spänd uppmärksamhet
på hugget— full av verksamhetslust och energi
på inga villkors vis— under inga omständigheter
på inga villkors vis— under inga omständigheter
på inget/intet vis— Förstärkt nekande uttryck som understryker att något inte är möjligt eller acceptabelt under några s
på inget/intet vis— Förstärkt nekande uttryck som understryker att något inte är möjligt eller acceptabelt under några s
på kanelen— (idiomatiskt, vardagligt) berusad, onykter
på kornet— fullständigt likt eller träffande
på kornet— (idiomatiskt) fullständigt likt eller träffande
På kornet— Fullständigt lik eller träffande.
på kuppen— (idiomatiskt) på grund därav
på lång/längre sikt— med tanke på en mer avlägsen framtid
på lång/längre sikt— med tanke på en mer avlägsen framtid
på låts— På ett låtsat eller låtsatsmässigt vis, utföra något som om det vore på riktigt när det i själva ver
på låtsas— I en påhittad eller fingerad tillvaro, engagera sig i låtsaslek utan verkliga konsekvenser eller all
på löpande band— i rask följd, utan uppehåll
på löpande band— i rask följd, utan uppehåll
på lösa boliner— utan tillsyn eller kontroll
på lösa boliner— (idiomatiskt) ungefär vind för våg
på lösa boliner— utan tillsyn eller kontroll
på lösa boliner— (idiomatiskt) ungefär vind för våg
på lösan sand— utan säker grund
på lösan sand— utan säker grund
på lyran— Slanguttryck för att vara ordentligt berusad av alkohol; används informellt för att beskriva ett til
på måfå— planlöst, på en slump, på känsla
på måfå— slumpmässigt
på momangen— omedelbart, omedelbums, genast
på nåd och onåd— utan att (kunna) ställa några villkor
på nåd och onåd— utan att (kunna) ställa några villkor
på någons bekostnad— så att den nämnda får betala
på något vänster— (idiomatiskt, vardagligt) på något sätt
på närhåll— på kort avstånd
pang på rödbetan— offensivt beteende
pang på rödbetan— (idiomatiskt) rakt på sak, utan omvägar, utan upptakt
pang på rödbetan— (idiomatiskt) rakt på sak, utan omvägar, utan upptakt
pang på rödbetan— offensivt beteende
Pang på rödbetan— Rakt på sak, utan omsvep.
Pang på rödbetan— Rakt på sak, utan omsvep.
på nolltid— (nästan) utan tidsåtgång
på nolltid— väldigt snabbt, (nästan) omedelbart
på nykter kaliber— i tillstånd opåverkat av alkohol
på nykter kaliber— i tillstånd opåverkat av alkohol
på nykter kaluv— i tillstånd opåverkat av alkohol
på nykter kaluv— i tillstånd opåverkat av alkohol
på öppet köp— med rätt att återlämna varorna
på öppet köp— med rätt att återlämna varorna
på örat— Vardagligt uttryck för att vara berusad av alkohol; antyder att man är så påverkad att man nästan ta
på ort och ställe— på den exakta platsen (för viss begivenhet)
på ort och ställe— på den exakta platsen (för viss begivenhet)
på pickalurven— i onyktert tillstånd
på pickalurven— i onyktert tillstånd
på pickalurven— (idiomatiskt, vardagligt) alkoholpåverkad, i onyktert tillstånd
på pickalurven— (idiomatiskt, vardagligt) alkoholpåverkad, i onyktert tillstånd
på pin kiv— (idiomatiskt) bara för att retas eller trotsa, av ren illvilja
på rak arm— (idiomatiskt) utan förberedelse
på rak arm— Att prestera eller svara utan förberedelse, direkt ur minnet eller på stående fot — utan att ha tid
på raken— i rad, i sträck, i följd, efter varandra
På rätt köl, på rät köl— Återställt till ordnade förhållanden.
på rätt sida av historien— med åsikter som av historien (längre fram) kommer att bedömas som riktiga
på resande fot— Att befinna sig ute på resa och röra sig från plats till plats — inte hemma utan ständigt i rörelse,
på resande fot— Att befinna sig ute på resa och röra sig från plats till plats — inte hemma utan ständigt i rörelse,
Paris kan väl vara värt en mässa— för att uppnå ngt värdefullt får man ibland offra sin övertygelse
på rullande sten växer ingen mossa— om man hela tiden söker omväxling genom att byta jobb, bostad och relationer blir det svårt att utve
på rymmen— (vardagligt) som har rymt
på sätt och vis— ur viss synvinkel, i viss mån
på sätt och vis— ur viss synvinkel, i viss mån
på sätt och vis— (delvis) sant sett från en viss synpunkt, beroende på hur man väljer att se på saken; i vissa avseen
på sätt och vis— (delvis) sant sett från en viss synpunkt, beroende på hur man väljer att se på saken; i vissa avseen
på så vis— Uttryck som bekräftar att man förstår hur något förhåller sig; används för att markera insikt eller
på sina bara knän— med intensiv ödmjukhet
på sina bara knän— med intensiv ödmjukhet
på sina håll— här och där
på sina håll— här och där
på sin höjd— (idiomatiskt) absolut inte mer
på sin höjd— (idiomatiskt) absolut inte mer
på sin höjd— absolut inte mer än
på sin höjd— absolut inte mer än
på sin höjd (1000 kr)— såsom allra mest (1000 kr)
på sin höjd (1000 kr)— såsom allra mest (1000 kr)
på sin mammas gata— på ett område som man verkligen känner till
på sin mammas gata— på ett område som man verkligen känner till
På sin mammas gata— Vara hemmastadd, väl förtrogen med de förhållanden som råder.
På sin mammas gata— Vara hemmastadd, väl förtrogen med de förhållanden som råder.
på sin vakt— som bevakar omgivningen
på (sista) tampen— I det allra sista ögonblicket, precis vid slutet av något — som att nå målet eller inse något just n
på (sista) tampen— I det allra sista ögonblicket, precis vid slutet av något — som att nå målet eller inse något just n
på sista tampen— (idiomatiskt) på slutet; i avslutande eller (allra) sista skede
på sistone— på sista tiden, på senaste tiden
på skoj— för eget nöjes skull, som ett oskyldigt tidsfördriv
på sluttampen— i slutskedet
på sluttampen— i slutskedet
på smällen— (slang) gravid
på smällen— Gravid, oftast oväntat eller oplanerat; ett vardagligt och något grovt uttryck för att vara med barn
på smällen— Att vara gravid; ett folkligt och bildligt uttryck som antyder att något oväntat eller påtagligt har
på sned— Att vara i ett skevt eller felaktigt läge; bildligt om något som inte fungerar som det ska eller som
på snedden— Att gå diagonalt eller i en vinkel; bildligt om något som sker på ett snedvridet eller inte helt rak
på snedden— Att betrakta eller hantera något från en vinkel eller i snedled; bildligt om ett avvikande, inte rak
på sniskan— (idiomatiskt, vardagligt) ej nykter; alkoholpåverkad
på snusen— (slang) full, berusad
på spel— risk, vinst eller förlust
passa in— uppfylla de (mer eller mindre underförstådda) normer som finns (i ett visst sammanhang)
passa på— agera för att dra nytta av tillfälligt fördelaktig situation
passar inte galoscherna— (idiomatiskt) om man inte är nöjd
passar inte galoscherna— är du inte nöjd?
passa som hand i handske— passa mycket bra
passa som hand i handske— passa mycket bra
Passa som hand i handske— Något passar mycket bra, se även "Sitta som en smäck".
Passa som hand i handske— Något passar mycket bra, se även "Sitta som en smäck".
passa som handsken— passa mycket bra
passa som handsken— passa mycket bra
passa upp— Att aktivt serva och tillgodose en persons alla behov och önskemål; att ägna sig åt att betjäna någo
på stående fot— Omedelbart och utan förberedelse, direkt på plats — något som sker eller beslutas i samma ögonblick
på stående fot— Omedelbart och utan förberedelse, direkt på plats — något som sker eller beslutas i samma ögonblick
på stående fot— (idiomatiskt) genast
på stående fot— (idiomatiskt) genast
på stället— omedelbart, på stubinen
på stört— genast, ögonblickligen, omedelbart, omedelbums
på stubben— Direkt och utan dröjsmål; omedelbart på platsen utan att vänta eller fundera, från en äldre term för
på stubben— Omedelbart och utan dröjsmål, direkt på stunden utan att vänta; uttrycker en skyndsamhet eller krav
på stubinen— Utan minsta fördröjning, genast och på direkten; ett uttryck för att något ska ske eller har skett ö
på stubinen— Omedelbart och på direkten; utan minsta tvekan eller uppehåll, variant av uttrycket 'på stubben' med
på stubinen— Omedelbart och på direkten; utan minsta tvekan eller uppehåll, variant av uttrycket 'på stubben' med
på stubinen— Utan minsta fördröjning, genast och på direkten; ett uttryck för att något ska ske eller har skett ö
på tal om (det)...— apropå (det)...
på tal om (det)...— apropå (det)...
på tampen— (idiomatiskt) kortform av: på sista tampen
på tårna— (idiomatiskt) alert
på tiden— i senaste laget
på tjocken— Informellt och ibland skämtsamt uttryck för att vara gravid, vänta barn — används i vardagligt tal o
på tjocken— (slang) gravid
på tok— (vardagligt) alldeles
på tok för (mycket)— alldeles för (mycket)
på tok för (mycket)— alldeles för (mycket)
på trekvart— (idiomatiskt) så att det nästan trillar av
på tu man hand— i enrum, i förtroende
på tu man hand— (idiomatiskt) tillsammans (mellan två personer)
på tu man hand— (idiomatiskt) tillsammans (mellan två personer)
på tu man hand— i enrum, i förtroende
På tu man hand— Då man gör någonting i par, två och två, Ofta förtroligt. Jämför ”Mellan fyra ögon”.
På tu man hand— Då man gör någonting i par, två och två, Ofta förtroligt. Jämför ”Mellan fyra ögon”.
på tumis— (finlandssvenska) på tu man hand
på tvären— i en riktning vinkelrätt mot den huvudsakliga, tvärt, tvärsemot
på två röda— (idiomatiskt) mycket snabbt
på vid gavel— Helt och hållet öppen, utan minsta spricka av hemlighet eller förbehåll — allt ligger synligt och ti
på vid gavel— Helt och hållet öppen, utan minsta spricka av hemlighet eller förbehåll — allt ligger synligt och ti
På vid gavel— fullt öppen, vidöppen.
På vid gavel— fullt öppen, vidöppen.
på vift— försvunnen, på flykt
på vinst och förlust— med lika stor möjlighet att lyckas som att misslyckas
på vinst och förlust— med lika stor möjlighet att lyckas som att misslyckas
på vippen— nära att, när det finns två möjliga sätt som något kan ske på och utgången är oförutsägbar
pengar i sjön— beskriver handlingen att ödsla pengar på något helt värdelöst
pengar på kistbotten— liten förmögenhet
pengar på kistbotten— liten förmögenhet
pengar på kistbotten— liten förmögenhet
pengar under bordet— pengar som begärs och betalas extra och i hemlighet
pengar under bordet— pengar som betalas i smyg
peppar och salt— svartvitt mönster i (kostym)tyg
peppar peppar— när man hoppas att lyckas med något
peppar, peppar— må jag (även fortsättningsvis) gynnas av lyckan
peppar, peppar— när man hoppas nånting inte ska hända
peppar peppar ta i trä— när man hoppas att lyckas med något
per skaft— Beräknat eller fördelat för varje enskild individ i en grupp; anger en kostnad, andel eller portion
pest och kolera— (idiomatiskt) två (eller flera) alternativ som alla är lika ofördelaktiga
pick och pack— tillhörigheter
pick och pack— tillhörigheter
pick och pack— tillhörigheter
pick och pack— tillhörigheter
piffa upp— förfina, ge någon eller något ett finare eller mer smakfullt utseende
Pigg som en lärka- Mycket pigg,— Full av energi och livsglädje, alert och alert på morgonen — precis som lärkan som sjunger livligt v
pigg som en mört— uttryck när nån är väldigt pigg
pigg som en mört— uttryck när nån är väldigt pigg
pigg som en mört— mycket pigg
pigg som en mört— mycket pigg
pigg som en mört— (liknelser, idiomatiskt) väldigt pigg, alert och vaken
pigg som en mört— (liknelser, idiomatiskt) väldigt pigg, alert och vaken
Pigg som en mört— Vara mycket alert, kvick och vaken.
Pigg som en mört— Vara mycket alert, kvick och vaken.
Pippi på något— Vara överdrivet intresserad av något.
piska och morot— (idiomatiskt) en blandad påverkningsstrategi som innehåller både belöning och bestraffning
piska och morot— sätt att försöka styra andra genom straff och incitamenter som lockar mottagaren dit man vill
pix pax— (barnspråk) uttalat anspråk på rätten att ha företräde till något
placera (sig) på världskartan— göra (sig) bekant i hela världen
placera (sig) på världskartan— göra (sig) bekant i hela världen
plana ut— Att jämna ut ojämnheter eller nivåskillnader; bildligt om att en kurva, prisutveckling eller trend s
plåster på såren— (idiomatiskt) gottgörelse för oförrätter
plåster på såret— (idiomatiskt) variant av plåster på såren
plåstra om— att sätta plåster på eller att vårda någon specifik person
plattan i mattan— (idiomatiskt) gasen i botten
platta till— Göra något helt platt; bildligt används det om att krossa en persons argument, motstånd eller självf
platt fall— snöpligt misslyckande
platt som en pannkaka— (liknelser, idiomatiskt) väldigt platt
plocka russinen ur kakan— välja ut det bästa ur ngt
plocka russinen ur kakan— välja ut det bästa ur ngt
plocka russinen ur kakan— (idiomatiskt, bildligt) välja ut de bästa eller mest fördelaktiga delarna ur något (och lämna resten
plocka russinen ur kakan— (idiomatiskt, bildligt) välja ut de bästa eller mest fördelaktiga delarna ur något (och lämna resten
plumpa i protokollet— göra en enstaka dumhet
plumpa i protokollet— göra en enstaka dumhet
plus i kanten— beröm för något som inte är av cental betydelse
plus minus noll— Betecknar ett utfall utan varken vinst eller förlust; ett nollresultat där intäkter och kostnader ta
plus minus noll— Betecknar ett utfall utan varken vinst eller förlust; ett nollresultat där intäkter och kostnader ta
plussa in sig— ställa sig in
plussa in sig— ställa sig in
pocka till sig— skaffa sig något genom mer eller mindre oblyga eller oförskämda krav eller anspråk
polletten trillar ner— (idiomatiskt) går upp ett ljus, man förstår något
polsk riksdag— (tumultartat) möte som aldrig lyckas besluta ngt
polsk riksdag— (tumultartat) möte som aldrig lyckas besluta ngt
pö om pö— lite i taget, bit för bit
pracka på— Tvinga eller övertala någon att ta emot något de inte bett om eller vill ha, lägga på någon en uppgi
praktiskt taget— I det närmaste fullständigt eller i allt väsentligt — används för att betona att något är sant eller
praktiskt taget— I det närmaste fullständigt eller i allt väsentligt — används för att betona att något är sant eller
pränta in— Att noggrant och tydligt inprägla något i minnet eller medvetandet så att det sitter fast; att repet
prata bort— småprata för att fördriva tid
prata bredvid mun— säga något som borde hemlighållas, försäga sig
prata bredvid mun— säga något som borde hemlighållas, försäga sig
prata bredvid mun— försäga sig
prata bredvid mun— försäga sig
prata bredvid mun(nen)— försäga sig
prata bredvid mun(nen)— försäga sig
prata i nattmössan— prata strunt
prata i nattmössan— prata strunt
prata i nattmössan— (idiomatiskt) prata strunt
prata i nattmössan— (idiomatiskt) prata strunt
prata persilja— (vardagligt, idiomatiskt) prata obegripligheter, prata strunt
prata persilja— (vardagligt, idiomatiskt) prata obegripligheter, prata strunt
prata persilja— (vardagligt, idiomatiskt) prata obegripligheter, prata strunt
prata persilja— prata strunt
prata persilja— prata strunt
prata persilja— prata strunt
pricken över "i"— ngt som fullbordar och fulländar
pricken över "i"— ngt som fullbordar och fulländar
pricken över i— det som gör det hela fulländat
pricken över i— det som gör det hela fulländat
pricken över i:et— något som fulländar
primus inter pares— den främste bland likar
primus inter pares— den främste bland likar
prinsessa på ärten— överdrivet ömtålig kvinna
prinsessa på ärten— överdrivet ömtålig kvinna
prisa sin smala lycka— vara glad över sin (stora) tur
prisa sin smala lycka— vara glad över sin (stora) tur
(problemet) i ett nötskal— (problemet) väl avgränsat och i koncentrerad form
(problemet) i ett nötskal— (problemet) väl avgränsat och i koncentrerad form
pröva vingarna— försöka klara sig själv
pröva vingarna— försöka klara sig själv
pudelns kärna— det väsentliga i ngt
pudelns kärna— (idiomatiskt) det väsentliga i något, den verkliga innebörden
punga ut— Att motvilligt betala en summa pengar, ofta mer än man helst vill; att tvingas eller lockas att lämn
punisk trohet— Falsk och svikande lojalitet som inte håller när den sätts på prov; härstammar från romarnas bild av
punisk trohet— Falsk och svikande lojalitet som inte håller när den sätts på prov; härstammar från romarnas bild av
punkt utan återvändo— (bildligt) tidspunkt av en pågående process eller av ett händelseförlopp då visst slags utveckling b
puts väck— (idiomatiskt, vardagligt) alldeles (och plötsligt) borta; helt försvunnen; som borttrollad
puts väck— (plötsligt) alldeles borta
räcka lång näsa åt— (idiomatiskt) göra en ringaktande grimas åt någon som tecken på hån
räcka lång näsa åt ngn— göra en ringaktande grimas åt ngn
racka ner— (vardagligt) skarpt och ovänligt kritisera; skälla på någon
räcka till— vara tillräcklig
räcka vacker hand— räcka fram höger hand
räcka vacker tass— räcka fram höger hand
råda bot— (idiomatiskt) åstadkomma ändring till det bättre
råda bot på (ngt)— avhjälpa (ngt)
råda bot på (ngt)— avhjälpa (ngt)
råda bot på ngt— avhjälpa brist hos ngt
råda bot på ngt— avhjälpa brist hos ngt
rädda/bevara ansiktet— rädda/bevara sin prestige
rädda/bevara ansiktet— rädda/bevara sin prestige
rädda/klara sitt (eget) skinn— rädda sig (själv)
rädda/klara sitt (eget) skinn— rädda sig (själv)
rädda sitt eget skinn— (idiomatiskt) föra sig själv i säkerhet
(rädd) av sig— (rädd) till sin läggning
(rädd) av sig— (rädd) till sin läggning
Rädd som en hare— Mycket rädd eller skrämd. Haren är känd för att vara sky och snabbt fly vid minsta fara.
Rädd som en hare— Mycket rädd eller skrämd. Haren är känd för att vara sky och snabbt fly vid minsta fara.
rå för— (transitivt) genom sin fria vilja ha möjlighet att påverka och sålunda vara moraliskt ansvarig för
raggarballe med svängdörr— (raggarslang) korv med bröd; i vidare bemärkelse: korv med bröd med allting på (där ”raggarballe” an
ragga upp— få någon att gå med på något, få någon att bli intresserad av något
Råg i ryggen— Moralisk styrka.
rajtan tajtan— (vardagligt) fest och skoj, även om sex
råka/flyga i kaluven på varandra— börja slåss
råka/flyga i kaluven på varandra— börja slåss
råka i klistret— (idiomatiskt) hamna i en besvärlig situation
råka i luven på— hamna i bråk med fysisk utagerande destruktivtbeteende
råka i luven på— (idiomatiskt) hamna i bråk eller strid
råka i luven på (ngn)— råka i bråk eller strid med (ngn)
råka i luven på (ngn)— råka i bråk eller strid med (ngn)
Råka i luven på varandra— Att råka i bråk.
råka i olycka— Bli oavsiktligt gravid; ett eufemistiskt uttryck för att en kvinna råkat in i en graviditet som inte
råka i olycka— Bli oavsiktligt gravid; ett eufemistiskt uttryck för att en kvinna råkat in i en graviditet som inte
råka i omständigheter— Bli gravid, ofta oplanerat; ett förtäckt uttryck för att en kvinna befinner sig i en graviditet, ibl
råka i omständigheter— Bli gravid, ofta oplanerat; ett förtäckt uttryck för att en kvinna befinner sig i en graviditet, ibl
råka/sitta i klistret— hamna/vara i en besvärlig situation
råka/sitta i klistret— hamna/vara i en besvärlig situation
raka spåret/vägen (till ngt)— vägen (till ngt) utan skenbart nödvändiga omvägar
raka spåret/vägen (till ngt)— vägen (till ngt) utan skenbart nödvändiga omvägar
råka ut— plötsligt och oväntat drabbas av eller bli utsatt för
räkenskapens dag— Den dag då man slutligen måste stå till svars för sina handlingar och gärningar; en metafor för Dome
räkna med— ta hänsyn till; inberäkna
Rak som en fura— Används om någon som är mycket rak och upprätt i hållningen, eller om något som är helt rakt utan bö
rakt på sak— (idiomatiskt) på ett sätt som är direkt inriktat på ämnet eller problemet, utan omsvep
rakt på sak— (idiomatiskt) på ett sätt som är direkt inriktat på ämnet eller problemet, utan omsvep
rakt på sak— direkt inriktad på problemet
rakt på sak— direkt inriktad på problemet
rama in— (konst) sätta (en tavla) i en ram
ränderna går aldrig ur— de grundläggande (ursprungliga) egenskaperna försvinner aldrig
ränderna går aldrig ur— de grundläggande (ursprungliga) egenskaperna försvinner aldrig
ränna i höjden— växa snabbt på längden
ränna i höjden— växa snabbt på längden
rannsaka hjärtan och njurar— försöka upptäcka hur ngn innerst tänker
rannsaka hjärtan och njurar— (idiomatiskt) få reda på hur någon egentligen tycker och tänker
rannsaka hjärta och njurar— rannsaka (sig) i grunden
rå på— vara överlägsen (t.ex. starkare än andra) och därigenom vara i stånd att besegra någon eller övervin
rå sig själv— vara oberoende av andra, vara för sig själv
rå sig själv— vara oberoende av andra, vara för sig själv
rask och kry— Frisk, pigg och i god kondition; befinna sig i ett tillstånd av full hälsa och välmående utan sjukdo
räta ut frågetecken— (idiomatiskt) klargöra lösning på problem eller osäkra förhållanden
rätta mun efter matsäcken— (idiomatiskt) rätta sina utgifter efter inkomsterna
rätta mun efter matsäcken— anpassa sina utgifter efter sina inkomster
rätta mun efter matsäcken— anpassa så att utgifter inte är större än inkomster
rätta mun(nen) efter matsäcken— rätta utgifterna efter inkomsterna
Rätta mun(nen) efter matsäcken— Anpassa utgifter eller ambitioner till resurserna.
råttan i pizzan— modern vandringssägen om en pizzeria som serverade råttkött till ovetande kunder
rätta och packa sig efter (ngt)— rätta sig efter (ngt)
rätta och packa sig efter (ngt)— rätta sig efter (ngt)
rätt och slätt— helt enkelt
rätt och slätt— markering för att något är t ex självklart eller enkelt
råttorna lämnar det sjunkande skeppet— de opålitliga drar sig undan från ngt som är i kris
rätt skall vara rätt— reglerna bör under alla omständigheter följas
Räv bakom örat— När en person är oberäknelig.
regna småspik— (idiomatiskt) regna så hårt att regndropparna känns som småspik när de slår mot kroppen
regnet står som spön i backen— det regnar hårt
regnet står som spön i backen— det regnar hårt
rena rama— (förstärkningsord) ren, oförfalskad
rena snurren— rena galenskapen
ren och skär— fullkomlig; som verkligen är fallet; ingenting annat än
rent av— till och med
Rent mjöl i påsen— Utan något att dölja.
resa borst— (börja) bli arg
resa borst— (idiomatiskt) börja bli arg
reta gallfeber på ngn— göra ngn rasande
reta gallfeber på ngn— göra ngn rasande
reta upp— göra irriterad eller arg (genom något agerande eller liknande)
rida på ord— (illvilligt) hänga upp sig på ords (egentliga) betydelse, märka ord
rida på ord— (illvilligt) hänga upp sig på ords (egentliga) betydelse, märka ord
rida ranka— sitta och gunga, grensle över knä
rida (rida) ranka— sitta och gunga på ngns knä
rida (rida) ranka— sitta och gunga på ngns knä
rida spärr— (idiomatiskt) trotsigt motarbeta, sätta sig till motvärn
rida spärr mot— trotsigt motarbeta
rida spärr mot— trotsigt motarbeta
rida spärr mot ngt— vaksamt och kraftfullt ingripa mot ngt
rida spärr mot ngt— vaksamt och kraftfullt ingripa mot ngt
rik som ett troll— (vardagligt, idiomatiskt) som har stora förmögenheter, mycket rik; stormrik
rik som ett troll— (vardagligt, idiomatiskt) som har stora förmögenheter, mycket rik; stormrik
rik som ett troll— oerhört rik
rik som ett troll— oerhört rik
rim och reson— (idiomatiskt) förnuft, vettighet
rim och reson— (idiomatiskt) förnuft, vettighet
rim och reson— Logik, förnuft och rimlighet i ett resonemang eller en förklaring; det som gör att ett påstående hän
rim och reson— Logik, förnuft och rimlighet i ett resonemang eller en förklaring; det som gör att ett påstående hän
rinna iväg— (intransitivt, sport) utökas drastiskt, på så sätt att den enda motståndaren ej längre kan vinna
rinna ut i sanden— (idiomatiskt) inte bli av på grund av en alltför utdragen process där förutsättningarna ändrats på e
rinna ut i sanden— bli till ingenting
rinna ut i sanden— (idiomatiskt) inte bli av på grund av en alltför utdragen process där förutsättningarna ändrats på e
rinna ut i sanden— bli till ingenting
riskera liv och lem— riskera att bli svårt skadad
riskera liv och lem— riskera att bli svårt skadad
(rita) kors i taket— (notera såsom) fullständigt oväntat
(rita) kors i taket— (notera såsom) fullständigt oväntat
riva av (en låt)— snabbt och slarvigt utföra (ett musikstycke)
riva av (en låt)— snabbt och slarvigt utföra (ett musikstycke)
(roa sig) för hela slanten— uteslutande (roa sig)
(roa sig) för hela slanten— uteslutande (roa sig)
ro båten i land— klara av en besvärlig uppgift
ro båten i land— klara av en besvärlig uppgift
Röd som en pion— Intensivt röd i ansiktet, vanligen av skam, blygsel eller ansträngning. Pionblomman är känd för sin
Röd som en ros— Intensivt röd i ansiktet, ofta av skam, genans eller ansträngning. Jämför en persons rodnad med en r
röd tråd— (idiomatiskt) genomgående temat
ro hit— (idiomatiskt, vardagligt) räck hit (något); ge mig (något)
ro hit med (saltet)!— skicka hit (saltet) kvickt!
ro hit med (saltet)!— skicka hit (saltet) kvickt!
ro i land med något— lyckas med något
ro i land (med ngt)— lyckas fullborda (ngt)
ro i land (med ngt)— lyckas fullborda (ngt)
röja (ngn) ur vägen— döda eller oskadliggöra (ngn)
röja ur vägen— få ur vägen, få bort, avlägsna
ro (ngt) i land— lyckas fullborda (ngt)
ro (ngt) i land— lyckas fullborda (ngt)
ropa varg— (försöka) skrämmas
röra om i grytan— genomföra stora förändringar
röra om i grytan— genomföra stora förändringar
röra på hasorna— röra på benen
röra på hasorna— röra på benen
röra på spelet— sätta fart på benen, skynda sig
röra på spelet— sätta fart på benen, skynda sig
röra/riva upp himmel och jord (för ngt)— göra stor affär (av ngt)
röra/riva upp himmel och jord (för ngt)— göra stor affär (av ngt)
(röra sig) som en oljad blixt— (röra sig) mycket fort
(röra sig) som en oljad blixt— (röra sig) mycket fort
röra upp himmel och jord— sätta alla krafter i rörelse
röra upp himmel och jord— sätta alla krafter i rörelse
rör på pinnarna— sätt fart på benen
rör på pinnarna— sätt fart på benen
ros och ris— beröm och kritik
ros och ris— beröm och kritik
roten till det onda— orsaken till ngt dåligt
roten till det onda— orsaken till ngt dåligt
Rött öre— vara fullkomligt pank; sakna pengar; luspank. De minsta valörerna förr i tiden var oftast i kopparle
ro upp sig— förbättra sitt läge genom egna ansträngningar
rubba ngns cirklar— störa ngns planer
rubba ngns cirklar— störa ngns planer
rubba/störa ngns cirklar— rubba/störa ngns planer
rubba/störa ngns cirklar— rubba/störa ngns planer
rubb och stubb— Allt och alla utan undantag; hela sällskapet, samlingen eller tillhörigheterna i sin absoluta helhet
rubb och stubb— (idiomatiskt) alltihop, allt som hör till eller utgör något samt i användningar som ansluter sig här
rulla hatt— Att rulla hatt är ett informellt uttryck för att festa och ha roligt, att leva lössläppt och njuta a
rulla sig i pengar— vara mycket rik
rulla sig i pengar— vara mycket rik
rulla tummarna— vara sysslolös
rulla tummarna— (idiomatiskt) vara sysslolös på grund av lättja eller brist på arbete
rulla ut den röda mattan (för ngn)— ge (ngn) ett högtidligt mottagande
rulla ut den röda mattan (för ngn)— ge (ngn) ett högtidligt mottagande
runda ord— vardagliga ord för sexuella företeelser
rund om foten— Vardagligt uttryck för att vara tydligt berusad av alkohol, på gränsen till att tappa balansen; besk
rund om fötterna— Vardaglig variant av rund om foten; beskriver ett tillstånd av kraftig berusning där man har svårt a
rund under fötterna— (idiomatiskt) berusad
rund under fötterna— Berusad och ostadigt gående; ha svårt att hålla balansen på grund av alkoholpåverkan, som om marken
runt tal— ungefär, i runda tal
ruska liv— (idiomatiskt) genom ruskning väcka någon (som sover);
ruska tupp— (vardagligt) onanera
rycka fram— (militärt, idiomatiskt) framrycka
rycka i mungipan— (idiomatiskt) kittla till i ansiktet av undanträngt skratt
rycka på axlarna— visa likgiltighet
rycka på axlarna— visa likgiltighet
rycka på axlarna— (idiomatiskt) utföra en gest som visar likgiltighet
rycka på axlarna— (idiomatiskt) utföra en gest som visar likgiltighet
rycka på axlarna (åt ngt)— visa ointresse (för ngt)
rycka på axlarna (åt ngt)— visa ointresse (för ngt)
ryckas bort— plötsligt avlida
ryckas bort— (eufemistiskt) dö; omkomma, förolyckas
rycka till— göra en snabb rörelse som reaktion på förskräckelse
rycka upp sig— själsligen ta sig samman
rycka upp sig— själsligen ta sig samman
ryk och ränn!— Kraftfullt uppmanar någon att omedelbart lämna platsen eller situationen; ett häftigt och kategorisk
rymligt samvete— föga känsligt samvete
rymligt samvete— föga känsligt samvete
rymma fältet— ge upp motståndet och fly
rymma fältet— (idiomatiskt) synonym till fly fältet
rynka på näsan— (idiomatiskt) göra en ringaktande grimas eller på annat sätt visa sitt ogillande
rynka på näsan (åt ngt)— visa sitt ogillande (av ngt)
rynka på näsan (åt ngt)— visa sitt ogillande (av ngt)
rynka på näsan åt ngt— visa ogillande för ngt
rynka på näsan åt ngt— visa ogillande för ngt
Så är by som bonde.— Bygden och dess folk speglar varandra — miljö och människor formar och liknar varandra ömsesidigt.
Så är by som bonde.— Bygden och dess folk speglar varandra — miljö och människor formar och liknar varandra ömsesidigt.
så att det förslår— (mindre brukligt, idiomatiskt, förstärkande adverb) till fullo; mer än nog; ofantligt, oerhört, enor
så att det knakar— (mindre brukligt, idiomatiskt, förstärkande adverb) intensivt; påtagligt; med mycket ansträngning
så att säga— Fras som signalerar att det nyss sagda är en bild eller ungefärlig beskrivning snarare än bokstavlig
så att säga— Fras som signalerar att det nyss sagda är en bild eller ungefärlig beskrivning snarare än bokstavlig
så att säga— för att uttrycka sig så
så att säga— för att uttrycka sig så
sacka efter— (börja) komma efter (andra)
säcka ihop— på grund av trötthet rasa ihop eller (kontrollerat) trilla omkull; sätta sig utan att orka resa sig
(sådana finns det) tretton på dussinet— (sådana finns det) väldigt många av
(sådana finns det) tretton på dussinet— (sådana finns det) väldigt många av
sådant händer i de bästa familjer— det är ingenting att bli upprörd över
sådant händer i de bästa familjer— det är ingenting att bli upprörd över
sådant läder skall sådan smörja ha— sådana människor skall behandlas så
sådant växer inte på träd/trän— sådant är mycket ovanligt
sådant växer inte på träd/trän— sådant är mycket ovanligt
så det förslår— (idiomatiskt, förstärkande adverb) till fullo; mer än nog; ofantligt, oerhört, enormt, väldigt
så det knakar— (idiomatiskt, förstärkande adverb) intensivt; påtagligt; med mycket ansträngning
så det står härliga till— intensivt, våldsamt, frenetiskt
sadla om— på nytt förse med sadel
så fan heller!— Kraftfullt utrop som avvisar ett påstående eller en uppmaning totalt — ett bestämt och ibland uppröt
såga av den gren man själv sitter på— skada den eller det som man är beroende av
såga av den gren man själv sitter på— skada den eller det som man är beroende av
säga halva sanningen— bara säga en del av det man vet
säga halva sanningen— bara säga en del av det man vet
säga ifrån— (intransitivt) (tydligt) förmedla till annan part att något som denna gör, orsakar eller direkt kan
såga jäms med fotknölarna— variant av såga vid fotknölarna
(säga ngt) på rak arm— (säga ngt) utan att närmare tänka efter eller undersöka
(säga ngt) på rak arm— (säga ngt) utan att närmare tänka efter eller undersöka
(säga ngt) rent ut— (säga ngt) utan varje omskrivning
säga varken bu eller bä— säga varken det ena eller det andra
såga vid fotknölarna— (figurativt) såga totalt, ge skarp kritik åt, kritisera hårt, avfärda helt och hållet
så gott som— Nästan men inte helt och hållet — till allra största delen uppfyllt, men med en liten marginal kvar
så gott som— Nästan men inte helt och hållet — till allra största delen uppfyllt, men med en liten marginal kvar
så gott som— Uttryck som anger att något är i det närmaste fullständigt eller praktiskt taget sant; en kvalificer
så gott som— Uttryck som anger att något är i det närmaste fullständigt eller praktiskt taget sant; en kvalificer
sagt och gjort— utfört så fort det har sagts
så här års— (idiomatiskt) den här tiden på året
så (här) dags— vid den (här) tiden på dagen/dygnet
så in i baljan (dum)— så till den (milda) grad (dum)
så in i baljan (dum)— så till den (milda) grad (dum)
så in i baljan (dum)— så till den (milda) grad (dum)
så in i Norden— (idiomatiskt) i hög grad, väldigt mycket
Så in i Norden— I hög grad, väldigt mycket
så in i norden (dum)— så till den (milda) grad (dum)
så in i norden (dum)— så till den (milda) grad (dum)
så in i norden (dum)— så till den (milda) grad (dum)
så in i vassen— (idiomatiskt) i hög grad, väldigt mycket
Så in i vassen— I hög grad, väldigt mycket
så in i vassen (dum)— till den (milda) grad (dum)
så in i vassen (dum)— till den (milda) grad (dum)
saken är biff— saken är klar
saken är biff— saken är klar
saken är biff— saken är klar
saken är biff— saken är klar
saken är biff— (idiomatiskt, vardagligt) saken är klar, det är ordnat eller färdigt
saken är biff— (idiomatiskt, vardagligt) saken är klar, det är ordnat eller färdigt
Saken är biff— ”Saken är Oskar”. Sägs om något som är avgjort, problemet är nu löst, eller att man enats om hur man
Saken är biff— ”Saken är Oskar”. Sägs om något som är avgjort, problemet är nu löst, eller att man enats om hur man
saken är klar— det avgör saken
saken är klar— det är ordnat, det är färdigt
säkert som amen i kyrkan— alldeles säkert
säkert som amen i kyrkan— alldeles säkert
Säkert som amen i kyrkan— Något som ofelbart kommer att inträffa.
Säkert som amen i kyrkan— Något som ofelbart kommer att inträffa.
så klart— givetvis, naturligtvis
sakta i backarna— (idiomatiskt) uppmaning ta det lugnt
sakta i backarna— ta det lugnt; lugn och fin
sakta i backarna!— ta det lugnt!
sakta i backarna!— ta det lugnt!
så långt (jag kan se...)— så vitt (jag kan se...)
så ligger det till— så förhåller det sig
så ligger det till— så förhåller det sig
salig i åminnelse— som skall ihågkommas med heder efter sin bortgång
salig i åminnelse— som skall ihågkommas med heder efter sin bortgång
sälja mängt för omängt— sälja uppblandad vara i stället för ren
sälja mängt för omängt— sälja uppblandad vara i stället för ren
sälja sin förstfödslorätt för en grynvälling— byta ngt värdefullt mot ngt nästan värdelöst
sälja sin förstfödslorätt för en grynvälling— byta ngt värdefullt mot ngt nästan värdelöst
sälja skinnet innan björnen är skjuten— ta ut ngt i förskott
sälja skinnet innan björnen är skjuten— (idiomatiskt) ta ut något i förskott
sälja skinnet innan björnen är skjuten— (idiomatiskt) ta ut något i förskott
sälja skinnet innan björnen är skjuten— ta ut ngt i förskott
sålt taska åt räven— gjort bort sig
(samla allting) under en hatt— (samla allting) på samma ställe
(samla allting) under en hatt— (samla allting) på samma ställe
samla damm— inte användas; vara bortglömd
samla glödande kol på ngns huvud/hjässa— göra ngn ångerfull
samla glödande kol på ngns huvud/hjässa— göra ngn ångerfull
samla i ladorna— (försöka) skapa en förmögenhet
samla i ladorna— (försöka) skapa en förmögenhet
samlas till sina fäder— Dö och gå bort från livet; ett högtidligt och poetiskt uttryck för att återförenas med sina förfäder
samlas till sina fäder— Dö och gå bort från livet; ett högtidligt och poetiskt uttryck för att återförenas med sina förfäder
(samma) andas barn— (med samma) egenskaper
samma andas barn— själsligen lika
sämre hälft— Skämtsam och ironisk benämning på sin make eller maka; antyder humoristiskt att den egna hälften av
samt och synnerligen— genomgående, utan undantag
samt och synnerligen— genomgående, utan undantag
så mycket du vet (det)!— därmed basta!
så när— nästan, i det närmaste
sånär som på— med undantag av
sånär som på— med undantag av
så när som på (två lärare)— förutom (två lärare)
så när som på (två lärare)— förutom (två lärare)
sånt är livet— uttrycker acceptans av motgång
Sånt är livet— Svensk variant avfranskansc'est la vie, att foga sig i omständigheterna.
så sent som— Ändå så nyligen som; understryker förvåning över att något hänt förvånansvärt nyligen, trots att det
så sin vildhavre— umgås sexuellt med många olika kvinnor
så sin vildhavre— umgås sexuellt med många olika kvinnor
så skall psalmerna gå— så skall det gå till
Såsplit— Att odla eller gynna oenighet som leder till missämja.
satan i gatan— (vardagligt) ett vanligen skämtsamt kraftuttryck
säte och stämma— rätt att delta i överläggningar och beslut
så till den (milda) grad— väldigt mycket
så till den (milda) grad— väldigt mycket
så till sägandes— för att uttrycka sig så
så till sägandes— för att uttrycka sig så
satsa allt på ett kort— chansa på en enda möjlighet
satsa allt på ett kort— chansa på en enda möjlighet
satsa på fel häst— handla på grundval av felaktig förutsägelse
satsa på fel häst— handla på grundval av felaktig förutsägelse
satsa på rätt häst— välja det rätta alternativet
satsa på rätt häst— välja det rätta alternativet
sätta allt på ett bräde— riskera allt på en enda chans
sätta allt på ett bräde— riskera allt på en enda chans
sätta allt på ett kort— riskera allt på en enda chans
sätta allt på ett kort— riskera allt på en enda chans
sätta armén på fredsfot— anpassa organisationen av krigsmakt till fredsförhållanden
sätta armén på fredsfot— anpassa organisationen av krigsmakt till fredsförhållanden
sätta barn till världen— (avla och) föda barn
sätta barn till världen— (avla och) föda barn
sätta bo— skaffa sig ett eget hem
sätta bocken till trädgårdsmästare— göra en förövare (bocken äter blommor) till övervakare (trädgårdsmästare)
sätta bocken till trädgårdsmästare— göra en förövare (bocken äter blommor) till övervakare (trädgårdsmästare)
sätta bocken till trädgårdsmästare— ge ngn ett uppdrag som han passar mycket illa för
sätta bocken till trädgårdsmästare— ge ngn ett uppdrag som han passar mycket illa för
sätta dit— (transitivt) placera (något) på eller i ett (större) föremål, så att det sitter fast eller stilla dä
sätta efter— börja förfölja
sätta en ära i (att utföra) ngt— låta (utförandet av) ngt vara avgörande för sin personliga heder
sätta en ära i (att utföra) ngt— låta (utförandet av) ngt vara avgörande för sin personliga heder
sätta en käpp i hjulet (för ngn eller ngt)— åstadkomma ett direkt hinder (för ngn eller ngt)
sätta en käpp i hjulet (för ngn eller ngt)— åstadkomma ett direkt hinder (för ngn eller ngt)
sätta en käpp i hjulet (för ngn/ngt)— hindra (ngn/ngt)
sätta en käpp i hjulet (för ngn/ngt)— hindra (ngn/ngt)
sätta en rova— ramla plötsligt och tungt
sätta en rova— (idiomatiskt) ramla plötsligt och tungt
Sätta en rova— Att ramla plötsligt och tungt.
sätta ett frågetecken i marginalen— ställa sig tvivlande
sätta ett frågetecken i marginalen— ställa sig tvivlande
sätta/få ngt i vrångstrupen— av misstag få ned ngt i luftstrupen
sätta/få ngt i vrångstrupen— av misstag få ned ngt i luftstrupen
sätta fast— Gripa eller avslöja någon i ett felaktigt beteende, ta fast en person som begått något olagligt elle
sätta fingret på— (idiomatiskt) definiera, fastställa, ange
sätta fingret på en öm punkt/den ömma punkten— avslöja (den största) svagheten
sätta fingret på en öm punkt/den ömma punkten— avslöja (den största) svagheten
sätta fjutt på— tända eld på, orsaka något att brinna
sätta griller i huvudet— (idiomatiskt) ge någon underliga idéer; få någon att inbilla sig något felaktigt
sätta hårt mot hårt— besvara (ovänlig handling) med kraftfull motåtgärd
sätta horn på (sin make)— begå sexuell otrohet mot (sin make)
sätta horn på (sin make)— begå sexuell otrohet mot (sin make)
sätta i sig— äta glupskt
sätta i sig— äta glupskt
sätta käppar i hjulet— (idiomatiskt) åstadkomma ett direkt hinder, ofta på otillbörligt sätt
Sätta käppar i hjulet— Att förhindra eller försvåra något, ofta avsiktligt.
sätta klackarna i marken— (försöka) bromsa
sätta klackarna i marken— (försöka) bromsa
sätta kniven på strupen på ngn— pressa eller hota ngn
sätta kniven på strupen på ngn— pressa eller hota ngn
sätta livet till— mista livet
sätta livet till— (idiomatiskt) dö
sätta livet till— (idiomatiskt) dö
sätta livet till— mista livet
sätta munlås på (ngn)— hindra (ngn) att tala fritt
sätta munlås på (ngn)— hindra (ngn) att tala fritt
sätta myror i huvudet (på ngn)— ge (ngn) något besvärligt att tänka på
sätta myror i huvudet (på ngn)— ge (ngn) något besvärligt att tänka på
sätta näsan i vädret— (idiomatiskt) vara alltför stolt
sätta näsan i vädret— (idiomatiskt) vara alltför stolt
sätta näsan i vädret— uppträda på ett överlägset sätt
sätta näsan i vädret— uppträda på ett överlägset sätt
sätta ned foten— (anglicism, idiomatiskt) säga till, säga ifrån, kräva, insistera
sätta (ngn/ngt) ur spel— oskadliggöra (ngn/ngt)
sätta (ngn) på det hala— bringa (ngn) i förlägenhet
sätta (ngn) på det hala— bringa (ngn) i förlägenhet
sätta (ngn) på en piedestal— okritiskt berömma eller dyrka (ngn)
sätta (ngn) på en piedestal— okritiskt berömma eller dyrka (ngn)
sätta (ngn) på plats— skarpt tillrättavisa (ngn)
sätta (ngn) på plats— skarpt tillrättavisa (ngn)
sätta ngn på plats— förödmjuka eller platta till ngn
sätta ngn på plats— förödmjuka eller platta till ngn
sätta (ngn) på pottkanten— bringa (ngn) i förlägenhet
sätta (ngn) på pottkanten— bringa (ngn) i förlägenhet
sätta (ngt) i verket— börja utföra (ngt)
sätta (ngt) i verket— börja utföra (ngt)
sätta (ngt) på spel— riskera (ngt)
sätta (ngt) på spel— riskera (ngt)
sätta ngt på undantag— ge ngt en försumbar position eller betydelse
sätta ngt på undantag— ge ngt en försumbar position eller betydelse
sätta p— (idiomatiskt) sätta stopp för, stoppa, förhindra
sätta på— sätta igång, slå på, knäppa på, starta; förmå en apparat att börja utföra det den är avsedd att göra
sätta på pränt— Skriva ned något i skrift för att bevara eller formalisera det; göra något officiellt och beständigt
sätta på pränt— Att nedteckna något skriftligen för att göra det officiellt och bestående; att formalisera tankar, b
sätta på pränt— Att nedteckna något skriftligen för att göra det officiellt och bestående; att formalisera tankar, b
sätta på pränt— Skriva ned något i skrift för att bevara eller formalisera det; göra något officiellt och beständigt
Sätta p för något— Att stoppa något.
sätta p för (ngt)— stoppa eller förhindra (ngt)
sätta p för (ngt)— stoppa eller förhindra (ngt)
sätta pris på— Värdesätta och uppskatta något eller någon högt; inse och erkänna värdet hos något man är tacksam fö
sätta pris på— Värdesätta och uppskatta något eller någon högt; inse och erkänna värdet hos något man är tacksam fö
sätta punkt— (idiomatiskt) få att upphöra; stoppa
sätta sig fast— Att fastna eller bli kvar på ett ställe; om en idé, vana eller känsla som etablerar sig och inte låt
sätta sig i säkerhet— (idiomatiskt) vid fara flytta sig från en osäker (farlig) plats till en plats som är säker
sätta sig i sinnet (att göra ngt)— bestämt föresätta sig (att göra ngt)
sätta sig i sinnet (att göra ngt)— bestämt föresätta sig (att göra ngt)
sätta sig mellan två stolar— inte inta en klar ståndpunkt i valet mellan flera möjligheter
sätta sig mellan två stolar— inte inta en klar ståndpunkt i valet mellan flera möjligheter
sätta sig på— (idiomatiskt, vardagligt) ha klart för sig, veta med övertygelse, skriva upp, ge sig fan på
sätta sig på (bak)hasorna— motsätta sig ngt
sätta sig på (bak)hasorna— motsätta sig ngt
sätta sig på bakhasorna— spjärna emot
sätta sig på bakhasorna— spjärna emot
sätta sig på bakhasorna— (idiomatiskt) göra motstånd
sätta sig på bakhasorna— (idiomatiskt) göra motstånd
sätta sig på näsan på ngn— bestämma över ngn
sätta sig på näsan på ngn— bestämma över ngn
sätta sig på sina höga hästar— uppträda överlägset och nedlåtande
sätta sig på sina höga hästar— uppträda överlägset och nedlåtande
sätta sig på skolbänken (igen)— börja studera (igen) vid vuxen ålder
sätta sig på skolbänken (igen)— börja studera (igen) vid vuxen ålder
sätta sig till doms över (ngn/ngt)— sätta sig som (informell) domare över (ngn/ngt)
sätta sig till doms över (ngn/ngt)— sätta sig som (informell) domare över (ngn/ngt)
sätta sig upp mot— Att aktivt motsätta sig och trotsa en auktoritet, regel eller person; att vägra underkasta sig och i
sätta sin fot (på ngn plats)— besöka (ngn plats)
sätta sin fot (på ngn plats)— besöka (ngn plats)
sätta (sin) lit till (ngn/ngt)— lita på (ngn/ngt)
sätta (sin) lit till (ngn/ngt)— lita på (ngn/ngt)
sätta sin prägel på— (idiomatiskt) ge sitt karakteristiska respektive ett visst karakteristiskt utseende
sätta sin sista potatis— (idiomatiskt) göra en ödesdiger handling som leder till uteslutning eller livets avslut
sätta sitt ljus under skäppan— dölja sin förmåga
sätta sitt ljus under skäppan— dölja sin förmåga
sätta sitt ljus under skäppan— (idiomatiskt) dölja sin förmåga av blygsamhet
sätta sitt ljus under skäppan— inte dölja sina goda gärningar
sätta sitt ljus under skäppan— (idiomatiskt) dölja sin förmåga av blygsamhet
sätta sitt ljus under skäppan— inte dölja sina goda gärningar
Sätta sitt ljus under skäppan— Att vara alltför blygsam om sina egna talanger.
Sätta sitt ljus under skäppan— Att vara alltför blygsam om sina egna talanger.
sätta sprätt på pengarna/arvet— snabbt slösa bort pengarna/arvet
sätta sprätt på pengarna/arvet— snabbt slösa bort pengarna/arvet
sätta/sticka svansen mellan benen— Att backa undan av rädsla eller skam och ge upp utan kamp; retirera ödmjukt som ett skrämt djur som
sätta/sticka svansen mellan benen— Att backa undan av rädsla eller skam och ge upp utan kamp; retirera ödmjukt som ett skrämt djur som
sätta stopp— få att upphöra; stoppa, förhindra
sätta/ta det långa benet före— Att skynda sig och ta långa steg för att komma fram fortare; att öka tempot och inte slösa bort en e
sätta/ta det långa benet före— Att skynda sig och ta långa steg för att komma fram fortare; att öka tempot och inte slösa bort en e
sätta till alla klutar— uppbjuda alla krafter
sätta till alla klutar— uppbjuda alla krafter
sätta till alla klutar— (idiomatiskt) uppbjuda alla krafter
sätta till alla klutar— (idiomatiskt) uppbjuda alla krafter
Sätta till alla klutar— Att uppbjuda alla krafter.
Sätta till alla klutar— Att uppbjuda alla krafter.
sätta tummen i ögat på någon— ofta med humor påpeka nått om andras beteende
sätta värde på (ngt)— uppskatta (ngt)
sätta värde på (ngt)— uppskatta (ngt)
Satt sin sista potatis— Att vara utesluten från vidare deltagande i ett visst sammanhang.
så vind och skörda storm— ge upphov till en tvist och få en häftig strid
så vind och skörda storm— ge upphov till en tvist och få en häftig strid
så vitt (jag vet)— i den utsträckning (jag vet)
så vitt (jag vet)— i den utsträckning (jag vet)
sedan någon gick i kortbyxor— (idiomatiskt, skämtsamt) sedan /inflikad person/ var ett gossebarn; sedan en mycket lång tid tillbak
se där— interjektion som används när man lärt sig något, oftast oväntat, nytt
se djupt i glaset— dricka för mycket alkohol
se djupt i glaset— dricka för mycket alkohol
se döden i vitögat— (idiomatiskt) vara utsatt för livsfara, t.ex. vara med om en olycka eller vara mycket sjuk, och klar
se fram— med glädje vara medveten om (en kommande tidpunkt, företeelse eller omständighet som subjektet förvä
se fram emot— förvänta sig ngt positivt av
se framför— (reflexivt, bildligt) föreställa sig eller tänka (om något i framtiden) i bilder
se genom fingrarna— ha överseende (med), tolerera, låta passera utan anmärkning
se genom fingrarna med ngn/ngt— överse med ngn/ngt
se genom fingrarna med ngn/ngt— överse med ngn/ngt
se genom fingrarna med ngt— låta ngt passera utan anmärkning eller bestraffning
se genom fingrarna med ngt— låta ngt passera utan anmärkning eller bestraffning
segla för om masten— tjänstgöra som vanlig (underordnad) sjöman
segla för om masten— tjänstgöra som vanlig (underordnad) sjöman
segla med lik i lasten— ha ngt ödesdigert eller hämmande att dras med
segla med lik i lasten— ha ngt ödesdigert eller hämmande att dras med
(segla under) falsk flagg— (uppträda under) falsk beteckning
se grandet i sin broders öga men inte bjälken i sitt eget— (idiomatiskt) ha skarpt öga för andras mindre fel, men inte för sina egna stora
se grandet i sin broders öga men inte bjälken i sitt eget— (idiomatiskt) ha skarpt öga för andras mindre fel, men inte för sina egna stora
se grandet i sin broders öga men inte bjälken i sitt eget— ha skarp blick för andras små fel men inte för sina egna stora
se grandet i sin broders öga men inte bjälken i sitt eget— ha skarp blick för andras små fel men inte för sina egna stora
Seg som sirap— Mycket långsam och trög.
se i kors— Att skela, det vill säga ha en synrubbning där ögonen inte pekar i samma riktning och bilden upplevs
se i syne— \"se\" något som inte finns; inbilla sig att man ser något; missta sig på att ha sett något
se i syne— se ngt som ej har verklig yttre motsvarighet
se långt efter (ngn)— se tankfullt eller längtansfullt efter (ngn)
se Neapel och sedan dö— efter att ha upplevt något stort finns det inget mer värt att göra
se ngn över axeln— se ned på ngn
se ngt i (ett) nytt ljus— se ngt ur en ny synvinkel
se ngt i (ett) nytt ljus— se ngt ur en ny synvinkel
se ngt i vitögat— direkt och modigt möta ngt (farligt)
se ngt i vitögat— direkt och modigt möta ngt (farligt)
sent omsider— efter långt dröjsmål; till slut, till sist, slutligen, äntligen
sent omsider— efter lång väntan
sent omsider— efter lång väntan
sent omsider— efter långt dröjsmål; till slut, till sist, slutligen, äntligen
se om sitt hus— ordna sina angelägenheter
se om sitt hus— ordna sina angelägenheter
se om vingarna bär— försöka klara sig själv
se om vingarna bär— försöka klara sig själv
se över axeln— se ner på någon
ser man på!— det var oväntat!
ser man på!— det var oväntat!
se rött— bli arg, bli ilsken, bli vred, bli ursinnig
se sanningen i vitögat— acceptera (obehagliga) fakta
se sanningen i vitögat— acceptera (obehagliga) fakta
se sig blind— bli blind genom att titta på någon eller något
se sig för— vara uppmärksam för att undvika skador
se (sig) i månen efter (ngt)— se förgäves efter (ngt)
se (sig) i månen efter (ngt)— se förgäves efter (ngt)
se sig led— bli utledsen av att titta (länge) på någon eller något
se skära elefanter— ha hallucinationer
se snett på ngn— iaktta ngn med viss fientlighet
se snett på ngn— iaktta ngn med viss fientlighet
Se som en örn— Ha extremt bra syn.
se spöken (mitt på ljusa dagen)— se faror eller svårigheter som inte finns
se spöken (mitt på ljusa dagen)— se faror eller svårigheter som inte finns
se spöken mitt på ljusa dagen— vara rädd i onödan
se spöken mitt på ljusa dagen— vara rädd i onödan
se syner— ha synupplevelse utan verklig yttre motsvarighet
se tiden an— vänta medan ngt utvecklar sig
se tiden an— vänta medan ngt utvecklar sig
se tillbaka— kolla eller tänka (sig) tillbaka på (en särskild period av) det förflutna
se/titta snett på (ngn)— vara förargad eller avundsjuk på (ngn)
se/titta snett på (ngn)— vara förargad eller avundsjuk på (ngn)
se upp— vara uppmärksam, vara vaksam, vara på sin vakt
se upp— påkalla uppmärksamhet
se upp i backen sju hål i nacken— se upp för sånt som kommer uppifrån (sägs ofta vid vinterlek)
se upp till— betrakta, vörda, hysa beundran för
Se ut som en säck potatis— "Sträck på dig, du ser ut som en säck potatis!".
Se ut som ensvinstia— Ett utrymme som är mycket smutsigt/lortigt.
(se ut som) ett levande frågetecken— (se) ytterst frågande (ut)
(se ut som) ett levande frågetecken— (se) ytterst frågande (ut)
(se ut) som fallen från himlen— (se ut att vara) ytterst förvånad
(se ut) som fallen från himlen— (se ut att vara) ytterst förvånad
se ut som om man sålt smöret och tappat pengarna— se ledsen och bekymrad ut
se ut som om man sålt smöret och tappat pengarna— se ledsen och bekymrad ut
(se ut) som sju svåra år— (se ut) på ett förfärligt sätt
(se ut) som sju svåra år— (se ut) på ett förfärligt sätt
Se ut som sju svåra år— Se förskräcklig ut.
shit pommes frites— (vardagligt, skämtsamt) utrop av förvåning eller fascination
sida upp och sida ned— något som det skrivs mycket om
sida vid sida— intill varandra i samma riktning, på samma sida (i en konflikt)
(siffrorna) talar sitt tydliga språk— innebörden (i siffrorna) är entydig och lätt att utläsa
(siffrorna) talar sitt tydliga språk— innebörden (i siffrorna) är entydig och lätt att utläsa
sikta högt— ha stora och svåruppnåeliga mål
sikta mot skyn så träffar du skogsbrynet— sätt målet högt så uppnår du ett bättre resultat
sikta mot skyn så träffar du skogsbrynet— sätt målet högt så uppnår du ett bättre resultat
sikta mot stjärnorna— sätta upp höga mål för sig själv
sikta mot stjärnorna— sätta upp höga mål för sig själv
sila mygg och svälja kameler— (idiomatiskt) göra stor affär av småsaker och inte beakta långt viktigare saker
sila mygg och svälja kameler— (idiomatiskt) göra stor affär av småsaker och inte beakta långt viktigare saker
sila mygg och svälja kameler— hänga upp sig på småsaker men låta grövre fel eller brister passera
sila mygg och svälja kameler— hänga upp sig på småsaker men låta grövre fel eller brister passera
sila snacket— (idiomatiskt) hyfsa sitt språk och tänka på innehållet i vad man säger, särskilt anpassa med tanke p
sila snacket— hyfsa sitt språk
simma lugnt— ta det lugnt
Sin beskärda del— Den del som tillkommer en, den del man förtjänat, på gott eller ont.
singla slant (om ngt)— kasta upp ett mynt och låta ett avgörande bero på vilken sida som hamnar uppåt
singla slant (om ngt)— kasta upp ett mynt och låta ett avgörande bero på vilken sida som hamnar uppåt
sin vana trogen— i enlighet med sin vana
sin vana trogen— i enlighet med sin vana
si och så— inte något vidare, inte så bra; på en skala från måttligt illa till tämligen illa
(si) så där— Ungefär på det viset eller i den storleksordningen — används för att ange en ungefärlig bedömning ut
(si) så där— Ungefär på det viset eller i den storleksordningen — används för att ange en ungefärlig bedömning ut
si så där— ungefär mitt emellan ytterlägena
sista man på skansen— den siste kvarvarande försvararen
sista man på skansen— den siste kvarvarande försvararen
sista paret ut— en tafattlek med parvis springande deltagare som jagas av en tredje deltagare
sista paret ut— en tafattlek med parvis springande deltagare som jagas av en tredje deltagare
sista skriket— senaste modet
sista skriket— senaste modet
sista skriket— senaste modet
sista skriket— senaste modet
sista smörjelsen— sakrament till en döende
sista vilja— testamente, önskan som någon gett uttryck för inte långt innan denne dött
Siste man på skansen— Den siste kvarvarande försvararen påfästningsvallen.
sist och slutligen— (idiomatiskt, ordpar, finlandssvenska) när allt kommer omkring, till sist, till slut
sitta av (straff)— avtjäna (straff) i fängelse
sitta av (straff)— avtjäna (straff) i fängelse
sitta inne— sitta i fängelse
sitta inne— avtjäna fängelsestraff
sitta i orubbat bo— få disponera sin avlidne makes tillgångar utan arvsskifte under sin livstid
sitta i orubbat bo— få disponera sin avlidne makes tillgångar utan arvsskifte under sin livstid
sitta i orubbat bo— få disponera sin avlidne makes tillgångar utan arvsskifte under sin livstid
sitta i samma båt— (idiomatiskt) ha samma problem som kräver samarbete för att komma ur
sitta i samma båt— ha samma problem
sitta kvar— tvingas stanna kvar i skolan efter skoldagens slut
sitta långt inne— först efter stora svårigheter uppnås eller erhållas
(sitta) med skägget i brevlådan— (vara) i knipa
(sitta) med skägget i brevlådan— (vara) i knipa
(sitta) med skägget i brevlådan— (vara) i knipa
sitta med skägget i brevlådan— (idiomatiskt) vara i klämma
(sitta) med tummen i brevlådan— (vara) i knipa
(sitta) med tummen i brevlådan— (vara) i knipa
sitta på höga hästar— göra sig viktig, och att därvid inte vilja lyssna tillräckligt på motparten
sitta på understol— vara tvungen att stå till svars
sitta säkert/löst i sadeln— ha en trygg/otrygg ställning
sitta säkert/löst i sadeln— ha en trygg/otrygg ställning
sitta som berget— sitta mycket hårt
sitta som ett korvskinn— (idiomatiskt) vara mycket åtsmitande, sitta (alltför) snävt (om kroppen)
sitta som ett tänt ljus— sitta alldeles stilla och uppmärksamt
(sitta) som på nålar— (sitta och vara) mycket otålig och ängslig
(sitta) som på nålar— (sitta och vara) mycket otålig och ängslig
(sitta) som på nålar— (sitta och vara) mycket otålig och ängslig
Sitta som på nålar— Vara nervös inför något som snart ska ske.
sitta vackert— sitta stilla och uppmärksamt på bakbenen (med framtassarna i luften)
själv är bästa dräng— det är effektivare att göra ngt själv än att be ngn annan
själv är bästa dräng— man gör oftast något bäst när man gör det själv
själv är bäste dräng— man gör oftast något bäst när man gör det själv
sjön suger— man får aptit på sjön
sjösätta brungäddan— (vardagligt) defekera
sjuk humor— skämtande med tragiska företeelser
sjunde himmel— (idiomatiskt) tillstånd av gränslös lycka
(sjunga) för full hals— (sjunga) så starkt man kan
(sjunga) för full hals— (sjunga) så starkt man kan
sjunga på sista versen— närma sig slutet
sjunga på sista versen— närma sig slutet
sjunga på sista versen— (idiomatiskt) närma sig slutet, icke ha lång tid kvar
sjunga på sista versen— (idiomatiskt) närma sig slutet, icke ha lång tid kvar
Sjunga som en näktergal— Sjunga väldigt vackert
Sjunka som en sten— Snabbt gå under, eller misslyckas
sjutton också— mild ickevulgär svordom
sju tusan— (ålderdomligt) ett förstärkande uttryck
skåda dagens ljus— Att komma till världen och börja sitt liv; ett poetiskt uttryck för att födas, där ljuset symboliser
skåda hunden efter håren— döma efter utseendet
skada (ngn) till liv och lem— skada (ngn) svårt
skada (ngn) till liv och lem— skada (ngn) svårt
skägget i brevlådan— pinsam eller besvärlig situation man är fast i
skaka galler— sitta i fängelse
skaka galler— (idiomatiskt) sitta i fängelse
skaka som ett asplöv— (idiomatiskt) darra som ett asplöv
skälla som en bandhund— gräla ursinnigt
skälla som en bandhund— gräla ursinnigt
skållat troll— någon som har väldigt bråttom
skälva som ett asplöv— (idiomatiskt) darra som ett asplöv
skam den som ger sig— man skall inte ge upp
skämma bort— göra någon bortskämd genom att ge för mycket hjälp, gåvor eller tjänster
skämmas ögonen ur sig— skämmas i hög grad
skämmas ögonen ur sig— skämmas i hög grad
skam och nesa— förstärkningsuttryck för skam
skämt åsido— sägs efter att ett skämt har sagts, när man vill återgå till att vara seriös
skämt åsido!— nog skämtat --- till saken!
skämt åsido!— nog skämtat --- till saken!
skämt åsido!— nog skämtat --- till saken!
skam till sägandes— skamligt nog
skam till sägandes— skamligt nog
skam till sägandes...— jag beklagar, men...
skam till sägandes...— jag beklagar, men...
skänka livet åt— Att föda och bringa ett nytt liv till världen; ett högtidligt eller poetiskt sätt att säga att en kv
skänka livet åt— Att föda och bringa ett nytt liv till världen; ett högtidligt eller poetiskt sätt att säga att en kv
Skänk från ovan— Någonting man verkligen har behov av och som kommer oväntat.
skapa historia— göra något så viktigt att det kommer att kommas ihåg lång tid framöver
skåpa ut— (vardagligt) överlägset besegra (motståndare eller medtävlare)
skapelsens krona— Människan betraktad som skapelsens högsta och mest fulländade verk — toppen av den naturliga ordning
skapt som en nors— Nedsättande om någon som uppfattas som extremt dum eller enfaldig; jämförelsen med en liten obetydli
skära alla över en kam— (orättvist) bedöma alla på samma sätt
skära breda remmar ur ngns hud— förse sig på ngns bekostnad
skära/gnissla tänder— vara mycket arg
skära/gnissla tänder— vara mycket arg
skära guld med täljknivar— ägna sig åt mycket lönande (men ändå föga ansträngande) verksamhet
skära guld med täljknivar— ägna sig åt mycket lönande (men ändå föga ansträngande) verksamhet
skära lagrar— vinna mycken ära
skära (ngn) i hjärtat— väcka smärtsamt starka känslor av medlidande eller beklagande (hos ngn)
skära (ngn) i hjärtat— väcka smärtsamt starka känslor av medlidande eller beklagande (hos ngn)
skära pipor i vassen— utnyttja ett lägligt tillfälle
skära pipor i vassen— utnyttja ett lägligt tillfälle
skära tänder— vara mycket ilsken
skära tänder— gnissla med tänderna
skära/tränga genom märg och ben— påverka djupt och intensivt
skärma av— hindra syn eller ljusspridning medelst ett fysiskt föremål (skärm) som placeras emellan
skärra upp— Göra nervös, upprörd eller uppjagad; störa någons lugn och framkalla oro, irritation eller agitation
skatta åt förgängelsen— dö eller förintas
skatta åt förgängelsen— dö eller förintas
skelett i garderoben— (idiomatiskt) något obehagligt som man försöka dölja, de svarta hemligheterna som kommit i dagen
skenet bedrar— ger falskt intryck /av/
(skildra) i stora/korta/raska drag— (skildra) sammanfattningsvis/kort/snabbt
(skildra) i stora/korta/raska drag— (skildra) sammanfattningsvis/kort/snabbt
skilja agnarna från vetet— skilja det värdelösa från det värdefulla
skilja agnarna från vetet— (idiomatiskt) i ett visst sammanhang, välja endast det som är utav värde eller betydelse
skilja fåren från getterna— skilja de goda från de onda
skiljas från jordelivet— (eufemistiskt) dö
skillnad till säng och säte— hemskillnad
skina som solen i Karlstad— skina intensivt
skingras för alla vindar— skingras åt alla håll
skingras för alla vindar— skingras åt alla håll
skingras som agnar för vinden— skingras åt alla håll
skingras som agnar för vinden— skingras åt alla håll
Skinn på näsan— Bestämd och viljestark, särskilt om kvinnor.
Skir som en nyutsprungen ros— Späd, ömtålig och vacker
skita i— (vardagligt) inte bry sig om (alls)
skita i det blå skåpet— (idiomatiskt) göra bort sig
skit samma— sägs om något som man inte bryr sig om eller om något som inte spelar någon roll
skjuta i höjden/vädret— Öka mycket snabbt och dramatiskt på kort tid; om priser, popularitet eller tillväxt som stiger brant
skjuta i höjden/vädret— Öka mycket snabbt och dramatiskt på kort tid; om priser, popularitet eller tillväxt som stiger brant
skjuta i vädret— växa hastigt
skjuta sig själv i foten— (idiomatiskt) som en del av ett argument eller diskussion utföra en handling som syftar till att stö
skjuta sparvar med kanon— använda alltför kraftiga medel för att bekämpa ngn/ngt
skjut inte på pianisten, han gör så gott han kan— kritisera inte ngn skoningslöst
skjut inte på pianisten, han gör så gott han kan— kritisera inte ngn skoningslöst
skogens gröna guld— (skogsbruk) (metafor för) de ekonomiskt värdefulla träden i skogen
skogens konung— (idiomatiskt, djur) älg
skomakare bliv vid din läst!— håll dig till den (livs)uppgift du har fått!
skördas av liemannen— (eufemistiskt) dö, lämna jordelivet
skörda/vinna lagrar— vinna beröm eller ära
skörda/vinna lagrar— vinna beröm eller ära
Skör som kristall— Mycket ömtålig och måste hanteras extremt varsamt.
skörta upp— bedra genom att ta för högt pris
sköta magen— (formellt, medicin) ha avföring
sköta sig— hålla ordning på sina åtaganden
sköta/spela sina kort väl— väl utnyttja sina möjligheter
sköta/spela sina kort väl— väl utnyttja sina möjligheter
skräda orden— (idiomatiskt, mindre brukligt) skickligt välja sina ord
Skräda orden— Skickligt välja sina ord. Används ofta i formenatt inte skräda orden.
skrämma (ngn) från vettet— skrämma (ngn) mycket
skrämma slag på ngn— skrämma ngn mycket kraftigt
skrämma slag på ngn— skrämma ngn mycket kraftigt
skrämma slag på ngn— skrämma ngn mycket kraftigt
skrapa med foten (för ngn)— bete sig ödmjukt (mot ngn)
skrapa med foten (för ngn)— bete sig ödmjukt (mot ngn)
skratta hela vägen till banken— (idiomatiskt) belåtet tjäna mycket pengar, ibland lättförtjänta och på bekostnad av andras misstag e
skrattar bäst som skrattar sist— bäst att inte (självsäkert) jubla i förtid
skrattar bäst som skrattar sist— bäst att inte (självsäkert) jubla i förtid
skrattar bäst som skrattar sist— bäst att inte (självsäkert) jubla i förtid
skratta sig fördärvad— skratta okontrollerat
skratta sig fördärvad— skratta okontrollerat
skratta sig fördärvad— skratta okontrollerat
skrida till verket— (idiomatiskt) sätta igång med något
Skrida till verket— Sätta igång med något.
skrika i himmelens höjd/sky— skrika hjärtskärande
skrika i himmelens höjd/sky— skrika hjärtskärande
(skrika) i högan sky— (skrika) högt
(skrika) i högan sky— (skrika) högt
(skrika) i högan sky— (skrika) högt
skrika i högan sky— skrika gällt och genomträngande
skrika i högan sky— skrika gällt och genomträngande
Skrika som en stucken gris— Skrika i högan sky
(skriva) med sitt eget hjärteblod— (skriva) under stor vånda och med uppbjudande av alla själsliga krafter
(skriva) med sitt eget hjärteblod— (skriva) under stor vånda och med uppbjudande av alla själsliga krafter
(skriva) med sitt eget hjärteblod— (skriva) under stor vånda och med uppbjudande av alla själsliga krafter
skriva (ngn) (ngt) på näsan— tydligt framhålla (ngt) för (ngn)
skriva (ngn) (ngt) på näsan— tydligt framhålla (ngt) för (ngn)
skriva ngn ngt på näsan— avslöja ngt för ngn
skriva ngn ngt på näsan— avslöja ngt för ngn
skriva ngt på näsan på ngn— avslöja ngt för ngn
skriva ngt på näsan på ngn— avslöja ngt för ngn
skriva ngt på näsan på ngn— avslöja ngt för ngn
skriva ngt på ngns konto— ge ngn förtjänsten av eller skulden för ngt
skriva ngt på ngns konto— ge ngn förtjänsten av eller skulden för ngt
skriva ngt på ngns konto— ge ngn förtjänsten av eller skulden för ngt
skriva under på ngt— vara beredd att garantera ngt
skriva under på ngt— vara beredd att garantera ngt
skrivet i sand— skrivet på helt obeständigt sätt
skrivet i sand— skrivet på helt obeständigt sätt
Skrivet i stjärnorna— Något som är förutbestämtellernågot som är osäkert.
skudda stoftet av sina fötter— ge sig av från orten
skudda stoftet av sina fötter— ge sig av från orten
skuggornas land— Mytologiskt rike där de döda befinner sig efter livet, en dunkel underjord skild från de levandes vä
skuggornas land/värld— Den mytologiska plats dit de döda begivit sig efter livet; ett poetiskt namn på dödsriket eller unde
skumma igenom— ögna igenom en text
skvallra ur skolan— berätta ngt som man borde tiga med
Skyldig som synden–— Helt uppenbart skyldig, utan minsta tvivel. Synden används som symbol för det yttersta i skuld och m
Skyldig som synden–— Helt uppenbart skyldig, utan minsta tvivel. Synden används som symbol för det yttersta i skuld och m
Skyldig som synden–— Helt uppenbart skyldig, utan minsta tvivel. Synden används som symbol för det yttersta i skuld och m
skyld och oskyld— släktingar och andra
skyll på svagdricka!— skyll inte ifrån dig!
skyll på svagdricka!— skyll inte ifrån dig!
skynda långsamt— ta det lugnt
sky (ngn/ngt) som pesten— absolut inte vilja befatta sig med (ngn/ngt)
sky (ngn/ngt) som pesten— absolut inte vilja befatta sig med (ngn/ngt)
slå åder (på ngn)— åderlåta (ngn)
slå åder (på ngn)— åderlåta (ngn)
slå an— (intransitivt, ålderdomligt) bli populär, ha framgång, vinna gehör, göra succé, gå hem
slå bataljon— slå alla nio käglorna i ett slag
slå blå dunster i ögonen (på ngn)— Lura någon grundligt genom att skapa falska intryck och villfarelser, så att personen inte ser verkl
slå blå dunster i ögonen (på ngn)— Lura någon grundligt genom att skapa falska intryck och villfarelser, så att personen inte ser verkl
slå blå dunster i ögonen på ngn— vilseleda ngn
slå blå dunster i ögonen på ngn— vilseleda ngn
slå bom— missa, inte träffa, förfela
släcka ned— avbryta en pågående process
slå dank— lata sig och vara onyttig
slå dank— gå sysslolös
slå dövörat till— (idiomatiskt) inte vilja lyssna, inte bry sig om
slå en drill— (eufemistiskt, vardagligt) urinera
slå en sjua— (slang) urinera
slå en vigg— (ålderdomligt) be om ett lån
slå en vigg— (ålderdomligt) be om ett lån
slå en vigg— (försöka) låna
slå en vigg— (försöka) låna
slå ett slag för— (idiomatiskt) propagera för
slå ett slag för (ngt)— främja (ngt)
slå fel— bli misslyckad
slå fel— Att inte lyckas med något man försökt genomföra; när en plan, beräkning eller insats inte ger det av
slå för (ngn)— uppvakta (ngn)
slå gäcken lös— ge sitt skämtlynne fritt utlopp
Slag i luften— Verkningslöst försök.
slag under bältet— någon handling som är moraliskt låg
slå huvudet på spiken— träffa precis rätt
slå huvudet på spiken— (idiomatiskt) träffa precis rätt i ett antagande, på pricken träffa det rätta
Slå huvudet på spiken— Träffa helt rätt med sina argument i en diskussion.
slå igen butiken— sluta med ngt
slå igen butiken— sluta med ngt
slå igenom— bli berömd (för första gången) genom egen prestation inom underhållningsbranschen
slå in öppna dörrar— bevisa ngt självklart
slå in öppna dörrar— bevisa något vedertaget eller självklart
slå in öppna dörrar— bevisa något vedertaget eller självklart
slå in öppna dörrar— bevisa ngt självklart
slå klackarna i taket— festa under uppsluppna former
slakta den gödda kalven (för ngn)— frikostigt välkomna (en saknad person)
slakta den gödda kalven (för ngn)— frikostigt välkomna (en saknad person)
slå lock för öronen— orsaka tillfällig lomhördhet
slå mynt av (ngt)— dra fördel av (ngt)
slå näven i bordet— säga ifrån ordentligt
slå näven i bordet— säga ifrån ordentligt
slå ned sina bopålar— bosätta sig
slå ned sina bopålar— bosätta sig
Slå ner som en bomb -något oväntat— Något som kommer helt oväntat och med stor kraft, som en bomb som plötsligt exploderar och chockar a
Slå ner som en bomb -något oväntat— Något som kommer helt oväntat och med stor kraft, som en bomb som plötsligt exploderar och chockar a
Slå ner som en bomb -något oväntat— Något som kommer helt oväntat och med stor kraft, som en bomb som plötsligt exploderar och chockar a
Slå ner som en bomb -något oväntat— Något som kommer helt oväntat och med stor kraft, som en bomb som plötsligt exploderar och chockar a
slänga ihop— (vardagligt) göra eller framställa något väldigt snabbt, på enklast möjliga sätt
slänga in handduken— Ge upp en kamp eller utmaning och erkänna sitt nederlag; från boxning där tränaren kastar handduken
slänga käft— hastigt utbyta repliker
slänga käft— (idiomatiskt) diskutera livligt, ofta hetsigt
slängd i käften— (idiomatiskt, vardagligt) bra på att prata och hitta de rätta orden; som kan ge svar på tal; snabb i
slå ngn i däck— fälla ngn till golvet eller marken
slå ngn i däck— fälla ngn till golvet eller marken
slå ngn i däck— fälla ngn till golvet eller marken
slå ngn på fingrarna— komma på ngn med ett faktafel
slå ngn på fingrarna— komma på ngn med ett faktafel
slå ngn ur brädet— tränga undan ngn
slå (ngt) ur hågen— ge upp tanken på (ngt)
slå över— (plötsligt) förändras (till ett annat tillstånd genom att passera någon gräns)
slå på— Att aktivera eller starta en apparat eller ett system; bildligt om att sätta igång en process, ett s
släpa benen efter sig— (idiomatiskt) synonym till dra benen efter sig
släpa efter— vara försenad, hamna på efterkälken; ligga efter med något
släpa fötterna efter sig— gå mycket långsamt
släpa fötterna efter sig— gå mycket långsamt
släpa på orden— tala mycket långsamt
släpa på orden— tala mycket långsamt
släpa på orden— tala mycket långsamt
slå på (stora) trumman (för ngt)— ivrigt göra reklam (för ngt)
slå på (stora) trumman (för ngt)— ivrigt göra reklam (för ngt)
slå på stort— bjuda överdådigt
slå på stort— att investera en stor mängd resurser i något arrangemang
slå på trumman för (ngn/ngt)— främja (ngt)
släppa gäcken lös— ge sitt skämtlynne fritt utlopp
släppa ur sikte— upphöra att observera, ta blicken ifrån
släppa väder— Att låta tarmgaser passera ut genom ändtarmen; ett skämtsamt eller eufemistiskt uttryck för en varda
släppa väder— Låta tarmgas passera ut ur kroppen; används oftast som ett milt eller humoristiskt omskrivning för e
slå runt— leva om, festa
slå sig för bröstet— vara (överdrivet) belåten med sig själv
slå sig för bröstet— vara (överdrivet) belåten med sig själv
slå sig för bröstet— framhäva sig själv och sina egna förtjänster; skryta
slå sig för bröstet— framhäva sig själv och sina egna förtjänster; skryta
slå sig för pannan— visa tecken på att vara förtvivlad
slå sig för pannan— visa tecken på att vara förtvivlad
slå sig för sitt bröst— vara (överdrivet) belåten med sig själv
slå sig för sitt bröst— vara (överdrivet) belåten med sig själv
slå sig för sitt bröst— vara (överdrivet) belåten med sig själv
slå sig gul och blå— slå sig (halvt) fördärvad
slå sig gul och blå— slå sig (halvt) fördärvad
slå sig i backen på— (idiomatiskt) vara övertygad om
slå sig lös— verkligen koppla av och roa sig
slå sig ned— Bosätta sig på en plats, tillfälligt eller permanent; att välja att stanna kvar och etablera sig någ
slå sig ned— Bosätta sig på en plats, tillfälligt eller permanent; att välja att stanna kvar och etablera sig någ
slå sig ner— Bosätta sig på en plats och etablera sig stadigvarande; slå rot i en stad eller ett hem, ofta efter
slå sina kloka huvuden ihop (om ngt)— gemensamt fundera igenom (ngt)
slå sina krokar kring ngn— ständigt hålla sig i närheten av ngn
slå sina lovar kring ngn/ngt— kretsa kring ngn/ngt
slå sina påsar ihop— (idiomatiskt) gifta sig eller flytta ihop, även allmännare arbeta tillsammans
slå sina påsar ihop— (idiomatiskt) gifta sig eller flytta ihop, även allmännare arbeta tillsammans
slå sina påsar ihop— gifta sig eller flytta ihop
slå sina påsar ihop— gifta sig eller flytta ihop
slå slint— Att inte lyckas med något som planerades; när ett försök eller en plan går fel och inte ger det avse
(slå) sönder och samman— (slå) fullständigt sönder
slåss mot väderkvarnar— slåss mot inbillade fiender
släta över— (försöka) mildra den negativa verkan av ett yttrande eller en handling som förargat eller sårat elle
slå två flugor i en smäll— få två saker uträttade genom en handling
slå två flugor i en smäll— (idiomatiskt) uppnå två syften med samma handling
slå två flugor i en smäll— (idiomatiskt) uppnå två syften med samma handling
slå två flugor i en smäll— få två saker uträttade genom en handling
slå undan benen på ngn— plötsligt sluta att ge ngn stöd och hjälp
slå undan benen på ngn— plötsligt sluta att ge ngn stöd och hjälp
slå undan benen på ngn— plötsligt sluta att ge ngn stöd och hjälp
slå ur hågen— (idiomatiskt) släppa tanken (på något), ge upp sina planer (på något)
slå vad— ingå vadslagning med någon, d.v.s. komma överens med en annan part, vilken har en annan uppfattning
slå vad— ingå ett vad eller en överenskommelse om något med en insats eller ett utfall på spel
slå vakt om— Att aktivt bevaka, försvara och värna om något viktigt; att hålla vakt och se till att något skyddas
slå väl ut— Bildligt om ett projekt eller en satsning som ger positivt resultat; betonar att utgången blev gynns
slå/vända dövörat till— inte vilja lyssna
slå/vända dövörat till— inte vilja lyssna
slå/vända dövörat till— inte vilja lyssna
slå vantarna i bordet— göra konkurs
slå vantarna i bordet— göra konkurs
Slå vantarna i bordet— Att gå i konkurs.
Slå vantarna i bordet— Att gå i konkurs.
slicka sig om munnen— förbereda sig på att få ngt gott eller trevligt
slicka sig om munnen— förbereda sig på att få ngt gott eller trevligt
slicka sina sår— försöka hämta sig efter ett nederlag
slicka sina sår— försöka hämta sig efter ett nederlag
Slingra sig som en orm— Försöka undkomma en känslig fråga när han/hon ställs mot väggen.
slita hund— arbeta mycket hårt och fara illa
slita ont— (idiomatiskt) utstå svårigheter
slita ont— Till skada eller men för något; något är skadligt, negativt eller till nackdel och bör undvikas efte
slita sitt hår (i förtvivlan)— vara mycket förtvivlad
slita sitt hår (i förtvivlan)— vara mycket förtvivlad
slita slöjan från ngns ögon— få ngn att inse hela sanningen
slita slöjan från ngns ögon— få ngn att inse hela sanningen
Slita som ett djur— Arbeta extremt hårt och intensivt, utan att ge upp eller ta paus.
Slita som ett djur— Arbeta extremt hårt och intensivt, utan att ge upp eller ta paus.
Slita som ett djur— Arbeta extremt hårt och intensivt, utan att ge upp eller ta paus.
slita spö— undergå spöstraff
slita vänskapsbanden— sluta vara vän(ner)
slita vänskapsbanden— sluta vara vän(ner)
slit (den) med hälsan— det är dig väl unt att använda (den)
slit (den) med hälsan— det är dig väl unt att använda (den)
slit den med hälsan— varsågod; lycka till med den
slit den med hälsan!— hoppas du får glädje av den!
slit den med hälsan!— hoppas du får glädje av den!
slit och släng— (idiomatiskt, ordpar) med flit av dålig kvalitet och som inte håller länge
Slö som en hösäck— Starkt nedvärderande om en person som är mycket slö, lat.
Slug som en räv— Mycket listig och beräknande person som utnyttjar situationer skickligt till sin egen fördel.
Slug som en räv— Mycket listig och beräknande person som utnyttjar situationer skickligt till sin egen fördel.
Slug som en räv— Mycket listig och beräknande person som utnyttjar situationer skickligt till sin egen fördel.
sluka (halva) orden— inte uttala (halva) orden
(sluka ngn/ngt) med hull och hår— (sluka ngn/ngt) fullständigt
slumra in— (eufemistiskt) dö
slumra till— somna, falla i slummer
slussa en bäver— (vardagligt) defekera
sluta fred— upphöra att kriga (med); komma överens om att leva i fred (med)
sluta sina dagar— Att dö och avsluta sitt liv; ett högtidligt eller eufemistiskt sätt att tala om när en människa lämn
sluta sina dagar— Att dö och avsluta sitt liv; ett högtidligt eller eufemistiskt sätt att tala om när en människa lämn
sluta sina dagar— Att dö och avsluta sitt liv; ett högtidligt eller eufemistiskt sätt att tala om när en människa lämn
sluta upp— Att upphöra med en aktivitet eller ett beteende; att avbryta och lägga av med något man höll på med,
smaka rottingen— (idiomatiskt) få stryk
Smaka stövelklacken— Utsättas för starkt övervåld.
smaklig måltid— uttryck man säger när man serverar en måltid i önskan att den som serveras skall tycka om maten
smälla högre/högst— vara mera/mest värd
smälla lika högt— vara lika mycket värd
smälla lika högt— vara lika mycket värd
Smal som en vidja— Mycket smal och slank, som en tunn och böjlig kvist av vide eller liknande träd.
Smal som en vidja— Mycket smal och slank, som en tunn och böjlig kvist av vide eller liknande träd.
Smal som en vidja— Mycket smal och slank, som en tunn och böjlig kvist av vide eller liknande träd.
smälta in— (i synnerhet visuellt) framstå som en naturlig del (i en omgivning), och inte som något främmande, i
små smulor är också bröd— även små bidrag är värdefulla
smida medan järnet är varmt— (idiomatiskt) passa på att göra det som krävs medan förutsättningarna fortfarande finns
smida medan järnet är varmt— (idiomatiskt) passa på att göra det som krävs medan förutsättningarna fortfarande finns
smida medan järnet är varmt— (idiomatiskt) passa på att göra det som krävs medan förutsättningarna fortfarande finns
smida medan järnet är varmt— handla medan det är fördelaktigt, ta tillfället i akt
smida medan järnet är varmt— handla medan det är fördelaktigt, ta tillfället i akt
smida medan järnet är varmt— handla medan det är fördelaktigt, ta tillfället i akt
smidig som ett kylskåp— nån som är väldigt osmidig
Smidig som ett kylskåp— Ironiskt menat för någon som är osmidig
sminka grisen— när något framhålls som en förbättring, men det i verkligheten är innehållslöst eller inte tillför n
smita före— orätt ta sig plats (smita) före någon annan i en kö
smockan hänger i luften— det är nära att bli slagsmål
smockan hänger i luften— det är nära att bli slagsmål
smockan hänger i luften— det är nära att bli slagsmål
smolk i glädjebägaren— (idiomatiskt) detalj som innebär en inskränkning i någons glädje eller framgång och därmed framkalla
smolk i glädjebägaren— (idiomatiskt) detalj som innebär en inskränkning i någons glädje eller framgång och därmed framkalla
smolk i glädjebägaren— (idiomatiskt) detalj som innebär en inskränkning i någons glädje eller framgång och därmed framkalla
smolk i glädjebägaren— irritation som (tillfälligt) förstör den goda samvaron
smolk i glädjebägaren— irritation som (tillfälligt) förstör den goda samvaron
smolk i glädjebägaren— irritation som (tillfälligt) förstör den goda samvaron
smolk i mjölken— (idiomatiskt) oenighet eller missförstånd, osämja eller trassel mellan några
smolk i mjölken— (idiomatiskt) oenighet eller missförstånd, osämja eller trassel mellan några
smolk i mjölken— (idiomatiskt) oenighet eller missförstånd, osämja eller trassel mellan några
smolk i mjölken— tillfälligt missförstånd
smolk i mjölken— tillfälligt missförstånd
smolk i mjölken— tillfälligt missförstånd
smörja kråset— Att äta gott och njuta av vällagad och riklig mat — unna sig en festlig och tillfredsställande målti
smörja kråset— (idiomatiskt) äta mycket och gott
Smutsig som en gris— Smutsig och ovårdad.
(smyga) i strumpfötterna— (smyga) klädd i strumpor men inga skor
(smyga) i strumpfötterna— (smyga) klädd i strumpor men inga skor
(smyga) i strumpfötterna— (smyga) klädd i strumpor men inga skor
snabba ryck— Arbeta i högt tempo med korta och intensiva insatser; prestera snabbt och effektivt under koncentrer
Snabb/kvick som en vessla— Omdöme om en person, kvick, snabb.
Snabb som blixten— Om någon/något som är mycket snabb.
Snabb som vinden- Någon som är mycket snabb.— Används för att beskriva någon eller något som rör sig extremt fort, likt vindens hastighet.
Snabb som vinden- Någon som är mycket snabb.— Används för att beskriva någon eller något som rör sig extremt fort, likt vindens hastighet.
Snabb som vinden- Någon som är mycket snabb.— Används för att beskriva någon eller något som rör sig extremt fort, likt vindens hastighet.
snacka skit— konversera om allt möjligt!, småprata
snälla nån (då)!— Ett utrop som uttrycker förvåning, otålighet eller mild frustration; används när något oväntat eller
snäll som en karamell— (liknelser, idiomatiskt) genomgod, genomsnäll; innerligt snäll
snappa upp— råka få höra
snäppa upp— (idiomatiskt) öka en nivå, bli något bättre
snart sagt— Något som låter enkelt eller okomplicerat men i praktiken kan vara svårare; används också för att be
snart sagt (alla)— så gott som (alla)
snipp, snapp, snorum— ett, två, tre
snipp, snapp, snorum— ett, två, tre
snöa in— fördjupa sig i en aktivitet eller ämne, ofta intellektuellt
snubblande nära— mycket nära
snudd på— närapå, vara nära till
snudd på (succé)— inte långt ifrån (succé)
snudd på (succé)— inte långt ifrån (succé)
snudd på (succé)— inte långt ifrån (succé)
snurra tummarna— vara sysslolös
snygga till— göra snygg(are)
socker i botten— belöning i slutet
socker i botten— belöning i slutet
solen har också sina fläckar— även den bäste har sina fel
solen har också sina fläckar— även den bäste har sina fel
sol och vår— (mans) uppvaktning av kvinna, som görs i syfte att lura av henne pengar
(Som) balsam för själen— Något som ger tröst eller lindring.
som en åsna mellan två hötappar— i valet mellan två tillsynes lika förmånliga alternativ
som en åsna mellan två hötappar— i valet mellan två tillsynes lika förmånliga alternativ
som en åsna mellan två hötappar— i valet mellan två tillsynes lika förmånliga alternativ
som en blixt från en klar himmel— helt plötsligt och oväntat
som en blixt från en klar himmel— helt plötsligt och oväntat
som en blixt från en klar himmel— helt plötsligt och oväntat
som en blixt från klar himmel— (idiomatiskt) helt oväntat, utan förvarning och mot alla förväntningar
som en borstbindare— (idiomatiskt) överdrivet, övermåttan, omåttligt
som en brækket arm— vældigt dåligt; elendigt
som en dans— (idiomatiskt) enkelt, smidigt
som en duracellkanin— (liknelser, idiomatiskt) på ett sätt som karaktäriseras av outtömlig (och i vissa fall oönskat kraft
som en fågelholk— (idiomatiskt) mycket förvånad; gapande av förvåning
som en marskatt— på ett sätt som karaktäriseras av ständig kåthet eller lust (för något); med detta (eller andra) kar
som en nagel i ögat— obehag; irritation; förtret
som en sparv i tranedansen— (idiomatiskt) mycket obetydlig eller underlägsen i viss grupp
som ett jehu— hastigt och ursinnigt, i rasande fart
som ett nix— på ett ögonblick
som ett nix— på ett ögonblick
som ett rö för vinden— Sakna fast övertygelse eller stadga och låta sig påverkas av varje ny vind; vara opportunistisk och
som ett rö för vinden— Sakna fast övertygelse eller stadga och låta sig påverkas av varje ny vind; vara opportunistisk och
Som ett torrt skinn— Utan syfte och mål.
som fan— (vardagligt, idiomatiskt) förstärker adjektiv och adverb samt används i vissa fasta uttryck
som fan läser bibeln— (idiomatiskt) genom att medvetet misstolka eller snedvrida något för att passa sitt eget mål eller s
som förgjort— helt omöjligt
som genom ett trollslag— fullständigt överraskande
som genom ett trollslag— som sker plötsligt och på ett obegripligt sätt (som om orsakat av trolldom)
som genom ett trollslag— fullständigt överraskande
som genom ett trollslag— som sker plötsligt och på ett obegripligt sätt (som om orsakat av trolldom)
som hund och katt— (idiomatiskt) som fiender
som i en ask— (idiomatiskt) säkrat för att kunna fångas in (om något som eftersträvats eller hafts förhoppningar o
som klippt och skuren (för ngt)— mycket lämplig (för ngt)
som klippt och skuren (för ngt)— mycket lämplig (för ngt)
som man är klädd blir man hädd— man blir bedömd efter sitt yttre
som man är klädd blir man hädd— man blir bedömd efter sitt yttre
som man är klädd blir man hädd— man blir bedömd efter sitt yttre
som man bäddar får man ligga— man får ta följderna av sitt (dumma) handlande
som man bäddar får man ligga— man får ta följderna av sitt (dumma) handlande
som man ropar i skogen får man svar— man får svar i samma stil som man frågar
som man ropar i skogen får man svar— som man frågar får man svar; sättet man frågar på påverkar svaret
som man ropar i skogen får man svar— man får svar i samma stil som man frågar
som man ropar i skogen får man svar— som man frågar får man svar; sättet man frågar på påverkar svaret
som man ropar i skogen får man svar— man får svar i samma stil som man frågar
som man ropar i skogen får man svar— som man frågar får man svar; sättet man frågar på påverkar svaret
somna in— falla i sömn; börja sova
somna ovaggad— somna snabbt (utan sömnmedel)
somna ovaggad— somna snabbt (utan sömnmedel)
som sagt var— som tidigare nämnts; alltså
som smör i solsken— (idiomatiskt) mycket snabbt försvinnande, liksom smör som smälter i solen
som tåget— (idiomatiskt) enkelt, smidigt
Som tuppen i hönsgården— Någon med hög rang eller som mår bra. I det första fallet ofta ironiskt.
som uppslukad av jorden— (idiomatiskt) fullständigt försvunnen
som uppslukad av jorden— (idiomatiskt) fullständigt försvunnen
som uppslukad av jorden— totalt försvunnen
som uppslukad av jorden— totalt försvunnen
sondera terrängen— göra en förberedande undersökning
sopa banan— (idiomatiskt) vinna överlägset
sopa banan med— (idiomatiskt) fullständigt besegra
sopa golvet/mattan/banan med ngn (motståndare)— vinna mycket överlägset över ngn (motståndare)
sopa golvet/mattan/banan med ngn (motståndare)— vinna mycket överlägset över ngn (motståndare)
sopa hem— skaffa sig i stora mängder
sopa igen spår— (idiomatiskt) göra så att andra personer inte längre kan ta reda på att en person har utfört en viss
sopa mattan med— fullständigt besegra
sopa något under mattan— göra så att något inte syns
sopa ngt under mattan— försöka dölja ngt
sopa ngt under mattan— försöka dölja ngt
sopa rent (fram)för egen dörr— först rätta sina egna fel
sopa rent (fram)för egen dörr— först rätta sina egna fel
sota för— plikta för, straffas för
Söt som socker— Mycket söt, gullig eller charmig person, ofta ett barn. Jämför sötma med socker för att betona hur f
Söt som socker— Mycket söt, gullig eller charmig person, ofta ett barn. Jämför sötma med socker för att betona hur f
sova häst— (ålderdomligt) sova med skorna på
sova på saken— fundera på ngt till nästa dag
sova på saken— fundera på ngt till nästa dag
sova räv— låtsas sova
Sova som en klubbad oxe— Sova extremt djupt och tungt, helt medvetslös — precis som en oxe som slagits medvetslös.
Sova som en klubbad oxe— Sova extremt djupt och tungt, helt medvetslös — precis som en oxe som slagits medvetslös.
Sova som en klubbad säl— Sova extremt djupt och tungt, utan att röra sig eller vakna av något.
Sova som en klubbad säl— Sova extremt djupt och tungt, utan att röra sig eller vakna av något.
sova som en stock— Att sova mycket djupt och orörligt utan att störas av omgivningens buller eller rörelser, som en liv
sova som en stock— Att sova mycket djupt och orörligt utan att störas av omgivningens buller eller rörelser, som en liv
sova som en stock— (idiomatiskt) vara insjunken i djup sömn
sova som en stock— (idiomatiskt) vara insjunken i djup sömn
Sova som en stock— Sova tungt, svår att väcka.
Sova som en stock— Sova tungt, svår att väcka.
sov gott— sägs till någon innan de somnar i en önskan om god sömn
spänna bågen (för) högt— satsa (alltför) djärvt
spänna bågen (för) högt— satsa (alltför) djärvt
spänna blicken/ögonen i ngn— stirra oavvänt på ngn
spänna blicken/ögonen i ngn— stirra oavvänt på ngn
spänna hästarna bakom vagnen— (idiomatiskt) utföra något bakvänt, göra något i fel ordning så att det orsakar problem
spänna ut— Att sträcka ut eller göra något spänt och utdraget; bildligt om att pressa eller anstränga något ell
spåra upp— hitta efter med hjälp av spår/ledtrådar
spåra ur— (järnväg) gå av (från) och hamna utanför spåret, vanligtvis till följd av alltför hög hastighet, kol
spåren förskräcker— andras erfarenheter avskräcker
spåren förskräcker— andras erfarenheter avskräcker
sparka på den som redan ligger— attackera någon som är uppenbarligen svag eller redan skadad
spela allan— spela tuff eller överlägsen
spela allan— uppträda på ett överlägset eller tufft sätt
spela allan— (slang) spela tuff eller överlägsen
spela Allan— variant av spela allan
spela andra fiolen— ha en underordnad roll
spela andra fiolen— ha en underordnad roll
spela apa— göra sig till
spela fickpingis— (idiomatiskt, skämtsamt) masturbera, runka
spela för galleriet— vilseleda (den breda massan) genom publikknipande utspel
spela för galleriet— vilseleda (den breda massan) genom publikknipande utspel
spela första fiolen— ha en ledande ställning
spela första fiolen— ha en ledande ställning
spela in— lägga information från en källa (antenn, kamera, mikrofon, dator etc.) på ett lagringsmedium (band,
spela i samma liga— jämförelse av yttre skönhet mellan partners i en relation
(spela) kvitt eller dubbelt— (spela) på villkor att man befrias från alla skulder vid vinst men får dem fördubblade vid förlust
(spela) kvitt eller dubbelt— (spela) på villkor att man befrias från alla skulder vid vinst men får dem fördubblade vid förlust
spela med öppna kort— inte försöka hemlighålla viktiga fakta eller planer
spela narr i eget hus— inte få bestämma hemma hos sig själv
spela narr i eget hus— inte få bestämma hemma hos sig själv
spela (ngn) ett spratt— skämta med (ngn)
spela (ngn) ett spratt— skämta med (ngn)
spela ngn ngt i händerna— råka ge ngn en oförtjänt fördel av ngt
spela ngn ngt i händerna— råka ge ngn en oförtjänt fördel av ngt
spela över— bete sig på ett överdrivet sätt
spela roll— (slang) det har ingen som helst betydelse
spela sina kort väl— handla taktiskt
spela sina kort väl— handla taktiskt
spela skinnbanjo— (idiomatiskt, skämtsamt) onanera, runka
spela skinnflöjt— (slang) oralt stimulera en penis i sexuellt syfte
spela skjortan av ngn— helt spela ut ngn
spela under täcket (med ngn)— handla i hemligt samförstånd (med ngn)
spela upp— med hjälp av bildskärm och/eller högtalare (via dator, bandspelare etc.) producera bilder och ljud l
Spel för galleriet/gallerierna— Publikfrieri, "söka slå an på massorna".
spetsa öronen— inrikta hela sin uppmärksamhet på att uppfatta speciellt ljud eller meddelande
spik nykter— variant av spiknykter
spik nykter— variant av spiknykter
spik nykter— fullkomligt opåverkad av alkohol
spik nykter— fullkomligt opåverkad av alkohol
spilla krut på döda hökar— göra en meningslös åtgärd
spilla krut på döda kråkor— (idiomatiskt) göra en meningslös åtgärd
spjärna emot— (kraftfullt) göra motstånd mot något
spjärna mot udden— göra ett sista, hopplöst motstånd
splitter ny— alldeles ny
splitter ny— alldeles ny
spöka ut— (vardagligt) partikelverb av: utspöka
spola kröken— minska alkoholkonsumtionen
spotta i nävarna— (idiomatiskt) förbereda sig för en ny insats
spotta i nävarna— (idiomatiskt) förbereda sig för en ny insats
spotta i nävarna— förbereda sig för en diger arbetsinsats
spotta i nävarna— förbereda sig för en ny insats
spotta i nävarna— förbereda sig för en ny insats
spotta i nävarna— förbereda sig för en diger arbetsinsats
Spotta i nävarna— Ta i, ta nya tag.
Spotta i nävarna— Ta i, ta nya tag.
spotta i nävarna/händerna— samla nya krafter
spotta i nävarna/händerna— samla nya krafter
spotta upp sig— (börja) göra bättre ifrån sig
spotta upp sig— (börja) göra bättre ifrån sig
spott och spe— Att bli utsatt för hån, förakt och förlöjligande från andra; att behandlas med djup respektlöshet oc
spott och spe— Utsatt för öppet förakt och elakt förlöjligande; att behandlas med hån och ringaktning av sin omgivn
spränga banken— vinna hela kassan
spränga målsnöret— Att avgå som segrare i en tävling eller uppnå ett mål med triumf; bildligt om att lyckas med något s
springa benen av sig— förflytta sig hastigt och mycket
springa benen av sig— förflytta sig hastigt och mycket
(springa) för glatta livet— (springa) så fort man kan
(springa) för glatta livet— (springa) så fort man kan
Springande punkten— Det viktigaste argumentet som avgör en diskussion.
springa som skållade råttor— springa fort
spring i benen— (oemotståndlig) lust att springa
spring i benen— (oemotståndlig) lust att springa
spritt språngande— helt, komplett
spritt språngande galen— fullständigt galen
spritt språngande galen— fullständigt galen
sprucken röst/stämma— röst med ojämn klang
Spy som en hund— Kräka upprepade gånger under en längre tid.
stå ansikte mot ansikte med (ngn/ngt)— ha (ngn/ngt) omedelbart framför sig
stå ansikte mot ansikte med (ngn/ngt)— ha (ngn/ngt) omedelbart framför sig
stå (där) med sin tvättade hals— snopet kunna konstatera att ngt man lagt ner möda på var förgäves
stå (där) med sin tvättade hals— snopet kunna konstatera att ngt man lagt ner möda på var förgäves
stå för dörren— vara nära förestående, om något som snart skall inträffa
stå för dörren— vara nära förestående, om något som snart skall inträffa
stå för dörren— snart komma att inträffa
stå för dörren— snart komma att inträffa
stå för fiolerna— betala det hela
stå för fiolerna— betala det hela
stå för fiolerna— (idiomatiskt) betala allt
stå för fiolerna— (idiomatiskt) betala allt
stå för fiolerna— stå för kostnaderna
stå för fiolerna— stå för kostnaderna
stå för notan— (bildligt) betala (för något åt andra)
stå för rusthållet— ha ansvaret för det hela
stå för rusthållet— ha ansvaret för det hela
stå/hamna i skottgluggen— utsättas för aggressiv kritik
stå/hamna i skottgluggen— utsättas för aggressiv kritik
stå högt/lågt i kurs— vara högt/lågt värderad
stå högt/lågt i kurs— vara högt/lågt värderad
stå i— (idiomatiskt) arbeta hårt
stå i begrepp— vara på väg att, just hålla på att börja (utföra/slutföra något)
stå i blom— Vara i sin mest blomstrande och livfulla period; befinna sig på höjden av sin kraft, skönhet eller f
stå i ljusan låga— brinna häftigt
stå i ljusan låga— brinna häftigt
stå i ljusan låga— (idiomatiskt) brinna kraftigt
stå i ljusan låga— (idiomatiskt) brinna kraftigt
stå inför altaret— vigas i kyrkan
stå inför altaret— vigas i kyrkan
stå i slag— Att vara i ett sådant tillstånd eller position att man kan delta i strid eller konfrontation; att va
stå lik— ligga död och svept till beskådande i kistan
ställa allt till rätta— ordna ngt till det bästa
ställa allt till rätta— ordna ngt till det bästa
ställa (fångarna) mot muren— arkebusera (fångarna)
ställa mot väggen— (idiomatiskt) konfrontera; fråga ut, hålla en utfrågning i kritiska spörsmål, intervjua på djupet, k
ställa (ngn) i skuggan— få (ngn) att framstå som obetydlig
ställa (ngn) i skuggan— få (ngn) att framstå som obetydlig
ställa ngn mot väggen— tvinga ngn att ge besked
ställa (ngt) på framtiden— uppskjuta (ngt)
ställa (ngt) på framtiden— uppskjuta (ngt)
ställa (ngt) på huvudet— vända (ngt) upp och ned
ställa (ngt) på huvudet— vända (ngt) upp och ned
ställa/sätta kyrkan mitt i byn— ge det viktigaste den bästa platsen
ställa/sätta kyrkan mitt i byn— ge det viktigaste den bästa platsen
ställa sig in— försöka få någon att ge en själv (orättmätiga) fördelar genom att smickra överdrivet eller vara över
ställa sig in— försöka få någon att ge en själv (orättmätiga) fördelar genom att smickra överdrivet eller vara över
ställa sig på tvären— motsätta sig
ställa till— (transitivt) åstadkomma eller orsaka (någon händelse eller omständighet), anordna, få att inträffa
ställa till det— orsaka bekymmer eller oreda
ställa upp— hjälpa till, stötta
stå lull— stå utan stöd
stå med båda fötterna på jorden— vara sansad och förnuftig
stå med båda fötterna på jorden— vara sansad och förnuftig
stå med byxorna nere— ertappas med ngt eller vara oförberedd
stå med ena foten/benet i graven— vara nära livets slut
stå med ena foten/benet i graven— vara nära livets slut
stå med ena foten i graven— nästan vara död
(Stå med) Skägget i brevlådan— En svår situation man själv försatta sig i.
stämma i bäcken— (idiomatiskt) sätta stopp för något i ett tidigt stadium, innan det hunnit utveckla sig för långt oc
stämma överens— överensstämma
stånga hornen av sig— Att lugna sig efter ett våldsamt vredesutbrott; att arbeta av sig ungdomlig ilska eller övermot, som
stånga hornen av sig— Att lugna sig efter ett våldsamt vredesutbrott; att arbeta av sig ungdomlig ilska eller övermot, som
stånga sin panna blodig— förgäves anstränga sig
stånga sin panna blodig— förgäves anstränga sig
stå ngn bi— hjälpa eller stödja ngn
stå ngn dyrt— få svåra efterverkningar för ngn
stanna för gott— stanna slutgiltigt
stanna för gott— stanna slutgiltigt
stå öga mot öga med (ngn/ngt)— ha (ngn/ngt) omedelbart framför sig
stå över— inte vara med, oftast efter att ha varit med tidigare
stå på— (reflexivt) att hävda att ens åsikt är den rätta trots andras motsägelse
stå på bar backe— (idiomatiskt) vara alldeles utblottad
stå på egna ben— klara sig själv i livet
stå på egna ben— klara sig själv i livet
stå på egna fötter— klara sig själv
stå på egna fötter— klara sig själv
stå på god fot med— (idiomatiskt) komma bra överens med, vara vän med
stå på god fot med ngn— ha ett vänskapligt förhållande till ngn
stå på god fot med ngn— ha ett vänskapligt förhållande till ngn
stå på gravens rand— vara nära livets slut
stå på gravens rand— vara nära livets slut
stå på huvudet— falla handlöst
stå på huvudet— stå på huvud (och händer) med fötterna uppåt
stå på huvudet— falla handlöst
stå på huvudet— stå på huvud (och händer) med fötterna uppåt
stå på jämlik fot— ha likvärdig ställning
stå på jämlik fot— ha likvärdig ställning
stå pall— (idiomatiskt) stå emot, tåla, ha tillräcklig styrka för att klara påfrestningar
stå pall (för)— ha tillräcklig styrka för att klara
stå pall (för)— ha tillräcklig styrka för att klara
Stå pall för något— ”Hoppas du står pall för detta?
stå på näsan— (idiomatiskt) trilla omkull
stå på näsan— (idiomatiskt) trilla omkull
stå på näsan— ramla handlöst framåt
stå på näsan— ramla handlöst framåt
stå på ofri grund— stå på hyrd eller lånad mark
stå på ofri grund— stå på hyrd eller lånad mark
stå på språng— vara beredd (att rusa)
stå på språng— vara beredd (att rusa)
stå på tå för ngn— passa upp eller fjäska för ngn
stå på tå för ngn— passa upp eller fjäska för ngn
stå på tillväxt— ännu ej användas i full utsträckning
stå på tillväxt— ännu ej användas i full utsträckning
Stark som en björn— Mycket stark; urstark.
Stark som en oxe— Mycket stark; urstark.
starta eget— starta ett eget företag
stå rycken— väl uthärda påfrestningen
stå rycken— (idiomatiskt) väl uthärda påfrestningen
stå sig— bevisa att vara kvalificerad
stå sig slätt— (idiomatiskt) klara sig eller reda sig skralt eller dåligt
stå sig slätt (i konkurrensen)— klara sig dåligt (i konkurrensen)
stå sig slätt (i konkurrensen)— klara sig dåligt (i konkurrensen)
stå/sitta som tända ljus— stå/sitta orörliga och raka i ryggen
stå/sitta som tända ljus— stå/sitta orörliga och raka i ryggen
stå sitt kast— (idiomatiskt) ta skulden för något man har gjort fel
stå sitt kast— (idiomatiskt) ta skulden för något man har gjort fel
stå sitt kast— vara tvungen att ta konsekvenserna av sitt handlande
stå sitt kast— vara tvungen att ta konsekvenserna av sitt handlande
stå som en åsna mellan två hötappar— (idiomatiskt) stå i valet mellan två tillsynes lika förmånliga alternativ
(stå) som fallen från skyarna— (vara) mycket förvånad
(stå) som fallen från skyarna— (vara) mycket förvånad
stå som fallen från skyarna— vara mycket förvånad
stå som fallen från skyarna— vara mycket förvånad
stå som spön i backen— falla häftigt
stå som spön i backen— falla häftigt
stå som spön i backen— förekomma ymnigt eller intensivt
stå som spön i backen— förekomma ymnigt eller intensivt
stå/ställa på glänt— (låta) vara en aning öppen
stå/ställa på glänt— (låta) vara en aning öppen
stå/ställas på bar backe— vara/bli alldeles utblottad
stå/ställas på bar backe— vara/bli alldeles utblottad
statens/kronans kaka är liten men säker— statlig anställning ger låg lön men är trygg
statens/kronans kaka är liten men säker— statlig anställning ger låg lön men är trygg
stå till— förhålla sig, i synnerhet vad gäller allmänt hälsotillstånd eller liknande
stå tillbaka för— vara sämre än, ligga sämre till
stå till boks— (idiomatiskt) stå i skuld
stå till buds— vara tillgänglig
stå till buds— vara tillgänglig
stå till buds— vara tillgänglig
stå till buds— vara tillgänglig
stå till svars— ta ansvar för något, oftast brott (mot lagen) eller liknande
stå till svars för något— uppmanas att ta ansvaret för något
stå till svars för (ngt)— ansvara för följderna av (ngt)
stå till svars för (ngt)— ansvara för följderna av (ngt)
statuera ett exempel— varna (genom att straffa ngn)
stå under toffeln— vara helt underordnad sin hustru
stå upp— aktivt försvara
stå upp från de döda— åter bli levande
stå ut— uthärda, tåla, klara av
stå väl hos ngn— vara uppskattad av ngn
stå/vara i beråd (att göra ngt)— just ämna (göra ngt)
stå/vara i beråd (att göra ngt)— just ämna (göra ngt)
stå/vara under ngns färla— stå under ngns (stränga) befäl
steg för steg— stegvis, i flera steg
steka (ngn) vid sakta eld— långsamt plåga (ngn)
steka (ngn) vid sakta eld— långsamt plåga (ngn)
stelna till— bli stel av förskräckelse
stel som en pinne— (liknelser, idiomatiskt) väldigt stel
stel som ett kylskåp— nån som är väldigt osmidig
steppa upp— (anglicism, vardagligt) bli (mycket) bättre efter en period av dålig prestation eller en svacka, gör
sticka huvudet i busken— (försöka) fly undan sanningen eller verkligheten
sticka huvudet i busken— (försöka) fly undan sanningen eller verkligheten
sticka huvudet i sanden— (idiomatiskt) blunda för verkligheten, vägra se sanningen i vitögat
sticka i ögonen— (idiomatiskt) irritera genom att vara alltför märkbar
sticka (ngn) i ögonen— irritera (ngn) genom att vara alltför märkbar
sticka (ngn) i ögonen— irritera (ngn) genom att vara alltför märkbar
sticka svansen mellan benen— bli rädd och ge sig av
sticka svansen mellan benen— bli rädd och ge sig av
sticka svärdet i skidan— (idiomatiskt) upphöra att kriga, avsluta våldsam kamp; sluta fred
sticka under stol med— (idiomatiskt) dölja, undanhålla fakta
sticka ut— (med en liten del av sig) inkräkta på området utanför
sticka ut hakan— (idiomatiskt) våga säga sin mening även om det ogillas, visa civilkurage och riskera motstånd
Sticka ut hakan— Komma med ett kontroversiellt påstående.
stick i stäv— (bildligt, sjöfart) rakt emot t.ex. vinden, ström i vatten eller ett mötande fartyg (vilka alltså ko
stick i stäv— (bildligt, sjöfart) rakt emot t.ex. vinden, ström i vatten eller ett mötande fartyg (vilka alltså ko
stick i stäv— Att vara direkt motriktat eller i fullständig kontrast mot något; gå rakt emot det man förväntar sig
stick i stäv— Att vara direkt motriktat eller i fullständig kontrast mot något; gå rakt emot det man förväntar sig
still going strong— som ännu har aktningsvärd prestationsförmåga
still going strong— som ännu har aktningsvärd prestationsförmåga
still going strong— (anglicism) som fortfarande fungerar väl eller har god förmåga trots hög ålder eller att det brukats
still going strong— (anglicism) som fortfarande fungerar väl eller har god förmåga trots hög ålder eller att det brukats
stinn i krävan— (idiomatiskt) uppblåst, högfärdig
stirra sig blind på (ngt)— alltför mycket koncentrera sig på (ngt)
stirra sig blind på (ngt)— alltför mycket koncentrera sig på (ngt)
stjäla föreställningen— (orättmätigt) få all uppmärksamhet
stjäla föreställningen— (orättmätigt) få all uppmärksamhet
stjälpa i— (reflexivt, transitivt) dricka snabbt och häftigt
stöka till— bringa i oordning
stolt som en tupp— (liknelser, idiomatiskt) väldigt stolt
stolt som en tupp— (liknelser, idiomatiskt) väldigt stolt
stoppa i sig— (vardagligt) äta och/eller dricka mycket och njuta av det, särskilt sötsaker
stopp och belägg— Krav på att stanna och lägga fram bevis för vad man just påstått; används för att ifrågasätta obelag
stopp och belägg— (vardagligt) låt bli!
stopp och belägg!— låt bli!, ta det lugnt!
stöpt i samma form— (idiomatiskt) mycket lik någon eller något (i fråga om utseende, karaktär, psykiska egenskaper o.d.)
Stora skor att fylla— Att ärva eller ta över ett stort ansvar.
stor i orden, liten på jorden— självsäker men i verkligheten oduglig
stor i orden, liten på jorden— självsäker men i verkligheten oduglig
stor i truten— skrytsam och storordig
stor i truten— skrytsam och storordig
Stor[källa behövs]och ståtlig som en fura— Reslig, imponerande och majestätisk till sitt yttre — som en tall som reser sig högt och rakt.
Stor[källa behövs]och ståtlig som en fura— Reslig, imponerande och majestätisk till sitt yttre — som en tall som reser sig högt och rakt.
storm i ett vattenglas— stor uppståndelse för ingenting
storm i ett vattenglas— stor uppståndelse för ingenting
storm i ett vattenglas— (idiomatiskt) stor uppståndelse för något som inte kräver det
storm i ett vattenglas— (idiomatiskt) stor uppståndelse för något som inte kräver det
Stor som ett hus— Mycket stor; enormt.
stöta (ngn) för huvudet— såra eller förtreta (ngn)
stöta (ngn) för huvudet— såra eller förtreta (ngn)
stöta (ngn) för pannan— förarga eller såra (ngn)
stöta (ngn) för pannan— förarga eller såra (ngn)
stöta och blöta— (idiomatiskt) gå igenom flera gånger; ideligen upprepa; vända och vrida på något; älta
stöta och blöta (en fråga)— älta (en fråga)
stöta och blöta ngt— (alltför) ingående diskutera ngt
stöta på— oväntat träffa någon; råka (få syn) på något
stöta på patrull— (idiomatiskt) stöta på hinder eller motstånd
stöta på patrull— (idiomatiskt) stöta på hinder eller motstånd
stöta på patrull— stöta på hinder eller motstånd
stöta på patrull— stöta på hinder eller motstånd
Stöta på patrull— Att på något sätt få problem när något ska utföras.
Stöta på patrull— Att på något sätt få problem när något ska utföras.
stöta sig med (ngn)— göra sig till ovän med (ngn)
stöta sig med (ngn)— göra sig till ovän med (ngn)
stöta sig på (ngn/ngt)— irritera sig på (ngn/ngt)
stöta sig på (ngn/ngt)— irritera sig på (ngn/ngt)
sträcka gevär— Ge upp kampen och kapitulera inför en övermäktig motståndare — från militärtraditionen att lägga ned
sträcka på benen— ta en promenad
sträcka på benen— ta en promenad
sträcka på sig— Att visa stolthet och självförtroende genom att räta på ryggen och höja huvudet; resa sig till sin f
sträcka på sig— Att visa stolthet och självförtroende genom att räta på ryggen och höja huvudet; resa sig till sin f
sträcka vapen— Att ge upp kampen och erkänna sig besegrad; kapitulera inför motståndaren och sluta försöka vinna el
Sträcka vapen— Kapitulera.
stränga sin lyra till (ngns) ära— dikta eller spela till (ngns) ära
stränga sin lyra till (ngns) ära— dikta eller spela till (ngns) ära
strängt taget— vid närmare eftertanke
streck i räkningen— (idiomatiskt) oväntat hinder
Streck i räkningen— Oväntat hinder.
strida/kämpa med blanka vapen— strida/kämpa öppet och ärligt
strida/kämpa med blanka vapen— strida/kämpa öppet och ärligt
strida med blanka vapen— kämpa på ett ärligt sätt
strida med blanka vapen— kämpa på ett ärligt sätt
strid på kniven— mycket hård strid
strid på kniven— mycket hård strid
strö salt i såren— plåga ngn som redan lider av viss företeelse
strö salt i såren— plåga ngn som redan lider av viss företeelse
strö salt i såren på ngn— fortsätta att angripa ngn som redan lider
strö salt i såren på ngn— fortsätta att angripa ngn som redan lider
strunta i— inte bry sig om (alls, över huvudtaget, ett dugg)
stryka flagg— Att ge upp och erkänna nederlag; hämtat från sjöfarten där man hissade ned flaggan som tecken på kap
stryka med— Dö, gå under eller förgås; används ofta om att omkomma i en olycka, katastrof eller svår situation.
stryka med— dö /till följd av något/; förolyckas
strykande åtgång— mycket stor åtgång
stryka (ngn) medhårs— vara inställsam mot (ngn)
stryka över med hartassen— i efterhand försöka mildra
stryka på foten— Att backa och ge upp sin ståndpunkt; att vika undan för tryck eller krav och låta den andre parten f
stryka på foten— (idiomatiskt) ge vika
stryka på foten— Att backa och ge upp sin ståndpunkt; att vika undan för tryck eller krav och låta den andre parten f
stryka på foten— (idiomatiskt) ge vika
(stryk) efter noter— eftertryckligt (stryk)
stup i ett— (vardagligt, idiomatiskt) synonym till: stup i kvarten
stup i ett— ideligen, i ett kör
stup i kvarten— (vardagligt, idiomatiskt) ideligen, oavbrutet, utan uppehåll
stup i kvarten— (vardagligt, idiomatiskt) ideligen, oavbrutet, utan uppehåll
stup i kvarten— ideligen, i ett kör
stup i kvarten— ideligen, i ett kör
styckevis och delt— uppdelat i stycken
styckevis och delt— uppdelat i stycken
styv i korken— Att vara mallig, inbilsk och uppblåst — bete sig som om man vore bättre än andra och inte vika sig f
styv i korken— Att vara mallig, inbilsk och uppblåst — bete sig som om man vore bättre än andra och inte vika sig f
styv i korken— självsäker; överdriven självsäker
styv i korken— självsäker; överdriven självsäker
Styv i nacken/styvnackad— Stolt och självständig eller självgod.
succès pyramidal— (ålderdomligt) mycket stor succé
suga musten ur— (idiomatiskt, transitivt) en händelse, en person eller ett tillstånd som psykiskt och/eller fysiskt
suga på ramarna— (idiomatiskt) ha det knappt, leva sparsamt, måste inskränka sig
suga på ramarna— (idiomatiskt) ha det knappt, leva sparsamt, måste inskränka sig
suga på ramarna— vara utan mat eller ha det ytterst knappt
suga på ramarna— vara utan mat eller ha det ytterst knappt
Suga på ramarna— Att ha det knappt.
Suga på ramarna— Att ha det knappt.
summan av kardemumman— (vardagligt, idiomatiskt) kontentan, slutsatsen
summan av kardemumman— resultatet av det hela
summa summarum— totalt, sammanlagt
summa summarum— allt som allt
supa bort— slarva bort eller förlägga i fyllan och villan
supa/ljuga/svära som en borstbindare— supa/ljuga/svära omåttligt
supa/ljuga/svära som en borstbindare— supa/ljuga/svära omåttligt
supa någon under bordet— (idiomatiskt) dricka alkohol med någon tills denne blir redlös, kanske till och med däckar, ofta med
supa ner— få (någon) att dricka alkohol med syfte att bli berusad
supa (ngn) under bordet— bjuda (ngn) sprit så att (denne) dricker sig redlös
Sur som ättika— Extremt sur, bitter eller på dåligt humör. Beskriver någon som är gnällig och otrevlig, likt vinäger
Sur som ättika— Extremt sur, bitter eller på dåligt humör. Beskriver någon som är gnällig och otrevlig, likt vinäger
sur som en citron— (liknelser) som är riktigt sur (på dåligt humör), jättesur, citronsur
sur som en citron— (liknelser) som är riktigt sur (på dåligt humör), jättesur, citronsur
surt, sa räven om rönnbären— det man inte kan få, låtsar man gärna att man inte vill ha
sussa kudde— (barnspråk, idiomatiskt) sova
svälja förtreten (över ngt)— undertrycka sin indignation (över ngt)
svälja förtreten (över ngt)— undertrycka sin indignation (över ngt)
svänga de lurviga— (vardagligt) dansa
svänga sina lurviga— (vardagligt) dansa
svänga sina lurviga— Dansa med energi och lekfullhet; ett humoristiskt vardagsuttryck för att röra kroppen rytmiskt till
svära i kyrkan— väcka förargelse
svära i kyrkan— väcka förargelse
svara med samma mynt— ge igen på samma sätt
svära på mästarens ord— blint tro på vad en auktoritet sagt
svära på mästarens ord— blint tro på vad en auktoritet sagt
svaret skyldig— Att inte ha ett svar att ge på en fråga; att stå utan ord eller förklaring, ofta till sin förlägenhe
svar på tal— (idiomatiskt) starkt motargument
svart flagg— (bildligt) svart flagga
svart på vitt— (idiomatiskt) tydligt och klart bevisat, ofta i skriftlig form
svart på vitt— (idiomatiskt) tydligt och klart bevisat, ofta i skriftlig form
svart på vitt— otvetydigt bevis
svart på vitt— otvetydigt bevis
svart/vit magi— försök att skada/hjälpa genom magi
svart/vit magi— försök att skada/hjälpa genom magi
sväva i okunnighet (om ngt)— inte känna till (ngt)
sväva i okunnighet (om ngt)— inte känna till (ngt)
sväva i okunskap (om ngt)— inte känna till (ngt)
sväva i okunskap (om ngt)— inte känna till (ngt)
sväva i ovisshet— vara osäker eller oinformerad
sväva i ovisshet— vara osäker eller oinformerad
sväva på målet— uttala sig obestämt eller osäkert
sväva på målet— uttala sig obestämt eller osäkert
sväva på målet— (idiomatiskt) uttala sig obestämt eller osäkert
sväva på målet— (idiomatiskt) uttala sig obestämt eller osäkert
Sväva på målet— Uttala sig obestämt eller osäkert
Sväva på målet— Uttala sig obestämt eller osäkert
svinhugg går igen— man får igen för ngt dumt eller elakt som man har sagt eller gjort
svinhugg går igen— man får igen för ngt dumt eller elakt som man har sagt eller gjort
sy ihop— lyckas åstadkomma något ihop med andra
(synas) med blotta ögat— (synas) utan optiskt hjälpmedel
(synas) med obeväpnat öga— (synas) utan optiskt hjälpmedel
synda på nåden— missbruka ett förtroende
synda på nåden— missbruka ett förtroende
synden straffar sig själv— dåliga handlingar är till skada för en själv
synden straffar sig själv— dåliga handlingar är till skada för en själv
synd på så rara ärter— tråkigt att ngt så värdefullt måste gå förlorat
synd på så rara ärter— tråkigt att ngt så värdefullt måste gå förlorat
syn för gudar— (idiomatiskt) dråplig, makalös syn
ta av daga— (idiomatiskt, stelnat uttryck, högtidligt) beröva (någon) livet
ta avstånd från— förklara sig vara motståndare till
ta avstånd från (ngn/ngt)— förklara sig ogilla (ngn/ngt)
ta bladet från mun(nen)— tala rent ut
ta bladet från munnen— säga rent ut vad man vet
ta bladet från munnen— tala ut; berätta om sådant som hållits hemligt
Ta bladet från munnen— Tala öppet, säga som det är.
ta brödet ur munnen (på ngn)— beröva (ngn) levebrödet
ta brödet ur munnen (på ngn)— beröva (ngn) levebrödet
tabula rasa— (bildligt) oskrivet blad, något som kan utvecklas i alla möjliga riktningar
tacka för det!— det är ju helt naturligt och självklart!
tacka för det!— det är ju helt naturligt och självklart!
tacka näcken för det— naturligtvis
tacka näcken för det— naturligtvis
tacka nej— avvisa en inbjudan eller ett erbjudande, särskilt genom att kort berätta för annan att man uppskatta
tackar (allra) mjukast!— hjärtligt tack!
tacka vet jag (sommaren)— jag tycker bättre om (sommaren)
tacka vet jag (sommaren)— jag tycker bättre om (sommaren)
tack för senast— tack för din/er gästfrihet när jag var på besök sist
tack för senast— tack för din/er gästfrihet när jag var på besök sist
ta dagen som den kommer— leva utan att bekymra sig för framtiden
ta dagen som den kommer— leva utan att bekymra sig för framtiden
ta del av— bli underrättad om
ta det isigt— ta det lugnt
ta det isigt— ta det lugnt
ta det isigt!— ta det lugnt!
ta det isigt!— ta det lugnt!
ta det lilla lugna— Hålla sig stillsam och avspänd, ta saker i ett lugnare tempo utan att hetsa eller låta oro ta överha
ta det lilla lugna— Hålla sig stillsam och avspänd, ta saker i ett lugnare tempo utan att hetsa eller låta oro ta överha
ta det lugnt— Förbli lugn och samlad i en situation, inte stressa eller oroa sig utan hantera det hela med ro och
ta det lugnt— (idiomatiskt) slappna av, inte göra särskilt mycket
(ta det) med en nypa salt— (ta det) med viss reservation
ta det säkra för(e) det osäkra— föredra en säker (men mindre) fördel framför en större (men ovissare)
ta det säkra för(e) det osäkra— föredra en säker (men mindre) fördel framför en större (men ovissare)
ta det så nätt— ta det varsamt
ta det varligt!— var försiktig!
ta det varligt!— var försiktig!
ta emot med varma servetter— (idiomatiskt, mindre brukligt) möta någon med kraftiga motåtgärder, vanligen fysiskt våld
(ta emot ngn) med öppna armar— (ta emot ngn) mycket hjärtligt
(ta emot ngn) med stora famnen— (ta emot ngn) hjärtligt
(ta emot ngn) med varma servetter— (ta emot ngn) med kraftiga motåtgärder
ta emot ngn med varma servetter— möta ngn med kraftiga motåtgärder
ta en rövare— göra ett fräckt försök
ta/få igen på gungorna vad man förlorar på karusellen— ta/få igen på en sak (affär) det man förlorat på en annan
ta/få igen på gungorna vad man förlorar på karusellen— ta/få igen på en sak (affär) det man förlorat på en annan
ta fasta på (ngt)— bestämt räkna med (ngt) såsom ett faktum
ta fasta på (ngt)— bestämt räkna med (ngt) såsom ett faktum
ta fel/miste— Att ha fel uppfattning om något, bedöma en situation felaktigt eller förväxla en sak med en annan oc
ta fel/miste— Att ha fel uppfattning om något, bedöma en situation felaktigt eller förväxla en sak med en annan oc
ta för givet— Anta att något är sant eller självklart utan att ifrågasätta det, inte uppskatta eller reflektera öv
ta för kontant— (idiomatiskt) godta såsom riktig, sätta tro till något, lita på något
ta första steget— utföra en inledande handling i hopp om att ngn annan reagerar välvilligt och tar vid
ta första steget— utföra en inledande handling i hopp om att ngn annan reagerar välvilligt och tar vid
ta(ga) doket— Att gå i kloster och bli nunna; att ta nunneslöjet som tecken på att man vigt sitt liv åt Gud och de
taga doket— (idiomatiskt) bli nunna
taga kropp— ta konkret gestalt
taga med storm— variantform till ta med storm
taga miste— variantform av ta miste; att ta fel
ta(ga) (ngn) av daga— beröva (ngn) livet
taga slöjan— Att inträda i ett kloster och avlägga nunnelöften; ett bildligt uttryck för att lämna det världsliga
(tagen) på bar gärning— (tagen) vid själva utförandet av gärningen
(tagen) på bar gärning— (tagen) vid själva utförandet av gärningen
tagen på sängen— (idiomatiskt) alldeles häpen, kraftigt överraskad, helt paff
(tåget är) på ingång— (tåget) ankommer just
(tåget är) på ingång— (tåget) ankommer just
tågkrasch i slow motion— långsam process som leder mot misslyckande men ändå inte avbryts
ta hand om (ngn/ngt)— åta sig att ansvara eller sörja för (ngn/ngt)
ta hänsyn till— Beakta relevanta omständigheter eller perspektiv i ett beslut, inte ignorera faktorer som påverkar u
ta hänsyn till— uppträda hänsynsfullt med tanke på
ta hem spelet— Att vinna och avgöra till sin fördel, säkra den slutgiltiga segern — bildligt hämtat från kortspel d
ta höjd— (idiomatiskt) förbereda sig så att man har handlingsutrymme; ta i med råge eller marginal för att sä
Ta höjd för något— Ta med något i beräkningen.
ta hus i helvete— bli konflikt eller bråk
ta i— anstränga sig fysiskt
(ta i) för kung och fosterland— (ta i) av alla krafter
(ta i) för kung och fosterland— (ta i) av alla krafter
ta i från tårna— ta i mycket hårt och ordentligt
ta igen— (transitivt) kompensera för (någon förlust eller utebliven förtjänst, t.ex. pengar eller någon annan
ta i kragen— (idiomatiskt) ta någon i upptuktelse
ta illa upp— ta nånting personligt och gå i försvar
ta illa upp— ta nånting personligt och gå i försvar
ta illa upp— bli stött eller sårad
ta illa upp— bli kränkt eller sårad av något som var inget illa ment
ta illa upp— bli kränkt eller sårad av något som var inget illa ment
ta illa upp— bli stött eller sårad
ta illa vid sig— (reflexivt) ta illa upp; bli kränkt eller sårad av något som inte var illa ment
ta illa vid sig— bli stött eller sårad
ta i med hårdhandskarna— ta i riktigt ordentligt
ta i med hårdhandskarna— ta i riktigt ordentligt
ta i med hårdhandskarna— tillgripa stränga åtgärder
ta i med hårdhandskarna— tillgripa stränga åtgärder
ta intryck (av)— påverkas (av)
ta intryck (av)— påverkas (av)
ta i sin mun— (idiomatiskt) säga ett ord eller uttryck, oftast när man vägrar eller aldrig gör det
ta i trä!— må det (fortsätta att) gå bra!
ta itu med— sätta i gång med, sköta om, ta hand om, åtgärda
ta itu med— (beslutsamt) börja ägna sig åt
ta kål på— (idiomatiskt) döda; förgöra; förinta, förstöra, tillintetgöra, utplåna; slå ut
ta kål på— Att fullständigt förgöra, besegra eller sätta stopp för något eller någon — bildligt om att eliminer
Ta kål på något— Att fullständigt förstöra något.
tak över huvudet— (idiomatiskt) bostad, husrum, logi
tala allvar med ngn— tala strängt med ngn
tala är silver, tiga är guld— det är ofta bättre att tiga än att tala
tala är silver, tiga är guld— det är ofta bättre att tiga än att tala
(tala för) nakna väggar— (tala för) lokal utan publik
(tala för) nakna väggar— (tala för) lokal utan publik
tala förstånd med ngn— få ngn att inse vad som är rätt handlingssätt
tala förstånd med ngn— få ngn att inse vad som är rätt handlingssätt
tala för tomma/nakna väggar— tala utan att ngn lyssnar
tala för tomma/nakna väggar— tala utan att ngn lyssnar
tala fritt ur hjärtat— tala utan hämningar
tala fritt ur hjärtat— tala utan hämningar
ta lagen i egna händer— själv skipa rättvisa
tåla kallt stål— tåla påfrestningar
tala klarspråk— uttrycka ngt utan omskrivningar
tala med dubbel/kluven tunga— vara falsk i sitt tal
tala med en röst— gemensamt framföra en mening, ståndpunkt eller dylikt
tala med kluven tunga— (idiomatiskt) säga en sak men mena eller göra något helt annat; att inte stå för vad man har sagt; a
tala med små bokstäver— tala tyst och försiktigt
tala med tungor— ägna sig åt tungomålstalande
tala (ngn) till rätta— få (ngn) att inse sitt misstag
tala (ngn) till rätta— få (ngn) att inse sitt misstag
tala om rep i hängd mans hus— (taktlöst) beröra ämnen som är obehagliga för den tilltalade
tala om rep i hängd mans hus— (taktlöst) beröra ämnen som är obehagliga för den tilltalade
tala/prata i vädret— prata strunt
tala/prata i vädret— prata strunt
tala som de blinda slåss— prata strunt
tala som de blinda slåss— prata strunt
tala som en bok— tala skriftspråkligt
tala som en bok— tala skriftspråkligt
tala som en bok— (idiomatiskt) tala skriftspråkligt, tala i (pedantiskt) väl övervägda ordalag, tala (pedantiskt) vis
tala som en bok— (idiomatiskt) tala skriftspråkligt, tala i (pedantiskt) väl övervägda ordalag, tala (pedantiskt) vis
Tala som en bok— Tala som om man läste innantill ur en bok.
Tala som en bok— Tala som om man läste innantill ur en bok.
tala till punkt— tala färdigt
tala till punkt— tala färdigt
tala ur skägget— (idiomatiskt) tala högt och tydligt
tala ur skägget— tala tydligt
tala ut— uttala sig på ett rättframt och tydligt sätt utan att linda in sitt budskap, åsikt el.dyl.
tala (varmt) för varan— rekommendera ngt
tala (varmt) för varan— rekommendera ngt
tala vitt och brett (om ngt)— tala ohämmat, ordrikt och högljutt (om ngt)
tala vitt och brett (om ngt)— tala ohämmat, ordrikt och högljutt (om ngt)
ta livet av— (idiomatiskt) döda
ta loven av— (idiomatiskt, transitivt) matta, göra verkningslös
ta loven av ngn/ngt— få övertaget över ngn/ngt
ta med en nypa salt— (idiomatiskt) inte tro okritiskt på något
ta med en rejäl skopa salt— (idiomatiskt) variant av ta med en skopa salt
ta med en skopa salt— (idiomatiskt) tro kritiskt på saker och ting
ta med en stor skopa salt— (idiomatiskt) variant av ta med en skopa salt
ta med ett korn salt— (idiomatiskt) variant av ta med en nypa salt
ta mej fan— (idiomatiskt, vardagligt) variant av ta mig fan
ta mig fan— (idiomatiskt, vardagligt) banne mig
ta miste— missuppfatta, ta fel, missta, inte beakta
ta mod till sig— samla nödvändig själslig styrka
ta mod till sig— samla nödvändig själslig styrka
ta munnen full— Göra överdrivna påståenden eller löften man inte kan hålla; skryta eller hävda mer om sig själv elle
ta musten ur— (idiomatiskt, transitivt) göra att någon (i högre grad) blir psykologiskt omotiverad eller fysiskt t
ta något med en klackspark— (idiomatiskt) ta lättvindigt på något som kan medföra negativa konsekvenser, ignorera negativa konse
Tända på alla cylindrar— Bli mycket uppspelt eller mycket upprörd.
ta ned skylten— Att avsluta sin verksamhet eller sitt liv; ett bildligt uttryck för att dö, hämtat från hur en affär
ta ner månen— göra det omöjliga
Ta ner månen— Utföra det omöjliga.
ta ner skylten— (idiomatiskt) upphöra (om t.ex. en affär)
ta (ngn) i hampan— gripa tag i (ngn)
ta (ngn) i hampan— gripa tag i (ngn)
ta ngn i kragen— ta ngn i upptuktelse
ta ngn i kragen— ta ngn i upptuktelse
ta ngn i nackskinnet— Gripa tag i någon för att stoppa eller kontrollera dem; bildligt om att med kraft hejda eller hålla
ta ngn i nackskinnet— Gripa tag i någon för att stoppa eller kontrollera dem; bildligt om att med kraft hejda eller hålla
ta ngn i örat— ge ngn en skarp tillrättavisning
ta ngn i örat— ge ngn en skarp tillrättavisning
ta ngn på orden— tro att ngn menar vad han säger
ta ngn på orden— tro att ngn menar vad han säger
ta (ngn) på sängen— överrumpla (ngn)
ta (ngn) på sängen— överrumpla (ngn)
ta ngns parti— (förklara sig) stödja ngn
ta ngns parti— (förklara sig) stödja ngn
ta (ngn) till nåder— förlåta (ngn)
ta (ngn) till nåder— förlåta (ngn)
ta (ngn) under sina vingars skugga— ta (ngn) i sitt beskydd
ta (ngn) under sina vingars skugga— ta (ngn) i sitt beskydd
ta ngn under sina vingars skugga— beskydda ngn
ta ngn under sina vingars skugga— beskydda ngn
ta ngt för kontant— godta ngt såsom riktigt
ta ngt för kontant— godta ngt såsom riktigt
ta ngt med en klackspark— ta ngt lättsinnigt
ta ngt med en nypa salt— inte tro okritiskt på ngt
ta (ngt) med i räkningen— ej utelämna (ngt)
ta (ngt) med i räkningen— ej utelämna (ngt)
ta ngt på sitt samvete— ta (det moraliska) ansvaret för ngt
ta ngt på sitt samvete— ta (det moraliska) ansvaret för ngt
tänka sig!— Utrop som uttrycker stark förvåning eller häpnad över något oväntat eller anmärkningsvärt som har in
Tantali kval— brist mitt i överflöd
ta nunnedoket— Träda in i ett kloster och bli nunna; lämna det världsliga livet för ett liv i religiös avskildhet o
ta nya tag— åter gripa sig an (med ngt)
ta och— göra något som kräver viss handlingskraft eller beslutsamhet
ta ordet ur mun på ngn— säga ngt som ngn annan just tänkt säga
ta ordet ur mun på ngn— säga ngt som ngn annan just tänkt säga
ta på kornet— (idiomatiskt) med precision och naturtroget återgiva eller skildra
Ta på kornet— Att skildra naturtroget.
ta på krita— (idiomatiskt) köpa något på kredit
ta på orden— (idiomatiskt) tolka vad någon säger bokstavligt, utan att försöka gissa in några bibetydelser, ironi
ta på räkning— ta på kredit
ta på räkning— ta på kredit
ta parti för ngn— (förklara sig) stödja ngn
ta parti för ngn— (förklara sig) stödja ngn
ta på sängen— (idiomatiskt) överrumpla
tappa bort— mista och inte längre hitta, på grund av att antingen själv ha glömt bort var saken ifråga är, eller
tappad bakom en vagn— (idiomatiskt) dum och tafatt, ha långsam uppfattningsförmåga
Tappad bakom en vagn— Att vara ointelligent eller ha långsam uppfattningsförmåga.
tappa hakan— (idiomatiskt) öppet visa sin förvåning eller bestörtning
tappa hakan— öppet visa sin förvåning eller bestörtning
Tappa hakan— Att se mycket förvånad ut och bli mållös ut utan att kunna dölja det.
tappa huvudet— (tillfälligt) mista omdömesförmågan
tappa sugen— förlora lusten och ge upp
tappa väderkornet— förlora förmågan att orientera sig
ta priset— överträffa allt eller alla
ta reda på— skaffa sig kännedom om
tärningen är kastad— anger att någonting har satts i gång, påbörjats; spelet har börjat
tärningen är kastad— anger att någonting har satts i gång, påbörjats; spelet har börjat
tärningen är kastad— en viktig och oåterkallelig handling är utförd
tärningen är kastad— en viktig och oåterkallelig handling är utförd
tårta på tårta— onödig upprepning av ord eller uttryck med samma eller liknande betydelse
tårta på tårta— onödig upprepning av ord eller uttryck med samma eller liknande betydelse
tårta på tårta— (idiomatiskt) för mycket av det goda
tårta på tårta— (idiomatiskt) för mycket av det goda
ta saken i egna händer— försöka lösa stridsfrågan på egen hand
ta saken i egna händer— försöka lösa stridsfrågan på egen hand
ta seden dit man kommer— göra så som värden har för vana att göra - när man är gäst hos någon
ta seden dit man kommer— anpassa sig som gäst till det som värden föredrar
ta sig av daga— (eufemistiskt) avsiktligt döda sig själv
ta sig där bak— uttrycker starkt missnöje med någon och föreslår att vederbörande ska vidröra sitt eget anus
ta sig en bläcka— (idiomatiskt) bli kraftigt berusad på sprit
Ta sig en funderare— Tänka efter.
ta sig/få för mycket till bästa— dricka sig onykter
ta sig/få för mycket till bästa— dricka sig onykter
ta sig för när— känna sig förnärmad
ta sig för när— känna sig förnärmad
ta sig för pannan— bli förvirrad eller förvånad
ta sig för pannan— bli förvirrad eller förvånad
ta sig i kragen— (idiomatiskt) samla sig, rycka upp sig, skärpa till sig, skärpa sig
ta sig i kragen— (idiomatiskt) samla sig, rycka upp sig, skärpa till sig, skärpa sig
ta sig i kragen— (själsligt) samla sig
ta sig i kragen— (själsligt) samla sig
ta sig orådet före— (idiomatiskt, formellt) göra en sådan dumhet som något
ta sig orådet före att...— göra ngt så dumt som att...
ta sig orådet före att...— göra ngt så dumt som att...
ta sig samman— (idiomatiskt) ta kontroll över och sluta visa sina starka känslor (av att vara orolig, upprörd, i ch
ta sig till— (reflexivt) bära sig åt
ta sig till vara— Att vara försiktig och akta sig för risker eller fallgropar, skydda sig mot att göra misstag eller r
ta sig till vara— Att vara försiktig och akta sig för risker eller fallgropar, skydda sig mot att göra misstag eller r
ta sig ton— uppträda utmanande
ta sig vatten över huvudet— (idiomatiskt) ta sig an något som man inte är kapabel till, inlåta sig på något vartill ens krafter
ta sig vatten över huvudet— (idiomatiskt) ta sig an något som man inte är kapabel till, inlåta sig på något vartill ens krafter
ta sig vatten över huvudet— åta sig mer än man klarar av
ta sig vatten över huvudet— åta sig mer än man klarar av
ta sin hand ifrån (ngn/ngt)— sluta att bry sig om och ansvara för (ngn/ngt)
ta sin hand ifrån (ngn/ngt)— sluta att bry sig om och ansvara för (ngn/ngt)
ta sin mats/Mats ur skolan— dra sig ur en obehaglig situation
ta sin mats/Mats ur skolan— dra sig ur en obehaglig situation
ta sin Mats ur skolan— dra sig ur en besvärlig situation
ta sin Mats ur skolan— (idiomatiskt) dra sig ur en brydsam eller farlig situation utan förlust eller förödmjukelse
ta sitt förnuft till fånga— bli förståndigare
ta sitt förnuft till fånga— bli förståndigare
ta sitt liv— (eufemistiskt) avsiktligt döda sig själv
ta sitt liv— (eufemistiskt) avsiktligt döda sig själv
ta sitt liv— begå självmord
ta sitt liv— begå självmord
ta självmord— (idiomatiskt, vardagligt) begå självmord
ta skadan igen— skaffa sig kompensation (för ngt) på annat sätt
ta skadan igen— skaffa sig kompensation (för ngt) på annat sätt
ta skeden i vacker hand— Acceptera en obehaglig situation och anpassa sig till den utan att göra motstånd; ge upp sin vilja o
ta skeden i vacker hand— Acceptera en obehaglig situation och anpassa sig till den utan att göra motstånd; ge upp sin vilja o
ta skeden i vacker hand— (idiomatiskt) hålla sig i skinnet och foga sig efter någons förmaning
ta skeden i vacker hand— (idiomatiskt) hålla sig i skinnet och foga sig efter någons förmaning
ta skeden i vackra handen— Att acceptera en svår eller obehaglig situation och anpassa sig till den, att lägga stolthet åt sida
ta skeden i vackra handen— Att acceptera en svår eller obehaglig situation och anpassa sig till den, att lägga stolthet åt sida
ta skruv— (idiomatiskt) ha tydlig verkan
ta skruv— ha tydlig verkan
ta slut— uttömma alla krafter
ta spjärn— sätta sin kropp eller kroppsdelar mot något för att motstå viss kraft
ta ställning— fatta en ståndpunkt
ta ställning/parti för/mot— förklara sig vara anhängare/motståndare till
ta ställning/parti för/mot— förklara sig vara anhängare/motståndare till
ta steget fullt ut— fullfölja viss handling och ta konsekvenserna av den
ta studenten— fullborda sina gymnasiestudier
ta tag— gripa; börja hålla (hårt eller stadigt) /i/ något med händerna eller armarna
ta till— (transitivt) (i pressad situation) använda sig av (någon mer aggressiv metod mot sin(a) motståndare)
ta till benen— springa sin väg
ta till benen— springa sin väg
ta till harvärjan— (idiomatiskt) fly, smita sin kos; fega ur
ta till harvärjan— Att ta till harvärjan innebär att fly eller ge sig av hastigt, att söka sin räddning genom att sprin
ta till harvärjan— (idiomatiskt) fly, smita sin kos; fega ur
ta till harvärjan— Att ta till harvärjan innebär att fly eller ge sig av hastigt, att söka sin räddning genom att sprin
ta till intäkt— använda som stöd
ta till intäkt (för)— åberopa såsom stöd (för)
ta till intäkt (för)— åberopa såsom stöd (för)
(ta till) i underkant— (ta till) i minsta eller knappaste laget
(ta till) i underkant— (ta till) i minsta eller knappaste laget
ta till lipen— börja gråta
ta till lipen— börja gråta
ta till lipen— (idiomatiskt) börja gråta
ta till lipen— (idiomatiskt) börja gråta
ta till orda— börja tala (eller skriva)
ta till orda— Bryta tystnaden och börja tala, ofta i en formell eller allvarlig situation där man vill framföra nå
ta till orda— börja tala (eller skriva)
ta till orda— Bryta tystnaden och börja tala, ofta i en formell eller allvarlig situation där man vill framföra nå
ta till sjappen— Fly eller smita snabbt från en plats eller situation; ta till flykten när det blir obehagligt eller
ta till sjappen— Fly eller smita snabbt från en plats eller situation; ta till flykten när det blir obehagligt eller
ta till storsläggan— (idiomatiskt) kraftigt ta itu med något för att komma tillrätta med ett missförhållande; våldsamt an
ta till storsläggan— (idiomatiskt) kraftigt ta itu med något för att komma tillrätta med ett missförhållande; våldsamt an
ta till storsläggan— med kraft ta itu med ngt
ta till storsläggan— med kraft ta itu med ngt
ta till vara— ta hand om (och utnyttja)
ta till vara— ta hand om (och utnyttja)
ta tjuren vid hornen— (idiomatiskt) utföra något nödvändigt (eller ett besvärligt problem) som man egentligen inte vill
ta tjuren vid hornen— (idiomatiskt) utföra något nödvändigt (eller ett besvärligt problem) som man egentligen inte vill
ta tjuren vid hornen— ta tag i något som tar emot att göra
ta tjuren vid hornen— oförskräckt gripa sig an med problem
ta tjuren vid hornen— oförskräckt gripa sig an med problem
ta tjuren vid hornen— ta tag i något som tar emot att göra
ta tydor— göra förutsägelser
ta udden av något— tona ner eller avdramatisera något
ta upp den kastade handsken— anta utmaningen
ta ut i förskott— (transitivt) i förväg, trots att det ännu inte går att avgöra med säkerhet hur det kommer att sluta,
ta ut (ngt) i förskott— (för tidigt) räkna med (ngt) såsom redan uppnått
ta ut (ngt) i förskott— (för tidigt) räkna med (ngt) såsom redan uppnått
ta ut sin rätt— via sina naturliga konsekvenser ha en negativ inverkan
ta vägarna förbi— (idiomatiskt) åka förbi med bil
ta väl/illa upp— reagera positivt/negativt (på ngt)
ta väl/illa upp— reagera positivt/negativt (på ngt)
ta väl upp— reagera positivt (på ngt)
ta vara på— (idiomatiskt) se till att något inte går till spillo, ta hand om
ta vara på— ta hand om (och inte låta skadas eller förspillas)
ta vara på (ngt)— se till att (ngt) inte går till spillo
ta vara på (ngt)— se till att (ngt) inte går till spillo
ta vara på sig— hjälpa sig själv
ta vara på sig— hjälpa sig själv
ta vid— fortsätta eller ta över där eller när något eller någon slutar (i handling, tid, rum eller villkor)
tid efter annan— vid slumpvis spridda tillfällen
tid efter annan— vid slumpvis spridda tillfällen
tid efter annan— periodvis, ibland
tid efter annan— periodvis, ibland
tiden är ur led— tidsförhållandena är onormala
tiden är ur led— tidsförhållandena är onormala
tiden får utvisa— (idiomatiskt) händelser och resultat kan man inte veta på förhand
tidens tand— tiden betraktad såsom förändrande och nedslitande kraft
tids nog— efter viss (vänte)tid
tids nog— (idiomatiskt) förr eller senare, så småningom; efter viss väntetid; i sinom tid, när tiden är inne
tigga stryk— bete sig utmanande (som om man ville ha stryk)
tigga stryk— (idiomatiskt) bete sig utmanande; medvetet provocera fram en reaktion
till åren kommen— ålderstigen, gammal
till åren kommen— Hövligt och eufemistiskt uttryck för att beskriva någon som är gammal eller ålderstigen; undviker de
till åren kommen— Hövligt och eufemistiskt uttryck för att beskriva någon som är gammal eller ålderstigen; undviker de
till åren kommen— ålderstigen, gammal
till äventyrs— möjligen, händelsevis, mot förmodan
till äventyrs— möjligen, händelsevis, mot förmodan
till äventyrs— (idiomatiskt) händelsevis, tvärtemot vad som förväntas
till äventyrs— (idiomatiskt) händelsevis, tvärtemot vad som förväntas
tillbaka till ruta ett— tillbaka till utgångsläget
tillbaka till ruta ett— tillbaka till utgångsläget
till boks— (ålderdomligt) i skuld
till bords— till bordet; för att äta
till buds— tillgänglig
till dags dato— Uttryck som anger fram till och med den aktuella dagen; används för att summera det nuvarande läget
till dels— I viss mån men inte fullt ut; en del av något men långt ifrån allt; används för att nyansera och beg
till döddagar— tills man dör
till döddagar— tills man dör
till döds— ihjäl, till döden, så att någon dör
till doms— till att döma, till domen, så att någon dömer
till drycks— till drycken
till förfång för (ngt)— till skada för (ngt)
till förfång för (ngt)— till skada för (ngt)
till/från höger och vänster— åt/från alla håll
till/från höger och vänster— åt/från alla håll
till/från höger och vänster— åt/från alla håll
till freds— Att vara nöjd och belåten med sin situation; att känna inre ro och inte sakna eller önska sig något
till fullo— fullständigt
till fyllest— tillräckligt
till fyllest— tillräckligt
till fyllest— tillräckligt
till fyllest— tillräckligt
till gagns— (ålderdomligt) till gagn, till fördel för någon, till nytta
till godo— som anspråk, som fordran, till förfogande; till fördel
till hands— inom räckhåll
till hands— inom räckhåll som kan användas
till heders— (på nytt bli) känd eller populär, ärad
till intet förpliktande— variant av till intet förpliktigande
till intet förpliktigande— (idiomatiskt) som inte innebär några skyldigheter för någon; som inte förpliktigar
till kojs— Att gå och lägga sig för att sova; att bege sig till sängen för natten, ofta uttryckt som en uppmani
till kungs— (historiskt) till kungen (för att be om lov eller nåd)
till lags— till belåtenhet
till låns— I egenskap av tillfälligt lån; om något man fått tillgång till men som skall återlämnas till den ege
till leda— (idiomatiskt) mer än nog (så att man får avsmak, blir trött eller mätt på något)
till livs— att äta eller dricka (även bildligt)
till ljusan dag— till fullt dagsljus
till måls— Att träffa exakt rätt eller nå sitt mål med precision; används bildligt om något som lyckas fullstän
till mans— de flesta, inte allihop men nästan
till max— enormt mycket
till mötes— för att möta, även om tid
till nöds— såsom en nödfallsåtgärd
till nöds— om det kniper, om man måste, som sista utväg
till och från— vid vissa tillfällen
till örlogs— (ålderdomligt) på flottan
till övers— kvar, över; som kan tänkas att överlåtas
(till) på köpet— såsom extra, tillkommande omständighet
(till) på köpet— såsom extra, tillkommande omständighet
till på köpet— utöver allt annat, därtill
till pass— till belåtenhet
till punkt— färdigt, klart
till punkt och pricka— in i minsta detalj
till punkt och pricka— (idiomatiskt) in i minsta detalj, exakt, mycket noggrant
till råga på allt— som ett extra påbröd
till råga på allt/eländet— förutom allt detta som är dåligt
till salu— för försäljning
till salu— (avsedd) för försäljning
till skänks— som gåva, gratis
till skänks— som gåva, gratis
till skänks— Att erbjuda eller ge bort något utan kostnad eller motprestation; när något ges som en gåva, helt gr
till skänks— Att erbjuda eller ge bort något utan kostnad eller motprestation; när något ges som en gåva, helt gr
till slut— Att något sker eller inträffar efter en lång process eller väntan; används för att markera att något
till spillo— Att slösas bort, förstöras eller försvinna utan att komma till nytta; om resurser, tid eller möjligh
till spillo— Att slösas bort, förstöras eller försvinna utan att komma till nytta; om resurser, tid eller möjligh
till storms— till attack på häftigt vis
till synes— som det verkar
till synes— efter vad det verkar
till syvende och sist— (idiomatiskt, ordpar) när allt kommer omkring, till sist, till slut
till syvende och sist— (idiomatiskt, ordpar) när allt kommer omkring, till sist, till slut
till syvende och sist— när allt kommer omkring
till syvende och sist— när allt kommer omkring
till tals— så att man får uttrycka sig
till tåls— till tålamod, med tålamodet
till tings— till domstol (för rättsligt avgörande)
till topps— till toppen
till torgs— till torget (för försäljning)
till trots— (anger att något händer eller föreligger fastän en omständighet finns som skulle låta förvänta sig m
till tusen— I yttersta grad eller i hög utsträckning — en förstärkning som betonar att något är extremt, fullstä
till väders— Att lyfta eller sända något uppåt mot himlen; används bildligt för att beskriva något som stiger, ka
till väga— (idiomatiskt) i frasen gå till väga
till vardags— på vardagarna, i det vanliga livet som motsats till fritiden
till varje pris— oavsett vad det kostar
till varje pris— oavsett vad det kostar
till viljes— i enlighet med någons vilja
till viljes— i enlighet med någons vilja
till yttermera visso— förutom det redan nämnda, dessutom
till yttermera visso— förutom det redan nämnda, dessutom
till yttermera visso— såsom ytterligare bekräftelse
till yttermera visso— såsom ytterligare bekräftelse
titta för djupt i glaset— vara alltför förtjust i sprit
titta för djupt i glaset— vara alltför förtjust i sprit
titta in— kasta en blick in
titta i november— Skela, det vill säga ha en blick som inte är parallell utan riktar sig åt olika håll, som om ögonen
titta i november— Skela, det vill säga ha en blick som inte är parallell utan riktar sig åt olika håll, som om ögonen
titta snett på (ngn)— visa avund eller missnöje mot (ngn)
titta snett på (ngn)— visa avund eller missnöje mot (ngn)
titta under lugg— titta förstulet
titta under lugg— titta förstulet
titt och/som tätt— Mycket ofta och med korta mellanrum, upprepade gånger — beskriver något som sker tätt och frekvent,
titt och/som tätt— Mycket ofta och med korta mellanrum, upprepade gånger — beskriver något som sker tätt och frekvent,
titt och tätt— Att något förekommer eller händer upprepade gånger med korta mellanrum, återkommande och med påfalla
titt och tätt— Att något förekommer eller händer upprepade gånger med korta mellanrum, återkommande och med påfalla
titt och tätt— Att något förekommer eller händer upprepade gånger med korta mellanrum, återkommande och med påfalla
titt och tätt— Att något förekommer eller händer upprepade gånger med korta mellanrum, återkommande och med påfalla
titt som oftast— I de allra flesta fall, väldigt frekvent — beskriver ett återkommande mönster som upprepas så regelb
titt som oftast— I de allra flesta fall, väldigt frekvent — beskriver ett återkommande mönster som upprepas så regelb
tja då— (slang) avslutande hälsningsfras
tjäna av— sitta av sitt fängelsestraff
tjäna in på gungorna vad man förlorar på karusellen— ta igen en förlust på annat håll
tjäna in på gungorna vad man förlorar på karusellen— ta igen en förlust på annat håll
tjäna (sju år) för Rakel— tjäna länge och troget för att få ngt
tjäna (sju år) för Rakel— tjäna länge och troget för att få ngt
tjäna (sju år) för Rakel— tjäna länge och troget för att få ngt
tjäna (sju år) för Rakel— tjäna länge och troget för att få ngt
tjäna (sju år) för Rakel— tjäna länge och troget för att få ngt
tjena mors— (vardagligt) en hälsningsfras
tjing tjing— (slang) hej då (fras som yttras vid avsked)
tjocka släkten— (den stora) släkten
Tjock som en julegris— Mycket överviktig eller kraftigt byggd, som en välmatad gris uppfödd inför julslakten.
Tjock som en julegris— Mycket överviktig eller kraftigt byggd, som en välmatad gris uppfödd inför julslakten.
Tjock som en julegris— Mycket överviktig eller kraftigt byggd, som en välmatad gris uppfödd inför julslakten.
tjuta med ulvarna— göra som alla andra
tjuta med ulvarna— (idiomatiskt) förena sig med angriparna på ett fegt eller opportunistiskt sätt
tjuta med vargarna— förena sig med angriparna
tjuta med vargarna— (idiomatiskt) förena sig med angriparna på ett fegt eller opportunistiskt sätt
tjuv- och rackarspel— spel som inte följer reglerna
tom fras— innehållslöst uttryck, löften utan substans
tömma nederlagets bittra kalk (i botten)— lida (fullständigt) nederlag
tömma nederlagets bittra kalk (i botten)— lida (fullständigt) nederlag
tomma ord— löfte som inte infrias
tomma tunnor skramlar mest— den som argumenterar i ett högt tonläge ofta inte har så mycket att säga
tomma tunnor skramlar mest— den som har minst att säga är ofta mest högljudd
tomtar på loftet— vara dum eller ha låg intelligens
topp tunnor rasande— Att vara extremt arg och upprörd, kokande av ilska — beskriver en person som helt förlorat behärskni
topp tunnor rasande— (idiomatiskt) mycket rasande; ursinnig
törna emot— stöta emot, knuffa till, köra på
törna in— stöta emot, knuffa till, köra på
törna mot— variant av: törna emot
törna till— (vardagligt) slå till någon
torr bakom öronen— (idiomatiskt) erfaren och mogen
Torr bakom öronen— Erfaren och mogen.
torr som snus— alldeles torr
Torrt som fnöske- Mycket torrt.— Extremt torrt. Fnöske är ett brandlättantändligt svampmaterial som måste vara helt torrt för att fun
Torrt som fnöske- Mycket torrt.— Extremt torrt. Fnöske är ett brandlättantändligt svampmaterial som måste vara helt torrt för att fun
tråda dansen— börja dansa
träda emellan— Att aktivt gå in och stoppa en konflikt eller ett problem, att lägga sig i en situation för att förh
träda inför skranket— uppträda inför domstol
träda inför skranket— uppträda inför domstol
träda ngns ära för när— Att kränka eller såra någons värdighet och självrespekt genom ord eller handling, att angripa en per
träda ngns ära för när— Att kränka eller såra någons värdighet och självrespekt genom ord eller handling, att angripa en per
träffa den rätte/rätta— träffa den stora kärleken
träffa huvudet på spiken— få helt rätt
träffa huvudet på spiken— få helt rätt
träffa huvudet på spiken— uttrycka det absolut väsentliga
träffa huvudet på spiken— uttrycka det absolut väsentliga
träffa mitt i prick— (idiomatiskt) träffa rätt
träffa/slå huvudet på spiken— träffa rätt
träffa/slå huvudet på spiken— träffa rätt
trägen vinner— den ihärdige lyckas
trägen vinner— den ihärdige lyckas
trampa gasen i botten— trycka ner gaspedalen så långt som möjligt
trampa i klaveret— göra bort sig
trampa i klaveret— (idiomatiskt) göra sig skyldig till ett pinsamt misstag, ofta en taktlöshet
trampa i klaveret— göra en svår tabbe
trampa ngn på tårna— förolämpa ngn
trampa på en öm tå— ta upp ett känsligt ämne, som orsakar starka reaktioner
trampa spiken i botten— trampa gaspedalen i botten
trampa under fötterna— behandla hänsynslöst
trampa ur barnskorna— (börja) bli vuxen
trampa ut barnskorna— Att växa upp och lämna barndomen bakom sig, ta steget in i vuxenlivet och sluta bete sig som ett bar
trampa vatten— hålla sig flytande (på en och samma plats) i vatten genom att utföra tramprörelser
trampa vatten— hålla sig flytande utan att simma någonvart
trångt om saligheten— ont om plats
trångt om saligheten— ont om plats
trappa upp— Öka intensiteten, omfattningen eller nivån av något stegvis, som en konflikt, insats eller aktivitet
traska patrull(o) med ngn— osjälvständigt handla på samma sätt som ngn annan
(tredje) gången gillt— (tredje) gången blir det bra
(tredje) gången gillt— (tredje) gången blir det bra
tredje gången gillt— princip som betyder att vid tredje tillfället ska hända något drastiskt, tex högre straff, bot eller
tredje gången gillt— ungefär man lyckas ofta/förmodligen på tredje försöket; tredje försöket (och vi hoppas det går den h
Tredje gången gillt— Skrockfullt, om något som händer för tredje gången och därför ska gälla.
tredje graden— polisförhör under tortyrartade former i syfte att framtvinga bekännelse
trevlig helg— artighetsfras som uttalas innan man skiljs åt för helgen
trevligt att träffas— artigt uttryck som används då talaren möter någon för första gången
trilla av pinn— (idiomatiskt, vardagligt) variantform till trilla av pinnen; dö
trilla av pinn(en)— Dö, ofta oväntat eller i hög ålder; en informell och något lättsam omskrivning för att beskriva att
trilla av pinnen— (vardagligt) dö
trilla dit— råka ut för ngt obehagligt
tripp trapp trull— tre personer eller föremål av olika storlek
tripp trapp trull— (vardagligt) tre föremål eller personer av (tydligt) olika storlekar som står i storleksordning
Trivas som fisken i vattnet— Trivas mycket bra i en specifik situation.
tro det!— Utrop som bekräftar med eftertryck att något verkligen är sant eller faktiskt sker — ofta som svar p
Trogen som en hund— Trogen någon under alla förhållanden.
tro gör man i kyrkan— det är inte tillräckligt att tro något stämmer, såvida det inte gäller guds existens (för allt annat
trolla fram— frambringa något genom trolleri
trolla med knäna— (idiomatiskt, vardagligt) göra något som verkar omöjligt
tro och loven— trohetslöfte
tröst för ett tigerhjärta— (idiomatiskt) klen tröst, bara skenbar tröst
tröst för tigerhjärtan— (idiomatiskt) skenbar tröst, inte mycket till tröst, klen tröst
trumma ut— Att aktivt och enträget sprida ett budskap eller en nyhet till en bred publik, ofta med eftertryck o
trycka ned ngn i galoscherna— få ngn att helt förlora självförtroendet
trycka ned ngn i galoscherna— få ngn att helt förlora självförtroendet
trycka ned ngn i galoscherna— få ngn att helt förlora självförtroendet
trycka ner ngn (i skorna)— behandla ngn synnerligen nedlåtande
trycka ner ngn (i skorna)— behandla ngn synnerligen nedlåtande
trycka ner ngn (i skorna)— behandla ngn synnerligen nedlåtande
trycka på— envetet försöka påverka (någon eller några att fatta ett visst beslut eller liknande)
tuffa till— (reflexivt) göra sig tuff, brösta upp sig
tugga fradga— få fradga om munnen i samband med tuggning
tulla på— i hemlighet använda lite av något slags förbrukningsmateriel innan det egentligen var dags
Tumme med någon— Att åtnjuta någons förtroende.
tummen ned för ngn/ngt— (uttryck för) förkastande eller ogillande av ngn/ngt
tummen upp för ngn/ngt— (uttryck för) uppskattning av ngn/ngt
tummis på det!— det tummar vi på, det lovar vi varandra
tungan löpte i väg (med honom)— (han) yttrade ngt obetänksamt
tungan löpte i väg (med honom)— (han) yttrade ngt obetänksamt
tungan på vågen— ngt (till synes obetydligt) som fäller avgörandet
tungan på vågen— ngt (till synes obetydligt) som fäller avgörandet
(tung) som själva näcken— oerhört (tung)
(tung) som själva näcken— oerhört (tung)
Tungt som bly— Extremt tungt. Bly är ett av de tyngsta vanliga metallerna, så liknelsen beskriver något med överväl
Tungt som bly— Extremt tungt. Bly är ett av de tyngsta vanliga metallerna, så liknelsen beskriver något med överväl
tuppa av— svimma; kollapsa
tuppkammen växer/sväller (på honom)— (han) blir märkbart stolt eller övermodig
tupp tupp men ingen höna— en lek av barn med blommorna på ett grässtrå
tupp tupp men ingen höna— en lek av barn med blommorna på ett grässtrå
tusen sinom tusen— (idiomatiskt) oräkneligt
tusen tack— större tack än bara tack
tuta i— inbilla någon något felaktigt
tuta och köra— redo att sätta igång
tvåla till— (idiomatiskt) läxa upp
två sidor av samma mynt— två aspekter av samma sak
två sidor av samma mynt— två aspekter av samma sak
två sina händer— (idiomatiskt) frånsäga sig allt ansvar för en utförd handling
två sina händer— (idiomatiskt) frånsäga sig allt ansvar för en utförd handling
två sina händer— förklara sig fri från allt ansvar
två sina händer— förklara sig fri från allt ansvar
tvätta sitt smutsiga linne hemma— inte låta stridigheter inom en familj komma ut
tvätta sitt smutsiga linne hemma— inte låta stridigheter inom en familj komma ut
tvista om påvens skägg— tvista om ngt meningslöst eller ngt som är omöjligt att avgöra
tvista om påvens skägg— tvista om ngt meningslöst eller ngt som är omöjligt att avgöra
tvi vale!— Arkaisk utropsfras som uttrycker starkt avsky, moralisk indignation eller förakt; ett kraftfullt sät
tycka illa vara— ta illa upp
tycka illa vara— (idiomatiskt) ta illa upp
tycka synd om— anse att någon har det svårt /och ge denna sympati/
tycka synd om (ngn)— ha medlidande med (ngn)
tyda allt till det bästa— ge allt den gynnsammaste eller välvilligaste tolkningen
tyga till— misshandla eller göra illa, särskilt med synliga skador efteråt
tyna bort— gradvis bli allt mindre livskraftig och svag
tyst, min mun, så får du socker— det här bör jag hålla tyst med
tyst, min mun, så får du socker— det här bör jag hålla tyst med
tyst som en mus— alldeles tyst
tyst som en mus— alldeles tyst
tyst som en mus— alldeles tyst
tyst som en mus— alldeles tyst
Tyst som i graven— Absolut tystnad, ingen rörelse eller ljud alls. Används för att beskriva en plats eller situation so
Tyst som i graven— Absolut tystnad, ingen rörelse eller ljud alls. Används för att beskriva en plats eller situation so
udda fågel— något eller någon som inte passar in i sällskapet eller sammanhanget
ugglor i mossen— när något inte stämmer eller det är problematiskt
ulv i fårakläder— farlig person som till det yttre verkar ofarlig
ulv i fårakläder— (idiomatiskt) något som vid första anblick verkar oskuldsfullt och ofarligt men vid närmare granskni
Ulv i fårakläder— Någon med onda avsikter förledd till harmlöshet.
undan för undan— så småningom, efter hand
undan för undan— litet i taget, gradvis, successivt
under all kritik— jättedålig, ytterst dålig
under all kritik— jättedålig, ytterst dålig
under all kritik— inte värd att ens bedömas
under all kritik— inte värd att ens bedömas
under bältet— (mindre brukligt) usel, moraliskt låg
under bordet— (idiomatiskt) bakom kulisserna
Under bordet, pengar under bordet— I hemlighet, mutor.
under knapphetens kalla stjärna— i fattigdom
under över alla under!— så utomordentligt märkligt!
under stundom— Inträffa vid vissa tillfällen men inte regelbundet; ett ålderdomligt eller formellt sätt att uttryck
(undra) i sitt (stilla) sinne— (undra) inom sig
(undra) i sitt (stilla) sinne— (undra) inom sig
undra på det!— det är inte så konstigt
uppåt väggarna— Om en person eller situation som är fullständigt orimlig, galen eller absurd, bortom alla normala gr
uppåt väggarna— Om en person eller situation som är fullständigt orimlig, galen eller absurd, bortom alla normala gr
uppåt väggarna— (idiomatiskt, vardagligt) alldeles galet, bortom all logik
uppåt väggarna— (idiomatiskt, vardagligt) alldeles galet, bortom all logik
uppfinna hjulet— (tro sig) uppfinna eller upptäcka ngt som redan (sedan länge) existerar
uppfinna hjulet— (tro sig) uppfinna eller upptäcka ngt som redan (sedan länge) existerar
Uppföra sig som om han/hon ägde stället— Att uppträda (alltför) självsäkert och arrogant.
uppfylla all(an) rättfärdighet— göra allt vad som kan begäras
uppfylla all(an) rättfärdighet— göra allt vad som kan begäras
upphöja (ngn) till skyarna— starkt berömma (ngn)
upp i dagen— fysiskt sett väldigt lik
upp med hakan!— se ljusare på situationen!
upp och ned— (idiomatiskt) variant av upp och ner; så att ovansidan är neråt och vice versa
upp och ner— (idiomatiskt) så att ovansidan är neråt och vice versa
uppta ngns fallna mantel— fortsätta ngns verk
ur askan i elden— (idiomatiskt) från en dålig situation till en ännu sämre
ur egen fatabur— av egen uppfinning
ur egen fatabur— (idiomatiskt) av egen uppfinning
ur gängorna— Fullständigt ur balans och extremt upprörd eller förvirrad; att ha tappat fattningen helt, likt ett
ur jämvikt— I ett tillstånd av obalans där det normala jämviktsläget rubbats, antingen psykologiskt, fysiskt ell
ur stånd— Att vara oförmögen att utföra något eller sakna de nödvändiga förutsättningarna; att befinna sig i e
ur vägen— interjektion som används när man kommer mot folk och vill att de ska flytta sig ur ens väg
utan anseende till person— utan hänsyn till vem personen i fråga är
utan anseende till person— utan hänsyn till vem personen i fråga är
utan att röra en fena— helt stilla
utandas sin sista suck— Att dö; ett poetiskt och högtidligt omskrivning för dödsögonblicket då en person drar sitt allra sis
utandas sin sista suck— Att dö; ett poetiskt och högtidligt omskrivning för dödsögonblicket då en person drar sitt allra sis
utan egen förskyllan— att orsaka något utan avsikt
utan egen förskyllan eller värdighet— utan att egentligen ha förtjänat det
utan en tråd på kroppen— inte (ha) några kläder på sig, helt utan kläder (på sig), naken
utanför ramarna— (idiomatiskt) på ett annorlunda, okonventionellt sätt, från ett helt nytt perspektiv
utan motstycke— (idiomatiskt) unik i sitt slag; mycket bättre eller sämre än allt annat
utan rast eller ro— utan (möjlighet till) vila
utan uppskov— Att agera omedelbart utan dröjsmål eller fördröjning, att utföra något direkt utan att vänta eller s
Ute i ogjort väder— Att företa något utan tillräcklig anledning.
utföra sina behov— (idiomatiskt, eufemistiskt) urinera eller göra sig av med avföring
utgå från— (idiomatiskt) anta
utgjuta sig— Att i ord ge uttryck för sin sorg, klagan eller starka känslor; att låta sina innersta tankar och be
utmana ödet— ge sig in på ngt som kan sluta illa
ut och in— (idiomatiskt) så att utsidan är på insidan och vice versa
utom sig— som känner starka känslor
utom sig (av sorg/raseri)— mycket upprörd
(utportionering) i parti och minut— (utportionering) i stor, osorterad mängd
(utportionering) i parti och minut— (utportionering) i stor, osorterad mängd
uträtta sina behov— (idiomatiskt, eufemistiskt) urinera eller göra sig av med avföring
uträtta sina naturbehov— uträtta sina behov
uträtta sitt tarv— (idiomatiskt, ålderdomligt, eufemistiskt) utföra sina behov
väcka ont blod— (idiomatiskt) väcka förargelse eller missnöje
väcka ont/ond blod— orsaka missnöje eller förbittring
väcka till liv— få att börja existera
väcka till liv— få att börja existera
vacker som en dag— strålande vacker
Vacker som en dag— Någon är mycket vacker.
väck inte den björn som sover— ta inte upp problem i onödan
väck inte den björn som sover— ta inte upp problem i onödan
vad det lider— (idiomatiskt) (vid möjlighet) med tiden
vad det lider— med tiden, så småningom
vad för slag?— vad menas med detta?
vad för slag?— vad menas med detta?
vad går det åt dig?— vad är det med dig?
vad går det åt dig?— vad är det med dig?
vad/hur/vem/var i all världen?— jag undrar verkligen vad/hur/vem/var
(vad) i all sin dar— vad skall detta betyda
(vad) i all sin dar— vad skall detta betyda
vad i all sin dar!— vad är nu detta!
vad i all sin dar!— vad är nu detta!
vad i fridens namn?— vad är det som händer?
vad i fridens namn?— vad är det som händer?
vad i hela friden?— vad är det som händer?
vad i hela friden?— vad är det som händer?
vad i helskotta?— vad i hela friden?
vad i helskotta?— vad i hela friden?
vädra morgonluft— ana nya möjligheter
vädra morgonluft— (idiomatiskt) ana nya möjligheter för politisk eller ekonomisk verksamhet, i synnerhet av tvivelakti
vad säger du?— är det verkligen sant?
vad sjutton— mild ickevulgär svordom
vad som komma skall— (stelnat uttryck) vad som kommer (att) komma
vad tar det åt dig?— vad får dig att handla på det sättet?
vad tar det åt dig?— vad får dig att handla på det sättet?
vad tog det åt (honom)?— vad är det (för fel) med (honom)?
vad tycks?— vad tycker du/ni?
vad var det jag sa!— jag fick rätt i alla fall!
väga sina ord på guldvåg— mycket noggrant välja sina ord
väga sina ord på guldvåg— mycket noggrant välja sina ord
vägd och befunnen för lätt— som visat sig sakna nödvändiga förutsättningar
vägd och befunnen för lätt— som visat sig sakna nödvändiga förutsättningar
vagel i ögat— (idiomatiskt) något som är till förtret eller förargelse
vägen till helvetet är kantad med goda föresatser— goda föresatser alena räcker inte om de inte följs upp av handlingar
vägg i vägg— intill, (som) granne (med)
vakna på fel sida— vakna trött och vresig
vakta sin tunga— (idiomatiskt) vara försiktig med vad man säger
väl behängd— mycket långhårig
väl bekomme!— var så god!
välja med fötterna— (idiomatiskt) välja (och ekonomiskt stödja) en tjänst framför en annan, exempelvis genom att \"ta me
väl mött— (formellt) (ungefär, lite beroende på vad inbjudan osv. avser) \"vi kommer att ha trevligt tillsamma
vän av ordning— (idiomatiskt) person (verklig eller tänkt) som vill upprätthålla en viss grad av ordning
vända (alla) taggarna utåt— uppträda aggressivt
vända den andra kinden till— inte ge igen
vända den andra kinden till— inte ge igen
vända kappan efter vinden— ändra sig efter opinionen
vända kappan efter vinden— (idiomatiskt) ombyta sympatier eller åsikter efter rådande opinion; ändra sig efter vad andra tycker
vända kappan efter vinden— ändra sig efter opinionen
vända kappan efter vinden— (idiomatiskt) ombyta sympatier eller åsikter efter rådande opinion; ändra sig efter vad andra tycker
vända näsan i vädret— Dö; bildlig omskrivning för döden där personen slutar andas och livet lämnar kroppen, som om näsan l
vända näsan i vädret— Dö; bildlig omskrivning för döden där personen slutar andas och livet lämnar kroppen, som om näsan l
vända näsan i vädret— (eufemistiskt) dö, avlida
vända näsan i vädret— (eufemistiskt) dö, avlida
vända ngn ryggen— Medvetet vända sig bort från någon och avbryta kontakten; svika eller överge en person som tidigare
vända på alla stenar— (idiomatiskt) leta överallt efter en lösning; utforska alla möjligheter
vända på en femöring— vända på en liten yta
vända på en femöring— vända (ett fordon eller sig själv) på en liten yta
vända på en femöring— vända på en liten yta
vända på en femöring— vända (ett fordon eller sig själv) på en liten yta
vända på klacken— (idiomatiskt) vända helt om, gå sin väg
vända på kuttingen— (idiomatiskt) anlägga ett nytt perspektiv; se på ett nytt sätt
vända på kuttingen— (idiomatiskt) anlägga ett nytt perspektiv; se på ett nytt sätt
vända på kuttingen— se något ur ett annat perspektiv
vända på kuttingen— anlägga ett nytt (motsatt) perspektiv
vända på kuttingen— se något ur ett annat perspektiv
vända på kuttingen— anlägga ett nytt (motsatt) perspektiv
vända på slantarna— (idiomatiskt) vara försiktig med utgifterna, vara sparsam, snåla
vända på slantarna— tänka efter noga före varje utgift
vända på slantarna— tänka efter noga före varje utgift
vända på slantarna— (idiomatiskt) vara försiktig med utgifterna, vara sparsam, snåla
Vända på slantarna— ”Man får minsann vända på slantarna om de ska räcka”, egentligen försöka använda pengarna två gånger
Vända på slantarna— ”Man får minsann vända på slantarna om de ska räcka”, egentligen försöka använda pengarna två gånger
vända på varje sten— (idiomatiskt) variant av vända på alla stenar
vända ryggen till— visa sig hård och avvisande (mot ngn)
vända ryggen till— visa sig hård och avvisande (mot ngn)
vandra till Canossa— göra avbön under förödmjukande former
vandra till Canossa— göra avbön under förödmjukande former
vandra till de sälla jaktmarkerna— (idiomatiskt) dö, lämna jordelivet
vänna te— (östgötska) stöka till, smutsa ned
vänta barn— vara gravid
(vänta här) så länge— (vänta här) tills vidare
Väntans tider— Om tidsperiod av väntan. Särskilt graviditet.
vänta smått— Att vara gravid och vänta på ett barns ankomst; ett äldre och försiktigt sätt att omskriva att en kv
vara att likna vid— påminna om, (kan) karaktäriseras av/som
vara (av) ngns kött och blod— vara ngns avkomling
vara av ngns kött och blod— vara ngns avkomling
vara av nöden/behovet påkallad— vara nödvändig
vara av nöden/behovet påkallad— vara nödvändig
(vara) av samma skrot och korn— (vara) av samma (dåliga) sort
vara bakom flötet— vara bortkommen eller mindre intelligent
vara bara skinn och ben— vara mycket mager
vara bara skinn och ben— vara mycket mager
vara bekväm med— (anglicism, idiomatiskt) trivas (med), tycka om
vara/bli du och bror med ngn— (börja) tilltala ngn med "du"
vara/bli du och bror med ngn— (börja) tilltala ngn med "du"
vara/bli du och bror med ngn— (börja) tilltala ngn med "du"
vara bollplank åt ngn— fungera som diskussionspartner åt ngn
vara dagen efter— vara trött efter festande med alkoholförtäring dagen innan
vara dödens lammunge— vara hopplöst förlorad
vara efter— leta efter; försöka få tag i
vara eld och lågor— vara hänförd
vara en man kort— sakna en man
(vara) en nagel i ögat (på ngn)— (vara till) förtret (för ngn)
(vara) en nagel i ögat (på ngn)— (vara till) förtret (för ngn)
vara en nagel i ögat (på ngn)— vara ett ständigt problem (för ngn)
vara en nagel i ögat (på ngn)— vara ett ständigt problem (för ngn)
vara en öppen fråga— vara ovisst
vara en skugga av sitt forna jag— i viktiga avseenden vara mycket sämre än förut
vara en skugga av sitt forna jag— i viktiga avseenden vara mycket sämre än förut
vara ett rött skynke (för ngn)— vara en källa till stark irritation
vara ett strå vassare— vara lite bättre
vara fara på färde— något farligt är på gång att hända
vara fara värt— (idiomatiskt) finnas risk för
vara färdig med ngn— inte vilja ha mer med ngn att göra
vara färdig med ngn— inte vilja ha mer med ngn att göra
vara fena på— (transitivt) vara fenomenal på något, vara haj på något, att ha en stor talang för något, vara en ba
vara fena på något— vara riktigt skicklig på något
vara för handen— Att vara för handen innebär att något existerar, finns tillgängligt eller föreligger som ett faktum
vara för handen— Att vara för handen innebär att något existerar, finns tillgängligt eller föreligger som ett faktum
vara från sina sinnen— vara förryckt, tokig
vara från sina sinnen— vara förryckt, tokig
vara från vettet— Att bete sig irrationellt eller galet, som om man tappat förståndet — handla på ett sätt som andra u
vara full i fan— vara slug och elak
vara full i fan— vara slug och elak
vara gammal i gården— ha lång erfarenhet
vara/göra ngn till lags— vara ngn till belåtenhet
vara/göra ngn till lags— vara ngn till belåtenhet
vara guld värd— vara mycket värdefull
vara helt i det blå— vara helt verklighetsfrämmande
vara helt under isen— vara i en utsatt situation med dålig hälsa
vara herre på täppan— vara den som bestämmer
vara herre på täppan— vara den som bestämmer
vara het på gröten— vara mycket ivrig
vara het på gröten— vara mycket ivrig
vara huvudet högre— vara klart överlägsen
vara huvud på— (idiomatiskt) vara klipsk
vara i brallan— (idiomatiskt, slang) vara sexuellt upphetsad
vara idel öra— lyssna uppmärksamt med stort intresse
vara idel öra— lyssna uppmärksamt med stort intresse
vara idel öra— lyssna uppmärksamt
vara idel öra— lyssna uppmärksamt
vara ifrån sig— vara förtvivlad
vara ifrån sig— vara förtvivlad
vara i fred— vara ensam, utan att bli störd
vara i gasen— vara berusad eller upprymd
vara i görningen— Att vara i görningen innebär att något håller på att förberedas eller planeras bakom kulisserna, uta
vara i görningen— Att vara i görningen innebär att något håller på att förberedas eller planeras bakom kulisserna, uta
vara i gott sällskap— vara i samma situation som (många) andra som gjort samma misstag
vara i gott sällskap— vara i samma situation som (många) andra som gjort samma misstag
vara i hatten— vara berusad
vara illa ute— vara i knipa
vara illa ute— vara i knipa
vara i maskopi med— vara i förbund med
vara inne— när något är populärt
vara (inne) på rätt spår— vara nära en upptäckt
vara (inne) på rätt spår— vara nära en upptäckt
vara inne på samma linje— ha samma ståndpunkt
vara inne på samma linje— ha samma ståndpunkt
vara i sin ordning— vara helt riktig
vara i sitt esse— trivas och känna sig vara på rätt plats
vara i sitt esse— (idiomatiskt) trivas och känna sig vara på rätt plats och vanligen spela en framträdande roll
vara i sjunde himlen— vara synnerligen förtjust
vara i sjunde himlen— vara synnerligen förtjust
vara i stöten— vara i fin form
vara i stöten— vara i fin form
vara i stöten— (idiomatiskt) vara i fin form, i god kondition; vara på alerten; vara i farten
vara i stöten— (idiomatiskt) vara i fin form, i god kondition; vara på alerten; vara i farten
(vara) i svang— (vara) förekommande
(vara) i svang— (vara) förekommande
(vara) i/ur slag— (vara) i/ur form
(vara) i/ur slag— (vara) i/ur form
vara i valet och kvalet— inte veta vad man skall välja
vara i valet och kvalet— inte veta vad man skall välja
vara i välsignat tillstånd— vara gravid
vara i välsignat tillstånd— vara gravid
(vara) jämnt skägg— (vara) exakt summa
vara jämnt skägg— (idiomatiskt) stå lika, väga jämnt, vara jämn ställning; vara jämnt spel
vara karl för sin hatt— stå för sin mening eller sitt handlande
(vara kär/skuldsatt) upp över öronen— (vara kär/skuldsatt) i allra högsta grad
(vara kär/skuldsatt) upp över öronen— (vara kär/skuldsatt) i allra högsta grad
vara klart som korvspad— Vara fullständigt uppenbart och självklart för alla; jämför tydligheten med det omisskännliga och ka
vara/komma i ropet— vara/bli omtalad eller berömd
vara/komma i ropet— vara/bli omtalad eller berömd
vara/komma på grön kvist— ha/få det ekonomiskt bra
vara/komma på grön kvist— ha/få det ekonomiskt bra
vara kvick i vändningarna— vara snabb i sina rörelser
vara lätt på foten— vara lösaktig
vara lätt på foten— vara lösaktig
vara less på ngn/ngt— vara trött på ngn/ngt
vara/ligga väl framme— ha en god position
vara/ligga väl framme— ha en god position
vara lika goda kålsupare— (idiomatiskt) vara jämngoda eller likställda med varandra; vara jämställda i fråga om något ofördela
vara med om— att närvara när något händer och personligen uppleva det
vara med på en kant— delta (om också i blygsam omfattning)
vara med på ett hörn— i ngn mån (få) delta i ngt
vara med på noterna— förstå, hänga med
vara med på noterna— hänga med; förstå
vara med på noterna— (idiomatiskt) förstå och vara med om något, följa med i galoppen, vara med på saken
(vara med/ute) i svängen— (vara med/ute) i det allmänna nöjeslivet
(vara med/ute) i svängen— (vara med/ute) i det allmänna nöjeslivet
vår andes stämma i världen— vårt (svenska) språk
vår andes stämma i världen— vårt (svenska) språk
vara nere i ngn— vara mycket förälskad i ngn
vara nere i ngn— vara mycket förälskad i ngn
vara (ngn) i hasorna— vara tätt efter (ngn)
vara (ngn) i hasorna— vara tätt efter (ngn)
vara ngns liv— vara vad ngn lever för eller går upp i
vara ngns liv— vara vad ngn lever för eller går upp i
vara ngns narr— vara en person som ngn ofta förlöjligar
vara (ngn) upp i dagen— vara alldeles lik (ngn)
vara (ngn) upp i dagen— vara alldeles lik (ngn)
vara (ngt) på tok— vara (ngt) fel
vara (ngt) på tok— vara (ngt) fel
vara nummer ett— vara bäst eller främst
vara om sig och kring sig— ständigt försöka utvinna (små) fördelar
(vara) ömsom vin, ömsom vatten— (ha) både goda och dåliga inslag
(vara) ömsom vin, ömsom vatten— (ha) både goda och dåliga inslag
vara på alerten— vara uppmärksam
vara på alerten— vara uppmärksam
vara på allas läppar— (idiomatiskt, bildligt) vara allmänt omtalad
vara på bettet— vara full av energi
vara på bettet— vara full av energi
vara på dekis— vara fysiskt och psykiskt förfallen
vara på dekis— vara fysiskt och psykiskt förfallen
vara på döhalvan— ha levt mera än femtio år
vara på fallrepet— vara i dåligt skick
vara på fallrepet— vara i dåligt skick
vara (p)å färde— Att något pågår eller är på gång — ofta med en underton av att något hemligt, misstänkt eller ovänta
vara på fri fot— vara frigiven eller på rymmen från fängelse
vara på fri fot— vara frigiven eller på rymmen från fängelse
vara på god väg— vara ganska nära målet
vara på god väg— vara ganska nära målet
vara på hugget— vara koncentrerad och full av verksamhetslust
vara på hugget— vara koncentrerad och full av verksamhetslust
vara på krigsstigen— förbereda angrepp
vara på kulan— vara berusad
vara på örat— vara berusad
vara på örat— vara berusad
vara på resande fot— ständigt byta uppehållsort
vara part i målet— vara direkt berörd
vara part i målet— vara direkt berörd
vara på rymmarstråt— Befinna sig i färd med att fly eller ha precis lämnat en plats utan tillåtelse; vara på flykt undan
vara på rymmen— Ha flytt från en plats, institution eller situation utan tillstånd och befinna sig på fri fot utan a
vara på samma våglängd— ha samma åsikter och känslor
vara på sin mammas gata— (idiomatiskt) vara på ett område som man verkligen känner till
vara på sin mammas gata— känna sig som hemma
vara på sin plats— vara påkallad och lämplig
vara på sin vakt— (idiomatiskt) vara vaksam, bevaka omgivningen
vara på sin vakt— vara vaksam
vara på snusen— vara berusad
vara på tal— vara aktuell
vara på talefot med ngn— kunna resonera eller förhandla med ngn (motpart)
vara på tapeten— (just för tillfället) vara föremål för samtal eller diskussion
vara på tapeten— (idiomatiskt) just för tillfället vara föremål för samtal eller diskussion
vara på upphällningen— hålla på att ta slut
vara på vippen (att)— vara mycket nära (att)
vara på vippen (att)— vara mycket nära (att)
vara så hungrig att det skriker i magen— vara mycket hungrig
vara så hungrig att det skriker i magen— vara mycket hungrig
vara sig själv närmast— tänka först och främst på sin egen fördel
vara sig själv närmast— tänka först och främst på sin egen fördel
vara sig själv nog— vara ointresserad av andra människor
vara sig själv nog— vara ointresserad av andra människor
vara sin egen— äga ett företag
vara sin egen lyckas smed— själv (utan Guds eller ngn annans hjälp) skapa sin lycka
vara slagen till slant— (idiomatiskt) vara hjälplös eller besegrad
vara slagen till slant— vara hjälplös eller besegrad
vara snabb i vändningarna— vara snabb med att göra ngt
vara som bortblåst— vara (oförklarligt) försvunnen
Vara som en koloss på lerfötter— Stor och imponerande till det yttre men med svaga grunder — ser mäktig ut men är sårbar och kan lätt
Vara som en koloss på lerfötter— Stor och imponerande till det yttre men med svaga grunder — ser mäktig ut men är sårbar och kan lätt
vara som en omvänd hand— vara helt förändrad
Vara som ett gift— Beroendeframkallande i positiv mening.[källa behövs]
(vara) som fisken i vattnet— (vara) helt hemmastadd
(vara) som fisken i vattnet— (vara) helt hemmastadd
(vara) som fisken i vattnet— (vara) helt hemmastadd
Vara som hund och katt— Om två individer som inte (någonsin) kan komma överens.
vara (stadd) vid kassa— Att ha pengar och god ekonomi; att befinna sig i en finansiell situation med tillräckliga medel för
vara (stadd) vid kassa— Att ha pengar och god ekonomi; att befinna sig i en finansiell situation med tillräckliga medel för
vara (stadd) vid kassa— Att ha pengar och god ekonomi; att befinna sig i en finansiell situation med tillräckliga medel för
vara stadd vid kassa— ha gott om pengar
vara stadd vid kassa— Att befinna sig i god ekonomisk situation och ha tillräckligt med pengar tillgängliga; vara välförse
vara stadd vid kassa— ha gott om pengar
vara stadd vid kassa— Att befinna sig i god ekonomisk situation och ha tillräckligt med pengar tillgängliga; vara välförse
vara stor i orden— vara skrytsam och övermodig
vara stor i orden— vara skrytsam och övermodig
vara svag för (ngn/ngt)— ha svårt att motstå (ngn/ngt)
vara svag för (ngn/ngt)— ha svårt att motstå (ngn/ngt)
vara synd om— vara så att någon har det svårt /och bör ges sympati/
vara till— Existera eller ha ett syfte, vara av någon nytta eller relevans i ett sammanhang; ha en funktion i v
(vara) till åren (kommen)— (vara) ganska gammal
(vara) till åren (kommen)— (vara) ganska gammal
vara till pass— vara till belåtenhet
vara till pass— vara till belåtenhet
(vara) till sig— (vara) upprörd eller upprymd
(vara) till sig— (vara) upprörd eller upprymd
vara trög i magen— ha förstoppning
vara tummis med (ngn)— åtnjuta (ngns) förtroende eller välvilja
vara tung i huvudet— känna mental trötthet
vara under isen— vara i mycket dåligt tillstånd eller dålig form
vara under isen— vara i mycket dåligt tillstånd eller dålig form
vara under isen— (idiomatiskt) vara i en svacka
vara under isen— (idiomatiskt) vara i en svacka
vara under uppsegling— närma sig allt mer
vara under uppsegling— närma sig allt mer
vara under vapen— vara beväpnad
vara uppe i varv— Att befinna sig i ett energiskt och intensivt tillstånd med hög aktivitetsnivå, full av drivkraft, t
vara uppe i varv— Att befinna sig i ett energiskt och intensivt tillstånd med hög aktivitetsnivå, full av drivkraft, t
vara uppe med solen— vara uppe tidigt
vara uppe med tuppen— (idiomatiskt) stiga upp tidigt om morgonen
vara ur dansen— inte längre (få) delta
vara ur räkningen— ej längre komma i fråga
vara ur räkningen— ej längre komma i fråga
vara ute i ogjort väder— göra sig besvär förgäves
vara ute i ogjort väder— göra sig besvär förgäves
vara ute och cykla— missta sig helt
vara ute och cykla— (idiomatiskt) ha gravt missuppfattat något, ofta till den grad att situationen kan uppfattas som hum
vara ute och segla— (idiomatiskt) helt ha missuppfattat eller missförstått någonting
(vara ute) på hal is— (vara) i svårigheter
(vara ute) på hal is— (vara) i svårigheter
(vara ute) på hal is— (vara) i svårigheter
vara ute på hal is— i en prekär eller osäker situation
(vara ute) på vift— (vara ute) för att se sig om och ha roligt
(vara ute) på vift— (vara ute) för att se sig om och ha roligt
(vara ute) på vift— (vara ute) för att se sig om och ha roligt
vara värd sin vikt i guld— vara mycket värdefull
vara värd sin vikt i guld— vara mycket värdefull
vara värd sin vikt i guld— vara mycket värdefull
vara vid sina sinnens fulla bruk— vara mentalt frisk
vara vid sina sinnens fulla bruk— vara mentalt frisk
vara vid sunda vätskor— vara frisk och i balans
vara vid sunda vätskor— vara frisk och i balans
vara vild i/på/efter (ngt)— starkt vilja ha (ngt)
vara vild i/på/efter (ngt)— starkt vilja ha (ngt)
vara vild i/på/efter (ngt)— starkt vilja ha (ngt)
var dag har nog av sin (egen) plåga— man skall inte tänka på andra bekymmer än dem som för tillfället är aktuella
var dag har nog av sin (egen) plåga— man skall inte tänka på andra bekymmer än dem som för tillfället är aktuella
varg i veum— person som skändat helgedom, och som ofta blir allmänt avskydd
varg i veum— person som skändat helgedom, och som ofta blir allmänt avskydd
varg i veum— fredlös person
varg i veum— fredlös person
var hälsad— (högtidligt) högtidlig hälsningsfras
variera konfekten— göra ngt omväxlande
variera konfekten— göra ngt omväxlande
varje moln har en silverkant— det finns en ljusning i varje bedrövelse
varje moln har en silverkant— det finns en ljusning i varje bedrövelse
varken fågel eller fisk— (idiomatiskt) variantform till varken fisk eller fågel
varken fågel eller fisk— (idiomatiskt) variantform till varken fisk eller fågel
varken fisk eller fågel— som tycks sakna tillhörighet till någon av två (vanliga) kategorier; något otydligt, svårplacerat el
varken hackat eller malet— (idiomatiskt) onöjaktigt, otillfreställande, halvhjärtat
varken hackat eller malet— varken det ena eller det andra
varken veta ut eller in— inte alls veta vad man skall göra
varken veta ut eller in— inte alls veta vad man skall göra
världen vet vad trenne veta— tre (eller flera) personer kan (ofta) inte hålla ngt hemligt
var man för sig själv— tillstånd där varje person måste klara sig på egen hand, utan hjälp från andra, särskilt vid kris dä
var mans niding— fredlös person
var mans niding— fredlös person
varm i kläderna— van vid förhållandena
Varm i kläderna— Van vid förhållandena
var och en— varje människa (i allmänhet eller i viss grupp)
var och varannan— nästan varje
var och varannan (dag)— nästan varje (dag)
var så artig— (ålderdomligt) varsågod, svar på tack
var så god— variant av varsågod
var så god— jag erbjuder dig/er (ngt)
var skall sleven vara om inte i grytan— vem skulle vara med om inte han
var skall sleven vara om inte i grytan— vem skulle vara med om inte han
vartenda dugg— alltsammans
(vart skall han) ta vägen— (vart skall han) förflytta sig
vart tog han vägen?— var blev han av?
vasserra tre— jag lovar och svär
vasserra tre— (ålderdomligt) ; minsann, bevars, kors, för tusan
vattentäta skott— total frånvaro av förbindelser
vattentäta skott— total frånvaro av förbindelser
vattentäta skott— vattentät mellanvägg i ett fartygs skrov
vattentäta skott— vattentät mellanvägg i ett fartygs skrov
vattna porslinshästen— (idiomatiskt, skämtsamt) urinera
växa (ngn) över huvudet— bli alltför svår (för ngn)
växa så det knakar— växa med stor kraft eller ansträngning
växa ur barnskorna— Bildligt om att lämna barndomen och anta vuxna roller och ansvar; grundat i metaforen om att växa ur
växla några ord— samtala en kort stund
(vem) i all sin dar— (vem) över huvud taget
(vem) i all sin dar— (vem) över huvud taget
(vem) i all sin dar— (vem) över huvud taget
(vem) i all världen— (vem) över huvud taget
(vem) i all världen— (vem) över huvud taget
(vem) i all världen— (vem) över huvud taget
vemod och elände— Uttryck för djup sorg, klagan och lidande; används för att beskriva ett tillstånd av total misär och
(verka) i det tysta— (verka) utan att det märks
(verka) i det tysta— (verka) utan att det märks
veta hur en slipsten ska dras— (idiomatiskt) veta hur man ska göra för att nå resultat
veta hur en slipsten skall dras— veta hur man skall göra för att nå resultat
veta hur en slipsten skall dras— veta hur man skall göra för att nå resultat
(veta) hur landet ligger— (veta) hur det förhåller sig
(veta) hur landet ligger— (veta) hur det förhåller sig
veta hut— uppföra sig anständigt enligt de regler som gäller
(veta) vad ngn går för— (veta) hurdan ngns karaktär är
(veta) vad ngn går för— (veta) hurdan ngns karaktär är
veta varken fram eller bak— vara hjälplös
veta varken ut eller in— inte veta vad man skall göra eller tycka eller tro
veta varken ut eller in— inte veta vad man skall göra eller tycka eller tro
veta var man har ngn— väl känna ngns egenskaper och avsikter
veta var skon klämmer— veta var den ömma punkten är
veta var skon klämmer— (idiomatiskt) ha kunskap om vad som är problemet
vet hut!— du/ni bör skämmas
vet skäms!— du/ni bör skämmas
vi är alla smålänningar inför vår Herre— vi är alla lika (små) inför Gud
vi är alla smålänningar inför vår Herre— vi är alla lika (små) inför Gud
vid det här laget— Vid den tidpunkt vi nu befinner oss; om ett tillstånd eller resultat som borde ha uppnåtts eller int
vid djävulens tandvärk— (idiomatiskt) ett kraftuttryck vid förvåning
vid pass— Ungefär, i närheten av ett visst antal eller en viss tidpunkt; anger ett approximate värde utan krav
vid sina sinnens fulla bruk— psykiskt helt frisk
vid sina sinnens fulla bruk— psykiskt helt frisk
(vidta) mått och steg— (vidta) åtgärder
(vidta) mått och steg— (vidta) åtgärder
vidta sina mått och steg— vidta åtgärder
vidta sina mått och steg— vidta åtgärder
vid Tors hammare— ett kraftuttryck
Vig som en katt— Vara mycket vig, smidig och/ellerakrobatisk.
Vig som ett kylskåp- Motsats till vig som en katt.— Klumpig, tung och orörlig – saknar helt smidighet och snabbhet i rörelserna.
Vig som ett kylskåp- Motsats till vig som en katt.— Klumpig, tung och orörlig – saknar helt smidighet och snabbhet i rörelserna.
vi hörs— (vardagligt) avslutande hälsningsfras
vika hädan— (idiom, poetiskt) vika bort härifrån
vik hädan— Arkaisk uppmaning att ge sig iväg och försvinna; gammaldags och högtidligt sätt att säga 'försvinn h
vila i frid— välsignelse som riktas till någon som har dött
vila på årorna— låta båten glida med årorna stilla ovan vattenytan
vila på årorna— låta båten glida med årorna stilla ovan vattenytan
vila på hanen— hålla sig beredd att omedelbart utföra (ngt)
vila på hanen— hålla sig beredd att omedelbart utföra (ngt)
vila på lagrarna— (idiomatiskt) avstå från att försöka vinna ytterligare framgångar
vila på lagrarna— (idiomatiskt) avstå från att försöka vinna ytterligare framgångar
vila på lagrarna— avstå från att försöka vinna ytterligare framgångar
vila på lagrarna— avstå från att försöka vinna ytterligare framgångar
(vilja) komma ngn till livs— (vilja) få kroppskontakt med ngn
(vilja) komma ngn till livs— (vilja) få kroppskontakt med ngn
vilja ngn illa/väl— mena illa/väl med det man gör mot ngn
vilja ngn illa/väl— mena illa/väl med det man gör mot ngn
vilja sjunka genom jorden— vilja bli osynlig på grund av blygsel
vilja sjunka genom jorden— vilja bli osynlig på grund av blygsel
(vill man bli fin måste man) lida pin— (vill man bli fin måste man) utstå (lättare) pina
(vill man bli fin måste man) lida pin— (vill man bli fin måste man) utstå (lättare) pina
vind för våg— utan tillsyn
vind för våg— utan tillsyn
vind för våg— (idiomatiskt) utan tillsyn eller ledning
vind för våg— (idiomatiskt) utan tillsyn eller ledning
vind i seglen— (idiomatiskt) framgång, medgång
(vinet tycktes) stiga (honom) åt huvudet— (vinet tycktes) göra (honom) berusad
(vinet tycktes) stiga (honom) åt huvudet— (vinet tycktes) göra (honom) berusad
vinka med kalla handen— kallsinnigt vägra
vinka med kalla handen— kallsinnigt vägra
vinna fast fot— få säker ställning
vinna fast fot— få säker ställning
vinna seger över sig själv— övervinna eget inre motstånd
vinna seger över sig själv— övervinna eget inre motstånd
vinna segerpalmen— Uppnå den slutliga och avgörande segern i en tävling eller strid; ta hem det ultimata priset och erk
vinna segerpalmen— Uppnå den slutliga och avgörande segern i en tävling eller strid; ta hem det ultimata priset och erk
vinna sina sporrar— vinna sin första framgång
vinna sina sporrar— vinna sin första framgång
visa framfötterna— visa sig duktig
visa framfötterna— (idiomatiskt) visa sig duktig
visa framfötterna— visa sig duktig
visa framfötterna— (idiomatiskt) visa sig duktig
visa klorna— visa hur duktig eller farlig man kan vara
visa klorna— visa hur duktig eller farlig man kan vara
visa lejonklon— visa utmärkt skicklighet
visa lejonklon— visa utmärkt skicklighet
visa (ngn) på dörren— köra ut (ngn)
visa (ngn) på dörren— köra ut (ngn)
visa ngn på dörren— köra ut ngn
visa ngn på dörren— köra ut ngn
visa (ngn) till rätta— visa (ngn) rätt väg
visa (ngn) till rätta— visa (ngn) rätt väg
visa prov på— Att genom konkret handling demonstrera en egenskap, förmåga eller känsla; att bevisa något om sig sj
visa sig på styva linan— visa sig duktig
visa sig på styva linan— visa sig duktig
visa tänderna— vara öppet aggressiv
visa tänderna— vara öppet aggressiv
visa var skåpet ska stå— (idiomatiskt) visa att man är den som bestämmer (visa vem som bestämmer, vara den som bestämmer); äv
vi ses— (vardagligt) avslutande hälsningsfras
vi skall alla den vägen vandra— vi skall alla dö en gång
vi skall alla den vägen vandra— vi skall alla dö en gång
vi syns— (vardagligt) avslutande hälsningsfras med särskild betoning på att träffas senare någonstans
vita duken— Metonymiskt uttryck för biografduken eller filmen som konstform; har blivit ett samlingsuttryck för
vita gäss— skum på vågtopparna i havet orsakade av att hög vindstyrka bryter vågorna
vita gäss— vitt skum på vågtopparna
vit lögn— skonsam lögn
vit som ett lakan— (bildligt) mycket blek i hyn
Vit som ett lakan— Vara mycket blek.
vitt fält— det ovissa, det obekanta
vit vecka— en vecka då man avstår från ett beroende eller ett begär, i synnerhet med avseende på alkohol
von oben— (främst om social status, rang eller intelligensnivå) förmer, självgott överlägsen, högdragen, nedlå
vräka ner— falla i stor mängd
vräka upp— öppna (en dörr eller ett fönster) häftigt, med en snabb rörelse
vrida och vända på ngt— betrakta ngt ur olika (syn)vinklar
vrida och vända på ngt— betrakta ngt ur olika (syn)vinklar
vrida sina händer— vara utom sig av förtvivlan
vrida sina händer— vara utom sig av förtvivlan
yngla av sig— föröka sig rikligt
(ynkligt att) höra löss hosta— (ynkligt att) höra obetydliga eller inskränkta personer yttra sig
(ynkligt att) höra löss hosta— (ynkligt att) höra obetydliga eller inskränkta personer yttra sig
yr i mössan— yr i huvudet
yr i mössan— yr i huvudet
yr i mössan— (idiomatiskt) förvirrad, snurrig
yr i mössan— (idiomatiskt) förvirrad, snurrig
Yster som en kalv på grönbete— Livlig, uppspelt och full av energi — precis som en kalv som leker fritt på saftig sommarbetesmark.
Yster som en kalv på grönbete— Livlig, uppspelt och full av energi — precis som en kalv som leker fritt på saftig sommarbetesmark.
🇩🇪
Tyska
die Waffen strecken— nicht weiter kämpfen, sich geschlagen geben
gebranntes Kind scheut das Feuer— wer einmal eine schlechte Erfahrung gemacht hat, versucht daraufhin Ähnliches zu vermeiden
in den sauren Apfel beißen— eine unangenehme, undankbare Aufgabe übernehmen, einen Nachteil hinnehmen
in den sauren Apfel beißen— eine unangenehme, undankbare Aufgabe übernehmen, einen Nachteil hinnehmen
jemandem etwas mit gleicher Münze heimzahlen— jemandem etwas Übles auf dieselbe Weise vergelten
Klein Lieschen— Durchschnittsmensch
last minute— kurzfristig (und zu einem günstigeren Preis)
Not kennt kein Gebot— principen om nödvärnsrätten; i nödsituationer kan det vara befogat att bryta mot lagen för att skydd
🇳🇱
Nederländska
behield voor— (juridisch) beschuldigde
lange tenen hebben— gemakkelijk beledigd
ten bedrage van— (formeel) met de geldswaarde (gevolgd door de aanduiding van een bedrag)
🇩🇰
Danska
aben på sin skulder— sidde med ansvaret for problemet
aber dabei— En besværlig eller uheldig biomstændighed ved noget.
åbne for sluserne— lade noget flyde frit og voldsomt; give frit løb for noget
adskillelse gør længslen større— når en person er langt væk, indser man hvor meget man elsker og savner dem
ægte brøk— en brøk hvor tæller er mindre end nævner, fx 2/3
æren er det fejreste træ i skoven— hæder og anerkendelse er vigtigst og går forud for andet
ævl og bævl— snak som modtageren ikke orker lytte på
af skade bliver man klog men sjældent rig— Man kan begå fejl og lære og erfare fra dem, men det giver sjældent rigdom
åh nej— bruges for at udtrykke af alarmering, bekymring eller forargelse over noget
ål i strømperne— folder i strømper der er gledet ned ad benet
alle gode gange tre— efter to mislykkede forsøg lykkes det (forhåbentlig) tredje gang
alle gode gange tre— efter to mislykkede forsøg, må det tredje kunne lykkes
alt hvad remmer og tøj kan holde— så hurtigt eller kraftfuldt som muligt
alt lykkes i en gasovn— alting kan lade sig gøre med de rigtige hjælpemidler eller under de rigtige betingelser
andre boller på suppen— noget der er nyt og helt forskelligt fra det man kender til i den pågældende sammenhæng
apostlenes heste— benene, brugt til at gå på
arbejde så blodet springer fra neglene— (arbejde) hårdt og intensivt
arbejde sin røv i laser— arbejde særdeles meget
arbejde som en hest— arbejde meget hårdt og indædt
arbejde som en hest— arbejde meget eller hårdt eller med høj intensitet
asfaltere mens man kører— tilpasse sig og tage nye beslutninger i en proces hvor vilkårene løbende ændrer sig
at gå som katten om den varme grød— at være forsigtig med at tale om noget følsomt
at have julelys i øjnene— udtryk når man er meget begejstret over udsigten til noget
at have sommerfugle i maven— at være nervøs
at ryge op i det røde felt— blive vred, ophidset
at sende aben videre— give nogen andre skylden for noget
back office-funktion— funktion som eksempelvis bogholderi, regnskaber, registre; altså ting som foregår i \"bagkontoret\",
bære kappen på begge skuldre— holde sig gode venner med begge parter i en strid; udvise en tvetydig, upålidelig holdning
bære marskalstaven i tornystret— have potentiale til at blive til noget
bære præg af— vise tegn på noget
bagsiden af medaljen— den negative side af noget positivt
ballonen revner— en illusion brister; noget går galt
bange for sin egen skygge— meget eller overdrevent nervøs eller utryg
begge fødder på jorden— bruges i udtryk om at være nøgtern og realistisk
behandle nogen som et råddent æg— omgås en person på en meget diplomatisk og forsigtig måde fordi vedkommende er meget nærtagende og b
belåne til op over skorstenen— belåne en bygning eller anden fast ejendom helt op til eller over dens værdi
ben i næsen— (være) dygtig, viljestærk og god til at klare sig
bero på— have sin årsag i eller skyldes; være tinget af
bestemme hvor skabet skal stå— være den der bestemmer og har det sidste ord
bide i asfalten— blive genstand for nederlag give op
bide i det sure æble— modvilligt gøre noget ubehageligt
bide i græsset— lide nederlag; give op; give efter
bide nogen i haserne— komme lige efter nogen; være meget tæt på nogen; presse nogen
bide sig fast— blive en fast bestanddel af noget; fastholde en erobret position
bide sig selv i halen— være uden løsning fordi løsningen uundgåeligt vil afføde et andet (nært beslægtet) problem
bide skeer med— have at gøre med; handle eller arbejde sammen med; konkurrere med
bide tænderne sammen— tage sig sammen og undertrykke sine egentlige følelser for at klare en vanskelig situation
bide til bollen— modstræbende indvillige i noget
bidt af en gal skuespiller— overordentlig begejstret for skuespil
binde på hænder og fødder— gøre fuldstændig afhængig
blæse nogen en hatfuld— være helt ligeglad med nogen; ikke tage hensyn til nogen
blæse på— være ligeglad med;
bland selv-slik— slik der sælges i løse enkeltdele
blind høne finder også korn— bruges ofte (selv)ironisk for at udtrykke at selv en person uden de store forudsætninger, med lidt h
blive lang i ansigtet— blive skuffet; føle sig snydt
blive slap i knæene— blive svag og eftergivende; blive overvældet af en følelse af ømhed, forelskelse eller lignende
blive taget med fingrene i kagedåsen— blive overrasket eller afsløret i at gøre noget ulovligt eller umoralsk
blive vejet og fundet for let— blive vurderet og dernæst forkastet
bløde fronterne op— gøre uenige parter mere forsonlige
blødnæset projektil— (våben) projektil, hvor blykernen ikke erdækket fuldt ud af kappen
bo i en kuffert— rejse eller flytte meget tit, fx fordi éns arbejde kræver det; ikke have et fast sted at bo
brække sig— At lade sit maveindhold forlade kroppen gennem munden.
brænde ned— brænde en bygning el. noget lignende indtil der ikke er rester af det tilbage
brænde sit lys i begge ender— arbejde med for mange ting samtidig; slide sig op
brændt barn skyr ilden— hvis man én gang er kommet galt af sted med noget, undgår man at indlade sig på det igen
brændt barn skyr ilden— har man oplevet noget som var ubehageligt tenderar man at undvige det derefter
brede sig som ringe i vandet— blive mere og mere omfattende; udvikle sig hurtigt og uimodståeligt
bringe blodet i kog— gøre rasende eller (seksuelt) ophidset
bringe frem i lyset— blive/gøre synlig for offentligheden
bryde isen— nærme sig hinanden i ord eller handling; gøre stemningen uformel
bygge på— (overført) baseret på
candidatus artium— En tidligere betegnelse for den som havde bestået skoleembedseksamen i hovedfag, men ikke i bifag.
comme il faut— som det bør sig, dannet opførsel
dagen og vejen— penge man har råd til at betale sine fornødenheder og udgifter.
dagens mand i skysovs— person som (for en dag) hyldes som en helt pga. en særlig bedrift
danse efter nogens pibe— rette sig efter nogen; være underkastet nogens vilje
dansen om guldkalven— den overdrevne tilbedelse af eller stræben efter rigdom
danse på vulkaner— leve sorgløst selvom der er stor risiko for at noget går galt; optræde letsindigt
de bredeste skuldre skal bære de tungeste byrder— de personer der tjener mest, bør betale mest til dækning af samfundets fælles udgifter
del af kagen— en andel af noget
de lange knives nat— tidsrum (om natten) hvor der er blodsudgydelser, vold el.lign.
dele sol og vind lige— være retfærdig; tilgodese alle parter i en sag
dele sol og vind lige— en retfærdig fordeling af ressourcer, ansvar eller forpligtelser mellem mennesker og anvendes som en
den åbne dørs politik— internationalt politisk princip om at lade flere stater i et bestemt område have lige vilkår mht. ha
den amerikanske drøm— Troen på at alle medborgere i Amerikas Forenede Stater gennem hårdt arbejde og viljekraft kan forbed
den blå luft— det rene ingenting
den der ager med stude, kommer også frem— selv den der arbejder i et langsomt tempo, når sit mål
den der sår vind, høster storm— den der kritiserer nogen eller gør nogen fortræd, rammes selv endnu hårdere
den ene hånd ved ikke hvad den anden gør— et område virker kaotisk eller modsætningsfyldt, idet de enkelte dele ikke er koordinerede eller log
den enes død, den andens brød— tab og ulykke der rammer nogen, kan være til gavn for andre
den ene tjeneste er den anden værd— hvis man gør andre en tjeneste, kan man forvente at de gør gengæld en anden gang
den man tugter, elsker man— den man viser interesse og opmærksomhed via fx drilleri, elsker man
den rygende pistol— det synlige eller på anden måde uigendrivelige bevis der fælder forbryderen i en kriminalsag
den sne der faldt i fjor— bruges om hvad der nu er forsvundet, glemt eller uden interesse
den sne der faldt i fjor— hvad der nu er væk el. ikke interessant
den sorte klap går ned— bruges for at udtrykke at en person pludselig ikke kan huske noget bestemt
den vej skal vi alle— vi skal alle dø
der bliver ingen bukser ud af det skind— den idé, den plan, det forslag eller lignende bliver ikke til noget
der er forår i luften— der er tegn på eller antydninger af forår (øretæver, amoriner, ..)
der er ikke nogen hjemme— nogen er ikke særlig smart eller intelligent; nogen er (lidt) dum
der er ikke noget at rafle om— intet er overladt til tilfældighederne; der er ikke noget at diskutere
der er ingen ko på isen— der er ingen problemer eller fare
der er ingen smalle steder— der er rigeligt, og der bliver ikke sparet på noget
der er intet nyt under solen— bruges for at udtrykke at der ikke er betydningsfulde nyheder eller forandringer
der er løbet meget vand gennem åen siden ..— noget der passer godt med nogens ønsker, hensigter eller meninger
der er løbet meget vand i stranden siden ..— der er sket meget siden ..; der er gået lang tid siden ..
der er mere mellem himmel og jord— man skal ikke afvise det tilsyneladende uforklarlige blot fordi man ikke kan fatte det med sin begræ
der er synk i nogen— nogen kan drikke meget, især alkohol
der er ugler i mosen— der er noget galt; der foregår noget fordækt eller foreligger en skjult fare eller vanskelighed
der falder brænde ned— nogen bliver eller vil blive skældt voldsomt ud pga. en begået forseelse
der falder en sten fra éns hjerte— man bliver fri for en sorg eller bekymring; man bliver lettet
der falder skæl fra ens øjne— pludselig indser man noget, ofte en sags rette (og ubehagelige) sammenhæng
der går et lys op for nogen— nogen forstår eller erkender pludselig
der går tretten på dusinet af noget— noget adskiller sig ikke fra mængden, er uden særlige kvaliteter, eller lignende
der gror ikke mos på en rullesten— personer der lever et aktivt og energisk liv, sygner ikke hen (mentalt)
der gror mos på nogen el. noget— nogen/noget ældes (og glemmes) med tiden
dér ligger hunden begravet— dér er det egentlige problem
der må være en blonde— der er grænser for hvad man kan tillade sig
der ryger en finke af panden— nogen kommer til at sige eller gøre noget dumt, især af tankeløshed
der skal to til tango— en fælles aktivitet kræver indsats fra begge parter
det ene ord tager det andet— bruges om en situation hvor påstande om nogen eller noget tiltager i grovhed
det er der ikke noget at sige til— det er der forståelse for
det er der ingen ben i— det er nemt at udføre eller forstå
det er en dårlig fugl der skider i sin egen rede— man skal ikke skade eller tale nedsættende om sin egen familie eller det miljø man selv tilhører ell
det er for sent at kaste brønden til når barnet er druknet— det er for sent at prøve at forhindre noget når skaden er sket
det er her det sner— det er her de vigtige eller spændende ting foregår
det er ikke mit bord— det er ikke mit område eller ansvar
det er ikke studenterhuen der trykker— bruges for at udtrykke den vurdering at den pågældende person ikke er særlig begavet, klog eller god
det er lettere for en kamel at komme igennem et nåleøje end for en rig at komme ind i Guds rige— bruges for at udtrykke hvor svært det er for mennesket at give afkald på materielle goder til fordel
det er mig, sagde hunden— bruges som bagatelliserende udtryk når man nævner sig selv i en sammenhæng hvor også andre indgår
det er modtaget— (radiokommunikation) en forlængelse af ekspeditionsordet modtaget (begge ekspeditionsord bruges til
det fagreste træ i skoven— det som er vigtigst og betyder mest
det går ikke altid som præsten prædiker— tingene udvikler sig ikke altid sådan som man havde regnet med
det går ned ad bakke— der sker en dårlig udvikling på et bestemt område
det glatte lag— sønderlemmende kritik; voldsomt verbalt angreb
det gør ikke noget— Det er helt i orden.
det grå guld— modne og ældre personer (med gråt hår) betragtet som værdifuld arbejdskraft, fx pga. deres erfaring
det grove— synonym for det grove arbejde
det grove arbejde— det kedelige el. den ubehalige del af et stykke arbejde
det haster ikke mere end det jager— man kan tage det roligt; man behøver ikke at skynde sig så meget
det hører man ikke når musikken spiller— det gør ikke så meget; det vil ingen lægge mærke til
de ti bud— samling påbud, regler, forslag, løfter, ideer eller lignende med tilsigtet gennemslagskraft som om d
det kan du tage gift på— bruges for at udtrykke at man er helt sikker i sin sag
det kommer ikke det smør ved— det vedrører ikke den sag; det er ikke relevant i den sammenhæng
det korte af det lange— de mest relevante og korte informationer
det løber nogen koldt ned ad ryggen— nogen får kuldegysninger pga. stærkt ubehag, angst, bange forudanelser eller lignende
det må briste eller bære— det må prøves uanset hvordan resultatet bliver
det melder historien ikke noget om— noget bestemt hører ikke til beretningen eller sagen, fx fordi det er uvedkommende, hemmeligt eller
det rager mig en fjer— det interesserer eller bekymrer mig ikke det mindste
det skal du længere ud på landet med— bruges for at udtrykke at man ikke tror på det samtalepartneren siger, fordi det er for usandsynligt
det skriger til himlen— det er uhyrligt, skandaløst og dybt rystende og kræver øjeblikkelig indgriben
det store dyr i åbenbaringen— noget som er nyt og anderledes, og som på kort tid har fået stor positiv eller negativ indflydelse i
det tager en krig— det tager meget lang tid
det var kattens— udtryk for bestyrtelse og overraskelse
det var så lidt— Høfligt svar når nogen siger tak til dig.
det ved den søde grød— forstærkende kraftudtryk
dø af grin— grine meget,højt og ubehersket
døden skal have en årsag— bruges for at udtrykke en almenmenneskelig tendens til at fremhæve én simpel og afgrænset årsagssamm
dråben der får bægeret til at flyde over— det der virker som den udløsende kraft; det der får tålmodigheden til at briste
dreje 180 grader— ændre til det modsatte eller til noget helt andet
dreje kniven rundt i såret— gøre en ubehagelig situation værre
dreje kniven rundt i såret— forværre en situation
drikke nogen under bordet— drikke alkoholiske drikke (om kap) sammen med nogen så denne drikker for meget
drive gæk med— lave numre med
drive nogen i armene på nogen— fremtvinge en (uheldig) alliance mellem to parter
du godeste— udtryk for forbavselse eller overraskelse
du må have spist søm— skør, vanvittig eller ufornuftig
du må have spist søm— du må være tosset (anvendes for at udtrykke at den anden er helt ude og cykle)
dummere end politiet tillader— alt for dum
efter alle kunstens regler— på den bedst tænkelige eller mulige måde; så alle tænkelige regler og normer er overholdt
eins Bier— Øl af samme Tønde, Hip som Hap.
elefanten i rummet— stort problem eller vanskeligt emne som alle kender til og er opmærksomme på, men som ingen vil tale
elefanten i rummet— stort problem eller vanskeligt emne som alle kender til og er opmærksomme på, men som ingen vil tale
elefanten i rummet— et åbenlyst problem eller en udfordring, som alle er klar over, men som ingen ønsker at adressere el
elefanten i rummet— et åbenlyst problem eller en udfordring, som alle er klar over, men som ingen ønsker at adressere el
ellers tak— bruges for høfligt at afslå et tilbud
en bar røv at trutte i— når man ikke får noget man vil ha
en bid af kagen— en andel af noget fordelagtigt, især et økonomisk udbytte
en bloc— på en gang, under ét
en dans på roser— en let og sorgløs tilværelse, aktivitet, opgave eller lignende
en dråbe i havet— en ubetydelighed; meget lidt
en fis i en hornlygte— opblæst bagatel; flop, fiasko; en gang vrøvl
en fjer i hatten— noget som man kan være stolt af; en triumf
En fugl i hånden er bedre end ti på taget— det er bedre at have noget håndgribeligt (i hånden), end en masse muligheder (der ikke bliver til no
én fugl i hånden er bedre end ti på taget— de (få) ting man ejer eller har opnået, har større værdi end de (mange) ting som man tror man kan få
én fugl i hånden er bedre end ti på taget— Vælg det lille, som du med sikkerhed kan få, i stedet for at stræbe efter mere og risikere at ende t
en gang imellem— i nogle (men ikke alle) tilfælde, eller med tidsmæssige mellemrum
én gang skal jo være den første— på et eller andet tidspunkt skal man gøre noget som man ikke har gjort før
en gang til for prins Knud— bruges når man gentager noget eller siger det ekstra tydeligt fordi samtalepartneren er lidt tungt o
en gave fra himlen— en uventet, men yderst kærkommen begivenhed eller hændelse
en hård nød at knække— vanskelig opgave eller situation
en hård nød at knække— en vanskelig el. problematisk situation
en hund i et spil kegler— person, genstand eller lignende der virker fremmed eller malplaceret i en bestemt sammenhæng
enhver er sig selv nærmest— mennesket tænker først og fremmest på sin egen fordel når det skal vælge
en kærlig hånd— bruges i udtryk om at nogen yder eller bør yde en engageret indsats for at hjælpe nogen, for at repa
en klods om benet— en person som volder besvær
en klods om benet på nogen— person, genstand eller anden omstændighed der gør nogen ufri eller er til besvær
en kold skulder— afvisende social adfærd, der viser manglende accept, venlighed eller respekt
en køn plante— en uopdragen eller på anden måde ubehagelig person
en møllesten om halsen på nogen— en byrde eller belastning for nogen
en orm gnaver— noget nager én i længere tid
en pæl i kødet— en (medfødt) tilbøjelighed som anses for syndig, men som man ikke kan undslippe
en passant— i forbigående
én på torsken— en lussing; et slag i hovedet
en pind til nogens el. nogets ligkiste— en medvirkende årsag til en (uheldig, ulykkelig eller uønsket) afslutning på et forløb, en karriere
en pose blandede bolsjer— helhed bestående af indbyrdes meget forskelligartede elementer
en skrue uden ende— noget som bare fortsætter og fortsætter
en streg i luften— en meget tynd person
en streg i regningen— en uventet og uønsket hændelse, handling eller lignende
en strid om kejserens skæg— en strid om et spørgsmål der er ligegyldigt eller ikke kan afgøres
én svale gør ingen sommer— ét eksempel på noget positivt medfører ikke nødvendigvis en generel bedring
en tynd kop te— noget som man synes er overfladisk, uinteressant eller uden vægtigt indhold
en ulykke kommer sjældent alene— når noget ikke går som forventet plejer uheldet at formere sig
en ulykke kommer sjældent alene— når noget går galt, kan man forvente at endnu mere går galt
erfaren mand er god at gæste— af erfarne folk får man gode råd
et cetera— bruges ved en opremsning af flere lignende ting; forkortes etc.
et greb i lommen— en større eller mindre sum penge som nogen har let ved at betale
et levende leksikon— en person med stor viden, ofte inden for mange områder
et ord er et ord— det man med ord har lovet, er man forpligtet til at holde
et plaster på såret— en (delvis) kompensation for tab, smerte eller lignende
ét spøg, et andet alvor— man bør holde det morsomme og det alvorlige ved en sag adskilt
et vink med en vognstang— et indirekte, men tydeligt tegn til nogen om at forholde sig på en bestemt måde eller om hvordan nog
få beskidte hænder— udføre manuelt arbejde; arbejde hårdt eller flittigt
få blod på tanden— få eller give smag for eller mod på et bestemt forehavende
få en appelsin i turbanen— pludselig og uventet opnå noget fordelagtigt; have heldet med sig
få enden på komedie— få en endefuld; få prygl
få en spand koldt vand i hovedet— uventet blive afvist; komme ud for en stor skuffelse
fæste lid til— tro el. stole på
få fingeren ud— skynde sig at komme i gang med noget
få fingrene i fedtefadet— rode sig ud i en vanskelig, ubehagelig eller tvivlsom situation
få fri— den tid man har tilladelse til at tage hjem fra arbejde
få has på— få styr på, ordne; overkomme; udrydde
få hovedet ud af røven— vær opmærksom, tænk klart og handl fornuftigt
få i opdrag— få til opgave
få kærligheden at føle— blive ramt af ubehagelige (selvforskyldte) konsekvenser; opleve livets barske realiteter
få lange arme— blive træt i armene af at bære på noget tungt
falde i ét med— ikke kunne skelnes fra; flyde sammen med – om syns- el. lydintryk
falde i smag— være tilfredsstillende for nogen
falde i svime— komme i dårlig sindsbevægelse af fx henrykkelse
falde nogen for brystet— virke oprørende eller stødende på nogen; vække nogens modvilje eller betænkelighed
falde på et tørt sted— være meget tiltrængt og velkommen
falde til patten— underkaste sig
få løn som forskyldt— straf, skam, dårligt resultat el.lign. en som overgår én, og som man er selv skyld i
få luft under vingerne— få mulighed for at udfolde sig frit og selvstændigt eller for at opleve noget nyt og spændende
få med nogen at bestille— få skæld ud, blive irettesat
fanden gale mig— forstærkende kraftudtryk
fanden og hans pumpestok— om alt muligt andet som ligner (anvendes ved opremsning)
fanden stejle mig— forstærkende kraftudtryk
fange nogen på det forkerte ben— overrumple nogen så vedkommende ikke kan nå at reagere hurtigt og rigtigt
få noget med på vejen— få noget fortalt af andre som man evt. kan bruge fremover
få noget på halsen— blive udsat for eller udsætte nogen for problemer eller besværligheder
få noget ud af systemet— slippe af med eller blive fri for en bestemt følelse, tanke, sygdom eller lignende
få ørerne i maskinen— få problemer; få tæsk
fare i blækhuset— reagere vredt eller kritisk på noget ved at skrive et indlæg imod det (især i form af et læserbrev)
fare i flæsket på— komme i håndgemæng eller slåskamp med
fare ilde med— behandle hensynsløst
fare rundt som en flue i en flaske— fare (forvirret) rundt; have meget travlt
få så hatten passer— få noget i rigelig mængde, fx kritik, skældud eller alkohol
få så hatten passer— få rigeligt nok af noget, fx skældud
få skovlen under— besejre eller få overtaget over
få sved på panden— bli nervøs og anspændt
få svesken på disken— meddele noget åbent og uden omsvøb; få sandheden på bordet
feje af bordet— forkaste; afvise
feje for egen dør— gøre sine fejl gode inden man blander sig i andres
feje for sin egen dør— ret egne fejl inden du blander dig i andres
feje for sin egen dør— rette egne fejl og mangler før man blander sig i andres
feje ind under gulvtæppet— skjule, hemmeligholde; ignorere, fortrænge
fej selv for din egen dør, før du fejer for andres— ret egne fejl inden du blander dig i andres
filmen knækker— noget går skævt; det skider sig; noget går ej som planlagt
finde melodien— (atter) finde sammen i indbyrdes harmoni; (gen)finde indre glæde, ro, selvtillid eller lignende
finde sine egne ben— finde ud af hvad man mener om en bestemt sag
fiske i rørte vande— prøve at drage fordel af en situation hvor der er uro eller forvirring, eller hvor nogen er uenige
flaske sig— falde heldigt ud
flyde med mælk og honning— være præget af overflod, rigdom eller frugtbarhed
født med en guldske i munden— født i en velhavende familie
føle sig hjemme— være tilfreds med en beskæftigelse fordi den passer godt sammen med ens tanker og ønsker
følge trop— følge efter noget el. nogen
for at narre fjenden i Ålborg— noget der er indviklet
føre bag lyset— bedrage, lyve
for egen regning og risiko— alternativ stavemåde af for nogens regning og risiko
for egen risiko— alternativ stavemåde af for egen regning og risiko
føre nogen bag lyset— snyde nogen; lyve for nogen
for et godt ord— uden speciel årsag
føre til torvs— gøre bekendt i en større kreds; offentliggøre
før fanden får sko på— meget tidligt om morgenen
for fulde gardiner— for fuld kraft; uden hæmninger eller begrænsninger
forhøre sig— tale med nogen for at få oplysninger
forlade sig på— tro el. stole på
for lidt og for meget fordærver alting— man bør ikke overdrive eller gå til yderligheder
forlige sig— blive enige
for nogens blå øjnes skyld— bruges for at udtrykke at noget der ydes, udelukkende ydes af hensyn til modtageren uden fordel for
for nogens regning og risiko— alternativ stavemåde af for egen regning og risiko
forrette sin nødtørft— At tisse eller komme af med sin afføring
forslå som en skrædder i helvede— være helt utilstrækkeligt i en bestemt henseende
fra asken og i ilden— fra en ubehagelig eller uønsket situation til én der er endnu værre
fra hestens egen mund— direkte fra en person selv; direkte fra en primær kilde
frem og tilbage er lige langt— bruges for at udtrykke ærgrelse over at der ikke er sket fremskridt trods mange anstrengelser
frisk som en havørn— meget frisk og udhvilet
fryse til is— bruges som udtryk for at man bliver overvældet af rædsel eller lignende
fuglen er fløjet— en bestemt (kriminel, eftersøgt) person er forsvundet
fyre godt op under kedlerne— forberede sig på eller yde en krævende eller voldsom præstation
fyre kanonen af— skyde på mål i fodbold eller håndbold; ramme bolden hårdt i boldspil
gå agurk— gå amok; gå helt fra forstanden
gå bananas— blive begejstret, vred eller skør
gå bersærkergang— gå amok med ukontrolleret opførsel og raseri
gå efter manden i stedet for bolden— (i en diskussion) blive personlig og dermed rette angreb mod personen frem for at beskæftige sig med
gå galt— ikke fungerer
gå gennem ild og vand— gøre alt hvad der står i ens magt
gå heden— dø el. forsvinde
gå hele vejen— føre en tanke, idé eller aktivitet ud i sin yderste konsekvens
gå hen over hovedet på nogen— ikke blive forstået af nogen
gå hjem og vug— forsvind; gå hjem, for der er ikke brug for dig
gå i brædderne— blive træt (og falde i søvn); miste energi
gå i ét med tapetet— være selvudslettende; undlade at gøre opmærksom på sig selv
gå i for små sko— være snæversynet eller smålig
gå i ged— når noget mislykkes eller bliver helt forvirret og tosset
gå i hundene— gå til grunde økonomisk, socialt og fysisk, ofte i forbindelse med alkoholmisbrug
gå ind på— acceptere; indvillige i
gå i nogens fodspor— følge nogens eksempel; føre en tradition videre efter nogen
gå i spagat over noget— blive stærkt følelsesmæssigt påvirket af noget
gå i stilling— (militær) at placere soldater, mandskab eller personel således at de er klar til at blive anvendt
gå i tænkeboks— overveje noget nøje inden beslutning tages
gå i vasken— mislykkes fuldstændig; ikke blive til noget
gå knep dig selv— (vulgært) Et udtryk for vrede, afvisning eller foragt rettet mod nogen
gal i skralden— en person som er vred og ophidset
game changer— Visionær person eller et produkt, som foråsager en ændring i udviklingen af et marked inden for en k
gå med halm i træskoene— have et livssyn eller en tankegang der traditionelt forbindes med tidligere tiders enkle landliv, ud
gå med livrem og seler— udvise meget forsigtighed
gammel gris— ældre mand som har eller vil ha sexuellt samkvem med yngre kvinder
gammel i gårde— som længe har haft en nær tilknytning til fx en bestemt arbejdsplads eller en bestemt gruppe mennesk
gammel kærlighed ruster ikke— én gang opstået kærlighed forgår ikke på trods af adskillelse eller tidens gang
gammel kærlighed ruster ikke— én gang opstået kærlighed forgår ikke på trods af adskillelse eller tidens gang
gammel vin på nye flasker— noget allerede velkendt som man forsøger at ændre og præsentere som noget nyt
gammel vin på nye flasker— noget allerede velkendt som man ændrer lidt og forsøger at præsentere som noget nyt
gå nogen nærmere på klingen— presse nogen til at afsløre noget som vedkommende forsøger at skjule
gå op i en spids— udvikle sig i en retning hvor ingen løsning er mulig
gå op i hat og briller— slet ikke gå som planlagt; mislykkes
gå op i hat og briller— udvikle sig i en utilsigtet, ofte løssluppen eller komisk retning
gå op i limningen— miste forstanden, besindelsen, blive sindssyg
gå op i limningen— bryde sammen fysisk eller psykisk; ophøre (med at eksistere)
gå op i sømmene— bryde psykisk sammen; gå amok
gå op og ned som kong Volmers røv— bruges om noget der er ujævnt, eller om et stykke arbejde der er dårligt udført
gå over åen efter vand— løse et problem på en unødvendigt svær måde
gå over åen efter vand— gøre noget mere besværligt end man behøver; udføre unødvendigt arbejde
gå på akkord— slække på sine ønsker, krav eller principper
gå på krum arm— gå tæt omslyngede; være kærester
gå på med krum hals— ufortrødent og ihærdigt gå i gang med en (vanskelig) opgave
går den, så går den— man kan lige så godt prøve at udføre en ofte dristig, mistænkelig eller ufin handling, for hvis det
gå rundt med noget i maven— have (skjulte) ambitioner eller drømme om at blive noget bestemt
gå sin skæve gang— når något går snett och inte fungerar ordentligt
gå som varmt brød— blive solgt meget hurtigt og i stor mængde eller antal
gassen går af ballonen— en begivenhed eller et fænomen bliver mindre spændende; nogen mister handlekraften eller interessen
gå til makronerne— gå energisk i gang med noget og arbejde ihærdigt med det
gå ud af sit gode skind— være psykisk ude af balance af vrede, sorg, nervøsitet, irritation, længsel eller lignende
gå uden om noget som katten om den varme grød— forholde sig tøvende til en bestemt sag med en blandet følelse af interesse og ubehag
gå ud som et lys— pludselig miste bevidstheden
gaven der bliver ved med at give— bruges som udtryk for noget der ikke kun har en positiv effekt én gang, men fortsætter med at give u
gennemgå med en tættekam— gennemgå meget omhyggeligt
give bolden op— sætte bolden i spil, ved spillets begyndelse eller efter en scoring
give den en skalle— gøre en kraftig arbejdsindsats
give den hele armen— gøre noget med stor energi eller anstrengelse
give en gang lak— give en omgang klø eller skældud
give en god dag i noget— være ligeglad med noget; ikke bekymre sig om noget
give faklen videre— overlade et hverv, fx en formands- eller ministerpost
give fanden i noget— være ligeglad
give med den ene hånd og tage med den anden— yde noget til nogen, men derefter fratage vedkommende dét eller noget andet
give nogen horn i panden— bedrage en mand ved at have et seksuelt forhold til hans kone
glansen går af Sankt Gertrud— den ydre fremtoning af skønhed og storhed forsvinder
glat som en ål— undvigende og svær at fastholde i en diskussion; upålidelig
glimt i øjet— type af kontakt som vises med øjnene
gnide sig op ad nogen— være påtrængende og indsmigrende
goddag mand økseskaft— udtryk som bruges om når folk taler helt forbi hinanden og helt misforstår hinanden
goddag mand, økseskaft— bruges for at udtrykke at det nogen svarer, ikke har noget med spørgsmålet at gøre og således ikke g
godt begyndt er halvt fuldendt— en god begyndelse på noget forøger muligheden for en vellykket fortsættelse og afslutning
godt nytår— traditionel hilsen ved årsskifte
godt nytår— En hilsen der siges omkring den 1. januar.
godt og vel— cirka, næsten, lige ved, tæt på, lige over (i gammelt sprog), lige under (blandt de yngre), omkring,
gøre bod— bevise at man angre sine synder
gøre en myg til en elefant— overdrive; tillægge en lille sag (for) stor betydning
gøre kål på— tilintetgøre; vinde over
gøre kort proces— handle hurtigt og uden omsvøb, ofte sådan at det går ud over andre
gøre rent bord— bringe orden i tingene så man kan begynde på en frisk
gøre sine hoser grønne— indsmigre sig; forsøge at få succes hos nogen
gøre slut— afslutte et kærlighesforhold
græde over spildt mælk— ærgre eller beklage sig over et tab, et uheld eller en uønsket udvikling som ikke kan være anderlede
græsset er altid grønnere i naboens have— det som andre har, opfatter man (altid) som bedre end det man selv har
græsset er altid grønnere på den anden side— fristelserne er større til det ukendte end det kendte.
grave et par spadestik dybere— være mere grundig; undersøge nærmere
grave grøfter— skabe splid og uenighed mellem to parter
grave sin egen grav— blive årsag til sin egen ulykke
gribe i egen barm— erkende egne fejl inden man påtaler andres; være selvkritisk
grine hele vejen til banken— glæde sig over en økonomisk succes
grus i maskineriet— modgang, problemer, forhindringer eller lignende
grus i maskineriet— modgang, problemer, forhindringer eller lignende
guds ord fra landet— uerfaren og naiv ung pige
gyde olie på vandene— dæmpe ophidselse og strid
håbet er lysegrønt— det er menneskets natur at bevare optimismen og se det positive
hælde benzin på bålet— (forsøge at) forstærke virkningen af noget
hælde ned ad brættet— afvise fuldstændig
hælde vand ud af ørerne— sige noget uden særlig meget indhold, fx for at vinde tid eller undskylde noget
hænge i bremsen— ikke være så hurtig eller effektiv som normalt eller forventet
hænge i sin mors skørter— være meget knyttet til og afhængig af sin mor
hænge nogen langt ud af halsen— være uudholdeligt fordi man er træt af det
hænge ved nogens læber— lytte spændt, opmærksomt og ofte hengivent til nogen
hammeren falder— der sker noget som får afgørende og ofte skæbnesvangre følger
hånd i hanke med— kontrol med; styr på
hår i suppen— mindre fejl eller skavank; ubetydelig detalje
har man sagt A, må man også sige B— er man først begyndt på noget, bør man også fuldføre det
hår på brystet— mod og styrke sådan som en rigtig mand menes at have det
hastværk er lastværk— resultatet bliver kun dårligt, hvis man skynder sig for hurtigt
have alle trumfer på hånden— have meget gode chancer; være i en meget fordelagtig situation
have alt at vinde og intet at tabe— være i en situation hvor man kan tage en bestemt risiko uden at blive negativt påvirket, selvom det
have både til gården og gaden— have en stor numse og barm
have ben i næsen— være klipsk og skarp og have let for at lære
have benzin i blodet— være glad for motorkøretøjer og for at køre (stærkt) i dem
have blod på hænderne— have blodige eller grusomme handlinger på samvittigheden
have bly i benene— have svært ved at bevæge sig pga. træthed eller lignende
have bly i røven— være meget langsom
have bukserne på— være den der bestemmer; være den dominerende part
have det hele i munden— kun snakke om noget i stedet for at handle
have det som blommen i et æg— leve trygt og godt
have en aktie i— være aktiv deltager i; have indflydelse på
have en heldig hånd— være dygtig og heldig i en bestemt sag eller i en bestemt henseende
have en høne at plukke med nogen— have noget at bebrejde en person der har gjort noget som har vakt éns utilfredshed eller vrede
have en lille fjer på— være lidt beruset
have en ræv bag øret— være snu og udspekuleret
have en skarp tunge— tale hårdt og direkte og med hvasse, kritiske bemærkninger
have en skrue løs— være (lidt) skør eller forvirret; ikke være rigtig vel forvaret
have en trumf i ærmet— råde over et (hemmeligt) middel der kan bringe en i en fordelagtig situation
have et ben i hver lejr— have sympati eller interessefællesskab med begge (eller alle) de uenige parter
have et horn i siden på— være vred på; bære nag til
have et øje på hver finger— være meget opmærksom og agtpågivende, fx i trafikken
have fået det forkerte ben ud af sengen— være i dårligt humør lige fra morgenstunden
have fat i den lange ende— være på sporet af en sags rette sammenhæng; være inde på noget af det rigtige
have fingeren på pulsen— være orienteret om den aktuelle udvikling på et bestemt (fagligt) område eller i samfundslivet
have flere strenge at spille på— være alsidig; have mange talenter, evner eller muligheder (og dermed befinde sig i en gunstig situat
have flossede kanter— have visse fejl og mangler som ikke tidligere var der
have foden under eget bord— have sit eget hjem eller sin egen virksomhed
have fod på— forstå fuldstændigt; have styr på
have for— være optaget af noget; have som opgave
have gelé i knæene— være i en ekstrem situation fysisk eller psykisk pga. fx overanstrengelse, nervøsitet eller forventn
have gode kort på hånden— have gode chancer; være i en fordelagtig situation
have huden fuld— stå i noget til halsen
have ild i enden— fare omkring; være meget foretagsom
have indsigt— (militær) at kunne se nogen eller noget
have jord under neglene— have praktisk erfaring med landbrugs- eller havearbejde; udføre fysisk krævende arbejde
have knive i ærmerne— vente på en lejlighed til at foretage et (uventet) angreb
have kniven på struben— være presset til at gøre noget, fx under trusler eller med udsigt til et ubehageligt alternativ
have krudt i røven— fare omkring; være meget foretagsom
have mange bolde i luften— beskæftige sig med mange forskellige ting samtidig
have mange jern i ilden— være beskæftiget med mange ting samtidig
have meget om ørerne— have travlt
have nerverne uden på tøjet— være synligt nervøs
have nogen el. noget i kikkerten— have udset sig nogen eller noget til et bestemt formål, en bestemt opgave eller lignende
have nogen i sin hule hånd— have nogens hele opmærksomhed; have fuld kontrol med nogen
have nogen nede i sækken— være i klar vinderposition i en sportskamp idet man fuldstændig kontrollerer sin modstander
have noget hængende over hovedet— have noget ubehageligt i vente; være i en presset situation, fx arbejdsmæssigt, tidsmæssigt eller øk
have ordet i sin magt— være dygtig til at formulere sig
have på— at være iklædt tøj
have penge på kistebunden— have en (stor) opsparet sum penge
have rene hænder— være uskyldig, uklanderlig
have rene hænder— være uskyldig i forbindelse med en uheldig, kritisabel eller kriminel udvikling eller foreteelse ide
have rent mel i posen— ikke have noget at skjule; være uskyldig
have rent mel i posen— at ikke have noget at skjule
have ryggen mod muren— være i en ubehagelig eller trængt situation som det er svært at komme ud af
have snuden i sporet— ihærdigt og vedholdende arbejde på at nå et mål man har sat sig for
have spidse albuer— hævde sig på andres bekostning
have store tanker om— værdsætte, beundre eller have store forventninger til
have ti tommelfingre— være meget klodset; være fummelfingret
have værsgo at— være ufravigeligt tvunget til noget.
havkat i hyttefadet— menneske der ved nytænkning eller utraditionel væremåde skaber røre omkring sig
held og lykke— lykønskning
hele dynen— alt det som er relevant i en bestemt sammenhæng
hellere lille og vågen end stor og doven— det går udmærket an at være lille af vækst når man blot er kvik og energisk
hellere se éns hæl end éns tå— hellere se én gå end komme eller blive; helst være fri for éns selskab
hellere ville brække en arm på langs end ..— bruges som udtryk for at nogen stiller sig totalt afvisende
helt ærligt— det mener du ikke, det er ikke dit alvor
helt ind i knoglerne— bruges for at udtrykke at noget sanses eller mærkes meget intenst i kroppen
helt nede i kælderen— i en tilstand præget af dårligt humør, sorg, depression eller lignende
helt ude i skoven— uden fornuft, mening eller forbindelse med virkeligheden; helt gal
hestens fødselsdag— tyk rygbrødsskrive
himmel og jord står i ét— det er et voldsomt uvejr med storm og regn eller sne
historiens vingesus— bruges for at udtrykke en stærk oplevelse af historiens nærvær og betydning ved en bestemt lejlighed
hive sig selv op ved håret— gøre en kraftanstrengelse og redde sig ud af en ubehagelig situation
højt at flyve, dybt at falde— jo større ambitioner eller succes man har, desto mere risikerer man at miste
højt spil— chancebetonet og risikofyldt forehavende
holde afstand— Ikke komme i nærheden af noget fx for at undgå kollision.
holde dampen oppe— fortsætte på samme niveau med samme kraft og engagement
holde fast— (udtalelse) ikke ændre sin mening el. hævdelse
holde for nar— gøre til genstand for snyd, bedrag, svig; få til at fremstå som en nar
holde gode miner— lade som om man er tilfreds med noget selvom det i virkeligheden har ubehagelige konsekvenser for en
holde gryden i kog— gøre noget for at holde en interesse eller et engagement ved lige eller en aktivitet i gang
holde inde— at afbryde en igangværende aktivitet
holde kæft— (nedsættende) At undlade at sige noget.
holde kortene tæt til kroppen— være tilbageholdende med at give oplysninger i en (kontroversiel) sag
holde mange bolde i luften— have styr på mange ting samtidigt
holde masken— modstå trang til at vise følelser med kropssproget
holde nogen på pinebænken— sætte nogen i en situation hvor vedkommende meget utålmodigt er nødt til at vente på noget, fx at få
holde nogen til ilden— sørge for at fastholde nogens interesse eller indsats for noget
holde på den forkerte hest— tage et parti eller træffe et valg som man senere fortryder
holde på hat og briller— passe på fordi noget (voldsomt) begynder eller finder sted
holde skindet på næsen— lige netop klare en økonomisk betrængt situation; med nød og næppe klare en prekær situation
holde snuden fra noget— blande sig udenom; holde sig væk fra noget
holde vagt— at bevogte et sted eller noget
hold kæft— kraftudtryk som betyder at man vil at nogen slutter med at tale
høre en knappenål falde til jorden— bruges som udtryk for at der er meget stille
høre en lille fugl synge om noget— høre et rygte om noget
hr. og fru Danmark— den brede danske befolkning; danskere som de er flest
hugge en hæl og klippe en tå— tilpasse noget (ved grove metoder) for at få det til at passe én selv eller for at få det til at lig
hu hej vilde dyr— bruges for at udtrykke at noget foregår med stor fart, eller at noget haster
hurtig hjælp er dobbelt hjælp— jo tidligere en hjælp ydes, desto mere effektiv er den
hurtig i vendingen— hurtig til at handle eller reagere i en situation
hvad er højest, Rundetårn eller et tordenskrald?— bruges for at udtrykke at to ting ikke kan sammenlignes
hvad fanden— bruges som udtryk for at det foregående ikke var så vigtigt eller værd at kæmpe for at forandre
hvad hedder du— En måde at spørge en anden person om dennes navn på.
hvad man ikke ved, har man ikke ondt af— det er ofte bedre at leve i uvidenhed end at kende den ubehagelige sandhed
hver fugl synger med sit næb— enhver har sin særegne måde at udtrykke sig på
hverken fugl eller fisk— hverken det ene eller det andet; ikke tilstrækkelig; ikke anvendelig
hverken hoved eller hale— bruges for at udtrykke at noget er usammenhængende eller mangler idé og struktur
hverken se til højre eller venstre— kun have tanke for én ting og ikke bekymre sig om andet
hverken til at hugge eller stikke i— umulig at overtale eller få til at skifte mening
hverken vådt eller tørt— hverken noget drikkeligt eller noget spiseligt
hvor der er hjerterum, er der husrum— gæstfrihed hører til almindelig venlighed; gode mennesker trives, selv hvor pladsen er trang
hvor der handles, der spildes— der er altid omkostninger eller tab forbundet med at foretage sig noget
hyppe sine egne kartofler— pleje sine egne interesser
i aktion— (militært, politi) at arbejde med militære operationer; på slagmarken; i krig
i alverden— forstærkende spørgsmål
i alverdens riger og lande— forstærkende, betonende spørgsmål
i byen— at besøge byen, især om aftenen; som kommer fra el. bor i byen
i dag— Noget der foregår den dag, man snakker om
i dag— nuværende, pågående dag
i den bedste af alle verdener— i en (tænkt) situation hvor alle afgørende forhold er så gode som de kan blive
i den kolde sne— i en tilstand af udelukkelse og forladthed
i dølgsmål— i det skjult
i en snæver vending— i en situation hvor man har lidt travlt og er i bekneb; når det skal gå lidt hurtigt og være lidt ne
i felten— (militært, politi) at arbejde med militære operationer; på slagmarken; i krig
i forgårs— på dagen før i går, på dagen to dage før den nuværende dag
i går— Dagen før i dag.
ikke alt der glimter, er guld— blot fordi noget ser ud til at være fint og værdifuldt, er det ikke ensbetydende med at det er det
ikke ane hvilket ben man skal stå på— ikke vide hvordan man skal reagere i en bestemt situation; være stærkt i tvivl om sin holdning til e
ikke at kimse ad— ikke at undervurdere, ikke at se ned på
ikke den skarpeste kniv i skuffen— ikke særlig god, klog eller dygtig
ikke den skarpeste kniv i skuffen— ikke være så smart eller intelligent som andre; ha lavere begavelseniveau
ikke et øje— ingen; ingen mennesker
ikke få et ben til jorden— ikke få mindste mulighed for at klare sig
ikke født i går— ikke dum eller naiv; ikke uden evner
ikke fugls føde— ingenting; intet som helst
ikke give ved dørene— ikke være særlig gavmild; ikke lade nogen få noget for nemt
ikke have en snebolds chance i helvede— ikke have den mindste chance for noget
ikke have mange brikker at flytte rundt med— ikke være særlig begavet
ikke have noget liv— aldrig mødes med andre mennesker i selskabeligt lag; være socialt udstødt
ikke have opfundet den dybe tallerken— ikke være særlig (bogligt) begavet
ikke have salt til et æg— være fattig
ikke helme— ikke opgive; blive ved med et forehavende indtil man opnår hvad man ønsker
ikke kende nogen landegrænser— spredes eller bevæge sig frit inden for et større område, uafhængigt af grænser
ikke kunne gøre en flue fortræd— være fredsommelig og utilbøjelig til at gøre noget der kan skade andre
ikke kunne høre hvad man selv tænker— være omgivet af larm eller højrøstet snak så man ikke kan koncentrere sig
ikke kunne huske fra næse til mund— have en meget dårlig hukommelse
ikke kunne se en hånd for sig— ikke kunne se noget pga. mørke, tåge, snevejr eller lignende
ikke kunne se skoven for bare træer— være så optaget af enkeltdele og detaljer at man ikke kan se helheden
ikke kunne se ud over sin egen næsetip— være egoistisk og snæversynet; kun tænke på sig selv
ikke kunne stikke en pind i en lort uden at ødelægge begge dele— være fummelfingret eller upraktisk anlagt
ikke lade solen gå ned over sin vrede— glemme eller tilgive noget man er blevet vred over
ikke lægge fingrene imellem— ikke være skånsom eller tilbageholdende, men direkte i ord eller handling
ikke lige være nogens nummer— ikke falde i en persons smag
ikke lutter lagkage— ikke kun let og behageligt og uden fortrædeligheder; ikke den rene idyl
ikke mange sure sild værd— person eller ting som ikke er meget værd
ikke nå nogen til knæene— have meget ringe evner i forhold til en anden
ikke nå nogen til sokkeholderne— have meget ringe evner i forhold til en anden
ikke på vilkår— under ingen omstændigheder; det er ikke til diskussion; det kommer ikke til at ske; slet ikke
ikke ride den dag man sadler— være længe om at skride til konkret handling; være længe om at træffe en beslutning
ikke større end tobak for en skilling— meget lille af vækst eller størrelse
ikke syv vilde heste kan ..— absolut intet kan ..
ikke tale om— under ingen omstændigheder; det er ikke til diskussion; det kommer ikke til at ske; slet ikke
ikke tro nogen over en dørtærskel— overhovedet ikke tro på hvad nogen siger
ikke være helt fin i kanten— ikke være (helt) acceptabel moralsk set; ikke være (helt) til at stole på
ikke være mange sure sild værd— være udmattet eller nedtrykt
ikke være nogens kop te— ikke være noget eller nogen som nogen bryder sig om eller er interesseret i
ikke være tabt bag en vogn— ikke være rådvild; være klog
ikke være til at styre på en hel tønde land— være meget begejstret, engageret eller ustyrlig, fx i forbindelse med en leg eller en diskussion
ikke vide hvor man skal ende og begynde— ikke vide hvordan man skal handle eller komme i gang med noget
ikke vide om man er købt eller solgt— ikke vide med sikkerhed hvordan man er stillet (økonomisk) eller vil blive behandlet i nær fremtid
ikke ville røre nogen med en ildtang— at undgå enhver form for kontakt eller involvering med en bestemt person eller situation
ikke ville røre noget med en ildtang— føle væmmelse ved noget; ønske at undgå kontakt eller engagement
i lang tid— uttrycker en tidsperiod av oklar avgränsning som avhänger av kontexten
ilden fri— (militær) kommando som betyder, at soldater har tilladelse til at afgive skud.
i ledtog— som samarbejder med en person el. gruppe med ifm. ulovlige elementer
i løn— i hemmelighed; i det skjulte
I må kalde mig Mads hvis ..— bruges som forsikring om at noget er eller vil vise sig at være usandt
i morgen— dagen efter i dag
i mørke er alle katte grå— den der ikke er synlig eller ikke skiller sig ud fra mængden, forbliver anonym
i naturen— (som regelt dyr) som lever i naturen; som er fri i naturen; ikke tæmmet
ind ad— præposition der angiver bevægelse ind i noget eller gennem en åbning, typisk brugt i forbindelse med
ind til benet— til det centrale eller væsentlige af noget
ingen kæde er stærkere end det svageste led— selv det bedste er utilstrækkeligt hvis blot en enkelt detalje er mangelfuld
ingen kan tjene to herrer— man er nødt til at træffe et valg; man kan ikke gå aktivt og helhjertet ind for flere helt forskelli
ingen kender dagen før solen går ned— først når dagen er forbi, kan man vide hvad den har bragt
ingen ko på isen— ingen problemer; ingen fare
ingen ko på isen— ingen problemer; ingen fare
ingen roser uden torne— intet er så godt eller smukt at det er helt fri for fejl eller ulemper
i nøden skal man kende sine venner— de rigtige venner er dem der holder fast ved én, selv i modgang
intet nyt under solen— ingen betydningsfulde nyheder eller ændringer
i overmorgen— på dagen efter i morgen, på dagen to dage efter den nuværende dag
i pose og i sæk— man kan inte altid få alt man vil have; det gælder at kende sin begrænsning; man kan ikke alt
is i maven— urolig; nervøs
is i maven— ro, tålmodighed og nøgternt overblik i en presset situation, fx når der skal træffes en beslutning
is i maven— klare modgang med ro
i sin visdom— bruges ofte ironisk for at udtrykke at man mener at nogen har begået en fejl, opført sig tåbeligt el
i sit ansigts sved— under store anstrengelser
i søvne— mens man sover
jage en skræk i livet— gøre nogen meget forskrækket
ja tak— bruges til at udtrykke taknemmelighed over et tilbud som man er stillet
jeg citerer— man læser et citat el. noget som en anden person har sagt
jeg gentager— man gentager hvad man sidst (umiddelbart) har sagt
jeg hedder— En måde at præsentere sig selv på. Efterfølges af ens navn.
jeg vil æde min hat på ..— bruges for at forsikre tilhøreren om at ens formodning i en bestemt sag er rigtig
jokke i spinaten— utilsigtet sige eller gøre noget dumt
jorden brænder under nogen— nogen er i en presset eller faretruende situation
kæden er hoppet af— et forløb, et foretagende eller lignende er gået i stå eller har udviklet sig uheldigt
kaste et redningsbælte ud til nogen— hjælpe nogen der befinder sig i en vanskelig situation
kaste med mudder— tale nedsættende og fornærmende om eller til nogen
kaste nogen for løverne— udsætte nogen for en meget ubehagelig behandling
kaste op— At lade sit maveindhold forlade kroppen gennem munden.
kaste op— tømme maveindhold op og ud gennem munden
kaste perler for svin— give ting af værdi til dem, der ikke vil forstå eller værdsætte dem.
kaste perler for svin— bortødsle noget værdifuldt på nogen der ikke forstår at værdsætte det
kaste under bussen— ofre eller forråde nogen for selv at få en fordel af det
kende noget som sin egen bukselomme— kende noget særdeles godt
kende sine lus på travet— af erfaring være klar over hvem man har med at gøre, eller hvordan noget hænger sammen
kigge for dybt i flasken— indtage større mængder af alkoholiske drikke
kigge nogen i kortene— aflure nogen deres hensigter eller fremgangsmåde
klæder skaber folk— man vurderer folk (bl.a.) ud fra deres påklædning
klæde sig i sæk og aske— vise tegn på anger eller sorg
klædt af til skindet— uden flere penge eller andre værdier tilbage
klappe hesten— tage det roligt; slappe af; se tiden an
klappe hesten— falde ned, slappe af
klappe i— (nedsættende) At undlade at sige noget.
klappe i sine små hænder— udtrykke (ukritisk) begejstring
klokken ni— lige til venstre
klokken seks— lige bagved; lige bag nogen/noget
klokken tolv— lige fremme, lige foran, lige forude
klokken tre— lige til højre for
knæk og bræk— held og lykke
knytte sylten— (nedsættende) At undlade at sige noget.
knytte sylten— ti stille; anvendes når man er træt af andres ord
købe katten i sækken— blive snydt ved handel eller lignende
købe katten i sækken— blive snydt i en handel ved at købe noget ubeset og derefter opdage at det er ringere end forventet
koge suppe på en pølsepind— beskæftige sig med eller behandle et ubetydeligt eller overflødigt emne
koge suppe på noget— vedblivende og trættende behandle et velkendt og udtømt emne
kold som en brøndgravers røv— meget ligeglad; helt upåvirket
kolos på lerfødder— noget stort som udadtil virker solidt og magtfuldt, men som i virkeligheden er skrøbeligt
komme af dage— dø i en ulykke
komme fra et hjem med klaver— komme fra et (velstillet) hjem med kulturelle interesser
komme godt fra land— komme godt i gang; få en god start, især i en sportskamp eller -turnering
komme ind fra gaden— pludselig dukke op og gøre sig gældende i en bestemt sammenhæng uden forudgående erfaring
komme ind med firetoget— komme udefra, fx fra Provinsen til København, som ung og uerfaren og derfor lidt naiv
komme ind under huden— gøre dybt indtryk; fylde éns bevidsthed helt
komme på slagtebænken— blive ødelagt, nedlagt, opsplittet, hængt ud i pressen eller lignende
komme til hægterne— få sin styrke tilbage, blive rask
komme til kræfter— restituere efter at have været syg, skadet el.lign.
komme ud af busken— sige eller gøre noget som man har været tilbageholdende med; tage et initiativ
komme ud af fjerene— (med besvær) stå ud af sin seng om morgenen
komme ud af røret— komme af sted efter lang tids nølen; langt om længe tage sig sammen
køre af sporet— udvikle sig (ukontrolleret) i en forkert retning; komme i uføre
køre kanonerne i stilling— gøre klar til en aktion eller vanskelig forhandling for at fremme egne interesser eller angribe andr
køre med klatten— være suveræn til noget; brillere
køre på skinner— fungere tilfredsstillende, uden problemer eller med stor succes
køre sit eget løb— være ligeglad med andre på en uansvarlig måde; ikke bidrage til fællesskabet
koste blod, sved og tårer— (kræve) stor anstrengelse og offervilje
kræve nogens hoved på et fad— kræve at nogen bliver straffet, afskediget eller lignende (pga. en forseelse)
krage søger mage— man har tilbøjelighed til at omgås ligesindede
krig på kniven— situation med skærpet konkurrence eller fjendtlighed mellem to parter
krølle på halen— overraskende eller finurlig (afsluttende) detalje i en historie eller lignende
kronen på værket— (fremragende) fuldendelse af en opgave
krumme et hår på nogens hoved— gøre nogen fortræd; genere nogen
krybe i et musehul— (i tankerne) skjule sig fordi man føler sig pinligt berørt
krybe langs panelerne— opføre sig meget tilbageholdende, fx af generthed eller skamfuldhed
krydse nogens vej— mødes med nogen undervejs
kun en tåbe frygter ikke havet— man skal være meget forsigtig når man har med havet at gøre
kunne bide tungen af sig selv— fortryde at have sagt en bestemt bemærkning
kunne høre græsset gro— have en meget god hørelse
kunne ligge på et meget lille sted— have et meget begrænset omfang
kunne tælles på én hånd— findes i et meget lille antal (fem eller færre)
kvæle i fødslen— hindre eller bekæmpe noget inden det når at udvikle sig
kysten er klar— der er ingen hindringer i vejen for at påbegynde en bestemt aktivitet
lade en dør stå på klem— holde en mulighed åben
lade falde hvad ikke kan stå— det der ikke kan klare sig eller lade sig gøre, må opgives, kasseres osv.
lade fem og syv være lige— udvise ligegyldighed eller skødesløshed
lade stå til— være ligeglad; forholde sig passivt
lægge alle sine æg i samme kurv— kun satse på én mulighed og dermed løbe en risiko
lægge ansigtet i de rette folder— antage en mine som passer til lejligheden
lægge billet ind på noget— vise aktiv interesse for (at opnå) noget
lægge et godt ord ind for nogen— omtale en person eller sag positivt for at yde støtte
lægge hænderne på kogepladen— tage et forpligtende, personligt ansvar der indebærer at man selv rammes af konsekvenserne af sine b
lægge hovedet i blød— tænke sig godt om for at finde en løsning eller få en idé
lægge hus til— gøre sit hus tilgængelig til ophold for andre
lægge kortene på bordet— fremlægge en hidtil hemmeligholdt viden om en sag
lægge låg på noget— afslutte, skjule eller lægge en dæmper på noget
lægge sin klamme hånd på noget— bemægtige sig noget, fx penge; få magten over noget
lægge to og to sammen— regne noget ud eller forstå noget der egentlig er ret simpelt
læse noget som fanden læser bibelen— læse noget med undermålig forståelse; presentere noget til egen fordel uden at der er belæg for det
læse noget som Fanden læser Bibelen— læse noget med dårlig forståelse; udlægge noget til egen fordel uden at der er belæg for det
læsse noget over på nogen— bebyrde nogen med noget, fx arbejdsopgaver eller bekymringer
lakrids mellem tæerne— snavs mellem tæerne; snavsede fødder
lang næse— skuffelse; følelse af at være snydt
langt hen ad vejen— for størstedelens vedkommende; næsten helt
langt om længe— udtryk for at noget endelig er blevet gjort el er sket.
Lars Tyndskids mark— sted langt ude på landet
lave en scene— vise følelser offentligt på en måde andre nærstående ikke er bekvemme med
lavthængende frugter— mål eller resultater der er lette og hurtige at nå, og som ikke kræver den store indsats
lede med lys og lygte— lede alle vegne med alle tilgængelige midler
lege med ilden— foretage sig noget som man godt ved kan blive farligt eller få uheldige konsekvenser
lege med ilden— at gøre noget som kan medføre fare, skade, eller andre ubehagelige følgere
lege med ilden— udforske eller håndtere noget farligt eller risikabelt
leve med— find sig i; accepter; tolerere
levende lig— person der har det meget dårligt fysisk og psykisk
leve på en sten— leve meget nøjsomt
leve som hund og kat— leve sammen og altid være uenige og skændes
lev stærkt, dø ung— bruges for at udtrykke den opfattelse at det er bedre at tage chancer, leve livet fuldt ud og give e
liden tue kan vælte stort læs— små modgange kan få store følger
lige børn leger bedst— personer med nogenlunde samme sociale status, interesser eller lignende forliges eller samarbejder b
lige så godt springe som krybe i det— hellere begynde på noget ubehageligt eller vanskeligt straks og få det overstået end udskyde det
lige til at gå til— nemt nok til at kunne håndtere, kontrollere
ligeud ad landevejen— uden omsvøb; ukompliceret og ligetil
ligeved og næsten slår ingen mand af hesten— hvis man har ramt forbi eller lidt nederlag, er det ligegyldigt hvor meget eller lidt man har fejlet
ligge inde med— være i besiddelse af noget som andre er interesseret i
ligge lige til højrebenet— være en indlysende og nærliggende mulighed
ligge lunt i svinget— være i en fordelagtig position
ligge med— være i besiddelse af
ligge med næsen i vejret— være død og begravet
ligge og lure i vandskorpen— være nært forestående eller snart bryde løs uden at ret mange venter det
ligge på den flade hånd— være helt oplagt eller umiddelbart tilgængelig
ligge som man har redt— selv være skyld i de problemer man har
ligge som man har redt— bære de negative konsekvenser af ens handlinger
ligne en hængt kat— se syg og elændig ud
ligne hinanden som to dråber vand— ligne hinanden fuldstændig
ligne noget katten har slæbt ind— se forfærdelig ud
ligne noget, som katten har slæbt ind— se syg og elændig ud
ligne udskidt æblegrød— se meget træt og sløj ud
lille og vågen er bedre end stor og doven— being small but alert and active is more advantageous than being large but lazy and inactive
livet er kort, kunsten er lang— man kan blive udødeliggjort gennem kunsten
løbe åbne døre ind— overbevise nogen om noget vedkommende allerede mener; fortsætte en aktivitet efter den ikke længere
løbe hornene af sig— udfolde sig energisk, især kropsligt eller seksuelt, i en tidlig fase af et forløb for siden at fald
løbe med en halv vind— tro på noget som ikke stemmer og sprede det videre
løbe om hjørner med— narre; snyde
løbe spidsrod— at tage sig gennem udfordrende situationer for at opnå noget
løbet er kørt— sagen, foretagendet eller kampen er afsluttet eller afgjort, og det er derfor ikke muligt at påvirke
logik for burhøns— noget der er yderst let at forstå
lokke nogen ud af busken— få nogen til at gøre eller sige noget som vedkommende har været tilbageholdende med
lokummet brænder— der er (udsigt til) problemer
love guld og grønne skove— love rigdom, materielle eller andre goder, dog uden at der nødvendigvis er dækning for løfterne
luften går af ballonen— en begivenhed eller et fænomen bliver mindre spændende; nogen mister handlekraften eller interessen
lugten i bageriet— reglerne, forholdene og atmosfæren et bestemt sted
lukke for det varme vand— ikke ville yde mere af noget
lyse i kuld og køn— anerkende officielt
lytte på vandrørene— lytte til rygter, sladder og uformel snak og på denne baggrund antage noget bestemt
lyve så stærkt som en hest kan rende— lyve groft; fortælle mange løgne
male byen rød— drikke og more sig uden for sit eget hjem
male fanden på væggen— fremstille noget overdrevent negativt; straks tro det værste
male fanden på væggen— overdrive fare, alarmistisk snak
male sig selv op i et hjørne— sætte sig selv i en vanskelig situation
male sig selv op i et hjørne— selvforskyldt komme i en fastlåst eller håbløs situation
mange bække små gør en stor å— mange mindre påvirkninger kan få større effekt end summen
mange bække små gør en stor å— mange mindre forekomster, bidrag eller lignende som hver for sig ikke udgør noget særligt, kan tilsa
man har et standpunkt til man tager et nyt— omstændighederne kan gøre det nødvendigt, relevant eller praktisk (pludselig) at skifte mening eller
man kan ikke lære en gammel hund nye kunster— en (ældre) person med indgroede vaner har svært ved at omstille sig og lære nyt
man kan også købe guld for dyrt— det at blive velhavende kan have for store menneskelige omkostninger, fx tabet af væsentlige åndelig
man kan stille uret efter ham— han er yderst præcis
man må krybe før man kan gå— man bør begynde med simple og elementære opgaver før man giver sig i kast med komplicerede
manna fra himlen— noget som man har savnet meget, og man uventet får fra himlen.
man skal høre meget før ørerne falder af— bruges for at udtrykke forbavselse over at nogen kan sige eller fortælle om noget så mærkeligt, vanv
man skal ikke flyve højere end vingerne kan bære— man skal ikke tage munden for fuld
man skal ikke flyve højere end vingerne kan bære— man skal ikke gøre sig til mere end man er; man skal ikke sætte sig større mål end man kan overkomme
man skal ikke give bagerbørn hvedebrød— man skal ikke give nogen noget som vedkommende i forvejen har nok af eller let adgang til
man skal ikke kaste med sten når man selv bor i et glashus— don't bug others with stuff that you clearly have issues with yourself
man skal ikke kaste med sten når man selv bor i et glashus— man skal ikke beskylde eller kritisere nogen for noget som man selv (til en vis grad) kan beskyldes
man skal ikke sælge skindet før bjørnen er skudt— man skal ikke bygge noget på forventninger eller usikre formodninger
man skal ikke sælge skindet før bjørnen er skudt— man skal ikke fejre inden man er sikker på noget har lykkedes
man skal ikke skue hunden på hårene— man skal ikke bedømme noget alene ud fra dets ydre
man skal kravle før man kan gå— man bør begynde med simple og elementære opgaver før man giver sig i kast med komplicerede
man skal rejse sig ved det træ hvor man er faldet— man skal kæmpe sig op med samme middel som var årsag til at man led nederlag, blev skadet eller lign
man ved hvad man har, men ikke hvad man får— man kan risikere at forandringer fører til en forværring i stedet for en forbedring
måtte sige farvel til noget— erkende at have lidt et (økonomisk) tab, mistet en mulighed eller lignende
med åben mund og polypper— med et meget forbavset udtryk i ansigtet
med arme og ben— gøre noget hæmmet og uhindret
med arme og ben— af al magt; uhæmmet
med bred pensel— uden at gå i detaljer
med det yderste af neglene— med nød og næppe; kun lige akkurat
med et glimt i øjet— med udstråling af humor og afslappet indstilling
med hård hånd— med anvendelse af vold eller anden streng behandling af andre
med hovedet under armen— uden at tænke sig om
med hud og hår— fuldkommen; fuldstændig
med lempe— forsigtigt og velovervejet
med lodder og trisser— med (lidt held og) hvad man kan finde på af hjælpemidler; på bedst mulige, men ikke altid helt velly
med mand og mus— bruges for at udtrykke at ingen overlever et skibsforlis
med næb og kløer— af alle kræfter; på en indædt, beslutsom eller meget energisk måde
med pistolen for brystet— i en situation hvor man er presset til at gøre noget, ofte under trusler eller med udsigt til et ube
med skindet på næsen— uden at komme galt af sted, tabe anseelse, miste sin position eller lignende; uden at miste alle sin
meje ned— slå mange ihjel i store tal
mele sin egen kage— pleje sine egne interesser uden at tage hensyn til andre; kun tænke på sig selv
mennesket lever ikke af brød alene— mennesket har for at leve (lykkeligt) ikke bare brug for mad, men også for oplevelser af mere åndeli
mens græsset gror, dør horsemor— noget tager så lang tid at man ikke når det mål man har sat sig
mester for noget— person der har skabt, designet eller udtænkt et kunstnerisk værk eller noget andet der gør indtryk
mexikansk spansk— alternativ stavemåde af mexicansk spansk
mindre end— tegnet < angiver, at noget er mindre end noget andet, fx i antal el. i talværdi
miraklernes tid er ikke forbi— der er stadigvæk håb; der kan stadigvæk ske særdeles overraskende ting
mosekonen brygger— det er tåget
munden står ikke stille på nogen— nogen snakker hele tiden
nære en slange ved sin barm— være venlig over for eller lave aftaler med nogen som senere opfører sig fjendtligt over for én
næsten ikke kunne få armene ned— være overordentlig glad pga. stor succes
når der er to torsdage i en uge— bruges for at udtrykke at noget er helt usandsynligt
når det regner på præsten, drypper det på degnen— en persons rigdom eller succes kommer også andre, mindre betydelige personer til gode
når enden er god, er alting godt— en lykkelig slutning på et forløb overskygger de evt. negative sider der måtte have været undervejs
når krybben er tom, bides hestene— når der er knaphed eller mangel på noget, opstår der konflikter mellem mennesker
når man ikke vil høre, må man føle— når man ikke vil lytte til andres råd, må man selv bære de ubehagelige konsekvenser
når man taler om solen, så skinner den— bruges for at udtrykke glad overraskelse når nogen man netop har talt om, uventet indfinder sig
når nøden er størst, er hjælpen nærmest— når alting ser værst ud, er det lige før det begynder at blive bedre
når skidt kommer til ære, ved det ikke hvordan det skal være— bruges hånligt og nedladende om en person der pludseligt eller nyligt har opnået høj social status,
når solen går ned i en sæk, står den op i en bæk— når solen går ned bag store, mørke skyer, kan man vente regnvejr den følgende dag
naturens muntre søn— mand eller dreng med et glad, ukompliceret eller oprindeligt væsen
nej tak— bruges for høfligt at afslå et tilbud
nerverne står på højkant— nogen er meget nervøs og anspændt
nissen flytter med— psykiske eller sociale problemer løser ikke sig selv ved at man geografisk flytter på sig
ni-syv fordeling— fordeling af dage med barnet efter skilsmisse
nød lærer nøgen kvinde at spinde— hvis man i tilstrækkelig høj grad ønsker at løse et bestemt problem, skal man nok også finde en måde
nogens hjerte springer et slag over— nogen bliver overrumplet af en stærk følelse, fx angst, glæde eller spænding
nogen vender bøtten— forholdet vendes om; noget tager en ny (og modsat) vending eller drejning
noget er ikke det papir værd det er skrevet på— noget er (næsten) værdiløst, indholdsløst, ubrugeligt eller lignende
noget for noget— gøre noget for andre og forvente sig noget tilbage
noget kan blive både en dreng og en pige— et udfald er forbundet med samme usikkerhed som kønnet på et endnu ufødt barn, dvs. er ikke til at f
non sequitur— (logik) Et ugyldigt argument; et hvor konklusionen ikke logisk kan udledes fra præmisserne.
nu er gode råd dyre— nu er der opstået et problem som er svært at løse
nye koste fejer bedst— nyt er altid bedre end gammelt blot fordi det er nyt
ofre noget på kærlighedens alter— give afkald på noget værdifuldt til fordel for kærligheden
og så er den potte ude— og så er der ikke yderligere forhold at tage i betragtning; og så er den sag afgjort
og så videre— bruges for at angive at en opremsning, oplæsning, referering el.lign. kan fortsættes, men at man afs
øje for øje, tand for tand— hævnprincip der går ud på at man skal begå samme type skadelige handling mod nogen som vedkommende h
om forladelse— en undskyldning for at udtrykke man fortryder hvad man har gjort el. at man vil undskylde noget man
ondt i håret— ondt i hovedet; tømmermænd
ønske nogen hen hvor peberet gror— ønske at nogen befandt sig meget langt væk så man slap for dét besvær
op ad bakke— forbundet med modgang eller vanskeligheder der skal overvindes for at opnå et resultat
op ad bakke— med besvær og modgang
operationen lykkedes, men patienten døde— bruges for at udtrykke at der er blevet brugt mange resurser på at opnå et resultat der ikke er tilf
oven i hatten— uden at man har ydet en indsats eller betalt for noget bestemt; som supplement til det man har fået
over hals og hoved— hurtigt og uden tid til forberedelse
overlade tøjlerne til nogen— give ansvaret for eller ledelsen af en forretning eller et foretagende videre til en efterfølger
på den— være i ballade, i knibe
på dupperne— en tilstand af stor opmærksomhed, energi og handlekraft
på egen risiko— man kommer selv til at tage følgerne og andre er ikke ansvarlige for sine handlinger
på en knivsæg— en ustabil situation
på éns glatte ansigt— med et tillidvækkende ydre som eneste garanti
på et hængende hår— med nød og næppe; kun lige akkurat
på gensyn— Bruges som afskedshilsen der udtrykker håb om at ses igen.
på god fod— at være venner med nogen
pakke ind i vat— overbeskytte; forskåne for ubehagelige oplevelser
pakke ind i vat og bomuld— overbeskytte nogen
på knivens æg— befinde sig i en ustabil situation hvor fejltrin ikke godtages
på lur— vente på at angribe el. overfalde nogen
panik før lukketid— febrilskhed der skyldes at en tidsfrist er tæt ved at være overskredet, eller at noget snart er uige
på nul komma fem— på ingen tid
på sine grædende knæ— med tilkendegivelse af al tænkelig ydmyghed; meget indtrængende
passe som fod i hose— passe godt; gå meget nemt
på trods af— bruges til at udtrykke, at noget sker eller er tilfældet, selvom der er en hindring, vanskelighed el
på tynd is— i en ustabil situation hvor der er fare for ballade el. andre ubehagelige følgere
piben får en anden lyd— der sker en markant ændring, fx i nogens opførsel eller holdning
piben får en anden lyd— noget forandres markant, fx opførsel eller opfattelse
plejer er død— man behøver ikke nødvendigvis gøre som man plejer; denne gang gør vi det på en anden måde
pøj pøj— held og lykke
primus motor— den ledende og igangsættende person bag en aktivitet
primus motor— den ledende og igangsættende person bag en aktivitet
prinsen på den hvide hest— attraktiv mand som man drømmer om at have et romantisk forhold til
proppe noget ned i halsen på nogen— påtvinge nogen noget
pudse næse— Det at blæse bussemænd og snot ud af næsen. Evt. i et lommetørklæde.
puste i nakken— overvåge; kontrollere
puste til gløderne— få en strid til at udvikle sig (igen)
puste til ilden— gøre en konflikt eller spændt situation værre, fx ved at komme med provokerende bemærkninger
putte blår i øjnene— alternativ form af stikke blår i øjnene
pynte sig med lånte fjer— tage æren for andres præstationer
råbe vagt i gevær— advare mod en bestemt, farlig eller uheldig udvikling
rage kastanjerne ud af ilden— hjælpe sig selv eller en anden ud af en ubehagelig eller vanskelig situation
raison d'etre— mest grundlæggende årsag eller formål med en persons eller organisations eksistens
ramme hovedet på sømmet— udtrykke præcist; udtrykke det væsentlige
ramme muren— blive drænet for kræfter med en mærkbar nedgang i fysisk præstation til følge
ramme på kornet— beskrive præcist og rammende; ramme et ømt punkt hos nogen
rande under øjnene— hudparti af mørkere farve under øjnene fx pga. træthed
rasle med sablen— true med anvendelse af (militære eller politiske) magtmidler
rejse på tommelfingeren— at forsøge at rejse med et køretøj ved at holde en udstrakt arm med en opadpegende tommelfinger
religion er opium for folket— religion er skadelig fordi den giver folket en falsk følelse af tilfredshed og hindrer sand erkendel
rene ord for pengene— udtalelse der ikke kan misforstås
reservatis reservandis— Med fornødent forbehold.
ride med på en bølge— følge en modestrømning på en uselvstændig måde
ride sin kæphest— (igen) give udtryk for sin velkendte mening eller tale om et bestemt emne
rippe op i— beskæftige sig med noget ubehageligt fra fortiden
rise op— (gammeldags) vække nogen med et fastelavnsris
riste over en sagte ild— udsætte for et langvarigt og ubehageligt pres
ritorna al segno— (= dal segno) fra (node) tegnet.
rive hovedet af nogen— give nogen en voldsom irettesættelse; skælde nogen ud
rive nogen noget i næsen— lade nogen høre for noget; kritisere nogen for noget
rive sig i håret— udtrykke sin fortvivlelse
rolig nu— ta det roligt
rønnebærrene er sure— bruges om det at man omtaler noget ellers attraktivt som værdiløst eller ligegyldigt når man ikke se
rosinen i pølseenden— være den sidste
rotterne forlader den synkende skude— nogen trækker sig ud af et forehavende fordi det er på vej til at mislykkes
rotte sig sammen— at danne komplot, at sammensværge sig, at konspirere
røven af fjerde division— noget som er rigtigt dårligt
røv og nøgler— irriterinde eller tåbeligt
rydde nogen af vejen— slå nogen ihjel
rydde noget af vejen— fjerne eller overvinde et problem, en hindring eller lignende
ryge fredspibe— (forhandle med henblik på at) slutte fred eller indgå forlig
ryge i svinget— komme i problemer eller havne i en uønsket situation
ryste som et espeløv— ryste meget, fx af skræk, ophidselse, nervøsitet eller kulde
sådan spiller klaveret ikke— det er forkert, umuligt eller uacceptabelt; sådan hænger tingene ikke sammen
så du røgen— bruges som kommentar hvis noget ikke er blevet til noget, eller nogen ikke har fået opfyldt sine for
sælge nogen en trepattet ko— få nogen til at acceptere noget ved at foregive at det er noget andet end det er; snyde nogen
sælge sand i Sahara— være meget dygtig til at sælge, især en vare som allerede findes til overflod og derfor ikke er efte
sælg ikke skindet, før bjørnen er skudt— vent med at regne med en sejr ell succes hjem inden den er i hus
så er den ged barberet— så er det gjort; færdigt
så er den ged barberet— når noget er afklaret eller løst
så er det bal forbi— så er det slut (med at more sig)
sætte alle sejl til— gøre en ekstra indsats for at noget skal lykkes; bruge alle forhåndenværende midler
sætte det lange ben foran— gå hurtigt; skynde sig
sætte det lange ben forrest— skynde sig afsted
sætte en finger på noget— finde og udpege noget som årsag til en udvikling eller som hovedpunkt i en bestemt sammenhæng
sætte en kæp i hjulet— alternativ stavemåde af stikke en kæp i hjulet
sætte en ny plade på grammofonen— sige eller skrive noget andet end det man har sagt eller skrevet mange gange før
sætte fingeren på det ømme punkt— finde og gøre opmærksom på et punkt hvor der er et problem, eller hvor noget eller nogen kan kritise
sætte hælene i— modsætte sig noget; fastholde sin mening eller lignende
sætte himmel og hav i bevægelse— foretage sig alt muligt for at nå et bestemt mål
sætte i et dårligt lys— omtale negativt; give et dårligt ry
sætte kikkerten for det blinde øje— undlade at bemærke eller reagere på noget, fx som udtryk for forsømmelighed, overbærenhed eller for
sætte kroner og øre på noget— fastsætte en pris på noget; præcisere et beløb
sætte lus i skindpelsen— skabe splid eller problemer for andre; forsøge at starte en konflikt (mellem andre) for derved at op
sætte lus i skindpelsen— starte en konflikt (mellem andre)
sætte nogen fluer i hovedet— få nogen til at tro på en umulig plan eller fremtidsdrøm; give nogen falske forhåbninger
sætte nogens pis i kog— hidse nogen op; gøre nogen vred
sætte ræven til at vogte gæs— overlade behandlingen af en sag til nogen der selv har en åbenlys interesse i et bestemt udfald
sætte sig på den høje hest— (begynde at) opføre sig overlegent
sætte sin hat som man vil— opføre eller udfolde sig uden hensyntagen til gængse normer; gøre som man vil
sætte tæring efter næring— anpassa så att utgifter inte är större än inkomster
sætte til vægs— besejre, overvinde; forhindre i at gøre sig gældende
sætte ulven til at vogte får— overlade behandlingen af en sag til nogen der selv har en åbenlys interesse i et bestemt udfald
så går den vilde jagt— der foregår en intensiv forfølgelse eller eftersøgning; der foregår en heftig aktivitet med hurtige
sagen er bøf— sagen er i orden
så gerne— høflig svar på at man efterkommer en anmodning el. et ønske
så god som dagen er lang— ualmindelig sød og rar
sandheden er ilde hørt— folk vil ikke høre eller erkende sandheden
satse alt på ét kort— satse alt på én gang
save den gren over man selv sidder på— handle til skade for sig selv; ødelægge sine muligheder for fortsat beskæftigelse
se gennem fingrene med noget— lade være med at påtale en forsyndelse, fejl, mangel eller anden uregelmæssighed og på den måde vise
sejle sin egen sø— klare sig selv
se sig for— orienter sig agtsomt og udvis yderste agtpågivenhed når man færdes (når man går, kører bil, cykler,
se skoven for bare træer— at kunne skelne et overordnet mønster og det at kunne se helheden, at se det større billede
se sol, måne og stjerner— være i en tilstand af stor nydelse eller stor smerte
se tiden an— vente i noget tid for at se, om noget vil ændre sig
se tiden an— vente i noget tid for at se, om noget vil ændre sig
se ud som om man er faldet ned fra månen— se meget forbløffet ud
sidde klistret til skærmen— være stærkt optaget af at se fjernsyn
sidde lårene af— tilbringe så meget tid med andre at det skaver
sidde løst i sadlen— sidde usikkert i en stilling eller en position
sidde med hænderne i skødet— være inaktiv; være afventende og passiv
sidde med livet i hænderne— være meget nervøs, spændt eller bange
skæg for sig og snot for sig— man bør holde ting der ikke hører sammen, adskilt
skære ind til benet— reducere omkostningerne til noget mest muligt
skære nogen i hjertet— gøre nogen ked af det; vække nogens medynk
skære ud i pap— forklare eller meddele på en meget grundig og letforståelig måde
skide grønne grise— være meget bange, nervøs eller lignende
skide i noget— at være ligeglad med noget
skille fårene fra bukkene— sortere de(t) gode fra de(t) dårlige
skille klinten fra hveden— sortere det dårlige fra det gode
skinnet bedrager— det ydre giver ikke nødvendigvis udtryk for de indre, sande kvaliteter hos noget eller nogen, eller
skomager, bliv ved din læst— bruges for at minde om at man bør nøjes med at beskæftige sig med de ting som man har kvalifikatione
skønne, spildte kræfter— kræfter der energisk og måske selvopofrende er sat ind på en opgave, men senere viser sig at være an
skræve mere end bukserne kan holde— prøve på at gøre noget som det viser sig man ikke kan gennemføre
skride ind— tage handling for at forhindre noget
skride til— tage hånd om; tage sig af
skriften på væggen— sikre tegn på en uundgåelig og som regel ugunstig eller farlig udvikling
skrive noget på nogens konto— give nogen skylden eller lade nogen tage ansvaret for noget
skrive sig noget bag øret— lægge mærke til og huske på
skrive til skrivebordsskuffen— skrive (skøn)litterære tekster, men uden at have til hensigt at få dem udgivet
skruen uden ende— selvforstærkende uheldig situation som man ikke umiddelbart kan komme ud af
skud fra hoften— umiddelbart (og upræcist) gæt foretaget uden tænkepause
skud kommer— (Danske forsvar, militært) en advarsel om at der skydes med skydevåben, især en dysekanon
skulle bæres ud med fødderne først— først forlade et sted eller holde op med en aktivitet når andre tvinger én dertil, eller når man dør
skulle have noget ind med skeer— skulle have noget forklaret på en langsom og udførlig måde (fordi man er langsomt opfattende)
skumme fløden— tage fordelene eller det bedste ved noget, ofte på andres bekostning og uden at gøre sig fortjent ti
skyde en hvid pil efter— alternativ stavemåde af skyde en hvid pind efter
skyde en hvid pind efter— opgive ønsket eller drømmen om
skyde gråspurve med kanoner— bruge alt for stærke midler i forhold til situationen; overdrive; overreagere
skyde over målet— ikke være rammende i sine udtalelser; overdrive
skyde papegøjen— have (meget) held
skyde sig selv i foden— ved en bevidst handling komme til at skade sig selv
slå en skæver— lave en fejl; sjuske
slå en skævert— alternativ stavemåde af slå en skæver
slå en streg over noget— se bort fra noget; lade som om noget ikke er sket
slå fast med syvtommersøm— konstatere som en ubestridelig kendsgerning
slag i ansigtet— krænkelse; nederlag
slag i bolledejen— energisk, utraditionel og undertiden provokerende fremgangsmåde, handling eller lignende
slag på tasken— omtrentlig beregning af nogets størrelse, omfang eller antal
slå hånden af nogen— svigte nogen ved fx at afbryde kontakten med vedkommende
slå hjernen fra— ikke tænke dybere over noget; ikke bruge sin fornuft, men handle instinktivt
slå hovedet på sømmet— være afgørende eller udslagsgivende
slå ind på en anden vej— ændre sin tilgang eller måde at agere på i forhold til et bestemt mål, typisk som reaktion på uvente
slå knuder på sig selv— gøre sig store anstrengelser (for at opnå noget bestemt)
slå knuder på tungen— anstrenge sig for at formulere noget, fx fordi det er svært at udtale eller fordi man vil undvige et
slå koldt vand i blodet— dæmpe sin ophidselse eller begejstring; tage det roligt
slå nogen oven i hovedet med noget— argumentere (voldsomt) mod en andens mening, fx ved at fremhæve sin egen viden eller ved at fremføre
slå op— afslutte et kærlighedsforhold
slå op i banen— (pludselig) miste koncentrationen og evnen til at levere en god præstation; sætte farten ned og over
slappe af— Tage det roligt. At hvile sig.
slå sig til tåls— kæmpe med at acceptere
slå større brød op end man kan bage— begynde på noget som man ikke kan gennemføre
slå til plukfisk— tæske, gennembanke; ødelægge, nedbryde
slå til skaglerne— slå sig løs og more sig
slå til søren— bruge (mange) penge
slå to fluer med et smæk— opnå to mål med en enkel handling
slibe kanterne af nogen— få et menneske til at være lettere at omgås idet man sørger for at vedkommende efterhånden tilpasser
slikke frimærker— udføre underordnet, ensformigt kontorarbejde
slippe katten ud af sækken— (komme til at) afsløre noget der var holdt hemmeligt
smage af fugl— ikke være helt identisk med noget bestemt (attraktivt), men dog ligne det lidt; være bedre end ingen
smage sin egen medicin— blive udsat for en ubehagelig behandling svarende til den man udsætter andre for
smage som at række tungen ud ad vinduet— ikke smage af noget; være kedelig eller uinteressant i smagen
smede mens jernet er varmt— udføre en handling når muligheden for et vellykket resultat er til stede
smede rænker— lægge planer i skjul hvis hensigt er at intrigerer
smide gode penge efter dårlige— fortsætte med at bruge penge på et foretagende som er usikkert, eller som hidtil er mislykkedes
smide håndklædet i ringen— Opgive en problematisk opgave.
smide over bord— sætte ud af kraft; kassere
smile i skægget— more sig på en underfundig eller skadefro måde
smøge ærmerne op— ufortrødent og energisk gå i gang med en (svær) opgave
snakke fanden et øre af— tale så meget at andre bliver mætte på ord og behøver en pause
snakke nogen efter munden— give nogen ret i noget, på trods af egne holdninger
snakke op ad døre og ned ad stolper— snakke uhæmmet
snakke op ad stolper og ned ad vægge— snakke uhæmmet
sno nogen om sin lillefinger— besnære nogen så vedkommende gør hvad man ønsker
snyde nogen så vandet driver— snyde nogen groft
søbe den kål man selv har spyttet i— (være nødt til at) acceptere noget man tidligere har forkastet
søge med lys og lygte— alternativ stavemåde for lede med lys og lygte
som at se maling tørre— bruges især i sammenlignende konstruktioner for at betegne et fænomen eller en aktivitet som meget k
som at slå vand på en gås— uden virkning; forgæves
som en åben bog— uden besvær
som en brækket arm— elendigt; talentløst
som man råber i skoven får man svar— man kan vente samme optræden, høflighed el.lign. af sine omgivelser man selv har præsenteret
som man reder ligger man— bære de negative konsekvenser af ens handlinger
sommerfugle i maven— følelse af let nervøsitet
sommerfuglestøv på vingerne— uskyldighed; uberørthed
som skidt fra en spædekalv— hurtigt og i en stor mængde
sort is— gennemsigtigt islag på en vej
sove i timen— når man undlader at foretage en handling når den skulle tages
sove på det— overveje noget og vente med beslutning til man har sovet
spænde ben— lægge hindringer i vejen for noget; gøre noget vanskeligt eller umuligt for nogen
spænde buen for hårdt— stille for store krav eller forventninger
spænde livremmen ind— spare; indskrænke forbruget
spildte Guds ord på Balle-Lars— forgæves forsøg på at overbevise eller belære en person der synes ganske uimodtagelig for fornuft
spil for galleriet— teatralsk eller hyklerisk optræden, især for at behage nogen
spille fransk klovn— opføre sig (ufrivilligt) komisk
spille kong Gulerod— opføre sig på en indbildsk, overlegen eller arrogant måde
spille med åbne kort— være åben og ærlig mht. det man foretager sig
spille med skjulte kort— være hemmelighedsfuld eller uærlig mht. det man foretager sig
spille på flere heste— satse på flere forskellige muligheder samtidig
spille på hele klaviaturet— udnytte alsidige evner og muligheder
spille sine kort godt— udnytte sine muligheder; handle klogt
spise kirsebær med de store— omgås eller konkurrere med sine overmænd
splitte mine bramsejl— piratstereotypisk udråb for overraskelse
splitte mine bramsejl— bruges som mildt kraftudtryk for at understrege overraskelse, forskrækkelse, fortørnelse eller ligne
springe over hvor gærdet er lavest— anstrenge sig mindst muligt for at opnå noget; vælge den nemmeste løsning
stærk tobak— noget der er forargeligt, urimeligt, provokerende eller på anden måde gør stærkt indtryk
stå malet i ansigtet på nogen— fremgå klart af nogens ansigtsudtryk
stå med det ene ben i graven— være nær ved at dø
stå med håret i postkassen— være i en problematisk situation hvor man føler sig magtesløs, evt. som følge af at man er blevet sk
stå med håret ned ad nakken— stå modløs og skuffet tilbage; være blevet svigtet eller narret
stå med hatten i hånden— have en ydmyg, fx anmodende, bedende eller tiggende rolle
stå model til— være genstand for; acceptere
stampe op af jorden— skaffe eller samle til et bestemt formål, ofte hurtigt eller på vanskelige betingelser
stå på gloende pæle— være i en tilstand præget af forvirring, ophidselse, travlhed eller hektisk aktivitet
stå på god fod med nogen— have et godt forhold til nogen
stege i sit eget fedt— tage de ubehagelige følger af sine handlinger eller udtalelser
stikke blår i øjnene— at blive snydt, vildført af løgn eller usandheder
stikke en kæp i hjulet— bremse en plan
stikke en kniv i ryggen på nogen— angribe nogen som tror at angriberen er en forbundsfælle
stikke halen mellem benene— stikke af eller opgive et forehavende fordi man er bange, har problemer eller lignende
stikke hånden i en hvepserede— (begynde at) beskæftige sig med en ømtålelig sag, med risiko for ballade
stikke hovederne sammen— lægge planer i hemmelighed eller fortrolighed; hviske (bag nogens ryg); træffe aftaler
stikke hovedet i busken— lukke øjnene for virkeligheden; undlade at forsøge at løse problemerne
stikke næsen indenfor— vove sig et sted hen i kort tid; komme på et kort besøg
stikke næsen i sky— optræde overlegent
stikke noget under stolen— skjule, hemmeligholde eller fortie noget
stikke op— løfte noget med et værktøj, fx neg
stikke piben ind— blive mere forsigtig og tilbageholdende; (begynde at) holde lav profil
stikke spaden i jorden— påbegynde et (stort) bygge- eller anlægsarbejde
stikke under— foregår; på færde
stille sig— indtage et bestemt standpunkt
stille sig på bagbenene— være modvillig eller genstridig; (prøve at) forhindre noget
stille sig på bagbenene— At være modstræbende eller forsøge at forhindre, at noget gennemføres.
stirre sig blind på noget— koncentrere sig så meget om noget at man mister overblikket eller bliver ude af stand til at tage an
stiv time— time betragtet som et langt (og krævende eller ubehageligt) tidsrum
støde nogen på manchetterne— fornærme eller krænke nogen
støde panden mod en mur— møde uoverstigelige vanskeligheder eller massiv modstand
stoppe mens legen er god— stoppe hvad man har i gang mens man stadig kan
store ord og fedt flæsk— tom snak eller tomme løfter
større end— tegnet > angiver, at noget er større end noget andet, fx i antal el. i talværdi
støve op— opspore vildt el.lign. – om jagthund
strø sand på— bringe en (ubehagelig) sag til afslutning eller ud af verden; undlade at gøre mere ved det
stryge med hårene— prøve at behage; optræde føjeligt og eftergivende
sur røv— bruges om en meget uheldig eller ærgerlig situation
surt løg— person som man synes er sur, fornærmet, kritisk, snerpet eller lignende
surt show— bruges som kommentar til en meget uheldig eller ærgerlig situation
svæve over vandene— præge noget; være mærkbar
svare i øst når der spørges i vest— svare på en måde der ikke giver mening i forhold til spørgsmålet
syv-syv fordeling— fordeling af dage med barnet efter skilsmisse
tabe både næse og mund— blive meget forbavset eller benovet over noget
tabe hovedet— blive forvirret; miste besindelsen
tabe på gulvet— ødelægge eller forspilde nogens chancer eller muligheder for noget
tabe småkagerne— miste forstanden eller besindelsen; gøre eller sige noget dumt
tab og vind med samme sind— efterstræb at tabe med samme sindelag som når du vinder
tab og vind med samme sind— man bør ikke tage et nederlag for tungt, lige så lidt som man bør hovere over en sejr
tælle på knapperne— være i tvivl om hvad man skal beslutte sig for; være i vildrede
tage arven op efter nogen— stå ved sine forpligtelser i forhold til fortid eller oprindelse
tage benene på nakken— løbe (hurtigt) væk; stikke af; flygte
tage bladet fra munden— sige sin mening rent ud
tage bolig— når noget føles eller indfinder sig på et sted
tage brødet ud af munden på nogen— forhindre nogen i at arbejde og tjene penge; gøre nogen arbejdsløs
tage en kugle for nogen— påtage sig en ubehagelig og evt. skæbnesvanger opgave sådan at en anden slipper for den
tage hatten af for— udtrykke respekt eller beundring for
tage hatten af for noget— udtryk for når man beundrer en andens handling eller prestation
tage højde for— tænke over, opfatte, tage i betragtning
tage hul på noget— begynde på at gøre noget
tage ladegreb— gøre et våben klar til at skyde
tage med et gran salt— være skeptisk til sandhedsgehalten i
tage med fløjlshandsker på nogen— behandle nogen blidt og nænsomt; tage særligt hensyn til nogen
tage med i faldet— være skyld i at en anden kommer til skade eller dør
tage med sig i graven— ikke afsløre en hemmelighed eller lignende mens man lever
tage munden for fuld— tage ansvaret for eller give sig ind i noget som man ikke kan eller orker gennemføre
tage nogen med bukserne nede— overrumple nogen og derved afsløre vedkommende i en pinlig situation eller sammenhæng; overraske nog
tage nogen ved hånden— hjælpe eller vejlede nogen
tage nogen ved vingebenet— give nogen en kraftig irettesættelse; udsætte nogen for stærk kritik
tage noget i stiv arm— møde modgang med styrke og sindsro
tage noget i stiv arm— bære modgang med styrke og sindsro
tage noget på sin kappe— tage ansvaret eller skylden for noget
tage noget tungt— ærgre sig over noget eller være ked af noget
tage ordet ud af munden på nogen— sige det som en anden ville have sagt
tage pungen frem— (modvilligt) betale et stort beløb
tage sig sammen— anstrenge sig for at opnå noget
tage skeen i den anden hånd— ændre fremgangsmåde, taktik eller adfærd (fordi den tidligere anvendte er uønsket, har vist sig uhel
tage tøjlerne— overtage en forretning el.lign.
tage tyren ved hornene— resolut gøre noget der kræver selvovervindelse
take it or leave it— tilbud om at acceptere noget som det er uden ændringer eller afvise det helt
tak for kaffe— udtryk for stor negativ forbavselse
tale er sølv, men tavshed er guld— nogle gange er det bedre at være tavs
tale for sin syge moster— snakke løs for at opnå noget bestemt, fremme sine egne interesser eller lignende
tale lige ud af posen— sige noget helt ærligt og uden omsvøb
tale med store bogstaver— udtale sin kritiske mening højt og bestemt; skælde ud
tale nogen efter munden— give noget ret i noget, selvom man ikke selv er enig
tale nogen efter munden— være føjelig og give nogen ret selvom man ikke nødvendigvis er enig
tale samme sprog— have fælles opfattelse af en sag, hvilket gør det lettere at samarbejde og nå til enighed i sagen
tale til fornuft— få nogen til at tænke klart, logisk og rationelt
tale til rette— overbevise nogen til at gøre noget bestemt, som man mener vedkommende bør er mere rimelig
tampen brænder— man er tæt ved at nå til en erkendelse
tegn og underlige gerninger— uforståelige eller forunderlige handlinger eller fænomener
thi kendes for ret— (jura, Danmark) indledning til en domsafsigelse
tiden læger alle sår— negative følelser vedbliver ikke for evigt
tidligere straffet— en person som har afsonet straf i fængsel
tik tak— lyden fra et mekanisk ur når det går
til at komme i papirmøllen— ubrugelig; kassabel
tilbage til rødderne— tilbage til en oprindelig tilstand eller situation; tilbage til de (gode og enkle) egenskaber som no
til ingen verdens nytte— overhovedet ikke til nytte; helt overflødigt eller forgæves
tillykke med fødselsdagen— Siges til en person der har fødselsdag for at overbringe ønske om at det gå fødselaren godt.
til punkt og prikke— meget præcist eller omhyggeligt; fuldstændig
til stede— at være mødt op. Hvis man ikke er til stede, er man ikke kommet / man er lige gået.
tisse i bukserne for at holde varmen— gøre noget der hjælper på kort sigt, men forværrer tingene på langt sigt
tjene ind på gyngerne hvad man har mistet på karrusellen— tjene lige så meget på én investering som man mister på en anden
to go— betegnelse for mad eller drikke bestilt til at tage med, ikke til at nyde på stedet
tømme ryggen— tømme tyktarmen for afføring
tomme tønder buldrer mest— det er ofte de personer som ved mindst eller har mindst betydning, der råber mest op eller gør sig m
tomme tønder buldrer mest— dem som lyder højest kompenserer ofte for at de ikke har meget belæg eller visdom for det som siges
tone rent flag— åbent og ærligt give udtryk for sine holdninger eller hensigter i stedet for at lægge skjul på dem
toppen af isbjerget— det lille som kommer til syne eller som man kenner til, gerne noget ubehageligt
toppen af isbjerget— en lille del af noget meget større, ofte noget ubehageligt
toppen af kransekagen— det bedste eller de dygtigste inden for et bestemt område
to sjæle, én tanke— bruges når to personer har fået den samme tanke eller idé
træde af på naturens vegne— trække sig tilbage for at forrette sin nødtørft
træde i karakter— blive synlig; vise sin personlighed for omverdenen
træde i spinaten— passere en social eller personlig grænse uden at at gøre det med vilje
træde nogen over tæerne— fornærme eller på anden vis optræde respektløst eller stødende
træde op på den store klinge— anstrenge sig; arbejde hårdt
træerne vokser ikke ind i himlen— en enkelt succes er ingen garanti for fortsat fremgang
trække en kanin op af hatten— gøre noget overraskende, fx komme med en ny og uventet oplysning i en debat for at skabe opmærksomhe
trække en streg i sandet— tydeligt og klart markere en grænse for noget
trække fronterne op— understrege uenigheden mellem to uforsonlige parter
trække i langdrag— trække tiden længere ud
trække læsset— gøre den største og mest besværlige del af arbejdet
trække nogen rundt ved næsen— narre nogen til at gøre noget; manipulere med nogen
trække noget ned over hovedet på nogen— gennemføre noget mod nogens vilje eller uden at spørge den eller de implicerede; gennemtvinge noget
trække noget op af hatten— (på en let og ubesværet måde) bringe noget frem eller præsentere det som noget nyt og overraskende i
trække på samme hammel— arbejde og yde sammen for at opnå et mål
trække rundt ved næsen— vildføre; vildlede
trække store veksler på nogen— stille (for) store krav til nogens velvilje eller hjælp
trække tænderne ud— svække alvorligt; gøre uskadelig
tro som guld— meget trofast
trykke på pauseknappen— midlertidigt sætte en udvikling i bero
tung at danse med— vanskelig at have med at gøre, fx at få til at gøre noget
tung at danse med— besværlig at have med at gøre
tungen på vægtskålen— den afgørende stemme ved en afstemning eller lignende
tyv tror hvermand stjæler— bruges om en person som tillægger andre personer sine egne fejl og svagheder
tyv tror hvermand stjæler— bruges om en person, som tillægger andre personer sine egne fejl og svagheder
uægte brøk— en brøk hvor tæller er større end nævner, fx 3/2
ude af øje, ude af sind— det som ikke er synligt eller nærværende, bliver hurtigt glemt
uden for lands lov og ret— i et øde område fjernt fra større byer
uden for pædagogisk rækkevidde— i en tilstand hvor ingen former for henvendelser eller sanktioner gør indtryk på én
uden mad og drikke duer helten ikke— man må sørge for at få noget at spise og drikke hvis man vil klare sig
uden mad og drikke duer helten ikke— man behøver mad og drikke for at orke med noget som helst
ude på dybt vand— i en usikker, risikofyldt eller vanskelig situation; i knibe
ugler i mosen— når noget ikke stemmer eller er problematisk
ukrudt forgår ikke så let— nogen eller noget er sejlivet og trodser forventninger eller håb om udslettelse
under én hat— på samme sted, under samme organisation eller under samme institution
under forudsætning af— på betingelse af, forudsat
under radaren— uden at tiltrække opmærksomheden på en hemmelighedsfuld måde
underskrive sin egen dødsdom— handle således at konsekvenserne for éns eksistens, anseelse eller lignende bliver meget alvorlige
våd som en druknet mus— meget våd; gennemblødt
vække den slumrende løve— fremkalde vrede hos en ellers fredsommelig person
vælte læsset— få til at mislykke
vælte læsset— forhindre noget i at lykkes; ødelægge noget
være en flue på væggen— diskret eller ubemærket overvære noget
være en hund efter noget— have stor interesse for eller lyst til noget
være en spurv i tranedans— ikke være så fornem som de andre; deltage i noget man ikke er egnet til
være ét fedt— ubetydeligt; uvæsentligt
være et hestehoved foran— ligge et (lille) stykke foran nogen i en konkurrence, et kapløb eller lignende
være femte hjul på vognen— være malplaceret; være tilovers eller til besvær
være gak i låget— have en skrue løs
være gods i— som vejer meget
være godt skåret for tungebåndet— have gode talegaver; kunne tale godt for sig
være grebet ud af luften— være uden grundlag i virkeligheden; være frit opfundet
være helt fremme i skoene— være på; være aktiv; være opsøgende; være vågen
være helt ude i tovene— være i en meget vanskelig situation som påvirker én psykisk
være høj i hatten— være overlegen eller arrogant; føle sig betydningsfuld
være højt på strå— være indflydelsesrig, rig eller heldig og evt. opføre sig overlegent
være i ilden— være på en hård prøve; være i centrum for nærgående opmærksomhed
være i lommen på— være helt afhængig af
være in— når noget er populært
være i sikre hænder— være i sikkerhed eller under god behandling hos kyndige eller venlige mennesker
være i stødet— være oplagt (til noget)
være karl for sin hat— være selvsikker og kompetent
være kold i røven— være ligeglad
være livet om at gøre— være meget vigtigt; gælde livet
være med på noderne— følge med i hvad der sker i tiden; følge moden
være med på vognen— være med som deltager i noget
være nogens forlængede arm— optræde som betroet og loyal repræsentant for en overordnet autoritet
være oppe på lakridserne— være energisk, opmærksom og opsat på at yde sit bedste
være over alle bjerge— være så langt væk allerede at det er håbløst at optage forfølgelsen
være på benene— være kommet op at stå; være stået op af sengen
være på bølgelængde— nære en ofte umiddelbar og uudtalt forståelse for; have fælles interesser eller samme smag
være på den grønne gren— være i en gunstig, privilegeret situation, fx pga. held, flid eller dygtighed
være på egen boldgade— være på egen hånd; være uden tilsyn
være på hælene— have problemer; være meget træt og nedslidt
være på røven— være i en svær situation
være på trapperne— næsten intræffe, være forestående, snart komme
være på trapperne— være nært forestående; snart komme
være på tynd is— være i en situation hvor éns argumenter er utilstrækkelige eller uholdbare; være i en situation som
være så klog at man kan undvære hovedet— overdrivelse (hyperbel), der kritiserer overdreven intellektualisme eller hovedløs snak
være skudt i nogen— ha en pågående forelskelse i kontakt med nogen
være solgt til stanglakrids— være ekstremt fascineret af eller forelsket i
være som snydt ud af næsen på nogen— ligne en anden meget, især mht. udseende
være stor i munden— bruge store ord når man taler
være sulten som en ulv— være meget sulten
være tredje hjul på vognen— være overflødig eller generende, fx i forbindelse med et kærlighedsforhold
være tynd i papirerne— være usikker, uvidende, dårligt forberedt eller lignende
være vaccineret med en grammofonstift— være tilbøjelig til at snakke for meget
være ved sine sansers fulde brug— være i stand til at tænke klart; være tilregnelig
vågne op til dåd— vågne og derefter starte/begynde på noget
vandene skilles— meningerne bliver forskellige (pga. noget); der opstår uenighed (pga. noget)
vand på nogens mølle— noget der passer godt med nogens ønsker, hensigter eller meninger
varme nogens ører— slå nogen (på siden af hovedet)
vaske sine hænder— fralægge sig ansvaret i en ubehagelig sag
ved sine fulde fem— i stand til at tænke klart; tilregnelig
veje sine ord på en guldvægt— tænke nøje over hvordan man formulerer sig
vende den anden kind til— finde sig i en krænkelse eller et overgreb uden at gøre gengæld
vende hver en sten— undersøge eller afprøve alle muligheder
vende og dreje hver femøre— være meget sparsommelig
vende på en tallerken— vende rundt på meget begrænset plads; behøve meget lidt plads for at kunne manøvrere
vende sig i sin grav— protestere (hvis det havde været muligt) mod forhold i nutiden som strider mod den pågældendes vilje
vende tingene på hovedet— se på tingene på en ny måde; gøre noget anderledes end sædvanligt
vende vrangen ud— vise en ukendt, ofte ubehagelig eller problematisk, men sand side af noget eller nogen, evt. sig sel
vente på at stegte duer skal flyve ind i munden på én— vente på eller regne med at livets goder kommer til én uden at man skal yde noget særligt for at opn
vent slut— (radiokommunikation) angiver at man skal holde en pause i længere tid
vide besked— være informeret, orienteret; holde opdateret
vide hvad klokken er— vide at noget alvorligt eller afgørende er sket; vide hvordan noget vil ende eller udvikle sig
vide hvad vej vinden blæser— vide i hvilken retning en sag udvikler sig, og indrette sig derefter
vide hvordan kagen skal skæres— vide hvordan et problem løses, eller hvordan noget gøres på den rigtige måde, fx hvordan samfundsgod
vide hvordan landet ligger— være klar over den aktuelle situation
vide hvor skoen trykker— hvad problemet er
vide med sig selv— være sikker
vifte nogen om næsen med noget— bruge noget som lokkemad over for nogen; stille nogen noget i udsigt
villa, Volvo og vovhund— bruges som symbol på det etablerede og trygge, lidt kedelige liv med fast arbejde og statussymboler
ville give sin højre arm for noget— være parat til at bringe et meget stort offer for at opnå noget; brændende ønske sig noget
vinde gehør— få en gruppes velvillige opmærksomhed
vippe af sadlen— fjerne fra en post, en stilling eller lignende
vise nogen vintervejen— afvise nogen; vende nogen ryggen
viske tavlen ren— se bort fra tidligere uheldige hændelser eller gerninger; begynde på en frisk
vi snakkes— alternativ stavemåde af vi snakkes ved
vore dage— den tid i dag; i nutiden; i dag – i modsætning til tidligere tid
vove det ene øje— risikere noget, fx penge eller troværdighed, ved at gøre eller sige noget bestemt; tage en chance
vride halsen om på nogen— få nogen til at makke ret ved at presse eller true
🇳🇴
Norska
ad absurdum— inntil det #{absurd|absurde}#.
ad undas— Nord og ned, til helvete, til grunne
aktivt forsvar— når etterforskning i #{straffesak|straffesaker}# foretas på selvstendig basis av #{forsvarer|forsvar
alfa og omega— #{metafor|metafor}# for først og sist, alt i alt eller det fundamentale
alla prima— malemåte, der en gjør et kunstverk (maleri, vanligvis med oljefarger) ferdig i en vending, mens farg
all ting— Omfatter en #{helhet|helhet}#; #{alle|alle}# #{ting|ting}#, #{alt|alt}#
ankre opp— #{kaste anker|kaste anker}#, stoppe en båt fra å bevege seg ved å feste den med et #{anker|anker}#
att på til— {{feilstaving av|attpåtil|språk
av gårde— {{definisjon mangler|språk
av og til— noen ganger men definitivt ikke bestandig
avventende frispark— situasjon der dommeren mener et lag skal ha #{frispark|frispark}# men velger å #{avvente|avvente}# f
bære over med— {{kontekst|idiomatisk|språk
bæsje på seg— å slippe sin direkte ut i sitt eget tøy; unnlate å ta av seg det nødvendige tøyet før man går på toa
banke opp— Å #{gi|gi}# #{juling|juling}# til
banne i kirken— {{kontekst|nå mest overf.|språk
bedre føre var enn etter snar— Det er bedre å være #{forsiktig|forsiktig}# enn å måtte rette opp sine feil senere.
bedre føre vàr enn etter snar— Det er bedre å være #{forsiktig|forsiktig}# enn å måtte rette opp sine feil senere.
bedre halvdel— {{tema|familie|dagligdags|språk
bedre halvdeler— {{no-sub-bøyningsform|uf|bedre halvdel|nb
be for sin syke mor— be for seg mens man later som om man ber for andre
be om— #{anmode|anmode}# noen om å #{få|få}# eller #{gjøre|gjøre}# noe
bite i det sure eple— Å måtte godta noe man finner ubehagelig.
bite i det sure eplet— Å måtte godta noe man finner ubehagelig.
bite i gresset— gi seg over, #{dø|dø}#
bite merke i— {{kontekst|overf.|språk
bite tennene sammen— presse tennene i #{overkjeve|over}#- og #{underkjeve|underkjeven}# sammen, for eksempel som uttrykk
blakk som en kirkerotte— lutfattig; uten penger
blandede tall— {{no-sub-bøyningsform|uf|blandet tall|nb
blinke ut— #{velge|velge}#, #{peke ut|peke ut}#
børs og katedral— #{problemstilling|problemstilling}# hvor det står mellom å skaffe #{profitt|profitt}# og leve opp ti
bra nok— av #{akseptabel|akseptabel}# #{kvalitet|kvalitet}# eller #{standard|standard}#, som har kvaliteter n
brenne på dass— {{kontekst|overf.|om situasjon|språk
bygge og bo— #{bosette|bosette}# seg, skape seg et #{hjem|hjem}#
bygger og bor— {{no-verb-bøyningsform|pres|bygge og bo|nb
comme il faut— slik det bør være, ifølge god #{skikk|skikk}#
dann og vann— noen ganger, #{iblant|iblant}#
da så— #{i så fall|i så fall}#, hvis det er #{tilfelle|tilfelle}#, #{den er grei|den er grei}#
de bedre halvdelene— {{no-sub-bøyningsform|bf|bedre halvdel|nb
de blandede tallene— {{no-sub-bøyningsform|bf|blandet tall|nb
dei sentraldirigerte økonomiane— {{no-sub-bøyningsform|bf|sentraldirigert økonomi|nn
déjà vu— en følelse av at man tidligere har opplevd noe man i virkeligheten opplever for første gang
deklarativt språk— #{språk|språk}# som bruker #{paradigme|paradigmer}# fra #{deklarativ programmering|deklarativ progra
dele inn i— lage ulike #{gruppe|grupper}#, fordele en gitt mengde inn i gitte kategorier
den bedre halvdel— {{no-sub-bøyningsform|be|bedre halvdel|nb
den bedre halvdelen— {{no-sub-bøyningsform|be|bedre halvdel|nb
den sentraldirigerte økonomien— {{no-sub-bøyningsform|be|sentraldirigert økonomi|nb
de sentraldirigerte økonomiene— {{no-sub-bøyningsform|bf|sentraldirigert økonomi|nb
det blandede tallet— {{no-sub-bøyningsform|be|blandet tall|nb
det er for sent å snyte seg når nesen er borte— Det er bedre å gjøre #{med én gang|med én gang}# noe man uansett må gjøre enn å vente til det er #{n
det er ikke gull alt som glimrer— Ting som ser #{verdifull|verdifulle}# ut behøver ikke nødvendigvis være det.
det glatte lag— sterkt kritisk utskjelling
det skal kule til en trønder— Brukes som bekreftelse, oftest humoristisk, når noen er spesielt hardfør og vanskelig å knekke; #{ha
død som en sild— definitivt død
dra dit pepperen gror— {{kontekst|overf.|språk
dråpe i havet— så lite av noe at det egentlig ikke spiller noen rolle
dra skinnet av pølsen— {{kontekst|overf.|språk
dra til helvete— {{kontekst|overf.|språk
drikke seg til mot— drikke så mye #{alkohol|alkohol}# at ens #{kritisk sans|kritiske sans}# #{sløves|sløves}#
drite på draget— {{kontekst|overf.|språk
droppe ut— avslutte noe før tiden, #{hoppe av|hoppe av}#, #{falle fra|falle fra}#
ein vakker dag— En gang i #{fremtiden|fremtiden}#.
ekte sypress— #{tre|tre}# i #{sypress|sypresslekten}#, vitenskapelig navn #{Cupressus sempervirens|Cupressus sempe
enda en gang— #{på nytt|på nytt}#, #{igjen|igjen}#
en fjær i hatten— noe man kan være stolt av
én fugl i hånden er bedre enn ti på taket— Det er bedre med en liten men sikker fordel nå enn en potensielt større fordel på et senere tidspunk
én lov for Loke og en annen for Tor— brukes hovedsaklig negativt, for å vise at det er uakseptabelt å ha ulike lover for mennesker som be
en ulykke kommer sjelden alene— Når noe går #{galt|galt}# kan man regne med at enda #{mer|mer}# vil gå galt.
en vakker dag— En gang i #{fremtiden|fremtiden}#.
er enig— {{no-verb-bøyningsform|pres|være enig|nb
et hav av— i #{stor|store}# #{mengde|mengder}#, #{massevis|massevis}# av
et spark bak— en #{høyst|høyst}# #{nødvendig|nødvendig}# #{oppfordring|oppfordring}# til å #{gjøre|gjøre}# noe en
etter alt å dømme— med stor sannsynlighet
etter den søte kløe kommer den sure svie— {{kontekst|overf.|språk
etter hvert— Som skjer #{over tid|over tid}#, over et (relativt) senere #{tidsrom|tidsrom}#.
ex cathedra— Med en #{autoritet|autoritet}# som kommer fra ens #{stilling|stilling}# eller #{posisjon|posisjon}#
få blod på tann— {{kontekst|idiomatisk|språk
få bruk for— kunne nyttegjøre seg av, finne måte å bruke noe på
få fyken— {{kontekst|overf.|språk
få igjen på skatten— få #{tilbake|tilbake}# #{penger|penger}# fra #{staten|staten}# på grunn av for mye #{betale|betalt}#
få lang nese— å bli lurt eller føle seg dum fordi noe ikke gikk som forventet
falle for— bli #{forelsket|forelsket}#
falle på plass— gå i #{orden|orden}# av seg selv
falle tilbake til gamle synder— begynne å gjøre gamle #{uvane|uvaner}# eller #{ugjerning|ugjerninger}# igjen
falsk venn— en som bare #{tilsynelatende|tilsynelatende}# er en venn; en som #{ikke|ikke}# er en #{virkelig|virk
får seg til— {{no-verb-bøyningsform|pres|få seg til|nb
få så hatten passer— få mer kjeft enn man egentlig fortjener
få seg til— tvinge seg selv, samle mot, til å gjøre noe bestemt
få snøret i bånn— {{kontekst|idiomatisk|språk
fått seg til— {{no-verb-bøyningsform|perfp|få seg til|nb
få ut fingeren— #{sette|sette}# i gang med noe, ta bort eller endre noe som hindrer
få vann på mølla— {{kontekst|idiomatisk|språk
felle krokodilletårer— {{kontekst|overf.|språk
fikk seg til— {{no-verb-bøyningsform|pret|få seg til|nb
finne seg vel til rette— {{kontekst|overf.|språk
fiske i rørt vann— utnytte forvirring eller stridigheter eller noens problemer til å skaffe seg selv fordeler på #{uhed
fjell og finne— (i) #{villmarka|villmarka}#
flink pike-syndrom— fenomen der man er #{overdrevet|overdrevet}# #{pliktoppfyllende|pliktoppfyllende}# i et forsøk på å
flytte på seg— stille sin kropp på et annet sted enn den er nå
for di— alternativ skrivemåte av #{fordi|fordi}#, se dette
for lengst— som skjedde for lenge siden
for øvrig— i tillegg til det som alt er sagt så ...
fra asken til ilden— Komme fra en vanskelig situasjon til en som er enda verre
frekk som en flatlus— utrolig frekk
frem og tilbake— som beveger seg mellom to punkter gjentatte ganger
full som en alke— Om en person; veldig #{full|full}#, #{døddrukken|døddrukken}#
funksjonelt språk— #{språk|språk}# som bruker #{paradigme|paradigmer}# fra #{funksjonell programmering|funksjonell prog
gå an— å være mulig
gå av bruk— i et generelt perspektiv, ikke lenger #{være i bruk|være i bruk}#
gå fem på— bli #{lure trill rundt|lurt trill rundt}#, bli utsatt for at noen lurer en uten å #{fatte mistanke t
gå for lut og kaldt vann— Bli ignorert eller bli #{stemoderlig|stemoderlig}# behandlet.
gå i dokk— Om dyr, å grave seg ned i snøen for å holde varmen.
gå i pennalet— {{kontekst|spøkef.|språk
gå i rette med— bebreide eller irettesette noen
gå i strupen på— angripe hardt og effektivt, som et rovdyr
gå i stykker— bli #{ødelagt|ødelagt}#
gå mann av huse— gå ut i stort antall i samme #{ærend|ærend}#
gå med på— #{godta|godta}#, si seg enig i at noe er #{bra nok|bra nok}#, om ikke #{ideell|ideelt}#
gammel vane er vond å vende— Det er vanskelig å slutte å gjøre noe en har gjort veldig lenge.
gang på gang— om og om igjen, som skjer gjentatte ganger
gå over bekken etter vann— gjøre ting vanskeligere enn de er
gå over bekken etter vatn— gjøre ting vanskeligere enn de er
gå rett vest— gå #{galt|galt}# på alle måter, ende #{katastrofalt|katastrofalt}#
gå så det griner— gå fort; gå godt; gå #{radig|radig}#
gå seg bort— ikke vite hvor man befinne seg, oftest om en situasjon man selv har satt seg i
gå skoene av seg— {{kontekst|om person|språk
gå som en drøm— gå veldig bra
gå til sengs med— {{kontekst|eufemistisk|språk
gå tom— #{overforbruke|overforbruke}# sine #{krefter|krefter}# så man mister sin #{yteevne|yteevne}#
gå ut— Forlate, spesielt en bygning.
gi etter— {{kontekst|om person|språk
gi opp— #{opplyse|opplyse}# om, komme med #{informasjon|informasjon}#
gi seg— Å #{si opp|si opp}#
gi til beste— bidra med underholdning ved en fest ell. et arrangement
gjemme på— #{ta vare på|ta vare på}#, #{oppbevare|oppbevare}#
gjøre gull av gråsten— forvandle noe med liten eller ingen verdi til noe ettertraktet eller verdifullt
gjøre lykke— #{oppnå|oppnå}# #{suksess|suksess}#
gjøre noen rangen stridig— kunne måle seg med noen andre i et bestemt henseende
gjøre sine hoser grønne— Gå på #{frierferd|frierferd}#.
gjøre til skamme— få til å vise seg å være #{grunnløs|grunnløs}# eller #{uberettiget|uberettiget}#
gjøre vei i vellingen— Rydde unna hindringer; ordne opp så ingen ting hindrer en i å nå et mål.
gjøre vendereis— #{snu|snu}#, dra tilbake, oftest uten å ha nådd frem dit man skulle
god jul— hilsning som sies rundt juletider, for å ønske andre en god julefeiring
god kveld— Hilsning der man ønsker hverandre en fin kveld.\n
god morgen— hilsning der man ønsker hverandre en fin morgen
god natt— Hilsning hvor man ønsker hverandre en god natt, eller at man skal sove godt.\n
god nok— av #{akseptabel|akseptabel}# #{kvalitet|kvalitet}# eller #{standard|standard}#, som har kvaliteter n
godt og vel— litt #{mer|mer}# enn det man sammenligner med
godt stekt— Gjennomstekt
gråte krokodilletårer— gråte falske tårer
gresset er alltid grønnere på den andre siden— Å innbille seg at forholdene er bedre andre steder enn der en selv befinner seg.
gudsord fra landet— troskyldig og naivt menneske
ha blod på hendene— være #{skyldig|skyldig}# i en #{udåd|udåd}#, gjerne #{mord|mord}#
ha bruk for— #{trenge|trenge}#, anse som #{nødvendig|nødvendig}#
ha bukten og begge endene— Kontrollere en situasjon fullt og helt.
ha det på tungen— Fornemmelsen av at man husker hva man vil si men ikke kan få sagt det.
ha en finger med i spillet— være en aktiv #{pådriver|pådriver}# eller #{bidragsyter|bidragsyter}# til noe, ha en #{rolle|rolle}#
ha et godt øye til noen— Like noen spesielt godt; være #{forelsket|forelsket}#
ha et øre for— Være #{flink|flink}# til å #{høre|høre}# eller #{legge merke til|legge merke til}# noe ved hjelp av
ha et øye for— Være #{flink|flink}# til å #{se|se}# eller #{legge merke til|legge merke til}# noe
ha gjort sitt— {{kontekst|spøkef.|eufemistisk|språk
ha hendene fulle— være veldig #{opptatt|opptatt}#, ha mye å #{gjøre|gjøre}#
ha hodet over vannet— å #{overleve|overleve}# eller #{holde ut|holde ut}#, spesielt i situasjoner der man trues av finansi
ha is i magen— {{kontekst|overf.|språk
ha is i magen— {{kontekst|overf.|språk
ha noe å kjøre med— ha krefter igjen til å prestere godt
ha noe på hjernen— være mer opptatt av noe enn hva godt er
ha orden i sysakene— ha #{kontroll|kontroll}# over sine #{eiendel|eiendeler}#; ha #{styring|styring}# på de tingene som e
ha råd til— Å kunne betale for, ha penger nok til.
ha sett bedre dager— {{kontekst|spøkef.|eufemistisk|språk
ha sommerfugler i magen— ha en sugende følelse i magen fordi man er #{spent|spent}# foran noe som snart skal skje
ha støv på hjernen— være mer opptatt av renslighet enn hva godt er
ha svin på skogen— {{kontekst|overf.|språk
ha vært ute en vinternatt før— ha vært i #{vanskelig|vanskelige}# situasjoner før; vet hva som kreves
heie på— rope #{heia|heia}# til noen
henge bjella på katten— Ta på seg en #{farlig|farlig}# oppgave på vegne av en gruppe.
henge med hodet— {{kontekst|overf.|språk
henge med i svingene— være i stand til å forstå det som skjer rundt en
henge sammen som erteris— Være sammen støtt og stadig.
hjertet i halsen— i en tilstand preget av #{frykt|frykt}# og #{spenning|spenning}#
høk over høk— at noen kives om å være best, fremst eller øverst
holde for seg selv— ikke #{snakke|snakke}# om, ikke #{si videre|si videre}#
holde nullen— ikke slippe inn mål (i løpet av en kamp)
holde sin sti ren— å sørge for ikke å gjøre noe ulovlig eller som kan kritiseres; opptre #{uangripelig|uangripelig}#
holde tann for tunge— å #{la|la}# #{være|være}# med å #{røpe|røpe}# noe #{hemmelig|hemmelig}#
holde tungen rett i munnen— Konsentrere seg hardt så man ikke gjør feil.
hoppe av i svingen— {{kontekst|overf.|språk
hoppe bukk over— la være å gjøre
hoppe etter Wirkola— overta/videreføre en oppgave etter en forgjenger som har vært usedvanlig dyktig
høre hjemme— ha sitt hjem
høre med til historien— være en viktig del av en , el.l.
hovmod står for fall— En som er spesielt stolt av egne bragder vil som regel møte motgang.
høyere makt— noe #{overnaturlig|overnaturlig}#, en #{gud|gud}#, #{ånd|ånd}# eller annen #{makt|makt}# som man ikk
høy og mørk— {{kontekst|spøkef.|språk
hverken fugl eller fisk— noe som er vanskelig å klassifisere
hvit løgn— En #{bevisst|bevisst}# #{usann|usann}# #{fremstilling|fremstilling}# som ikke utgjør noen #{skade|sk
hvordan det— (som del av et #{svar|svar}#) hvorfor spør du (eller ev. noen andre) om det?
i adams drakt— {{kontekst|om menn|språk
i beste velgående— {{kontekst|ofte om person noen kan ha formodet å være død|språk
i bunn og grunn— #{dypest sett|dypest sett}#; fundamentalt
i dag— nåværende dag
i det— i samme øyeblikk som
i det fjerne— langt #{unna|unna}#, langt fra der en selv står
i det grønne— #{utendørs|utendørs}#, i #{natur|naturen}#
i forhold til— #{sammenligne|sammenlignet}# #{med|med}#
i gang— som er i bevegelse, virksomhet
i går— dagen før i dag
i grevens tid— helt #{i siste liten|i siste liten}#; like før det er for sent
i grevens tid— helt #{i siste liten|i siste liten}#; like før det er for sent
i grunnen— #{egentlig|egentlig}#, #{når alt kommer til alt|når alt kommer til alt}#; slik det er til tross for
i hvert fall— i alle fall
ikke bare bare— Ikke så #{lett|lett}#, ikke så #{enkelt|enkelt}#; ikke en enkel sak.
ikke bare-bare— Ikke så #{lett|lett}#, ikke så #{enkelt|enkelt}#; ikke en enkel sak.
ikke desto mindre— #{likevel|likevel}#, #{tross alt|tross alt}#, #{dessuaktet|dessuaktet}#
ikke la seg be to ganger— å utnytte enhver mulighet som byr seg uten å vente på en eventuell ny mulighet senere
ikke la seg vippe av pinnen— å ikke la seg #{bringe|bringe}# ut av #{fatning|fatning}#, å ikke la seg #{forvirre|forvirre}#
ikke sant— Bekreftelse på et #{utsagn|utsagn}# eller #{spørsmål|spørsmål}#
ikkje berre berre— Ikkje så #{lett|lett}#, ikkje så #{enkelt|enkelt}#; ikkje ei enkel sak.
ikkje berre-berre— Ikkje så #{lett|lett}#, ikkje så #{enkelt|enkelt}#; ikkje ei enkel sak.
i korthet— Sagt med [[få
i løpet av— innenfor et visst tidsrom
i mårå— dagen #{etter|etter}# #{i dag|i dag}#; dialekt for #{i morgen|i morgen}#
i mellomtiden— #{imens|imens}#
i morgen— Neste dag, dagen etter i dag.\n
i morges— #{i dag tidlig|i dag tidlig}#, den morgenen som var
i mørket er alle katter grå— I mørket er fysisk #{utseende|utseende}# uviktig.
i morra— dagen #{etter|etter}# #{i dag|i dag}#; dialekt for #{i morgen|i morgen}#
imperativt språk— #{språk|språk}# som bruker #{paradigme|paradigmer}# fra #{imperativ programmering|imperativ programm
i noens bok— etter noens #{mening|mening}#, slik noen ser det
i og for seg— i virkeligheten; innerst inne
i så fall— hvis det er slik
i seng med fienden— inngå en allianse med fienden
i sitt ansikts sved— med stor møye
i stad— for litt siden, nylig
i sted— for litt siden, nylig
ja vel— bekreftelse på at en ordre er mottatt; #{greit|greit}#
jule opp— gi #{juling|juling}#, bruke #{vold|vold}# mot noen med #{slag|slag}#, eventuelt også #{spark|spark}#
kalle inn på teppet— {{kontekst|dagligtale|språk
kappe land— delta i en barnelek hvor man deler en sirkel i \"kakestykker\" eller “land” med kniv som kastes elle
kaste gode penger etter dårlige— å #{sløse|sløse}# med penger i et #{håpløs|håpløst}# forsøk på å #{gjenvinne|gjenvinne}# et #{tap|ta
kaste inn håndkledet— Gi seg; gi opp kampen.
kaste opp— når #{kropp|kroppen}# sender #{mageinnhold|mageinnholdet}# ut gjennom #{munn|munnen}#
kaste perler for svin— #{bortødsle|bortødsle}# noe #{verdifull|verdifullt}# på noen som ikke forstår å verdsette det
kaste sten i glasshus— kritisere andre for ting man gjør selv
kaste under bussen— å #{forråde|forråde}# eller #{skylde på|skylde på}# (noe eller noen) i den hensikt å sette i #{gapes
kinn mot kinn— i tett kontakt, som #{klemme|klemmer}# hverandre
kjenne lusa på gangen— {{kontekst|idiomatisk; oftest om noe ubehagelig, negativt ell. ulovlig|språk
kjenne seg igjen— #{gjenkjenne|gjenkjenne}#
kjenne sine pappenheimere— {{kontekst|idiomatisk; nå mest brukt ironisk|språk
kjøpe katten i sekken— bli lurt til å tro man har skaffet seg noe mer verdifullt enn man i virkeligheten har
kjøre flettene av noen— {{mangler definisjon|språk
klappe igjen— ikke #{si|si}# #{noe|noe}#, #{holde munn|holde munn}#
klype seg i armen— verifisere at noe man opplever virkelig kan være sant
knytte hendene i bukselommen— Holde sin aggresjon i sjakk; skjule sitt sinne for andre.
koke suppe på en spiker— Forsøke å få mer ut av en sak, et argument, enn det er grunnlag for.
komme for en dag— bli #{oppdage|oppdaget}#, #{vise|vise seg}#
komme her og komme her— Prøve seg, innbille seg at man er noe.
komme over— Å #{finne|finne}# (tilfeldigvis).
komme til bunns i— #{oppklare|oppklare}#, #{finne ut av|finne ut av}#
komme til kort— ha et #{problem|problem}# man ikke kan #{løse|løse}#; se sine #{begrensning|begrensninger}#, skjønne
konstruktiv kritikk— #{kritikk|kritikk}# med forslag til #{forbedring|forbedringer}#, #{idé|ideer}# om hva man kan gjøre
korresponderende forfatter— #{forfatter|forfatter}# av en vitenskapelig artikkel som har ansvaret for #{korrespondanse|korrespon
krik og krok— #{buktning|buktning}#
krype til korset— #{ydmyke|ydmyke}# seg, være nødt til å #{innrømme|innrømme}# noe.
kunne le hele veien til banken— være særs fornøyd på grunn av en fordelaktig affære
kutte ut— #{holde opp|holde opp}#, #{sløyfe|sløyfe}#, #{droppe|droppe}#
kva for ein— Spørreord som peker på flere alternativer som man må velge mellom.
kvit løgn— En #{bevisst|bevisst}# #{usann|usann}# #{fremstilling|fremstilling}# som ikke utgjør noen #{skade|sk
kvit lygn— En #{bevisst|bevisst}# #{usann|usann}# #{fremstilling|fremstilling}# som ikke utgjør noen #{skade|sk
lagt til kai— {{no-verb-bøyningsform|perfp|legge til kai|nb
lagt til sjøs— {{no-verb-bøyningsform|perfp|legge til sjøs|nb
lagt to og to sammen— {{no-verb-bøyningsform|perfp|legge to og to sammen|nb
la nåde gå for rett— være overbærende mot noen som har gjort noe galt
langt om lenge— etter en lang stund
la til kai— {{no-verb-bøyningsform|pret|legge til kai|nb
la til sjøs— {{no-verb-bøyningsform|pret|legge til sjøs|nb
la to og to sammen— {{no-verb-bøyningsform|pret|legge to og to sammen|nb
la være— #{unngå|unngå}#, motstå noe man har mulighet til til tross for en trang til å gjøre noe
lediggang er roten til alt ondt— Det er ikke bra å ha for lite å gjøre.
legge inn årene— {{kontekst|eufemistisk|også spøkef.|språk
legger til kai— {{no-verb-bøyningsform|pres|legge til kai|nb
legger til sjøs— {{no-verb-bøyningsform|pres|legge til sjøs|nb
legger to og to sammen— {{no-verb-bøyningsform|pres|legge to og to sammen|nb
legge sammen to og to— bruke sunn fornuft for å komme frem til et åpenbart resultat
legge sten til byrden— gjøre en annen person eller gruppes problemer enda større/verre enn de allerede er
legge til kai— avslutte en #{seilas|seilas}#; ankre opp
legge til sjøs— starte en #{seilas|seilas}#
legge to og to sammen— {{kontekst|idiomatisk|intransitivt|kat2
lett som en fjær— som er lett å #{løfte|løfte}# på; som veier veldig lite
leve med— si at noe er #{akseptabel|akseptabelt}#, er #{greit|greit}# men ikke #{ideell|ideelt}#, særlig for e
leve på luft og kjærlighet— {{kontekst|spøkef.|språk
ligge i skje— ligge tett sammen, vendt samme vei
ligge på lur— gjemme seg for å vente på noen
lik i lasten— #{tidligere|tidligere}# #{begå|begåtte}# #{feilgrep|feilgrep}#
liten tue kan velte stort lass— Noe i og for seg #{bagatellmessig|bagatellmessig}# kan forårsake store hendelser, #{omveltning|omvel
løst og fast— ting som ikke egentlig har stor #{betydning|betydning}#, uten #{sammenheng|sammenheng}#, overfladisk
lov og rett— Formelle #{lov|lover}#; #{påbud|påbud}# og #{rettighet|rettigheter}# gitt ved et lands lovverk.
lys i enden av tunnelen— En #{bedring|bedring}# i situasjonen etter lang tids #{vansker|vansker}#
lytte til— #{høre på|høre på}#, følge det noen sier
må gjerne— #{kan|kan}# #{kanskje|kanskje}#, gi som #{mulighet|mulighet}#
male fanden på veggen— fremstille noe overdrevent negativt
med tanke på— som tar #{hensyn|hensyn}# til, har med i betrakningen
med tanke på— som tar #{hensyn|hensyn}# til, har med i betrakningen
mer katolsk enn paven— å være mer #{dogmatisk|dogmatisk}# i #{katolskkirkelig|katolskkirkelige}# spørsmål enn #{pave|paven}
midt på treet— #{middelmådig|middelmådig}#, #{gjennomsnittslig|gjennomsnittslig}#, imellom to #{ytterpunkt|ytterpun
miste hodet— ikke klare å tenke klart, komme opp i situasjon der man blir stresset og forvirret slik at det går u
morgenstund er tull i grunn— det er slitsomt å våkne til en ny dag
morra di— fornedrende slanguttrykk kjent fra det norsk-pakistanske miljøet i Norge. Henspiller på uttrykket \"
mors beste barn— {{kontekst|#{utellelig|utellelig}#|eufemistisk, som regel i nektende uttrykk|kat
møtes i forståelse— nærme seg hverandre i oppfatning
møte sin skaper— {{kontekst|eufemistisk|spøkef.|språk
motsyklisk kapitalbuffer— {{kontekst|#{økonomi|økonomi}#|#{utellelig|utellelig}#|kat
når det kommer til stykket— når det virkelig gjelder
nihalet katt— pisk med ni haler, brukt til straffing av sjøfolk
nød lærer naken kvinne å spinne— hvis man virkelig trenger å løse et problem er det alltids mulig å finne en utvei
noen ganger— i enkelte tilfeller, noe som skjer med jevne mellomrom, men ikke hele tiden
nomen nescio— Innfyllingstekst som settes inn i stedet for navnet for en person, gjør en person anonym.
nord i myr— {{tema|militær|politi|udokumentert|språk
onde tunger— {{kontekst|overf.||språk
opp og ned— #{oppover|oppover}# og så #{nedover|nedover}#, eller #{fremover|fremover}# og #{bakover|bakover}#, i
opp som en løve og ned som en skinnfell— gå hardt til verks men avslutte ynkverdig
på grunn av— Faktorer som fører til en beslutning eller et resultat.
på langs— i #{lengderetning|lengderetningen}#
på seg selv kjenner man andre— Adjektiv|andre]]}}
passe sine egne saker— ikke #{legge seg opp i|legge seg opp i}# saker en selv ikke #{ha noe med|har noe med}#
på strømpelesten— uten sko på bena, men ikke #{barfotet|barfotet}#
på tide— Som det passer å #{gjøre|gjøre}# eller #{starte|starte}# med på gitt tidspunkt.
pauli ord— #{alvorsord|alvorsord}#, #{irettesettende|irettesettende}# ord
på vegne av— som #{representere|representerer}# flere #{person|personer}#
på vikende front— i ferd med å tape, svekkes, få mindre betydning, måtte trekke seg tilbake ell.l.
peke nese— sette spissen av #{tommel|tommelfingeren}# på #{nesetipp|nesetippen}# og #{vinke|vinke}# med resten
presens partisipp— om n som slutter på
rake kastanjene ut av ilden— utføre et arbeid for en annen som en selv ikke høster noen fortjeneste for
renne dørene ned hos noen— Komme på besøk veldig ofte.
retorisk spørsmål— spørsmål som stilles uten at man forventer et konkret svar, men heller for å understreke et poeng
rette baker for smed— anklage/straffe feil person
rettet asyklisk graf— En #{rettet graf|rettet graf}# uten #{syklus|sykluser}#
rett vinkel— #{vinkel|Vinkel}# på 90°.
rope på elgen— {{kontekst|slang|humoristisk|sapråk
rydde opp i— #{avslutte|avslutte}#, få #{orden|orden}# på og #{stoppe|stoppe}# med noe
sa brura— Brukes for å løse opp stemningen
så godt som— #{nesten|nesten}#, stort sett
sant for dyden— {{kontekst|forsterkende, for å uttrykke en personlig mening|språk
satte sitt lys under en skjeppe— {{no-verb-bøyningsform|pret|sette sitt lys under en skjeppe|nb
satt sitt lys under en skjeppe— {{no-verb-bøyningsform|perfp|sette sitt lys under en skjeppe|nb
se gjennom fingrene med— la noe passere uten å gjøre noe med det, oftest en forbrytelse eller en noe man ikke burde
selge høns i regnvær— selge en #{vare|vare}# på et ugunstig tidspunkt hvis man ønsker en høy #{pris|pris}#; være #{lettlur
selge skinnet før bjørnen er skutt— bygge noe på forventninger eller usikre formodninger; brukes gjerne som en oppfordring om ikke å ink
sentraldirigerte økonomiar— {{no-sub-bøyningsform|uf|sentraldirigert økonomi|nn
sentraldirigerte økonomier— {{no-sub-bøyningsform|uf|sentraldirigert økonomi|nb
sentraldirigert økonomi— {{kontekst|#{økonomi|økonomi}#|#{utellelig|utellelig}#|kat
se opp til— #{beundre|beundre}#, ha som #{forbilde|forbilde}#
se rødt— være veldig sint
se seg nødt til— føle seg tvunget til
se spøkelser ved høylys dag— Være redd ell. nervøs uten noen faktisk grunn
se til— ta fatt med
sette alle kluter til— Gi alt man har for å oppnå et mål.
sette bukken til å passe havresekken— La noen #{passe på|passe på}# noe man burde ha skjønt han ville stjele.
sette kniven på strupen— Stille et #{krav|krav}# til noen som denne ikke kan #{forhandle|forhandle}# om; stile et #{ultimatum
sette over styr— {{kontekst|om penger, eiendom eller andre ressurser|språk
setter sitt lys under en skjeppe— {{no-verb-bøyningsform|pres|sette sitt lys under en skjeppe|nb
sette sitt lys under en skjeppe— Være beskjeden uten å ha noen grunn til det, bokstavelig talt å skjule sitt lys.
sette tæring etter næring— vente med å forbruke til man har tjent penger
sette vognen foran hesten— sette ting i #{feil|feil}# #{rekkefølge|rekkefølge}# eller med #{gal|gal}# #{prioritering|prioriteri
se ut til— {{kontekst|etterfulgt av infinitivsmerket «å»|språk
sint som en veps— veldig #{sint|sint}#
si opp— #{avskjedige|avskjedige}# en #{ansatt|ansatt}#
si seg selv— Som ikke trenger #{forklaring|forklaring}#, som er #{åpenbart|åpenbart}# ut fra konteksten.
sitte i veden— {{kontekst|jaktspr.|om storfugl|språk
sitte med skjegget i postkassen— bli #{snyte|snytt}# for noe; være i #{klemme|klemme}#
sitte på— ha tilgang til, #{besitte|besitte}#, uten å gjøre tilgjengelig
skille klinten fra hveten— å skille det #{verdiløs|verdiløse}# fra det #{verdifull|verdifulle}#
skite i eget reir— Gjøre noe dumt som primært rammer en selv.
skjær i sjøen— Problemer eller hindringer som gjør det vanskelig å oppnå det man ønsker.
skjelve som et aspeløv— {{kontekst|om person, gjerne på grunn av frykt eller kulde|soråk
skru av— sette noe i passiv tilstand, fra aktiv
skru på— sette noe i aktiv tilstand, fra passiv
skudd for baugen— en advarsel som tjener til å fortelle at negative konsekvenser vil komme om man ikke stopper med det
skue hunden på hårene— oftest brukt i omvendt forstand; «(man skal) ikke skue hunden på hårene»
skygge banen— #{fordufte|fordufte}#, #{forlate|forlate}#; trekke seg unna for å unngå å komme opp i en gitt situas
skylde på— oppgi som #{grunn|grunn}# til at noe (ikke) blir utført, ofte der man selv egentlig står til ansvar
skyte spurv med kanoner— Bruke for sterke #{virkemiddel|virkemidler}# i forhold til det som kreves for å #{oppnå|oppnå}# et #
slå deg ned— se #{slå seg ned|slå seg ned}#
slå inn åpne dører— Kjempe for en sak som allerede er vunnet; forsøke å overbevise noen som allerede er overbevist.
slakte gjøkalven— Begynne en stor #{feiring|feiring}# over noen som har kommet hjem etter å ha vært #{borte|borte}# le
slå mynt på— tjene seg rik på noe, både bokstavlig og i overført betydning.
slå noen ned— #{slå|slå}# til slik at de #{gå i bakken|går i bakken}#
slå på tråden— #{ringe|ringe}# noen; #{telefonere|telefonere}#
slå seg ned— {{kontekst|uformelt|språk
slå seg vrang— {{kontekst|om barn ell. vanskelige personer|språk
slåss som dyr— slåss voldsomt
slå to fluer i en smekk— få #{gjøre|gjort}# to ting med én #{handling|handling}#
slå to fluer i ett smekk— få #{gjøre|gjort}# to ting med én #{handling|handling}#
slippe katten ut av sekken— fortelle en nyhet, avsløre noe som har vært #{hemmelig|hemmelig}#, ofte uten å mene å fortelle det
slippe unna med— {{kontekst|idiomatisk|om noe en har gjort ell. sagt|språk
smi mens jernet er varmt— å passe på å gjøre det man skal mens forutsetningene er gode
smitt og smule— absolutt #{alt|alt}#, hver eneste lille bit
snakke forbi hverandre— snakke om ulike emner uten å forstå at man ikke diskuterer det samme tema
snakke i kortene— røpe, bevisst eller ubevisst, hvilke kort man har på hånden
Snikende Ullteppe— spøkefullt indianernavn. Danna etter mønster av kjente indianernavn som Sitting Bull.
som best— som er midt i å #{gjennomføre|gjennomføre}# noe, #{holde på|holder på}# med en gitt handling
som få— I stor #{grad|grad}#.
som lyn fra klar himmel— {{kontekst|overf.|språk
sosiale nettverk— {{no-sub-bøyningsform|uf|sosialt nettverk|nb
sova bort— #{sova|sova}# slik at ein ikkje får gjort andre ting
sove bort— #{sove|sove}# slik at man ikke får gjort andre ting
sove i timen— {{kontekst|overf.|språk
spise ute— Ha et måltid på et #{spisested|spisested}#.
spre for alle vinder— #{gå i stykker|gå i stykker}#, #{forsvinne|forsvinne}#, #{oppløses|oppløses}#
stå og falle med— være fullstendig avhengig av, #{komme an på|komme helt og holdent an på}#
stå opp— å våkne, reise seg fra senga og gjøre seg klar til andre ting
stå på— #{gjøre|gjøre}# en #{innsats|innsats}#
stå på spill— {{kontekst|overf.|språk
stå som en påle— stå fullstendig rett oppreist
stå til troende— være #{troverdig|troverdig}#
Stendhals syndrom— #{psykosomatisk|psykosomatisk}# lidelse som forårsaker økt hjerterytme, svimmelhet, forvirring og ti
sterk som en okse— veldig sterk
sterkt verb— #{verb|verb}# som endrer #{rotvokal|rotvokal}# ved #{bøyning|bøyning}# i tid (og dels også med perso
stikke av— #{forsvinne|forsvinne}# raskt fra et sted; #{rømme|rømme}#
stikke fingeren i jorda og lukte hvor en er— #{analysere|analysere}# en gitt #{situasjon|situasjon}# og #{agere|agere}# #{basere|basert}# på denn
stikke hodet i sanden— nekte å innse sannheten, aktivt holde fast på en villfarelse
stikke kjepper i hjulene— forårsake #{problem|problemer}# for andre, gjerne på utilbørlig vis
stikke under stol— legge skjul på noe, holde noe tilbake
stille Anders— En #{runk|runk}#, å #{masturbere|masturbere}#
stole på— ha #{tillit|tillit}# til
stopp en hal— {{kontekst|sjøf.|språk
stopp en halv— {{feilstaving av|stopp en hal|språk
strategisk tvetydighet— uttrykk for en #{regjering|regjerings}# ønske om #{bevisst|bevisst}# å fremstå #{tvetydig|tvetydig}#
stygg som juling— fryktelig stygg
svare for— Å bli holdt #{ansvarlig|ansvarlig}# for.
svare igjen— Å #{svare|svare}# #{nesevist|nesevist}# tilbake
symmetrisk relasjon— #{symmetrirelasjon|symmetrirelasjon}#, en relasjon som går to veier
synes synd på— vise med (noen som man syns er i en dårlig stilling eller situasjon)
synge på siste vers— {{kontekst|spøkef.|språk
synge på siste verset— {{kontekst|spøkef.|språk
synge sin svanesang— Skape et stort, siste kunstnerisk verk, gjennomføre en stor, siste opptreden på scene, film, etc.
ta bladet fra munnen— {{kontekst|overf.|språk
tabula rasa— {{kontekst|overf.|språk
ta det piano— ta det #{rolig|rolig}#, i #{avslappende|avslappende}# #{tempo|tempo}#
ta en kaffe— Møtes #{enkelt|enkelt}# og #{uformelt|uformelt}#, #{drikke|drikke}# kaffe #{sammen|sammen}# i forbin
ta for gitt— anta at noe er korrekt uten å ha undersøkt om det faktisk forholder seg slik
ta for god fisk— {{kontekst|idiomatisk|språk
ta for seg— #{forsyne|forsyne}# seg, gjerne i større #{omfang|omfang}# enn hva andre måtte finne høflig #{måteho
ta inn vann— om en #{båt|båt}#, #{lekke|lekke}# slik at det er fare for at den synker
tale Roma midt imot— Gå imot den rådende oppfatning av noe, stå alene mot overmakten i en sak av stor betydning.
ta livet av— #{drepe|drepe}#, gjøre så noe #{dø|dør}#
ta med en klype salt— ikke ta (for) bokstavelig; være skeptisk til sannhetsgehalten i
ta noen på ordet— ta en annen persons utsagn selv om det kanskje ikke var ment helt på alvor
ta noen på senga— innfinne seg hos noen som ikke har stått opp
ta overhånd— få for stor makt
ta på— Å #{røre|røre}#, putte #{finger|finger}# på
ta på sengen— {{kontekst|overf.|språk
tape ansikt— miste #{respekt|respekt}# eller #{anseelse|anseelse}#
ta rev i seilene— Å #{fire|fire}# #{storseil|storseilet}# på en båt ved sterk vind eller ved behov for mindre seilarea
tar seg sammen— {{no-verb-bøyningsform|pres|ta seg sammen|nb
ta seg sammen— å gjenvinne mental fokusering etter en periode der en har vært mindre årvåken
ta sin hatt og gå— forlate et sted; oftest brukt eufemistsik om å si opp sin jobb ell. sitt verv i hui og hast
ta skjeen i den annen hånd— fullstendig endre sin #{fremgangsmåte|fremgangsmåte}#, #{adferdsmønster|adferdsmønster}# el.l.
ta stilling— {{kontekst|oftest etterfulgt av \"til\"|språk
ta til orde for— fremme et #{synspunkt|synspunkt}#
tatt seg sammen— {{no-verb-bøyningsform|perfp|ta seg sammen|nb
ta tyren ved hornene— Angripe en sak direkte og uten nøling.
ta ved nesen— å #{narre|narre}# noen
tiden leger alle sår— Ved tidens hjelp vil all sorg og smerte reduseres eller forsvinne helt.
til dømes— som nevner et #{døme|døme}#
til odel og eie— som man får fullstendig eiendomsrett over, brukes for å understreke eiendomsforhold
til stades— om noko(n) som er #{tilgjengeleg|tilgjengeleg}#, i direkte eller overført tydning; på den plassen de
til stede— på (rett) plass; her; om noe(n) som er tilgjenglige i direkte eller overført betydning, på den plass
tisse i buksene for å holde varmen— Gjøre noe tilsynelatende lurt men som straffer seg på sikt.
tok seg sammen— {{no-verb-bøyningsform|pret|ta seg sammen|nb
treffe spikeren på hodet— Si akkurat hva en sak dreier seg om, komme med et utsagn som beskriver noe eller passer veldig godt.
trekke inn i— #{innvolvere|innvolvere}#, bli en #{del|del}# av
trekke opp— #{vri|vri}# slik at en #{fjær|fjær}# spennes og utløser en tiltenkt funksjon
tripp trapp tresko— som går ut på å tre r på på et spillebrett, ofte bestående av 3 x 3 punkter
tusen takk— Uttrykker #{takknemlighet|takknemlighet}#, i større grad enn ved bruk av #{takk|takk}#.
tute med de ulver som er ute— Tilpasse seg de en er sammen med selv om en ikke nødvendigvis liker dem, eller syns de er dårlige me
tute og kjøre— {{kontekst|mest bruk i imperativformen «tut og kjør»|språk
tynn som en strek— veldig tynn; som veier veldig lite
ulv i fåreklær— noe, særlig en person, som virker ufarlig, men som faktisk er farlig
under lås og lukke— Et uttrykk som brukes da noe eller noen er sikkert begrenset eller inneholdt
uten videre— uten #{forbehold|forbehold}#
være der for— å #{være|være}# tilgjengelig til å gi støtte og trøst til noen, spesielt i en vanskelig periode
være enig— Være av samme oppfatning av som noen/om noe.
være i vinden— være #{på moten|på moten}#, #{populært|populært}#
være mann for sin hatt— Markere seg; gjøre seg #{gjeldende|gjeldende}#.
være med på— #{følge|følge}# en gitt #{tankegang|tankegang}#, si seg #{enig|enig}#
være på tynn is— være på usikker grunn; i overført betydning om en situasjon der man uttaler seg om saker man ikke ha
være seg selv nok— være #{selvtilfreds|selvtilfreds}#, #{selvgod|selvgod}#, #{selvsentrert|selvsentrert}#, #{navlebesku
være skåret for tungebåndet— være flink til å snakke for seg
være stor på det— {{mangler definisjon|språk
være til— {{kontekst|om organismer i dyreriket, først og fremst mennesker|språk
være ute og sykle— være utenfor det man har greie på, eller at man har gjort en feil/bortforklaring i embets medfør ell
vær så snill— #{høflig|høflig}# avslutning av et #{spørsmål|spørsmål}# eller #{ønskemål|ønskemål}#
vandre heden— {{kontekst|eufemistisk|spøkef.|språk
varte opp— på oppmerksomt og høflig vis servere, betjene eller legge til rette for
ved siden av— nær og i samme plan
velge mellom pest og kolera— gjøre et #{valg|valg}# mellom to #{onde|onder}#; velge noe der man egentlig helst ville unngått begg
vel og bra— Stort sett bra, men med visse svakheter eller begrensninger.
vende det døve øret til— ikke (ville) høre etter
vikarierende motiv— motiv som blir oppgitt for å #{skjule|skjule}# egentlige motiv(er) / #{baktanke|baktanke}#(r)
vittige sjeler— {{kontekst|overf.||språk
🇫🇮
Finska
ei vaiskaan— en ollut tosissani
erottaa jyvät akanoista— erotella hyvät huonoista, hyödyllinen hyödyttömästä, olennainen epäolennaisesta
harva se päivä— miltei joka päivä
hyvää päivää kirvesvartta— udtryk som bruges om når folk taler helt forbi hinanden og helt misforstår hinanden
kirjoittaa ylös— kirjoittaa muistiin
lakaista maton alle— piilottaa tosiasia
laskettu aika— se aika, jolloin lapsen on määrä syntyä
lukea kuin piru raamattua— lukea taka-ajatusten kanssa, etsimällä etsiä vikoja, ymmärtää tahallaan väärin
mennä metsään— epäonnistua
mukaan lukien— ottaen huomioon, laskien mukaan
olla panematta tikkua ristiin— olla tekemättä mitään jonkin eteen
tulla puun takaa— tulla yllätyksenä