Den med ulven äter, får med ulven tjuta.
Uttrycket "Den med ulven äter, får med ulven tjuta." är ett svenskt ordspråket som ofta används i vardagligt tal. Betydelse, exempel och bakgrund.
Betydelse
"Den med ulven äter, får med ulven tjuta." betyder att den som umgås med dåligt sällskap måste anpassa sig till deras beteende och acceptera konsekvenserna av sitt val..
På engelska
“Birds of a feather flock together.”
Ordagrant: He who eats with the wolf, must howl with the wolf.
Funktionell motsvarighet — samma betydelse, annat bildspråk
Exempel
- •Han började hänga med kriminella kompisar, och nu sitter han i fängelse. Den med ulven äter, får med ulven tjuta.
- ✓Fungerar när: När man väljer att umgås med dåligt sällskap och måste acceptera följderna.
- ✗Fungerar inte när: När någon blir tvingad mot sin vilja att umgås med andra.
Ursprung och bakgrund
Baserat på gamla sägner om ulvars vildhet. Symboliserar att man måste acceptera konsekvenserna av att välja dåligt sällskap. Uttrycket härstammar från folktro.
Exempel i kontext
"Han hängde med den kriminella gänget och åkte till slut fast själv — den med ulven äter, får med ulven tjuta."
vardagligtvardagligt tal
"Företaget som gick in i det ökända konsortiet fick också ta smällen när skandalen briserade; det är som ordspråket säger, den med ulven äter, får med ulven tjuta."
affärsspråk/mediatidningsspråk
Ursprung & historia
Uttrycket är en svensk variant av den mycket spridda europeiska ordspråkstraditionen kring vargen som bild för dåligt sällskap, känd via det latinska adaget 'cum lupis vivere, cum lupis ulundum est' ('den som lever med vargar måste yla med vargar'), som finns belagt redan hos Erasmus av Rotterdam i hans ordspålssamling Adagia. Bilden av vargen som symbol för det vilda och samhällsfientliga gjorde den till en naturlig metafor för dåligt sällskap i den nordiska bondekulturens muntliga tradition.
Kulturell kontext
Ordspråket används i svenskt talspråk för att kommentera hur omgivning och sällskap formar en persons beteende, ofta med en fördömande underton mot den som medvetet väljer dåligt sällskap. Det förekommer i vardagliga samtal, debattinlägg och journalistik när man vill peka på medansvar hos den som frivilligt ansluter sig till en grupp med tvivelaktigt rykte.
Något ålderdomligt och mindre vanligt i dagligt tal — används mest i skrift eller av äldre talare, men förstås brett tack vare sin bildliga tydlighet.
Vanliga misstag
✗Att blanda ihop uttrycket med 'den som ligger med hundar, får loppor'.
✓Båda handlar om dåligt sällskap, men vargversionen betonar mer att man själv anpassar sitt beteende (tjuta) efter gruppen, medan hund/loppor-varianten betonar att man drabbas passivt av negativa konsekvenser (smittas).
✗Att använda uttrycket om oskyldigt sammanhang, t.ex. att bara umgås med olika typer av människor.
✓Uttrycket är avsett för medvetet umgänge med sällskap som har ett tydligt dåligt eller destruktivt rykte, inte för allmän social variation.
Testa dig
Vilken situation passar bäst för uttrycket 'Den med ulven äter, får med ulven tjuta.'?
Liknande uttryck
Med barnen måste man lalla.
När man umgås med barn måste man anpassa sig till deras nivå och tala enkelt och lekfullt.
Den som sover med hundar, stiger upp med loppor.
Umgås man med dåligt sällskap får man dela deras problem och dåliga egenskaper.
Den som vinet drack, må även tömma dräggen.
Den som njutit av det goda måste också acceptera de obehagliga konsekvenserna som följer med det.
Fler ordspråk
Vin gör vältalig.
Alkohol lösgör tungan och får folk att prata mer fritt och flytande än de annars skulle göra.
Lyckan är de dummas förmyndare.
Oförsiktiga och oförnuftiga personer klarar sig ofta tack vare turen, som om lyckan skyddar dem från konsekvenserna av deras dårskap.
Anvisning är ingen betalning.
Ett löfte om betalning eller en betalningsorder är inte detsamma som faktisk betalning — räkna inte pengarna förrän de är i handen.